9789147125647

ANLÄGGNINGSARBETE

Anläggningsarbete Anläggningsarbete ger en bred bild av arbetet inom olika anläggningsområden – och riktar sig till alla som arbetar inom ett anläggningsprojekt.

Michael Åhström

Boken går igenom arbetstekniker, material och anläggningsmaskiner. Stegvis beskrivs de arbetsmoment som ingår i ett byggnadsprojekt när man anlägger vatten- och avloppsledningar, vägar, grönytor, broar, järnvägar med mera.

Arbetsmiljörisker och säkerhet är ett genomgående tema i boken.

Serien BYGG omfattar faktaböcker (tryckta såväl som digitala) och ett digitalt elevmaterial, som innehåller övningar, arbetsmoment och inlämningsuppgifter. Läraren har möjlighet att följa elevernas arbete och resultat. Läraren kan också öppna ”lärvägar”, det vill säga tillgängliggöra valda delar under en tidsperiod.

På liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet.

BYGG Anläggningsarbete Michael Åhström

Best.nr 47-12564-7 Tryck.nr 47-12564-7

47125647_BYGG_anläggningsarbete_omslag.indd 1

2019-11-21 13:35

ISBN 978-91-47-12564-7 © Michael Åström och Liber AB Detta läromedel har tagits fram i samråd med BYN. Projektledare: Suzana Löfman Bildredaktör: Mattias Josefsson Formgivning: Anna Hammar Språkgranskning: Bibbi Fagerström Produktionsledare: Adam Dahl Omslag: Shutterstock Bilder: s. 11 Shutterstock, s. 12 Linda Forsell/TT, s. 12 Susanne Kronholm/Johnér Bildbyrå, s. 12 Scandinav/TT, s. 17 Shutterstock, s. 23 Peab Asfalt AB, s. 48 Herkules, s. 50 Kjell-Arne Larsson/TT, s. 52 Rolf Höjer/TT, s. 56 Herkules, s. 59 Herkules, s. 62 Herkules, s. 63 Kasper Dudzik, s. 92 Gat & Kantsten AB, s. 107 Shutterstock, s. 157 Nobelmuseet, s. 173 Dynapac, s. 190 Dynapac, s. 191 Dynapac, s. 192 Niklas Gustavsson/TT, s. 194 Dynapac, s.

200 Bengt Nilsson/TT, s. 201 Daniel Griffel/Folio, s. 202 Trafikverket, s. 211 Michael Åström, s. 218 Anna Hållams/ TT, s. 226 Atlas Copco, s. 227 Atlas Copco, s. 236 Atlas Copco, s. 239 Shutterstock, s. 245 Göran Fält, s. 263 Elliot Elliot/Johnér Bildbyrå, s. 265 Shutterstock, s. 265 Shutterstock, s. 265 Shutterstock, s. 265 Shutterstock, s. 266 Thomas Adolfsén/Scandinav/TT, s. 266 Shutterstock, s. 266 Shutterstock, s. 267 Shutterstock, s. 267 Shutterstock, s. 268 Dynapac, s. 269 Dynapac. Övriga bilder Svante Ahlsén och Erik Sillanpää Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Livonia Print, Lettland 2019 Andra upplagan 1

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. T.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08 - 690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 4

2019-11-22 08:30

Du anläggare!

Anläggarna har knutit samman våra städer och kulturer med varandra genom århundradena. Vägar, järnvägar och broar är några exempel på anläggningar som de har byggt.

Anläggningsyrket är varierande. Det handlar om olika områden, till exempel stora infrastrukturprojekt eller detaljer i stadens torg och parker. Yrket har alltid varit ett arbete nära naturen, där man måste ta hänsyn till väder och vind.

Om du väljer att bli anläggare kommer du att få ett yrke som erbjuder en spännande utmaning. Anläggare är ett yrke med många möjligheter. För att bli en bra anläggare behöver du en bred kunskap. Det behöver du både för att kunna arbeta på ett säkert sätt och för att kunna lära dig om ny teknik och nya maskiner.

Min förhoppning är att den här boken ger dig en bra grund att stå på inför arbetslivet.

Anläggningsområdets alla karriärvägar är öppna för dig om du har goda yrkeskunskaper.

Michael Åhström Stockholm 2019

INNEHÅLL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 5

5 2019-11-22 08:30

INNEHÅLL Anläggare

6

9

Övriga grundläggningsarbeten

79

1 Anläggningsbyggande och organisation

10

Tätning Nedpressning Markstabilisering

79 79 80

Ledning och organisation

12

Kontrollera sättning

81

2 Byggmaterial

14

Peglar Slangsättningsmätning

81 82

Erosionsskydd

83

Ballastmaterial Jordarter Bitumenbunden massa

15 21 22

3 Förarbeten och schaktning

34

Vegetationstäcke Överdike Dränering Släntskydd av grus och sten Släntskydd med syntetduk

84 84 85 86 87

Riva och skydda Att avverka Flytta föremål, byggnader och ledningar Schaktning

35 36 37 41

5 Markbyggnad

88

4 Grundförstärkning och grundläggning

48

Beläggningar för gator, torg och parker Betongplattor eller marksten Gatsten Kantstöd

89 91 95 98

Geoteknisk undersökning Pålning Kalkpelare och kalkcementpelare Komprimering eller kompensation

50 55 63 72

Grönytor – gräs, planteringar och träd 103 Murar 108 Kallmur Bruksmur

109 110

Trappor

112

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 6

2019-11-22 08:30

6 Vatten- och avloppsbyggnad

114

8 Att lägga asfalt och betong

190

Vatten- och avloppsanläggningar Vatten Vattenledningar Avloppsledningar Dräneringsledningar Rörmaterial Brunnar Betäckningar Anordningar Utförande Ledningsgrav och ledningsbädd Utspetsning Länshållning Läggning och fogning Deformationskontroll Underhåll

116 118 119 121 122 123 123 128 129 133 135 137 140 141 146 147

Skador och underhåll av beläggningar 195

7 Gatu- och vägbyggnad

154

Vägen som länk mellan kulturer Vägen mot modernt vägbyggande Vägbyggnadsmaterial i går och i dag Ansvar för väg och underhåll Planering Lagar och föreskrifter

155 157 158 158 160 161

Projektering

161

Arbetshandlingar Vägens uppbyggnad Slänter och diken Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadens material Avvattning – diken och trummor

162 163 166 168 172 179

Tekniska mätsystem Underhållsåtgärder

198 198

9 Brobyggnad

200

Brotyper Att välja brotyp Konstruktion och utförande

202 205 205

Brokonstruktion

206

Underbyggnad Lager Övergångskonstruktioner Räcke Drift och underhåll

207 215 217 218 219

10 Bergschaktning och sprängning

220

Sprängningens grundprincip

221

Planering och tillstånd

222

Sprängplan Borrplan, laddplan och tändplan Sprängjournal Regler och ansvar

222 222 224 224

Borrning Laddning

226 228

Sprängämnen

229

Sprängning

230

Pallsprängning Sprängning av rörgrav Underjordssprängning Att spränga

231 232 234 235

INNEHÅLL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 7

7 2019-11-22 08:30

11 Järnvägsbyggande

238

12 Anläggningsmaskiner

262

Järnvägens historia Järnvägens uppbyggnad

239 240

Schaktmaskiner Grävmaskiner Lastare Transportfordon Betongbil och pumpbil Asfaltutläggare Packningsmaskiner Skyddsutrustning

264 265 265 266 267 267 268 269

13 Register

270

Driften och regler för järnvägsanläggningar och järnvägstrafik 241

8

Teknik och olika begrepp

242

Tåg och fordon Banan Signal- och trafikledningssystem Elförsörjning Hastighet och axellast

242 244 245 246 248

Banans uppbyggnad

249

Banöverbyggnad – spår och ballast Räler Rälsbefästning och mellanlägg Sliprar Ballast Spårväxlar Att bygga spår Banunderbyggnad

249 250 252 253 254 255 256 257

Spårgeometri

258

Rälsförhöjning Övergångskurvor Spårlutningar och vertikalkurvor Spårlägesfel Fritt utrymme

259 259 259 260 260

Drift och underhåll

261

Banunderhåll

261

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 8

2019-11-22 08:30

Anläggare I den här faktaboken får du lära dig om yrket anläggare och vad du kan arbeta med inom anläggningsyrket. Boken beskriver olika tekniker och material i arbetet, och de olika områden som en anläggare kan arbeta inom. Även om många anläggare specialiserar sig kommer de flesta också i kontakt med kollegor som har valt andra inriktningar. Därför är det bra att ha kunskap om alla de olika områdena.

Boken börjar med att beskriva yrket anläggare, och hur organisationen på arbetsplatsen fungerar. Efter det får du följa ett arbete från starten med alla de olika moment som ingår när man bygger till exempel ledningar, vägar, gator, järnvägar, broar och grönytor.

Du får också läsa om de risker som finns i arbetsmiljön för en anläggare. Och du får lära dig hur du ska göra för att arbeta på ett säkert och tryggt sätt så att riskerna minskar.

De anläggningar och projekt som du arbetar med som anläggare kommer att leva under många år.

Med din kunskap i yrket kommer du att bidra till att viktiga delar av samhället fungerar. Du kommer också att vara med att utveckla vår gemensamma miljö.

INNEHÅLL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 9

9 2019-11-22 08:30

KAPITEL 1

ANLÄGGNINGSBYGGANDE OCH ORGANISATION

10

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 10

2019-11-22 08:30

Anläggningsbyggande är ett arbete som handlar om att bygga samhällets olika kommunikationer. Man kallar det för infrastruktur. Ett modernt samhälle måste ha bra anläggningar för bland annat vatten, avlopp, broar, järnvägar och elektricitet för att fungera.

Yrket som anläggare är omväxlande och anläggare arbetar ofta utomhus. Arbetet kan vara fysiskt tungt. Det betyder att det kan vara tungt för kroppen. Men arbetet har blivit mindre och mindre tungt. Det beror på att man har ny byggteknik och nya material.

De som kallas anläggare kan höra till flera olika grupper av yrken. Anläggare kan till exempel vara anläggningsarbetare, trädgårdsanläggare, stensättare, plattsättare, rörläggare, järnvägsanläggare, brobyggare, beläggningsarbetare och maskinförare. Arbetsuppgifterna för de olika yrkena kan vara väldigt olika. Det kan vara att göra gjutningar i betong och att bygga och sköta planteringar.

ANLÄGGNINGSBYGGANDE OCH ORGANISATION

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 11

11 2019-11-22 08:30

De två branscherna anläggningsbranschen och byggbranschen skiljer sig åt. En stor skillnad är att arbetet inom anläggning handlar mycket om samarbete mellan anläggare och maskiner. I byggbranschen är arbetet mer som ett hantverk.

Ledning och organisation En organisation för ett anläggningsprojekt kan se ut på olika sätt. Det som bestämmer hur organisationen ser ut är vilka arbetsuppgifter som ingår i projektet. Andra saker som bestämmer hur organisationen set ut är hur lång tid projektet får ta och hur mycket pengar det får kosta. Hur man organiserar projektet beror också på vilken arbetskraft och vilka maskiner man behöver.

Den som leder organisationen kallas för platschef. En platschef har ofta ansvar för flera arbetsplatser. Platschefen har det juridiska och ekonomiska ansvaret för att man når projektets mål. Platschefen har också ansvar för att man följer lagar och bestämmelser. Om det är mindre byggen kan platschefen också vara arbetsledare.

12

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 12

2019-11-22 08:30

Arbetsledaren har ansvar för att arbetet följer planerna.

Arbetsledaren har också ansvar för att arbetet blir tekniskt och ekonomiskt rätt gjort. I stora byggen med många olika arbetsmoment finns ofta flera arbetsledare som leder olika delar av arbetet.

På vissa större byggen finns också planeringsingenjörer.

Planeringsingenjören samlar in uppgifter om hur arbetet går.

Planeringsingenjören kontrollerar också att resultatet stämmer med de mål som finns för produktionen och kvaliteten.

Alla byggen ska också ha kvalitetssamordnare och arbetsmiljösamordnare. Samordnaren har ansvar för att beskriva arbetsmiljön, miljön och kvaliteten utifrån de krav och lagar som gäller för projektet.

Ett skyddsombud är en anställd som har blivit vald av facket. Skyddsombudet är ett ombud för alla sina arbetskamrater.

Skyddsombudets uppgift är att tillsammans med arbetsgivaren göra arbetsmiljön trygg och säker. Skyddsombudet ska också kontrollera att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen.

Skyddsombudet har rätt att stoppa arbetet om det finns fara för de anställdas liv, eller om det finns risk för att de blir sjuka av miljön på arbetsplatsen.

Alla arbetsplatser med minst fem arbetstagare ska välja ett skyddsombud. Om det inte finns något fack som kan välja ett skyddsombud kan de som arbetar på arbetsplatsen välja ett skyddsombud själva. Att välja ett skyddsombud är en rättighet och inte en skyldighet.

Arbetsgivaren har alltid det högsta ansvaret för arbetsmiljön.

Byggledaren är i stället för beställaren. Det innebär att byggledaren kan föreslå ändringar som handlar om vilket arbete man ska göra och hur man ska göra arbetet.

ANLÄGGNINGSBYGGANDE OCH ORGANISATION

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 13

13 2019-11-22 08:30

KAPITEL 2

BYGGMATERIAL

14

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 14

2019-11-22 08:30

Några av de viktigaste materialen vid anläggningsbyggande är berg, jord och bitumen. De kallas för grundmaterial. Man kan förbättra grundmaterialen. Då blir de produkter som till exempel betong, cement, asfalt, ballast och material för olika vegetationsbäddar.

Nu för tiden har kunskapen om produkterna blivit större, och kraven har ökat. Byggare och anläggare förväntar sig att de produkter som kommer till arbetsplatsen ska ha egenskaper som gör att anläggningsarbetet blir bra. Produkterna ska också vara av en bra sort.

Ballastmaterial Ett viktigt råmaterial i anläggningsbyggande är berg. Berg har förbättrats och blivit till ballast. Ballast är krossat berg, naturgrus eller återvunnet material. Man använder krossat berg till ballast. Det beror på att naturgrus är ett material som kan ta slut. Dessutom använder man allt oftare naturgrus för vattenrening.

Det var i slutet av 1700-talet som skotten John McAdam upptäckte att krossad sten var mycket bra att använda för att bygga vägar. Namnet på den sortens sten blev makadam.

Man använder materialet ballast för anläggningsbyggande och för att bygga vägar och järnvägar.

Material av berg finns också som specialprodukter för reningsverk och i industrin. Det kan till exempel vara som sand för gjutning.

BYGGMATERIAL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 15

15 2019-11-22 08:30

Makadam vid husbygge, vägbygge och järnvägsbygge.

16

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 16

2019-11-22 08:30

Egenskaper och tillverkning Man tillverkar ofta ballast nära platsen för anläggningsbyggandet. Det beror på att ballast är tung och svår att hantera.

Det gör också ballasten svår att transportera.

De bergarter som man använder till ballast är de magmatiska, hårda bergarterna. Magmatiska bergarter har bildats genom utbrott från jordens inre. Exempel på dessa bergarter är granit, gnejs och diabas. Det finns yngre, sedimentära bergarter, men de är inte lika bra till ballast. Exempel på en sådan bergart är sandsten. Bergarter som innehåller glimmer är inte heller så bra, eftersom de lätt tar upp vatten. Det gör att de kan skadas av is och frost.

Trafiken på vägarna har ökat. Det innebär att kravet på materialet till vägbeläggning också har ökat. Man ställer därför större krav på att det är rätt beståndsdel, färg och tålighet.

För att vara säker på att materialet har rätt kvalitet kontrollerar man det noga genom att ta prover flera gånger. Man tar prover på råmaterialet och på det färdiga materialet som ska användas. Många som tillverkar material till vägbeläggning intygar att produkterna, bearbetningen och tjänsterna är bra.

Det betyder att den som köper produkterna kan vara säker på att produkterna uppfyller förväntningar och gällande krav.

Mätning av temperaturen i lågtempererad asfalt. När man lägger asfalt med lägre temperatur minskar man åldrandet i bindemedlet.

Utsläppen av växthusgaser minskar också och det går åt mindre energi. Dessutom blir arbetsmiljön bättre.

BYGGMATERIAL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 17

17 2019-11-22 08:30

1 Avtäckning, borrning

2 Laddning, sprängning

3 Lastning 4 Matning

5 Krossning

6 Sortering

Vilka egenskaper som är viktiga beror på vilken slutprodukt materialet ska användas till. Några viktiga egenskaper är: » Kornfördelning. » Kornens renhet – fritt från föroreningar. » Kornens form. » Kornens hållfasthet och hårdhet – förmågan att stå emot att det nöts av. » Vattenuppsugningsförmåga.

18

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 18

2019-11-22 08:30

Mängd

Exempel sortering 4/8.

Fraktioner 4 – 8

Underkorn

Överkorn

Kornstorlek 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

mm

Sortering 4/8

Bergmaterial finns i olika sorteringar. En sortering har samma storlek på kornen inom vissa gränser.

Korn som är mindre än den undre gränsen kallas underkorn.

Korn som är större än den övre gränsen kallas överkorn.

HÄR ÄR NÅGRA VANLIGA SORTERINGAR MED BETECKNINGAR: BETECKNING

BENÄMNING − ANVÄNDNINGSOMRÅDE

0/4

Betongsand

0/8

Betonggrus − rörgravsgrus

4/8

Gårdssingel – gårdsgrus

8/16

Ärtsingel – betongballast – makadam

32/64

Järnvägsmakadam

0/16

Grusslitlager

0/32

Bärlager

BYGGMATERIAL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 19

19 2019-11-22 08:30

EXEMPEL PÅ REGLER FÖR BALLAST FÖR ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL: ANVÄNDNING

REGLER

Ballast i betong

SS-EN12620, SS 13 70 03

Överbyggnadsmaterial för vägar

SS-EN12620, SS-EN 13285

Förstärkningslager Bärlager Slitlager Överbyggnadsmaterial för vägar

SS-EN 13043

Asfalt Betong Makadamballast för järnväg

Det finns fler krav som inte står i tabellen. Man kan läsa om kraven i Trafikverkets TRVK Väg, Allmänna tekniska beskrivningar för vägkonstruktion och i Svensk Byggtjänsts AMA Anläggning, Allmän materialoch arbetsbeskrivning.

SS-EN 13450, Banverkets BVS 585.52

Egenskapskrav för olika ändamål I byggregler och Europastandarder SS-EN står det vilka krav man ställer på olika bergmaterial som man ska använda för olika sorters byggande.

Att hushålla genom att återvinna Grus är en tillgång som kan ta slut. Därför återvinningen av bergmaterial ökat. Man river upp gamla vägkroppar och använder dem som bankfyllning. Man använder dem till exempel också som konstruktionsmaterial för bullervallar.

Krossade betongkonstruktioner använder man som byggnadsmaterial till vägar. Och asfalt kan man återanvända till 100 procent. Det beror på att tekniken har utvecklats.

Det pågår ett arbete med att förbättra hela återvinningsprocessen. Man vill ha enhetliga normer och se till att återvinningsprocessen blir bra.

20

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 20

2019-11-22 08:30

Jordarter Jordens innehåller sönderdelat berg. Det kallar man för jordart. Exempel på jordarter är morän och lera. Andra exempel är rester av organismer som torv och dy eller kemiska utfällningar.

Man använder jordarter som fyllning, tätningslager, förstärkningslager och obundna bärlager.

Jordarter med mycket sönderdelat berg delar man in i olika klasser efter storleken på kornen.

Jordarter

Kornfraktion

Kornstorlek

Block

Grovblock Mellanblock Finblock

> 2000 2000–630 630–200

Sten

Grovsten Finsten

200–63 63–20

Grus

Grovgrus Fingrus

20–6 6–2

Sand

Grovsand Mellansand Finsand (grovmo)

2–0,6 0,6–0,2 0,2–0,06

Silt

Grovsilt (finmo) Mellansilt (grovmjäla) Finsilt (finmjäla)

0,06–0,02 0,02–0,006 0,006–0,002

Lera

Ler

<-0,002

De finkorniga jordarterna använder man för att tillverka jord för plantering.

Bergmaterialindustrin delar in jordarterna på det här sättet: » Hur jordarten har bildats. » Vilken typ av material som jordarten innehåller.

» Vilken grupp av sortering som kornen i jordarten tillhör. » Om det finns risk för att jordarten fryser och hur mycket vatten jordarten släpper igenom. » Hur jordarten slits och hur stark den är. » Vilken förmåga jorden har att suga upp vatten.

Morän är den vanligaste jordarten i Sverige. Den innehåller block, sten och sand.

Naturgrus har länge varit en viktig produkt. Naturen har rundat av kornen och sorterat dem i storleksordning. Gruset är därför lätt att hantera. Det passar mycket bra när man tillverkar betong. De runda kornen gör att det går åt mindre cement. De runda kornen gör också betongen lättare att arbeta med.

De jordarter som man använder till anläggningsarbeten ska följa kraven i AMA Anläggning eller bygghandling.

BYGGMATERIAL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 21

21 2019-11-22 08:30

Bitumenbunden massa Bitumen är ett gemensamt namn för bindemedel av asfalt och tjära. De löser sig i kolsvavla. Asfalt är bitumenbunden massa. Den är en blandning av stenmaterial och bituminöst bindemedel. När man har lagt ut och packat den bitumenbundna massan kallas den för asfaltbetong eller gjutasfalt.

Man kan även använda asfalt för tätskikt. Oljegrus är inte samma sak som asfaltbetong.

Vilken bitumenbunden massa man väljer beror på slitlager och mängden trafik. Man väljer utifrån: Att lägga asfalt.

» slitagetålighet » bärförmåga » friktion » dräneringsförmåga » ljushet » bullerdämpning.

Bitumen är ett mörkbrunt till svart material. Det har en bindande förmåga. Bitumen består mest av kolväten och man tillverkar det av petroleum. Petroleum är en blandning av olika kolväten som har bildats av växter och djur som inte förmultnat. Processen tar ungefär 100 000 år. Det finns också färdigblandat bitumen i naturen. Det heter naturasfalt.

När man renar råolja är bitumen det tyngsta ämne som kommer ur bearbetningen. Den bästa råoljan kommer från Venezuela. Kolväten är svårlösliga i vatten men de löser sig i fetter.

När bitumen transporteras hålls det flytande vid en temperatur som ligger mellan 140 och 200 grader Celsius.

22

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 22

2019-11-22 08:30

I vanlig rumstemperatur kan bitumen vara fast eller mycket hård. Man använder hård bitumen för asfalt med hög trafik.

Man använder också hård bitumen i varma länder.

Om man ska använda bitumen i kallare länder använder man mjukare bitumen. Annars finns det en risk för att beläggningen spricker och går sönder när underliggande lager rör sig på grund av tjäle. Man använder också mjukare bitumen på vägar med låg trafik.

NYA ORD Emulsion är en blandning av två vätskor som inte brukar blanda sig lätt. Ett exempel är vatten och olja.

Emulgator är en tillsats som man använder för att ge en jämn blandning.

Egenskaper och tillverkning Vid asfaltverk blandar man asfalt (bitumen) och krossad sten.

Genom att variera stenmaterial, fraktion och bindemedel kan man få fram olika egenskaper för den färdiga beläggningen.

Vilka krav som gäller för bitumenbundna material står i Trafikverkets TRVKB Bitumenbundna lager, TRVK Väg och AMA Anläggning.

Asfaltsverk i Västberga, Stockholm.

Man tillverkar bindemedel genom att destillera råolja. Man får bitumenlösning när man blandar bitumen med lösningsmedel. Olika lösningsmedel har olika flyktighet. Därför påverkar lösningsmedlet egenskaperna hos bitumenlösningen.

När man ska tillverka oljegrus behöver man ett lösningsmedel som avdunstar långsamt. Man tillverkar bitumenemulsion genom att finfördela bitumen i vatten som innehåller emulgatorer och andra kemikalier.

BYGGMATERIAL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 23

23 2019-11-22 08:30

Man brukar avgöra och redovisa egenskaperna hos bitumen när det gäller: » viskositet » penetration » mjukpunkt » brytpunkt » duktilitet eller tänjbarhet » beständighet.

Viskositet Man prövar viskositeten med en kapillärviskosimeter eller utloppsviskosimeter.

Kapillärviskosimeter

Utloppsviskosimeter

100 g 100 g

Penetration Man prövar penetrationen med ett penetrationsprov.

Penetrationsprovning

24

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 24

2019-11-22 08:30

Mjukhet Man avgör mjukheten genom att pröva den med en så kallad kulmetod eller ringmetod.

25,4 mm

Bestämning av mjukhet

Brytpunkt Man avgör brytpunkten och temperaturen när bindemedel övergår från segt till sprött tillstånd. Det avgör man enligt den så kallade Fraas-metoden.

40,0 ± 0,1 mm

36,5 ± 0,1 mm

Ett tunt skikt av bindemedel böjs allt eftersom temperaturen sänks

Duktilitet När man prövar duktiliteten eller tänjbarheten gör man ett dragprov med en förutbestämd utdragshastighet.

Bestämning av duktilitet

BYGGMATERIAL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 25

25 2019-11-22 08:30

Beläggningens kvalitet beror väldigt mycket på packningsgraden.

Man undersöker avdunstningshastigheten för bitumenlösning. Bitumenemulsion avgör man genom destillation.

TYPISKA KORNKURVOR FÖR STENMATERIAL SAND

SILT Finsand

GRUS

Mellansand

Grovsand

Fingrus

Mellangrus

STEN Grovgrus

100 90 80

Passerar skikten, %

70 60 50

1 2

40

3

30 20 4 10 0 0,074 0,125 0,25 0,06 0,2

0,5 0,6

1,0

2

4 5,6 8 11,3 20 32 50 6 16 25 40 64

Kornstorlek, mm

26

1. Gjutasfalt.

3. Bitumenstabiliserat grus.

2. Tät asfaltbetong.

4. Dränerande asfaltbetong eller öppen asfaltemulsionsbetong.

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 26

2019-11-22 08:30

Betong Betong är ett naturmaterial som bildas genom en kemisk reaktion mellan cement och vatten. När cementen tar upp vatten blidas ett ”lim” mellan ballastkornen. Cement är ett hydrauliskt bindemedel som hårdnar under vatten. Därför kan man använda betong även för gjutningar under vatten.

Betong är ett material som inte går att bränna. När man ska använda betong i konstruktioner måste den armeras för att få tillräcklig styrka.

NYA ORD Karbonatisera är processen när koldioxid från luften reagerar med kalciumhydroxid i betong.

Man kan återvinna betong och använda den igen som fyllningsmaterial när man bygger vägar.

En fördel med betong är att cementpastan är alkalisk och har pH cirka 12. Det gör att stål och armering som är ingjutet i betongen inte rostar. Denna egenskap kan tyvärr försvinna om betongen karbonatiserar ner så långt att karbonatiseringen når armeringen eller om det blir sprickor som går ner till armeringen.

Under de senaste tio åren har man utvecklat nya typer av betong. Det finns betong som har en hållfasthet på upp till 150 MPa. För att förstå hur hög den hållfastheten är kan man jämföra med normal husbyggnadsbetong. Den betongen brukar inte ha en högre hållfasthet än 30 MPa. Anläggningsbetong brukar inte ha en högre hållfasthet än 40–55 MPa.

Betongstationens depå med sand och grus som ingår i tillverkningsprocessen.

Det finns självtorkande betong som torkar mycket snabbt.

Det finns också självkompakterande betong som flyter ut av sig själv utan att vibrering behövs.

Betong betecknas vanligtvis på ritningar och i byggbeskrivningar med förkortningen ”btg” följt av kvalitetsklass.

BYGGMATERIAL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 27

27 2019-11-22 08:30

Egenskaper och tillverkning VATTEN 6 %

CEMENT 14 %

Man brukar tillverka betong av cement, ballast och vatten.

Betongen består av cirka 80 procent bergmaterial, 14 procent cement och 6 procent vatten. Av bergmaterialet är hälften grus och hälften sten. För att betongen ska bli lätt att arbeta med och få rätt egenskaper blandar man den med olika tillsatsmedel. Tillverkningen av betong ska uppfylla krav i SS-EN 206:2013, A1:2016 och SS 137003:2015.

Det finns tusentals recept för hur man ska blanda cement, ballast, vatten och tillsatsmedel. Med de olika recepten kan man variera:

SAND 40 %

» konsistensen » hållfastheten » vattentätheten » frostbeständigheten » hanteringstiden » färgen.

GRUS 40%

Betongstation

Betongens beståndsdelar

28

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 28

2019-11-22 08:30

Vilka egenskaper betongen ska ha beror på vad man ska gjuta och hur man ska gjuta. Med hjälp av tekniska krav på hur betongen ska fungera avgör man betongens hållfasthet och temperaturutveckling. Vilka material som betongen ska innehålla beror på hur man ska använda betongen. Om man ska använda den utomhus, i en saltrik miljö eller tåla slitage så väljer man de material som bäst klara det. Den tid det tar för betongen att börja hårdna beror på väderleken och hur långt betongen ska transporteras. Man kan variera den tiden beroende på vilken typ av cement och vilka tillsatsmedel man använder.

Olika konsistens på betong Man kan tillverka betong i olika konsistens. Den kan vara styv, plastisk eller trögflytande.

Styv betong kan man forma med handen till en fast boll som inte kletar. Det är lämpligt att använda styv betong till armerade eller oarmerade golv på marken.

Plastisk betong kan man forma till en mjuk sammanhängande boll som smetar. Plastisk betong passar bra till grundplattor, murar lägre än 1 m och plintar med en tjocklek på minst 250 mm och ingen eller gles armering.

160 150

Trögflytande betong kan man inte forma till en boll. Trögflytande betong är lämplig för armerade bjälklagsplattor, balkar, tunna armerade väggar och pelare. Trögflytande betong passar också för konstruktioner som är höga eller svåra att komma åt.

Man blandar betong i satser. Man kan blanda betongen på fabrik. Den kallas då för fabriksbetong. Man kan också blanda betongen för hand eller med en frifallsblandare på arbetsplatsen.

140 130 120 110 100 90 80 70

Konsistensmätning av betong.

60 50 40 30 20 10

BYGGMATERIAL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 29

29 2019-11-22 08:30

I konstruktioner som ska bära last måste man armera betongen för att den ska kunna ta upp laster. Oarmerad betong kan man använda för plattor, marksten och vägbeläggningar.

En oarmerad betongkonstruktion kan brista om den belastas.

I en armerad betongkonstruktion tar armeringen upp farliga krafter.

Cement Cement tillverkar man av kalksten, lermineral, en mindre mängd gips och andra tillsatsmaterial. Man tillverkar cement i stora cementfabriker där man bränner kalkstenen och leran tillsammans i ugnar. Den produkt som framställs vid bränningen kallas för klinker. Man maler sedan ner klinkern till olika finhet för olika cementtyper. För tillverkningen gäller SS-EN 197-1: 2011 och SS 13 42 02-04: 2006.

De vanligaste namnen på cement är: » Standardcement (Std). » Kompositcement – till exempel kalkfillercement. Det säljs i Sverige som Byggcement. » Snabbcement (SH). » Anläggningscement (Std ANL). » Vitcement. » Slaggcement.

30

LIBER – ANLÄGGNINGSARBETE

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 30

2019-11-22 08:30

Man delar in cement indelas i fem huvudgrupper: » CEM I Portlandcement » CEM II Sammansatta portlandcement » CEM III Slaggcement » CEM IV Puzzolancement » CEM V Kompositcement Det som skiljer de olika typerna av cement åt beror på vilken hållfasthetsutveckling och temperaturutveckling de har och om de är lågalkaliska eller inte.

Snabbcement är ett cement som har en snabbare hållfasthetsutveckling. Snabbcement passar därför bra när man ska gjuta på vintern. Det beror på att det har en snabbare temperaturutveckling när det härdar. Snabbcementet är ett finare malt cement. Det gör att cementet tar upp vatten snabbare och torkar ut betongen snabbare.

När man gjuter konstruktioner för anläggningar brukar man använda anläggningscement. Anläggningscement är ett lågalkaliskt cement. Det ger en betong som har bra hållfasthet mot frost och mindre risk för sprickor. Det beror på att betongen har en långsammare temperaturutveckling.

Vitcement använder man mest för betong som man vill ska ha en ljus yta. Man använder också vitcement om man vill färga betongen.

Cement är en färskvara. Om den utsätts för fukt startar den kemiska reaktionen direkt.

Man brukar leverera cement i säck som väger 25 kg, i storsäck som väger 500 eller 1 000 kg eller i lös vikt utan säckar.

Tryckhållfasthet, MPa

Tryckhållfasthetsutveckling hos några vanliga cementtyper 70 60 50 40 30 20 10 0 Tid, dygn SH P Byggcement Anläggningscement

BYGGMATERIAL

47125647_BYGG_anläggningsarbete_inlaga.indd 31

31 2019-11-22 08:30

ANLÄGGNINGSARBETE

Anläggningsarbete Anläggningsarbete ger en bred bild av arbetet inom olika anläggningsområden – och riktar sig till alla som arbetar inom ett anläggningsprojekt.

Michael Åhström

Boken går igenom arbetstekniker, material och anläggningsmaskiner. Stegvis beskrivs de arbetsmoment som ingår i ett byggnadsprojekt när man anlägger vatten- och avloppsledningar, vägar, grönytor, broar, järnvägar med mera.

Arbetsmiljörisker och säkerhet är ett genomgående tema i boken.

Serien BYGG omfattar faktaböcker (tryckta såväl som digitala) och ett digitalt elevmaterial, som innehåller övningar, arbetsmoment och inlämningsuppgifter. Läraren har möjlighet att följa elevernas arbete och resultat. Läraren kan också öppna ”lärvägar”, det vill säga tillgängliggöra valda delar under en tidsperiod.

På liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet.

BYGG Anläggningsarbete Michael Åhström

Best.nr 47-12564-7 Tryck.nr 47-12564-7

47125647_BYGG_anläggningsarbete_omslag.indd 1

2019-11-21 13:35