9789147126590 by Smakprov Media AB

SOS SO-serien frĂĽn Liber

GEOGRAFI 7-9

Mikael Gardestrand Bengtsson Lars Lindberg

Innehåll 1. VAD ÄR GEOGRAFI? 4

GEOGRAFINS GRUNDER 9 2. JORDEN – VÅR LIVSMILJÖ 10

En planet med förutsättningar för liv 11 Världsdelar och kontinenter 16 Olika indelningar av världen 25

3. JORDGLOBEN OCH KARTORNA 32

Att avbilda jordklotet 33 Världskartan 34 Kartor över en mindre del av världen 38 Tematiska kartor 42

INNEHÅLL

4. GEOGRAFISKA METODER 50

Att samla, presentera och tolka information 51 Geografiskt arbetssätt steg för steg 61 Vetenskapligt arbetssätt 63

NATURENS KRAFTER 71 5. JORDENS YTA 72

Jordens uppbyggnad 73 Inre uppbyggande krafter 76 Yttre nedbrytande krafter 90

6. VÄDER OCH KLIMAT 98 Vad är väder? 99 Vad är klimat? 106

7. KLIMATZONER OCH VÄXTLIGHET 116

Att dela in världen i zoner 117 Varmt och fuktigt i tropiska zonen 118 Hett och torrt i subtropiska zonen 122 Växlande klimat i tempererade zonen 126 Isande kallt i polarzonen 131

JORDENS RESURSER 141 8. VATTEN 142

Jordens vatten 143 Vatten kan användas till mycket 147 Olika tillgång på vatten 154 Översvämningar – för mycket vatten 161

9. JORD OCH HAV 170 Jordbruk 171 Mat från havet 181

10. SKOGEN 191

Jordens skogar 192 Skogen som råvara 194 Skogsbruk i Sverige 199

11. RESURSER I JORDSKORPAN 208

Berggrunden som naturresurs 209 Gruvor i Sverige och världen 210 Kamp om resurserna i jordskorpan 215

JORDENS BEFOLKNING 225 12. BEFOLKNINGSUTVECKLING 226 Vi befolkar jorden 227 Varför bor vi där vi bor? 231 Jordens befolkning ökar 236 Befolkningspyramider 242

13. MIGRATION OCH URBANISERING 251

EKONOMISK GEOGRAFI 355 18. PRODUKTION OCH KONSUMTION 356

Näringslivet – produktion av varor och tjänster 357 Var ska produktionen ske? 359 Sveriges näringsliv då och nu 363 Det globala näringslivet 366 Konsumtion 372

19. TRANSPORTER 381

Transporter då och nu 382 Transport av varor 386 Transporterna och miljön 394

20. HANDEL 404

Vad är handel? 405 Sveriges utrikeshandel 408 Världshandeln 415 Handelshinder och frihandel 421

Migration – när människor flyttar 252 Urbanisering – flytt till städer 258

14. EN OJÄMLIK VÄRLD 265

Vad är fattigdom? 266 Orsaker till fattigdom 270 Vägen ut ur fattigdom 278 Rika länder 281 Utmaningar i rika länder 282

PA VÄG MOT EN HALLBAR VÄRLD 289 15. ENERGI 290

Energi – vad är det? 291 Icke förnybara energikällor 293 Förnybara energikällor 298

16. KLIMATFÖRÄNDRINGAR 308

Växthuseffekten och global uppvärmning 309 Följder av global uppvärmning 314

17. HÅLLBAR UTVECKLING 326

Vad är hållbar utveckling? 327 Att mäta utveckling 329 Att vända på utvecklingen 334 Miljöteknik och stadsplanering 342 Vi kan alla påverka utvecklingen 344

1. Vad är geografi? Geografi handlar om planeten jorden och om alla människor som bor på den. Det handlar även om att beskriva och analysera information för att förstå vad som händer på vår jord. Genom att göra det kan vi påverka framtiden och skapa en positiv utveckling för både natur och människor. I det här första kapitlet får du läsa om vilka delar ämnet geografi innehåller och varför det är ett så viktigt ämne.

Vad föreställer bilden? Vad ser du i bilden som människor skapat? Var i världen tror du att platsen ligger?

Vad är geografi?

Att beskriva platser Tänk dig att du rest till en vacker plats någonstans på vår planet. Kanske är du högt uppe på ett berg, på en ö i havet eller vid en bäck i skogen. Då ringer en kompis och undrar hur du har det. Du beskriver hur bergen sträcker sig mot himlen, hur solen speglar sig i vattnet och hur träd och växter bildar grönskande områden. Kanske ser du även något som människor skapat, som städer, vägar eller dammar. Geografi handlar just om att beskriva vad som finns på jordens yta. Ordet geografi kommer från de grekiska orden geo och grafi som betyder jorden och att beskriva. Några saker som geografer tittar på för att göra beskrivningar är:

• • • • • • •

läge – var ligger platsen? vad berggrund och jordar består av jordytans former med berg, dalar och slätter växtlighet och djurliv på platsen väder och klimat tillgång till vatten hur människor lever på platsen.

Geografins verktyg För att beskriva en plats används olika hjälpmedel, som till exempel kartor. Det finns väldigt många kartor av olika slag och kartor är geografins viktigaste verktyg. En karta är en slags avbildning, eller beskrivning av jordytan. Ju mer du använder kartor desto mer kommer du upptäcka hur mycket information de innehåller. Det gäller inte minst olika slags digitala kartor. Talesättet ”en bild säger mer än tusen ord” stämmer även inom ämnet geografi. Bilder är en viktig källa för att ta reda på mer om olika platser, men också för att beskriva en plats. Även sifferuppgifter behövs i geografi, för att kunna jämföra och dra slutsatser. Frågor om befolkningens storlek, mängden nederbörd eller minskningen av farliga utsläpp besvaras alla med siffror. Ibland finns siffrorna presenterade i diagram och tabeller. De behöver man kunna läsa av och förstå. Ibland kommer du själv få ta reda på rätt siffror, i databaser eller i uppslagsverk. Kartor, bilder, diagram och tabeller är alltså några av de verktyg som används inom geografin. Men det är också viktigt att själv besöka olika Vad är geografi?

platser och göra undersökningar där. Då gör man en fältstudie. En fältstudie kan göras på kort tid precis där du befinner dig, men det kan också innebära en lång resa och att studera något under en längre tid.

Att analysera platser Inom geografin används beskrivningar på olika sätt, ofta genom att analysera olika platser. Då söker man svar på en mängd frågor. Varför är det på ett visst sätt där? Hur har det varit tidigare? Verkar platsen förändras på olika sätt? Hur kan det bli i framtiden? I en geografisk analys kan du även jämföra olika platser och områden. Då letar du efter likheter och skillnader mellan olika platser. Syftet med geografiska analyser är att få bättre kunskaper om vår värld. För genom att förstå hur saker och ting fungerar i världen blir det lättare att förutse risker och att ta fram lösningar på problem. Om du till exempel vet varför en öken snabbt blir större och större finns det större förutsättningar för att göra något åt det. Geografiska analyser är användbara inom en mängd andra områden – alltifrån att ta fram smarta trafiklösningar i storstäder till att stoppa spridning av sjukdomar.

Naturen påverkar människan Geografi är ett samhällsorienterande ämne och det handlar därför om människan och samhället. Men det som gör ämnet speciellt är att det även handlar om naturen. Naturen, människorna och samhället påverkar varandra på olika sätt och samspelet dem emellan studeras noggrant inom geografin. Runt vår jord finns det inga platser som är exakt likadana – varje plats är unik. Även förutsättningarna för liv är skiftande, och inom geografin beskrivs det som att det finns olika livsmiljöer. Människan har bosatt sig över i stort sett hela jorden och lever i många olika livsmiljöer. En del av dessa livsmiljöer är tuffa att leva i, på grund av kyla eller extrem värme. Andra livsmiljöer ger goda förutsättningar för människornas verksamheter, som jordbruk och industrier. Ibland sker snabba förändringar i naturen som påverkar människan. Tänk till exempel hur vulkanutbrott och jordbävningar kan förändra livs-

Vad är geografi?

villkoren för människorna som bor i närheten på bara några timmar. Men det sker också långsammare förändringar i naturen som påverkar människorna, till exempel klimatet eller tillgången på vatten.

Människan påverkar naturen De senaste århundrandena har människans påverkan på naturen ökat. Befolkningen har växt samtidigt som vi använder mer och mer av jordens tillgångar. Jordbruket behöver ytor för odling och boskap. Industrierna behöver råvaror och energi och till transporter och resor behövs bränsle. Människorna förändrar även landskapet på andra sätt, till exempel genom att bygga vägar och allt större städer. Genom att beskriva och analysera vår planet lär vi oss mer om samspelet mellan människan och naturen. Det gör att vi bli bättre rustade för att påverka framtiden. Vi är med och utvecklar framtidens samhälle och i den utvecklingen behöver vi räkna in vår planet. Det behöver vara en hållbar utveckling, vilket betyder att den inte ska försämra förutsättningarna för kommande generationer att leva på jorden.

Vad är geografi?

Dags att sätta igång Nu är det dags att komma igång med geografin. Vi som har skrivit det här läromedlet tycker att det är världens mest spännande ämne, kanske just för att det handlar om hela världen. Vår förhoppning är att du kommer lära dig mer om hur vår värld fungerar och på vilka sätt du är en viktig del av den.

Vad är geografi?

GEOGRAFINS GRUNDER Alla behöver vissa grundläggande kunskaper för att kunna arbeta med ämnet geografi. Det handlar dels om kunskaper om planeten jorden och dess unika förutsättningar för liv. Det handlar även om hur vi delar in jorden i olika områden, som världsdelar, regioner och länder. För att kunna beskriva och analysera olika platser behöver du även kunna hantera geografiska verktyg och metoder, som till exempel att använda olika slags kartor.

Vad är geografi?

2. Jorden – vår livsmiljö Jorden, vårt hem i universum, är en av åtta planeter kring stjärnan solen. Det är den enda planeten i vårt solsystem med förutsättningar för liv. Att det finns flytande vatten, syre och en atmosfär runt jorden gör den till en passande livsmiljö för oss. Livsmiljö betyder helt enkelt en miljö där människor, djur eller växter kan leva. I det här kapitlet kommer du att få läsa mer om vad det är som gör just jorden till en bra livsmiljö. Du kommer även att få läsa om hur jorden är indelad i världsdelar och kontinenter.

Jorden – vår livsmiljö

En planet med förutsättningar för liv Jorden är den enda planeten i vårt solsystem där det finns vatten i flytande form. Det beror på att jorden ligger precis lagom långt bort från solen. Hade jordens bana varit närmare solen hade allt vatten kokat till ånga, och hade banan varit längre ut hade vattnet frusit till is. Utan flytande vatten är inget liv möjligt, och därför är jorden med stor säkerhet det enda av vårt solsystems planeter där det finns liv. Runt jorden finns ett lager av gas som kallas atmosfären. Den består till stor del av kväve och syre. Atmosfären skyddar livet på jorden från farlig strålning och påverkar även temperaturen. Jorden har en unik miljö där många olika livsformer lever tillsammans och är beroende av varandra. Men det är också en ömtålig miljö som inte klarar allt för stora förändringar utan att det får förödande konsekvenser. Därför är det viktigt med kunskaper om vår planet och dess miljö så att vi kan vårda den på bästa sätt.

livsmiljö atmosfär jordklot norra halvklotet södra halvklotet ekvatorn Nordpolen Sydpolen år jordaxeln dygn årstider

De fyra sfärerna

Atmosfären

Jorden som vi lever på kan delas in i olika skikt, eller sfärer: Marken under våra fötter, med

Biosfären

dess berggrund och lager av jord kallas för litosfären.

Atmosfären är lagret av luft runt vår planet. Det är i atmosfären som allt väder utspelar sig.

Hydrosfären är allt vatten som

Hydrosfären Litosfären

finns på jorden – i flytande form, som is och som vattenånga. Den fjärde sfären, biosfären, är allt levande. Olika platser har olika förutsättningar för människor, djur och växter att trivas. Livsmiljöerna skiljer sig mycket mellan olika platser på vår jord.

Jorden – vår livsmiljö

Jorden – ett klot

E k va

torn

Jorden kallas ofta för jordklotet eftersom den är rund som ett klot. Klotet kan delas upp i halvklot, södra halvklotet och norra halvklotet där Sverige ligger. Mitt på klotet, mellan norra och södra halvklotet går en tänkt linje, som kallas ekvatorn. Det finns egentligen inget upp eller ner på jordklotet, men när vi avbildar jorden brukar Nordpolen placeras högst upp och Sydpolen längst ner.

Jorden rör sig Skottår Egentligen tar det 365,25 dagar för jorden att göra ett varv kring solen. Ett år är ju bara 365 dagar. Därför lägger vi till en dag vart fjärde år och får ett skottår med 366 dagar.

Jorden rör sig precis som de andra planeterna i en bana runt solen. Den tid det tar för jorden att göra ett helt varv kallar vi för ett år. Samtidigt som jordklotet färdas kring solen roterar det sakta. Tänk dig att jorden har en axel som går rakt igenom klotet från sydpol till nordpol, som på en jordglob. Kring denna så kallade jordaxel snurrar jorden, ett varv på ett dygn. De delar som vänds mot solen har dag, och de delar som vänds från solen har natt.

Jordens bana kring solen.

Årstider

Om du tittar på en jordglob ser du att axeln som håller klotet lutar något. Det gör den för att visa att jordaxeln lutar i förhållande till solen. Det är denna lutning som gör att vi får olika årstider. När jorden färdas i sin bana kring solen kommer olika delar av jorden att luta in mot solen.

Jorden – vår livsmiljö

När norra halvan av jordklotet lutar in mot solen har vi sommar i Norden. Dagarna är långa och solen står högt på himlen. När södra halvan lutar mot solen har vi vinter. Då är dagarna korta och solen tycks knappt orka över trädtopparna hos oss. När norra halvan av klotet lutar in mot solen lutar förstås södra halvan bort från solen. Det gör att när vi har sommar har till exempel Australien och Nya Zeeland vinter. Vi som bor på norra halvklotet firar jul på vintern, och tomten kommer med renar och släde i snön. Men när det är julmånaden december på södra halvklotet är det mitt i sommaren där. Det är bara i norr och söder som årstiderna är så olika. Kring ekvatorn är det ingen större skillnad mellan sommar och vinter. Solen står alltid högt på himlen, och dagarna är ungefär lika långa under hela året. Vändkretsarna

På jordgloben kan du även se linjer som går runt klotet. De två linjerna närmast ekvatorn är norra vändkretsen och södra vändkretsen. Mellan vändkretsarna finns det område där solen kan stå i zenit, det vill säga lysa rakt uppifrån. Vändkretsarna är den nordligaste respektive sydligaste linje runt jorden där solen kan stå i zenit. Vid norra vändkretsen inträffar detta bara en enda dag, ungefär vid midsommar. Detta kallas för sommarsolståndet. Då står solen som högst på himlen på norra halvklotet. Ett halvår senare, omkring den 21 december, är det vintersolståndet. Det är årets kortaste dag här. Men på södra halvklotet står solen som högst på himlen då och det är sommar där.

Här är solen i zenit vid norra vändkretsen. Norr om vändkretsen når solen aldrig zenit på himlen.

Solen står i zenit vid södra vändkretsen. Vinkeln mellan solens strålar och jordytan är precis 90 grader. Söder om vändkretsen står solen aldrig i zenit.

Solen står i zenit över savannen. En grupp gaseller delar på skuggan från akaciaträdet.

Jorden – vår livsmiljö

FÖRDJUPNIN

Hur mycket är klockan? +7 UTC Den frågan har du säkert fått många gånger. Har -5 UTC du en klocka som går rätt är det ju inte så svårt -3 UTC att svara. Innan det fanns klockor bestämdes tiden +5 UTC +2 UTC +1 UTC -1 UTC +3 UTC +0 UTC med hjälp av solur. Det var förstås inte så praktiskt, speciellt inte -2 UTC Reykjavik molniga dagar. Men egentligen visar också en mo+4 UTC dern klocka solens läge. Klockan tolv på dagen står Helsingfors +5 UTC Sankt Oslo +3 UTC Petersburg solen rakt i söder på norra halvklotet, och då är Stockholm Moskva Köpenhamn den också högst upp på himlen. Men eftersom jor+4 UTC +0 UTC Warszawa den snurrar runt hela tiden vänder den olika delar London Berlin Kiev Amsterdam +2 UTC Bryssel mot solen. Det gör att klockan är tolv vid olika Paris Wien Budapest +1 UTC tillfällen på olika ställen på jorden. Zagreb Belgrad Om du vill ta reda på vad klockan är på olika +0 UTC Istanbul Madrid Rom Lissabon platser i världen kan du använda en karta över de Aten olika tidszonerna. Jorden är indelad i tjugofyra olika tidszoner. För att bestämma skillnaden i tid +2 UTC mellan två platser utgår du från den så kallade nollmeridianen. Nollmeridianen är en tänkt linje från Tidszonerna är inte helt raka utan följer nationsNordpolen till Sydpolen. Den går genom en liten gränserna. Det är förstås bra om ett land kan ha ort utanför London som heter Greenwich. Sverige samma tid. ligger öster om Greenwich. Om klockan är 12.00 i Greenwich är den en timma senare i Sverige, alltså 13.00. På Grönland som ligger väster om Greenwich är klockan tre timmar tidigare på dagen det vill säga 9.00 på morgonen. Tidsskillnaden mellan

Sverige och Grönland blir fyra timmar (1+3).

Jordens tidszoner. Orter som ligger på olika sidor om datumgränsen i Stilla havet har olika datum. Vid datumgränsen börjar det nya datumet. Därför är önationer i Stilla havet och länder som Nya Zeeland alltid först med att fira nyår.

Jorden – vår livsmiljö

+6 UTC

+3.5 UTC

FÖRDJUPNING

Ebb och flod På bilden ligger båtarna på torra land för att vattnet har dragit sig undan. Detta kallas ebb. Efter några timmar kommer vattnet tillbaka och båtarna flyter igen. Detta kallas flod. Ebb och flod beror på månen. Månen rör sig i en bana kring jorden och hålls kvar av jordens dragningskraft. Men månen påverkar också jorden. Månens dragningskraft gör så att vattnet i de stora världshaven buktar ut när månen passerar. Det är detta som ger ebb och flod vid kusterna.

Flod – högt vatten. Ebb – lågt vatten. Ebb och flod kallas också för tidvatten eftersom ebb och flod växlar om med 12 timmar och 30 minuters mellanrum året runt. I Sverige är skillnaden i vattenstånd mellan ebb och flod inte särskilt stor. Men på andra platser vid de stora havens kuster kan skillnaden mellan ebb och flod vara stor. På Frankrikes västkust kan det skilja femton meter, och detta ställer förstås till en del problem. I hamnarna blir båtarna liggande på botten när det är ebb. Är stranden långgrund kan vattnet försvinna flera hundra meter ut. Ibland ligger månen och solen efter varandra i en linje ut från jorden. Månens och solens dragningskraft samverkar då, och det blir extra stora skillnader mellan ebb och flod. Detta kallas springflod. Rekordet har Fundy Bay i Kanada med mer än tjugo meters skillnad mellan ebb och flod.

Ebb vid Isles of Scilly, England. Båtarna ligger på land och barnen fångar krabbor i de grunda pölarna.

FRAGOR PA TEXTEN 1. Vad skiljer jorden från de andra

planeterna i vårt solsystem? 2. Vad är atmosfären? 3. Hur lång tid tar det för jorden att a. gå ett varv kring solen? b. snurra ett varv runt sin egen axel?

4. Förklara vad det är som gör att vi får olika

årstider. 5. Vilken årstid är det på södra halvklotet när

det är jul i Sverige? 6. Hur kommer det sig att klockan är 11 på för-

middagen i New York när klockan är 17 i Sverige?

Jorden – vår livsmiljö

Världsdelar och kontinenter världsdel kontinent gräns land/stat region

Största delen av jordens yta är täckt av hav, bara en tredjedel (29 procent) är land. På en jordglob kan du se att ena halvan av jordklotet i stort sett bara är hav medan landområdena, eller landmassorna, är utspridda på den andra halvan. När man studerar geografi är det praktiskt att dela in världen i mindre områden. Landområdena brukar delas in i kontinenter eller världsdelar. En kontinent är en landmassa som är omgiven av hav medan gränserna för världsdelarna också tar hänsyn till skillnader när det gäller historia och kultur. Sverige ligger på kontinenten Eurasien men tillhör världsdelen Europa. Världsdelarna är Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis.

Världsdelarnas andel av jordytan Antarktis 9 % Oceanien 6 %

Europa 7 %

Sydamerika 16 %

Asien 30 % Nordamerika 16 % Afrika 20 %

Världens befolkning Oceanien 0,5 %

Antarktis 0,0 %

Sydamerika 5,7 % Nordamerika 7,8 %

Europa 9,9 %

Afrika 16,4 %

Asien 59,7 %

Jorden – vår livsmiljö

Europa

Vår världsdel Europa är den till ytan näst minsta av världsdelarna. Den sträcker sig från Medelhavet i söder till Norra ishavet i norr. Klimatet i söder är torrt och mycket varmt på sommaren. På vintern är det svalt med en hel del nederbörd. Längst upp i norr är klimatet arktiskt med en lång kall vinter och en kort sommar då solen är uppe dygnet runt. I norr bor det väldigt lite människor medan sydvästra Europa är en av de mest tätbefolkade regionerna i världen.

n ke

en Rh

na cho Su

Vol g

Järnporte

BELGRAD

n B

T UK ARES

Don au

Etna

Sicilien

3340

ALBANIEN Jon i ska ha vet

Egeiska

GRE

sk a spi Ka avet h Kaukasus

Krim

564

Elbru

t ave a h t r Sva

ATEN s Peloponneso

VALLETTA

SY R hó d

NON

LIBA

CYPE

ISRA

NIE

DA Jorden – vår livsmiljö JOR

LIBYEN

GIE

havet KLAND

Kreta

MALTA

Vo l g

ÄNIEN

ne R hô

Oka

Ty r renska havet

v sk a Azsojö n

ĂU

TUNISIEN

Drava

1277 Neapel Vesuvius

CHI ŞI N

A L G E R I E T

AVIEN MOLD

M e d e l h a v

estr

ITALIEN

Sardinien

Don

INA UKRA

Mallorca

OCK

ROM

p.)

Volg a

SE RB IE N SARA JEVO Ba l ka n b e r g e n ri re n INË SOFIA RIEN spo MONTE- PRI SHT ha ati BULGA SOVO RO s NEG KO l u ve ka b n PJE ta A SKO İs PODGORIC t araNORDMar mön sj TIRANA MAKEDONIEN r

torbr.)

lea

MAR

ar (S

(S rna

RUM

K R OAT I E N

SAN MARINO

BUDAPEST

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

(KYJIV

SLOVAK

UNGERN LJUBL JANA ZAGREB

Korsika

Barcelona

Gibralt

iska MarseilleLigur havet

ärren

N TA

KIEV)

K a r IEN p

n au

Turin MONACO

ANDORR

rna

WIEN

e r n a Mont Blanc l p 4810 A SLOVENIEN Milano BERN

WARSZ AWA Rokitnok

ÖSTERRIKE

LIECHTENSTEIN

MINSK

ra S i evr a d a Ne

sun d

rené

altar

SPA NIE N

BON

Gibr

a be I b rgen

massiv

LISSA

MADR

ete

Volga

D SSLAN D VITRY

Tisz a

Centra

MOSK

N P O L E

TJECKIEN

München

SCHWEIZ

Sud

PRAG

LUXEMBURG

KRIKE

s ła

urg

rese

VILNIUS

Ne m an

LAND

BELGIEN

TAU EN

D A N S LS R Y Rybinrvskoaren

tersb

ka n

He br

ter

S:t Pe

ND LETTLA Daug RIGA

LI s Ö Kaliningrad RYSSL.

Hamburg NEDE LÄNDERRNA E lb AMSTERDAM e BERLIN Rotterdam TYSKBRYSSEL

FRAN

Öland

Malmö

ORS

v ike n s ka N Fin TALLIN pus D Pei ESTLAN

Gotland

Göteborg

Bornholm

En al e n Kanagl-el sk a k an öarna

jo Te

Åland

n Vä

N o r d s j öDANMARK n KÖPENHAMN

LONDON

B is c a yabukt en

POR TUG

l ä l ven

HELSINGF

n Do

Manches

gham

a av

Ska

STOR BRITA NNIE

tjo

da jeg

O ne

L ado

Botten-

teg a

r ge

D A N F I N L

SVER IGE havet STOCKHOLM

Kat

Belfa

Edinburg

L o i re

Duero

Vita et hav

Bottn is

OSLO

PARIS

Ka n t a b r i s k

aKol vön hal

T N A

T A

NORGE

)

te rre

mark

Shetla ndsöarn a Orkne y öarna

Birmin

Finis

Kebnekaise

Färöa rn

ND DUBL IN

Kap

2102

havet

Glå m

Glasgo

's En

len

Norska (Dan

er n id

Land

å ter

60°

IRLA

s Vne te

kull

ajö

211

Vatn

e nt

149la 1

B ar

Hek

100 mil

pp 30°

Längsta flod: Volga

Nordka

m ö.h.

tse

K JA VÍK Sur

kel n

20°

r s j ö n

l ci r

T I S H AV E

10°

NOR R A

0°

a ye n

Högsta berg: Elbrus, 5 642

RE Y

rra

(Norg

Lo fo

Jan M

10°

Area: 10,6 miljoner km²

30°

Befolkning: 746 miljoner

Vy t

Ka laa (G l i t N (Da r ö n l a u n a nm nd at 20° ar k ) )

Antal länder: 44

EGYPT

Asien Asien Antal länder: 49 Befolkning: 4,5 miljarder Area: 43,8 miljoner km² Högsta berg: Mount Everest, 8 848 m ö.h. Längsta flod: Chang Jiang

Asien är den största världsdelen, både till ytan och när det gäller storlek på befolkning. Asien ligger på norra halvklotet och sträcker sig från Uralbergen i väster till Stilla havet i öster och från Norra ishavet i norr till Indiska oceanen i söder. I Asien bor en stor andel av världens befolkning. Här finns tätbefolkade områden, som Indien och delar av Kina, men också enorma ödemarker där det bor väldigt få människor. Här finns stora slätter, vidsträckta öknar och bergsområden som Himalaya och Kaukasus. Även klimatet varierar väldigt mycket, från arktisk kyla i norr till brännande hetta i Mellanöstern.

er ge n

NORRA ISHAVET

LE RA ST EL IN / A

r IE a T

SY RI EN

IRA

Röda havet

S AR AUD AB IIEN

cka

I R

KST

MONGOL

IET

Beijin AFG H S T A A N IN PA S T AK IN

New Del

JEM

Mumba

r ndk s vä tan Kräf

y aMt.Everest 8850

Ganges I N D I E N

DSY EA R KO

A Chang Jia

K la

TAI MYANMAR

N PA yo JA Tok

RD NO REA KO

us as uk Ka

M ha ede ve lPA IS t

havet

Kaspiska

Norra polcirkeln

A ILL ST T VE HA

LAOS

VIETN

THAILAND

ets

ERN

FILIP

DJA

KAMBO

2524

SRI LANKA

Jorden – vår livsmiljö

INDI SKA 100 mil

M Ekvatorn

OCEANEN

L AY S I A

N I E E S O N D I N ORE

SINGAP

RALIE

AUST

Afrika Afrika är den näst största världsdelen och breder ut sig både norr och söder om ekvatorn. De norra delarna ligger vid Medelhavet och där ligger Sahara – världens största ökenområde. En bit söder om Sahara finns savannen med ett unikt djurliv. Vid ekvatorn växer regnskogar och längre söderut blir det torrare och där kommer savannen tillbaka och längst ner i sydväst är det så torrt att det är öken. Afrika är ganska glest befolkat, bara 14 procent av jordens befolkning finns i världsdelen. I stora delar av Afrika regnar det väldigt lite och det är vanligt med långa perioder av torka. I dessa ökentrakter bor nästan inga människor. Även i regnskogen kring ekvatorn bor ganska få människor.

Afrika Antal länder: 54 Befolkning: 1,25 miljarder Area: 30,4 miljoner km² Högsta berg: Kilimanjaro, 5 895 m ö.h. Längsta flod: Nilen

BULGARIEN

Mad

(Porteira .)

Raba

MAR OCK O gen ber las At ALGERIET

Kana ö rie(Sp arna anie

VÄST SAHA RA RA

TUNISIEN

DEL

H AV E T Kairo N

ile

LIBYEN

Kräftans

EGYPTEN

ets

vändkr

MAURE

TANIEN N Blå

MALI

NIGER

i l en

Abuja

CENTRALAFRIKANSKA REP.

KAMERUN

GABON

COMORERNA

mbezi Za

MOÇAMBIQUE

Viktoriafallen ZIMBABWE

NAMIBIA

BOTSWANA Kalahariöknen

MADAGASKAR

MAURITIUS

bök

Réunion (Frankrike)

nen

Pretoria SWAZILAND LESOTHO

SYDAFRIKA

Orangeflo den

Kapstaden

SEYCHELLERNA

le y MALAWI

ZAMBIA

100 mil

INDISKA OCEANEN

t Rif

ANGOLA

Nairobi

t Grea

ATLANTEN

Stenbockens vändkrets

KENYA

RWANDA 5895 Kilimanjaro KONGO BURUNDI (DEM. REP.) TANZANIA

SOMALIA

UGANDA

Victoriasjön

KO N (REGO P.)

SAO TOMÉ OCH PRINCIPE

Kamerunberget

ETIOPIEN

SYDSUDAN

Kongo

EKVATORIALGUINEA

Ekvatorn

DJIBOUTI

Nig

NIGERIA

VitaN

BENIN TOGO

ELFENBENSKUSTEN

GHANA

LIBERIA

ERITREA

ilen

SIERRA LEONE

SUDAN

TCHAD

BURKINA FASO

Great Rift V all

SENEG AL GAMBIA GUINEABISSAU GUINE

k Dra

Godahoppsudden

Jorden – vår livsmiljö Afrika politisk 1:60 Milj

Nordamerika

Antal länder: 23 Befolkning: 582 miljoner Area: 24,4 miljoner km² Högsta berg: Denali, 6 194 m ö.h. Längsta flod: Mississippi

Nordamerika ligger helt och hållet på norra halvklotet. De kanadensiska öarna längst upp i norr sträcker sig nästan upp till Nordpolen medan Panama i söder inte ligger långt från ekvatorn. Klimatet varierar från arktisk kyla till tropisk hetta. I den västra delen är klimatet torrare än i öster och där finns också flera öknar. I inlandet finns vidsträckta stäppområden som kallas för prärie. Största delen av Nordamerika ligger betydligt längre söderut än vad Sverige gör och klimatet är därför mycket varmare. Men i de nordöstra delarna påverkas klimatet av en kall havsström från Arktis vilket gör klimatet svalare, särskilt på vintern. I New York kan vintern vara riktigt bister trots att staden ligger lika långt söderut (på samma breddgrad) som Rom i Italien. RYSSLAND ings

N O R R A I S H A V E T

sun

)

Ber

Ka l (G aal i (D rön t N an la u m n na ar d a k ) t

Nordamerika

Alaska (USA)

Denali (Mt. McKinley) 6194

Anchorage

No r

Ba ra po lcir keln

f fi n

Isl

an d

T I

Ang

eles

Lake Superior

Ottawa

Toronto Mis s

Los

U S A

ou ri Miss iss i ppi

e n r g b e

sco

nci

Fra

San

g a p i i p K l

New Yo

ton Washing

H V

AT L A

NTE

Rio tans

vänd k

nd Gra

Kräf

rets

BAHAMAS

MEXIKANSKA GOLFEN

M E X I C O

CUBA

Mexico City BELIZE

JAMAICA

KARIBISK HAVET

GUATEMALA HONDURAS

EL SALVADOR

100 mil

NICARAGUA

COSTA RICA

ám na len Pa na ka

N PA

Nordamerika ca 1:60 M ( skalera 98% för 60M)

Jorden – vår livsmiljö

HAITI

A SK AN IK N IN LIKE M B DOEPU R

Sydamerika Världsdelen Sydamerika ligger till största delen på södra halvklotet. Vid ekvatorn i norr breder regnskogen ut sig och där finns Amazonas, världens största regnskogsområde. Klimatet är varmt och fuktigt, ungefär som i ett växthus. Längre söderut blir klimatet svalare och precis som i Nordamerika finns stora grässtäpper, som här kallas för Pampas. I Sydamerika är klimatet varmare och fuktigare på östsidan än i väster. Vid den östra kusten för havsströmmar och vindar med sig värme från ekvatorn medan strömmarna på västsidan för med sig kallt vatten från Antarktis. Bergskedjan Anderna bidrar också till det svalare klimatet. De områden som ligger högt över havsytan har ett svalt klimat. I Anderna finns också flera öknar. Längst ner i söder märks närheten till Antarktis som ger ett kyligt klimat.

VET KARIBISKA HA á am an

GUYANA

n ka

VENEZUEL

Antal länder: 12 Befolkning: 427 miljoner Area: 17,8 miljoner km² Högsta berg: Aconcagua, 6 962 m ö.h. Längsta flod: Amazonfloden

T E N L A N A T

alen

Á PANAM

Sydamerika

Franska SURI- Guyana (Fr.) M NA

Ekvatorn

COLOMBI

ECUADOR

(Ecuado

os-

Galapag öarna

as Amazon en

azonflod

I L I E N B R A S

PERU n hu u Picc Mach

Brasilía

Cuzco

c Tit ic a

a s jö n

La Paz

B O L IV

ska Brasilian t höglande

UAY São Paulo

PARAG

Rio de Janeiro

krets

URUGU

cagu Aco6n959

änd

ns v

ocke

b Sten

ILLA

a P

e n d

A N T E N A T L

INA GENT

ago

Santi

ires

Buenos A

a r n

100 mil

Pat a go n i e n

CHIL

a dsöarn Falklantorbr.) (S

et land Elds Horn p a K

Jorden – vår livsmiljö

Oceanien Världsdelen Oceanien består av länderna Australien, Nya Zeeland, Nya Guinea och ett stort antal öar och ögrupper i Stilla havet, bland annat Mikronesien, Solomonöarna och Fijiöarna. Utanför Australiens nordöstra kust ligger Stora barriärrevet. Det är 260 mil långt och är därmed världens största korallrev. Australien är det största landet i Oceanien. De norra delarna ligger nära ekvatorn och där är klimatet tropiskt. Längst upp i nordost finns ett område med regnskog. I sydvästra Australien och på Tasmanien är klimatet kyligare och liknar delvis klimatet i södra Sverige, med kyliga vintrar och ganska varma, ofta regniga somrar. De centrala delarna har ett torrt inlandsklimat med vidsträckta grässtäpper och öknar. De flesta människorna bor i städer som ligger vid kusten. Det torra inlandet är i stort sett obebott. Nya Zeeland består av två öar, Nordön och Sydön. Klimatet varierar men det är kyligare längre söderut.

Oceanien Antal länder: 14 Befolkning: 42 miljoner Area: 8,5 miljoner km² Högsta berg: Mount Wilhelm, 4 509 m ö.h. Längsta flod: Murray

Hawa

iiöarn

Kräftans vändkrets

(USA

)

Polyn

Nordmarianerna (USA)

11064 M Challengerdjupet

S T I L L A H AV E T

Ekvatorn

e Nya Guinea

PAPUA NYA GUINEA

D at re

Jorden – vår livsmiljö

100 mil

al s i an

Murray

SOLOMONn ÖARNA e s i

VANUATU

Nya Kaledonien (Frankrike)

ange gR in id iv

A U S T R A L I E N

ANEN INDISKA OCE

KIRIBATI

TUVALU SAMOA

rri är re ve t

NAURU

a aB tor

vändkrets Stenbockens

MASHALLÖARNA

MIKRONESIEN

PALAU

esie

FIJIÖARNA

S T I L L A H A V E T

Sydney

tr Au Alp

Melbourne Tasmanien

TONGA

TASMANHAVET NYA ZEELAND

Mt. Cook Sydön 37 54

Nordön

Antarktis Antarktis är en världsdel som är täckt av is och saknar bofast befolkning. Det är svårt att veta exakt hur stor landmassan är under isen, men antagligen är den något större än Europa. Isen är som mest 4 500 meter tjock. Antarktis har flera bergskedjor med toppar som sticker upp ur isen. Utanför kontinenten finns ett enormt område med havsis som kallas shelfisen. Antarktis är det kallaste området på jorden och haven utanför är de stormigaste.

Kortfakta om Antarktis Antal länder: inga Befolkning: ett antal forskare Area: 14,2 miljoner km² Högsta berg: Vinson-massivet, 4 892 m ö.h.

bofast = när man bor på ett och samma ställe

South Orkney Islands

Falklandsöarna

S Y D A T L A N T E N

kes

Antarktishalvön

La nd

D ra

Weddellhavet

sun

South Shetland Islands

G ra h

Kap Horn

Filchner Ice Shelf Berkner Island

4190

Alexander Island

Ellsworth Mts

Vinson Massif 5140 Qu

Östantarktis

Sydpolen t a r k 4528

D av i shavet

1445

k a

in s 3794

e n r g b e

3100

Magnetisk Sydpol (2010)

4181

4068

3671

Amundsenhavet

4270 2800

Västantarktis

2792

T r a n

S T I L L A Bellingshausenhavet H AV E T

Amery Ice Shelf

3355 3658

Rosshavet

INDISKA OCEANEN

2828 4163

d'Urvillehavet

Jorden – vår livsmiljö

Kontinenter En sammanhängande landmassa som omges av hav kallas kontinent. Det finns sex kontinenter och på kartan ser du vilka dessa är.

NORD. AMERIKA

EURASIEN

AFRIKA SYDAMERIKA

AUSTRALIEN

ANTARKTIS

FRAGOR PA TEXTEN 1. Vad är det för skillnad mellan en världsdel och en kontinent? 2. Vilka är världsdelarna? 3. Vilka är kontinenterna? 4. Vilken är den största och vilken är den minsta världsdelen till

ytan?

Jorden – vår livsmiljö

Olika indelningar av världen Människor har länge delat in världen på olika sätt. Långt tillbaka i historien byggde indelningarna ofta på naturliga gränser som berg, hav och floder. Indelningen i kontinenter utgår från naturliga gränser och följer de sammanhängande landmassorna som går att se på världskartan. Men andra indelningar är inte alltid lika självklara. De bygger ofta delvis på naturliga gränser men också på kultur, språk och historia. Gränsen mellan världsdelarna Europa och Asien följer inte landsgränserna. Det gör att länderna Ryssland och Turkiet ligger i två världsdelar. Gränsen går till stor del längs Uralbergen i Ryssland och genom det smala sundet Bosporen i Turkiet. Gränser

Gränsen mellan Asien och Europa går alltså vid Uralbergen. Men vad är egentligen en gräns? En gräns är en tänkt linje mellan två geografiska områden. Gränser kan vara markerade på olika sätt, till exempel med ett staket runt en tomt eller med en tullstation mellan två länder. Andra gånger finns det ingen tydlig markering. När du åker in i en ny kommun ser du kanske inga andra tecken än en vägskylt på att du passerar en gräns.

Gränsen mellan Sverige och Norge vid bron över Svinesund.

Den välbevakade gränsen mellan USA och Mexiko.

Gammal gränssten som markerar gränsen mellan två svenska landskap.

Jorden – vår livsmiljö

Länder

Världsdelarna är indelade i länder, eller stater som de också kallas. Ett land är ett geografiskt område med ett gemensamt politiskt styre. Länder har gränser mot andra länder, men dessa gränser kan förändras. Det är bara att titta på en karta över Sverige från 1600-talet och en från idag så ser vi att gränserna har flyttats. 10°

havet

He br

1344

DUBL

Aberdeen

Edinbur

1041

REF

•

ERA

LEKT

•

Jylland

DANMARK

Nordsjö

Manche

1085

Gotland

Kattegatt Århus

Öland

Lado

te S:t Pe

rsburg

LETTLA

D auga

RIGA

RYSSL.

VILNIUS

Kaunas Nem an

Gdańsk

Kiel

FORS

TALLINN Peipus

LI TAUE

t s Ö Kaliningrad

Malmö

v i ke n

a n sk

ESTLAN

Ösel

Bornholm

ster

Åland

STOCKHOLM Norrköping

Göteborg

KÖPENHAMN

HELSING

Åbo

a l ä en lv

n Vä

Leeds

Cork

Vad finns det för likheter och skillnader mellan kartorna?

Ska

STOR - Newc astle BRITA NNIE N Liverp oo

Bottenhavet

SVERIG E

OSLO

Glasgo

Belfas

2469

Stavanger

IRLA

jord e n

Bergen

A N D F I N L

Vasa

s j ö n

Sognef

lf s

Sundsvall

Gl å m

m t rö

Östersund

Bott ni sk

Trondheim

NORGE

Shetlan ds öarna-

a rn

Umeå

Galdhöpiggen

Orkney öarna-

Uleåborg

vi ke n

Norska Färöar (Dan na Tórshav mark) n

Kiruna

Kebnekaise

Bodö

lcirkeln

1191

60°

Norra po

ansk

1328

2102

Lo f

jö 2119 kull

t rö

reyr

is k as

Aku

Vatn

30°

Murm

Tromsö en rål s te Ve Narvik en

sey

149la 1

100 mil

Nordkap

Hek

20°

Surt

10°

K JA VÍK

0°

RE Y

Jan M

(Norgeayen )

De senaste 400 åren har landsgränserna för Sverige och kringliggande länder ändrats många gånger.

20°

30°

MINSK

Szczecin

Hamburg

Många gränser mellan länder följer floder, bergskedjor eller andra naGABON KONGO turliga gränser. Men det finns även gränser som inte följerKONGO naturen utan (ZAIRE) e Cabinda air Z har dragits av politiska skäl. Vid krig är det vanligt att (Angola) gränser flyttas. Det har även hänt att länder har försvunnit eller bildats i samband med krig. LUANDA Då dras helt nya gränser och kartan förändras.

RWANDA BURUNDI

DODOM

TANZA

MALAWI

lan

ANGOLA

Huambo

KONGO (ZAIRE)

KONGO

BURUNDI

DODOMA

Ovamboland

Nam

ANT

ZIMBABWE NAMIBIA

ibö

kne

WINDHOEK

LILONGWE

Bulawayo

COMORERNA MORONI Mayotte (Frankrike)

OÇ

ANTANANARIVO

MAPUTO MBABANE SWAZILAND

Jorden – vår livsmiljö odlad jord öken stäpp savann

KAPSTADEN Godahoppsudden MAURITIUS PORT-LOUIS Réunion (Frankrike)

öken stäpp savann regnskog 0

MAPUTO MBABANE SWAZILAND

LESOTHO MASERU en Durban rg SYDAFRIKA akbe r D

odlad jord

LESOTHO MASERU en Durban rg SYDAFRIKA akbe r D

PRETORIA Johannesburg

Oranjeﬂoden Bloemfontein

MADAGASKAR

Beira

Oranjeﬂoden Bloemfontein

KAPSTADEN Godahoppsudden

öknen

BOTSWANA

GABORONE KalahariPRETORIA Johannesburg öknen

Kalahari-

Q BI

OÇ

BOTSWANA

WINDHOEK

ZAMBIA

LUSAKA Za Victoriam be fallen HARARE zi

LILO

O C E A N E N GABORONE kne

Huambo

ibö

ANGOLA

Bulawayo

NAMIBIA

MALAWI

lan Ma

LUANDA

ZIMBABWE

INDISKA Nam

Dar es Salaam

TANZANIA

ZAMBIA

LUSAKA Za Victoriam be fallen HARARE zi

Ovamboland

ANT

Cabinda (Angola)

e air

KENYA

RWANDA

ATL

GABON

ATL

Södra Afrika. Innan européer erövrade områden i Afrika var världsdelen inte indelad i länder med så tydliga gränser. Man kan se att européerna satt med linjal och ritade in vissa av gränserna på kartan. Kan du även se landsgränser på kartan som följer naturliga gränser?

1 000 km

Öresundsbron sträcker sig mellan Malmö och Köpenhamn. Den är viktig för både arbetspendling och transporter av varor i regionen.

Regioner

Ett annat sätt att dela in världen i är i regioner. En region är ett geografiskt område som har något gemensamt, till exempel hur naturen ser ut. Ett sådant område är barrskogsregionen som breder ut sig över flera länder. En annan region är Öresundsregionen som är en del av både Danmark och Sverige och som har mycket gemensamt när det gäller handel och arbetsmarknad. Andra indelningar av världen

Vi har nu tittat på världsdelar, kontinenter, länder och regioner, men det finns förstås många andra sätt att dela in världen på och alla dessa indelningar har mer eller mindre tydliga gränser. Sverige till exempel är indelat i landskap, landsting, kommuner, städer, stadsdelar och bostadsområden. Du kan säkert komma på fler exempel på geografiska områden med gränser.

FRAGOR PA TEXTEN 1. Hur kan man förklara vad en gräns är? 2. Vad menas det med att vissa gränser är naturliga? 3. Hur kommer det sig att gränser mellan länder ibland

har flyttats? 4. Ge minst fyra exempel på geografiska indelningar av världen.

Jorden – vår livsmiljö

SAMMANFATTNIN 28

Jorden – vår livsmiljö

SAMM ANFATTNING En planet med förutsättningar för liv Jorden är vår livsmiljö, alltså platsen som vi lever på. Att det finns liv på jorden beror bland annat på att här finns vatten i flytande form. Dessutom ligger jorden lagom långt från solen, så att det inte är för varmt eller för kallt. Runt jorden finns ett lager av gas, en atmosfär. Atmosfären skyddar jorden från farlig strålning från solen. Den påverkar också temperaturen. Jorden är rund som ett klot och kallas därför för jordklotet. Jorden delas upp i södra halvklotet och i norra halvklotet. Ekvatorn är en tänkt linje runt hela jorden. Norr om ekvatorn finns norra halvklotet och söder om ekvatorn finns södra halvklotet. Längst i norr ligger Nordpolen och längst i söder ligger Sydpolen. Det finns egentligen inget upp eller ner på jorden, men den brukar avbildas med Nordpolen högst upp. Jorden rör sig i en bana runt solen. Det gör alla planeter i vårt solsystem. Den tid som det tar för jorden att göra ett varv runt solen kallar vi ett år. Ett år är 365 dagar. Egentligen tar det 365,25 dagar. Därför lägger vi till en extra dag vart fjärde år. Det kallas för skottår. Jorden snurrar också runt sin egen axel. Det tar ett dygn. Den sida som är vänd mot solen har dag och den sida som är vänd bort från solen har natt. Jordklotet lutar när det snurrar runt solen. Den här lutningen gör att vi får olika årstider. Ibland är norra halvklotet närmare solen och ibland är södra halvklotet närmast. När norra halvklotet lutar mot solen är det sommar i Sverige och då är det vinter på södra halvklotet.

Jorden brukar delas in i världsdelar och kontinenter. En kontinent är en sammanhängande landmassa med hav runt om. De sex kontinenterna är:

• • • • • •

Eurasien Afrika Nordamerika Sydamerika Australien Antarktis.

En världsdel är ungefär samma sak som en kontinent, men indelningen i världsdelar handlar inte bara om hur det ser ut geografiskt. Även historia och kultur påverkar. Det finns sju världsdelar:

• • • • • • •

Europa Asien Afrika Nordamerika Sydamerika Oceanien Antarktis.

Olika indelningar av världen En gräns är en tänkt linje mellan två geografiska områden. Ibland är gränsen markerad, till exempel med ett staket runt en tomtgräns eller med en tullstation mellan två länder. Förr i tiden var det vanligast att geografiska gränser följde naturliga gränser som berg och floder. Världsdelarna är indelade i länder, eller stater som de också kallas. Vid krig kan gränser mellan länder ändras. Då kan ett land bli större eller mindre, eller till och med försvinna. En annan indelning är regioner. En region är ett geografiskt område som kan breda ut sig över flera länder. Regionen har något gemensamt, till exempel hur naturen ser ut eller att man samarbetar kring handel och arbetsmarknad.

SAMMANFATTNING

Världsdelar och kontinenter

Jorden – vår livsmiljö

TILLÄMPA KUNSKAPER

TILL Ä MPA KUNSKAPER ! 1. Livsmiljöer

Ania från Finland och Philip från Nya Zeeland postar båda bilder från sitt julfirande under hashtaggen #whitechristmas. Förklara varför deras bilder ser så olika ut! Använd följande begrepp i ditt svar: klimat

Anias bild.

Jorden – vår livsmiljö

breddgrad

halvklot

jordaxeln

årstider

Philips bild. 2. Tidszoner a. Du planerar att se öppningsmatchen i fotbolls-VM som spe-

las i Qatar. Matchen startar klockan 21 lokal tid. När startar matchen i Sverige? b. Robin och hans kompisar planerar att titta på Oscarsgalan

och vill se den live. Den sänds från Los Angeles och startar klockan 18 lokal tid. Vilken tid skall Robin be sina kompisar att komma? c. Miriam har varit i Tokyo och är på väg hem. Hon är besviken

över att hon kommer att missa sin kompis födelsedagsfest men plötsligt kommer hon att tänka på att hon kanske hinner hem i tid. Varför tror hon det?

3. Jämför världsdelar a. Skriv av tabellen här nedanför och fyll i den färdigt. Världsdel

Yta

Befolkning

Klimat

Europa

10,6 miljoner km²

746 miljoner

Kallt i norr och varmt

(cirka 0,75

i söder. Stora årstids-

miljarder)

skillnader i stora delar av Europa.

Asien Oceanien

b. Hur många gånger större är Asien än Europa? c. Trots att Asien är så mycket större än Europa har de ungefär lika

många länder. Vad kan det finnas för orsaker till det? Titta på kartorna över världsdelarna för att hitta ledtrådar. d. Vilka är de största skillnaderna mellan Asien och Oceanien,

tycker du? e. Titta på ländernas namn på kartorna för de tre världsdelarna. Är

det några länder som du inte hört talas om förut eller vet väldigt lite om? Fundera på varför det är så. f. Jämför Oceanien med alla de övriga sex världsdelarna. Vad är

speciellt med Oceanien? 4. Indelningar av världen

I kapitlet har du läst om olika gränsdragningar. a. Beskriv var du bor med hjälp av följande begrepp:

• • • • • • • •

kontinent världsdel land landskap landsting eller region kommun ort bostadsområde.

b. Vilka av dessa indelningar känns viktiga för dig? Rangordna från

viktigast till minst viktig och förklara hur du kommit fram till detta. Jorden – vår livsmiljö

3. Jordgloben och kartorna Det finns väldigt många sorters kartor och de används i alla möjliga sammanhang. I skolan har du säkert använt kartor både när ni arbetat med geografi och när ni orienterat på idrotten. I mobiltelefoner finns oftast olika kartor och många appar innehåller kartor av olika slag. Även om kartorna kan se olika ut har de en sak gemensamt – de avbildar alla en större eller mindre del av jordytan.

Världskarta av en fransk kartritare som levde på 1500-talet. Vilka områden på kartan stämmer inte överens med moderna världskartor? Varför tror du att det är så?

Jordgloben och kartorna

Att avbilda jordklotet När tidiga upptäckare seglade längs med okända kuster gjorde de enkla kartor över dessa områden. Genom att mäta vinkeln mot vissa stjärnor kunde de bestämma sin position i nord-sydlig riktning. Men för att bestämma positionen i öst-västlig riktning behövdes en klocka som gick exakt rätt. Med hjälp av klockan och solens läge kunde man göra en beräkning av positionen. På 1700-talet lyckades man konstruera en sådan klocka och först då kunde man göra mer noggranna kartor av jordklotet. Idag finns exakta avbildningar av hela jorden. Med hjälp av satelliter kan varje kvadratmeter av jordytan avbildas utan att man ens behöver åka dit. I mobilen finns digitala kartor som håller reda på var du befinner dig och med hjälp av dessa kan du hitta till vilken adress som helst och skaffa dig en enorm mängd annan information.

kartprojektion kartsymboler breddgrad latitud längdgrad longitud

Modern världskarta som består av många ihopklippta fotografier från satelliter.

Jordgloben och kartorna

Världskartan Världskartor visar hela jordklotet på en enda karta. Men tyvärr ger dessa kartor en felaktig bild av jorden. Det beror på att jorden är ett klot och det går helt enkelt inte att rita av jordklotet på ett plant papper utan att något blir fel. Vill man ha en helt riktig bild av jordytan är det därför bara jordgloben som duger. Men oftast är det lite väl opraktiskt att släpa med sig en jordglob. Därför försöker man att göra kartor som är så bra som möjligt, beroende på vad de ska användas till. Tänk dig att du ska göra en karta av en apelsin. För att få en platt karta skalar du den och plattar ut skalet. Om vi tänker oss att vi gör samma sak med jordgloben, ser vi genast att det blir problem. Det uppstår tomrum som måste fyllas ut.

Kartprojektioner För att få ner den runda jorden på ett plant papper används något som kallas för projektioner. Det finns många olika kartprojektioner och de används till olika typer av kartor. Vilken projektion kartritaren använder beror på vad kartan ska användas till och vilket område som kartan ska avbilda. Ingen av projektionerna ger en helt korrekt bild av världen. Det blir fel och därför handlar det om att välja den projektion som blir minst felaktig. I stora drag kan projektionerna delas in i tre grupper. Cylindrisk projektion

Cylindriska projektioner används till världskartor. Tänk dig att man sätter en papperscylinder runt en genomskinlig glob och låter en lampa inne i globen lysa ut mot pappret. Då avspeglar sig kontinenterna på pappret på samma sätt som kartan är ritad.

Jordgloben och kartorna

Men om cylindern placeras som på bilden blir länderna som ligger långt upp i norr och långt ner i söder mycket större på kartan än vad de är i verkligheten. Grönland ser då ut att vara lika stort som hela Afrika. Även Sverige blir för stort på en sådan här världskarta. Sverige ser ut att vara det största landet i Västeuropa, men både Frankrike och Spanien är större i verkligheten. Ofta ändrar man därför projektionen så att länderna i norr och söder inte blir så förstorade. Konisk projektion

Koniska projektioner används för kartor som visar områden mitt emellan ekvatorn och polerna, som till exempel norra Europa. Här projiceras jorden på en kon som kan vridas och placeras över det område som kartan ska visa. Planprojektion

Planprojektioner används ofta för kartor som visar områden vid jordens poler. I stället för på en cylinder eller en kon projiceras jordklotet på ett plant papper.

Jordgloben och kartorna

Vilken kontinent ska vara i centrum? Världskartor kan se ut på många olika sätt. Kanske finns det en världskarta i ditt klassrum? Där ligger säkert Europa i mitten, Afrika i söder, Amerika i väster och Asien i öster. Men jorden är ett klot och kartan ser väldigt olika ut beroende på vilken kontinent som placeras i mitten. Här är en karta där Nordamerika ligger i centrum. Vilka länder tror du föredrar den här världskartan? För vilka länder passar den inte alls? Roc

RYSSLAND

ins nta ou

KINA ma laya

JAPAN

AFRIKA

Stilla havet BRASILIEN

NYA ZEELAND

en nt At

SYDAFRIKA

OCEANIEN

AUSTRALIEN

At la

SYDAMERIKA

And e r n

ASIEN

a nt ou

NORDAMERIKA

CANADA

Himalaya KINA

ins

RYSSLAND

EUROPA R IG E

JAPAN

AFRIKA

SV E

USA

M ky Roc

Atlanten

INDIEN

Stilla havet

Indiska oceanen

BRASILIEN

60º

NYA ZEELAND

ANTARKTIS ARGENTINA

ARGENTINA ANTARKTIS

SYDAFRIKA

SYDAMERIKA

erna

AUSTRALIEN

OCEANIEN

60º

Vi är vana vid att Europa ligger på den övre delen av världskartan och att Australien ligger långt nere i söder. Men i rymden finns det egentligen inget som är upp eller ner. Så här ser kartan ut när Australien istället placeras på den övre delen. Kan du hitta var Sverige ligger?

EUROPA

USA

Atlanten

INDIEN

In oc dis ea ka ne n

NORDAMERIKA

CANADA

ASIEN

SVER IGE

Grönland

Gradnätet För att det ska gå att exakt ange var varje plats ligger på jordklotet har jordklotet delats in i ett rutnät av breddgrader och längdgrader. Ekvatorn delar jordklotet i två halvor. Breddgrader är linjer som bildar cirklar och

Jordgloben och kartorna

Longituder

Latituder

Längdgraderna som går från pol till pol kallas också longituder eller meridianer. Med hjälp av longituder delas jordklotet in i 360 bitar, 360 grader. I slutet av 1800-talet bestämdes att den longitud som gick genom Greenwich utanför London skulle ha värdet 0° (noll grader). Denna kallas också för nollmeridianen. En plats kan ligga mellan 0–180° väst eller 0–180° öst. Göteborg som ligger öster om Greenwich har longituden 12° öst, och New York som ligger väster om Greenwich har longituden 74° väst.

Ett annat namn för breddgrader är latituder. Den linje som markerar ekvatorn har fått värdet 0° (noll grader). Nordpolen ligger på latituden 90° nord och Sydpolen på 90° syd. Ystad har latituden 55° nord och Haparanda 66° nord. Haparanda ligger alltså elva grader norr om Ystad. Avståndet på jordytan mellan två latituder är elva mil. Alltså är avståndet från Ystad till Haparanda ungefär 120 mil fågelvägen (11 x 11 mil).

är parallella med ekvatorn. Orter som ligger på samma breddgrad ligger lika långt från ekvatorn. Längdgraderna går från pol till pol. Genom att ange både breddgrad och längdgrad kan man tala om var på jordklotet en plats ligger. Rutnätet är inritat på tryckta kartor. På digitala kartor finns informationen från gradnätet även om den inte alltid syns. På globerna har vi ritat in ett gradnät. Längdgraderna går uppifrån och ner, breddgraderna går från vänster till höger. Ekvatorn går på mitten av klotet.

7°

FÖRDJUPNIN

Latituder och longituder

9° 11° 13° 15° 17° 19° 21° 23° 25° 27°

68°

66°

Haparanda

64°

62°

60°

0° E k va

torn

Stockholm 58°

58°

FRAGOR PA TEXTEN 1. Vilka tekniska framsteg har gjort att vi kan göra

exakta kartor över jorden? 2. Varför använder kartritare olika kartprojektioner? 3. Vad använder man gradnätet till?

Göteborg

56°

Ystad 11°

13°

15°

17°

19°

21°

Kartan visar mellan vilka breddgrader och längdgrader som Sverige ligger.

4. Vad är en breddgrad? 5. Var är en längdgrad?

Jordgloben och kartorna

Kartor över en mindre del av världen skala topografisk karta tematisk karta mental karta GIS GPS

Det finns många andra slags kartor än världskartor, och de har gemensamt att de avbildar en begränsad del av jordytan. När en karta ritas används flygfoton eller satellitbilder. Jordens gradnät läggs in, och en skala bestäms för kartan. Skalan anger hur mycket längre en sträcka är i verkligheten än på kartan. Skalan 1:100 000 säger oss att en viss sträcka på kartan är 100 000 gånger längre i verkligheten. En centimeter på kartan är alltså 100 000 centimeter i verkligheten, vilket är lika med en kilometer. På en karta kan man också se de olika väderstrecken. Norr är uppåt på kartan och söder nedåt, väster är till vänster och öster till höger. Ibland finns en pil som pekar mot norr.

NV=nordväst

Kartan är i skala 1:500 000. Det innebär att allt som kartan visar är 500 000 gånger större i verkligheten. En millimeter på kartan är alltså 500 000 mm = 50 000 cm = 5000 dm = 500 meter. Kartans skalstreck visar 10 km, och strecket är 20 mm långt. Alltså är 10 mm 5 km och Väster 1 mm 500 m på kartan. Avståndet mellan Garphyttan och sjön Sottern är 80 mm på kartan, alltså 40 km. Sottern ligger fyra mil sydost om Garphyttan.

Norr

NO=nordost

Varingen Ölmbrotorp

Hovsta Glanshammar

Tysslingen Garphyttan

Örebro Vintrosa

EkebyAlmby

Latorpsbruk

Hjälmaren

Marieberg

Öster

Fjugesta Kumla

10 km

Hallsberg

Sköllersta

Pålsboda

80 mm Sottern

Tisaren

SV=sydväst

Jordgloben och kartorna

Söder

SO=sydost

Särskilt i tätbebyggda områden ändras landskapet hela tiden. Nya vägar byggs, industrier och bostadsområden kommer till. Därför måste kartorna förnyas med jämna mellanrum. Det är viktigt att kolla upp hur gammal en karta är innan man använder den.

Topografiska kartor Topografiska kartor avbildar terrängen. På kartan kan man också se om landskapet är platt eller kuperat. Höjdskillnader visas med hjälp av nivåkurvor. Kartan visar om det är skog eller öppen mark. Den visar också vägar, broar, städer och samhällen, sjöar och vattendrag. Den som orienterar använder en topografisk karta.

terräng = hur marken ser ut i ett område och vad som växer där.

vattendrag = rinnande vatten i naturen, till exempel älv, bäck och flod.

250 200 150 100 50

200

250 150 50

100

På en topografisk karta visas nivåskillnader med nivåkurvor. I den övre delen av figuren syns en bergig ö med höjdkurvor inritade. I den undre delen visas en topografisk karta över samma ö.

Jordgloben och kartorna

FÖRDJUPNIN 16°20'

Skala 1:50 000

16°25'

Skala 1:100 000 Den här kartan är också topografisk, men i skala 1:100 000. Den är lämplig för cykelturer och bilutflykter.

N6502000

Jordgloben och kartorna

Terrängkartan är topografisk och ritad i skala 1:50 000. Kartorna täcker hela landet utom Norrlands inland och fjällen. Ska man vandra i fjällen är det Fjällkartan som gäller. Det finns ett stort utbud av kartor för olika ändamål, till exempel vandringskartor, cykelkartor och bilkartor.

3 km

Kartans symboler Namn på länder, hav och berg står oftast utskrivna på kartan. Höjdskillnader, vatten och vegetation markeras ofta med linjer och färger. Men ibland vill man ha med annan information som det skulle bli för krångligt och rörigt att skriva ut på kartan. Då kan man istället använda symboler. Olika typer av symboler används på olika kartor. Oftast finns det symbolförklaringar i anslutning till kartan och en lista med sådana förklaringar kallas legend.

100 000 – 250 000 invånare

25 000 – 100 000 invånare På kartor som avbildar ett större område så som Norden, Europa eller Mindre än 25 000 invånare till och med världen, kan informationen inte vara för detaljerad. Det är Madrid Huvudstäder understrukna Statsgräns vanligt att städer markeras med olika symboler beroende på hur stora de Viktig järnväg Järnväg i tunnel är. Huvudstäder brukar markeras med att namnet är understruket. Större A B vägar samt viktiga järnvägar och kanaler brukar också vara markerade.

Symboler på en orienteringskarta

Viktig väg

1 000 000 – 5 000 000 invånare

Viktig tågfärja Viktig bilfärja

100 000 – 250 000 invånare

Kanal

Dammbyggnad 25 000 – 100 invånare På kartor som avbildar ett mindre område, så000som en orienteringskarta, Pass Mindre än 25 000 invånare kan informationen vara mycket mer På en sådan kartaFornlämning brukar Madriddetaljerad. Huvudstäder understrukna Statsgräns till och med ett dike eller en sten vara utritad.

Madrid Huvudstäder understrukna

Statsgräns Viktig järnväg Järnväg i tunnel

Järnväg i tunnel

Symboler på digitala kartor

De symboler som vi hittills 2 har tittat på finns vanligtvis på tryckta kartor, men idag använder vi oss ju så ofta av olika digitala kartor. Även dessa kartor har symboler, även om de ofta ser lite annorlunda ut. På kartan över Umeå ser vi en symbol för museum och en för central- 3 stationen. Andra symboler som vi kan få fram visar till exempel restauranger, matvaruaffärer och parker. 42°

40°

10°

42°

40°

38°

Vattendjup i meter

110

8°

10°

110

V 8°

Skog

Viktig tågfärja

Sumpm

Viktig bilfärja

2114

Viktig väg

Odlad jo

Kanal Dammbyggnad

Gräs- oc

Pass

Saltträs

Fornlämning

Stäpp, h Höjd över havet i meter

2114

42°

Berg

Vattendjup i meter

110

8°

6°

C 4°

Odlad jord

Gräs- och betesmark Saltträsk Stäpp, halvöken 40° 6°

Berg

38°

36°

5 6

Jordgloben och kartorna

D E

Sumpmark

Höjd över havet i meter

2114

Skog

250 000 – 1 000 000 invånare2

Viktig järnväg

100 000 – 250 000 invånare

10°

Mer än 5 000 000 invånare

250 000 – 1 000 000 invånare 25 000 – 100 000 invånare

1 000 000 – 5 000 000 invånare 250 000 – 1 000 000 invånare

Mindre än 25 000 invånare

Mer än 5 000 000 invånare

Symboler på en Europakarta

Mer än 5 000 000 invånare 1 000 000 – 5 000 000 invånare

Tematiska kartor En tematisk karta är en karta som visar ett speciellt tema, som var och hur mycket det regnar i Sverige under juli månad eller hur många solskensdagar det brukar vara i genomsnitt samma månad. Tematiska kartor kan vara mycket användbara, de ger snabb och tydlig information. Till exempel skulle du genom att studera kartor över nederbörd och soltimmar kunna planera vart du ska åka på sommaren för att ha störst chans att få soligt väder och minst risk för regn! I många länder är tillgången på dricksvatten ett stort problem. Genom att studera några tematiska kartor kan vi ta reda på mer om bakgrunden till problemet.

50–75 % 76–90 % 91–100 % Uppgift saknas

Andel av befolkningen som Kartan visar tillgången på dricksvatten i världens länder. Här syns det tydligt att har tillgång till rent vatten (2015) väldigt många lider brist påMindre dricksvatten. Särskilt svår verkar situationen vara i än 50 % 50–75 Afrika. I några länder saknar mer %än 50 procent av befolkningen tillgång till rent 76–90 %till detta är förstås att det regnar väldigt lite. vatten. Den troligaste förklaringen För att ta reda på om detta 91–100 stämmer%kan vi studera nederbördskartan. Uppgift saknas

Jordgloben och kartorna

LEKT

•

ERA

Vad kan det finnas mer för orsaker till dålig tillgång på dricksvatten?

REF

Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten (2015) Mindre än 50 %

•

världsdel 16–23, 25–27, 233 världshandeln 415, 424 världshav 15, 143, Världshälsoorganisationen (WHO) 272, 280 världskarta 32¬36, 74 växthuseffekten 196, 309–313 växthusgas 111, 152, 283, 308–313,

Källförteckning till fotografierna Aphotostory/Shutterstock 4 George Rose/Getty Images 8 Nasa 10 Look/Alamy 13 Mecklenburgh Mark/Headline Photo Agency/TT 15 Heiko Junge/NTB scanpix/TT 25 (1) Sherry V Smith/Shutterstock 25 (2) Magnus Hallgren/DN/TT 25 (3) Andreas Bures Nordenkarta 1635/National Library Cartography Collection 26 Miroslav110/Shutterstock 27 Oleksiy Mark/Shutterstock 30 (1) Boyloso/Shutterstock 30 (2) AKG/TT 32 Pio3/Shutterstock 33 Solarisys/Shutterstock 45 AberCPC/Alamy/TT 50 Fanni Oilin Dahl/TT 52 Nicklas Thegerström/DN/TT 53 Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT 54 Lantmäteriet 55 Bilder ©2019 Google/Kartdata ©2019 Google 57 (1) Kartdata ©2019 Google 57 (2) Bildinsamling juni 2017 ©2019 Google 57 (3)

434

316, 336, 342, 375, 394 växtlighet 116, 124, 311 växtsäsong 172, 320 Y, Z yttre kärna 73 yttre nedbrytande krafter 90–93 ytvatten 144, 157 zenit 13, 118

Brigitte Blättler/Getty Images 72 Frantic00/Shutterstock 75 Jujubier/Shutterstock 78 Joe Raedle/Getty Images 79 Mainichi Shimbun/Reuters/TT 80 Kim Kyung-Hoon/Reuters/TT 81 Bettmann Archive/Getty Images 82 (1) Dhuss/E+/Getty Images 82 (2) Jonas Forsberg/N-Naturfotograferna/TT 84 Gerard Gery/Paris Match/Getty Images 85 (1) Elleon/Shutterstock 85 (2) Lee Frost/Robert Harding World Imagery/ Getty Images 86 Lars Lindberg 88 JoanneJean/Shutterstock 91 Lars Lindberg 92 (1) Björn Röhsman/Naturfotograferna/TT 92 (2) Deni_Sugandi/Shutterstock 96 (1) Karin Jaehne/Shutterstock 96 (2) Landscape Nature Photo/Shutterstock 96 (3) GRGvision/Shutterstock 98 SVT 103 Erik Svensson 104 Lars Lindberg 105 AJP/Shutterstock 108 Grigorii Pisotsckii/Shutterstock 116 (1) Maskot/Getty Images 116 (2) Eric Lafforgue/Art in All of Us/Getty Images 116 (3)

Å, Ä, Ö årstider 12, 108 åskregn 103 öken 19, 122–125, 150 ökenspridning 124 Öresundsregionen 27 Östersjön 143, 181 översvämning 161–163, 314

E+/Getty Images 116 (4) Pedarilhos/Shutterstock 119 luoman/Getty Images 120 Yakov Oskanov/Shutterstock 121 Mark Stevans/Getty Images 123 (1) Dani kl/Shutterstock 123 (2) Lukiyanova Natalia frenta/Shutterstock 123 (3) Alamy/TT 124 Thierry Berrod/Mona Lisa production/Science Photo Library/TT 125 Richard Westlund/Shutterstock 127 TTpang/Shutterstock 128 (1) Oliver Berg/DPA/TT 128 (2) G Sedda/DeAgostini/Getty Images 129 Bengt S Eriksson/Naturfotograferna/TT 130 Gene Wahrlich/Getty Images 132 Mark Ralston/AFP/TT 133 (1) Jason Edwards/National Geographic/Getty Images 133 (2) FloridaStock/Shutterstock 134 Leonello Calvetti/Science Photo Library RF/ Getty Images 142 Jose A. Bernat Bacete/Moment RF/Getty Images 144 Jesse Allen/Nasa 149 (1) Luis Boza/VIEWpress/Corbis/Getty Images 149 (2) Photostock-Israel/Science Photo Library/TT 149 (3)

Nasa 150 (1–2) Roger Turesson/TT 150 (3) Bloomberg/Getty Images 151 VCG/VCG/Getty Images 153 Amit Dave/Reuters/TT 156 (1) Antti Lipponen 156 (2) Apichart Weerawong/AP/TT 158 (1) Atid Kiattisaksiri/LightRocket/Getty Images 158 (2) Caisii Mao/NurPhoto/Getty Images 161 C Messier 162 Andrew Innerarity/The Washington Post/Getty Images 163 Thomas Wester/Bildhuset/TT 170 Eduardo Leal/Bloomberg/Getty Images 171 Simon Fraser/Science Photo Library/TT 177 Paulo Fridman/Corbis via Getty Images 178 (1) Daniel Acker/Bloomberg/Getty Images 178 (2) Tommy Svensson/DN/TT 182 Jason Florio/Corbis via Getty Images 183 Universal Images Group/Getty Images 185 Johner Images/Getty Images 191 Helena Larsson/Naturfotograferna/TT 193 (1) Tim Laman/Nature PL/TT 193 (2) Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/TT 193 (3) Jianan Yu/Reuters/TT 196 Mattias Klum/National Geographic/Getty Images 197 Joakim Berglund/TT 199 Trons/TT 202 (1) Johanna Hanno/TT 202 (2) Shutterstock 208 Ulf Grünbaum/TT 211 Naashon Zalk/Bloomberg/Getty Images 212 Jens Schlueter/Getty Images 213 Steve Parkins/Rex/TT 215 Denis Kozhevnikov/TASS/Getty Images 218 David Malan/Photographer’s Choice RF/Getty Images 226 Anna Törnhuvud/Aftonbladet/TT 228 Mario Tama/Getty Images 229 Education Images/UIG/Getty Images 233 Mustafa Quraishi/AP/TT 234 Teerapol Pothong/Moment RF/Getty Images 251 Magnus Wennman/Aftonbladet/TT 252 Underwood & Underwood/Library of Congress 257

Carlos Barria/Reuters/TT 264 Anette Nantell/DN/TT 265 Veri Sanovri/Xinhua/TT 268 Leif R Jansson/TT 269 Martina Holmberg/TT 270 Thomas Koehler/Photothek/Getty Images 272 Jaco van Rensburg/Shutterstock 275 Fundación Sumaj Huasi; La Paz-Bolivia/SIDA 279 Astrakan Images/Getty Images 281 Sean Gallup/Getty Images 282 Ruhey/Moment RF/Getty Images 290 Remus Kotsell/E+/Getty Images 292 (1) Jeppe Gustafsson/TT 292 (2) Piotr Wawrzyniuk/Shutterstock 292 (3) Fredrik Persson/TT 292 (4) Robert Henrikson/DN/TT 293 Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT 294 Till Rimmele/Getty Images 295 (1) Sean Gallup/Getty Images 295 (2) Anton Petrus/Moment RF/Getty Images 297 Johner RF/Getty Images 298 Kristina_M/Shutterstock 299 Wang Wen/VCG/Getty Images 301 Espen Bratlie/Samfoto/TT 303 (1) Marie Linnèr/Scandinav/TT 303 (2) Jajja Deboussard/Dagens Bild/TT 304 Henrik Montgomery/TT 308 Martin Acosta/DPA/TT 312 The BIG Team/Rebuild by Design/AP/TT 314 Greg Torda/ARC Centre of Excellence for Coral Reef Studies/AFP/TT 317 Digital Globe/ScapeWare3d/Getty Images 318 Jens Christian/EXP/TT 319 Fadel Senna/AFP/TT 326 TT 333 Thomas Imo/Photothek/Getty Images 335 Berit Roald/NTB Scanpix/TT 336 Ocean Power Technologies/US Deoartment of Energy/Science photo Library/TT 337 (1) Jim West/Science Photo Library/TT 337 (2) Ashley Cooper/Science Photo Library/TT 337 (3) Daniel Karmann/DPA/TT 340 Yurii Rylchuk/Barcroft Media/Getty Images 341 Anders Wiklund/TT 342 (1) Lina Östling/EEM 342 (2) Christoffer Askman/Scanpix Danmark/TT 343 (1) Benjamin Cremel/AFP/TT 343 (2) Tobias Schwartz/AFP/TT 344

Bloomberg/Getty Images 356 Michaela Rehle/Reuters/TT 359 (1) Ingemar D Kristiansen/Sydsvenskan/TT 359 (2) Anders Wiklund/TT 360 G.M.B. Akash/Panos Pictures 362 Johannes Natanael Bäckman/Örebro Läns Museum 363 (1) Fredrik Sandberg/TT 363 (2) Johan Bjurer/TT 364 Mario Gutiérrez/Moment RF/Getty Images 366 Annika Af Klerker/XP/TT 368 Rehman Asad/Barcroft Images/Getty Images 368 AFP/TT 370 Kamil Krzaczynski/Reuters/TT 372 Miemo Penttinen/Moment RF/Getty Images 381 (1) Anucha Sirivisansuwan/Moment RF/Getty Images 381 (2) Västergötlands Museum 382 AFP/TT 388 Waitforlight/Moment RF/Getty Images 389 Flightradar24 391 Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT 395 Anders Wiklund/TT 396 (1) R S Iyer/AP/TT 396 (2) Imaginechina/REX/TT 396 (3) Johan Nilsson/TT 398 Fredrik Sandberg/TT 404 Taylor Weidman/Bloomberg/Getty Images 407 Christer Åhlin/SHM 408 (1) Omslagsbild till des Stückes P des Hamburger Stadtrechts från 1497. 408 (2) SVT/TT 409 Fredrik Sandberg/TT 411 Maskot/Gettty Images 413 SZ Photo/TT 417 Bloomberg/Getty Images 421 Morten Germund/Scanpix Danmark/TT 422 Heiko Junge/NTB Scanpix/TT 423 Alf Linderheim/Naturfotograferna/TT 424

Omslag: Aleksandrs Muiznieks/Shutterstock

435

ISBN 978-91-47-12659-0 © 2019 fjärde upplagan Mikael Gardestrand Bengtsson, Lars Lindberg och övriga författare och Liber AB : Per Granath Byrmo, Anna Lindstam : Birgitta Dahlkild : Martina Mälarstedt, Sanna Bilder (kapitel 1–7), Mikael Myrnerts (kapitel 8–20) : Johnny Dyrander, Leif Eriksson s. 13, 83, 90, 201, Shutterstock s. 11, 91, Liber Kartor s. 12 (1), Lotta Rennéus s. 167, Jonny Hallberg s 329, Polyp.org.uk s. 287, 418 : Stig Söderlind, Liber Kartor s. 14, 17–23, 34–35, 37(1–2), 38, 43, 48, 140, 383, Lantmäteriet s. 40, Johnny Dyrander s. 74, 159, 192, 250, 417, Leif Eriksson s. 93, 108, 181, 200, 220, SMHI s. 114, SGU s. 211  : Johanna Hübinette (Tillämpa kunskaper), redaktionen (sammanfattningar) : Kajsa Kramming, Erik Sandberg : Adam Dahl Fjärde upplagan 1 : Exakta Print, Malmö : Livonia, Lettland 2019



Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

SOS Geografi 7–9 ingår i SO-serien från Liber. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden. I den rejält omarbetade fjärde upplagan har vi breddat möjligheterna med såväl stöd som extra utmaningar.

Best.nr 47-12659-0 Tryck.nr 47-12659-0