9789147113613 by Smakprov Media AB

FORSBERG (RED.)

Vad är hållbar samhällsplanering?

SAMHÄLLSPLANERINGENS TEORI OCH PRAKTIK

I grund och botten syftar samhällsplaneringen till att garantera alla en långsiktigt hållbar, rättvis och trygg tillvaro. Det handlar om att välja väg för framtiden och att på ett klokt sätt möta utmaningarna till följd av bland annat miljöpåverkan, befolkningsförändringar, nationell och internationell migration, segregering och bostadsbrist. Samhällsplaneringens teori och praktik beskriver områden med hög relevans för hållbar samhällsplanering. Läsaren introduceras till planeringens utmaningar och vilka verktyg planerare har att möta dem med. Boken är pedagogiskt utformad, rikt illustrerad och har exempel från olika delar av landet samt internationella utblickar. Den riktar sig i huvudsak till utbildningar i samhällsplanering. Eftersom frågorna är av stort allmänintresse kan boken också vara av värde för såväl praktiskt verkande planerare och offentliga aktörer som för en bred allmänhet med intresse för närmiljöns utformning. Författarna är i huvudsak universitetslärare vid svenska samhällsplanerarutbildningar och deras texter bygger på forskning de bedriver inom området. Därför håller boken genomgående hög vetenskaplig kvalitet.

REDAKTÖR

Gunnel Forsberg är professor i kulturgeograﬁ med samhällsplaneringsinriktning vid Stockholms universitet. Foto: Adam af Ekenstam

SAMHÄLLSPLANERINGENS teori och praktik GUNNEL FORSBERG (RED.) ( )

Best.nr 47-11361-3 Tryck.nr 47-11361-3

4711361_samhallsplanering_omslag.indd All Pages

23/10/18 10:56 AM

Förläggare: Helena Ekholm Redaktör: Lisa Grafström Formgivning: Nette Lövgren Omslag: Nette Lövgren Omslagsbild: TAW4/Shutterstock i bearbetning av Nette Lövgren. Illustrationer: Nette Lövgren (om inget annat anges) Produktionsledare: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2019

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

9789147113613b1-384c.indd 2

23/10/18 2:46 PM

Förord

Att planera är att med gott handlag ta hänsyn till en mängd olika aspekter i samhället. Det handlar om naturgivna och av samhället påverkade villkor och förutsättningar i såväl det glesbebyggda rurala landskapet som i det täta urbana landskapet. Den gode planeraren ska tolka såväl demokratiskt fattade beslut som människors olika önskemål och förväntningar och omsätta detta i långsiktigt hållbara lösningar. Samhället ställer krav på en planerare som har såväl handlingskraft som lyhördhet. I den här boken har vi sammanställt texter inom ett antal områden med hög relevans för modern samhällsplanering. Här presenteras centrala planeringsbegrepp, såväl deras teoretiska grund som exempel på hur de tilllämpas i praktiken. Boken innehåller illustrativa exempel från olika delar av landet och några utblickar till våra grannländer och den europeiska gemenskapen. Bokens medförfattare är i huvudsak universitetslärare vid svenska samhällsplanerarutbildningar. De är också framgångsrika forskare inom de ämnen de behandlar, vilket säkerställer en hög vetenskaplig kvalitet. Några av kapitlen är bearbetningar av texter som varit publicerade i antologin Planeringens utmaningar och tillämpningar som utkom första gången 2005 (Forsberg 2005). Den boken har varit en viktig huvudbok på många samhällsplanerarutbildningar i landet och vi har därför valt att låta några centrala delar återkomma i förnyad tappning i denna bok. Huvuddelen av innehållet behandlar dock nya områden för dagens samhällsplanering med illustrativa konkreta planeringsexempel. Boken vänder sig i första hand till studenter som påbörjar sin utbildning till planerare, både de som utbildar sig inom det samhällsvetenskapliga fältet och de som utbildar sig inom mer tekniska planerarutbildningar. Boken vänder sig också till dem som arbetar med olika planeringsuppdrag på lokal, regional och nationell nivå. Även andra som i sin vardag påverkas av planeringens effekter kan med fördel ta del av innehållet för att förstå under vilka villkor och utifrån vilka utgångspunkter som planeringen genomförs. En god kommunikation mellan 3

9789147113613b1-384c.indd 3

23/10/18 2:46 PM

planerare och medborgare är nödvändig för att skapa goda och långsiktigt hållbara vardagsvillkor. Det är min förhoppning att denna bok ska bidra till att skapa ömsesidig förståelse för planeringens utmaningar och tillämpningar och därmed stimulera en konstruktiv och öppen kommunikation. Planeringens praktik är i ständig förändring. Lagar tillkommer och befintliga revideras. Beslutsnivåer omorganiseras och utvecklas. Omvärldsförändringar och strängare miljökrav kräver nya placeringsbeslut. Därför rekommenderar vi att man i undervisningen följer upp analyserna i boken med uppdateringar på aktuella hemsidor och i andra informationskanaler. Som redaktör vill jag tacka alla författare som bidragit med sin kunskap inom olika planeringsrelevanta områden till denna bok. Mitt varmaste tack går dock till alla studenter som jag och mina författarkollegor träffat under årens lopp. Det är huvudsakligen ni som genom ert engagemang och kritiska frågor motiverat oss att sammanställa denna publikation. Jag hoppas att den därmed kommer att fylla ett behov för kommande samhällsplanerarstudenter. Uppsala 3 oktober 2018

Gunnel Forsberg

9789147113613b1-384c.indd 4

23/10/18 2:46 PM

Innehåll PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA 01. Samhällsplaneringens förutsättningar och villkor: Områden, nivåer, gränser

GUNNEL FOR SBERG

Planeringsfältet och aktörerna 15 Gränslöshet i nätverkssamhället 17 Avslutande reﬂektion 18 02. Ett tidrumsligt perspektiv på samhället

BO LENNTORP

Dela upp och håll samman 21 Tidrumsbeskrivning 25 Ett hushålls vardag 26 Möjligheter och restriktioner 30 Avslutande reﬂektion 31 03. Befolkningsprognoser och lokala förändringar

BO M A LMBERG

Planeringsuppdrag inom bostad, service och arbetsmarknad Principerna för befolkningsprognoser 35 Stegvis prognos 37 Den demograﬁska analysen 39 Stabilitet och förändring i ett bostadsområde 41 Avslutande reﬂektion 42 04. Samhällsplaneringens nyckelverktyg och arbetsformer

LENN A RT TONELL

Planeringstypologi 46 Hänsynsregler enligt plan- och bygglagen Planformer och deras tillämpning 50 Avslutande reﬂektion 56

05. Samhällsplaneringens praktik genom fältarbete

URBA N NORDIN, K L A S R A MBERG & A NDER S RICK EGÅ RD

Fältarbetets olika faser och studieobjekt Fältarbetets utmaningar 63 Avslutande reﬂektion 67

PLANERING FÖR EN HÅLLBAR OCH RÄTTVIS FRAMTID 06. Globala och lokala mål för hållbarhet

W IK TORI A GL A D

Sveriges miljökvalitetsmål

9789147113613b1-384c.indd 5

23/10/18 2:46 PM

Ekosystemtjänster 73 Avslutande reﬂektion 75 07. Sociala aspekter på hållbar planering

LEN A GRIP & FLORI A N SA SCH A BENE S

Det sociala perspektivet i planeringsprocessen 78 Social hållbarhet som jämlikhet och som samhällssystem Parklets – exempel på en praktisk strategi 81 Avslutande reﬂektion 84 08. Hållbarhetsaspekter i den fysiska planeringen

M A RIE S TENSEK E

Framväxten av miljö- och hållbarhetsplaneringen i Sverige 87 Sektorisering och utökad lagstiftning 90 Biosfärområde som modellområde – exemplet Kinnekulle 93 Avslutande reﬂektion 94 09. Hållbar kust- och havsplanering

A NDRE A S SK RI V ER H A NSEN

Ett samspel mellan natur och kultur Integrerad kustzonplanering 99 Utveckling av havsplanering 102 Avslutande reﬂektion 107

VERKLIGHET OCH VISIONER 10. Verkligheten bakom modellen

109

110

LENN A RT TONELL

Värderingar, politik, påverkansfaktorer och makt Lobbning som påtryckningsverksamhet 111 Dennisöverenskommelsen 112 Avslutande reﬂektion 116

110

11. Tyngdpunktsförskjutningar mellan kommunala planeringsområden

118

BRITA HERMELIN

Sektorsövergripande planering 118 Fysisk och strategisk planering 119 När megaprojekt landar i en mellanstor kommun – exempel från Norrköping Avslutande reﬂektion 125 12. Strategisk planering som svar på ökad konkurrens

121

127

IDA A NDER S SON & THOM A S BORÉN

Marknadsföring av kommunala visioner 128 Utmaningar med strategisk planering 130 Skilda förutsättningar – exempel från Stockholm och Åre Avslutande reﬂektion 133

131

13. Flaggskeppsplanering: Fjärde stadsrummet som ny vision för Malmö

136

CA RIN A LIS TERBORN

Lansering av en ny rumslig struktur för en kunskapsstad

137

9789147113613b1-384c.indd 6

23/10/18 2:46 PM

INNEHÅLL

Att bygga och sälja visionen Avslutande reﬂektion 144

139

14. Visioner om god stadsplanering i historisk belysning

146

H A NS OLOF GOT TFRIDS SON

Stadslandskapets grundprinciper 146 Det medeltida stadslandskapet 147 Renässansen och drömmen om idealstaden Planering för produktion 151 Planering för funktion 152 Planering för kreativitet 155 Avslutande reﬂektion 156

149

STADSLAND SK APETS PLANERING

159

15. Städers och stadsplaneverktygens framväxt i Sverige

160

LEN A GRIP

Framväxten av nationella regleringar 162 Förstärkt stadsplanelagstiftning under 1900-talet 164 Reglerande plan- och bygglagar 1947, 1987, 2010 165 Avslutande reﬂektion 167 16. Planerat kontra levt stadsliv

169

K L A S R A MBERG

Folkhemmets stadsplanering 1930–1980 169 Den postindustriella staden 1980– 171 Historiska blinkningar i nyproduktion – exemplet Glasberga Avslutande reﬂektion 177 17. Oroligheter och upplopp i utsatta stadsdelar

174

179

ILDA LINDELL , A NTHON Y INCE & THOM A S BORÉN

Nyliberal urbanism 179 Gentrifiering och omflyttning – exempel från London 181 Privatisering och polarisering – exempel från Stockholm Avslutande reflektion 185 18. Renovering av ett miljonprogram

182

188

E VA GUS TAV S SON

Mitt Gröna Kvarter – stadsdelen Vivalla i Örebro Symboliskt deltagande eller faktiskt inﬂytande? Avslutande reﬂektion 194

188 191

19. Förtätning och gröna kilar – konsekvenser för friluftslivet

197

ROSEM A RIE A NK RE & LEN A PE TER S SON FOR SBERG

Friluftsliv i den fysiska planeringen 197 Förtätning av staden – konsekvenser för den urbana naturen Friluftsliv i Östersund 201 Avslutande reﬂektion 205

200

9789147113613b1-384c.indd 7

23/10/18 2:46 PM

20. Kreativa processer i stadsutveckling – konst och planering i samverkan

207

THOM A S BORÉN & CR A IG YOUNG

Motstånd mot instrumentaliserad kulturutformning Att inkludera en konstnär 209 Dialogeffekter 209 Coola forum 210 Konstnären som planerare 210 Konst som planering 211 Avslutande reﬂektion 212

207

LANDSBYGDSLANDSK APETS PLANERING 21. Människans spår i landskapet

215

216

JOH A N BERG

Landskapsbegreppets rums- och tidsaspekt 216 Form, funktion och process i samhällshistoriskt sammanhang Att läsa landskapet och dess historia 221 Avslutande reﬂektion 223 22. Kulturarv och landsbygdens omvandling

219

225

M A JA L AGERQV IS T

Idéer om landsbygden och kulturarv 225 Utmaningar för ruralt kulturarv 227 Folkligt omhändertaget kulturarv – exemplet torp Avslutande reﬂektion 233 23. Turism på landsbygden – en betydande näring

229

235

ULRIK A Å K ERLUND & A NDRE A S BACK

Turistnäringens aktörer 236 Förvaltning och planering av naturresurser och rekreationslandskap Fritidshusturismen och dess historia 239 Attraktivitet kontra närhet till permanentbostaden 241 Avslutande reﬂektion 242 24. Skärgården i en växande storstad – långt borta och nära

238

245

URBA N NORDIN

Ömsesidigt beroendeförhållande i historisk belysning 245 Förändrad roll i det regionala perspektivet 246 Från restriktiv till positiv kommunal skärgårdsplanering 249 Skärgården som ”periferi” 250 Avslutande reﬂektion 252 25. Skogslandskapets markanvändning och konﬂikter

255

OLOF S TJERNS TRÖM & ÖR JA N PE T TER S SON

En föränderlig råvara och resurs 256 Skogen i lagstiftning och planering 258 Kommunernas roll i planeringen av skogsmarken 259 Skogliga frågor på lokal nivå – exemplet Vilhelmina 261 Avslutande reﬂektion 263

9789147113613b1-384c.indd 8

23/10/18 2:46 PM

INNEHÅLL

26. Ärrbildningar i landskapet

265

A NN A S TORM

Stigberoende 265 Ärr som metafor 267 Det förﬂutnas roll i samtiden – exemplet Malmberget Avslutande reﬂektion 273

268

REGIONALA PLANERINGS STRATEGIER 27. Former för regional planering

275

276

LUK A S SM A S

Den regionala planeringens arbetsområde 276 Stockholms regionala utvecklingsplaner 278 Koordinering och integrering av intressen 279 Regionala rumsliga strategier i stadsregioner 281 Avslutande reﬂektion 282 28. Flernivåstyrning och omfördelning av planeringsansvar

285

BRITA HERMELIN

Regionstyrning i det politiska ﬂernivåsystemet – stabilitet och förändringar Styrning och organisering av regionalt utvecklingsarbete – exempel Region Östergötland 289 Avslutande reﬂektion 292 29. EU:s regional- och strukturfondspolitik

286

294

M AT S LUNDM A RK

Syftet med den europeiska strukturfondspolitiken 294 Regional fördelning och omfördelning av medel 296 Strukturfondsprogrammens utformning i Sverige 298 Kulturarv och turism som strukturfondsprojekt – exempel från Bergslagen Utvärdering och uppföljning av insatserna och deras resultat 303 Avslutande reﬂektion 304

301

PLANERING AV INFRASTRUKTUR OCH FÖRSÖRJNINGSSYSTEM 30. Kollektivtraﬁk i storstad och glesbygd

307

308

CA MILL A Å RLIN

Kollektivtrafikplanering – vad säger lagen? Trafikförsörjningsprogrammen uppgift 310 Framkomlighet i den täta staden 312 Plats kontra flöde 313 Kollektivtrafik på landsbygden 315 Avslutande reflektion 315 31. Socialt hållbara persontransporter

309

317

CHRIS TIN A LINDK V IS T SCHOLTEN

En kollektiv nyttighet 317 Mobilitet, social hållbarhet och transportfattigdom

318

9789147113613b1-384c.indd 9

23/10/18 2:46 PM

Det transportpolitiska målet 320 Tillgänglighet och jämställdhet i transportplaneringen 322 Jämställdhetskonsekvensbedömning i transportplaneringen 325 Utmaningar för en socialt hållbar och jämställd transportplanering – exemplet Dalarna 327 Avslutande reﬂektion 329 32. Underjordens infrastruktur – exemplet energisystem

331

DICK M AGNUS SON

Det svenska energisystemet 332 Energirelevant lagstiftning 333 Regional planering och samverkan 334 Regionala fjärrvärmesystem – exempel från Stockholm Kraftvärmeutbyggnad i plandokumenten 336 Avslutande reﬂektion 338 33. Vindkraftsplanering och lokal anpassning

334

340

JOH A NN A LIL JENFELDT & SA NN A MEL S

Politiska mål och praktiskt genomförande 340 Vindkraftens effekter och konkurrerande intressen Planering för vindkraftsutbyggnad i Sverige 343 Lokal anpassning av vindkraftsutbyggnaden 346 Avslutande reﬂektion 348 34. Grön infrastruktur – ett nytt paradigm

342

349

M AT TI A S SA NDBERG

Om grönskans roll och föränderliga värde 349 Deﬁnition och kort bakgrund 350 Grått till grönt till kontinuum 352 Ekologisk modernisering och miljörättvisa – en kritisk betraktelse En optimistisk betraktelse: Jorden från brädgård till trädgård? 356 Något av allt det där som ett träd kan stå för 357 Avslutande reﬂektion 357

NORDISK OCH EUROPEISK UTBLICK

353

361

35. Planeringssystemen i Norden – likheter och skillnader

362

LUK A S SM A S & PE TER SCHMIT T

Planeringsnivåer och administrativa indelningar 362 Skillnader och likheter i planeringssystemen 366 Avslutande reﬂektion 368 36. Det europeiska perspektivet: Spatial planning

371

PE TER SCHMIT T & LUK A S SM A S

European Spatial Planning – en bakgrund 371 Territoriell sammanhållning: ett normativt begrepp Avslutande reﬂektion 375 Register

374

378

Författarpresentation

381

9789147113613b1-384c.indd 10

23/10/18 2:46 PM

Planeringens arbetsfĂ¤lt och verktygslĂĽda

9789147113613b1-384c.indd 11

23/10/18 2:46 PM

Samhällsplaneringens förutsättningar och villkor: Områden, nivåer, gränser GUNNEL FORSBERG

En planerare har framtiden i sina händer och har till uppgift att verka för att ge alla en rättvis och trygg tillvaro med sikte på en hållbar framtid. Den som utbildar sig till planerare bör alltså tillägna sig god probleminsikt, förmåga till samordning, kompetens att göra vägval och att ta initiativ för förändring. Den här boken har till syfte att lägga en grund för sådan kompetens. Miljöpåverkan, åldrande befolkning, nationell och internationell migration, regional och lokal obalans samt segregation är några av utmaningarna för dagens och morgondagens planerare. Alla dessa områden kräver sammansatta analyser och en samhällsplanerare måste därför kunna sätta samman information och kunskap från olika specialområden till en helhet. Den spännande utmaningen består i att väga samman en mängd olika, ibland motstridiga, intressen till fungerande och hållbara förslag och lösningar. Samhället blir aldrig färdigplanerat. Människor åldras, flyttar, bildar familj, får barn, separerar, byter bostad och dör. Företag startar och anställer medarbetare, andra företag förlorar sin marknad och måste säga upp anställda eller lägga ner. Även om detta är individuella händelser för var och en, ger dessa processer tillsammans ett behov av planeringsinsatser från samhället för att det inte ska bli kaos. Övergripande för all planering är att den ska bidra till ett hållbart samhälle. Begreppet hållbarhet, som myntades i samband med den internationella visionen om en gemensam och hållbar framtid, formulerad i Gro Harlem Brundtlands rapport Vår gemensamma framtid (World Commission on Environment and Development 1988) har under åren varit föremål för intressant debatt. Hur ska den uppnås och är det verkligen rätt begrepp? Kanske ska vi istället ha sikte på ett ”uthålligt”, ”anpassningsbenäget” eller ”recilient” samhälle? Diskussionerna om begreppet har bidragit till en 12

9789147113613b1-384c.indd 12

23/10/18 2:46 PM

SAMHÄLLSPLANERINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VILLKOR: OMRÅDEN, NIVÅER, GRÄNSER

fördjupning av hur vi egentligen vill att ett framtida samhälle ska se ut där även kommande generationer kan leva ett gott liv. I denna bok håller vi dock kvar vid begreppet ”hållbarhet” som rättesnöre för planeringen. Hållbarhetsperspektivet genomsyrar därför direkt eller indirekt alla kapitel. Ett annat bärande riktmärke för all planering är att den ska bidra till jämställhet och jämlikhet. Det omfattar bland annat frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet. 1979 fick Sverige sin första jämställdhetslag (omarbetades senare 1991) med målsättning att all offentlig verksamhet ska verka för att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Alla myndigheter har sedan dess skyldighet att upprätta jämställdhetsplaner med ett antal jämställdhetsmål för sin verksamhet. Även staten ställer upp mål för sin jämställdhet utifrån den övergripande lagstiftningen (se faktaruta 1.1). Mål för miljö och jämställdhet är formulerade också på internationell nivå, inom EU genom Lissabonfördraget 2009 och inom FN genom de globala hållbarhetsmålen från 2015 (se faktaruta 1.2).

FAKTARUTA 1.1

Regeringens sex delmål inom jämställdhet: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. (Regeringskansliet, 2018)

9789147113613b1-384c.indd 13

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

FAKTARUTA 1.2

FN:s 17 hållbarhetsmål Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål som ämnar bidra till att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter i världen, att lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa. Alla mål har flera delmål och indikatorer för att mäta och utvärdera utvecklingen. 1. Att avskaffa all form av fattigdom överallt 2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation 10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder 11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling (Regeringskansliet 2015)

9789147113613b1-384c.indd 14

23/10/18 2:46 PM

SAMHÄLLSPLANERINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VILLKOR: OMRÅDEN, NIVÅER, GRÄNSER

Inom såväl miljöplanering som jämställdhetsplanering finns verktyg till hjälp. Viktiga sådana är miljökonsekvensbedömningar och jämställdhetsbedömningar. Sedan 2009 har jämställdhetslagen ersatts med en vidare diskrimineringslag (SFS 2008:567) med syfte att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Utifrån dessa uppgifter kan vi konstatera att samhällsplaneringen i vid mening har ett viktigt uppdrag att utföra inom det mångfacetterade samhälle som vi lever i. (Se vidare Regeringskansliet 2015 och Boverket 2015.)

Planeringsfältet och aktörerna Man kan säga att planering för en hållbar och jämställd utveckling sker inom ramen för tre övergripande fält – fysisk/ekologisk, social/kulturell och ekonomisk – samt på olika administrativa nivåer – såsom kommuner, regioner, EU och FN. Uppgifterna rör allt från planering i enskilda förortsmiljöer till internationella miljöfrågor. Även om exempelvis privata företag och civilsamhället är delaktiga i samhällsplaneringen är det den politikerstyrda offentliga sektorn som är huvudaktör och det är också den offentliga planeringen som fokuseras i denna bok. Tabell 1.1 illustrerar exempel på några planeringsuppgifter inom dessa fält och nivåer. I detta politiska flernivåsystem har kommunerna en betydande roll. Vi kallar det för det kommunala planmonopolet. Det kommunala planeringsuppdraget har därför också ett stort utrymme i denna bok. Men de andra nivåerna har på många sätt fått en allt större betydelse, vilket också framgår i flera av kapitlen. Den kommunala organisationen består av den kommunala förvaltningen och de kommunalt ägda bolagen. Genom olika delar av sin organisation har kommunerna genom lagstiftning (till exempel plan- och bygglagen [SFS 2010:900]) tillgång till verktyg och resurser för att utforma och genomföra samhällsplanering. (Se vidare Boverkets hemsida, www.boverket.se/ PBL-Kunskapsbanken) Den här boken presenterar några centrala sådana verktyg. Ett viktigt förhållande är emellertid att kommunerna inte har rådig15

9789147113613b1-384c.indd 15

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

TABELL 1.1 Exempel på planeringsuppgifter på olika beslutsnivåer PLANERINGSNIVÅ

FYSISK

SOCIAL

EKONOMISK

Lokal

Bostäder, parker, vattenoch avloppssystem, lokala vägnätet, kultur

Välfärd, barnomsorg, kultur, friluftsliv

Lokalt näringsliv, infrastruktur för näringslivet, resursfördelning

Regional

Miljöstrategier, Välfärd sjukvård, kultur, regionala kommunikatio- friluftsliv ner, strandskydd

Regional utveckling, kultur

Nationell

Kommunikationer, infrastruktur, miljö, kust och hav

Välfärdspolitik, utbildning, social infrastruktur, polis, sjukförsäkring

Skattesystem, arbetsmarknadspolitik, näringslivspolitik

Miljö, rumslig planering

Sammanhållningspolitik, fri rörlighet mellan länder

Fri rörlighet för varor, kapital, arbetskraft, strukturförändringspolitik

Internationell

Agenda 21, Agenda 2030, Parisavtalet*, Fiskekvoter

Mänskliga rättigheter, barnkonventionen

Frihandelsavtal, nedrustningsavtal

* Agenda 21 är ett handlingsprogram som FN antog 1992 under konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro och som består av ett stort antal mål för att motverka miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati. Agenda 2030 är en vidareutveckling som antogs av FN 2015 och innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling (se faktaruta 1.2). Parisavtalet undertecknades av världens regeringar 2016 med syfte att minska utsläppen av växthusgaser för att motverka global uppvärmning.

het över alla de verktyg och resurser som krävs för att genomföra samhällsplaneringens mål. Det är bakgrunden till att samhällsplanering omfattar samverkan och förhandlingar med aktörer och intressenter utanför den organisatoriska gränsen för den kommunala förvaltningen eller de kommunalt ägda bolagen. Sådan interaktion för kommunal samhällsplanering sker vertikalt mellan nivåer i det politiska flernivåsystemet och horisontellt med andra kommuner samt tvärsektoriellt med privat sektor och genom samverkan med det lokala civilsamhället och den lokala befolkningen. Den regionala planeringsnivån har inte lika specificerade verktyg som den kommunala nivån men regleras på olika sätt genom annan lagstiftning och regelverk. De huvudsakliga aktörerna på den regionala nivån är dels landstinget som har en politisk sammansättning som liksom kommunerna 16

9789147113613b1-384c.indd 16

23/10/18 2:46 PM

SAMHÄLLSPLANERINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VILLKOR: OMRÅDEN, NIVÅER, GRÄNSER

väljs var fjärde år vid de allmänna valen, dels länsstyrelsen som är statens ”förlängda arm” ute i landet. Länsstyrelserna har rötter tillbaka till 1600-talet då Axel Oxenstierna reformerade statsförvaltningen i Sverige, därav titeln ”landshövding” för deras högsta chefer. Syftet var att tillse att lagar och beslut efterlevdes och detta är ett huvudsyfte även idag. Medan länsstyrelserna sålunda är statliga myndigheter, är landstingen1 regionala självstyrande enheter med huvudsakligt ansvar för hälso- och sjukvård och lokaltrafik. Liksom kommunerna finansieras landstingen av den skatt som invånarna betalar. Såväl landsting som länsstyrelse har i allt större utsträckning fått ansvar för den regionala planeringen (se även Sveriges Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se).

Gränslöshet i nätverkssamhället I det moderna planerarsamhället är det inte så tydliga skillnader mellan olika fält och nivåer som tabell 1.1 ovan kan ge sken av. Många landsting har blivit ”regioner” och därmed fått utökat ansvarsområde. Nätverk har blivit en allt mer dominerande organisationsform inom alltfler områden. Att planera i nätverk innebär att vara beredd på förändringar och nya relationer. Med nätverken upplöses de gränser som definierat territorier och funktioner. Inom det planeringsparadigm som kommit att benämnas governance, som på svenska blivit ungefär ”nätverksplanering”, är maktrelationerna inte givna per definition utan det sker ständiga förhandlingar och omförhandlingar. Det formeras ständigt nya allianser, såväl på lokal nivå (i stadsdelar och i småsamhällen) som på nationell och internationell nivå. EU-ländernas samhällsplanering har till exempel ändrat karaktär samtidigt som EU stärkt sitt inflytande över medlemsländernas samhällsplanering. Avslutningsvis diskuteras i boken hur en traditionell roll för samhällsplaneringen, att ”bygga” nationalstater kommit att ersättas med målsättningen att ”bygga” EU.

Egentligen benämnda sekundärkommun till skillnad från primärkommun som den egentliga benämningen på kommun.

9789147113613b1-384c.indd 17

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

AVSLUTANDE REFLEKTION Tre frågor att fundera över

1. Är planeringens uppgift huvudsakligen att ”lägga tillrätta” eller att ”lyssna in”? Efterkrigstiden var en gyllene epok för samhällsplanering. Det var mycket som skulle återställas efter kriget, och i Sverige som undsluppit krigets fasor och förstörelse upplevdes en exceptionell ekonomisk tillväxt. Vi fick en framgångsrik välfärdsplanering av nordiskt snitt inom ramen för en ambitiös socialpolitik där staten hade ett stort ansvar för vård och omsorg (se Esping-Andersen 2013). Inom bostadsplaneringen skedde en aldrig tidigare skådad nybyggnation (genom det så kallade miljonprogrammet). Planerarna kallades för sociala ingenjörer med ambition att lägga livet tillrätta för medborgarna. Men det visade sig att alla inte ville eller kunde passa in i den mall för det goda livet som planerarna presenterade (se Hirdman 2010). Mot slutet av 1900-talet började man därför dra sig tillbaka från vissa planeringsuppdrag för att lämna över till andra aktörer. Konsekvenserna av ett mer ”inkännande” förhållningssätt hade dock också sina problem. Mind the gap! skrev David Smith i början på 90-talet och menade att marknaden och privata intressen har fått ett (alltför) stort inflytande på samhällsplaneringen i samma takt som den offentliga sektorn dragit sig tillbaka (Smith 1994). Eftersom marknaden inte är skyldig någon människa någonting, kan den inte heller hantera frågor om moral och rättvisa och kan inte ställas till svars för sina handlingar i allmänna val. På vilka sätt kan man kombinera den professionella kunskapen om hur man skapar långsiktigt goda miljöer med andra aktörers mer kortsiktiga behov? 2. Planerar man för ”allas bästa” eller för ”de mest behövande”? Samtidigt som vi vill sträva efter rättvis och lika behandling genom att behandla alla lika och planera för ”det allmännas bästa” kan det kanske vara orättvist att behandla alla lika om det finns viktiga skillnader mellan olika gruppers villkor och behov. Skillnader i den fysiska omgivningen skapar till exempel olika förutsättningar för överlevnad. Exempel på sådana är regionala skillnader när det gäller tillgång till resurser och valmöjligheter. Vissa

9789147113613b1-384c.indd 18

23/10/18 2:46 PM

SAMHÄLLSPLANERINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VILLKOR: OMRÅDEN, NIVÅER, GRÄNSER

skillnader härrör från olika livsstilar, vanor och preferenser, medan andra är resultat av ojämlika sociala och geografiska förutsättningar. Vilka är fördelarna och nackdelarna med generella respektive gruppspecifika planeringsinsatser? Den brittiska planeraren Clara Greed menar att planeraren måste vara medveten om för vem man planerar. Ända sedan antikens Grekland har det till exempel funnits en könsmässig bias i planeringsprocessen, vilket påverkar den urbana miljöns fysiska utformning och som får konsekvenser för vardagslivet (Greed 2003. Se även Larsson och Jalakas 2008). I planeringen av den byggda miljön finns enligt henne en inneboende föreställning om könsrelationer som påverkar den fysiska planeringen. När planen väl är genomförd återverkar den på lång sikt vardagslivets utformning och reproducerar de könsmönster som den bygger på. Den grundläggande principen för den rumsliga urbana organiseringen har till exempel varit att indela staden i sektorer (zoner), vilket inneburit att områden för boende och områden för arbete separeras – en princip som påverkat möjligheterna att skapa ett jämställt samhälle enligt Greed. Småbarnsföräldrar tvingas bli ”zone-zappers”, det vill säga att hasta mellan olika stadsdelar genom denna uppdelning mellan produktion och reproduktion. Hur skulle man kunna lösa upp denna uppdelning? 3. Är planeraren en medaktör eller en visionär föregångare? En av de viktigaste planeringsfrågorna handlar om att motverka geografiska obalansproblem. Men hur kan man planera bort den rumsliga obalansen mellan stad och landsbygd eller mellan tätbygd och glesbygd? Är den rumsliga klyvningen av landet en realitet, eller i huvudsak en fråga för politisk retorik och mediedebatt? Det handlar i huvudsak om de tre storstäderna kontra resten av landet. Stockholm är unikt, inte i första hand på grund av storlek eller fysisk form, utan på grund av att det är landets politiska centrum med en koncentration av politisk och ekonomisk makt. Det som förenar boende i resten av landet är att de upplever att makten över resurserna och levnadsvillkoren i huvudsak inte finns där de bor. Detta upplevs som särskilt utmärkande för landsbygden och den norrländska glesbygden. Lokal och regional planering tar dock huvudsakligen sin utgångspunkt i teorier som förklarar att tillväxt i centrum även gagnar de mer perifera delarna genom spridningseffekter. 19

9789147113613b1-384c.indd 19

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

Ett alternativt förhållningssätt har rörelsen ”Hela Sverige ska leva”, en partipolitiskt obunden organisation som sedan 1989 har verkat för landsbygdsutveckling (www.helasverige.se). Organisationen stärker lokala initiativ och verkar för att påverka synen på landsbygden och dess behov av planeringsinsatser. Uppgiften för denna och andra fria aktörer är också att ändra föreställningen och fördomar om landsbygden och glesbygden. För att få faktaunderlag till en diskussion om ovanstående frågor kan man ta hjälp av Geografiska Informationssystem (GIS) som erbjuder en potential för kvalificerade analyser. Denna digitala teknik är ett effektivt sätt att illustrera planeringens arbetsfält och att visualisera alternativa framtider som kan vidga perspektiven och planeringshorisonten. LÄSTIPS Boverket (2015). Att bygga för en ökad jämställdhet – exempelsamling om jämställdhet i den byggda miljön. RAPPORT 2015:2. Karlskrona: Boverket. Nyström, Jan & Tonell, Lennart (2012). Planeringens grunder. En översikt. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. Regeringskansliet (2015). Att förändra vår värld. Agenda 2030 för hållbar utveckling. Översättning. Stockholm: Regeringskansliet. REFERENSER Boverket (2015). Att bygga för en ökad jämställdhet – exempelsamling om jämställdhet i den byggda miljön. RAPPORT 2015:2. Karlskrona: Boverket. Esping-Andersen, Gösta (2013). The Three Worlds of Welfare Capitalism. London: John Wiley & Sons. Greed, Clara (2003). Women and Planning: Creating Gendered Realities. London: Routledge. Hela Sverige Ska Leva. [Elektronisk]. Tillgänglig: www.helasverige.se/. [2018-01-10] Hirdman, Yvonne (2010). Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik. 4:e uppl. Stockholm: Carlsson. Larsson, Anita & Jalakas, Anne (2008). Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Stockholm: SNS förlag. Regeringskansliet (2015). Att förändra vår värld. Agenda 2030 för hållbar utveckling. Översättning. Stockholm: Regeringskansliet. Regeringskansliet. Jämställdhet [Elektronisk]. Tillgänglig: www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/ [2018-02-20]. SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Kulturdepartementet. SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet. Smith, David (1994). Geography and Social Justice. Oxford: Blackwell Publishers. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (2018). Hemsida [Elektronisk]. Tillgänglig: www.skl. se/ [2018-02-20] World Commission on Environment and Development (1988). Vår gemensamma framtid: rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Stockholm: Prisma.

9789147113613b1-384c.indd 20

23/10/18 2:46 PM

Ett tidrumsligt perspektiv på samhället BO LENNTORP

Att planera – det är att förändra samhället på ett kontrollerbart sätt. Det kräver kunskap om samhällets uppbyggnad och förändringars mekanismer. Teorier, begrepp och beskrivningssätt är hjälpmedel för förståelse och för att se möjligheter och hinder för förändring. Ett verktyg kan vara att använda skilda perspektiv i sin analys och pröva olika ansatser. Det är långt ifrån oväsentligt hur vi kategoriserar vår verklighet. Det är ofta praktiskt att hantera vår komplexa och oöverblickbara verklighet i mindre delar. Det finns inte några givna eller för alla överenskomna delar. Vi möter dagligen olika utsnitt och delmängder av vår värld, både i egenskap av lekmän i vardagen och som professionella, då vi arbetar med kunskap inom planering eller forskning och utbildning. Det finns ett otal uppslag till hur vår verklighet kan indelas i skilda kategorier. En vanligt förekommande är ämnesindelningen vid universitet, som bildar en slags struktur för var olika kunskapsmassor lagras och utvecklas. I stort fungerar den som en typ av karta efter vilken man kan orientera sig. Kunskapslandskapet är dock mera komplicerat än så. Vill vi till exempel finna kunskap om människan tvingas vi att kombinera många ämnen med stor spännvidd såsom medicin, beteende- och samhällsvetenskaper.

Dela upp och håll samman Vi gör vanligen en klar gränsdragning mellan det materiella och immateriella och det kan utgöra en första grov uppdelning av verkligheten. ”Mitt emellan” dessa finns människan med en fot i varje del. Det är med andra ord vi – som omedvetet och medvetet ständigt konstruerar och kopplar samman dessa delar av verkligheten genom våra erfarenheter och förväntningar. 21

9789147113613b1-384c.indd 21

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

”Människan” är i sin tur en mängd olika individer, grupper och kategorier med olika sätt att koppla samman. Den materiella världen kan delas upp ytterligare, då det är rimligt att särskilja den fysiskt genererade naturen från det av människan skapade. Till den första kategorin hör berg och dalar, blommor och bin etc. som alla följer sina naturgivna lagar. Till den andra kategorin hör allt vad människan skapat fysiskt som bebyggelse, vägar, järnvägar, maskiner, verktyg, datorer och mobiltelefoner. Denna kategori har formligen exploderat under det senaste seklet både avseende utformning och antal. Den immateriella strukturen vi har byggt upp har blivit alltmer komplicerad och komplex att genomskåda och svår att dela upp på ett enkelt sätt i kategorier. En kategori kan innehålla övergripande ideologiska och religiösa tankar som på en allmän nivå anger normer och värderingar. Många av de förhållningssätt som utformats på en ideologisk nivå kräver tydliga regler efter vilka personer kan dömas eller frikännas; personer kan befordras i arbetslivet eller avskedas. Dessa regler är mer eller mindre formaliserade förhållningssätt och kan utgöra en egen kategori. Ytterligare en kategori som kan urskiljas består av ”ritningar/mallar” för de verksamheter vi genomför själva eller vanligast tillsammans med andra. Riktlinjer för hur vi ska organisera tillverkningen av bilar, sköta tunnelbanetrafiken, driva skolor och därmed också hur vi i samhället skräddarsyr olika roller. Detta kan sammanfattas som en uppdelning av verkligheten i sex grupper, eller skikt, av olika karaktär och de finns redovisade i bild 2.1. Skikten är konstruktioner utifrån ett visst tankesätt. Det är svårt att analytiskt särskilja ett skikt från ett annat, eftersom det i grunden är ett konstlat sätt att splittra verkligheten. Vi upplever den mer eller mindre som en helhet. En liten övning i att tänka i skikt (”skikttänka”) är att omfatta ett långt historiskt perspektiv. För 10 miljoner år sedan fanns inte människan, däremot naturen med sin geologiska uppbyggnad och flora och fauna. Några immateriella strukturer existerade inte. Med människan och hennes sociala utveckling i samhällen utformades medvetet efterhand idéer om samlevnad för att klara yttre hot och interna konflikter – allt för att överleva och kanske leva väl. Människan började tidigt forma material från naturen och många menar att något slag av skopa för vattenhämtning var det första hjälpmedlet. 22

9789147113613b1-384c.indd 22

23/10/18 2:46 PM

ETT TIDRUMSLIGT PERSPEKTIV PÅ SAMHÄLLET

Ideologier Värderingar Regler Förordningar

BILD 2.1 Skiktﬁguren – en analytisk uppdelning av verkligheten i sex skikt, varav tre är materiella och tre immateriella. Människan i mitten är den förenande länken då hon förenar både det fysiska och det mentala.

Verksamheters organisation

Befolkning

Infrastruktur Fysiska föremål

Natur

Skikten började fyllas med innehåll och geografiskt sett att utvecklas olika. I början var olikheterna främst betingade av skilda förutsättningar att överleva. Människans utveckling har inneburit en allt mer sofistikerad utbyggnad av våra ideologier, regelsystem och sätt att praktiskt och teoretiskt finna nya verksamhetsformer. Enligt Bibeln hämtade Moses stentavlorna på vilka de tio gudsbuden var inristade. Det var kanske den första materialiseringen av religiösa tankar koncentrerade i en regelsamling. Berättandet mellan generationer var annars under lång tid det förhärskande sättet att bevara en immateriell struktur. Det finns en spännande samverkan mellan det materiella och det immateriella. Idéer och föremål uppför sig mycket olika. Idéer kan vara flyktiga, omöjliga, ologiska, fantastiska, före sin tid etc. medan föremål måste följa av naturen givna lagar. Man kan inte bygga en bro hur som helst om man vill ha en viss bärighet och hållfasthet, ett hus kan inte flyttas eller försvinna eller byggas upp med hjälp av enbart tanken. Vi kan inte förflytta oss utöver 23

9789147113613b1-384c.indd 23

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

en viss hastighet och vi kräver alltid ett visst fysiskt utrymme för vår existens och för att genomföra handlingar. En persons bild av verkligheten är inte direkt åtkomlig och den är inte ens helt klar för personen själv. Mycket av vår kunskap är förgivettagen och därmed är vi inte direkt medvetna om den och hur den styr vårt handlande. Om den inte finns nedtecknad eller sparad i den fysiska världen så existerar den enbart i våra tankar. Dessbättre finns förvånansvärt stora delar av denna socialt konstruerade värld levande i våra tankar. Detta gemensamma tankegods är kanske den viktigaste delen i formandet av en kultur. Skiktfiguren visar ett sätt att kategorisera eller strukturera verkligheten. En fördel med indelningen är dess enkelhet och att den har andra och kanske mer neutrala utgångspunkter än till exempel den ämnesindelning vi konventionellt möter inom skolan och universitetens värld. På så sätt hjälper den oss att tänka i något andra banor. En vinst med en struktur överhuvudtaget är för det första att den hjälper till att sortera kunskap, vilket gör det lättare att minnas och att använda denna. För det andra – och kanske den främsta poängen – är att varje analytiskt instrument inte bara kan sortera utan också uppenbara vad som inte finns, det vill säga vad som utelämnats i ett resonemang. Att se det man inte ser – att fundera på varför något inte händer (så kallade icke-händelser) – kräver en analytisk ram. De vetenskapliga disciplinerna har i stor utsträckning tagit sig an verkligheten skikt för skikt. Naturvetare forskar företrädesvis om fenomen och företeelser i naturen. Tekniker har gripit sig an de kulturellt skapade föremålen. Medicinare forskar om människans ohälsa och hälsa. Samhällsvetare har tagit fasta på immateriella, sociala/samhälleliga strukturer och sinsemellan delat upp områden. Detta är självfallet en förenklad bild, men rymmer trots detta en stor portion sanning. Specialisering till smala verklighetsområden har varit ett av vetenskapens huvudrecept för framgång. Många vitala samband upptäcks därför inte, vilket exempelvis forskningen om miljöproblem vittnar om då den självklart spänner över flera skikt. Planerarens arbete är vanligen gränsöverskridande och därför kan ett ”skikt-tänkande” vara värdefullt för att förstå vidare samband. Indelningen i skikt kan användas till att: • sortera kunskap • finna kunskapsluckor • söka samband. 24

9789147113613b1-384c.indd 24

23/10/18 2:46 PM

ETT TIDRUMSLIGT PERSPEKTIV PÅ SAMHÄLLET

Skikten hjälper till att strukturera kunskap och att finna utsnitt att studera eller att sortera bort. Som ytterligare hjälpmedel behövs ett språk med analytisk förmåga.

Tidrumsbeskrivning Tal- och skriftspråket är det vi använder flitigast, men är det alltid det lämpligaste språket? Att berätta om hur Beethovens ”nia” ska spelas av alla i en orkester är närmast ogörligt. Notskriften eller partituret är ett språk för att ge grunddragen i ett musikstycke för dess framförande. Det gör att olika uppföranden låter mycket lika, men inte helt. För en oinvigd är det obegripligt precis som det matematiska formelspråket eller notationen av hur en balett ska dansas. Tal- och skriftspråket är lineärt uppbyggt – ord måste följa på ord, vilket gör det svårt att beskriva komplicerade arrangemang. Kartan ger snabb och tydlig information om rumsliga mönster och kan enkelt beskriva Europas staters storlek och gränsrelationer till varandra. Att uttrycka dessa förhållanden i tal eller skrift är omständligt och ger ofta en förvirrad bild av förhållandena. Kartans svaghet är att den ger en frusen bild – en ögonblicksbild av processer. Detta kräver en dimension som visar förändring, det vill säga ett slag av tidsdimension. Om en karta kompletteras med en tredje dimension så resulterar detta i en kub som kan kallas tidrum. Det är nu möjligt att beskriva rörelser såväl i tiden (en dimension) som i rummet (två dimensioner). Beskrivningssättet ska närmare presenteras med fokus på att beskriva människors rörelser till exempel i ett vardagligt sammanhang, där såväl tid som plats alltid är bestämda. En individ kan på en karta vanligen noteras med en punkt angivande läge. Läggs tiden till som dimension så kommer individen i tidrummet att återges som en linje (individbana), eftersom tiden alltid går så rör sig punkten (individen) alltid i tidens riktning (höjden i kuben), se bild 2.2. Om en person befinner sig på samma plats blir banan parallell med tidsaxeln. Om personen förflyttar sig i rummet kommer banan att avvika från tidsaxeln. Ju snabbare man rör sig i rummet, desto större blir avvikelsen från tidsaxeln.

9789147113613b1-384c.indd 25

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

_ BILD 2.2 Banor i tidrummet. Bilden illustrerar ett antal individers banor i tidrummet som från olika geograﬁska utgångspunkter samlas under en tid för att sedan återvända. Alla banor är sammanhängande, odelbara och löper i tidens riktning.

–

Detta beskrivningssätt gäller alla odelbara objekt (individ betyder odelbar). Individen kan, per definition, således inte vara på två ställen samtidigt – inte heller försvinna för en stund. Förflyttningarna i rummet kan inte vara hur snabba som helst. Detta utgör basen i den tidsgeografiska notationen och ansatsen. Dess vinst ligger i att geografi förenas med dynamik – processer tecknas samtidigt i rum och tid. Ett enkelt exempel ska visa användbarheten i en viss tillämpning.

Ett hushålls vardag Anta att vi vill studera ett hushålls aktiviteter för att analysera hur de organiserar sin vardag med arbete, inköp, skolgång med hänsyn till hur de kan färdas. Det vi direkt uppfattar som viktigt är var de olika stationerna (bostad, arbetsplatser, skola, daghem, inköpsställen etc.) är lokaliserade och hur familjemedlemmar kan resa mellan dessa. Lägger vi ut stationerna på en karta och ritar in vägnät och kollektivtrafiklinjer får vi en första bild av familjens situation. Om vi framställer deras vardag i en tidsgeografisk beskrivning får vi också med en tidsdimension och därmed ett mer strukturerat och informationsrikt material. 26

9789147113613b1-384c.indd 26

23/10/18 2:46 PM

ETT TIDRUMSLIGT PERSPEKTIV PÅ SAMHÄLLET

Beskrivningen av en typisk vardag för ett hushåll med två vuxna och två minderåriga barn kan illustreras som i bild 2.3. Varje medlem är redovisad med en individbana. Hushållet är samlat fram till cirka klockan 8. Förutom sömn sker vanliga morgonaktiviteter. Närmare klockan 8 ”sprängs” hushållet. Den ene av de vuxna tar sig med buss till sitt arbete och den andre går med båda barnen till förskolan där yngsta barnet lämnas, för att sedan gå till fritids med det äldre barnet som inte börjar sin skoldag så tidigt. Den vuxne går sedan till sin egen arbetsplats och senare skiftar det ena barnet på egen hand från fritids till sin skola. Vanligen ligger dessa lokaler nära varandra. Morgonens fission kontrasteras av eftermiddagens fusion. Hushållet ska åter samlas i hemmet. Barnen ska hämtas och ingredienser för middagen ska inköpas. Hushållet fungerar som en enhet och dagens sysslor kan i viss mån läggas på olika medlemmar. En vuxen hämtar nu det yngsta barnet på förskolan för att underlätta för den andra som med det äldre barnet handlar mat. Hemma i bostaden samlas alla för att äta och umgås och denna kväll är den enda aktiviteten utanför bostaden inköp av en kvällstidning. En till synes odramatisk, men ganska vanlig dag för många hushåll i Sverige idag. Detta mönster kan illustreras i ett tidsgeografiskt diagram som i bild 2.3. Varför använda ett tidsgeografiskt beskrivningssätt och inte bara en karta och en skriftlig beskrivning som ovan? I många fall räcker det, men om man verkligen vill komma åt aktivitetsmönstret ger den tidsgeografiska framställningen obestridliga fördelar. Som framgår av bild 2.3 får man en snabb och lätt uppfattad bild av mönstret och kan genast se till exempel hur lång tid de olika personerna befinner sig på olika platser, när och hur länge hela familjen är tillsammans, hur den nödvändiga kopplingen mellan barn och vuxen löses, i vilken sekvens de olika aktiviteterna utförs. Allt detta är viktig kunskap för att fundera över förändringar i familjens liv som: • Vad händer om den ene av de vuxna tvingas byta arbetsplats och hamnar långt bort från barnets skola? • Vad händer om kollektivtrafiken förändras? • Vad händer om barnet vill gå i en speciell skola som ligger långt bort? • Hur kan hushållet ordna sin vardag om den tvingas eller vill flytta till en annan ort, ett annat bostadsområde? • Hur flexibel eller skör är den vardagsorganisation hushållet har idag?

9789147113613b1-384c.indd 27

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

• Kan ny teknik komma att påverka medlemmarnas aktivitetsmönster? • Hur kan en drastiskt förändrad ekonomi påverka? • Hur kommer vardagslivet att förändras på sikt när barnen växer upp och ställer krav på mer fritidssysselsättning? Frågorna är många. De rör det vardagliga, men de är därför inte enkla eller oviktiga att besvara. Aktivitetsmönster är ofta känsliga för störningar och en förändring för en person i ett hushåll får vanligen stora återverkningar på de andra medlemmarna. Hushållens förmåga att anpassa sig till förändringar varierar exempelvis med socioekonomiska förhållanden och inte minst med hur deras omgivningar är uppbyggda. Men de är också i hög grad beroende på hur samhällets organisation och planering ser ut. Ett tidsgeografiskt beskrivningssätt är praktiskt för att analysera förändringar. Det räcker inte enbart med en karta och inte heller med uppgifter om hur vi använder vår tid utan hur vi kombinerar vår tidsanvändning med rumsliga arrangemang, det vill säga hur vi kan och faktiskt utnyttjar tidrummet. Det är ett pågående drama som en planerare i många delar konkret måste ha förståelse för och insikt om när förändringar planeras och ska genomföras. Det är många uppgifter man måste samla in för att konstruera ett hushålls rörelsemönster under en dag. Det är inte särskilt komplicerade uppgifter och resulterar i ett utmärkt underlag för analys, bedömningar och beräkningar. Det är inte heller någon mening med att samla in en stor mängd av så detaljerade uppgifter. Ofta kan man nå långt genom att analysera och diskutera utifrån några typfall (case studies). Några statistiskt grundade slutsatser kan man inte nå men däremot en ökad insikt om vad som är väsentligt att uppmärksamma och kanske att göra fördjupade studier om. Att ett synsätt är mikroorienterat innebär inte att varje individ måste studeras utan att man inser individens fundamentala möjligheter och begränsningar.

9789147113613b1-384c.indd 28

23/10/18 2:46 PM

ETT TIDRUMSLIGT PERSPEKTIV PÅ SAMHÄLLET

BILD 2.3 Ett fyrapersonshushålls vardag i tidsgeograﬁsk framställning. Rummet framställs inte geograﬁskt så att avstånd kan mätas utan med olika ”stationer” som bostad, skola etc. Källa: Ellegård och Lenntorp (1993). Illustration: Nils Forshed.

9789147113613b1-384c.indd 29

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

Möjligheter och restriktioner Det tidsgeografiska diagrammet kan vara en enkel men nog så fundamental utgångspunkt för att förstå samhällets byggstenar. Vi beter oss inte på ett ostrukturerat eller slumpmässigt sätt. För det första har vi var och en individbundna kompetenser. Vår fysiska förmåga att röra oss, vår kunskap, vår förmåga att uppfatta omgivningen, vår förmåga att utnyttja redskap i vår omgivning, vår förmåga att kontrollera förhållanden och ting i vår omgivning ger oss som individer en viss kapacitet, som vi bär med oss och som inte hur som helst kan överföras till andra. En annan faktor som både reducerar och strukturerar möjligheterna att röra oss i tidrummet är kopplingen till andra och annat. De flesta aktiviteter måste ske tillsammans med andra. De är ofta reglerade så att vi tillsammans med andra bildar ”knippen” av individbanor i tidrummet, det vill säga vi befinner oss på samma plats under en viss tid. Människa–maskin utgör också en koppling av banor. Poängen med mobiltelefonen (förutom alla smarta funktioner) är att den är individanknuten medan den gamla telefonen var platsanknuten. Kopplingsrestriktionen har drastiskt minskat i styrka och medger ökad tillgänglighet och kommunikation. I den tidsgeografiska beskrivningen framträder personernas och objektens banor konkret och tydligt och kopplingarna blir också lätta att notera. Nu irrar vi, som sagt, inte omkring planlöst. Vi styr och styrs på skilda vis. Att vissa knippen bildas, på vilket sätt de bildas, var och när och hur länge och vad som sker, är vanligen styrt av någon eller några. Styrning kan utövas på många sätt. Våra kollektivt omfattande värderingar, våra demokratiskt fattade lagar och regelsystem och de sätt på vilket vi arrangerar verksamheter i samhället utvecklar olika konfigurationer av banor och knippen i tidrummet. Här finns tydligt en maktaspekt, men den kan för tillfället lämnas åt sidan och förenklat kan vi tala om olika former av styrning i samhället. Våra möjligheter begränsas på ett grundläggande plan av de tre förhållanden som ovan berörts, det vill säga individens kapacitet, begränsningen som kopplingen mellan människa–människa och människa–ting utgör samt styrningen (”maktutövningen”) i samhället. Inom tidsgeografin omtalas dessa som tre restriktioner för rörelser och aktiviteter i tidrummet. Hur samhället planeras påverkar i stor utsträckning hur kopplingarna och restriktionerna ser ut. Det är i sig en viktig styrning. 30

9789147113613b1-384c.indd 30

23/10/18 2:46 PM

ETT TIDRUMSLIGT PERSPEKTIV PÅ SAMHÄLLET

All utveckling i samhället bygger ytterst på att vi alla har idéer, intentioner, planer för framtiden om vad vi vill göra, enskilt eller i grupper. Vi kan använda begreppet projekt som sammanfattning för detta. Projekt kan vara individuella och avse att skaffa mat för dagen, att utbilda sig under många år eller att bilda familj. Projekt kan vara kollektiva i den mening att de drivs av grupper, som regeringar, företagsledningar, föreningar och en familj för den delen. Projekt finns det gott om men det är sannolikt så att de allra flesta projekt havererar. Projekt är planer som måste omsättas i sekvenser av aktiviteter vid rätt tid på rätt plats av rätt personer med rätt utrustning. Till detta krävs makt för styrning och i princip är det så att ju mer begränsade resurserna är, desto kraftigare måste maktuttrycken vara. Begreppen ovan är alla relevanta för den sista biten i en grundläggande tidsgeografisk ansats. All befintlighet, all verksamhet kräver ett utrymme i tid och rum och en viss konstellation av människor och ting. Ett seminarium, tillverkning av en bil, besök på en restaurang kräver en plats som är tillgänglig en viss tid och ämnad för den tänkta verksamheten (storlek, utrustning etc.). Utrymmet i tidrummet, som kan liknas vid en liten ficka, måste också vara styrt och kontrollerat, kort sagt ordnat och har därför fått beteckningen en ordnad tidrumsficka. Det är ett generellt begrepp och avser stora som små, kortsiktigt eller långsiktigt sammansatta. Betrakta hushållet i bild 2.3 och fundera på vilka tidrumsfickor personerna träffar på under dygnet. Vem styr och ställer i dessa fickor, för vilkas vinning, hur kan de påverkas och förändras? Dessa är centrala frågor för en planerare.

AVSLUTANDE REFLEKTION Tankeövning för framtida planering

Det introducerade beskrivningssättet och de speciella begreppen är mycket generella och därför tillämpbara i valfri rums- och tidsskala. Den tidsgeografiska ansatsen med sina begrepp försöker ge fundamentala och allmängiltiga villkor, vilka vi aldrig kan slingra oss ifrån. Beskrivningssättet är inte knutet till en viss skala, som här vardagen, utan fungerar lika väl för att beskriva skeenden under några korta ögonblick som att teckna en livshistoria. 31

9789147113613b1-384c.indd 31

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

Val av skala och detaljeringsgrad är beroende av vad man vill analysera och inte av beskrivningssättet. En god tankeövning är att pröva olika skalor och detaljeringsgrader (från makronivå till mer övergripande nivå) för att träna sig att se vad som då framträder. Poängen med att träna sig att tänka i något annorlunda banor är att skapa nya kedjor av associationer, som kan ge oprövade infallsvinklar och perspektiv på både problem och lösningar. Att omsätta planer i praktiken är att i princip sätta ramar för människors beteenden i tid och i rum genom att konstruera eller riva barriärer i tidrummet. Varje konkret plan kan påverka såväl individers banor, kapacitets-, kopplings- och styrningsrestriktioner som tidrumsfickor. Tidsgeografin är ett utomordentligt hjälpmedel för att upptäcka hur nya barriärer och restriktioner kan hindra eller skapa möjligheter för skilda människor, aktiviteter och verksamhetsformer. I många av de efterföljande kapitlen kommer utmaningar för framtidens planerare att presenteras och omfatta frågor om befolkningens struktur och förändring, stadens utveckling, ekonomiska processer och förvaltning av vårt historiska arv. Utvecklingen av geografiska informationssystem tillsammans med GPS-tekniken har skapat stora möjligheter att följa individbanor och att analysera dem.

LÄSTIPS Hägerstrand, Torsten (1974). Tidsgeografisk beskrivning – syfte och postulat. Svensk geografisk årsbok, 86–94. Hägerstrand, Torsten (1985). Time-geography: Focus on the Corporeality of Man, Society, and Environment. The Science and Praxis, The United Nations University. s. 193–216. Lenntorp, Bo (1998). Orienteringsanvisningar i ett forskningslandskap. I: Gren, Martin & Hallin, Per Olof (red.). Svensk kulturgeografi – en exkursion inför 2000-talet. Lund: Studentlitteratur, s. 67–85. REFERENS Ellegård, Kajsa & Lenntorp, Bo (1993). Tillvarons omvandling. I: Abrahamsson, Kurt Viking (red.). Arbete och Fritid. Sveriges Nationalatlas. Stockholm: SNA Förlag, s. 22–39.

9789147113613b1-384c.indd 32

23/10/18 2:46 PM

Befolkningsprognoser och lokala förändringar BO MALMBERG

I samhällsplaneringen är prognoser för den lokala befolkningstillväxten ett viktigt verktyg. När alla enskilda individer och hushåll aggregeras till en hel befolkning, framstår planeringsbehoven. Orsaken är att befolkningens förändringar vad gäller storlek och sammansättning har ett stort inflytande på en rad olika områden. Till exempel så avgörs behovet av förskolor, skolor och fritidsverksamhet av hur många barn det finns och av vilken ålderskategori de tillhör. Är de lågstadiebarn, mellanstadiebarn, högstadiebarn? På samma sätt är det med äldreomsorgen. Behovet av stöd och omvårdnad är starkt kopplat till ålder. Medan de flesta unga pensionärer klarar sig själva blir behovet av stöd större när man närmar sig 80-årsåldern och ökar sedan år för år med stigande ålder. Allt detta påverkar utgifterna som en kommun kan förvänta sig att få. Storleken på befolkningen i arbetsför ålder är också viktig för framtida skatteintäkter. Hur stora inkomster de boende i en kommun har påverkar kommunens inkomster. Det bestämmer också i sin tur underlaget för butiker, kommersiell service och kultur.

Planeringsuppdrag inom bostad, service och arbetsmarknad Bostadsefterfrågan är ytterligare ett område som direkt påverkas av befolkningens storlek och sammansättning. De flesta ungdomar flyttar hemifrån när de är mellan 18 och 25 år. Även om det då är många som flyttar till andra orter kommer efterfrågan på lägenheter att påverkas om det är stora ungdomskullar som kommer upp i den ålder då man flyttar hemifrån. Men också vilken typ av bostad man efterfrågar ändras med åldern. Vid 18–25 års ålder vill man gärna ha en etta som inte kostar så mycket. Efter 25 år har 33

9789147113613b1-384c.indd 33

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

många bildat par och då är det bättre med en tvåa. Runt 30-årsåldern skaffar många barn och då efterfrågas en annan typ av lägenheter och många söker då också efter ett radhus eller ett småhus. När barnen flyttat ut vill vissa gärna bo mer centralt igen. De efterfrågar då på nytt lägenheter och har ofta råd att betala betydligt mer för sitt boende än 20-åringarna. Andra som närmar sig pension kanske vill realisera drömmen om ett boende på landet när de får mer fritid. I takt med att hälsan försämras efter 75 års ålder gäller dock generellt att fler och fler ser fördelar med en lägenhet och det betyder att det finns en tendens att flytta mer centralt (Abramsson och Andersson 2015). Andelen äldre i befolkningen är viktig för bostadsmarknaden också av en annan orsak. Eftersom dödligheten stiger med stigande ålder så kommer det att på en bostadsmarknad med många äldre också att skapas många vakanser. Äldre har i allmänhet rätt låg benägenhet att flytta. Många bor kvar i samma bostad tills de dör. Det gör att omvandlingen av ett äldre bostadsområde kan drivas på av rent demografiska (befolkningsrelaterade) faktorer. Områdets ursprungliga invånare går ur tiden och ersätts av 20-åringar, om det är ett område med smålägenheter, eller med unga barnfamiljer, om det är ett äldre småhusområde. Efterfrågan på olika typer av bostäder kan därför ses som en ringdans kopplad till livscykeln med många och ibland rätt komplicerade turer. Lite mindre uppmärksammat är det att företag på jakt efter bra lokaliseringar också påverkas av befolkningens storlek och sammansättning. Inte minst kan det vara problematiskt om en stor del av befolkningen i arbetsför ålder börjar bli över 50 år och därmed relativt snart ska gå i pension. Äldre arbetskraft i sig är inget problem. De har lång erfarenhet och byter sällan jobb men när de så småningom går i pension kan det bli svårt att hitta ersättare. Många företag letar också efter välutbildad och stabil arbetskraft och då kan människor i 30–40-årsåldern med familj vara en viktig rekryteringskälla. Men även unga i åldrarna 18–25 år kan vara efterfrågade, inte minst i servicenäringarna. Bland annat eftersom de ofta inte har familj och därmed kan jobba oregelbundna tider. Men det är inte bara serviceefterfrågan, arbetsmarknad och bostadsmarknad som påverkas av befolkningsstrukturen. Eftersom positionen i levnadsbanan även påverkar hur människan ser på världen, vad hon oroar sig för, hur riskbenägen hon är och vilka intressen hon har kan befolk34

9789147113613b1-384c.indd 34

23/10/18 2:46 PM

BEFOLKNINGSPROGNOSER OCH LOKALA FÖRÄNDRINGAR

ningsstrukturen också påverka samhällsklimatet. Till exempel när det gäller kriminalitet kan åldrarna mellan 15 och 25 vara problematiska, i första hand för män (Laub 2011). Detta är åldrar då benägenheten att begå brott är högre. Inte så att alla i dessa åldrar begår brott men bland unga män är det många fler som begår brott än bland äldre män. Även brottens art ändras med åldern. Runt 15 års ålder är brotten ofta av lindrigare art. Framemot 20-årsåldern minskar den totala brottsbenägenheten men samtidigt blir det ett större inslag av mer allvarliga brott: misshandel, grova rån och även mord. Åren runt 20 kan också vara riskfyllda på andra sätt för män. Till exempel är det väl känt att de ofta är inblandade i trafikolyckor. Att en stad upplever en snabb uppgång i brottslighet behöver därför inte vara ett tecken på ett allmänt moraliskt förfall. Det kan också orsakas av att man drabbats av en övergående ungdomspuckel. Unga kvinnor är mycket mer sällan inblandade i brott men det är istället en utsatt grupp när det gäller psykisk ohälsa (Salmi m.fl. 2013). De är också starkt utsatta för andra typer av risker, framför allt sexualbrott (Söderström m.fl. 2017). Att befolkningens sammansättning och storlek griper in på så många områden gör det viktigt att ha bra kunskap om befolkningsförhållanden. Befolkningsprognoser blir därför betydelsefulla inte bara för att de kan visa på hur befolkningen kommer att se ut i framtiden. Även själva arbetet med befolkningsprognosen är viktigt eftersom det ger insikter om vilka typer av demografiska processer som formar en specifik plats.

Principerna för befolkningsprognoser Eftersom befolkningsprognosen är ett så centralt verktyg är det viktigt att känna till principerna för hur en befolkningsprognos tas fram. I det följande beskrivs därför en relativt detaljerad genomgång av hur det går till, steg för steg. Den metod som beskrivs kallas för kohortkomponent-metoden. En kohort är beteckning på en grupp individer med vissa gemensamma kännetecken. I befolkningsstatistiska sammanhang är det benämningen på en grupp där alla är födda samma år. Fördelen med denna metod är att den ger prognoser för både befolkningsstorleken och befolkningens ålderssammansättning. Och som diskussionen ovan visat så är ålderssammansättning minst lika viktig som befolkningsstorleken, om inte viktigare. 35

9789147113613b1-384c.indd 35

23/10/18 2:46 PM

PLANERINGENS ARBETSFÄLT OCH VERKTYGSLÅDA

När man gör prognoser på kommunnivå är självklart alla former av flyttningar en central faktor men till att börja med bortser vi från flyttningar för att klargöra de grundläggande principerna. För att göra en prognos behöver man då tre typer av information. Man måste känna till startbefolkningen uppdelad efter kön och ålder, helst i ettårsklasser, det vill säga att man ser hur många 0-åringar, 1-åringar, 2-åringar osv. som det finns i en befolkning. Man behöver också känna till den åldersspecifika fruktsamheten. Det är data för hur många barn 1000 kvinnor i en viss ålder i genomsnitt brukar föda per år. Till slut behöver man känna till överlevnaden för människor i olika åldrar. Det vill säga hur många av de människor som den 31 december i år är exempelvis 75 år gamla kommer att vara i livet den 31 december nästa år och då vara 76 år gamla. Det perfekta datorhjälpmedlet för att ta fram en befolkningsprognos med hjälp av kohortkomponent-metoden är kalkylbladsprogram. Tillsammans med ordbehandlingsprogrammen var dessa en viktig orsak till att persondatorerna under 1980-talet började konkurrera ut stordatorerna. Grundprincipen för ett kalkylbladsprogram är idag välkända. Programmet ger användaren tillgång till ett blad med celler ordnade i rader och kolumner och i cellerna kan man antingen mata in siffor (och ibland text) eller formler som använder innehållet i andra celler för att räkna fram nya värden. Mycket av de grunddata man behöver för att göra en prognos kan man hämta från Statistiska centralbyråns (SCB) hemsida som har en databas med detaljerade uppgifter för enskilda kommuner. Där kan man till exempel hitta uppgifter om befolkningens åldersfördelning, hur många barn som föds av kvinnor i olika åldrar och hur hög dödligheten är i olika åldrar. Att göra en befolkningsprognos med hjälp av kohortkomponent-metoden innebär att man utgår från startbefolkningen där man känner till hur många individer det finns i olika åldrar. I kalkylbladet kan vi mata in uppgifterna om denna startbefolkning i en kolumn med celler där varje rad representerar en åldersklass, från noll år upp till 100 år. Vi säger att denna startbefolkning utgörs av Västerås befolkning den 31 december år 2020. I nästa steg gäller det att räkna fram hur många människor det kommer att finnas i olika åldrar ett år senare.

9789147113613b1-384c.indd 36

23/10/18 2:46 PM

BEFOLKNINGSPROGNOSER OCH LOKALA FÖRÄNDRINGAR

Stegvis prognos Vi kan börja med antalet ettåringar år 2021. Hur många kommer de att vara? Svaret är att vi vet hur många nollåringar det fanns ett år tidigare, det är ju vår startbefolkning. När det har gått ett år så kommer dessa nollåringar att ha blivit ettåringar. Men kommer antalet ettåringar att vara lika många som nollåringarna året innan? Nej, inte riktigt. En del spädbarn kommer ju inte att överleva sitt första levnadsår och det behöver man ta hänsyn till. Hur ska det gå till? Jo, här ska vi använda data för överlevanden. Rent praktiskt kan man lösa detta genom att ta fram ett nytt kalkylbladark och där föra in data för överlevanden i olika åldrar. När man sedan ska skriva in formeln för antalet ettåringar 2021 börjar man med antalet nollåringar 2020 och multiplicerar med överlevanden. För att förenkla framställningen bortses här från migrationens påverkan. I praktiken kan det vara en mycket viktig faktor. När vi är klara med ettåringarna kan vi gå till tvååringarna och igen är tvååringarna 2021 de som var ettåringar 2020. Det betyder att vi i cellen för tvååringar 2021 skriver in en formel som multiplicerar ettåringarna 2020 med överlevandet av ettåringar. De som har erfarenhet av att jobba med kalkylbladsprogram vet också att man inte nödvändigtvis behöver skriva in denna formel på nytt. Har man överlevandevärdena ordnade i en kolumn på ett separat kalkylbladsark kan man helt enkelt kopiera den cell där man matat in formeln för ettåringar 2021 och klistra in den i cellen för tvååringar 2021. Referenserna ändras då automatiskt, men för säkerhets skull ska man kolla att det blir rätt. För att räkna ut antalet individer i åldrarna tre upp till hundra 2021 så fortsätter man som förut: Multiplicerar antalet individer som var ett år yngre året innan med överlevnaden beräknad från värdena i livslängdstabellen. Därmed har man klarat av prognosen för åldrarna ett till hundra år 2021. Men det är en uppgift som saknas, nämligen hur många nollåringarna kommer att vara 2021. Dessa fanns ju inte 2020 så för dem fungerar inte den metod vi använt för åldrarna ett till hundra. Hur gör man då? Svaret är att vi kan använda värden för ålderspecifik fruktsamhet, det vill säga hur många barn kvinnor i olika åldrar föder. Uppgiften finns hos SCB. Återigen tar vi fram ett nytt kalkylbladsark där vi matar in siffror för ålderspecifik fruktsamhet för

9789147113613b1-384c.indd 37

23/10/18 2:46 PM

FORSBERG (RED.)

Vad är hållbar samhällsplanering?

SAMHÄLLSPLANERINGENS TEORI OCH PRAKTIK

REDAKTÖR

Gunnel Forsberg är professor i kulturgeograﬁ med samhällsplaneringsinriktning vid Stockholms universitet. Foto: Adam af Ekenstam

SAMHÄLLSPLANERINGENS teori och praktik GUNNEL FORSBERG (RED.) ( )

Best.nr 47-11361-3 Tryck.nr 47-11361-3

4711361_samhallsplanering_omslag.indd All Pages

23/10/18 10:56 AM