9789147125913 by Smakprov Media AB

Skolvalet, jämlikheten och framtiden

I mitten av 1990-talet genomfördes omfattande politiska reformer i det svenska utbildningssystemet. Skolan blev mer marknadsorienterad, kommuner och företag fick möjlighet att driva grund- och gymnasieskolor och det fria skolvalet infördes. Den här boken beskriver hur förändringen gick till, vad den innebär för eleverna och vilka långsiktiga konsekvenser den leder till.

Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare och till andra yrkesverksamma som i sitt arbete hanterar elevers skolval, såsom studievägledare, skolutvecklare och skolledare, men även till beslutsfattare och tjänstemän som har till uppgift att organisera skolan.

Författarna har olika disciplinär tillhörighet: Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete, Martin Harling, fil.dr i pedagogiskt arbete, Anders Trumberg, fil.dr i kulturgeografi, Susanne Urban, docent i sociologi och Viktor Vesterberg, fil.dr i etnicitet och migration.

Dahlstedt • Harling • Trumberg • Urban • Vesterberg

Slutsatserna i boken baseras på analys av statistik, internationella och nationella studier samt författarnas egna observationer och intervjuer med politiker, tjänstemän och elever.

FOSTRAN TILL VALFRIHET

FOSTRAN TILL VALFRIHET Skolvalet, jämlikheten och framtiden

Best.nr 47-12591-3 Tryck.nr 47-12591-3

Magnus Dahlstedt • Martin Harling • Anders Trumberg Susanne Urban • Viktor Vesterberg

FOSTRAN TILL VALFRIHET Skolvalet, jämlikheten och framtiden

Magnus Dahlstedt • Martin Harling • Anders Trumberg Susanne Urban • Viktor Vesterberg

Liber

ISBN 978-91-47-12591-3 © 2019 författarna och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare och redaktör: Louise Ragnartz Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Produktion: Lars Wallin Omslagsbilder: Shutterstock Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2019

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn: 08-690 90 00 e-post: kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll Förord.......................................................................... 6 Författarpresentationer.................................................................. 7

1. Inledning ................................................................. 9 Perspektiv på styrning och fostran............................................... 11 Metod och material ...................................................................... 13 Tidigare forskning......................................................................... 14 Bokens upplägg............................................................................. 17

2. Skolvalets politik.................................................... 19 1940-tal: Enhetens skola .............................................................. 20 1990-tal: Valfrihetens skola........................................................... 24 Jämlikhet vs. likvärdighet............................................................. 26 Valfrihet och konkurrens............................................................... 30 Del av en internationell trend....................................................... 32 OECD och utbildningspolitiken.................................................... 33 En skola i omvandling från enhet till valfrihet.................................................................................... 38

3. Skolval i lokalpolitisk belysning.............................. 40 Skolvalet i backspegeln................................................................ 41 Skolvalet idag ............................................................................... 44 Segregation och integration......................................................... 46

Konkurrens och marknadsturbulens .......................................... 51 Väljare och icke-väljare ................................................................ 54 Lokalpolitiska utmaningar ........................................................... 57

4. Skolan som marknadsplats.................................... 60 Gymnasiemässor – ett samtidsfenomen ..................................... 61 Inför mässbesöken: förväntan och misstänksamhet.................. 63 En informationsmässa – eller? ..................................................... 66 Under besöken: tilltal och svar .................................................... 67 I efterhand: mässan som jaktmark och sorteringsapparat......... 71 Spelet om framtiden..................................................................... 76

5. Gymnasievalet och framtiden................................. 79 Talet om framtiden........................................................................ 80 Välj och bli den du vill ................................................................... 81 Välj och bli den du är .................................................................... 83 Epa-traktorer och snobbar........................................................... 87 Välj en vara..................................................................................... 91 Valet och framtiderna................................................................... 96

6. Skolvalets konsekvenser......................................... 99 Skolvalet, segregationen och framtiden.................................... 100 Skolvalets geografi ..................................................................... 102 Vilka är det som väljer skola?...................................................... 104 Är det en bättre skola som väljs?................................................ 107 Ett kontrafaktiskt scenario.......................................................... 113 Social mobilitet genom skolval?................................................. 115 Större skillnader, men få långsiktiga konsekvenser ................. 119

I nneh å ll

7. Skolvalet och framtiden ....................................... 122 Fostran i valsamhället ................................................................ 123 Frågor som kräver svar................................................................ 128

Referenser................................................................ 131

I nneh å ll

Förord Boken baseras på forskning som bedrivits inom ramen för projektet

Skolvalsreformernas genomförande och dess långsiktiga konsekvenser för individers sociala rörlighet, finansierat av Vetenskapsrådet (dnr 2013–2009), med Susanne Urban som projektledare. Arbetet har pågått mellan 2014 och 2018 och denna bok är en sorts slutpunkt. Det har varit ett lärorikt och roligt arbete! Även om boken är samskriven och ett resultat av gemensamma diskussioner, så bygger flera av kapitlen i boken vidare på resonemang och resultat som publicerats i andra sammanhang, i andra format. Kapitel 2 baseras på Trumberg (2018). Kapitel 3 baseras på Dahlstedt m.fl. (2018). De intervjuer som ana-

lyseras har genomförts av Viktor Vesterberg. Kapitel 4 baseras på Harling (2017) och Dahlstedt m.fl. (2018).

De intervjuer och deltagande observationer som analyseras har genomförts av Martin Harling. Resultaten har bland annat presenterats vid AERA (American Education Research Association) 2016 och ESA (European Sociology Association) 2017. Kapitel 5 baseras på Harling (2017). De intervjuer som analyseras

har genomförts av Martin Harling. Kapitel 6 bygger vidare på dataanalyser av Trumberg och Urban som bland annat har presenterats vid NERA (Nordic Educational Research Association) 2017.

Författarpresentationer Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings uni-

versitet. Hans forskning rör frågor om välfärd och medborgarskapande, med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering i migrationens tid. Under 2018 var han bland annat aktuell med böckerna Skolan, marknaden och framtiden (redigerad tillsammans med Andreas Fejes), Gränsöverskridande socialt arbete (redaktör), Manifest – för ett socialt arbete i tiden (redigerad tillsammans med Philip Lalander) och Adult Education and the Formation of Citizens – A Critical Interrogation (skriven tillsammans med Andreas Fejes, Maria Olson och Fredrik Sandberg). Martin Harling är fil. dr och adjunkt vid Göteborgs universitet. 2017

disputerade han på en avhandling med titeln Välja vara: En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden vid Linköpings universitet. Avhandlingen, liksom huvuddelen av hans forskning, handlar om skolans tilltagande marknadisering med ett särskilt fokus på gymnasievalet. Anders Trumberg är fil. dr i kulturgeografi och arbetar som forskare vid Uppsala och Örebro universitet. Hans forskning handlar främst om segregation och likvärdighetsfrågor inom det svenska utbildningssystemet kopplat till elevers val av skola (se till exempel ”Skolval i nationell belysning” i boken Skolan, marknaden och framtiden, 2018). Susanne Urban är docent i sociologi och lektor vid Institutet för bo-

stads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar på segregations- och integrationsfrågor inom boende, arbete och utbildning. Under 2018 publicerade hon bland annat boken Integration och grannskap: Hur kan staden hålla samman? F ö rord

Viktor Vesterberg är fil. dr och postdoktor i socialt arbete vid Lin

köpings universitet. Hans forskning handlar främst om lärande, skola och arbetsliv i ljuset av medborgarskapets inkludering och exkludering.

F ö rord

1. Inledning Vi står i en brytningens tid. Först nu kan vi säga något om vad det innebär att växa upp och leva i ett samhälle där fria val inom många av livets olika områden ses som något självklart. Hur gick det till när valfrihet blev till en självklarhet inom skolans område, och vilka konsekvenser har valfriheten för elevernas möjligheter att forma sin egen framtid? Fram till slutet av 1980-talet fördelades eleverna i grundskolan en-

ligt närhetsprincipen till den kommunala skola som låg närmast hemmet. Inför valet till gymnasiet fanns betydligt färre gymnasielinjer jämfört med nu, och många valde att gå i en näraliggande gymnasieskola. Under det tidiga 1990-talet genomfördes en valfrihetsreform som innebar att elever i stort sett gavs möjligheten att fritt välja vilken skola de ville. En marknadsreform gav även privata företag möjlighet att driva grund- och gymnasieskolor vilket ytterligare utökade valmöjligheterna för eleverna. Skolor konkurrerar om eleverna bland annat med nya pedagogiska inriktningar och profiler. Dessa reformer har lett fram till att Sverige idag har ett av världens mest avreglerade skolsystem, valmöjligheterna har exploderat. Utbildningsföretagens konkurrens om elever och elevernas individuella valfrihet förväntades leda till att utbildningssystemet i sin helhet skulle fungera mer effektivt och med högre kvalitet. Den sociala mobiliteten skulle dessutom öka genom att elever kunde hitta den utbildning som passade just dem bäst, där skolvalet förväntades bli en del av den individuella utvecklingen. Den ökande konkurrensen mellan skolor skulle fungera som en sorts blåslampa för pedagogisk förnyelse, kostnadseffektivitet och ökat inflytande

för föräldrar. Möjligheten att välja skola blev därmed en grundpelare i det svenska skolsystemet, som framställdes som närmast avgörande för individens framtid. Denna marknadsorienterade, valfrihetens skola har nu funnits i mer än två decennier. Den generation som idag går i skolan är fostrad in i och genom dagens skolsystem och har inga erfarenheter från någon annan skola än just denna. Skolvalet framstår för denna generation av elever därmed som något självklart – något som det helt enkelt inte är möjligt att ställa sig utanför. Genom skolvalet förväntas individerna själva ta ansvar för sin egen utbildning. Utbildningen har därmed förflyttats från att vara något som samhället i första hand tar ansvar för och förser sina medborgare med, till att bli en individuell angelägenhet. Trots att möjligheten att välja skola har funnits relativt länge vet vi fortfarande förhållandevis lite om varför valen görs och hur många elever som faktiskt utnyttjar möjligheten att välja skola, hur detta val uppfattas samt hur valmöjligheten påverkar elevers framtida utbildnings- och arbetslivskarriärer. Det är först nu, drygt två decennier senare, som vi kan studera hur de individer som vuxit upp med valfrihetssystemet upplever, förhåller sig till, och agerar på skolmarknaden. Det innebär också att vi statistiskt kan börja undersöka hur elevers val av skola påverkar deras framtida karriärer, då de individer som gick i skolan under 1990-talet och i början på 2000-talet har börjat etablera sig på arbetsmarknaden. Frågan är hur det egentligen har blivit lite drygt två decennier efter det att valfrihetsreformen genomfördes. Spelar själva valet av skola egentligen någon roll, eller är det andra faktorer som har en större inverkan på elevers framtida liv? Denna bok är ett bidrag till förståelsen för hur elever navigerar i dagens utbildningssystem, tänker kring och hanterar valfriheten samt vilka långsiktiga konsekvenser elevernas val av skola får för individers sociala mobilitet, i Sverige generellt och särskilt i tre medel 10

1 . I nledning

stora städer. Vi belyser skolval i bred bemärkelse, med fokus på val till såväl grund- som gymnasieskola. I boken undersöker vi översättningen av den nationella politiska kontexten när skolvalsreformer genomförs på lokal nivå, upplevelser av valmöjligheten på individuell nivå samt de långsiktiga konsekvenserna av skolval för de ungas framtida utbildnings- och arbetslivskarriärer. Undersökningarna baseras på dokumentanalyser, analys av registerdata samt fältarbete och intervjuer med elever, skolledare, politiker och tjänstepersoner. Sammantaget bidrar boken med ny kunskap om huruvida skolvalsreformen har lett till ökade valmöjligheter, hur v alfriheten och marknadsorienteringen har skapat nya sätt att ordna och styra såväl skolan som eleverna, och vilka långsiktiga effekter som skolvalsreformen har haft på individers sociala mobilitet. Skolvalsreformens genomförande och konsekvenser är en brännande aktuell fråga, som under senare år varit föremål för livliga diskussioner såväl inom offentlig debatt som inom akademin. Boken tangerar ämnesområden som är av intresse inom en rad olika discipliner, till exempel sociologi, utbildningsvetenskap, kulturgeografi och statsvetenskap. Den är skriven av författare med olika disciplinär bakgrund (statsvetenskap, sociologi, pedagogik, kulturgeografi, socialt arbete samt etnicitets- och migrationsstudier), vilket sammantaget ger boken en bredd avseende både innehåll och disciplinär förankring. Vad som dessutom gör denna bok unik i sitt slag är dess bredd när det gäller empiriskt material och metodologiska ansatser.

Perspektiv på styrning och fostran När vi närmar oss valfrihet på skolans område tar vi avstamp i en teoretisk ansats kring styrning och fostran. Denna ansats inspireras inte minst av de tankar som utvecklats av Michel Foucault under

1 . I nledning

1960-, 1970- och 1980-talen, men som senare har vidareutvecklats av en rad forskare, särskilt inom samhälls- och utbildningsvetenskaplig forskning (Axelsson m.fl. 2014; Popkewitz 2009; Fejes & Nicoll 2008). Inom denna tanketradition riktas uppmärksamhet mot hur samhället styrs genom att vi människor lär oss att styra oss själva och genom att vi styrs av andra. I den meningen kan styrning av både samhälle och människa ses i termer av fostran – det vill säga hur bestämda normer och ideal förmedlas och etableras som självklarheter och sanningar i en viss tid och på en viss plats (Petersson m.fl. 2012). Forskning som bedrivs inom denna tradition tar med andra ord sikte på att synliggöra och problematisera dessa etablerade regimes of truth, sanningsregimer (Foucault 1980): vad som gör dem möjliga och vad de i sin tur gör möjligt i termer av styrning av samhälle och människa. En viktig utgångspunkt i ansatsen är att styrning inte endast ses som något som sker ”uppifrån och ner”, det vill säga i en hierarkisk relation mellan de som styr och de som blir styrda. Istället ses styrning som något som görs och omsätts i lokala praktiker, och som utspelar sig runtom i hela samhället – inte minst inom skolans värld. Vi intresserar oss i denna bok framför allt för hur styrning tar form i lokala praktiker inom skolans värld genom lokala översättningar av politiska och juridiska direktiv samt hur normer och värden förhandlas och etableras som sanna och självklara. Vi undersöker även de konkreta konsekvenserna av valen av skola. Valfrihet är ett av de värden som på senare tid har fått brett genomslag inom olika områden, däribland utbildning. (Terning 2016; Carlbaum 2012). Vi närmar oss valfrihet som ett sätt att styra både samhälle och människa, det vill säga som en form av fostran till valfrihet. Valfrihet har inte bara ett symboliskt värde som fylls med olika innehåll, utan får även högst påtagliga, materiella effekter (Harling 2017). Genom denna fostran tillmäts individernas förmåga att välja ”rätt” en avgörande betydelse för deras möjlighet 12

1 . I nledning

att uppfylla sina drömmar om framtiden. För att de ska kunna finna sig tillrätta i ett framtida samhälle är det också viktigt att dessa val sammanfaller med rådande normer om hur den enskilda individen förväntas vara och bete sig för att leva upp till ideal om ett gott medborgarskap – som fullgoda medlemmar av samhällsgemenskapen (Dahlstedt 2009; Rose 1999).

Metod och material Det empiriska material som boken baseras på utgörs av intervjuer, observationer och registerdata, samt policydokument såsom offentliga utredningar. Med hjälp av dessa olika material har vi undersökt på vilket sätt utbildningspolitiken förhandlas i den lokalpolitiska kontexten, hur det går till på gymnasiemässor samt hur elever agerar och diskuterar kring skolvalet. Vi har även följt elevers väg från grundskola till gymnasiet och vidare till arbetslivet. Vår analys av den lokalpolitiska kontexten grundar sig på fjorton intervjuer med kommunala politiker och tjänstepersoner inom utbildningsområdet. Dessa intervjuer har genomförts i tre mellanstora kommuner, som i boken benämns Norrstad, Österstad och Söderstad. Analysen av elevers gymnasieval och anordnandet av gymnasiemässor bygger på intervjuer med sju fokusgrupper med sammanlagt 56 elever i årskurs nio i färd med att välja gymnasium, samt intervjuer och deltagande observationer vid tre gymnasiemässor arrangerade i ovanstående kommuner. Samtliga grupper av elever intervjuades två gånger: en gång före och en gång efter den årliga gymnasiemässan i respektive kommun. Vi har också intervjuat och observerat dessa elever under deras mässbesök. Materialet består därtill av en stor mängd bilder och informationsmaterial från de tre undersökta mässorna. Intervjuer har dessutom genomförts med

1 . I nledning

organisatörer, besökare och medverkande aktörer på mässorna; sammanlagt har ett femtiotal deltagare på de tre mässorna intervjuats. Alla namn från fokusgrupper och mässbesökare är anonymiserade. De elever vi har intervjuat går på två högstadieskolor i respektive stad. Skolorna är valda för att skapa en så stor variation som möjligt när det gäller förutsättningar för gymnasieval med hänsyn till såväl skolans sociala och etniska sammansättning som profil. För att tydligt visa på den variation av skolor som undersöks så har vi valt att i boken benämna skolorna Toppskolan, Förortsskolan, Cityskolan, Landsortsskolan, Konfessionella skolan och Medelskolan. För att analysera skolvalets konsekvenser för skolsegregation och individernas karriärer användes databasen Geosweden som innefattar geokodad registerdata för hela befolkningen i landet. Urvalet är alla elever som gick ut nionde klass år 2000, 2001 och 2002, sammanlagt 265 506 individer. Databasen ger oss också tillgång till uppgifter angående elevens föräldrar och befolkningen i bostadsområdet. Vi studerar valmönstret samt mäter elevernas utbildning och inkomster fram tills de blir 28 år gamla.

Tidigare forskning I boken redovisar vi i kapitel två en genomgång av internationella studier av hur val av skola har genomförts och hur skolvalet fungerar i olika länder. Vi relaterar också våra empiriska undersökningar och slutsatser till svensk och internationell forskning inom flera områden. I framställningen av boken har vi dock valt att fokusera på våra egna resultat och slutsatser. Nedan följer några viktiga slutsatser och nyckelreferenser från tidigare forskning som vi har utgått ifrån. 14

1 . I nledning

En utgångspunkt för vår studie är kunskapen om att skillnaderna mellan skolor – både mätt i elevsammansättning, pedagogisk profil och skolors resultat – har ökat över tid. Även om den politiska styrningen av skolan under lång tid har strävat efter ökad likvärdighet, har det svenska skolsystemet aldrig varit fullständigt likvärdigt. Nyligen publicerade undersökningar visar dock på att likvärdigheten i skolsystemet har minskat (Skolverket 2018). De ökade resultatmässiga, socioekonomiska och etniska skillnaderna mellan skolor kan delvis förklaras av ökad boendesegregation, men även elevers val av skola och en gradvis marknadsorientering av det svenska skolsystemet förklarar en del av dessa skillnader (Dahlstedt & Fejes 2018; Gustafsson & Yang Hansen 2017; Holmlund 2016; Östh m.fl. 2013). Vi vet också att elever med starkare familjeresurser oftare gör skolval jämfört med de som kommer från familjer med lägre resurser, och att den socioekonomiska och etniska sammansättningen i skolorna är viktiga för familjers beslut om vilken skola de skickar sina barn till (Billingham & Hunt 2016; Alves m.fl. 2015; Holmlund 2016; Andersson m.fl. 2010; Bunar 2010; Lankford & Wyckoff 2005) samt att föräldrars benägenhet att välja skola för sina barn och engagera sig i sina barns skolgång till stor del beror på föräldrarnas egen utbildningsbakgrund (SOU 2017:35; Kallstenius 2010; Söderström & Uusitalo 2010). Studier i den svenska kontexten visar att elever pendlar allt längre till gymnasieskolan (Fjellman m.fl. 2018). Det är därför inte särskilt kontroversiellt att idag påstå att införandet av reformer som ger elever möjlighet att välja skola också har medfört ökade skillnader mellan olika skolor. Tidigare forskning om beslutet att välja skola visar att många inte väljer att gå i en annan skola än den närmaste (Skawonius 2005). Även om det inte går att ställa sig utanför skolvalet så kan deras val tolkas som ett icke-val. Studier tyder på att det främsta skälet till att föräldrar och elever inte väljer en annan skola än den 1 . I nledning

närmaste är att de saknar kunskap om de alternativ som finns, eller att de inte känner sig hemma i skolor som ligger i andra områden (Skawonius 2005). Till exempel kan elevens sociala bakgrund medföra att vissa skolor inte känns lockande. Istället kan andra miljöer utgöra en osäkerhet. Föräldrar och elever väljer alltså skola utifrån var de hör hemma, det vill säga där de känner att de kan bli erkända, ingå i ett sammanhang och där de kan nå framgång. Istället för att välja en skola som innebär att eleven befinner sig i ett annat sammanhang och en ny miljö, väljer de i hög grad en skola som de känner till. Skawonius (2005) visar på att skolval inte sällan görs utifrån faktorer som står i direkt konflikt med tankar om att valet ska grundas på kalkylerade och rationella överväganden. Valet av skola baseras snarare i hög grad på känslor och inte minst skolors rykte (Bunar 2001, 2009). Dessutom tycks föräldrarnas syn på sina barns skolgång i stor utsträckning präglas av det minne som de själva har av sin egen skolgång (Skawonius 2005). Hur påverkar då valet av skola elevers framtid? Det finns en rad internationella studier som har undersökt de mer långsiktiga effekterna av skolval på elevernas fortsatta utbildningskarriärer och framtida inkomster (Lavy 2015; Deming m.fl. 2014; Chetty m.fl. 2011). Resultaten visar bland annat att barn som byter till ”bättre” förskolor och skolor, i regel får en högre inkomst, har större sannolikhet att läsa vidare till gymnasieskola och högre utbildning, bo i bättre bostadsområden och har en lägre grad av försörjningsstöd när de är i trettioårsåldern. Bytet bör dock ske före tretton års ålder för att det ska ha någon märkbar positiv effekt. Vad gäller resultat i Sverige så finns det studier som visar att skolval har små men positiva effekter på betyg i nionde klass. Däremot kunde i praktiken inga effekter utläsas vid 25 års ålder vad beträffar universitetsutbildning, status på arbetsmarknaden, kriminalitet och hälsa (Wondratschek m.fl. 2013). Studier antyder också att de elever som drar störst fördel av skolval är de som kommer 16

1 . I nledning

från familjer med låga inkomster, även om effekterna är små (Edmark m.fl. 2014). Det har nu gått snart två decennier sedan valfrihetsreformen genomfördes, och en hel del studier har gjorts. Fortfarande vet vi dock förhållandevis lite om hur elever tänker kring valsituationen, lokalpolitikers inställning till hur reformerna genomfördes, hur många det är som väljer och hur valet av skola faktiskt påverkar elevernas framtida utbildnings- och arbetslivskarriärer. Denna bok ger en bild av skolvalreformernas effekter och visar hur den lokala politiska översättningen av valfriheten, elevers tolkning av valfrihet, de konkreta valen och effekten av framtida utbildnings- och arbetslivskarriärer samspelar och tillsammans utgör konsekvenserna av de reformer som infördes under tidigt 1990-tal.

Bokens upplägg Boken består, förutom detta inledande kapitlet, av sex kapitel: fem som är baserade på analys av våra empiriska material och ett avslutande kapitel. I kapitel 2 riktas intresset mot nationell utbildningspolitik och

framväxten av valfrihet som utbildningspolitiskt kärnvärde. I kapitlet visar vi hur valfrihet och avreglering under 1980-talet lanserades som en modell för styrning av olika överstatliga organisationer, främst OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development). Denna princip för styrning har sedan kommit att bli ett centralt värde, inte minst inom skolans värld. I kapitel 3 skiftar fokus från nationell nivå till lokalpolitisk nivå.

Samtidigt som valfrihet blivit del av en gängse politisk vokabulär visar vi på hur valfrihet har kommit att bli en utbildningspolitisk

1 . I nledning

utmaning – inte minst för politiker och tjänstepersoner på kommunal nivå, som är satta att organisera skolan och hantera valfrihetens lokala effekter. I kapitel 4 lyfts gymnasiemässan fram som en plats där valfriheten

sätts i bruk på ett högst konkret sätt. På mässan tar utbildning form som en marknadsplats, där elever blir till som konsumenter. På mässan förväntas elever lära sig hur de ska tänka inför sitt gymnasieval och sin fortsatta utbildningskarriär, genom att göra aktiva, informerade och genomtänkta val. I kapitel 5 undersöker vi hur normen om valfrihet kommer till ut-

tryck i elevernas sätt att resonera om skolvalet och framtiden. När elever talar om sig själva och sina framtida liv i termer av valfrihet kan vi se hur valfriheten i skolan ses som en möjlighet att styra sitt liv i önskvärd riktning. I kapitel 6 rör vi oss från de enskilda elevernas resonerande om val-

frihet och framtiden till de mätbara konsekvenser som valfriheten har haft dels i form av skillnader mellan skolor, dels för individers socioekonomiska mobilitet. I kapitel 7 summeras och diskuteras bokens huvudsakliga slutsatser i relation till samtida utmaningar och vägval när det gäller valfrihet och utbildningens roll i samhället.

1 . I nledning

Skolvalet, jämlikheten och framtiden

Dahlstedt • Harling • Trumberg • Urban • Vesterberg

Slutsatserna i boken baseras på analys av statistik, internationella och nationella studier samt författarnas egna observationer och intervjuer med politiker, tjänstemän och elever.

FOSTRAN TILL VALFRIHET

FOSTRAN TILL VALFRIHET Skolvalet, jämlikheten och framtiden

Best.nr 47-12591-3 Tryck.nr 47-12591-3

Magnus Dahlstedt • Martin Harling • Anders Trumberg Susanne Urban • Viktor Vesterberg