I den hĂ€r boken beskriver Christian Eidevald och Ingrid Engdahl utbildning och undervisning genom de grundlĂ€ggande komponenterna i förskolans uppdrag: omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Förskolan omfattar temaarbete, projekt, lek och mĂ„nga andra aktiviteter och situationer, planerade eller spontana. För att fĂ„ alla delar att fungera och samverka behöver det vara tydligt att samtliga anstĂ€llda gemensamt arbetar med utbildningen, men ocksĂ„ att förskollĂ€rare har ett speciïŹkt uppdrag att bedriva och leda undervisningen. Förskolans ledning ansvarar för att organisera förutsĂ€ttningarna sĂ„ att det mĂ„linriktade arbetet möter varje barn pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. UtifrĂ„n sina intressen, erfarenheter och möjligheter ska varje barn ges möjlighet till utveckling och lĂ€rande i relation till de mĂ„lomrĂ„den, normer och vĂ€rden som Ă€r beskrivna i lĂ€roplanen. Utbildning och undervisning i förskolan beskriver â utifrĂ„n en helhetssyn pĂ„ barn och barns behov â hur utforskande, lek, skapande, förundran, fostran, utveckling och lĂ€rande Ă€r integrerade processer som pĂ„gĂ„r nĂ€r och var som helst, sĂ€rskilt nĂ€r barn har roligt och fĂ„r koncentrera sig pĂ„ sĂ„dant de Ă€r intresserade av. Christian Eidevald och Ingrid Engdahl Ă€r docenter i förskoledidaktik respektive barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. BĂ„da har stor erfarenhet av förskola och förskoleforskning, bĂ„de nationellt och internationellt. De deltog aktivt i arbetet inför Lpfö18.
Best.nr 47-12775-7 Tryck.nr 47-12775-7
9789147127757c1c.indd All Pages
CHRISTIAN EIDEVALD âą INGRID ENGDAHL UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FĂRSKOLAN
F
örskolans uppdrag har av tradition inte beskrivits med orden utbildning och undervisning. NĂ€r förskolans lĂ€roplan, Lpfö18, anvĂ€nder dessa begrepp behöver vi stĂ€lla oss frĂ„gan vad de betyder speciïŹkt för förskolan.
CHRISTIAN EIDEVALD INGRID ENGDAHL
UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FĂRSKOLAN omsorgsfullt OCH lekfullt STĂD FĂR LĂRANDE OCH UTVECKLING 15/10/18 12:38 PM
UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FĂ–RSKOLAN
9789147127757b1-212c.indd 1
15/10/18 12:28 PM
InnehÄll Inledning Vad betyder undervisning? LÀroplan för förskolan - Lpfö18 Bokens upplÀgg Författarpresentation
9 10 11 12 13
Del 1 Utbildning 1. Varför hÀnder det ta nu? Förskolans uppdrag och organisation Introduktion till undervisning Ett internationellt exempel
Utbildningspolitisk inplacering av boken FrÄn hemlik till förskola Dialogpedagogiken Förskolans personalbrist Fröbel och Montessori
Nutidshistoria
2. Utbildning i förskol an Ett brett begrepp Orden har betydelse Vad menas med utbildning i förskola? Förskolans mÄl
3. Oms org En central komponent Betydelser av omsorg Omsorg som intoning Omsorg i lÀroplanen
9789147127757b1-212c.indd 5
16 16 18 21
24 25 26 28 28
30
34 34 35 37 39
41 41 43 45 46
15/10/18 12:28 PM
4. Lek Vad Àr lek? Den fria leken
Hur kan leken utvecklas? Leken lyfts fram i barnkonventionen Leken i lĂ€roplanen Leken â en viktig komponent i utbildningen
5. Demokratifostran Förskolan vilar pĂ„ demokratins grund Barn Ă€r medborgare Demokratiska vĂ€rden Demokratifostran i lĂ€roplanen Barns rĂ€tt till delaktighet och inïŹytande En modell för att analysera barns inïŹytande
VÀrdegrund och demokratifostran i lÀroplanen Barns rÀtt till en hÄllbar framtid
6. Skapande Skapande genomsyrar förskolan Skapande i olika former pÄgÄr Skapande i lÀroplanen
49 50 52
53 56 58 60
62 63 64 66 67 70 71
73 75
78 78 81 82
Del 2 Undervisning 7. Vad kan begreppet undervisning i förskol a betyda? Bakgrund till förÀndringarna Skollagen Decentraliseringens tid Hur tÀnkte man dÄ?
9789147127757b1-212c.indd 6
86 86 88 89 91
15/10/18 12:28 PM
Ett omdiskuterat begrepp Relationen mellan undervisning och lÀrande Undervisning i ett helhetsperspektiv MÄlstyrd eller öppen process
Vad utmÀrker undervisning i förskolan? Kommunikationens betydelse Begrepp kopplade till undervisning Planering och genomförande
Skolverkets kunskapsöversikt om undervisning i förskolan Undervisning enligt Lpfö18
8. Undervisning o ch komponenterna omsorg, lek, demokratifostran o ch skapande Undervisning som stöd och vÀgledning Omsorgsfull undervisning Lekfull undervisning Barninitierad lek Vuxenstödd lek Policystyrd lÀrandelek Att frÀmja lek
Undervisning och demokratifostran Att undervisa genom att vara förebilder Undervisning med och för barns delaktighet och inïŹytande Undervisning om demokrati som form och som ett grundlĂ€ggande vĂ€rde Barn som medborgare
Undervisning och skapande Skapande som fri process Kunskap om och tekniker för skapande Skapande som resulterar i en produkt
Att möta kultur i olika former
9789147127757b1-212c.indd 7
93 94 95 95
97 97 101 104
108 113
116 116 119 122 123 124 126 128
129 129 133 137 139
141 142 144 149
151
15/10/18 12:28 PM
9. Organisation av förskol ans utbildning o ch undervisning
153
Personalen â den viktigaste kvalitetsfaktorn Arbetsfördelningen i arbetslaget
153 156
Olika sÀtt att organisera arbetet Kompetensen avgör arbetsfördelningen Att undervisa och leda i ett arbetslag
Vem ansvarar för vad?
10. Ledarskap i förskol ans utbildning o ch undervisning Förskolechefens/rektorns ledningsuppdrag Ledarskapets olika delar Personalens olika förutsÀttningar
Ledarskap i samverkan med medarbetarna Dokumentation och analys Kompetensutveckling
11. Utbildning o ch undervisning i förskolan â sammanfat tande o ch framĂ„tblickande Ny kunskap krĂ€ver nya sĂ€tt att tĂ€nka om undervisning i förskola Förskolepersonalens uppdrag Undervisning och dokumentation Förskolepedagogisk inramning av begreppet undervisning Efterhandskonstruktioner
Konfessionella inslag i utbildningen och undervisningen Avslutningsvis UtgĂ„ frĂ„n beïŹntligt arbetssĂ€tt Undervisning i en responsiv och utforskande praktik
Referenser
9789147127757b1-212c.indd 8
158 161 162
163
166 166 169 171
172 172 174
177 182 185 186 189 190
191 193 196 197
201
15/10/18 12:28 PM
Inledning
Förskolan Àr en komplex verksamhet. Det stÀlls höga krav pÄ dem som arbetar dÀr: de ska kunna hantera praktiska sysslor och mÄnga olika möten, men ocksÄ ha ett övergripande grepp om flera olika aktiviteter och kunna leda en omsorgsfull och pedagogisk verksamhet. Arbetet i förskolan styrs inte av regler som i detalj beskriver genomförandet. I stÀllet styrs förskolan av mÄl som anger riktning utifrÄn olika omrÄden. Ett övergripande uppdrag Àr att, under omsorgsfulla och lekfulla former och med hÀnsyn till barnets erfarenheter och intressen, ge varje barn förutsÀttningar för att lÀra och utvecklas sÄ lÄngt som möjligt i relation till mÄlomrÄdena och utifrÄn de normer och vÀrden som Àr beskrivna i förskolans lÀroplan. I denna bok kommer vi att beskriva specifikt vad detta uppdrag och arbete betyder utifrÄn begreppen utbildning och undervisning, som i förskolans tradition inte alltid varit sjÀlvklara. Redan inledningsvis vill vi slÄ fast att utbildningen i förskolan, dÀr vi beskriver undervisning som en del, utgÄr frÄn en helhetssyn pÄ barn och barns behov, i ett arbete dÀr omsorg, lek, utveckling och lÀrande ingÄr. Utforskande, skapande, fostran, utveckling och lÀrande Àr integrerade processer som pÄgÄr nÀr och var som helst, sÀrskilt nÀr barn har roligt och fÄr koncentrera sig pÄ saker som de Àr intresserade av. Skolverket betonar i AllmÀnna rÄd för förskolan att förskolans mÄl inte handlar om specifika kunskaper hos barn, som i exempelvis grundskolan (Skolverket, 2017a, s. 10). DÀrför kommer undervisning, det vill sÀga mÄlstyrda processer i riktning mot kunskap, INLEDNING
9789147127757b1-212c.indd 9
9
15/10/18 12:28 PM
vÀrden, omsorg och förmÄgor, att behöva beskrivas pÄ sÀrskilda sÀtt för förskolan, som delvis har ett annat uppdrag Àn resten av utbildningssystemet.
Vad betyder undervisning? Undervisning Àr ett begrepp som framför allt har utvecklats i skolans vÀrld. I förskolans begynnelse anvÀndes begreppet undervisning, men i samband med den stora satsningen sedan 1970-talet att bygga ut förskolan kom andra begrepp att anvÀndas. NÀr vi beskriver denna utveckling resonerar vi om varför lÄngt ifrÄn alla förskollÀrare vill anvÀnda och omsÀtta begreppet undervisning i förskolans praktik, trots att skollagen sedan 2010 anger att förskollÀrare ska bedriva undervisning i förskolan. Begreppet undervisning Àr nÀra kopplat till barns utveckling och lÀrande, men undervisning och lÀrande Àr inte samma sak. Man kan utvecklas och lÀra utan att det förekommer eller föregÄs av undervisning, och vidare Àr det inte all undervisning som sjÀlvklart leder till utveckling och lÀrande inom de planerade mÄlomrÄdena. Skolinspektionen (2018) beskriver hur det finns en sammanblandning mellan orden lÀrande och undervisning bland förskolans personal. Vi kommer dÀrför att gÄ igenom relationen mellan undervisning och lÀrande. Arbetet i förskolan Àr av tradition inriktat pÄ barnen och utgÄr frÄn barnens behov och intressen. Uppdraget handlar bland annat om att stödja det som inom psykologin kallas jagutvecklingen. Den mycket omfattande Barnstugeutredningen (SOU 1972:26, 1972:27) beskrev vikten av att i dialog med barnen och utifrÄn barnens intressen stödja deras utveckling i att ta ett allt större eget ansvar. Sedan dess har mÄnga som arbetar i förskolan betraktat arbetet med ett pÄ förhand givet innehÄll, som ska lÀras ut eller lÀras in beroende pÄ hur man ser pÄ lÀrande, med misstÀnksamhet. Ett framtrÀdande 10
INLEDNING
9789147127757b1-212c.indd 10
15/10/18 12:28 PM
synsÀtt har varit att barn lÀr bÀst nÀr formen för lÀrande inte Àr styrt, samtidigt som förÀndringar i förskolans styrning medfört förÀndringar i förskolans uppdrag i riktning mot barns lÀrande inom utpekade mÄlomrÄden.
LĂ€roplan för förskolan - Lpfö18 I augusti 2018 antog regeringen en ny förordning om en revidering av lĂ€roplanen för förskolan (SKOLFS 2018:50), som gĂ€ller frĂ„n 1 juli 2019. FörĂ€ndringarna motiveras med att den tjugo Ă„r gamla lĂ€roplanen behöver förnyas och till dels förtydligas. Lpfö18 framstĂ„r som en lĂ€roplan i tiden, som utvecklar förskolans uppdrag i ett mĂ„ngkulturellt samhĂ€lle och som gör viktiga tillĂ€gg. FN:s barnkonvention och arbetet för en hĂ„llbar utveckling Ă€r exempel pĂ„ sĂ„dana tillĂ€gg, och skrivningarna om lek, jĂ€mstĂ€lldhet, sprĂ„kstöd och vĂ€lbefinnande Ă€r exempel pĂ„ förtydliganden. FörĂ€ndringarna i relation till Lpfö98 innebĂ€r i korthet: âą Begreppen utbildning och undervisning definieras i lĂ€roplanen i enlighet med 2010 Ă„rs skollag. âą FörskollĂ€rarnas sĂ€rskilda ansvar för förskolans utbildning och undervisning blir tydligare. Barnskötarnas betydelse i förskolan lyfts fram, och deras roll i undervisningen för att frĂ€mja barns utveckling och lĂ€rande förtydligas. âą Lek som grunden för utveckling, lĂ€rande och vĂ€lbefinnande lyfts fram. âą FN:s barnkonvention lyfts in och stĂ€rker barns rĂ€tt till delaktighet och inflytande. âą Begreppet hĂ„llbar utveckling â ekonomisk, social och miljömĂ€ssig â förs in. âą Betydelsen av hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande, fysisk aktivitet, rörelseglĂ€dje och att vistas i olika naturmiljöer lyfts fram. INLEDNING
9789147127757b1-212c.indd 11
11
15/10/18 12:28 PM
⹠Skrivningarna om jÀmstÀlldhetsuppdraget förtydligas, och skrivningar om barns rÀtt till kroppslig och personlig integritet tas in i lÀroplanen för första gÄngen. ⹠Förskolans ansvar för att stödja barns utveckling i svenska förtydligas genom att exempelvis höglÀsning och samtal om olika texter lyfts fram, liksom barns rÀtt till stöd i modersmÄl och teckensprÄk. ⹠De nationella minoriteternas rÀtt till sina nationella minoritetssprÄk inklusive urfolket samerna skrivs in i lÀroplanen. Förutom dessa förÀndringar har texten fÄtt en sprÄklig genomgÄng, som bÄde förtydligar och preciserar förskolans utbildning. Strukturen Àr genomarbetad och flera av mÄlen och riktlinjerna i kapitel 2 har fÄtt en förbÀttrad lydelse. Fyra nya mÄl om fantasi och förestÀllningsförmÄga, om rÀtt till olika former av sprÄkstöd samt om att bidra till hÄllbar utveckling har tillkommit. Ett nytt avsnitt, 2.7, presenterar förskollÀrarens ansvar för undervisningen i förskolan. Vi kommer successivt att presentera den reviderade lÀroplanen i bokens olika kapitel, med huvudfokus pÄ att resonera kring begreppen utbildning och undervisning och vad de kan stÄ för i förskolan.
Bokens upplÀgg I bokens första del kommer vi att beskriva och vidareutveckla förskolans uppdrag, hur utbildning kan uttolkas i förskolan och vilka olika komponenter som ingÄr i uppdraget. De komponenter vi kommer att behandla Àr omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Vi kommer ocksÄ att diskutera hur dessa kan förstÄs i termer av att förskolan ska vara trygg (omsorgsfull), rolig (lekfull) och lÀrorik (pedagogisk). I bokens andra del behandlas begreppet undervisning. Vi inleder med en redovisning av varifrÄn begreppet kommer och ger exempel pÄ nÄgra olika förstÄelser av begreppet. DÀrefter exemplifierar vi undervisning som en del (dimension) av de komponenter som 12
INLEDNING
9789147127757b1-212c.indd 12
15/10/18 12:28 PM
beskrivits i del 1 i boken. Vi tar vidare upp ledarskap och organisation samt förskolechefens, eller rektorns â som Ă€r benĂ€mningen nĂ€r lĂ€roplanen trĂ€der i kraft 1 juli 2019 â ansvar för förskolan. De exempel vi utgĂ„r frĂ„n i boken Ă€r frĂ€mst hĂ€mtade frĂ„n vĂ„r forskning men Ă€r ibland ocksĂ„ hĂ€mtade frĂ„n vĂ„rt eget arbete i förskolan. Boken avslutas med en diskussion om hur vi tĂ€nker framĂ„t om utbildning och undervisning i förskolan, samt hur förskollĂ€rare, barnskötare och övriga i arbetslaget kan bedriva och/eller vara delaktiga i undervisningen. Vi resonerar om hur Lpfö18 kan bidra till att förskolan utvecklas till att hĂ„lla hög kvalitet i hela landet.
Författarpresentation Vi som har skrivit denna bok Ă€r förskollĂ€rare, forskare och förskollĂ€rarutbildare med ett stort intresse för förskolan och dess utveckling. Ingrid Engdahl har arbetat som förskollĂ€rare i nĂ€rmare 25 Ă„r. Ingrid Ă€r utbildad psykolog och har doktorerat med en avhandling om de yngsta barnens â toddlarnas â lek och kommunikation i förskolan. Hon har varit ordförande i Sveriges FörskollĂ€rares Riksförening (SFR) pĂ„ 1980-talet, ordförande i Svenska OMEP (Organisation Mondiale pour lâĂducation PrĂ©scolaire) under 2000-talet och har under Ă„ren 1998â2018 arbetat med förskollĂ€rarutbildning, lĂ€rarutbildning och forskning vid LĂ€rarhögskolan, senast som docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Sommaren 2018 valdes Ingrid till Europapresident för OMEP, ett uppdrag som innebĂ€r ledning och samordning av de 27 ingĂ„ende nationella organisationerna. Ingrids forskning Ă€r bĂ„de nationell och internationell, med sĂ€rskild inriktning pĂ„ de yngsta barnen, men ocksĂ„ mot frĂ„gor som rör hĂ„llbar utveckling, lek, vĂ€nskap och framtidsfrĂ„gor i förskolan, liksom processen att bli förskollĂ€rare (erövra en yrkesprofession). INLEDNING
9789147127757b1-212c.indd 13
13
15/10/18 12:28 PM
Christian Eidevald har innan han utbildade sig till förskollĂ€rare arbetat som musiker och vĂ€ktare och Ă€r elitsoldatsutbildad. Efter nĂ„gra Ă„rs arbete i förskola doktorerade han vid högskolan i Jönköping med en avhandling om genusfrĂ„gor i bemötanden av flickor och pojkar. Forskningen har dĂ€refter, bĂ„de nationellt och internationellt, handlat om systematiskt kvalitetsarbete och dokumentation, hur det Ă€r att arbeta som man i förskola och hur man kan arbeta förebyggande mot sexuella övergrepp i förskola. Christian Ă€r docent i förskoledidaktik och programansvarig för förskollĂ€rarutbildningen vid Stockholms universitet. Ingrid var med och tog fram det pedagogiska programmet för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) och ingick som ett bollplank till Barnomsorg och skolakommittĂ©n (1997â1998), dĂ€r framtagningen av den första lĂ€roplanen för förskolan Lpfö98 diskuterades. PĂ„ senare Ă„r har Ingrid verkat som expert Ă„t Skolforskningsinstitutet i framtagningen av en forskningsöversikt om hur leken kan bidra till barns sociala utveckling. Som nydisputerad kom Christian med i expertgruppen inför revideringen av lĂ€roplanen 2010 och har förutom flera andra expertuppdrag för Skolverket ocksĂ„ verkat som expert för Skolinspektionen i deras granskning av förskolors kvalitet. BĂ„de Ingrid och Christian har ingĂ„tt som experter i Skolverkets arbete med att ta fram en kunskapsöversikt om utbildning och undervisning i förskolan samt med lĂ€roplanen Lpfö18.
14
INLEDNING
9789147127757b1-212c.indd 14
15/10/18 12:28 PM
Del 1
UTBILDNING
INLEDNING
9789147127757b1-212c.indd 15
15
15/10/18 12:28 PM
1. Varför hÀnder detta nu? I det inledande kapitlet ger vi en utbildningspolitisk bakgrund till förÀndringarna i lÀroplanen och diskuterar tÀnkbara orsaker till och samband med reformerna pÄ förskolans omrÄde.
Förskolans uppdrag och organisation För att introducera hur vi ser pĂ„ förskolans helhetsuppdrag och vad det betyder för dem som arbetar i förskolan kommer vi inledningsvis att ge nĂ„gra exempel pĂ„ vad som kan ske under en dag i förskolan, för att dĂ€refter fundera över vad förskollĂ€rare, barnskötare och annan personal i förskolan kan behöva tĂ€nka pĂ„, liksom hur barnen kan tĂ€nkas uppfatta nĂ„gra av dessa situationer. Latifa (5 Ă„r), Sven (5 Ă„r) och Mohamed (4,5 Ă„r) leker att nĂ„gra av lekrummets kuddar Ă€r en rymdbuss. Latifa sitter lĂ€ngst fram och styr mot mĂ„nen och ropar att de mĂ„ste akta sig för stenarna som kommer svischandes mot dem. Mohammed skrattar och sĂ€ger att han kommer att kunna hoppa upp ïŹera meter pĂ„ mĂ„nen, för det har han sett i en ïŹlm. Sven hĂ€mtar en kudde till som förvandlas till en stor sten som rusar mot âbussenâ. I förskolans köksdel dukar förskollĂ€raren David undan frukosten tillsammans med nĂ„gra av barnen, samtidigt som Per (3,5 Ă„r) och Monira (5 Ă„r) plockar fram vattenfĂ€rg och ett papper. De pratar ivrigt om huset de ska mĂ„la pĂ„ mĂ„nen, en idĂ© de
16
Del 1 UTBILDNING
9789147127757b1-212c.indd 16
15/10/18 12:28 PM
fÄtt genom förskolans temaarbete om hur det skulle kunna vara om mÀnniskor bodde pÄ mÄnen. Monira hjÀlper Per att fylla pÄ vatten och att knyta pÄ honom förklÀdet för att inte hans klÀder ska fÄ fÀrg pÄ sig. Per kramar om henne som tack. Sven som ser kramen frÄn lekrummet ropar att Per Àr kÀr i Monira. Per tittar osÀkert pÄ Monira, som inte verkar bry sig om Svens kommentar. I förskolans hall stÄr barnskötaren Monica och pratar med Sveas mamma, som berÀttar att Svea (4 Är) behöver komma lite tidigare i dag, eftersom det dykt upp en ovÀntad sak pÄ jobbet. Svea har inte Àtit frukost, och Monica ropar till David att han ska plocka fram frukosten igen. Anna (3 Är) berÀttar att hon och hennes pappa sett en död fÄgel pÄ vÀgen till förskolan. Monica fyller i med nÄgra svenska ord som Anna inte kan, eftersom hon bara bott i Sverige nÄgra mÄnader. Anna hÀrmar orden och fÄr beröm frÄn Monica som ler mot henne. NÀr pappa ska lÀmna förskolan börjar Anna grÄta och vill att han ska stanna kvar. Monica lyfter upp henne i famnen och tröstar samtidigt som de vinkar hejdÄ till pappa.
I exemplet ovan blir barn tröstade, fĂ„r nĂ€ringsrik mat, erbjuds tid och material till lek, skapande med mera. I allt detta lĂ€r och utvecklas barn, och alla dessa arbetsuppgifter ingĂ„r i uppdraget för alla som arbetar i förskolan, men bara för att barn lĂ€r och utvecklas betyder det inte att det Ă€r undervisning. Undervisning i förskolan behöver vara konkret och förankrad i barns vardag samt bygga pĂ„ ett meningsfullt innehĂ„ll och aktiv bearbetning av verkliga upplevelser och barns frĂ„gor. Förskolans tradition bygger pĂ„ temainriktat arbete eller projekt, och vi föresprĂ„kar att undervisning i förskolan inte delas upp i skolĂ€mnen utan fortsĂ€tter vara Ă€mnesövergripande till sin form. Samtidigt behövs 1. VARFĂR HĂNDER DETTA NU
9789147127757b1-212c.indd 17
17
15/10/18 12:28 PM
det kunskaper om barns lÀrande och utveckling, liksom i Àmnesdidaktik inom sprÄk, matematik, naturvetenskap, teknik, hÄllbarhet med mera. Detta för att kunna bedriva undervisning i mÄnga olika sammanhang, dÀr en förÀnderlig, utmanande och stöttande miljö ger medvetet planerade, och aktiverande, erbjudanden i barns lÀrande och utveckling mot lÀroplanens mÄl. Som en effekt av Barnstugeutredningen (SOU 1972:26, 1972:27) organiserades förskolan under 1970-talet i arbetslag, dÀr allas betydelse för verksamheten betonades i ett icke-hierarkiskt system. Organiseringen i arbetslag finns kvar i mÄnga av dagens förskolor, samtidigt som undervisning, ett begrepp som Àr hÀmtat frÄn skolan, definieras som förskollÀrares ansvar. Riktlinjerna i lÀroplanens kapitel 2 Àr skrivna med tvÄ mÄlgrupper, dels förskollÀrare, dels alla som ingÄr i arbetslaget. Förskolans organisation bygger pÄ nÀra relationer mellan barn och pedagoger som utgÄr frÄn barnen och deras behov, erfarenheter och intressen. Vi kommer att Äterkomma till att detta i praktiken innebÀr att mÄnga förskolor Àr organiserade utifrÄn ett lite annat uppdrag Àn det som gÀller i dag.
Introduktion till undervisning Undervisning i förskolan Ă€r definitionsmĂ€ssigt planerad, men den sker ocksĂ„ i situationer som uppstĂ„r spontant. LĂ„ngsiktiga och övergripande mĂ„l och stöttning förverkligas vid tillfĂ€llen dĂ„ förskollĂ€rare uppmĂ€rksammar sĂ„dant som kan kopplas till lĂ€roplanens grundlĂ€ggande vĂ€rden eller andra mĂ„lomrĂ„den. En mĂ„lstyrd undervisning handlar med denna syn bĂ„de om det stora â mĂ„lomrĂ„den för Ă€mnesövergripande temaarbeten och projekt â och om det lilla â som hur barn lĂ€r sig hitta rĂ€tt i lĂ€rplattan, benĂ€mna olika sorters fĂ„glar eller hoppa jĂ€mfota. Förskolans undervisning har alltsĂ„ pĂ„ samma gĂ„ng ett lĂ„ngsiktigt perspektiv och en aktiv nĂ€rvaro hĂ€r och nu, exempel18
Del 1 UTBILDNING
9789147127757b1-212c.indd 18
15/10/18 12:28 PM
vis genom att lyfta fram samband och sammanhang som uppstÄr i stunden. Barn leker tillsammans och lÀr ocksÄ av varandra, vilket betyder att gruppens betydelse Àr mycket viktig nÀr vi beskriver undervisning i förskolan. Undervisning i förskolan innebÀr en pedagogisk balansgÄng med ett gemensamt fokus, dÀr barn och förskollÀrare koncentrerar sig pÄ samma sak, fenomen, norm eller mÄl inom ramen för de mÄl som beskrivs i lÀroplanen. Vi kommer att ge exempel pÄ hur dessa kan planeras och hur förskollÀrare, ofta tillsammans med hela arbetslaget, behöver vara lyhörda för det som sker i verksamheten. Vi gÄr tillbaka till exemplet och ser hur det utvecklar sig.
I lekrummet blir leken allt mer högljudd. Mohamed kommer till förskollĂ€raren David i köksdelen och Ă€r ledsen för att Latifa tagit en kudde frĂ„n honom och sagt att det Ă€r en sten, som hon sedan kastat mot âmĂ„nenâ. David, som sitter och pratar med Svea om hur det kĂ€nns i magen nĂ€r man Ă€r hungrig, tar Mohammed i handen och följer med ut i lekrummet och frĂ„gar hur det gĂ„r. Latifa berĂ€ttar glatt att det Ă€r massor av stenar i rymden, samtidigt som hon kastar ytterligare en av âstenarnaâ upp i luften. David samlar barnen omkring sig och berĂ€ttar att Mohamed blev ledsen och frĂ„gar om de tror att de kan göra nĂ„got för att han inte ska vara ledsen lĂ€ngre. Han ber dem samtidigt att vara lite tystare, eftersom det lĂ„ter ganska högt in till de andra rummen. Det Ă€r lite svĂ„rt att fĂ„ till ett samtal, och Mohamed sĂ€ger att han inte vill vara med och leka lĂ€ngre. Han gĂ„r i stĂ€llet och hĂ€mtar en bok om Jösta och Johan, som Ă€r tvĂ„ giraffer som vill ha ett barn, och frĂ„gar Monica om hon kan lĂ€sa den. Monica svarar att hon först ska hjĂ€lpa Lotta (5 Ă„r) och Tobias (5,5 Ă„r) att spara dokumentet de skrivit pĂ„ datorn om vilka matrĂ€tter de vill ha pĂ„ förskolan. De har fĂ„tt i uppdrag av de andra barnen vid ett av barnrĂ„den att skriva en lista.
1. VARFĂR HĂNDER DETTA NU
9789147127757b1-212c.indd 19
19
15/10/18 12:28 PM
Hur kan förskollĂ€raren David tĂ€nka hĂ€r? Vad kan barnen behöva, bĂ„de i stunden och för kommande lekar och aktiviteter? Finns det saker i det som sker i exemplet som David kan anvĂ€nda för att undervisa i den spontant uppkomna stunden, eller som han kan ta upp i planeringen för att arbeta vidare utifrĂ„n? För att svara pĂ„ denna och liknande frĂ„gor kommer vi att beskriva olika strategier som kan anvĂ€ndas i undervisningen för att pĂ„ ett medvetet sĂ€tt arbeta utifrĂ„n lĂ€roplanens mĂ„lformuleringar. BĂ„de i stunden och pĂ„ sikt. Vi kommer ocksĂ„ att beskriva vad som inte Ă€r undervisning, eftersom vi vill vĂ€rna barns egeninitierade lek och omsorgsfulla situationer dĂ€r det inte nödvĂ€ndigtvis ska finnas ett medvetet mĂ„l att strĂ€va mot â annat Ă€n att ge omsorg, fĂ„ tid till att leka eller att skapa. HĂ€r Ă€r en av förskolans utmaningar att bĂ„de beskriva det medvetna arbetet mot lĂ€roplanens mĂ„l och att vara lyhörd för det som sker i stunden, dĂ€r aktiviteter och lĂ€rande tillĂ„ts ta mĂ„nga olika riktningar. Dessa tvĂ„ delar Ă€r viktiga för alla barn, men kanske sĂ€rskilt i arbetet med de yngre barnen.
PĂ„ avdelningen bredvid Ă€r frukosten just avklarad och förskollĂ€raren Inger tar med sig Maria (1,5 Ă„r) för att byta blöja. Inger ser pĂ„ medan Maria klĂ€ttrar upp pĂ„ skötbordet, och de hjĂ€lps sedan Ă„t med att ta av byxor och blöja. â ByByByByxa och BöBöBöBlöja, sĂ€ger Inger, BöBöBö BUUU. Maria skrattar och svarar: âBuBuBuBuBu. Noah (2 Ă„r) och Tim (2 Ă„r) kommer in för att tvĂ€tta hĂ€nderna och de knuffas lite vid handfatet; bĂ„da vill sĂ€tta pĂ„ vattnet. Tim knuffar till Noah lite för hĂ„rt, sĂ„ Noah blir ledsen. Inger fĂ„ngar in Noah och Tim, hjĂ€lper till med vattenkranen och börjar sjunga: â TvĂ€tta hĂ€nderna sĂ„ fort vi kan, tvĂ€tta hĂ€nderna sĂ„ fort vi kan. Maria vill ocksĂ„ tvĂ€tta sina hĂ€nder, och sedan gĂ„r Inger och barnen in och sĂ€tter sig pĂ„ samlingsmattan och fortsĂ€tter att
20
Del 1 UTBILDNING
9789147127757b1-212c.indd 20
15/10/18 12:28 PM
sjunga tills alla barnen kommit och satt sig. Samlingen inleds med en namnsÄng, dÀr alla fÄr en stunds uppmÀrksamhet. Inger visar kort pÄ de tre barn och den vuxna som inte Àr hÀr och förklarar varför de inte kommer i dag.
Vi kommer i denna bok att visa att alla som arbetar i förskola ska ge trygg omsorg, skapa goda förutsĂ€ttningar för lek och skapande samt vara goda förebilder för hur vi Ă€r mot varandra, nĂ€rmiljön och biosfĂ€ren. I exemplet leker förskollĂ€raren Inger med orden och fĂ„r Maria att skratta och hĂ€rma ljud, som en viktig del i sprĂ„kutvecklingen och som en rolig lek som ger gemenskap. Noah och Tim fĂ„r hjĂ€lp med att tvĂ€tta hĂ€nderna, och de har sedan en samling dĂ€r bĂ„de barnen som Ă€r pĂ„ plats och de som inte Ă€r dĂ€r uppmĂ€rksammas. Vi kommer att visa att det sker mĂ„nga olika saker i det som tidigare benĂ€mndes verksamhet, men som i dag benĂ€mns utbildning och som alla i förskolan gemensamt ska arbeta med. Samtidigt Ă€r undervisning en viktig och sjĂ€lvklar del inom utbildningen, och den handlar om att medvetet arbeta pĂ„ sĂ€tt som gynnar sprĂ„kutveckling, demokratisk förstĂ„else, matematisk förstĂ„else och mycket mer, utifrĂ„n vetenskaplig kunskap om barns lĂ€rande och utveckling. GrĂ€nsen för vad som Ă€r utbildning respektive undervisning i exemplet ovan Ă€r inte helt enkel att dra, och vi kommer att ge mĂ„nga exempel pĂ„ situationer som gynnar barns utveckling och lĂ€rande som inte sjĂ€lvklart Ă€r undervisning â tillsammans med exempel pĂ„ vad som Ă€r undervisning.
Ett internationellt exempel Behovet av att beskriva vad som utmĂ€rker förskolans utbildning och undervisning Ă€r inte aktuellt enbart i Sverige. För nĂ„gra Ă„r sedan preciserade till exempel tvĂ„ forskare frĂ„n Argentina nio bĂ€rande princi1. VARFĂR HĂNDER DETTA NU
9789147127757b1-212c.indd 21
21
15/10/18 12:28 PM
per, eller pelare, om undervisning i förskolan (Violante & Soto, 2011). De beskriver dessa principer utifrÄn förskolans historiska tradition, som utvecklats av förskollÀrare och pedagoger under lÄng tid. Dessa principer svarar pÄ de klassiska didaktiska frÄgorna: Varför?, Vad? och Hur? samt beskriver traditioner och karaktÀristiska kÀnnetecken i sÀtt att organisera och utveckla undervisning med smÄ barn: 1. Integrerad utbildning: personlig och social utveckling samt kulturell kompetens. 2. Helhetsprincipen: innehÄllet presenteras Àmnesövergripande genom att lÀgga samman bidrag frÄn olika kunskapsomrÄden utifrÄn vad som framstÄr som viktigt och intressant för barnen. 3. Lekens centrala betydelse: sammanhÀngande och Äterkommande tid ges för barns egeninitierade lek. 4. Multitasking: undervisningen organiseras med flera olika erbjudanden och i arbete i smÄ grupper. 5. Anpassade miljöer kopplade till undervisningen: genomtÀnkta rum och material utifrÄn sÄdant som gynnar barns nyfikenhet, lÀrande och utveckling. 6. Utforskande och konkreta erfarenheter: barns skapande, utforskande och meningsskapande Àr utgÄngspunkt och uppmuntras i deras omgivande miljöer. 7. Flexibilitet: dagsprogrammet bygger pÄ dialog mellan individers och gruppers behov, liksom organisatoriska behov, exempelvis vad gÀller verksamhet i grupp eller individuellt, valfritt eller obligatoriskt, dagligen eller mer sÀllan. 8. FörskollÀrarens förhÄllningssÀtt: omsorg ges genom att vara en kÀnslomÀssigt nÀrvarande följeslagare som stöttar, bland annat genom att vara en kulturförmedlare som lÀr ut att dela ömsesidiga uttryck av kÀrlek, erbjuder kroppskontakt och sÀtter ord pÄ det som sker. 9. Relationer till familjerna: förtroendefulla relationer och respekt i mötena med barnen och familjerna. 22
Del 1 UTBILDNING
9789147127757b1-212c.indd 22
15/10/18 12:28 PM
ISBN 978-91-47-12775-7 © 2018 Christian Eidevald, Ingrid Engdahl och Liber AB
FörlÀggare: Maria Granler Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Lena à ström Formgivning: Anna Hild Omslagsbild: Anna Hild Produktionsledare: Lars Wallin
Första upplagan 1
Tryck: Interak, Polen 2018
Kopieringsförbud Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och elevers begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. IntrÄng i upphovsmannens rÀttigheter enligt upphovsrÀttslagen kan medföra straff (böter eller fÀngelse), skadestÄnd och beslag/förstöring av olovligt framstÀllt material. SÄvÀl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LÀs mer pÄ www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
9789147127757b1-212c.indd 4
15/10/18 12:28 PM
I den hĂ€r boken beskriver Christian Eidevald och Ingrid Engdahl utbildning och undervisning genom de grundlĂ€ggande komponenterna i förskolans uppdrag: omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Förskolan omfattar temaarbete, projekt, lek och mĂ„nga andra aktiviteter och situationer, planerade eller spontana. För att fĂ„ alla delar att fungera och samverka behöver det vara tydligt att samtliga anstĂ€llda gemensamt arbetar med utbildningen, men ocksĂ„ att förskollĂ€rare har ett speciïŹkt uppdrag att bedriva och leda undervisningen. Förskolans ledning ansvarar för att organisera förutsĂ€ttningarna sĂ„ att det mĂ„linriktade arbetet möter varje barn pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. UtifrĂ„n sina intressen, erfarenheter och möjligheter ska varje barn ges möjlighet till utveckling och lĂ€rande i relation till de mĂ„lomrĂ„den, normer och vĂ€rden som Ă€r beskrivna i lĂ€roplanen. Utbildning och undervisning i förskolan beskriver â utifrĂ„n en helhetssyn pĂ„ barn och barns behov â hur utforskande, lek, skapande, förundran, fostran, utveckling och lĂ€rande Ă€r integrerade processer som pĂ„gĂ„r nĂ€r och var som helst, sĂ€rskilt nĂ€r barn har roligt och fĂ„r koncentrera sig pĂ„ sĂ„dant de Ă€r intresserade av. Christian Eidevald och Ingrid Engdahl Ă€r docenter i förskoledidaktik respektive barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. BĂ„da har stor erfarenhet av förskola och förskoleforskning, bĂ„de nationellt och internationellt. De deltog aktivt i arbetet inför Lpfö18.
Best.nr 47-12775-7 Tryck.nr 47-12775-7
9789147127757c1c.indd All Pages
CHRISTIAN EIDEVALD âą INGRID ENGDAHL UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FĂRSKOLAN
F
örskolans uppdrag har av tradition inte beskrivits med orden utbildning och undervisning. NĂ€r förskolans lĂ€roplan, Lpfö18, anvĂ€nder dessa begrepp behöver vi stĂ€lla oss frĂ„gan vad de betyder speciïŹkt för förskolan.
CHRISTIAN EIDEVALD INGRID ENGDAHL
UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FĂRSKOLAN omsorgsfullt OCH lekfullt STĂD FĂR LĂRANDE OCH UTVECKLING 15/10/18 12:38 PM