9789147126576 by Smakprov Media AB

SOS SO-serien frĂĽn Liber

HISTORIA 7-9

Elisabeth Ivansson Mattias Tordai

Innehåll 1. VAD ÄR HISTORIA? 4 Hur vet historiker vad som hänt? 5 Historien är indelad i epoker 9 Varför ska man läsa historia? 10

FORNTIDA CIVILISATIONER 17 2. FORNTIDA HÖGKULTURER 18

INNEHALL

Vad är en högkultur? 20 Mesopotamien 23 Det gamla Egypten 31 Högkulturer i Amerika 39 Kina – Mittens rike 43

FRAN MEDELTID TILL T IDIGMODERN TID 93 5. MEDELTIDEN 94 Den äldre medeltiden (cirka 500–1000) 96 Högmedeltiden (cirka 1000–1300) 102 Senmedeltiden (cirka 1300–1500) 104

6. TIDIGMODERN TID I EUROPA 107 Européer seglar över världshaven 108 Renässansen 112 Kyrkan i Europa splittras 115 Enväldiga kungar och starka stater 118 Världshandeln 124

7. DET MÄKTIGA KINA 134 Två mäktiga dynastier 135

ANTIKEN 51 3. GREKLAND 52 Europas första högkultur fanns på Kreta 54 Grekiska byar växte till stadsstater 57 Aten – världens första demokrati 61 Sparta var Atens motsats 63 Atens guldålder 65 Makedonien tar makten över grekerna 68

REVOLUTIONERNAS TID 141 8. UPPLYSNINGEN 142 Ett nytt sätt att se på världen 143

9. FRANSKA REVOLUTIONEN 153 Det mäktiga Frankrike 154 Napoleon 161 Vad hände i Sverige under Napoleonkrigen? 163

4. DET ROMERSKA RIKET 73

10. INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN 169

Den romerska republiken 74 Från republik till kejsardöme 77 Romarriket föll sönder 85

Varför i Storbritannien? 169 Människorna i industrisamhället 175

DET LANGA 1800-TALET 185 11. NYA ÅSIKTER OM SAMHÄLLET 186 Nationalismen 187 De politiska ideologierna 192

12. INDUSTRISAMHÄLLETS VÄRLD 200 Vetenskapen förklarar hur världen ser ut 201 Synen på familj, män och kvinnor 205

Vad var européerna ute efter? 217 Imperialism i Asien 223

14. SVERIGE UNDER 1800-TALET 230 Det gamla Sverige hade liten befolkning 231 Folkrörelserna 235 Industri och demokrati 240 När svenskarna flyttade till Amerika 245 Sverige blir demokratiskt 251 Norge blir självständigt 255

15. USA – DET NYA LANDET 264 De första hundrafemtio åren 265 Slaveriet 270 USA blir världens ledande industriland 274

VÄRLDSKRIGENS TID 279 16. FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 280 Varför blev det krig? 281 Slutet 289 Ryska revolutionen 295

17. MELLANKRIGSTIDEN 302 Det glada 20-talet 303 Diktaturernas tid 306 Kommunism i Sovjetunionen 308 Nazism i Tyskland 312

18. SVERIGE UNDER MELLANKRIGSTIDEN 323 Goda och dåliga tider 323 Drömmen om ett folkhem 325

19. ANDRA VÄRLDSKRIGET 1930–1945 336 En värld i kris 337 Andra världskriget bryter ut 341 Förintelsen 353

20. SVERIGE UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET 366 Kriget märktes också i Sverige 367 De judiska flyktingarna 371

EFTERKRIGSTID 377 21. USA OCH VÄSTEUROPA UNDER EFTERKRIGSTIDEN 378 Fred och välfärd i Västeuropa sefter andra världskriget 379 Ungdomarnas uppror 382 USA under efterkrigstiden 385

22. SVERIGE UNDER EFTERKRIGSTIDEN 392 Hur blev Sverige så rikt 293 Ekonomiska problem 404

23. KALLA KRIGETS TID 411 USA och Sovjetunionen blir fiender 412 Supermakterna blandade sig i många krig 416 Kommunism i Kina 425

24. MELLANÖSTERN 431 Vad beror konflikterna i Mellanöstern på? 432 I Iran startade prästerna en revolution 438

INNEHALL

13. IMPERIALISMEN 216

25. AFRIKA, ASIEN OCH SYDAMERIKA EFTER 1945 445 Kolonierna blir fria 446 Maktkamp i de nya länderna 449 Sydamerika – USA:s bakgård 454 Jordens fattiga 456

26. KOMMUNISMENS FALL OCH KALLA KRIGETS SLUT 465 Sovjetunionen kollapsar 466 Östeuropa blir fritt 471 Krig i Jugoslavien 476 Kina en ny världsmakt 480

1. Vad är historia? Historia är både att utforska och försöka ta reda på hur människor levt i det förflutna, och att beskriva och berätta om detta. Det förflutna är allt som hänt före just precis nu. Historieforskning kan lika gärna handla om sånt som hänt för fem som för femtusen år sedan. Förr ägnade sig historiker mest åt att berätta om kungar och andra mäktiga män med politisk makt. Men sedan mitten av 1900-talet har historieforskning handlat allt mer om andra människor än de som bestämde. Om både fattiga och rika. Om män, kvinnor och barn och deras liv. Hur de bott, vad de ätit, hur de arbetat och vad de tänkt och trott.

1. VAD ÄR HISTORIA?

Hur vet historiker vad som hänt? En polis som utreder ett brott börjar med några frågor: Vad har hänt? Vem är den skyldige? För att kunna besvara frågorna behövs spår. På samma sätt är det med historieforskaren som ställer frågor om vad som hänt en gång i tiden – hur det gick till och varför. Historikern letar sedan efter spår som kan besvara just hans eller hennes frågor. Dessa spår kallas källor.

historiska källor tolkning källkritiska kriterier förstahandskälla andrahandskälla

Alla spår av människor är historiska källor Det kan vara gamla människors berättelser. Det kan vara tecken på hur landskapet förändrats av dem som levt där och förvandlat skog till åker. Och det kan vara sådant som skelett, gamla mynt, tavlor, fotografier, eller filmer och ljudinspelningar från förr. Men en källa kan också vara något som inte går att ta på. Så kan till exempel namnet på en plats berätta vad som hänt för länge sedan. Visby börjar med ordet vi. Innan Sverige blev kristet var ett vi en plats där människor samlades för att dyrka gudarna. I trakten av det som idag är staden Visby fanns för över tusen år sedan en sådan helig plats. Men många av historikernas viktigaste källor är skriftliga. Det kan vara ett rättegångsprotokoll, ett brev, eller listan på hur mycket skatt som bönderna i en by betalade.

Källor innehåller ofta berättelser som måste tolkas En runsten är en källa till kunskap om vikingatiden. Mot slutet av vikingatiden blev allt fler människor här i Norden kristna. Om man hittar en sten med ett kristet kors på, ska man då tolka korset som att folket i trakten var kristna vid den tid då stenen ristades? Eller var det kanske så att den som lät rista stenen ville berätta något nytt om sig själv, något ovanligt som skilde henne från grannarna? Tre historiska källor som alla berättar om Sverige under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. En karta, en tavla som visar hur en piga skurar koppargrytor samtidigt som en fin dam öppnar köksdörren, och en dagbok. Miniatyrporträttet på ringen föreställer Märta Helena Reenstierna. Åren 1793–1839 skrev hon dagbok om livet på gården Årsta i Stockholm. Dagboken berättar om vardagsliv och arbete på gården. Ringen, en 1700-tals selfie, tog över femton timmar att måla.

Detta krucifix från 800-talet hittades i en kvinnograv på ön Birka. Det är det äldsta kors som hittats i Sverige.

1. VAD ÄR HISTORIA?

Ett 350 år gammalt protokoll från en rättegång mot en flicka som anklagas för att vara häxa bevisar att det hölls rättegång i Älvdalen år 1668, att den anklagade var tolvåriga Gertrud Svensdotter och vad hon fick för dom. Protokollet bevisar också att det i Dalarna på 1600-talet levde människor som inför domstol vittnade om att det fanns häxor. Däremot bevisar domen inte att det fanns häxor. Men även om vi inte tror på vittnesmålen om Gertruds häxeri, så är de ändå väldigt intressanta för forskarna. Vittnesmålen är ju berättelser som visar hur människor på 1600-talet tänkte och trodde.

Källkritiska frågor I fallet med Gertrud Svensdotter spelar det ingen roll för historikern att det aldrig har funnits häxor på riktigt, rättegångsprotokollet är intressant ändå. Men i många andra fall handlar historikerns arbete just om att bedöma hur trovärdigt det som någon påstått i en skriftlig källa är. Utöver att kontrollera att källan är äkta brukar forskaren ställa följande källkritiska frågor. Kritik betyder här att undersöka vilken kunskap en källa kan ge oss om det förflutna. Oftast är en källa mer pålitlig ju kortare tid som gått mellan det som hänt och det källan handlar om. En soldats dagboksanteckningar från samma kväll som det hände stämmer nog bättre i detalj än soldatens minne när han blivit gammal och berättar om kriget. NÄR BLEV KÄLLAN TILL?

Den unge soldaten kanske inte själv riktigt visste varför han skrev dagboken. Kanske tänkte han aldrig att någon annan skulle läsa den. Han bara antecknade vad han var med om. Och en kväll skrev han om en massaker på civila, där han och hans kamrater mördat obeväpnade bybor. Generalen som förde befäl över armén skrev också dagbok, men hans syfte var hela tiden att dagboken skulle ges ut i bokform efter kriget. I generalens dagbok nämns inget om att hans armé gjorde sig skyldig till massakrer på civila. Eftersom soldatens syfte inte var att någon annan skulle läsa, är hans dagbok nog på många sätt ärligare än generalens. I VILKET SYFTE BLEV KÄLLAN TILL?

BYGGER KÄLLAN PÅ EGNA ERFARENHETER? Soldatens dagbok är en första-

handskälla där han berättar vad han själv varit med om. En förstahandskälla är bättre än en andrahandskälla. Om soldatens barn påstår att deras

1. VAD ÄR HISTORIA?

pappa aldrig deltog i dödandet av civila, är barnen en andrahandskälla. Andrahandskällor bygger inte på vad den som berättar själv varit med om.

Går det att säkert veta varför något hänt? En källa är sällan helt tillräcklig. Konsten att lyckas som historiker handlar därför mycket om att samla ihop många olika sorters källor, som alla ger olika pusselbitar i jakten på bilden av vad som hänt och hur det ska tolkas. Det kan vara nog så svårt att säkert bevisa vad som hänt och hur det gick till. Men ännu svårare är ofta att säkert avgöra varför det hände. Låt oss ta Förintelsen av Europas judar under andra världskriget som exempel. Här har historikerna mängder av pålitligt källmaterial som visar vad som hände: Bevarade tidtabeller över vilka tåg som transporterade människor till förintelselägret, namnlistor på vilka som fanns med på tåget, register över vilka som mördades direkt vid ankomsten till lägret, och vilka som istället blev slavarbetare. Efteråt finns intervjuer med överlevande fångar, protokoll från rättegångar mot lägervakter och så vidare. Vi har oerhört mycket fakta om vad som hände under Förintelsen. Men de stora varför-frågorna kring Förintelsen kommer forskarna nog aldrig fram till säkra svar på. Varför mördades ungefär sex miljoner män, kvinnor och barn? Varför hjälpte så många människor till med dödandet av Europas judar? Varför var det så pass få som protesterade mot judeförföljelserna? Historiker har sökt svar på dessa frågor och kommit fram till olika förklaringar. Historikernas uppgift är att samla in så mycket och så bra källmaterial som möjligt. Sedan ska de bedöma och tolka materialet noggrant, för att kunna berätta om det och ge bra förklaringar till vad som egentligen hänt och varför. Vi som läser historia måste sedan själva bedöma hur vi tycker att forskaren lyckats.

1. VAD ÄR HISTORIA?

Bilderna på här visar olika historiska källor från olika epoker. Uppifrån och ner: forntiden, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och slutligen modern tid.

1. VAD ÄR HISTORIA?

Historien är indelad i epoker

VÄSTERLÄNDSK EPOKINDELNING

1000 f Kr

500 F KR

kontinuitet förändring

Om tid När vi räknar tiden utgår vi från Kristi födelse. 2019 år efter Kristus födelse skriver vi 2019 e.Kr. Eller bara 2019. 2019 år före Kristus skriver vi 2019 f.Kr. Kom ihåg att ju längre tillbaka före Kristus desto högre siffra! 2019 f.Kr. är längre tillbaka än 219 f.Kr. Åren före Kristus räknar vi alltså baklänges. Det ser du till exempel om du tittar på tidslinjerna i boken. Det har blivit vanligt att

skriva f.v.t istället för f.Kr. Det står för före vår tideräkning.

TIDIGMODERN MODERN TID TID

ANTIKEN

FORNTID

epok

FAKTA

Historikerna har delat in människans historia i olika epoker. Vissa epoker, som till exempel stenåldern, är flera tusen år långa. Andra är kortare, som till exempel vikingatiden som bara varade i några hundra år. Epoker slutar när människornas sätt att leva förändras på grundläggande sätt. Stenåldern gick över i bronsåldern när människorna lärde sig att tillverka föremål av brons. Vikingatiden slutade när Skandinavien delades upp i kungariken som Sverige och Danmark, och inte längre styrdes av vikingahövdingar, utan av kristna kungar. Men stenåldersmänniskorna visste inte själva att de levde på stenåldern. Och de som levde på 900-talet i det som nu kallas Sverige hade ingen aning om att deras tid långt senare skulle komma att kallas vikingatiden. Vi vet inte vad vår egen tid i framtiden kommer att kallas, eller var framtidens forskare kommer att anse att den började och slutade. Det är också viktigt att veta att epokindelningen ser olika ut i olika delar av världen. Kring Medelhavet började exempelvis bronsåldern över tusen år innan människorna i dagens Sverige började leva på bronsåldersvis. I skandinavisk historia kallas perioden från ungefär år 800 till 1050 e.Kr för vikingatiden, men i andra länders historia finns inte vikingatiden. För europeisk historia används epoker som antiken och medeltiden, men i Kina delas tiden istället in efter vilka kejsardynastier som styrde – Tang, Ming, Qing och så vidare. (Dynasti betyder härskarsläkt.) Genom att studera olika epoker kan vi se att mycket av det som styr människors sätt att leva i vår egen tid, har sina rötter hundratals eller tusentals år tillbaka i tiden och bildar en kontinuitet (ett sammanhang). Men vi kan också se förändringar och ana hur vi själva kommer att påverka framtiden.

MEDELTIDEN 0

500

1000

1500

1800

2000

Kristi födelse

1. VAD ÄR HISTORIA?

Varför ska man läsa historia? historieanvändning identitet

Att läsa historia är att resa i tiden, och att resa och se nya saker är alltid spännande. Man kan lära sig mycket, också om sig själv, genom att se hur människor i andra tider levde och tänkte. Ett annat skäl att lära sig historia är att historia är samhällets minne. Ett samhälle utan historia skulle nog vara lika skrämmande att möta som en människa helt utan minne. Hur skall vi kunna förstå var vi är idag om vi inte har en aning om vad vi gjorde igår, eller hur vår värld såg ut för hundra år sedan?

Historieanvändning ”Det är väl självklart. Det vet du väl? Så har det ju alltid varit!” Den som säger så gör något mycket vanligt, nämligen använder sig av historia för att försöka övertyga. Politiker använder ofta exempel ur historien för att bevisa att just de har rätt. Företag försöker använda historia för att få oss att tro att deras varor är originalet som funnits längst och alltid varit bäst. Klubbar och föreningar skryter gärna med hur gamla de är och att de funnits längre än rivalerna.

Kritiskt tänkande Den som själv kan historia blir bättre på att välja vem hon ska tro på. Här är Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson utanför riksdagshuset, klädd i folkdräkt från Blekinge. Folkdräkten ska visa hur människor klädde sig till fest förr i tiden. Sverigedemokraterna säger att svensk historia och svenska traditioner är viktigt. Med folkdräkten kanske Jimmie Åkesson vill visa att han är stolt över Sveriges historia, och att Sverigedemokraterna är rätt parti för de som är stolta över vårt land. Men var och en av oss får själv bestämma vad hon tycker att dräkten säger. Den som vet en del om svensk historia kan exempelvis se folkdräkten som en påminnelse om en tid, för bara ungefär hundra år sedan, när över en miljon svenskar flydde från Sverige på grund av fattigdom och åsiktsförtryck. Från Åkessons hemtrakter i Blekinge, lämnade tiotusentals Sverige och blev invandrare i andra länder.

1. VAD ÄR HISTORIA?

Historia som nöje Lajv började bli populärt i Sverige under 1990-talet. Det är rollspel där man klär ut sig och tillsammans skapar en levande fantasivärld. Många lajv utspelar sig förr i tiden. Rollspelet blir då ett sätt att använda historia för att det är kul och för att lära sig. Ju mer man kan om tiden spelet utspelar sig i, desto lättare blir det ju att leva sig in i hur folk på den tiden faktiskt tänkte och uppförde sig.

Identitet och historia Det amerikanska ordet nigger är exempel på hur historien används för att ge mening åt ord. Men också på hur ord kan användas för att visa på nya sätt att se på historien och det som hänt. Afrikaner som togs till Nordamerika för att användas som slavar kallades negroes eller niggers av de vita. Orden kom från spanskans negro som

Thomas Shipp och Abram Smith var två av de tusentals svarta amerikaner som under 1800- och början av 1900-talet hängdes utan rättegång.

Tupac Shakur förklarade skillnaden mellan nigger och nigga: ”Niggers was the ones on the rope, hanging off the thing; niggas is the ones with gold ropes, hanging out at clubs.” (Niggers var de som hängdes i rep. Niggas är de med guldkedjor, som hänger på klubbar.)

1. VAD ÄR HISTORIA?

betyder svart. Visserligen förbjöds slaveriet i hela USA år 1865, men om en vit kallade en svart amerikan för ”nigger”, så var det en förolämpning och en påminnelse om den tid då de svarta var slavar. Svarta amerikaner som arbetade mot rasförtryck och orättvisor började därför använda ordet coloured istället för negroe. De vägrade använda slavägarnas gamla ord. På samma sätt användes African American. I vår tids USA har ordet nigga blivit ett exempel på hur ord återerövras och vänds till en ny betydelse. Istället för nigger, som användes för att beskriva svarta som sämre än vita, började många svarta i slutet av 1900-talet använda ordet nigga för att tala om sin egen grupp med stolthet. Det nya sättet att använda ordet spreds framför allt med hip hopen.

FRAGOR PA TEXTEN

Ge exempel på historiska källor som det går att ta på och sådana som det inte går att ta på!

Varför kan det vara svårt att tolka historiska källor, exempelvis att veta vad en runsten med ett kors från vikingatiden egentligen betyder?

Varför behöver historieforskare ställa källkritiska frågor?

Vilka fyra frågor brukar historieforskare ställa när de bedömer hur trovärdig en skriftlig källa är?

Varför är det ofta viktigt att veta i vilket syfte en källa blev till?

Vad är skillnaden mellan första- och andrahandskällor?

Vad är en historisk epok?

Vad menas med att historien kan hjälpa oss att se både förändring och kontinuitet?

Ge fyra exempel på hur historia kan användas och varför historia är bra att kunna.

SAMMANFATTNING Historiska källor kallas ledtrådarna historiker använder för att ta reda på

vad som hänt. Alla spår av människor är historiska källor. Det kan vara berättelser, tecken på hur landskapet förändrats av dem som levt där, eller sådant som skelett, gamla mynt, tavlor, fotografier, eller filmer och inspelningar från förr. En källa kan vara något som inte går att ta på. Så kan exempelvis namnet på en plats innehålla information om vad som hänt där för länge sedan. Historikernas uppgift är att samla in så bra källmaterial som möjligt. Sedan ska de bedöma och tolka (tyda) materialet noggrant för att förklara vad som hänt och varför. För att bedöma hur trovärdig en skriftlig källa är ställer forskare frågor som handlar om källkritik: Är källan äkta? När kom källan till? Varför kom den till? Är det en förstahandskälla? En förstahandskälla är en människas berättelse om vad hon själv varit med om. Andrahandskällor berättar om vad andra varit med om. Förstahandskällor är ofta mer pålitliga. Forskare har delat in historien i epoker. En epok slutar när människornas sätt att leva förändras på viktiga sätt. Ett exempel är att stenåldern gick över i bronsåldern när människorna lärde sig att tillverka verktyg av brons. Historien visar att mycket av det som styr människors sätt att leva i vår egen tid har sina rötter långt tillbaka i tiden och bildar en kontinuitet (ett sammanhang). Men historien hjälper oss naturligtvis också att se förändringar, att någonting nytt sker som förändrar hur människor lever och tänker. Historia används på många andra sätt än bara för kunskap om hur det egentligen var förr i tiden. Historien används till exempel gärna för att kritisera andras påståenden och visa att man själv har rätt.

Historien är ofta en viktig del av människors och gruppers identitet och tankar om vilka de själva är. Så är exempelvis slaveriet i USA, och kampen mot det, fortfarande viktigt för många svarta amerikaners berättelser om vilka de själva är.

1. VAD ÄR HISTORIA?

ARBETA MED KÄLLO 14

1. VAD ÄR HISTORIA?

BARNHEMSBARNEN Mellan år 1919 och 1929 byggdes 150 barnhem i Sverige. På 1940-talet fanns det ungefär 300 hem i landet. Till barnhemmen skickades barn när myndigheterna ansåg att de inte hade det bra hemma. Kanske var föräldrarna missbrukare, kriminella eller sjuka. Det kunde också bero på att föräldrarna hade dåligt rykte i trakten där de bodde, så att de styrande inte trodde att de kunde uppfostra sina barn bra. Det handlade ofta om fattiga familjer. Mellan 1950 och 1980 omhändertogs ungefär 100 000 barn. Många skickades iväg mot sin och föräldrarnas vilja. Ett av hemmen var Vidkärr utanför Göteborg, med plats för 200 barn mellan ett och 16 år. Meningen var att barn som haft det svårt skulle få en ny chans. Men år 2006 krävde en grupp vuxna, före detta barnhemsbarn, miljontals kronor i ersättning och en ursäkt av staten. De sa att de vanvårdats istället för att få vård på hemmen. Personer som varit barnhemsbarn på 1950- och 60-talen berättade sådant som att de tvångsmatats och tvingats äta upp sina

Barnhemsbarnens berättelser ledde till att regeringen bestämde sig för att undersöka hur de omhändertagna barnen egentligen haft det. Hur vanligt var det att barnhemsbarn råkade ut för övergrepp? Att svara på såna frågor är inte lätt. Det handlade ju om saker som hänt trettio, fyrtio, femtio eller sextio år tidigare. Här är exempel på källor som skulle kunna användas för att undersöka detta: a. Intervjuer med gamla människor som varit barnhemsbarn. b. Intervjuer med gamla människor som varit personal på barnhem. c. Ett filmreportage från år 1937 om det nya barnhemmet Vidkärr. d. Gamla papper från barnhem, som handlar om hur barn som bott där utvecklats, om barnens kunskaper, om de varit olydiga, varför de inte fått flytta tillbaks till sina föräldrar och så vidare. e. En mans vittnesmål om vad hans mamma berättat om från tiden när hon var barnhemsbarn. f. Dagbok skriven av föreståndaren på ett barnhem. g. Brev från ett barnhemsbarn till hennes föräldrar.

VAD KAN KÄLLORNA FÖRKLARA? 1.

Ställ de källkritiska frågorna om källorna a–g: – När blev källan till? – I vilket syfte blev källan till? – Bygger källan på egna erfarenheter?

Välj ut två källor som du tror ger pålitliga svar.

Välj ut två källor som du tror ger mindre pålitliga svar.

ARBETA MED KÄLLO

spyor. Att den som kissat i sängen fick ligga i samma lakan nästa natt, som straff. Att barn blev inlåsta, knuffade, slagna och sparkade av personal som kunde säga sånt som ”din mamma vill inte ha dig”. Det berättades också om tafsande och andra sexuella övergrepp, till och med våldtäkter.

1. VAD ÄR HISTORIA?

ARBETA MED KÄLLO

Johnny Lindén bodde på flera barnhem när han växte upp. Han har berättat att han fick stryk och utsattes för sexuella övergrepp.

1. VAD ÄR HISTORIA?

Hur det gick i verkligheten Under 2000-talet gjorde staten en undersökning för att ta reda på hur de omhändertagna barnen haft det. En utredning tillsattes också för att bestämma hur staten skulle göra med skadestånd och ursäkt till dem som utsatts för övergrepp när de var barnhemsbarn. År 2011 bestämde regeringen att runt en miljard kronor skulle betalas till ”Samhällets olycksbarn” och att de dessutom skulle få en ursäkt från staten. De som blivit utsatta för vanvård och övergrepp fick ansöka om skadeståndspengar. Men så långt efteråt var det svårt för många att bevisa vad de råkat ut för som barn. Flera tusen personer ansökte om skadestånd. Knappt hälften av dem fick några pengar. Sedan början av 1980-talet har det blivit mycket ovanligare att barn tas om hand med tvång. Det har också blivit vanligare att barn och föräldrar från familjer med problem vårdas tillsammans.

FORNTIDA CIVILISATIONER Vi kallar vårt samhälle i västvärlden idag för en civilisation. Med det menas allt vi har byggt upp, som exempelvis infrastruktur med vägar, elektricitet och internet, sjukhus, skolor och lagar om hur allt ska styras och utvecklas. I forntiden växte det också fram civilisationer. Dessa kallar vi högkulturer. Kanske känner du till Egyptens pyramider och att det var kineserna som uppfann krutet och boktryckarkonsten? Eller så har du hört att det fanns kulturer i Mellanöstern med skriftspråk, matematik och astronomi redan på bronsåldern. Krutet, skriftspråken och en rad andra saker som påverkat världshistorien, uppfanns i forntida högkulturer. De två följande kapitlen ska handla om några sådana högkulturer och om hur dessa växte fram.

1. VAD ÄR HISTORIA?

FORNTIDA CIVILISATIONER

2. Forntida högkulturer De första högkulturerna i världen växte fram vid stora floder och brukar därför kallas för flodkulturer. Det var vid floderna Eufrat och Tigris, i nuvarande Irak, Nilen i Egypten, Indus i nuvarande Pakistan och Huang He i Kina. I det här kapitlet ska vi titta närmare på några högkulturer. Vad som utmärkte dem och hur det var att leva i dem.

Nebukadnessar II:s Palats. Nebukadnessar var kung i det nybabyloniska riket i Mesopotamien 604–552 f. Kr.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

INDUSKULTUREN växte fram runt floden Indus. Vid 3000 f.Kr. fanns flera städer, som periodvis var självständiga och periodvis enade under en gemensam kung. Städerna hade

mellan floderna Eufrat och Tigris.

det ett sammanhållet rike med en

bomullstyg och smycken av guld.

talet f.Kr.) sedan Babylon och det

kung. Riket skulle sedan hålla ihop

Befolkningen hade ett skriftspråk

Assyriska riket. Rikena styrdes ofta

som dock forskarna inte har lyckats

av en kung. Det fanns skriftspråk,

tyda. Därför vet vi inte så mycket

talsystem, almanacka, föremål av

Mesopotamien Indus

Kina

skriftspråk, hus byggdes av tegel på 2600-talet f.Kr.

samhälle.

sedda med hjul.

i tusentals år. Där utvecklades ett och den första pyramiden uppfördes

om Induskulturens religion eller

guld och man använde vagnar för-

AT L A N T E N

Nilen och cirka år 3000 f.Kr. blev

badhus. Det tillverkades kläder av

kulturer: först Sumer (på 3000-

Egypten

EGYPTEN växte fram utmed floden

hus av tegel, avloppsystem och

Där växte det fram flera olika hög-

STILLA Mesoamerika

INDISKA

H AV E T

AT L A N T E N

MESOPOTAMIEN kallades området

OCEANEN

KINA (Shang-dynastin) växte fram

OLMEKERNA (1500 f.Kr.) grundade

MAYAKULTUREN blomstrade som

runt odlingar utmed floden Huang

en av de äldsta högkulturerna i

mest mellan 300 och 900 e.Kr.

He. På 1700-talet f.Kr utgjordes

Amerika. Den bestod av stora själv-

Mayafolket tog över olmekernas

området av ett sammanhållet rike

ständiga stadsstater. De hade ett

kalendrar och utvecklade dem.

som styrdes av en kejsare. Redan

skriftspråk, kalender, pyramider och

Maya tillverkade papper av bark,

då fanns ett utvecklat skriftspråk

konst. Olmekerna bedrev handel

hade matematiker, astronomer och

och skickliga hantverkare som till-

med keramik, kakao och gummi.

många olika hantverkare.

verkade föremål i brons, koppar och

Olmekernas jordbruk var inte be-

keramik.

roende av en stor flod. De lyckades ändå organisera ett effektivt jordbruk genom att bränna ner skog och så i askan.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Vad är en högkultur? högkultur flodkultur Cirka 200 000 f.Kr. finns den moderna människan Homo sapiens sapiens.

Cirka 55 000 f.Kr. sprider sig den moderna människan från Afrika till andra världsdelar.

Kortfattat kan man säga att en högkultur var en utvecklad stad med många olika funktioner. Staden var organiserad så att den kunde skaffa mat till en stor befolkning på ett så effektivt sätt att inte alla invånare behövde hjälpa till. Vissa invånare i staden kunde syssla med annat. De kunde vara präster, soldater, hantverkare, köpmän, konstnärer eller skrivare. I en högkultur fanns det någon eller några som bestämde och var rika, medan stora grupper var fattiga och arbetade hårt. I en högkultur som gick bra brukar vi säga att kulturen blomstrade. Det fanns skolor och människor som ägnade sig åt olika slags vetenskaper. Kanske har det till och med uppfunnits eller skapats något där, som eftervärlden haft glädje av, till exempel matematiska system eller fascinerande byggnader.

Vi har varit stadsbor en kort tid Högkulturerna kan tyckas vara gamla. Flodkulturerna växte fram för mer än 5 000 år sedan. Men om man tänker på att vi människor, sådana som vi ser ut nu, var utvecklade redan för mer än 200 000 år sedan är det

Om vi tänker oss människans tid på jorden som ett kalenderår så har vi varit samlare och jägare hela året ända fram till vecka 51. De sista två veckorna på året fanns det bönder. Industrialiseringen ägde rum några timmar innan nyårsraketerna. Grottmålningar.

Stadsstater i Mesopotamien och Egypten. Hunden är husdjur.

JÄGARSTENÅLDER 20 000 f.Kr.

15 000 f. Kr.

BRONSÅLDER

BONDESTENÅLDER

Isen täcker nästan hela Norden.

10 000 f. Kr.

5000 f. Kr. Metallen koppar börjar användas. Enkla vagnar används i Mesopotamien.

En kinesisk högkultur växer fram vid Huang He

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

JÄRNÅLDER 0 Kristi födelse.

anmärkningsvärt att vi varit organiserade i samhällen så liten del av vår tid på jorden. Om vi är förmögna att uppfinna hjulet, skriftspråk och matematiska system, varför gjorde vi inte det tidigare? Svaret är jordbruket. Det var jordbruket som drev på utvecklingen till att vi började bo många människor på samma plats och det skapade behov av skriftspråk, handel och annat. Vi har inte varit jordbrukare och fast boende i så mycket mer än 10 000 år och på många håll kortare än så. Vi levde alltså som samlare och jägare, utan att styra över naturen eller bygga ordentliga hus, innan vi började bruka jorden och ha tama djur. För att vi inte behövde. Från högkulturerna finns många konstverk bevarade, men även långt innan jordbruket skapade människor konst. Denna figurin är 24 000 år gammal och är en av över 200 kvinnofiguriner från stenåldern som hittats runt om i Europa. Den äldsta är nästan 40 000 år gammal. Dessa kan ha haft religiös betydelse, kanske som en slags modergudinna eller för att hjälpa kvinnor att bli gravida.

En stor klimatförändring Forskare tror idag att vissa grupper av människor började bli bofasta på grund av de stora klimatförändringarna som uppkom efter den senaste istiden. Detta var den dittills största klimatförändringen i mänsklighetens historia och det var på många håll en riktig kris. När klimatet blev varmare steg havsnivåerna, vissa områden fick torka och det blev svårare för samlarna och jägarna att leva (exempelvis för att en del djur och växtarter försvann). Men människan är en kreativ varelse med förmåga att klara förändringar. Folkgrupper sökte upp nya trakter och började anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Vissa började odla, ha tama djur och bli fast boende. Andra blev herdar och flyttade med djuren när de behövde nytt bete. En del kunde fortsätta att leva som samlare och jägare en tid, några få har gjort det ända fram till idag. I varma områden växte bondebefolkningen. På vissa platser bodde människorna redan för 8 000 år sedan i stora byar och något som kan kallas städer. I andra områden utvecklades byar och städer med tiden till högkulturer.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

De första städerna Redan 7500 f.kr. var Catal Hüyük en stad med ungefär 2000 hus och runt 8000 invånare. Stadsborna odlade, födde upp djur och jagade runt staden. De använde obsidian, som är ett slags hårt glas, som de tillverkade speglar och redskap av och bytte med andra folk. Staden hade lika stora, vitkalkade hus med system för både ventilation och regnvatten. Där fanns målningar och gudinneskulpturer. Catal Hüyük räknas inte som en högkultur då det inte verkar ha funnits rika eller fattiga och ingen kung eller militär. De har inte lämnat efter sig skrift. Jericho var mindre och hade runt år 7500 f.Kr. ungefär 2000 invånare. De verkar ha varit organiserade runt bevattningen av stadens odlingar och borna handlade med salt som de hämtade från Döda havet. Staden hade en skyddsmur vilket vittnar om oro och Jericho har periodvis legat öde.

FAKTA

i försvaret, så invånarna var troligen delvis uppdelade i olika yrken. Stads-

FRAGOR PA TEXTEN

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

För ungefär hur länge sedan började människor bli bönder och bofasta?

Vad var det som gjorde att människor blev bönder?

Vad menas med en högkultur?

Vad menas med en flodkultur?

Var i världen växte de fyra första högkulturerna fram?

Vad tror du det berodde på att högkulturerna uppstod just där?

Nämn någon skillnad mellan Catal Hüyük och högkulturerna.

Nämn någon likhet mellan Jericho och högkulturerna.

Mesopotamien Mesopotamien är gammal grekiska och betyder landet mellan två floder. Floderna är Eufrat och Tigris som flyter fram genom det som idag är Irak. Trots att stenåldern knappt gått över till bronsålder fanns det flera mäktiga städer med tiotusentals invånare där redan för 5 000 år sedan. I Bibeln och Koranen berättas att judarnas och arabernas stamfader var Abraham och att han kom från en stad som hette Ur. Ur var en av de äldsta städerna och därifrån kommer uttrycket urgammal. Som du kanske vet är klimatet i det området väldigt torrt och varmt. Så var det även på den tiden. Hur kom det då sig att högkulturen växte fram just där?

sumer specialisering stadsstat skriftspråk kilskrift Babylonien

Bronsåldern I Mellanöstern hade föremål av koppar tillverkats i flera tusen år, men först när sumererna lärde sig att smälta ihop koppar med tenn kan man säga att ända in i våra dagar. Därför säger vi att bronsåldern börjar i Mesopotamien omkring 3000 f.Kr.

FAKTA

stenåldern tog slut. Bronset blev det viktigaste materialet och var hållbart

MESOPOTAMIEN Kaspiska havet

Catal Hüyük Nineve Assur

fra

M E D E L H AV E T

Tig r

Babylon Jericho Ur

Nile

Persiska Sumer Assyriska riket 1748–1716 f.Kr. Babylonien cirka 1700 f.Kr.

viken

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Sumererna samarbetade för att odla

En stor del av landet mellan floderna är fortfarande vattenrikt. Ändå har ättlingar till sumererna levt där i 5 000 år. De bor på öar, som de själva byggt av vass och lera, och lever av fisk, risodling och av att föda upp vattenbufflar.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Sumerer kallas det folk som byggde de första stora städerna kring Eufrat och Tigris. De kom till landet mellan floderna för mer än 6 000 år sedan. Då gick det inte att odla där. Jorden närmast vattnet var så blöt och sumpig att bara vass och sjöfåglar trivdes. Varje år svämmade dessutom floderna över. Marken en bit längre bort var torr och utan näring. Så där gick inte heller att odla. Men sumererna grävde diken som ledde bort vatten från de sumpiga markerna till de torra. De byggde vallar så att de kunde kontrollera översvämningarna. När översvämningarna kom fick vattnet rinna in i en damm. Under den torra tiden kunde sedan bönderna öppna dammen och släppa ut vatten. Allt detta arbete krävde att sumererna hjälptes åt. Därför bodde det många människor i samma by. Sumerernas jordbruk gick bra, så maten räckte och blev över. Överskottet gjorde både att befolkningen växte och att vissa människor kunde göra annat än att arbeta med jordbruket. De kunde använda dagarna till att specialisera sig, alltså att bli duktiga på en speciell sak, som exempelvis att konstruera byggnader, dreja lerkrukor eller handla med varor. Historiker brukar använda ordet arbetsdelning, eller specialisering, för att beskriva denna förändring. Detta drev på utvecklingen i byarna så att de växte till välorganiserade städer.

Stadsstater med mäktiga kungar I Mesopotamien fanns många städer som liknade varandra. I äldre tid var varje stad, med sina jordbruk runt om, som ett eget litet land med en kung som styrde. Historikerna brukar kalla en sådan stad för en stadsstat. I en stadsstat var det stor skillnad mellan människor. De som ägde mycket fick allt mer att säga till om, och de såg då till att de själva blev ännu rikare och att andra, de allra flesta, blev maktlösa och kanske fick ett mycket hårt liv.

Föreställ dig att du är arkeologen som hittade denna mosaik i en 4 500 år gammal sumerisk kungagrav. Vilka slutsatser skulle du kunna dra av mosaiken? Vilka yrken tycker du att du kan se? Ser du kungen? Vad tror du händer på mosaiken?

Kilskriften, det äldsta skriftspråket Sumererna är det första folket som vi vet hade skriftspråk och ett talsystem. De började någon gång runt 3 500 f.Kr. med att rita bilder som symboliserade antal och andra bilder som symboliserade ord. Talsystemet utgick från talen 6 och 10. Det fanns tecken för 1, 10, 60, 600, 3 600. Från sumererna har vi ärvt dygnets indelning i 24 timmar, timmar i 60 minuter och cirkelns 360 grader. Sumerernas skriftspråk bestod av bilder som formades genom att man tryckte spetsiga vassrör i lerplattor. För att märkena av vassrören blev kilformade kallas sumerernas skrivtecken för kilskrift. Skriftspråket var färdigutvecklat vid 2400 f.Kr. och användes sedan i drygt 2000 år. Trots att alfabetet bestod av runt 6000 tecken förändrades det inte under hela den tiden. Det kan ha berott just på att det var besvärligt att lära sig behärska alla tecken, och krävt uppåt 15 års utbildning.

Ett kuvert med ett brev av lera skrivet med kilskrift någon gång på 2000-talet f. Kr.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Användbar vass och lera Det är ingen slump att kilskriften utvecklades med hjälp av vassrör och lera. Det var i princip de enda material som fanns naturligt i Mesopotamien. Där fanns ingen skog eller sten så långt ögat kunde nå utan bara ökensand. Men längs med stränderna växte vass. Sumererna tog vara på den och eldade med vass, flätade korgar och till och med byggde båtar av vass. Från flodens botten plockade de upp lera som de blandade med vass och tillverkade byggklossar som blev hårda som cement. Sumererna byggde därför alla sina hus, murar och dammar av vass och lera. Material som de saknade, som trä till takbjälkar, flintsten och koppar att tillverka redskap av, bytte de till sig av andra folk. På sina vassbåtar kunde de segla till Indien för som bytesvaror hade de ylle och säd. Genom sumerernas handel spreds även kilskriften till andra folk.

FAKTA

fina kryddor och från Libanon hämtade de cederträ. Med sig

Livet i världens äldsta högkultur Vad säger då de historiska källorna om hur det var att leva i världens äldsta högkultur? Det finns inte dagböcker eller privata brev från äldre tid i Mesopotamien. Texterna handlar mest om vad som har köpts och sålts och hur mycket säd som samlats in i templen. Men att livet var orättvist på den tiden kan vi anta genom att vissa människor ägde väldigt mycket mer än andra. Under det första årtusendet verkar dock inte krig ha varit vanligt. Städerna hade inte exempelvis murar. Fred brukar betyda att livet är lättare för barn, kvinnor och män. Mat från odlingarna samlades in till templet, för att brännas som offer till gudarna och för att sparas till tider av matbrist. De viktigaste personerna i staden var därför de som skötte kontakten med gudarna. Källor från äldre tider i de sumeriska stadsstaterna visar att både kvinnor och män kunde ha den rollen. Den högste prästen eller prästinnan tillhörde kungens familj. I templet fanns skriftspråket och de utbildade skrivarna. Det var inte vem

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

som helst som kunde läsa och skriva så alla som gått skrivarskola hade hög status i staden. Det var både flickor och pojkar som gick skrivarskola och skrivarna tillbad en gudinna. Med tiden blev det oroligare i Mesopotamien. Städerna byggde stadsmurar, militären blev viktigare och det blev oftare krig. När krig blev vanligare blev troligen krigargudar allt viktigare på bekostnad av gudinnor som stod för fruktbarhet. Det kan ha lett till att prästinnornas roll i templen blev mindre viktiga och så småningom att kvinnor fick sämre chanser även till andra yrken. Krigen gjorde troligen kulturen mer aggressiv och livet otryggare för alla, inte minst barnen.

Världens första författare Den äldsta författaren som mänskligheten känner till,

tog sedan judarna över och från den den har vi de sju

kanske världens första, hette En Hedu’anna och var en

veckodagarna.

av de mäktigaste personerna i staden Ur på 2200-talet f.Kr. Hennes namn kan översättas ungefär till ”Över-

En Hedu’anna skrev både berättande och poetiska sånger till den stora modergudinnan Inanna och slår fast att Inanna är människans livskraft och den högsta

bestämde över prästinnorna och prästerna i Ur och var

gudomen. Men En Hedu’anna vävde även in erfaren-

matematiker och astronom. Hon har lämnat efter sig

heter från sitt eget liv i texterna och är den första vi vet

arbeten som tyder på att hon och hennes medarbetare

som skrev i jagform. Hon verkar ha varit medveten om

gjorde avancerade matematiska och astronomiska

det unika med sina arbeten. I slutet av sin samling med

FAKTA

steprästinnan som pryder guden An”. En Hedu’anna

beräkningar i templet. De skapade en av världens första

hymner skriver hon: ”Någonting har skapats som aldrig

kalendrar, som styrdes utifrån månen. Den kalendern

har skapats förut.”

Babylonien Ungefär år 1800 f.Kr. erövrades sumerernas städer av ett folk som kallas babylonierna. De byggde en ny huvudstad som fick heta Babylon. Från Babylon finns det fler skriftliga källor än från tidigare och de berättar att det var de rika babyloniska männen som bestämde och att samhället var strikt uppdelat mellan rika och fattiga, fria och slavar, män och kvinnor. Så fort en flicka kom i puberteten var hon tvungen att gifta sig och gifta kvinnor skulle nu dölja sig med slöja. Det var inte så lätt för en kvinna att få ett betydelsefullt yrke, men om hon hade det när hon gifte sig fick inte maken hindra henne att fortsätta med sitt arbete. Men på många andra sätt tog babylonierna över sumerernas kultur.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Den sumeriska kilskriften levde kvar och många berättelser och myter fortsatte att berättas, även om det var babylonierna som bestämde i städerna nu. Med tiden slutade sumeriska att användas som talspråk, men var ändå i hundratals år ett slags vetenskapsspråk, ungefär som latinet var under lång tid i Europa.

FRAGOR PA TEXTEN 1. Förklara 2. När

vad som menas med en stadsstat.

lärde sig sumererna att tillverka brons?

3. Beskriv 4. Varför

sumerernas skriftspråk.

var det just i templet som skriftspråket utvecklades?

5. Para

Ishtarporten var en av åtta portar till huvudstaden Babylon och byggdes någon gång på 600-talet f. Kr.

ihop namn/ord med rätt förklaring: • Mesopotamien En flod i dagens Irak. • kilskrift Landet mellan floderna. • Ur Världens första författare. • Eufrat Sumerernas skriftspråk. • En Hedu’anna En mycket gammal stad.

6. Nämn

något som vi har kvar idag från Mesopotamien.

7. Berätta

något om att vara kvinna i Mesopotamien.

8. Berätta

något om hur det blev när babylonierna kom.

FUNDERA OCH DISKUTERA 9. Varför

blev det så att prästerna och prästinnorna stod så nära kungen?

10. Hur

använde kungen religionen för att behålla ordningen och sin makt?

Lagar berättar en hel del om livet i ett samhälle, även om de mest talar om hur de som hade makten och stiftade lagarna ville att livet skulle vara. Den äldsta lagsamlingen som finns bevarad är från 1700-talet f.Kr. I den är de 282 lagarna inhuggna på en stor sten som arkeologer hittade i början av 1900talet. På stenen står också att kungen över Babylon då hette Hammurabi. Vi ska även se på en regel från en annan lagsamling från Mellanöstern. Den är tagen från Gamla Testamentet, i Bibeln, från Andra Moseboken (21:23–25). Hur gammal den texten är vet vi inte exakt, men den var länge en muntlig berättelse som många troligen kunde utantill. Den skrevs ner mer än tusen år efter Hammurabis sten.

Kung Hammurabis lagar skrevs ned på många ler- och stentavlor. Den vänstra bilden visar den mest kända lagsamlingen. Överst på stenen står kung Hammurabi inför den sittande Solguden. Bilden till höger visar en detalj från stenen.

ARBETA MED KÄLLO

FORNTIDA LAGAR

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

ARBETA MED KÄLLO 30

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Hammurabis lagar Jag är Hammurabi, den beskyddande kungen … Jag är kungen som härskar över städernas kungar. Mina ord är väl genomtänkta; det finns ingen visdom liknande min. På order av Shamash, den store domaren över himmel och jord, låt rättfärdighet genomströmma landet. 195. Om en man har förstört ögat på en medlem av aristokratin, ska de förstöra hans öga. 196. Om han har brutit en annan fri mans lem (arm eller ben), ska de bryta hans lem. 200. Om en fri man har slagit ut tanden på en fri man med samma rang, ska de slå ut hans tand. 229. Om en husbyggare har byggt ett hus åt en man, och det hus han byggt har fallit ihop och orsakat sin ägares död, ska husbyggaren avrättas. 230. Om det är ägarens son som dött, ska husbyggarens son avrättas. 231. Om det är ägarens slav som dött, ska husbyggaren betala tillbaka slav för slav till husägaren.

Shamash: gud i den mesopomiska mytologin som var en allvetande domare. Israels lagar Herren sade till Mose… Detta är de bestämmelser du skall förelägga israeliterna. … Sker skada, skall du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sår för sår, skråma för skråma.

VAD KAN KÄLLORNA FÖRKLARA? 1.

En likhet mellan Hammurabis lagar och lagarna i Moseboken är att de berättar om en princip som brukar förklaras med uttrycket ”öga för öga, tand för tand”. Vad menas med det? Varför finns den typen av lagar, tror du? Har vi liknande lagar i våra dagar?

En annan likhet är att den person som ger lagarna till folket, Hammurabi och Moses, i sin tur har fått lagarna från en gud. Så är det ofta också i andra äldre lagar. Vad kan det bero på, tror du?

Det gamla Egypten Samtidigt med sumerernas stadsstater fanns en annan högkultur i Nordafrika: Egypten. Även den uppstod i ett hett ökenland runt en stor flod. I årtusenden höll det gamla Egypten ihop som ett väldigt rike och än idag fascinerar dess enorma pyramider oss. Trots att de är uppåt 4 500 år gamla hör de till världens mäktigaste byggnader.

Samarbete kring jordbruk

pyramider hieroglyfer

DET EGYPTISKA RIKET M E D E L H AV E T

Cheopspyramiden Sinai

Rö vet

Ökensanden saknar den näring som växtodling kräver och det regnar sällan. Egyptierna samarbetade därför och byggde dammar och vattenmagasin så de kunde spara vatten under regnperioden. Nilen svämmade över varje år och lämnade kvar näringsrikt slam som sedan fungerade som gödsel på de näringsfattiga åkrarna. I och med det blev deras jordbruk så framgångsrikt att maten räckte till en stor befolkning där inte alla behövde hjälpa till med odlandet. Precis som i Mesopotamien utvecklades även samarbetet så att några gjorde sig till ledare och organiserade och styrde arbetet. En liten grupp människor tog sig mer makt och förmåner än de andra. Befolkningen blev större och byar växte och blev städer. Medan sumererna länge levde i fria stadsstater enades alla egyptiska byar under en och samma härskare, redan någon gång för över 5 000 år sedan.

farao

Thebe

Farao bestämde i Egypten Kungen i Egypten kallades farao. Han var inte bara kung, han ägde hela landet och alla människor. Egyptierna trodde på många gudar och farao var en av dem. Han ansågs vara son till självaste solguden Ra. Solguden beskyddade farao, och farao beskyddade i sin tur folket. Därför arbetade alla åt farao.

Farao, till vänster med krona och lösskägg, tar emot offergåvor. Bilden skapades på 1300-talet f. Kr., till farao Nakhis gravkammare.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Mumien – en balsamerad kropp Egyptierna trodde på ett liv efter döden. Men för att få leva vidare måste kroppen bevaras genom att den gjordes till mumie. Och det kunde egyptierna. Än idag finns många egyptiska mumier bevarade med hår, hud och tänder på plats. Det var prästernas uppgift att balsamera farao och andra rika när de dött. Kistan ställdes i en gravkammare tillsammans med föremål som den döde kunde ha nytta av i dödsriket. På väggarna i gravkammaren målades bilder från livet som gått och på kistan var den döde avbildad tillsammans med magiska symboler och trollformler.

Pyramiderna är kungagravar Faraos palats och egyptiernas hus var byggda av lertegel. Men tegel håller inte för evigt och eftersom faraos själ skulle leva för evigt byggdes pyramiderna av stora stenblock. Den äldsta pyramiden byggdes för 4 600 år sedan till en farao som hette Djoser. Det var en trappstegspyramid. Faraos själ skulle klättra på trappstegen upp till solen.

Cheops pyramid Cheops pyramid är världens största stenbyggnad. Den är 137 meter hög och består troligen av mer än två miljoner stenblock, varav de största väger 80 ton. Troligen fick folket lida för pyramidens skull. Farao Cheops måste ha tagit ut stora skatter och tvingat arbetarna att slita som djur.

FAKTA 32

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Tutankhamuns porträttmask av guld som täckte den kungliga mumiens huvud och axlar. Den väger 11 kg och finns idag på i egyptiska museet i Kairo

Tutankhamun Den mest kända mumien för oss är mumien efter en farao som hette Tutankhamun. Han levde för drygt 3 000 år sedan. Den äldsta pyramiden var då mer än tusen år gammal och redan ett populärt turistmål. Vid Tutankhamuns tid begravdes faraonerna i gravkamrar under jord i stället. Ett sådant område med gravkamrar är Konungarnas dal. År 1922 kom en engelsk arkeolog till Konungarnas dal och hittade en oansenlig dörr som förmodligen ingen hade öppnat på 3 000 år. Dörren ledde till Tutankhamuns gravkammare. Arkeologen möttes av massor av gnistrande guldstatyer och inte mindre än 5 000 dyrbara föremål. Tutankhamuns kropp låg i fyra kistor som var staplade i varandra och närmast ansiktet hade han en mask av guld. För oss låter det oerhört, men jämfört med andra faraoner blev Tack vare denna upptäckt fick vi ett komplett exempel på hur faraonerna begravdes.

FAKTA

Tutankhamuns grav enkel eftersom han dog redan som nittonåring.

Hieroglyferna Hieroglyf är grekiska och betyder helig skrift på sten. Men egyptierna skrev inte bara på sten. De kunde faktiskt tillverka papper av växten papyrus som växer vid Nilens stränder. Hieroglyferna uppfanns redan för femtusen år sedan. Från början var det en skrift med bara bilder. Men så småningom fanns ett alfabet med ungefär 700 tecken.

Från början var varje hieroglyf en bild för ett ord. Exempelvis kunde en bild av en fot betyda gå.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Målningar berättar om livet för män, kvinnor och barn Mycket av livet i Egypten känner vi till tack vare många målningar och texter på väggarna i gravkamrar som finns bevarade till vår tid. Målningarna berättar om en högt utvecklad kultur med traditioner, stil på kläder och frisyrer hos en slags medelklassbefolkning. Män och kvinnor är ofta avbildade sida vid sida och i samma storlek, vilket tyder på att de var ganska jämställda. Människor som är små på målningarna är inte barn utan den mindre storleken symboliserar ofta att de var lägre stående i rang och antagligen tjänare. Eftersom de fattiga människornas gravar inte finns kvar på samma sätt som de rikas vet vi mindre om de fattiga. Men troligen var det enorma skillnader på rika och fattiga. De fattigas liv var hårt men de hade rättigheter och de svalt inte. Människorna föddes in i sin samhällsklass och det var svårt att byta. I svåra tider hände det att bönderna gjorde uppror.

På väggarna i de gamla egyptiska gravkamrarna finns mängder av målningar och hieroglyfer som berättar om livet i Egypten och hur folket arbetade. Här går mannen först och skär av den mogna säden. Kvinnan går efter och samlar ihop axen. De är avbildade i nästan samma storlek, vilket tyder på att de stod lika högt i rang.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Många likheter för män och kvinnor Egypten var precis som Mesopotamien ett samhälle som dominerades av männen. Men det finns ändå många arkeologiska fynd som visar på att kvinnor kunde ha stort inflytande och att de på många sätt hade samma rättigheter som män. • Kvinnors gravar var lika fint utsmyckade som mäns. • Både pojkar och flickor fick lära sig läsa och kvinnor kunde vara skrivare. Skrivkonstens och lärdomens gudom var en gudinna. • Från äldre tider finns en del anteckningar om kvinnor med andra fina yrken. De kunde vara chefer för hantverkare, perukmakare, jurister, dansare, musiker och läkare. • Barnen fick både sin pappas och mammas namn och mamman skrev gåvobrev till barnens arv. Alltså bestämde kvinnorna över sin egendom. • Flickor och pojkar ärvde lika mycket. • Egypterna verkar ha varit väldigt förtjusta i sina barn. I nedtecknade böner önskade föräldrarna lika ofta en dotter som en son och ett nyfött flickebarn välkomnades lika mycket som en pojke. De som inte kunde få barn adopterade. En kvinna som var gravid behandlades väl så hon inte skulle få missfall. Ett särskilt hus gjordes i ordning och kläddes med blommor inför förlossningen. • När barnen blev stora och det var dags att gifta sig var det inte självklart att bruden flyttade hem till makens familj. Var hennes familj rikare flyttade maken in hos dem. • Det var lika vanligt med kvinnliga präster, prästinnor, som manliga. Men de hade olika uppgifter och översteprästen var nästan alltid man. I templen användes skriftspråket och skriftspråkets högsta gudom var en gudinna. • Egyptens gudar var ofta tvekönade, eller visade sig som både män och kvinnor.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Hatschepsut var en mäktig farao

Farao Hatschepsut.

År 2007 hittades mumien efter en kvinnlig farao. Hon hette Hatschepsut och var gift med en farao som dog innan de fått någon son. Medan hennes brorson var för ung för att bli farao fick hon regera. Men efter sju år tog hon kontrollen över militären och utropade sig själv till farao. Under de 22 år hon regerade var det fred och bönderna gjorde inte uppror. Den tiden brukar kallas för en kulturell guldålder och det byggdes många mäktiga monument som finns kvar än i dag. Det kan dock ha funnits fiender till en kvinnlig farao. Därför var det kanske nödvändigt att hon på bilder och statyer framställdes på samma sätt som manliga faraoner. En av hennes titlar var också ”Son till AmonRe”. Hon ändrade lagen så att hennes dotter skulle kunna bli farao efter henne. Men hennes dotter dog och när Hatschepsut själv dog blev hennes styvson, Thutmosis III, farao. Av någon anledning ville han inte att någon skulle komma ihåg att hon funnits. Efter en tid bestämde han att hennes namn skulle brännas i alla texter, ansiktet huggas bort från statyerna och alla bilder av henne förstöras. Därför har det tagit tid för arkeologerna att skriva ner hennes historia. År 1903 hittades en massgrav med statyer av en kvinnlig farao, som visade sig föreställa Hatschepsut. Forskarna känner inte till mer än sex kvinnliga faraoner, men det kan ha varit fler i den förhistoriska tiden.

FRAGOR PA TEXTEN

Förklara orden: a) hieroglyf b) mumie c) farao d) papyrus e) balsamera f) Nilen

Vad säger historiska källor om egypternas syn på barn?

Vad säger källorna om kvinnornas ställning i Egypten?

Vilka likheter kan du komma på mellan sumerernas högkultur och egyptiernas?

Berätta något om dessa personer: Tutankhamun Hatschepsut

Det var svårt att lära sig hieroglyferna. I det gamla Egypten hade skrivarna därfor en viktig roll. De bevakade sin yrkeshemlighet och såg ned på bönder, hantverkare och köpmän som inte kunde skriva. Här ska du få se ett utdrag ur en skrivövning, som pojkar har tränat på att kopiera när de skulle bli skrivare. Den är antagligen från 1900-talet f.Kr. Texten är utformad som råd från en far till en son som ska skickas till en skrivarskola. Det var främst pojkar som lärdes upp till skrivare, men det finns även exempel på kvinnliga skrivare. Dua-Khety sade till sin son Pepy: Då jag har sett de arbetare som blir slagna, är det skrivande du ska ägna dig åt. Jag ska få dig att älska böcker mer än din mor. Att vara skrivare är bättre än alla andra yrken. Det finns inget liknande det i hela världen. Jag har sett en kopparsmed i sitt arbete utanför sin verkstad. Hans fingrar var som klorna på en krokodil, och han stank värre än fiskrens. Krukmakaren är täckt med jord. Han bökar på fältet värre än ett svin för att få tag på lera. Hans kläder är stela av leran, och hans huvudduk består bara av trasor så att hettan från ugnen kommer in i näsan. Jag ska också berätta för dig om tegelslagaren. Hans njurar smärtar. När han måste vara ute i blåsten slår han tegel utan kläder på sig. Hans styrka har försvunnit genom utmattning och stelhet. Han äter sitt bröd med fingrarna, trots att han bara tvättar sig en gång om dagen.

Bäraren bär sitt skulderok. Hans axlar är förstörda och nacken är svullen. Det händer att han till slut faller ihop och dör under sina leveranser. Jordbruksarbetaren klagar ständigt över sitt arbete. Hans fingrar har blivit variga och stinkande. När han tas iväg till tvångsarbetet går han i trasor, och sjukdom blir hans lön. Om han kommer tillbaka från träsken når han utsliten sitt hus, för tvångsarbetet har förstört honom. Vävaren i vävstugan är mer ömkansvärd än en kvinna. Hans knän är uppdragna mot magen. Han kan inte andas. Om han slösar bort en enda dag utan att väva, straffas han med 50 piskrapp. Han måste ge mat till dörrvakten för att få komma ut i dagsljuset. Så förstå, det finns inget arbete utan en övervakare, utom skrivarens. Han är själv övervakaren!

ARBETA MED KÄLLO

BERÄTTELSEN OM YRKENA

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

ARBETA MED KÄLLO 38

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Egyptisk skrivare (omkring 2400–2400 f.Kr.).

VAD KAN KÄLLORNA FÖRKLARA? 1.

Texten räknar upp många yrken i Egypten. Alla verkar vara lika eländiga. Stämde detta, tror du?

Säger texten något om kvinnors chans att ha ett yrke? Kan man dra några slutsatser om detta från texten. Jämför med bilden på sidan 34.

Högkulturer i Amerika På andra sidan Atlanten kom högkulturerna senare. Jordbruket kom igång för ungefär 8 000 år sedan, men det dröjde till runt 1500 f.Kr. innan högkulturer uppstod. Först i ett område i Mellanamerika som kallas Mesoamerika, och senare även i Anderna i Sydamerika.

olmeker Mesoamerika mayakulturen

Olmekernas rike Maya-riket

YucatanMexikanska golfen

STILLA

halvön

H AV E T

Olmekernas högkultur

Denna kolossstaty av ett olmekhuvud är nästan tre meter hög och finns i den mexikanska delstaten Tabasco.

En av de äldsta högkulturerna i Amerika kallas den olmekiska kulturen. Under perioden 1200–400 f.Kr. byggde olmekerna flera stora städer och utvecklade skriftspråk, kalender, byggde stora pyramider, skapade konst och bedrev handel med keramik, kakao och gummi. Olmekerna samlades inte vid någon stor flod, som andra tidiga högkulturer, utan odlade genom att bränna ner skog och så i den bördiga askan. Olmekerna offrade ibland människor till sina gudar. Senare mesoamerikanska kulturer tog efter både människooffrandet och olmekernas skriftsspråk och kalender. 2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Mayakulturen Mayakulturen växte fram under olmekernas storhetstid och blomstrade som mest mellan 300 och 900 e.Kr. i Mesoamerika. Mayafolket var inte enat till ett sammanhållet rike, utan levde i stadsstater. En stad med sin landsbygd utgjorde ett eget litet land. Städerna var rätt glest bebyggda men landsbygden som hörde till var tätbebyggd. I en stadsstat kunde det bo uppåt 100 000 människor. Stadsstaterna krigade ofta mot varandra, trots att de talade samma språk och hade samma religion. De kunde inte framställa järn, utan gjorde redskap och vapen av sten eller vulkanisk obsidian, en glasliknande bergart. Mayabönderna odlade majs och grönsaker på mindre odlingar än vad som var vanligt i Europa och Asien. Det berodde på att landet bestod av tät djungel som var svår att odla i.

En mesoamerikansk bollspelare och en spelplan. Mesoamerikanskt bollspel fanns i hela Mellanamerika och hade troligen religiösa betydelser för människorna. Hur spelet gick till vet man inte riktigt, men kanske skulle spelarna kasta en gummiboll i hålet som syns på bilden längst till höger. Liknande spel förekommer hos urfolk i området även idag

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Religionen Vattnet var viktigt för överlevnaden och därför var regnguden den viktigaste guden. Mayafolket tänkte sig att gudarna bodde i djupa grottor och i vattenreservoarerna, som befolkningen byggt. Men gudarna var inga goda hjälpare, de krävde människoblod. Mayafolket krigade för att få tag på offer till gudarna, och då fick gudarna hela människokroppar. Men helst ville gudarna ha den egna levande kungens blod. Så vid vissa tidpunkter på året skulle kungens eget blod offras. Han skar då hål i huden och lät blodet rinna på gudabilder. Vid tiden för blodsoffren spelade invånarna också ett heligt bollspel med en gummiboll. För att hålla reda på när det var tid för offerritualerna hade mayafolken avancerade kalendrar, som de utvecklat efter olmekernas kalender. Enligt

Mayapyramider i Teotihuacán, Mexiko.

mayakalendrarna hade året 356 dagar, uppdelade i 18 månader med 20 dagar vardera och sedan fem extra dagar. Kungarnas gravar byggdes in i gravkamrar. Nästa kung begravdes på de tidigare gravarna och kamrarna byggdes över varandra som ryska dockor. Till slut var de stora pyramider upp åt 70 meter höga.

Livet i mayakulturen Forskarna har kunnat ta reda på en del om mayakulturen tack vare skrivna böcker av papper gjorda av bark. Väggmålningar och inskrifter på väggarna berättar också om livet i civilisationen. Kungen var den som kontrollerade allt med hjälp av en grupp rika krigare och präster. Skrivaren var den som organiserade skatteindrivningen.

En keramikstaty av en mayakrigare, från 600–900 f.Kr.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Det fanns matematiker, astronomer och många olika hantverkare. Men de flesta var hårt arbetande bönder. Eftersom gudarna krävde människokroppar som offer var livet hårt och riskabelt för befolkningen. Unga män tvingades ställa upp som soldater och ofta bege sig ut i krig mot någon grannstad för att få tag på människor som kunde offras. Människorna som arbetade på åkrarna kunde bli tillfångatagna av krigare från en grannstad och bortförda som offer till gudarna.

Mayastäderna erövrades På 900-talet erövrades många mayastäder av ett annat folk som kallas tolteker. Varför mayastäderna blev så svaga att de gick att besegra är inte helt utrett. Vissa forskare säger att mayafolken förstörde miljön genom att hugga ner skogar, tills det inte gick att få fram tillräckligt med mat. Spår i många gravar tyder på att en pest dödade många i samhället. Andra forskare säger att den största orsaken är deras krig mot varandra.

FRAGOR PA TEXTEN 1.

Var och när utvecklades olmekernas kultur?

Ge exempel på sådant som olmekerna tillverkade.

Nämn något som mayafolket tog över efter olmekerna.

Vad tillverkade mayafolket sina böcker av?

Ge exempel på historiska källor om mayafolket.

Ge några exempel på yrken som fanns både i Mesopotamien, Egypten och Mayariket.

FUNDERA OCH DISKUTERA

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Vilka fler likheter kan du hitta mellan Maya och Egypten?

Vilka likheter och skillnader kan du hitta mellan Maya och Mesopotamien?

Utifrån vad du nu vet: vilken av högkulturerna som vi har berättat om skulle du helst inte ha velat leva i? Motivera ditt svar.

Kina – Mittens rike Kring den stora floden Huang He i norra Kina var jorden mycket bördig. Där började människor odla och bli bofasta, strax efter de första bönderna borta i Mellanöstern. Vete och hirs var det som odlades mest. Vid 1500 f.Kr. hade en högkultur växt fram kring Huang He. Där fanns Kina under Qindynastin (221–207 f.Kr.) Kina vidtill Handynastins (220 e.Kr.)Folket där redan då ett skriftspråk som är grunden dagens slut kinesiska. Kinesiska muren blev duktiga på att gjuta brons till vackra föremål och framför allt vapen.

Mittens rike Konfucianism Quindynastin Handynastin kinesiska muren

Kina under Qindynastin (221–207 f.Kr.) Kina vid Handynastins slut (220 e.Kr.) Kinesiska muren

Xian

Loyang

Kinesiska muren är 250 mil lång. Den började byggas för mer än två tusen år sedan och fick sin nuvarande utsträckning på 1600-talet.

Järnet satte igång en utveckling Först på 500-talet f.Kr började kineserna använda järn. Det var långt senare än i Mellanöstern och Europa. Men medan folk i Mellanöstern och Europa bara kunde tillverka järnföremål ett i taget genom att smida järnet, började kineserna att gjuta järnet i färdiga formar. De kunde tillverka spadar, yxor och andra jordbruksredskap av järn, snabbt och enkelt, vilket gjorde att

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

jordbruket blev mycket mer effektivt. Tidigare hade redskap i metall varit för dyra för bönderna. När järnet kom började bönderna låta oxar dra plogen för att plöja fåror i jorden. Kineserna började även bygga kanaler som ledde bort vatten under regnperioderna och dammar där vattnet kunde sparas till torrperioden. Det gjorde att man nu också kunde odla ris, som behöver mycket vatten. På kanalerna kunde man även resa med båt och frakta varor mellan olika städer. Allt detta bidrog till att det blev mer handel mellan de olika delarna av Kina och att städerna växte.

Kong Fuzi – Kinas viktigaste filosof Denna period, från omkring 500 f.Kr. och några hundra år framåt, brukar kallas för Kinas kulturella guldålder. Nu skrevs böcker med poesi och filosofi, och mycket av Kinas gamla historia skrevs ner. Det var också nu som en av Kinas mest betydelsefulla personer genom tiderna levde. Han var filosof och hette Kong Fuzi. Han växte upp i en rik adelsfamilj och blev som vuxen rådgivare till den härskare som styrde i området. Men efter en tid slutade härskaren att följa Kong Fuzis råd. Då lämnade Kong Fuzi sitt uppdrag och började vandra runt i Kina och undervisa människor hur de skulle leva. Han fick många lärjungar som följde honom vart han gick. När han dog skrev några lärjungar ner det han hade sagt. Texterna blev tillsammans en bok tjockare än Bibeln och hans lära, konfucianismen, räknas fortfarande som en av Kinas viktigaste filosofier. Kineserna trodde på en högsta gud, Shangdi, som skapat allt i världen. Shangdi visade sig för människorna genom naturandar, som solen, månen, bergen, havet och så vidare. Sedan urminnes tider hade kineserna offrat till andarna. Kong Fuzi undervisade inte om gudarna, utan han menade att det var människornas moral och hur de var som personer som betydde mest. Moralen gick ut på ordning, lydnad och vänlighet. Barn skulle lyda vuxna, tjänare skulle lyda sin herre, kvinnan sin man. Var och en skulle alltså lyda den som stod över i samhällsordningen, och alla skulle lyda härskaren. Mot alla andra skulle man vara god. Om alla levde så skulle världen bli harmonisk att leva i. Härskaren hade fått sin makt från himlen och han skulle vara ordentlig, ärlig och god mot sitt folk. Om han inte var det kunde folket byta ut honom.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Kina enas till ett rike

Shi Huangdi var en hårdhänt diktator Att hålla ihop detta enorma rike var inget lätt företag. Shi Huangdi blev en hårdhänt och hatad diktator. Men mycket av det han gjorde har sedan gjort det möjligt för Kina att hålla ihop genom två millennier. Shi Huangdi delade in riket i 36 provinser. De familjer som tidigare haft makt i provinserna tvångsförflyttades till den nya huvudstaden Xianyang i mellersta Kina. Istället anställde han tre nya ledare till varje provins. En ledde militären, en tog in skatter och höll ordning på folket och en tredje var kontrollant och spionerade på de andra två. På så sätt tänkte Huangdi att hans ämbetsmän inte skulle gadda ihop sig mot honom. Kejsaren anställde skrivare som sammanställde provinsernas olika skrivtecken till ett och samma skriftspråk. De valde ut 3 300 tecken som sedan skulle gälla i hela Kina. Än idag har Kina detta skriftspråk, även om det genom åren har kommit till över 7 000 tecken för nya ord. Kejsaren bestämde även att hela riket skulle ha samma lagar, mynt, kalendersystem och samma mått för vikt, volym och längd. För att det skulle gå snabbare att resa och att frakta varor, post och militär lät kejsaren bygga ett nät av vägar runt hela riket, och många nya kanaler. För att skydda Kina från invasion i norr, började den kinesiska muren byggas. Den blev till slut, hundratals år senare, nästan 250 mil lång och stora delar av den finns kvar än idag.

Kinas historia delas in i dynastier Den som läser om Kinas historia kommer att märka att tiden delas in efter den dynasti som hade makten i riket. Ordet dynasti betyder härskarsläkt.

FAKTA

Trots att det var en blomstringsperiod kulturellt och ekonomiskt var det ingen lugn och fredlig tid. Gång på gång anfölls kinesiska byar och städer av olika ryttarfolk från stäpperna och de stora öknarna i norr. Men istället för att stå enade och starka mot ryttarfolken var kineserna plågade av ständiga krig med varandra. Kina bestod av runt 20 provinser och i flera hundra år var det alltid några som låg i konflikt med varandra. Till slut vann en provins som hette Qin (uttalas Chin) över de andra. Då började den period i Kinas historia som kallas Qindynastin. Från det namnet har vi i västvärlden fått namnet Kina. Året var 221 f.Kr., och fursten över Qin tog sig namnet Shi Huangdi, som betyder Den förste enväldige kejsaren. Shi Huangdi blev härskare över ett av de största rikena i världen. Hans rike skulle komma att kallas för Mittens rike. Kineserna tyckte att de låg i mitten på jorden, och att allt annat runt omkring var ointressant.

Mynt i olika former har funnits länge. De gjorde det lättare att bedriva handel eftersom man inte behövde byta varor med varandra. Runda mynt gjorda av brons fanns i Kina redan på 300-talet f.Kr.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

En av Shi Huangdis gravhallar har grävts ut. Den innehöll över 6 000 terakottasoldater och hästar. (Terrakotta betyder bränd lera.) Alla är skapade i naturlig storlek och med individuella utseenden.

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

Bönderna betalade med sina liv Vilka var det då som byggde muren, alla vägar och kanaler? Jo, det var förstås bönderna. Det stora antalet människor som alltid hade haft det fattigt och slitsamt i Kina fick det ännu värre under Shi Huangdi. De tvingades betala mer än hälften av allt de odlade i skatt, ställa upp som fotsoldater och slita hårt i de enorma byggprojekten. Kejsaren skulle också ha väldiga palats åt sig och sina närmaste, och nästan lika mäktiga gravmonument. Han tvingade 700 000 män att bygga en stad till sin grav, som på något magiskt vis skulle ge honom en stad i livet efter döden. Det som Kong Fuzi hade sagt, om att folket kan avsätta kungen om han inte är god, gillade inte Shi Huangdi. Han befallde att alla texter om Kong Fuzis lära skulle brännas. Likaså all litteratur som beskrev hur det varit förr i Kina. De enda texter som fick finnas kvar var de som handlade om praktisk kunskap, som läkekonst, odling eller spådomskonst.

Förtryck ledde till uppror Shi Huangdi fruktade ständigt uppror från de förtryckta bönderna och adelsfamiljerna. Han lät smälta ner alla vapen som militären inte behövde, och göra om dem till redskap. Han flyttade i hemlighet mellan sina palats och såg till att alltid ha många livvakter i sin närhet. Till slut dog Shi Huangdi en naturlig död. Då fick hans son bli kejsare. Men han var inte lika skicklig som sin far, för han lyckades inte hindra att både bönder, militära ledare och adelsmän gjorde uppror. Det blev kaos och inbördeskrig i riket och kejsaren avgick. Inbördeskriget varade några år, tills en befälhavare lyckades ta kontrollen och utropa sig till ny kejsare. Hans kejsardynasti kom att heta Handynastin.

En ny kejsare Handynastin gillade det Kong Fuzi hade sagt om att alla skulle lyda kejsaren, vara ordningsamma och ärliga. Men ifall kejsaren inte var god mot folket var det inte folket som skulle avsätta honom, utan himlen själv. Och det skulle ske genom naturkatastrofer. Alla som fick tjänst hos kejsaren hädanefter skulle kunna Kong Fuzis lära, och styra riket med den som rättesnöre. Så skulle det vara ända fram till 1900-talet. Därmed har ingen annan person haft så stor betydelse för kineserna som Kong Fuzi.

Kinesiska uppfinningar KOMPASSEN: Det var kineser som kom på att en magnetisk nål som hänger fritt alltid pekar mot norr. KRUTET: Kinesiska läkare uppfann det första krutet, när de egentligen försökte framställa en ny medicin. Krutet kom att användas både till fyrverkerier och så småningom kanoner. Sedan tog européer och araber över förmågan att göra gevär och kanoner i slutet av medeltiden. GLASSEN: Redan för 4000 år sedan lagade kineserna glass av mjölk blandat med ris och snö. Den italienske äventyraren Marco Polo sägs sedan ha tagit med sig receptet till Italien på 1200-talet. BOKTRYCKARKONSTEN: 600 år före Gutenbergs tryckpress i Tyskland trycktes böcker i Kina. PAPPRET: Runt år 100 började pappret tillverkas i Kina. Det tog 500 år innan det blev vanligt i Europa. PORSLIN: Porslinet hade funnits i Kina i 1 000 år innan européerna kom dit och fick börja köpa det..

FAKTA

innan kunskapen spreds till något annat land och ända till sen medeltid

2. FORNTIDA HÖGKULTURER

FRAGOR PA TEXTEN 1. Vad

odlade de första bönderna i Kina?

2. På

vilket sätt var kineserna duktigare på att tillverka saker av järn jämfört med folk i andra högkulturer vid samma tid?

3. Varför

hade bönderna länge så dåliga jordbruksredskap?

4. Redogör

kort vad Kong Fuzis lära gick ut på.

5. Förklara

kort hur Shi Huangdi lyckades göra Kina till ett enat och ”stabilt” rike, utan inbördeskrig och splittring.

6. Förklara

på vilket sätt Shi Huangdi använde sig av metoden ”söndra och härska”.

7. Varför

lät Shi Huangdi bränna Kong Fuzis och en massa andra gamla texter?

8. Nämn 9. Ge

några kinesiska uppfinningar.

några exempel på att bönderna hade det svårt.

10. Varför

byggdes kinesiska muren?

FUNDERA OCH DISKUTERA 11. Kong

Fuzi har kallats Kinas okrönte kejsare. Varför blev han så viktig för Kina i två tusen år, tror du?

12. Varför

uppkom skriftspråken just i högkulturerna och inte tidigare? Använd dessa ord i ditt svar och ge exempel från de olika högkulturerna som presenteras i kapitlet. • jordbruk • städer • arbetsdelning • handel • hantverk

Källförteckning till fotografierna Omslag: JMB – Balean/TopFoto/TT 4:1

Kopparskurerskan av Pehr Hilleström. Foto Nationalmuseum 4:2 Wikimedia 4:3 Mats Landin/Nordiska museet 5 Historiska museet 8:1 YOUSEFI/Shutterstock 8:2 Kanuman/Shutterstock 8:3,4 Bridgeman/TT 8.5 Glasshouse/Johnér 10 Fredrik Persson/TT 11:1 Photo12/UIG/Getty Images 11.2 © Paramount/Courtesy Everett Collection/TT 14 Stefan Berg/Göteborgsposten 16 Jonatan Sverker/Dagen 18 De Agostini/Getty Images 21 Don Hitchcock 24 nik wheeler/Getty Images 25:1 CM Dixon/Print Collector/Getty Images 25:2 Werner Forman/Getty Images 26 e backlund/Shutterstock 28 Patrick PIEL/Getty Images 29:1 Dima Moroz/Shutterstock 29:2 DeAgostini Picture Library/Scala 31 Dean Mouhtaropoulos/Getty Images 32 Kenneth Garrett/Getty Images 33:1 Kenneth Garrett/Getty Images 33:2 Kamira/Shutterstock 34 Erich Lessing/TT 36 Kenneth Garrett/Getty Images 38 Erich Lessing/TT 39 Danny Lehman/Corbis/VCG 40:1 De Agostini Picture Library/Getty Images 40:2 diegograndi/Getty Images 40:3 Mauhaux Photography/Getty Images 41:2 Photo 12/Getty Images 42:1 WIN-Iniative/Getty Images 43 bjdlzx/Getty Images 43 Rostislav Ageev/Shutterstock 45 DEA/G. Dagli Orti/Getty Images 46 China Photo Press/TT 52 Henglein and Steets/Getty Images 53 Egisto Sani 55:1 DeAgostini/Getty Images 55:2 PHAS/Getty Images 57 Ed Freeman/Getty Images 58:1 Glevalex/Shutterstock 58:2 Glevalex/Shutterstock 58:3 Benny Marty/Shutterstock

59 60:1 60:2 61 62 63 64 65:1 65:2 65:3 66 71 73 74 75 76 78 82 83 84 86 91 92 94 96 98 100 103 104 107 109 109 110 112 112 113 115 119 120 121 122 124 126 128

Spencer Platt/Getty Images Heritage Images/Getty Images DeAgostini Picture Library/Scala Ayhan Altun/Getty Images Lemage/Getty Images John Hios/akg-images/TT akg-images/Erich Lessing/TT © 2019. DeAgostini Picture Library/ Scala © 2019. Photo Ann Ronan/Heritage Images/Scala © 2019. DeAgostini Picture Library/ Scala Christopher Chan/Getty Images PHAS/Getty Images joe daniel price/Getty Images Leemage/Getty Images The J. Paul Getty Museum, Villa Collection, 54.AA.11 AKG/Erich Lessing/TT © 2019. DeAgostini Picture Library/ Scala Davide Seddio/Getty Images Print Collector/Getty Images DEA / G Dagli Orti/Getty Images Robert Proctor/Alamy Ashmolean Museum DEA / G Dagli Orti/Getty Images akg-images/TT Photo Josse/Leemage/Getty Images Mondadori Portfolio/Getty Images Leemage/Getty Images Leemage/Getty Images Photo Josse/Leemage/Getty Images © 2019. Photo Josse/Scala Jose Fuste Raga/Getty Images Mixtec/Getty Images akg-images/TT Wikimedia Photo Josse/Leemage/Getty Images AKG Iconoclasm in a Church av Delen, Dirck van (1630)Rijksmuseum, Amsterdam © National Maritime Museum, Greenwich, London © National Portrait Gallery, London Myrabella/Wikimedia Commons akg-images/TT Ullstein Ullstein Universal History Archive/UIG/Getty Images

130 134 136 136 138 142 146 146 147 147 148 151 153 155 157 157 158 161 163 166:1 166:2 166:3 167:1 167:2 167:3 168:1 168:2 169 170 171:1 171:2 173 175 178:1 178:2 179 180 184 186 188 190 192 193 194

Jan Josef Horeman: Tea Time foto: Wikimedia commons zhangshuang/Moment/Getty Images Okänd kinesisk konstnär akg-images/Pictures From History/TT akg-images/Pictures From History/TT Pietro Longhi: Geography Lesson Foto: © 2019. Photo Scala Roger Viollet Collection/Getty Images Leemage/Getty Images se källa MuséeAntoineLécuyer, Saintquentin © Tate, London 2019 Mary Evans/TT Jonas Dürch, Släps kyrka, Kungsbacka Heritage Images/Getty Images Photo Josse/Leemage/Getty Images Bridgeman/TT Christophel Fine Art/UIG/Getty Images Wikimedia Commons Fine Art/Getty Images Målning av Hilaire le Dru/ Nationalmuseum Imagno/Getty Images Photo Josse/Leemage/Getty Images Photo Josse/Leemage/Getty Images adoc photos/Getty Images adoc photos/Getty Images Christophel Fine Art/Getty Images Photo Josse/Scala Stanford University Libraries Bridgeman/TT Bridgeman/TT Photo 12/Getty Images Hulton Archive/Getty Images Science & Society Picture Library/ Getty Images akg-images/TT Bridgeman/TT Bridgeman/TT Ann Ronan Picture Library/Heritage/ TT The National Archive/Heritage/TT Gustave Doré Dagli Orti/TT © 2019. White Images/Scala Heeresgeschichtliches Museum Fine Art Images/Heritage Images/ Getty Images ingen källa Archivo Iconographico/All Over Press/ TT

493

195 196 198:1 198:2 200 201 202 203 204 206 207 208 209 210 212:1 212:2 213:1 213:2 214 216 221 222 223 224 225 226 227 229:1 230 232 235 236:1 236:2 237 239:1 239:2 242:1 242:2 244 247 248:1 248:2 250 251 251 252 253

494

DeAgostini/Getty Images Bridgeman/TT © 2019. Photo Scala Caluvafoto/Johnér Bridgeman/TT Bridgeman/TT Bridgeman/TT Ullstein bild/Getty Images Mary Evans/TT Louis Edmond Pomey/Fine Art Photographic/Getty Images Bridgeman/TT Roger Viollet Collection/Getty Images Bonnierarkivet/TT Museum of London/Heritage Images/ Getty Images ingen källa Library of Congress, Prints & Photographs Division, (LCUSZ62-109793) akg-images/NTB/TT Bettmann/Getty Images Wikimedia Bridgeman/TT Anti-Slavery International Yves Logghe/AP Photo/TT Rischgitz/Getty Images Dinodia/Age/TT DeAgostini/Getty Images Okänd kinesisk fotograf Roger-Viollet/TT Dinodia/Age/TT Oscar Björck: I byskolan (1884) Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum Erik Heningsen: Bønder i hovedstaden Gustaf Cederström: Baptisterna (1886) Wikimedia Commons Sydsvenskan/TT Johan August Pettersson/Enköpings museum Bohusläns museum Fanny Brate: Namnsdag Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum Sundsvalls museum Alamy/TT Wilhelm Lundberg/Stockholms stadsmuseum Sjöberg Bildbyrå Svenska Emigrantinstitutets samlingar Kalmar läns museum Svenska Emigrantinstitutets samlingar Ur Illustrerade tidningar/KB Ur Illustrerade tidningar/KB Adéle Kinlund/Sundsvalls museum KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

254:1 254:2 255:1 255:2 260:1 260:2 262 264 265 266 267:1 267:2 267:3 269 270:1 270:2 271:1 271:2 272:1 272:2 274 275 280 283:1 283:2 284 286 288 289 290 295 296 297 298 299 301 302 303 304 306 308 309:1 309:2 310 312 313

Nordiska Kompaniet/Nordiska museet TT Alamy/TT Alamy/TT Lnadskrona museum Torsten Åströms samling Dagens Nyheter februari 1912/KB UniversalImagesGroup/TT Bridgeman/TT Bridgeman/TT Icon Sportswire/Getty Images Everett Historical/Shutterstock miker/Shutterstock MPI/Getty Images Bridgeman/TT Print Collector/Getty Images Library of Congress, LC-DIGppmsca-54230 Bettmann/Getty Images Timothy H. O’Sullivan & Alexander Gardner, Library of Congress Everett Historical/Shutterstock Hulton-Deutsch/Getty Images ullsteinbild Dtl./Getty Images Everett Historical/Shutterstock Bettmann/Getty Images Universal Historical Archive/Getty Images Everett Historical/Shutterstock Imperial War Museum © IWM (Q 3983) Paul Thompson Popperfoto/Getty Imperial War Museum/Getty Images Universal History Archive/UIG/REX/ TT Everett Historical/Shutterstock Sovfoto/Universal Images Group/ REX/TT Everett Historical/Shutterstock Topical Press Agency Universal Historical Archive/Getty Images Everett Historical/Shutterstock Kestone France/Getty Images Library of Congress, Prints & Photographs Division, FSA/OWI Collection (LC-DIG-fsa-8b29516) Hulton Archive/Getty Images Gustav Klustis/Getty Images Sovfoto/TT Sovfoto/Universal Images Group/ REX/TT SVF2/Getty Images Hulton Deutsch/Getty Images ullstein bild Dtl./Getty Images

314 315 316 317 318:1 318:2 319 322 323 325 326 327:1 327:2 329 332 333 334:1 334:2 336 338 339 341 343 344 345 347 348 349 351 354 355 356 357 359 363 366 367:1 367:2 368 371 373 374 375:1 375:2 376 378 379

Everett Historical/Shutterstock Everett Historical/Shutterstock Hulton Archives/Getty Images Galerie Bilderwelt/Getty Images Everett Historical/Shutterstock Wikipedia Moviestore/TT Alamy/TT Spårvägsmuseet K.W. Gullers/Nordiska museet TT SVT/TT DN/TT Per Joel Jönsson/Jamtli Lennart Nilsson/TT Everett Collection/TT TT TT Albert Harlingue/Roger Viollet/Getty Images Bettmann/Getty Images Keystone/Getty Images Pictorial Parade/Getty Images AKG/TT H.F. Davis/Getty Images Georgi Zelma/Slava Katamidze Collection/Getty Images Heritage Images/Getty Images Chief Photographer’s Mate (CPHOM) Robert F. Sargent, U.S. Coast Guard/ official U.S. Coast Guard photograph Bettmann/Getty Images Hiroshima Peace Memorial Museum Universal History Archive/Getty Images Roger Viollet/Getty Images United States Holocaust Memorial Museum Galerie Bilderwelt/Hulton Archive/ Getty Images Alamy/TT Mor65_Mauro Piccardi/Shutterstock Ingvar Hammar/Armémuseum Bohusläns museum Vänersborgs museum Järnvägsmuseet United States Holocaust Memorial Museum K.W. Gullers/Nordiska museet TT Mark Markefelt/TT (konstverk av Kirtsen Ortwed) Jeangagnon/Wikimedia Commons Bertil Almqvist/© Beredskapsmuseet Keystone/TT SVT/TT

380 382 383:1 383:2 384 386 387 389 392 393 395:1

akg-images/Getty Images Børge Lassen/TT Svensk filmindustri/TT Bettmann/Getty Images Keystone-france/Getty Images Bettmann/Getty Images TT Pool/Getty Images Olle Lindeborg/TT Stig A Nilsson/TT Hilding Mickelsson/Hälsinglands museum 395:2 SVT/TT 396 Sjöberg bildbyrå 397 Kamerareportage/TT 398 SVT/TT 399 Kockums Mekaniska Verkstad/Malmö stadsarkiv 400 Johan Jeppsson/TT 401 Jonas Gosende Grönvik 402 Tor L Tuorda/Naturfotograferna/TT 405 Keystone/Getty Images 411 SVF2/Getty Images 415 Anders Engman/Bonnier/TT 416 Hulton Deutsch/Getty Images 417:1 Ralph Crane/Life Magazine/The LIFE Picture Collection/Getty Images

417:2 418 419 421 423 423 426:1 426:2 428 431 434 436 438 439 440 444 444 445 449 450 452 454 455:1 455:2 456

Popperfoto/Getty Images Art Greenspon/AP images/TT Marc Riboud/Magnum/TT Ronald S. Haeberle/The LIFE Images Collection/Getty Images Keystone/Getty Images Alain Dejean/Getty Images akg-images/TT akg-images/TT crbellette/Shutterstock Essam Al-Sudani/Reuters/TT Robert Capa/Magnum/TT Dan Porges/Getty Images Kaveh Kazemi Reuters/TT Riadh Dridi/AP Photo/TT Peter Andrews/Reuters/TT Khaled Desouki/AFP Photo/TT Alexander Joe/AFP/TT Jan Kopec/Camera Press/TT William F. Campbell/The Time LIFE Images Collection/Getty Images Jurgen Schadeberg/Getty Images Bettmann/Getty Images Bettmann/Getty Images Heritage/TT Andrew McConnell/Panos

457 458 459 460 465 467 468 469 471 472 473 474 475 477 478 479 481 482

Lazyllama/Shutterstock STR/AFP/Getty Images Monique Jaques/Corbis via Getty Images Sven Torfinn/Panos Sven-Erik Sjöberg/TT Bettmann/Getty Images Peter Turnley/Corbis/VCG/Getty Images Wojtek Laski/Getty Images Rolf Olsson/Sydsvenskan/TT Matt Cardy/Getty Images Peter Turnley/Corbis/VCG/Getty Images Gerard Malie/AFP/TT Volker Döring/ullstein bild/Getty Images David Turnley/Corbis/VCG/Getty Images Patrick Robert/Sygma/CORBIS/Getty Images Shaul Schwarz/Getty Images Jeff Widener/AP Photo/TT Alamy/TT

495

ISBN 978-91-46-12657-6 ©2019 Elisabeth Ivansson, Robert Sandberg, Mattias Tordai och Liber AB Särskilda texter: Johanna Hübinette, s. 198, 222, 229, 239, 246, 301, 322, 375, 444. Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Birgitta Dahlkild, Eva Jerkeman Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder Teckningar: Anders Nyberg Kartor: Stig Söderlind Produktion: Adam Dahl

Fjärde upplagan 1 Repro: Exakta Print, Malmö Tryck: Livonia, Lettland 2019

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

SOS

HISTORIA

Elisabeth Ivansson Mattias Tordai Mentor och faktagranskare Robert Sandberg

LIBER

SOS Historia 7–9 ingår i SO-serien från Liber. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden. I den rejält omarbetade fjärde upplagan har vi breddat möjligheterna med såväl stöd som extra utmaningar.

Best.nr 47-12657-6 Tryck.nr 47-12657-6