A
i en utsatt situation är också att ställas inför sin egen utsatthet. Den här boken belyser psykologiska och existentiella teorier och aspekter av de yrkesverksammas utsatthet inom människovårdande yrken. Boken är pedagogiskt utformad med empiriska exempel och visar med konkreta verktyg hur yrkesverksamma inom människovårdande yrken kan möta andras utsatthet. Den hjälper läsaren att reflektera över sin yrkesroll och ger tips på hur man kan vända utsattheten till en yrkesstolthet. Boken lämpar sig för alla som arbetar med människor i utsatta livssituationer. Den kan användas av den som är yrkesverksam eller under utbildning till socionom, psykolog, psykoterapeut, lärare, sjuksköterska, diakon, präst och liknande kontaktyrken. T T A R B E TA M E D M Ä N N I S K O R
Jakob Carlander (t.v.) är leg. psykoterapeut och teologie licentiat. Andreas Wedeen (t.h.) är leg. psykolog. Båda är verksamma i Linköping.
CARLANDER & WEDEEN ATT FÖRSTÅ SIN EGEN UTSATTHET
ATT FÖRSTÅ SIN EGEN UTSATTHET – stöd för professionella i människovårdande yrken
ATT FÖRSTÅ SIN EGEN
UTSATTHET – stöd för professionella i människovårdande yrken
Best.nr 47-12646-0 Tryck.nr 47-12646-0
JAKOB CARLANDER & ANDREAS WEDEEN
ATT FÖRSTÅ SIN EGEN
UTSATTHET – STÖD FÖR PROFESSIONELLA I MÄNNISKOVÅRDANDE YRKEN
JAKOB CARLANDER & ANDREAS WEDEEN
Innehåll Förord 5 Inledning 7
DEL 1
UTSATTHET 11
1. Kunskap som kommer med erfarenhet
13
2. Utmaningar i kontaktyrken
15
3. Vad betyder utsatthet?
19
4. Kontaktyrkens grundläggande villkor
23
Leta på rätt ställe
20
Självuppoffring? 23 ”Självutplåning” 26 Gundläggande kriterier 28
DEL 2
KONTAKTYRKETS UTSATTHET UR ETT PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV
33
5. Att vara utsatt för den andres utsatthet – parallellprocesser i kontaktyrken
35
6. Mentalisering
42
7. Ställföreträdande traumatisering – när världen förändras
46
8. PTED – risk för egen bitterhet
51
Parallellprocesser 36
Traumatisk bitterhet Visdom som motståndskraft
52 55
9. Utmattning, utbrändhet och depression
58
10. Vad gör vi med vår utsatthet? – om copingstrategier
65
Utmattningssyndrom 60 Gränslösa yrken 63
Vikten av beteendeanalys 66 Copingstrategier 67 Negativa copingstrategier 73 Konstruktiva copingstrategier 74
DEL 3
KONTAKTYRKETS UTSATTHET UR ETT EXISTENTIELLT PERSPEKTIV
11. Yrkespersonens egen utsatthet
87
89
12. Kontaktyrket är inte ett skydd mot utsatthet 92 13. Etisk stress; yttre och inre krav
97
14. Bli vän med din brist!
100
15. Dostojevskij och acceptans av bristen
106
16. Skam
108
17. Impostor syndrome – den omvända skammen
115
18. Nyfikenheten som redskap och skydd mot skam
119
19. Avund i kontaktyrken
121
Avslutning – våga vara stolt över ditt arbete!
125
Etisk masochism 102 Perfektionism 103
Bluffsyndromet 116
Referenser 127
Förord
Titeln på denna bok Att förstå sin egen utsatthet – stöd för professionella i människovårdande yrken kan lätt skapa en rad missförstånd. Titeln skulle kunna förstås som ett slags beklagande och rop efter sympati och medlidande. ”Det är minsann synd om oss också, om oss som arbetar för andra.” Så kan det naturligtvis vara. Det förändrar dock inte kravet på att ställa klient, patient och anhörig i centrum för vårt arbete. Vi tävlar inte med den andre om vem det är mest synd om. Relationen mellan hjälpare och den andre är alltid asymmetrisk, där vi bär ansvaret för insats, relation och bemötande. En annan tolkning skulle vara att se det som ett skuldbeläggande: att de människor jag arbetar med och för utsätter mig för något som jag borde få slippa. Den ene som skyldig till den andres utsatthet. Inte heller detta är det vi avser när vi talar om utsattheten inom kontaktyrken. Det finns inget skuldbeläggande i det. När vi i vårt yrke möter någon i en utsatt situation som söker vår hjälp, hamnar vi själva i en utsatt situation. Vi har inte det perfekta svaret eller lösningen för personen framför oss, men vi vill tillsammans jobba för att hitta lösningar. Bristen på det perfekta är grunden till hjälparens utsatthet. Denna ömsesidiga utsatthet är det vi får chansen att arbeta med och åtgärda. För oss är kontaktyrkets utsatthet en ofrånkomlig faktor som vi har att ta med i beräkningen och som ingen bär skuld till. Den hör till vår profession, vår mänsklighet och vårt varande. En patient i den psykiatriska vården gav oss en gång en bok med ett foto av en gisten båt, kapsejsad och långt uppe på land. Det var tveksamt om den skulle kunna segla igen. Men på fören där båtars namn brukar stå, hade någon skrivit: ”Try again!” Patienten menade att just denna bild beskrev såväl honom själv som oss, vilka försökte vara honom till hjälp och stöd på olika sätt. Han hade rätt. Utsattheten finns hos både den som får hjälp och stöd FÖRORD
5
och den som ger det stödet och den hjälpen. Bilden ser olika ut och ska hanteras på skilda sätt. Den här boken handlar om personal inom kontaktyrken i allmänhet och personal inom socialtjänsten i synnerhet och den utsatthet som hör till arbetet. Särskilt den utsatthet som inte går att organisera, budgetera, rekrytera och utveckla bort. Det är en sorts utsatthet som kommer med själva arbetsuppgiften och uppdraget. Den är ingenting vi kan befrias från, men som vi med rätt verktyg kan hantera och förhålla oss till. Som handledare inom socialtjänst, vård och omsorg och som yrkesverksamma inom kontaktyrkets ramar, har vi saknat en bok som beskriver denna utsatthet och som söker förstå den på rätt sätt. Utsatthet i form av organisatoriska brister ska avhjälpas. Den psykologiska och existentiella utsatthet som hör till arbetet måste däremot förstås och hanteras med insikt. Vi som skrivit boken är Jakob Carlander, leg. psykoterapeut och teologie licentiat samt Andreas Wedeen, leg. psykolog med journalistutbildning. Båda arbetar vi med egen verksamhet i Linköping och har en bakgrund inom den psykiatriska vården. Vi vill rikta ett varmt och stort tack till förläggare Helena Ekholm vid Liber förlag för många kloka synpunkter och oändligt stort tålamod med författare som ibland går vilse i sina egna tankar. Utan din hjälp skulle boken aldrig ha blivit till. Tack också till Cecilia Björk Tengå som hjälpt oss med bearbetning av text och struktur och som gjort boken lättillgänglig och än mer läsvärd. Linköping i januari 2019 Jakob Carlander & Andreas Wedeen
6
FÖRORD
Inledning
Den ryske 1800-talsförfattaren Fjodor Dostojevskij berättar i romanen Bröderna Karamazov om en kvinna som vill börja arbeta som sjuksköterska. Hon är full av förhoppningar om vad arbetet ska innebära och leda till och har stora tankar om vad hon själv kommer att kunna uträtta. Hon är beredd att offra allt för uppgiften att hjälpa andra, även överge sin egen familj. För att få dessa storslagna planer bekräftade söker hon upp en helig man vid ett kloster, en starets. Han ska se och bekräfta hennes ambition att vara en hjälp för andra människor och hon ber därför om hans välsignelse för sin ”aktiva kärlek”, vilken hon beskriver så här: Jag blundar, tänker och drömmer, och i sådana stunder känner jag en obetvinglig kraft inom mig. Inga sår, inga varbölder skulle kunna avskräcka mig. Jag skulle lägga förband och tvätta rent med mina egna händer, jag skulle vaka vid dessa lidande människors sida, jag skulle kunna kyssa deras sår …
Till detta vill hon ha klostermannens godkännande och kanske också beundran. Men i stället för att ge henne sitt medhåll och sin omedelbara välsignelse låter staretsen henne fundera över ett annat scenario. Vad händer om det inte blir som hon tänkt sig? Tänk om de sjuka hon vill lindra och trösta inte blir friska? Tänk om de till och med är besvärliga, omständliga, anmäler och klagar på henne? Ställd inför detta scenario förvandlas kvinnans ambition från idealism till vrede och besvikelse. Hon blir arg, känner sig nästan kränkt och konstaterar att en sådan otacksamhet genast skulle beröva henne glädjen av denna aktiva kärlek:
INLEDNING
7
När jag blundar så där frågar jag mig själv: hur länge kommer du att kunna hålla ut så här? Och om den sjuke vars sår du tvättar, inte genast visar dig tacksamhet utan istället besvärar dig med sina nycker och infall, inte lägger märke till och uppskattar din kärleksfulla vård, skriker på dig, kommer med orimliga krav, kanske till och med klagar på dig inför dina överordnade (som ju ofta är fallet med svårt sjuka) – hur går det då? Kommer din kärlek att räcka till då eller inte? Och då – kan ni tänka er – konstaterar jag med en rysning: om det finns någonting som med ett slag skulle kunna kyla ned min ”aktiva kärlek” till människorna så är det just en sådan otacksamhet. Med ett ord, jag är lönearbetare, jag kräver omedelbar lön för mödan, kärlek som lön för kärleken. Annars kommer jag inte att kunna älska någon.
Kvinnans ord får staretsen i klostret att associera till ett tidigare möte han haft med en läkare som befunnit sig i samma situation. Denne hade till slut resignerat med orden: Ju mer jag älskar mänskligheten som helhet desto mindre kan jag älska människorna som enskilda individer. Det vill säga var och en särskilt.
Du som läser den här boken går en grundläggande utbildning inom något område som vi vanligtvis benämner kontaktyrken. Eller också arbetar du redan inom vård, omsorg, skola, socialtjänst, rättsväsende, förvaltning, kyrka eller en idéburen verksamhet. Främst riktar sig boken till dig som går en grundläggande socionomutbildning. Kontaktyrken, enkelt beskrivet som yrken där man arbetar med och för människor i ett omedelbart möte, innebär alltid speciella utmaningar och problem som det är svårt att förbereda sig för. Allt kan man inte läsa sig till som en förberedelse inför ett kontaktyrke. Allt blir heller inte alltid som vi tänkt oss när vi väl påbörjat ett arbete och söker göra bruk av det vi lärt oss. Vi kan inte heller förbereda oss på alla de situationer vi kan komma att möta inom kontaktyrken. Eftersom arbetets objekt på något sätt alltid är 8
INLEDNING
människan, finns där en oförutsägbarhet som både gör arbetet stort och fascinerande men som också leder till utsatthet. Inte heller den som arbetat länge inom kontaktyrken kan undgå att överraskas av oförutsedda händelser, svårförståeligt beteende och obekanta känslor. Att arbeta med utsatta människor är att själv möta sin egen utsatthet. Den svåra konsten att inse, acceptera och hantera detta på ett gott sätt tar tid. Allt kan vi inte lära på förhand. Men vi kan tidigt skapa en förståelse för det oväntade. Eller som en klient sa till oss om sin egen oro: ”Jag vet att man inte kan skotta snö som ännu inte fallit. Men man kan ju i varje fall skaffa sig en snöskyffel.” Den här boken vill vara en praktisk och användbar snöskyffel att göra bruk av den dag det behövs. Ett redskap för framtiden.
INLEDNING
9
DEL 1 UTSATTHET I den här boken redogör vi för olika teorier som pekar på aspekter av utsattheten inom kontaktyrken. Vi gör också bruk av våra egna erfarenheter som psykolog och psykote rapeut av att möta människor inom olika kontaktyrken när denna utsatthet blivit ett hinder i arbetet och ett lidande för den egna personligheten. I en tidigare bok har vi för sökt beskriva en särskild form av utsatthet när den andres relation till personal inom kontaktyrken präglas av aggres sivitet, misstänksamhet och en tvångsmässig ihärdighet (Carlander & Wedeen 2018). I den här boken vill vi belysa den utsatthet som tycks höra till varje professionellt möte och som vi inte kan förvänta oss att komma undan oavsett hur väl förberedda och utbildade vi är.
12
DEL 1
UTSATTHET
1. KUNSKAP SOM KOMMER MED ERFARENHET I detta inledande kapitel belyser vi kontaktyrkets utsatthet ur några allmänna perspektiv. Vad betyder utsatthet och hur ger den sig till känna i kontaktyrken?
De antika grekerna gjorde skillnad på tre slags lärande (Holmqvist 2010): Teche, som var den mekaniska färdigheten; hur man håller i ett verktyg eller rent praktiskt utför ett arbetsmoment. Epistéme, som handlar om de generella principerna; teoriernas, föreläsningarnas och studielitteraturens värld. Den tredje, Frónesis, var den praktiska visdomen där universella kunskaper tillämpas i praktiken; en klokhet man kan vinna om man rätt förstår att ta till vara den visdom som själva livet och arbetet ger i kombination med det man lärt sig på utbildningen. Frónesis beror alltså på det fortsatta lärandet i yrkesutövandet. Det finns kunskap som inte går att tillägna sig på förhand utan som kommer med själva arbetet och erfarenheten. I den här boken vill vi knyta samman ett antal psykologiska teorier med existentiell och filosofisk erfarenhet av att möta människor inom kontaktyrken och på så sätt belysa en utsatthet i arbetet som inte primärt berör arbetsvillkor, organisation och arbetsledning. En utsatthet som tycks höra till själva kontaktyrket, oavsett om de yttre villkoren på vår arbetsplats är goda eller destruktiva. Vi vill alltså redan här och nu ta dig med till det grekerna kallade frónesis och tillsammans med dig som läsare reflektera över den lärdom som kontaktyrket ger oss om oss själva. Den som arbetar med utsatta människor blir själv 1. KUNSKAP SOM KOMMER MED ERFARENHET
13
bärare av denna utsatthet. Rätt hanterad kan den kunskapen berika oss och utöka vår professionalitet. Den kan ge oss empatiska redskap i komplicerade möten och hjälpa oss mentalisera när vår motpart har uppenbara problem att själv mentalisera och förstå sitt sammanhang (vi återkommer i kapitel 6 till mentaliseringsbegreppet). Medvetenhet om utsattheten hjälper oss att se oss själva utifrån och förstå andra människor inifrån dem själva. Oreflekterad kan samma utsatthet bli en börda som leder till utmattningssyndrom, konflikter på arbetsplatsen, flykt från arbete, dåligt bemötande och eget skuldbeläggande. Som författare till denna bok vet vi hur angeläget det är att redan under studietiden reflektera över denna utsatthet som ett grundläggande villkor inom kontaktyrken. Vi skulle själva ha önskat oss att det under våra grundutbildningar till psykolog, psykoterapeut och präst funnits mer utrymme för reflektioner kring den utsatthet som hör till att arbeta för och med människor.
14
DEL 1 UTSATTHET
Att förstå sin egen utsatthet – stöd för professionella i människovårdande yrken ISBN 978-91-47-12646-0 © 2019 Jakob Carlander, Andreas Wedeen och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Cecilia Björk Tengå Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk form: Anna Hild Ombrytning och repro: Integra Software Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2019
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
A
i en utsatt situation är också att ställas inför sin egen utsatthet. Den här boken belyser psykologiska och existentiella teorier och aspekter av de yrkesverksammas utsatthet inom människovårdande yrken. Boken är pedagogiskt utformad med empiriska exempel och visar med konkreta verktyg hur yrkesverksamma inom människovårdande yrken kan möta andras utsatthet. Den hjälper läsaren att reflektera över sin yrkesroll och ger tips på hur man kan vända utsattheten till en yrkesstolthet. Boken lämpar sig för alla som arbetar med människor i utsatta livssituationer. Den kan användas av den som är yrkesverksam eller under utbildning till socionom, psykolog, psykoterapeut, lärare, sjuksköterska, diakon, präst och liknande kontaktyrken. T T A R B E TA M E D M Ä N N I S K O R
Jakob Carlander (t.v.) är leg. psykoterapeut och teologie licentiat. Andreas Wedeen (t.h.) är leg. psykolog. Båda är verksamma i Linköping.
CARLANDER & WEDEEN ATT FÖRSTÅ SIN EGEN UTSATTHET
ATT FÖRSTÅ SIN EGEN UTSATTHET – stöd för professionella i människovårdande yrken
ATT FÖRSTÅ SIN EGEN
UTSATTHET – stöd för professionella i människovårdande yrken
Best.nr 47-12646-0 Tryck.nr 47-12646-0
JAKOB CARLANDER & ANDREAS WEDEEN