SOS SO-serien frรฅn Liber
RELIGION 7-9
Ingrid Berlin Bรถrge Ring
ISBN 978-91-46-12639-2 ©2019 Ingrid Berlin, Börge Ring och Liber AB Särskilda texter: Johanna Hübinette, s. 11, 30–31, 49, 64–65, 100–101, 144–147, 162, 194–195, 238–239, 268–269, 296–297, 311–312, 330 Projektledare: David From, Thomas Johansson Formgivare: Birgitta Dahlkild Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder Teckningar: Anders Nyberg Kartor: Stig Söderlind Produktion: Adam Dahl Omslag: Lotta Rennéus Fjärde upplagan 1 Repro: Exakta Print, Malmö Tryck: Livonia, Lettland 2019
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
362
SOS
RELIGION
Ingrid Berlin och Bรถrge Ring
LIBER
kolumntitel
1
Innehåll VAD ÄR RELIGIONSKUNSKAP? 5 Religionskunskapoch livsfrågor 6 Det finns många beskrivningar 7 Livsfrågorna 8
2. LIVSÅSKÅDNINGAR 12
Religion 13 Religion och samhälle 18 Andra livsåskådningar och livshållningar 21 Vi tolkar olika 24
3. LIVSFRÅGOR I KULTUREN 32
Nya tider, nya världar och gamla frågor 34
4. ETIK 50
Olika etiska modeller 51 Livet och etiken 56 Moraliska problem 58
TRE RELIGIONER _ GEMENSAMMA DRAG 67 5. JUDENDOM 72
Judendomens historia 73 Judendomens skrift: Tanach 79 Läran 85 Riktningar 88 Vardag och högtid 90
6. KRISTENDOM 102
Kristendomens tidiga historia 103 Kristendomens skrift: Bibeln 109 Den kristna läran växer fram 114 Riktningar 119 Katolska kyrkan 120 Ortodoxa kyrkan 127 Den protestantiska kyrkan 130 Vardag och högtid 134 Kristendomen i Sverige 148
7. ISLAM 163
Islams tidiga historia 164 Koranen – islams heliga skrift 168 Islams lära 171 Riktningar 179 Vardag och högtid 186
TRE RELIGIONER I EUROPA 196
En dag i Saras och Abrahams liv 202
2
DET EVIGA KRETSLOPPETS RELIGIONER 207 Samsara – det eviga kretsloppet 208
8. HINDUISM 210
Hinduismens tidiga historia 211 Hinduismens skrifter 215 Hinduismens lära 218 Riktningar 228 Vardag och högtid 229
9. BUDDHISM 240
Buddhismens historia 241 Buddhismens skrifter 247 Buddhismens lära 248 Riktningar 255 Vardag och högtid 259
ETISKA PROBLEM KNUTNA TILL HINDUISMEN OCH BUDDHISMEN 270
TANKAR KRING LIVET _ DA OCH NU 275 10. FILOSOFI OCH VETENSKAP 276
Filosofi och eviga frågor 277 Den vetenskapliga revolutionen 285
11. TRE LIVSHÅLLNINGAR/ LIVSÅSKÅDNINGAR 298 Existentialism 299 Feminism 301 Humanism 304
12. ETIK FÖR BÅDE INDIVID OCH SAMHÄLLE 313 Tre exempel på moraliska frågor 314 Regler för vår gemensamma värld 318 Mat, hälsa och tro 325
13. KORT OM FLER LIVSÅSKÅDNINGAR OCH LIVSHÅLLNINGAR 331 Sikhism 332 Jainism 333 New age 333 Rastafari 336 Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga – Mormonkyrkan 341 Jehovas vittnen 342 Satanism 344
JÄMFÖRANDE TIDSLINJER FÖR DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA 348 ÖVERSIKT ÖVER DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA 350 DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNAS UTBREDNING 352 REGISTER 354
3
4
kolumntitel
VAD ÄR RELIGIONSKUNSKAP? Välkommen till religionskunskapen! I det här ämnet får du möjlighet att fundera kring livets frågor. Det är inga enkla frågor och de har heller inga enkla och självklara svar. Vad är viktigt i livet? Den frågan kan få många olika svar. Du kommer att få jämföra och se vilka samband som finns mellan tro och handling, utveckla och lära dig att resonera kring moraliska frågor. Sexualitet, jämställdhet, kön, och relationer är områden som kommer att tas upp. Kunskap om hur andra tror och tänker är en bra utgångspunkt när vi ska lära känna oss själva och vad vi själva tror och vill göra med våra liv.
I den första delen av boken kommer följande tas upp: • • • • • •
Förklaringar av begrepp som livsåskådning, livshållning och ideologi. Vad som kännetecknar religioner. Vad som kännetecknar andra livsåskådningar. Hur identitet och livshållning hänger samman. Hur livsfrågor kommer till uttryck i populärkultur. Etiska frågor och etiska modeller.
kolumntitel
5
1. Religionskunskap och livsfrågor livsfrågor livsåskådning livshållning människosyn
6
Det finns många ord begrepp som används i ämnet religionskunskap, till exempel livsfrågor, livshållning, livsåskådning … Men vad betyder alla dessa begrepp?
Det finns många beskrivningar Livsfrågor handlar om frågor som: Vem är jag? Var kommer vi ifrån? Vad är viktigt i livet? Vad händer efter döden? Ibland kallas dessa frågor för existentiella frågor eller de eviga frågorna, eftersom de tar upp det som rör livet. Livsåskådningar vill ge svar på många frågor. Hur ser världen och människan ut? Vad är rätt och fel att göra? Vad kan vi ha kunskap om? En livsåskådning försöker svara heltäckande på livsfrågorna, det som handlar om livet. Alla religioner är livsåskådningar. Dessutom finns det icke-religiösa livsåskådningar. Även de försöker besvara livsfrågorna men utgår från att det inte finns någon Gud eller gudomlig verklighet. Livshållning handlar om hur man förhåller sig till livet i stort. De flesta människor har nog inte en tydlig livsåskådning, snarare har de en mer vardaglig inställning till det som händer i livet. Exempel på det kan vara att ha en allmän optimistisk syn på livet. ”Det ordnar sig alltid” kan en optimist säga, medan pessimisten säger: ”Det känns som det aldrig går bra.” Men det kan också handla om att ha en allmän vetenskapligt sätt att se på tillvaron, eller en andlig syn på livet, livshållningar som inte alla gånger är så tydligt uttalade och formulerade men ändå finns med i sättet att förhålla sig till livet. Ideologi är ett begrepp som ibland används när man talar om stora, viktiga frågor. En ideologi består av olika tankar och idéer om hur vi ska leva tillsammans och hur ett samhälle ska fungera. Socialism, liberalism, konservatism är exempel på ideologier. I politiken står ideologierna i centrum. REF
LEKT
•
ERA
Har du en livshållning? Hur skulle du beskriva den?
•
De olika begreppen flyter ofta ihop när de används så att exempelvis en ideologi blandas med livsåskådning, en livshållning med en religion. På senare år har det blivit alltmer vanligt att människor söker sin egen livshållning och livsåskådning. Det är inte självklart att man blir medlem i en politisk förening eller ett religiöst samfund även om man är intresserad av politik och religion. Inspiration hämtas från olika håll på nätet, med
Religionskunskap och livsfrågor
7
vänner, i böcker och filmer och så vidare. Poängen är att man själv formar sin uppfattning. Sedan kan det leda till att man söker sig till en bestämd organisation, men det behöver inte bli så.
Livsfrågorna Vem är jag? Varför lever jag? Finns det en mening med det som händer livet? Frågorna kring livet har alltid funnits, de fanns troligen där innan religionerna växte fram. Vi människor har så långt bak vi kan se i historien försökt ordna våra tankar och erfarenheter för att finna en struktur i tillvaron. Viktiga händelser i livet vill vi gärna uppmärksamma med hjälp av ceremonier tillsammans med andra, både de händelser som är fyllda med glädje och de som tynger oss med sorg. I Sverige liksom i andra delar av världen samlas människor för att lägga blommor, tända ljus och trösta varandra vid stora katastrofer. Vi behöver varandra. Det hände när Sergels torg i Stockholm fylldes med människor efter terrorattacken på Drottninggatan 2017. På liknande sätt har människor samlats i Paris, Barcelona, New York och andra platser i världen för att visa att våldet och terrorn inte ska få segra. Påskdagen, 9 dagar efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Folk vallfärdar till city för att lägga blommor och hedra offren.
8
Religionskunskap och livsfrågor
Livet måste hanteras och vi gör det nästan alltid tillsammans och då väcks frågor om meningen med att leva. Gamla och erfarna människor kan ibland säga att de förstår mindre och mindre, ju äldre de blir. Vad de oftast menar då är att det inte går att få svar på alla livets frågor, men frågorna kan ställas. Det betyder inte att gamla och erfarna människor inte har några svar alls, utan att ju mer man lär, desto större blir frågorna. Vad är det för mening med livet när det finns så mycket hemskt i världen som krig, svält, motsättningar och stor otrygghet? Och skulle det då kunna finnas en gud? Och är människan ond eller finns det en ond makt som styr? Vilka frågor skulle du vilja få svar på? Rangordna dem. Sätt den viktigaste frågan först. REF
Vad är en människa?
•
ERA
LEKT
•
En fråga som återkommer i alla sammanhang där livsfrågorna tas upp är synen på människan. Har den som kan sjunga lärt sig det av någon eller föddes hon musikalisk? Är den som är snäll, född snäll eller har hon blivit det under livets gång? Sådana frågor berör det som brukar kallas för människosyn. Under 1700-talet framfördes idén om att alla människor föds som blanka blad. Under livets gång fylls bladet på med erfarenheter och kunskaper. Våra erfarenheter och den miljö vi lever i formar oss. Andra menar att människan styrs av sina gener eller kanske ödet på ett sätt som gör att människans liv är förutbestämt. Vi formas inte främst av miljön utan av det vi föds till. Många religioner menar att människan liknar Gud och föds lik Gud. Islam anser exempelvis att människan är förnuftig, eftersom hon är lik Gud och Gud är förnuftig. Alla de här frågorna handlar om människosyn. De svar du ger på dessa frågor har stor betydelse för hur du ser på andra människor. Om du tror att en människa blir snäll om hon får mycket kärlek, så blir det viktigt att visa kärlek. Om du tror att det inte finns något som kan påverka en människa, så spelar det inte så stor roll hur du är.
Religionskunskap och livsfrågor
9
Ofta när vi talar om människosyn så tänker vi på vilket värde vi ger människor. Är alla människor lika mycket värda? Är barn och vuxna det? Gamla och unga? Svarta och vita? Om alla är lika mycket värda bör vi visa alla respekt och lyssna på varandra. REF
LEKT
•
ERA
Vad anser du vara viktigast i synen på människan?
•
Livsfrågorna är många och handlar om hur vi ser på livet, världen och oss själva som människor. Det är många frågor och ibland sammanfattar man alla livsfrågorna i tre huvudfrågor: • Var kommer jag ifrån? • Vad ger livet mening? • Vad händer när jag dör? REF
LEKT
•
ERA
Försök att ge dina svar på de tre livsfrågorna.
•
FRAGOR PA TEXTEN 1. Ge exempel på tre egna frågor som är livsfrågor. 2. Vad är kännetecknande för en livsåskådning? 3. Beskriv en livshållning. 4. Vad består en ideologi av?
AMMANFATTNING
5. Vad menas med människosyn?
10
SAMM ANFATTNING När vi samtalar om de viktiga frågorna i livet kallas de ibland för livsfrågor. När dessa frågor organiseras i ett system kan det bilda en livsåskådning. En mer allmän attityd till livet kallas för livshållning. En ideologi består av tankar om hur ett samhälle ska fungera. Grunden i livsfrågorna är synen på människan, den människosyn vi har. Religionskunskap och livsfrågor
TILL Ä MPA DIN A KUNSKAPER ! 1. Att tvingas välja Välj två av följande frågor som du minst gärna vill få svar på. Förklara varför du inte vill det. • • • • • •
När jag ska dö. Om det finns liv på andra planeter. Vad jag kommer att arbeta med som vuxen. Vad andra tänker om mig. Om jag kommer att drabbas av en sjukdom. Hur jag kommer att se ut när jag är 50 år.
2. Meningen med livet Hon lämna man och barn och huset Aldrig ångra hon beslutet Hon gav sig bara av På en strand uti Havanna Hon blev gatubarnens mamma Där förstod hon vem hon var
©"Havanna Mamma"
Text & Musik: Stefan Gräslund © Stefan Gräslund
Ovan ser du ett textutdrag från låten ”Havanna mamma” av Veronica Maggio. a. Vad är budskapet i texten? b. Tycker du att kvinnan i texten gör rätt? Motivera ditt svar.
3. Viktigt i livet Vad är viktigt i ditt liv? Ta hjälp av orden nedanför om du vill och ge exempel. familjen
vänskap
pengar
hälsa
naturen
andlighet
kärlek
uppskattning
frihet
Religionskunskap och livsfrågor
11
2. Livsåskådningar Ordet livsåskådning betyder att ”se på livet”. Skåda är ett gammalt ord för att se. Livsfrågor ser på hur livet är och kommer med tankar om hur det bör levas. Som vi tidigare har konstaterat finns det olika slags livsåskådningar. Religioner tillhör en grupp och icke-religiösa livsåskådningar en annan. Skillnaden mellan dem är att religioner räknar med en gud och en gudomlig verklighet, medan icke-religiösa livsåskådningar inte gör det. Bortsett från det är de på många sätt lika varandra.
12
Religion
kult och riter gemenskap etik tro
5. en viktig historia 6. en eller flera böcker där tron förklaras.
religion helig kult rit gemenskap etik, moral tro viktig historia myt
Har du någon plats som är helig för dig? K
LE T
•
ERA
1. 2. 3. 4.
livsåskådning
REF
Ordet religion betyder ungefär ”vördnad för det heliga”. Att vörda innebär att visa respekt. Heligt är det som är speciellt, avskilt från det vanliga. Ordet helg kommer från helig. Lördag och söndag skiljer sig oftast från andra dagar i veckan. Religion betyder inte samma sak för alla, men de flesta tänker på Gud, andar och andra världar när de talar om religion. En religion består av flera delar. Enkelt kan man säga att religion har en inre och en yttre sida. Den inre innehåller tro och upplevelser av Gud, medan den yttre sidan handlar om att träffas och fira högtider och att leva på ett visst sätt genom att följa regler. Det som kännetecknar en religion är att den innehåller:
•
En besökare offrar i det största buddhistiska templet i Malaysia, som heter Kek Lok Si.
Livsåskådningar
13
1. Kult och riter I en kult deltar man för att hylla, dyrka eller tillbe någon eller något. Gudstjänst eller ett offer är en kult. Oftast leds en kult av en präst eller ledare av något slag. I kulten ingår riter, handlingar som följer en viss ordning. Därför talar man om en ritual, en ordning som en gudstjänst följer. I kulten förekommer också böner och högtidsfirande av olika slag. En kultplats kan vara där ett tempel eller kyrka ligger, men också en plats som betyder mycket för många människor, dit man söker sig för att genomföra vissa riter. I katolska kyrkan förekommer helgonkult när människor söker tröst framför en helgonstaty och tänder ljus och ber. F
AKT
A
•
•
Helgon Ett helgon är en människa som under sitt liv utfört många goda handlingar och som på ett särskilt sätt kämpat för sin kristna tro. Efter sin död blir en sådan människa utsedd till helgon av påven. Det sker efter en lång process, där flera människor måste kunna berätta att det hänt märkliga saker kring det blivande helgonet. I varje katolsk kyrka finns det flera helgonbilder och helgonstatyer. Jesu mamma Maria är det mest uppskattade helgonet. En katolik ber inte till ett helgon, utan genom helgonet, som kan förmedla bönen till Gud och ge bönen extra kraft.
2. Gemenskap Gemenskap skapar trygghet. Det finns undersökningar från USA, som visar på att de som går till kyrkan gör det mest för att få träffa andra människor. Tron kommer i andra hand, gemenskapen i första. Religioner i alla former erbjuder möten mellan människor. Tillsammans kan de utbyta tankar om livet, göra saker för andra och glädjas över att inte känna sig ensamma. I gemenskapen får man också en identitet, en bild av sig själv. I gruppen blir jag en person. På sidorna 25–28 står mer om identitet.
14
Livsåskådningar
3. Etik Etik och moral finns i alla religioner och livsåskådningar. Båda orden betyder samma sak: sed eller vana. Alla har vi synpunkter på vilken sed som är bra. En sed kan vara att alltid tänka på andra eller att göra det man själv vill att andra ska göra mot mig. Det är vanligt att ordet etik används för teorier om hur vi ska handla. Moral blir mer något personligt, som: Du som inte talar sanning gör fel. Det är omoraliskt att vara otrogen. Människor har i alla tider försökt få ordning på vilka regler som är bra att följa, vilket inte alltid är så lätt. Stora tänkare har utarbetat system för hur moraliska regler hänger ihop. Senare i boken på sidorna 51–55. får du lära dig mer om dessa etiska teorier.
4. Tro Tro – att tro på något eller någon är grundläggande i religioner. Tro betyder att man litar på en makt, en gud eller en andlig kraft. Tron uttrycker en längtan efter att det finns mer än det vi ser. Tron på Gud går inte att mäta, det är en upplevelse. Ingen kan bevisa eller motbevisa att Gud finns. Tror gör vi varje dag när vi inte vet säkert, men ändå litar på att det ska fungera. Jag tar hissen för jag tror den ska gå hela vägen upp till sjunde våningen, men jag kan inte veta säkert, för den kan gå sönder.
5. En viktig historia En viktig historia har alla religioner, även den religion som bara har funnits i några år. Men det är egentligen två slags historia, dels historien om själva religionens uppkomst, dels om hur världen och människan kom till. Historien om hur och var själva religionen uppstod betyder mycket för dem som utövar den. I judendomen berättas den judiska historien om och om igen för att den säger något om Gud. Judar menar att Gud visar sig i deras historia. Det är bara ett exempel. Ett annat är islam som gärna berättar om Muhammeds liv, för att vi bättre ska förstå tankarna om Gud. Den andra historien handlar om världens och människors uppkomst. Det kallas för myt.
Livsåskådningar
15
REF
•
ERA
LEKT
•
Vilken religion känner du bäst till och varför?
Sikhisk präst läser ur den heliga boken Guru Granth Sahib i det Gyllene templet i Amritsar. Exemplaret han läser ur anses vara den äldsta kopian av originaltexten, som fick sin slutliga utformning i början av 1700-talet. Den heliga skriften är enormt betydelsefull för sikherna. Den betraktas som ett levande väsen och behandlas som sådant. När sikhernas tionde guru dog, Gobind Singh (1666–1708), ersatte den heliga boken gurun som ledare.
16
Livsåskådningar
En myt berättar på ett speciellt och fantasifullt sätt om hur världen uppstod och om livets villkor. Myten vill förklara varför livet ser ut som det gör, men inte på samma sätt som vetenskapen. Genom alla tider har människor fått tröst genom myterna, när deras liv förklarats så att det fått mening och sammanhang.
6. En bok där tron förklaras En eller flera böcker där tron förklaras hittar vi i alla religioner utom i de allra äldsta, som kallas traditionella religioner, till exempel indianernas eller samernas tro. Bibeln och Koranen är de mest kända böckerna i vår del av världen. De heliga böckerna kan läsas på olika sätt. Vissa anser att varje ord är skrivet av Gud. Andra utgår ifrån att det är människor som skrivit sina egna tankar om Gud i böckerna.
Människor sänder böner till gudarna i havet efter att ha offrat tre djur. Religionen Santeria är en blandning av afrikansk religion och katolicism och utövas på Kuba sedan flera århundraden.
FRAGOR PA TEXTEN 1. Vad betyder ordet religion? 2. Var kommer ordet helg ifrån? 3. Vilka delar ingår i en religion? 4. Vad betyder orden etik och moral? 5. Vad är en myt?
Livsåskådningar
17
Religion och samhälle bokstavstro fundamentalism mångkultur sekularisering
Hittills har forskare inte hittat något samhälle utan religion. Men hur förhåller sig samhälle och religion till varandra? Svaret är att det skiftar från tid till tid och från land till land. Om vi tar Sverige som exempel så satt samhället och kristendomen länge ihop. Den som tillhörde samhället var tvungen att vara kristen. Det skapade många konflikter. Samerna i norra Sverige hade sin egen religion och utövare av andra religioner fick inte komma hit eller hade det väldigt svårt. Det dröjde ända till 1950-talet innan Sverige fick det som kallas religionsfrihet. Idag är det svenska samhället ett mångkulturellt samhälle där olika religioner och andra livsåskådningar lever sida vid sida. Utanför Sverige finns länder där religion och samhälle är ett. Iran är ett sådant land, där de som bestämmer gör det utifrån islam. Men även om religion och de som bestämmer i ett samhälle är skilda åt, kan religionen spela en mycket stor roll i ett land. De allra flesta som bor i USA kan inte tänka sig en president som inte är kristen, men samtidigt är religionen helt fri från dem som bestämmer i samhället. I de samhällen där politikerna förbjudit religion har det hänt att människor blivit mer intresserade av religion. I ett samhälle som Sverige där människor har all frihet att välja religion, är det fler och fler som lämnar kyrkan eller väljer att leva utan en religiös livsåskådning. Som du märker är förhållandet mellan samhälle och religion komplicerat.
Fundamentalism eller förändring Ordet fundamentalism kommer från USA. I början av 1900-talet började kristna grupper som hade Bibeln som fundament, grund, att kalla sig fundamentalister. Fundamentalister tror att varje ord i Bibeln är skrivet av Gud och kallas därför för bokstavstrogna. I vår tid används ordet i flera olika sammanhang, inte bara om konservativa kristna, utan om alla som håller hårt på regler och bokstavligt följer sin idé om Gud, människan eller världen. Även inom politiken talar man om fundamentalister. Det är värt att komma ihåg att det finns inte bara ett sätt att tro inom en religion. Inom de flesta stora religioner finns det både fundamentalis-
18
Livsåskådningar
tiska riktningar och riktningar som menar att religionen måste följa med samhällsutvecklingen. Det handlar snarare om att anpassa religionen och inte att förändra den i grunden.
Religion och samhälle i dagens Sverige I Sverige är cirka sju miljoner människor medlemmar i någon form av religiös rörelse. Störst är Svenska kyrkan med drygt sex miljoner medlemmar. För tio år sedan var det ännu fler och just nu sker det som kallas sekularisering. Sekularisering innebär att människor inte så ofta går till gudstjänster, döper sina barn eller gifter sig i kyrkan. Människor med annan tro än den kristna kan också välja ett liv där religionen minskar i betydelse. Sekulariseringen betyder också att religionens roll i samhället blir mindre och annorlunda.
sekularisering = när religionen blir mindre betydelsefull i samhället
Scouter bygger ett torn utanför den syrianska ortodoxa kyrkan i Södertälje.
Livsåskådningar
19
Samtidigt finns det en motsatt utveckling. Även om många inte identifiera sig med Svenska kyrkan eller någon annan religion, anser många att det finns en andlig dimension i tillvaron. Forskare talar ibland om privatreligiositet, en tro som utövas i det privata livet utan kopplingar till traditionella religioner. Dessutom växer religiösa grupper med invandringen. Det finns över 30 olika religiösa grupper i Sverige. Islam och många kristna grupper växer, och det är bara några exempel.
FRAGOR PA TEXTEN 1. När infördes religionsfrihet i Sverige? 2. Vad innebär sekularisering? 3. Vad innebär bokstavstro? 4. På vilka olika sätt kan förhållandet mellan religion och samhälle
vara? 5. Vad innebär sekulariseringen för religionerna i Sverige?
20
Livsåskådningar
Andra livsåskådningar och livshållningar Här följer en kort presentation av ateism, humanism och feminism. Vilken eller vilka av dem som är livsåskådning, ideologi eller livshållning är inte helt lätt att säga. På sidorna 301–308 kan du läsa mer om dem.
ateism humanism mänskliga rättigheter feminism
Ateism Ateismen beskrivs ibland som enbart ett påstående om att det inte existerar någon gud, men ateismen kan också vara utgångspunkt för något som utvecklas till en hel livsåskådning. Ordet ateism betyder egentligen bara ”inte gud”. Ateismens åsikt är alltså att det inte finns någon gud. Men många ateister har inte stannat vid det, utan har också velat förklara vad det är som existerar i stället. Ett tidigt svar var att det endast finns materia – allt som existerar är bara olika former av materia. Ateismen går långt tillbaka i tiden. För ett par tusen år sedan menade indiska lärde att varken gud eller gudar existerar. Inom buddhismen fanns också mycket tidigt ateistiska traditioner. Under 1600- och 1700-talen skrevs ateismens grundtankar ner. Det skedde i en tid då nya vetenskapliga upptäckter gjordes om jordens uppkomst och plats i universum.
Ateismen har två huvudargument 1. Det går inte att hitta vetenskapliga bevis för en gudomlig existens. 2. Eftersom det finns ont i världen så kan det inte finnas en Gud. Det strider både mot logik och förnuft att en god Gud accepterar ondska i världen. Enligt detta synsätt är Gud bara en mänsklig uppfinning. Människan behöver en tro på Gud för att klara av det besvärliga livet. Enligt en annan beskrivning är religionen ett medel, ett verktyg för makthavare att förtrycka människor med. Människan flyr in i religionen och orkar eller vill inte göra uppror mot orättvisor, enligt den analysen. Ateismen har ingen bok som skulle kunna motsvara Bibeln eller Koranen, utan ateismens tankar har presenterats i många olika böcker. Ateister
Livsåskådningar
21
stöder sig ofta på naturvetenskapliga argument som presenteras i forskningslitteratur. En utgångspunkt för många ateister är att det är bara genom vetenskaplig kunskap vi kan ha sann kunskap om verkligheten. Läs mer om ateism på sidan 289.
Humanism Ordet humanism kommer från ordet humanus som betyder mänsklig. Men ordet humanism kan stå för lite olika saker. Enligt humanismen har alla människor lika stort värde. Det spelar ingen roll om man är man eller kvinna, svart eller vit, barn eller vuxen, fattig eller rik, ung eller gammal, alla är lika mycket värda. Människan är förnuftig och har medfödda egenskaper som djur inte har. Detta leder till att människan är fri och ska få vara fri. Det är inte humant att förtrycka andra människor eller hindra dem från att leva ett liv i frihet. Både ateister och religiösa kan kalla sig humanister. Den så kallade sekulära humanismen är däremot icke-religiös och söker svar på samma frågor som alla livsåskådningar försöker göra. Det finns ingen enskild bok som förklarar humanismens tankar, men FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen, som särskilt tar upp barnens rättigheter, utgår från humanismens grundtankar. Den 24 oktober, FN-dagen, uppmärksammar varje år dessa grundläggande humanistiska tankar. Läs mer om humanism på sidorna 304–308.
Feminism Ordet feminism kommer från det latinska ordet fe´mina, som betyder kvinna. Feminismen började växa fram i västvärlden redan på 1700-talet. Då argumenterade man för att kvinnor borde få samma möjligheter att utveckla sina talanger och förmågor som män. Hundra år senare började man kämpa för att kvinnor också skulle få rösta i politiska val, men inget hände. I början av 1900-talet fortsatte kampen och vissa grupper blev mer upproriska och ibland våldsamma. Först 1919 beslöts i Sverige att kvinnor skulle få rösträtt. Men att kvinnor fick rösträtt, innebar inte att det blev jämställdhet mellan män och kvinnor.
22
Livsåskådningar
Idag finns en bred och engagerad kvinnorörelse som betyder mycket för vår syn på kvinna och man. Den ifrågasätter hela tiden gamla vanor och attityder vi har kring det som kallas manligt och kvinnligt. Men framför allt vill den visa på maktförhållandena i samhället. Den internationella kvinnodagen firas den 8:e mars varje år. Feminismen skulle kunna kallas ideologi, eftersom den vill påverka hela samhället och hur vi ska leva tillsammans, men den kan också stanna vid att den är en livshållning som präglar hur vi ser på det vardagliga livet. Som livshållning kan den kombineras med traditionella ideologier, exempelvis socialism eller konservatism. REF
LEKT
•
ERA
Är feminismen en livsåskådning, ideologi eller något annat? Vad skulle du vilja kalla feminism för?
•
Läs mer om feminismen på sidorna 301–303.
FRAGOR PA TEXTEN 1. Vad betyder ordet ateism? 2. Vilka är ateismens två huvudargument? 3. Vad betyder ordet humanism? 4. Var finns humanismens tankar nedskrivna? 5. Hur ser humanismen på människan? 6. Vad betyder ordet feminism? 7. När beslöts att kvinnor skulle få rösträtt i Sverige? 8. Vad skiljer en livsåskådning från en ideologi?
Livsåskådningar
23
Vi tolkar olika identitet kultur klasstillhörighet sexuell identitet
Varför utövar människor samma tro på så olika sätt? Varför tolkas livsåskådningar på olika sätt? Kristna i Ryssland utövar kristendomen på ett annat sätt än hur många kristna i exempelvis Sydafrika gör. Varför? De läser ju samma Bibel. Det finns kristna som tror att allt som står i Bibeln är exakt sant för den är skriven av Gud. Det finns kristna som vet att det finns en hel del fel i Bibeln eftersom den, enligt dem, är skriven av människor. Vissa kristna tycker inte att det är så viktigt att man gifter sig, för man kan leva ihop ändå. Andra kristna anser att det är fullständigt omöjligt att en kvinna och man lever ihop om de inte är gifta. Beskrivningen av skillnader mellan kristna, hur de tror och lever, skulle kunna bli mycket lång. Det här gäller inte bara kristna. De här skillnaderna mellan troende gäller även judar, muslimer, hinduer, buddhister och andra. Samma skillnader ser vi i politiska sammanhang. Socialister är inte överens om hur deras idé om samhället ska förverkligas. Likadant är det med konservativa, feminister eller miljöaktivister. LEKT
•
ERA
Känner du till någon eller några rörelser där människor är oense om tolkningar? Vilka i så fall?
REF
tolkning
•
Alltså, idéer eller livsåskådningar tolkas olika av olika människor. En förklaring till dessa skillnader är att alla skrifter tolkas, vilket kan göras på olika sätt. En annan förklaring är kultur. Kultur är tankar och vanor som finns i en grupp och som går i arv från generation till generation. De som växer upp på landsbygden och de som växer upp i storstäder får del av olika kulturer. Sådant kan påverka vilken trosuppfattning man har.
24
Livsåskådningar
F
AKT
Ordet kultur
A
•
•
Kultur är ett ord med många betydelser. En betydelse är olika konstformer som musik, litteratur, bildkonst, teater med flera. Inte så sällan brukar man tala om fin- respektive populärkultur. Finkultur skulle då vara de konstformer som nämndes inledningsvis medan popmusik, film, serier, mode med mera skulle vara exempel på populärkultur. Men ordet kultur kan också betyda alla de värderingar och normer som individerna i en grupp har gemensamt. Gruppen har liknande åsikter om vad som är rätt eller fel, hur man bör bete sig i olika situationer, vad som är naturligt eller onaturligt, vackert eller fult. Det är ofta på detta sätt man ibland säger att det finns en svensk, spansk eller japansk kultur.
En tredje förklaring till skillnader går att hitta i historien. Ett exempel: Sättet att leva i Sverige idag är annorlunda än vad det för 300 år sedan. Att leva i Ryssland skiljer sig mycket från hur det är att leva Afrika. Vi får därför konstatera att det finns många sätt att utöva en och samma tro på och en och samma idé om samhället. Inget är enkelt och ibland är det svårt att förstå sig på de många olika tolkningarna, men så ser det ut.
Identitet och livshållningar ”Vi behöver se din legitimation för att …” Känner du igen det? Antagligen gör du det. Det händer nu och då att du med hjälp av en legitimation måste visa din identitet, vem du är. Den identiteten handlar om ditt namn och din ålder. Men identitet är mycket mer än namn och ålder, den är knutet till din livshistoria, vilken kultur du lever i, vilken social miljö som präglar dig, om du är tjej eller kille, din könsidentitet, dina åsikter, vilka dina vänner är, vilka intressen du har, ditt språk eller dina språk, din tro, dina politiska åsikter, om du bor på landsbygden eller i en stad … I vår tid har också sociala medier och det som händer i cyberrymden betydelse i vårt identitetsskapande.
REF
LEKT
•
ERA
Vilka aktiviteter i form av spel och annat på nätet tror du påverkar din identitet?
•
Livsåskådningar
25
Din identitet skapas i samspelet mellan hur du ser på dig själv och hur andra ser på dig. Därför försöker vi att på olika sätt visa hur vi är och hur vi vill bli sedda. De flesta av oss är angelägna om hur vi klär oss och talar. Genom att klä oss på ett visst sätt talar vi om att så här vill vi att andra ska se på oss. Likadant är det med språket. Vi talar inte på samma sätt med kompisarna som med mormor eller lärarna i skolan. Vad är det som mest påverkar en människas identitet? Det är svårt att svara på för det är väldigt individuellt. Kanske vet man det inte ens själv. Här kommer några få exempel som brukar var betydelsefulla, om du är tjej eller kille, din sexuella läggning, din kultur, klass och din livsåskådning/livshållning. (Kom ihåg att det finnas många fler saker än dessa som påverkar din identitet.) 1. Förväntningarna på killar och tjejer ser ofta väldigt olika ut. Det styrs av traditioner och mycket annat. Många anser att allt för låsta förväntningar kan hindra både tjejer och killar att utvecklas. Hur man än tänker om manligt och kvinnligt har det stor betydelse för identiteten och du kan på sidan 361 läsa mer om detta i kapitlet om genus och feminism. 2. Den sexuella läggningen är en viktig del av identiteten. Det som har med sex att göra har i alla tider varit laddat. Inom sexualiteten finns en stark kraft som kan vara svår att hantera och när vi inte blir tagna på allvar drabbar det oss djupt. Vi kan idag se att bland många betonas den sexuella läggningen starkt och blir på så sätt en viktig del av identiteten. Det gäller både den homosexuella som dras till personer av samma kön och den heterosexuella som dras till personer av det motsatta könet. 3. Kultur är traditioner, synsätt, åsikter och vanor som överförs från generation till generation. Det sker på ett självklart sätt och det är inte alla gånger lätt att se hur mycket det påverkar. Att tillhöra en tydlig och känd kultur kan skapa trygghet för en människas identitet, men kan också hindra och hämma förändring och utveckling.
26
Livsåskådningar
4. Även om många av de gamla klasskillnaderna inte finns kvar i Sverige, finns det fortfarande skillnader som påverkar vår identitet. Den som växer upp i en medelklass med välutbildade föräldrar ser på sig själva på ett sätt, medan den som växer upp i ett hem där föräldrarna är lågutbildade bär med sig en annan bild av sig själv. Så klasstillhörighet har betydelse för identiteten.
klass = uppdelning av människor i grupper beroende på ekonomisk och social ställning i samhället
5. En del av kulturen kan vara en religion eller annan livsåskådning/ livshållning. För vissa människor blir religionstillhörigheten en stor del av identiteten. Jag är buddhist, kristen, muslim … medan andra säger: Jag är ateist, feminist, marxist … En sådan markering kanske säger mer om identiteten än om vad man egentligen tror på. Även om jag säger mig vara kristen eller ateist så är det inte helt säkert att jag kan alla tankar som kopplas till den övertygelsen. Att känna sig hemma i en grupp och gemenskap betyder mer än att exakt veta och känna till grundtankar i tron, även om det för vissa blir väldigt viktigt.
Livsåskådningar
27
Att byta eller förändra sin identitet är inte helt enkelt. För många är det smärtsamt att exempelvis lämna sin kultur och byta miljö. Det kan vara svårt att bara flytta till en annan ort och ännu svårare att flytta från ett land till ett annat. Under livets gång tvingas vi att byta identitet, ibland flera gånger. Som ung har man en identitet, som gammal en annan. Den som blir sjuk och drabbas av funktionshinder får en ny identitet. Den som gifter sig och får barn får en ny identitet. Erfarenheter av livet innebär många gånger att ens identitet förändras, så skapandet av identiteten är något som sker under hela livet och kanske aldrig blir riktigt klart.
FRAGOR PA TEXTEN 1. Försök beskriva vad identitet är. 2. Hur skapas din identitet? 3. Vad påverkar din identitet? 4. Vad är kultur? 5. På vilka olika sätt kan identiteten ändras?
28
Livsåskådningar
REF
LEKT
•
ERA
Vad tror du allra mest påverkar din identitet?
•
Ordet livsåskådning betyder ”att se på livet” och kan vara både religiös eller icke-religiös. Ordet religion betyder ungefär ”vördnad för det heliga”. För en religion är det heliga viktigt och heligt är det som är avskilt från det vanliga. Det som kännetecknar en religion är: 1. kult och riter, 2. gemenskap, 3. etik, 4. tro, 5. en viktig historia, 6. en eller flera viktiga böcker där tron förklaras. Myter, berättelser om exempelvis hur världen kom till, finns i alla religioner och en tro på Gud eller gudomliga makter är kännetecknande för religioner. I religioner och andra livsåskådningar är det som kallas för människosyn centralt. Människosyn handlar om människans värde och om människan är född med vissa egenskaper eller inte. Förhållandet mellan religion och samhälle skiftar från tid till tid och från land till land. I Sverige fick vi exempelvis först på 1950-talet religionsfrihet, något som skedde långt tidigare i andra länder. Varje idé och tro kan utövas och tolkas på olika sätt. Ibland tolkas en uppfattning, en tro rent bokstavligt och blir då fundamentalistisk. Kännetecknande för dagens Sverige är ett samhälle som präglas av mångkultur. Sverige är också i många stycken ett sekulariserat land. Sekularisering innebär att religionen får en mindre betydelsefull roll i samhället. Ateismen förespråkar uppfattningen att Gud inte finns, inte heller några andliga väsen. Humanismen är en livsåskådning som både religiösa och icke-religiösa kan ta till sig. Humanismen anser att alla människor har samma värde och är fria. Feminismen kämpar för att kvinnor och män ska behandlas jämställt. Ända sedan 1700-talet har man försökt ändra på förhållandet att kvinnor är underställda män. Genusforskning handlar om könsroller och vilken betydelse könstillhörigheten har. Identitet är hur man ser på sig själv. Den skapas i en massa sammanhang tillsammans med andra. Exempelvis är vår sexuella läggning, klasstillhörighet och den kultur vi växer upp i avgörande för vår identitet.
SAMMANFATTNING
SAMM ANFATTNING
Livsåskådningar
29
TILLÄMPA KUNSKAPE 30
Livsåskådningar
TILL Ä MPA DIN A KUNSKAPER ! 1. Livsåskådningar Följande påståenden är hämtade från olika livsåskådningar. Några av dem är tydligt kopplade till ateism, feminism eller humanism. Andra är öppnare och kan passa in på dessa, eller andra livsåskådningar. a. b. c. d.
Alla människor ska få leva i frihet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter. Betyder ”inte Gud”. Människan är förnuftig och har egenskaper som skiljer oss från djuren. e. Endast vetenskap kan ge svar på tillvaron. f. Vad som ses som kvinnligt och manligt formas av samhället. Välj ut två av påståendena ovan (a–f ) och förklara vilken eller vilka livsåskådningar du tycker det passar in på.
2. Identitet Identitet handlar om hur man vill att andra skall uppfatta en som person och hur man själv uppfattar sig. I rutan ser du exempel på vad som kan påverka en människas identitet. nationalitet
religion
kön
fritidsintressen
utseende
musikstil
kläder
ägodelar
skolan
föräldrar
Vad är viktigt för din identitet? Välj tre ord från rutan och förklara varför de är viktiga för din identitet.
3. Vem är du? Du har vunnit en resa och innan du åker får du ett meddelande från en av de andra deltagarna som skall med. Hej! Jag heter Kim och är 15 år. Jag bor i Örebro men är född i Tyskland så jag känner mig både svensk och tysk faktiskt. Jag tror att jag är en ganska glad person, jag gillar musik (hårdrock) och att kolla film. Jag gillar också att shoppa, speciellt kläder och musikprylar, men jag håller inte på med nån sport. Jag funderar ganska mycket över livet , men tror inte på någon speciell religion, däremot tror jag att man har levt många liv förut. Det är viktigt för mig att vara duktig i skolan och jag vill jobba med något inom journalistik när jag blir stor. Ska bli kul att träffa dig på resan i sommar – vem är du?
är viktigt för dig.
b. Vad har påverkat vem Kim känner att hen är? c. Vad har påverkat vem du tycker att du är?
4. Filmen om mitt liv Du kanske har sett filmer som är baserade på verkliga personer till exempel Schindler’s list, Ted – för kärlekens skull, All Eyez on Me (om Tupac) eller Den unge Zlatan. En del handlar om människor som gjort extraordinära saker, människor som utfört något speciellt eller som har en grym talang, en del handlar om människor som levt till synes vanliga liv som ändå påverkat många människor. Tänk dig att det om 50 år ska göras en film om ditt liv. Vad vill du att den skall handla om? Vad vill du ha gjort i ditt liv? Vad har du kämpat för? Hur har du varit som person?
5. Sociala medier Många människor idag lägger mycket tid på sociala medier, till exempel instagram, snapchat och youtube. För många är det viktigt att ha ett snyggt ”flöde”, många ”dagar”, många vänner eller prenumeranter. Vissa väljer helt bort att finnas på dessa medier medan andra använder det bara tillsammans med de vänner man har i den fysiska verkligheten. a. Vilka fördelar och nackdelar kan du se med sociala medier? b. Vad vill du ge för bild av dig på sociala medier? Stämmer den med
vem du är?
c. Väljer du att vara aktiv på sociala medier – varför/varför inte?
6. Roller För oss människor är det viktigt att passa in och känna gemenskap. Det är även viktigt att känna att man har en identitet, att man vet vem man är och att man är sann mot sig själv. Det kan dock vara svårt att veta vem man är. Ibland kan man känna att man är som en person med sina vänner, en annan hemma och en annan i skolan eller i idrottslaget. a. Tror du att vi människor alltid har olika roller som vi ”spelar”? b. Vilka olika ”roller” har du? c. Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med att ha olika ”roller”?
TILLÄMPA KUNSKAPE
a. Skriv ett svar till Kim där du funderar över vem du är och vad som
Livsåskådningar
31
3. Livsfrågor i kulturen
Konstnären Paul Gauguin gestaltade mänsklighetens eviga existentiella frågor i en av sina målningar. Överst i vänstra hörnet står det: Varifrån kommer vi? Vilka är vi? Vart är vi på väg?
32
Överallt och i alla tider har människor funderat över livets eviga frågor, sina egna existentiella frågor – livsfrågorna. Detta blir tydligt när man studerar konst, litteratur, drama och musik genom historien. Men livsfrågorna tas inte bara i upp i den lite fina kulturen, utan även i vanligt folks tankar och levnadssätt.
Finkultur – till skillnad från populärkultur – kan sägas vara sådan kultur som en del människor tycker är finare och mer värd är annan. För inte så väldigt länge sedan kallade många människor något rum i sina hem för finrum. Där var man inte så ofta och där var möblerna extra påkostade och värdefulla. Det sättet att tänka både om hem och kultur har förändrats, men ordet populärkultur finns fortfarande kvar. Sådant som många gillade kallades populärkultur till skillnad från annan kultur – som ansågs lite finare. Det sättet att tänka försvinner mer och mer, men ordet populärkultur används fortfarande i betydelsen sådan kultur som många människor tycker om, inte bara experter. Egentligen är det onödigt – all kultur är kultur och olika människor gillar olika musik, böcker, filmer och konst, märkvärdigare är det inte.
Kompositören Igor Stravinskis hundraåriga dansdrama Våroffer visar mötet mellan den lilla människan och naturens urkrafter.
Livsfrågor i kulturen
33
Nya tider, nya världar och gamla frågor Vi befinner oss på 2000-talet med nya sätt att hantera livsåskådningarnas tro, tankar och frågor. Livsfrågorna är ständigt närvarande i dagens populärkultur, i tv-serier, datorspel, filmer, böcker och serier. Filmer som Star Wars, Guldkompassen och Harry Potter handlar bland mycket annat om gott och ont. I Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgrens bok – som också finns som film och teaterpjäs – möter vi nästan alla stora livsfrågor om sjukdom, död, kärlek, livet efter döden, svek och syskonkärlek. Du ska få läsa lite om historien och tankarna bakom var och en av dem, och några till. Du kommer att få anledning att fundera över hur du själv tänker. Vad är rätt och fel? Vilka är vi? Vad vi gör här på jorden? Vart vi är på väg, när vårt korta jordeliv tar slut? Måste vi tänka efter om vi behöver nya regler i cyberrymden eller om det räcker med vår gamla vanliga etik och moral? F
AKT
A
Cyber
•
•
Cyberrymden eller cyberspace är ett ställe där man kan umgås utanför den vanliga verkligheten. Ordet cyber finns redan i slutet på 1940-talet och går tillbaka på ett gammalt grekiskt ord som betyder styra. Då handlade det om vetenskapliga teorier om hur man skulle kunna styra kommunikation. Fyrtio år senare kopplade författaren William Gibson ihop det med space och begreppet cyberspace hade uppkommit.
Kanske upptäcker du hur populärkultur och olika livsåskådningar kan tyckas ha beröringspunkter.
34
Livsfrågor i kulturen
Gott och ont Vad som betraktats som godhet och ondska har sett lite olika ut på olika platser i världen och har dessutom förändrats under århundradenas gång. Men den gyllene regeln kan ändå anses vara kärnan i hur godhet har uppfattas av olika människor i olika tider. Den lyder ungefär så här: Du ska behandla andra så som du själv vill bli behandlad och inte göra mot andra sådant som du inte vill att någon ska göra mot dig.
Du ska med andra ord aldrig göra någon medmänniska illa utan i stället behandla alla omtänksamt och vänligt – så som du själv vill bli behandlad.
Det är inte alltid manliga hjältar som räddar hjälplösa kvinnor! I TV-serien Buffy och vampyrerna är det tvärtom. Flickan Buffy, en vampyrdråpare med uppdrag att förgöra onda krafter, räddar män som inte riktigt klarar sig själva. Ett budskap i serien är att det är nödvändigt att samarbeta för att förgöra ondskan i världen. Buffy har hjälp av sina vänner Willow, Cordelia och Sander. Livsfrågor i kulturen
35
Star Wars
REF
•
ERA
LEKT
•
Försök formulera i en mening vad du anser är den viktigaste skillnaden mellan dessa koder. Vilken kod tilltalar dig mest? Varför?
År 1977 kom den första av filmerna om Stjärnornas krig – Star Wars. Filmen utspelar sig i ett påhittat universum, där reglerna är tydliga och konsekvenserna direkta för den eller de som bryter mot dessa. George Lucas, Star Wars-filmernas skapare, inspirerades av de tretusen år gamla hinduiska Vedaskrifterna. Han fascinerades av tanken att det finns en kraft som lever genom tid och rum och som gör att allt levande hänger ihop. I sin film vävde han också in tankar från andra religioner. Dessutom lade han till mysticism – tankar om tillvaron som ett mysterium, omöjlig att begripa annat än som känsla och aning. Riddarideal och kampkonst blev också viktiga inslag i filmen. Obi-Wan Kenobi och Yoda är jediriddare, som kämpar för Kraftens ljusa sida. Darth Vader är från början en jediriddare, men har gått över till sith och blivit sina gamla vänners motståndare. Sithkrigarna har valt Kraftens mörka sida. Sithkoden Det finns ingen Frid, det finns Känslor Känslorna ger mig Makt, Makten ger mig Seger Segern krossar mina bojor, Kraften gör mig fri
36
Livsfrågor i kulturen
Källförteckning till fotografierna Omslag: Pavel Laputskov/Shutterstock 6 real444/Getty Images 8 Anette Lindfors Persson/TT 12:1 inst Studios/Getty Images 12:2 Robert Nichols/Getty Images 12:3 Rex/Shutterstock/TT 12:4 Cactus Studio/Shutterstock 12:5 Halfpoint/Shutterstock 13 Apexphotos/Getty Images 16 Sören Wibeck/TT 17 Sven Creutzmann/Mambo Photo/Getty Images 19 Linus Sundahl-Djerf/TT 22 Scandinav/Johnér 27 Tomas Gunarsson/Genusfotografen 32 Paul Gaugain: D’où venons-nous? Que sommes-nous? Où allons-nous? (1897) foto: Museum of Fine Arts, Boston 33 Håkan Larsson/Stadsteatern (Våroffer, uppsättning av Fredrik Benke Rydman, 2018 Stadsteatern) 35 20th Century Fox Television/Kobal/REX/TT 36:1 Eugene Odinokov/Sputnik/TT 36:2 Barcroft Media/Getty Images 38 Twentieth Century-Fox Film Corporation/Kobal/ REX/TT 39 Bridgeman/TT 40 Jojo Whilden/Netflix/Kobal/REX/TT 41 Ur filmen Bröderna Lejonhjärta/SF-Artfilm 42 New Line/Kobal/REX/TT 43 Moviestore/REX/TT 45 Mat Hayward/Getty Images 46 Warner Bros/Kobal/REX/TT 50 Jonn/Johnér 68 Godong/Getty Images 69 Renata Sedmakova/Shutterstock 70 Jason Langley/Getty Images 72 Joel Carillet/Getty Images 75 Moviestore Collection/REX/Shutterstock/TT 77:1 Michelangelo Caravaggio: David with the Head of Goliath (ca 1610) 77:2 Moviestore Collection/REX/Shutterstock/TT 79 Rafael Ben-Ari/Getty Images 80 Pieter Brueghel d.ä.: Babels torn (1563) 82 Marina Linchevska/Shutterstock 84 © Association Marcel Duchamp / ADAGP, Paris/ Bildupphovsrätt 2019 (foto: Getty Images 87 Lars Lindqvist/TT 87 Izabelle Nordfjell/TT 88 Chalffy/Getty Images 90 Michael Robinson Chavez/Getty 91:1 studiomode/Alamy/TT 91:2 Libers arkiv 92 dnaveh/iStock
360
93:1 93:2 94 95 103 104 105 106 107 108 111 112 114 116 118 120 121 122 123 124 124 125 127 128 129 130 131 134 137 138 148 152 160 163 165 166 168 169 172 173 173 174 176 181 183 184 185 187 188 190 197 209 209 210 211 212
Rafael Ben-Ari/Getty Images Mordechai Meiri/Shutterstock Shestock/Getty Images Buccina Studios/Getty Images Bridgeman/TT Bridgeman/TT JurgaR/Getty Images Bridgeman/TT Erich Lessing/TT Feng Wei Photography/Getty Images Kungliga Biblioteket/Handskriftsenheten Kungliga Biblioteket/Handskriftsenheten Magnus Bergström/TT Erich Lessing/TT Fred de Noyelle/Godong/Getty Images Dan Kitwood/Getty Images Franco Origila/Getty Imgages Lennart Karlsson/SHM-bild Godong/Getty Images Patrick Sörquist/SvD/TT Jeppe Gustafsson/TT Heritage Images/Getty Images dimbar76/Shutterstock M Kunz/Shutterstock cosimoattanasio - Redline/Shutterstock Bridgeman/TT Kungliga Biblioteket Lianne Milton/Panos Pictures Johan Karlström Andebratt/Sydsvenskan/TT Malin Hoelstad/SVD/TT SHM-bild TT MariaSW/Shutterstock Jasmin Merdan/Getty Images Erich Lessing/TT Bridgeman/TT Lynsey Addario/Getty Images sondem/Shutterstock Shanvood/Shutterstock NurPhoto/Getty Images Syafiq Adnan/Shutterstock Mikkel Ostergaard/Panos Pictures Izz Hazel/Shutterstock Olivia Arthur/Magnus Photos/TT evantravels/Shutterstock Maria Steén/TT Zamir Kadyzhev/Shutterstock Hindustan Times/Getty Images Valery Sharifulin/Getty Images Marc Femenia/TT In Green/Shutterstock Frans Lemmens/The Image Bank/Getty Images Robert Harding Images/Masterfile/TT Gabriel Perez/Getty Images Bridgeman Art Library/TT Nadeem Khawar/Getty Images
SOS Religion 7–9 ingår i SO-serien från Liber. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden. I den rejält omarbetade fjärde upplagan har vi breddat möjligheterna med såväl stöd som extra utmaningar.
Best.nr 47-12639-2 Tryck.nr 47-12639-2