__MAIN_TEXT__

Page 1

Upplaga 3

Dag-Gunnar Stubberud Randi Grønseth Hallbjørg Almås (red.)

2

KLINISK OMVÅRDNAD


© 2021 Författarna och Liber AB Originalets titel: Klinisk sykepleie © Gyldendal Norsk Forlag AS 2016 Första upplagan 1985 Andra upplagan 1992 Tredje upplagan 2001 Fjärde upplagan 2010 Femte upplagan 2016 ISBN 978-91-47-11360-6 Översättning: Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson Förläggare: Kristina Iritz-Hedberg Förlagsredaktörer: Christina Brynolfsson och Lisa Grafström Omslag: Nette Lövgren Produktionsledare: Helene Ågren Layout och sättning: Bøk Oslo AS Brödtext: Minon Pro 9,5/13 pkt Papper: 90 g My Sol Matt Tryck: Dimograf, Polen 2021 Första upplagan 2002 Andra upplagan 2011 Tredje upplagan 2021 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Illustrationer och foto: Kari C. Toverud (certifierad medicinsk illustratör (CMI)) Övriga illustrationer: Anne Langdalen bild 24.4, 26.3, 26.12b Deborah Maizels bild 21.3, 21.8, 26.1, 26.11 Ellen Wilhelmsen bild 24.1, 24.3 Integra Software Services 20.5, 20.6, 22.1 Jeanette Engqvist, illumedic bild 23.2, 23.3, 25.1, 25.6, 25.7, 27.14 Jonny Hallberg 16.3, 16.5, 22.4, 22.6, 22.7, 22.12, 27.8, 28.1–28.6, 28.27, 28.30–28.33. Robin Jensen bild 21.12, 23.4, 27.1, 27.2, 27.13 Typoform 20.2, 21.7, 28.1, 28.7, 28.8 Övriga foton: © Barbara Spohn-Lillo, Prosthetic Illusions bild 26.12c och d © Christina Delborn bild 28.18 © Författare i Jacobsen m.fl.: Sykdomslære. Indremedisin, kirurgi og anestesi (2009) bild 21.8

0010 Innledning.indd 4

© Författare i Dahlström m.fl.: Internmedicin. (2018) bild 22.2 © Gambo – bilden återgiven med tillåtelse av patienten bild 19.2 © Henriette Berg-Thomassen bild 26.12e och f © Hilde Ingebretsen bild 27.11 © Linda Björkhem-Bergman bild 28.34 © Marie Bixo i Bixo & Bäckström: Problemorienterad gynekologi och obstetrik (2014) bild 20.1 © Moss Hudmottagning bild 27.3, 27.4, 27.6, 27.7, 27.10 © Oslo universitetssjukhus, Ullevål – bilden återgiven med tillåtelse av patienten bild 26.4 © Randi Grønseth bild 27.12 © Scanpix bild 17.2 © Science Photo Library bild 27.5 © Shutterstock bild 22.3 (Tatyana 2206), 22.5 (Photo Win1), 22.8 (belushi), 22.9 (ThisforThan), 22.10 (Amanda Uhlin), 28.19 (Alila Medical Media), 28.21 (Gabor Kenyeres), 28.22 (Dermatology 11), 28.23 (Sergei Primakov), 28.24 (Ocskay Mark) © Susann Lund, Epilepsiförbundet bild 24.2

11/11/2020 13:01


Innehåll 16 Nutrition vid sjukdom . . . . . . . . . . . . . . Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Adekvat kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjuksköterskans ansvar och funktioner . . . . Förhållanden som påverkar patientens näringsstatus och näringsbehov . . . . . . . . . . . Kroppens metabolism vid kirurgi, skada och kritisk sjukdom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Funktionssvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Obstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Retention . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nedsatt aptit, svält och fasta . . . . . . . . . . . . Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig näringsämnen och vätska . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser av fel- och undernäring . . . . . Nutrition vid sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bedöma patientens näringsbehov . . . . . . . . Näringsämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vätska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kolhydrater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Proteiner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vitaminer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elektrolyter och spårämnen . . . . . . . . . . . . . Immunstimulerande näringsämnen . . . . . . . Administrera näring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Långvarigt undernärda patienter . . . . . . . . . Nutrition per os . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Enteral nutrition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Parenteral nutrition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Patientupplevelser vid temporär förlust av oralt mat- och vätskeintag . . . . . . . . . . . . . . . Nutritionsvårdsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . Planering av nutritionsbehandling . . . . . . . . Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 9

19 19 19 19 20 20 21 21 21 21 22 22 23 23 30 30 32 33 33 33 34 36 36 36 37 39 46 51 51 51 51 52 52 52 52

17 Omvårdnad vid diabetes mellitus . . Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Kontinuerlig uppdatering . . . . . . . . . . . . . . . . Stärka patientens förmåga till egenvård . . . Jämlik vård och personcentrering. . . . . . . . . Diabetes mellitus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Klassifikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Typ 1-diabetes. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Typ 2-diabetes. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra specifika typer av diabetes . . . . . . . . Graviditetsdiabetes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilda symtom vid typ 1-diabetes . . . . . Särskilda symtom vid typ 2-diabetes . . . . . Graviditet och förlossning . . . . . . . . . . . . . . . Sena komplikationer till diabetes mellitus . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinsk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . Insulinbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Plasmaglukossänkande läkemedel . . . . . . . . Generell omvårdnad vid diabetes mellitus. . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Hypoglykemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Symtom och tecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinsk behandling och första hjälpen . . Diabetisk ketoacidos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinsk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid diabetisk ketoacidos. . . . . . Tillgodose patientens grundläggande behov Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

55 55 55 55 56 56 56 57 57 58 58 58 59 59 60 61 63 65 65 66 67 67 69 80 81 81 82 82 83 83 84 85 85 85 85

10/11/2020 09:38


10

INNEHÅLL

18 Omvårdnad vid urinvägssjukdom . . Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Att möta patienten i en sårbar och utsatt situation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lindra patientens besvär . . . . . . . . . . . . . . . . Stärka patientens copingresurser . . . . . . . . . Förebygga komplikationer och optimera patientförloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Blåstömningsbesvär. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urinretention . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urininkontinens. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling vid blåstömningsbesvär. . . . . . . Omvårdnad vid blåstömningsbesvär . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Urinvägsinfektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid urinvägsinfektion . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Stensjukdom i urinvägarna . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid stensjukdom i njurarna . . . . Tillgodose patientens grundläggande behov Benign prostatahyperplasi . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid prostatahypertrofi . . . . . . . Prostatacancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid prostatacancer . . . . . . . . . . Testikelcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid testikelcancer . . . . . . . . . . . Blåscancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid blåscancer . . . . . . . . . . . . . . Njurcellscancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 10

89 89 89 89 89 89 90 90 91 92 93 94 94 95 96 97 97 97 97 98 98 99 99 100 100 101 101 101 102 102 102 102 103 103 103 104 104 104 105 105 105 105

Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid njurcellscancer . . . . . . . . . . Omvårdnad vid kirurgiska ingrepp i urinvägarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Preoperativ omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar under den postoperativa fasen . . . . . . . . . . . Tillgodose patientens grundläggande behov Blåskateterisering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rätt användning av blåskateter . . . . . . . . . . Rätt teknik vid inläggning av blåskateter . . Förebygga komplikationer vid användning av blåskateter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

106 106 106 106 106 106 109 111 111 113 114 115 115 115 115 116

19 Omvårdnad vid akut njurskada och kronisk njursvikt . . . . . . . . . . . . . . . 119 Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Identifiera tidiga tecken på njurskada . . . . . Förebygga komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . Tillgodose patientens psykosociala behov . . Njurarnas funktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Akut njurskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prerenal akut njurskada . . . . . . . . . . . . . . . . . Intrarenal akut njurskada . . . . . . . . . . . . . . . . Postrenal akut njurskada . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinsk behandling vid akut njurskada . . Omvårdnad vid akut njurskada . . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Kronisk njursvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinsk behandling vid kronisk njursvikt Omvårdnad vid kronisk njursvikt . . . . . . . . . Tillgodose patientens grundläggande behov Njurersättningsbehandling . . . . . . . . . . . . . . . Hemodialys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Peritonealdialys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

119 119 119 119 120 120 120 121 121 121 123 123 123 125 126 127 128 129 129 130 131 133 135 135 135 135

10/11/2020 09:38


INNEHÅLL

20 Omvårdnad vid gynekologiska sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Att möta kvinnor i en sårbar och utsatt situation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mångkulturell kompetens . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostiska undersökningar och behandlingsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kvinnans upplevelse av att genomgå en gynekologisk undersökning . . . . . . . . . . . . . . Sjuksköterskans roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anamnes och allmän undersökning . . . . . . . Ultraljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kolposkopi och hysteroskopi . . . . . . . . . . . . . Laparoskopi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Laboratorieundersökningar . . . . . . . . . . . . . . Kvinnors reproduktiva hälsa. . . . . . . . . . . . . . . Menstruationsrubbningar . . . . . . . . . . . . . . . Klimakteriet och menopausen . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid besvär i samband med menstruation och klimakteriet . . . . . . . . . . . . Information och vägledning . . . . . . . . . . . . . Sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sexuella problem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid sexuella problem . . . . . . . . Könsstympning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sexualbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underlivsinfektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Infektioner i de nedre könsorganen . . . . . . . Infektioner i de övre könsorganen . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid underlivsinfektioner . . . . . . . Genital prolaps . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad av patienter med prolaps . . . . Tumörer i kvinnliga könsorgan . . . . . . . . . . . . Godartade tumörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elakartade tumörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid cancer i de kvinnliga könsorganen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Graviditetsrelaterade sjukdomar . . . . . . . . . . Illamående och kräkningar . . . . . . . . . . . . . .

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 11

137 137 138 138 138 138 139 140 140 140 141 141 141 143 143 144 144 144 144 145 145 147 149 149 152 153 153 154 154 154 154 155 155 157 159 160 160 160 161 161

Omvårdnad vid graviditetsrelaterade sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Blödning under graviditeten . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utomkvedshavandeskap . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid graviditetsrelaterade sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förlossningsskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anatomiska grunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad sker vid en förlossning? . . . . . . . . . . . . . Förlossningsskador på sikt . . . . . . . . . . . . . . . Abort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Spontan abort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Provocerad abort. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid abort. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trofoblastsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ofrivillig barnlöshet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Infertilitetsutredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling vid infertilitet . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för ofrivilligt barnlösa . . . . . . Omvårdnad vid ofrivillig barnlöshet . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

161 162 162 163 164 164 164 165 166 166 166 167 167 168 169 170 171 171 171 172 172 173 173 173 173

21 Omvårdnad vid skador och sjukdomar i rörelseapparaten. . . . . . 177 Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Äldre patienter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förebygga fall hos patienter på sjukhus . . . Förebygga komplikationer på grund av immobilitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samarbete med andra yrkesgrupper . . . . . . Allmän omvårdnad vid skador i rörelseapparaten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Åtgärder (interventioner) . . . . . . . . . . . . . . . Tillgodose patientens grundläggande behov Frakturskador i extremiteter . . . . . . . . . . . . . . Allmän medicinsk behandling av frakturer i extremiteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nyckelbensfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Armbågsfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Överarmsfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underarmsfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Höftfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lårbensfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

177 177 178 178 178 178 179 182 182 188 188 190 191 191 191 192 193

10/11/2020 09:38


12

INNEHÅLL

Knäfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underbensfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fotledsfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hälbensfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid frakturskador i extremiteterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Bäckenfraktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid bäckenfrakturer . . . . . . . . . . Ryggfrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid ryggfrakturer . . . . . . . . . . . . Artros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid artros . . . . . . . . . . . . . . . . . . Idrotts- och fritidsskador . . . . . . . . . . . . . . . . . Meniskskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Korsbandsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad efter knäoperationer . . . . . . . . Amputationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Preoperativ omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . Postoperativ omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Rehabilitering efter amputation . . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

193 193 194 195 195 195 196 199 200 200 201 202 202 202 202 203 205 205 206 206 207 207 208 208 209 211 212 212 212 212

22 Omvårdnad vid reumatiska sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Sjuksköterskans roll inom reumatologisk vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Reumatiska sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnosgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inflammatoriska ledsjukdomar . . . . . . . . . . . . Reumatoid artrit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Spondylartriter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kristallartriter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Reumatiska systemsjukdomar . . . . . . . . . . . . Systemisk lupus erythematosus (SLE) . . . . . Systemisk skleros (sklerodermi) . . . . . . . . . . Sjögrens syndrom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vaskuliter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jättecellsarterit (temporalisarterit) . . . . . . . Polymyalgia rheumatica . . . . . . . . . . . . . . . . Småkärlsvaskuliter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Myositer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 12

215 217 217 218 219 221 221 222 222 222 223 223 224 226 226 226

Familjär medelhavsfeber . . . . . . . . . . . . . . . . . Artros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lokala och generella smärttillstånd . . . . . . . . Övriga sjukdomar i samband med reumatisk sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Internmedicinska sjukdomar med symtom från rörelseapparaten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vanligt förekommande symtom och tecken vid reumatiska sjukdomar. . . . . . . . . . Smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stelhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trötthet och sömn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nedstämdhet och oro . . . . . . . . . . . . . . . . . . Funktionsinskränkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hud och slemhinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Raynauds fenomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Infektionskänslighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sexuell hälsa, fertilitet och graviditet . . . . . Behandling av reumatiska sjukdomar . . . . . . Farmakologisk behandling . . . . . . . . . . . . . . . Icke-farmakologisk behandling . . . . . . . . . . . Kirurgisk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vårdaspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vårdkontinuitet och vårdnivåer . . . . . . . . . . Sjuksköterskeledd vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

226 227 227 227 227 227 227 228 228 228 229 229 229 229 230 230 230 231 233 233 234 234 235 235 235 235 235

23 Omvårdnad vid sjukdomar och skador i centrala nervsystemet . . . . 237 Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Identifiera tidiga tecken på allvarlig sjukdomsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnadsdokumentation . . . . . . . . . . . . . Skapa en vårdande relation till patient och närstående samt stärka patientens hopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stärka patientens copingresurser . . . . . . . . . Etiska utmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjukdomar och skador i hjärnan . . . . . . . . . . . Hjärntumörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vaskulära hjärnsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . Traumatiska skallskador . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid sjukdomar och skador i hjärnan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . .

237 237 237

238 238 238 238 238 239 240 242 245 246

10/11/2020 09:38


INNEHÅLL

Tillgodose patientens grundläggande behov Traumatiska ryggmärgsskador . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid ryggmärgsskada . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Lumbago och ischias . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid konservativ behandling . . . . Tillgodose patientens grundläggande behov Omvårdnad vid kirurgisk behandling . . . . . . . Preoperativ omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . Postoperativ omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

253 257 257 260 261 262 263 266 266 266 268 268 269 269 269 271 271 271 271

24 Omvårdnad vid neurologiska sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Stödja patientens upplevelser och förmedla hopp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stärka patientens copingresurser . . . . . . . . . Samarbete med andra yrkesgrupper . . . . . . Epilepsi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Klassificering av epileptiska anfall . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid epilepsi . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Parkinsons sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid Parkinsons sjukdom . . . . . . . Tillgodose patientens grundläggande behov Multipel skleros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinsk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid multipel skleros . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Amyotrofisk lateralskleros . . . . . . . . . . . . . . . .

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 13

273 273 273 274 274 275 277 278 279 279 280 282

Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinsk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid amyotrofisk lateralskleros Guillain–Barrés syndrom . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinsk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid Guillain–Barrés syndrom . . Myastenia gravis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid myastenia gravis . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

296 296 296 299 299 300 300 301 302 302 303 304 304 304 304

25 Omvårdnad vid stroke . . . . . . . . . . . . . . 307 Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Förklarande funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stödjande funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Integrerande funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bevarande funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skador i storhjärnan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skador i lillhjärnan och hjärnstammen . . . . Motoriska symtom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sensoriska symtom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad av patienter med stroke. . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Gå vidare efter en stroke . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

307 307 308 308 308 308 309 310 310 311 314 316 318 319 321 332 332 332 332 332

283 284 284 285 288

26 Omvårdnad vid sjukdomar och skador i ögat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335

290 291 293 293 293 295

Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Bred omvårdnadskompetens. . . . . . . . . . . . . Datainsamling och bedömning av patientens tillstånd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stärka patientens copingresurser . . . . . . . . . Undersökningar av ögat . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inspektion av ögat och ögats omgivning . .

335 335 336 336 336 336

10/11/2020 09:38


14

INNEHÅLL

Oftalmoskopi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Visus – synskärpa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Spaltlampa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ögonbottenfotografering . . . . . . . . . . . . . . . Automatisk perimetri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Optisk koherenstomografi (OCT). . . . . . . . . Brytningsfel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Glasögon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontaktlinser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kirurgisk korrigering av brytningsfel. . . . . . . Skador och akuta sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skador på ögat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nedsatt blodtillförsel till ögat. . . . . . . . . . . . Näthinneavlossning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ögoninflammationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Akut glaukom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Torra ögon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid skador och akuta sjukdomar i ögat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Särskilda omvårdnadsåtgärder vid frätskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kroniska sjukdomar och bestående nedsatt syn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Katarakt (grå starr) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Glaukom (grön starr) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åldersrelaterad makuladegeneration . . . . . . Diabetesretinopati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kronisk ögoninflammation . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid kroniska ögonsjukdomar . . . Tillgodose patientens grundläggande behov Allmän omvårdnad vid kirurgiska ingrepp i ögonen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Preoperativ omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . Postoperativ omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . Borttagning av öga (enukleation). . . . . . . . . Konsekvenser för patientens grundläggande behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad av personer med synskador . . . Behov i rehabiliteringsprocessen . . . . . . . . . Samordning mellan offentliga och privata hjälpinstanser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 14

336 337 337 337 338 338 338 338 338 339 340 340 340 341 341 342 343 344 344 344 344 346 347 347 347 348 350 351 351 351 352 354 354 355 358

27 Omvårdnad vid hudsjukdomar och hudskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 365 Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Sjuksköterskans förhållningssätt . . . . . . . . . Observation och klinisk bedömning av hudförändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Främja patientens livskvalitet vid kronisk hudsjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stärka patientens egenvårdsförmåga . . . . . Hudens funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Temperatur- och vätskereglering . . . . . . . . . Huden som sinnesorgan . . . . . . . . . . . . . . . . Huden som signalapparat . . . . . . . . . . . . . . . Hudförändringar – tecken på sjukdom . . . . Undersökning av huden . . . . . . . . . . . . . . . . . . Klinisk undersökning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostiska undersökningar . . . . . . . . . . . . Hudinfektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakteriella infektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . Virusinfektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svampinfektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Akuta hudsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Erytrodermi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kroniska hudsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . Psoriasis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Eksem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid kroniska hudsjukdomar . . . . Datainsamling och kliniska bedömningar . . Tillgodose patientens grundläggande behov Hjälp och ekonomiskt stöd . . . . . . . . . . . . . . Svårläkta sår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trycksår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bensår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostisera sår. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grundläggande behandlingsprinciper . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

365 365 365 366 366 366 366 367 367 367 367 368 368 369 371 371 372 372 374 374 374 374 378 381 382 382 384 385 385 390 392 393 400 400 400 400

28 Omvårdnad vid cancersjukdom . . . . 403 358 359 361 361 363 363 363 363

Organisation och mål för cancervården i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En nationell cancerstrategi för framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontaktsjuksköterska i cancervården . . . . . . Standardiserade vårdförlopp och nationella vårdprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . Introduktion cancersjukdomar . . . . . . . . . . . . Vad är cancer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

404 404 404 405 405 405

10/11/2020 09:38


INNEHÅLL

Upplevelser och konsekvenser av att ha cancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Incidens och prevalens . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fler överlever och fler lever med cancer . . . Den vanligaste cancerdiagnoserna . . . . . . . . Cancer som en kronisk sjukdom . . . . . . . . . . Riskfaktorer och cancerprevention . . . . . . . . Ohälsosamma levnadsvanor . . . . . . . . . . . . . Solens ultravioletta strålar och joniserande strålning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Infektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Symtom och tecken vid misstanke om cancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Klassificering av cancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling av cancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kirurgisk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Immunterapi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cytostatikabehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . Målstyrda läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Endokrin behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Strålbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . De vanligaste cancersjukdomarna . . . . . . . . . Sjuksköterskans ansvar vid omvårdnad och rehabilitering vid cancer . . . . . . . . . . . . . Prostatacancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riskfaktorer och skyddande faktorer . . . . . . Symtom och tecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad och rehabilitering . . . . . . . . . . . . Påverkad sexualitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urinbesvär relaterade till kirurgi . . . . . . . . . . Urin- och tarmbesvär relaterade till strålbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Strukturerade rehabiliteringsprogram . . . . . Omvårdnad och rehabilitering vid metastaserad prostatacancer . . . . . . . . . . . . Bröstcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Screening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling vid bröstcancer . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad och rehabilitering . . . . . . . . . . . . Påverkad sexualitet vid bröstcancerdiagnos och behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjuksköterskans pedagogiska ansvar i patientens cancerrehabilitering . . . . . . . . . . Hudreaktioner orsakade av strålbehandling Värmevallningar orsakade av endokrin behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 15

406 406 407 407 407 407 409 411 412 412 414 417 419 420 420 422 427 428 429 437 437 437 437 437 438 439 439 439 440 440 441 441 441 442 442 442 442 442 443 443 444

Smärta från skelett och leder orsakade av endokrin behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kognitiv påverkan av behandling . . . . . . . . . Psykosocialt stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lungcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riskfaktorer och skyddande faktorer . . . . . . Symtom och tecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad och rehabilitering . . . . . . . . . . . . Dyspné . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skuld och skam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förebygga ångest och otrygghet . . . . . . . . . Administrera ordinerad läkemedels- och syrgasbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hosta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysisk aktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kolorektalcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orsak och riskfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . Symtom och tecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stadieindelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad och rehabilitering . . . . . . . . . . . . Maligna blodsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lymfom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orsak och riskfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . Symtom och tecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stadieindelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prognostiska faktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Högmaligna lymfom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lågmaligna lymfom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hodgkins lymfom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övriga maligna blodsjukdomar . . . . . . . . . . . . Omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hudcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Basalcellscancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skivepitelcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Malignt melanom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Symtomlindring och symtomhantering – sjuksköterskans ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cancerrelaterad smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mål med smärtbehandling . . . . . . . . . . . . . . Olika typer av smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ångest och depression vid cancerrelaterad smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid farmakologisk behandling vid cancerrelaterad smärta . . . . . . . . . . . . . .

15

444 444 444 445 445 445 445 446 446 447 447 448 448 448 448 448 449 449 450 450 450 450 451 451 451 451 451 452 452 452 453 453 453 454 455 455 455 455 456 456 457 458 459 459 459

10/11/2020 09:38


16

INNEHÅLL

Omvårdnad vid behandling med glukokortikoider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling med Non Steroidal AntiInflammatory Drugs (NSAID) . . . . . . . . . . . . Icke-farmakologiska metoder för smärtlindring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cancerrelaterad fatigue . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orsaker till cancerrelaterade fatigue . . . . . . Bedömning av cancerrelaterad fatigue . . . . Omvårdnadsåtgärder vid cancerrelaterad fatigue . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Psykosocialt och existentiellt stöd vid kris . . Stöd till närstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sexualitet vid cancersjukdom . . . . . . . . . . . . . Nutrition och munhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . Undernäring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Akut onkologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Neutropen feber och sepsis . . . . . . . . . . . . . Tumorlyssyndrom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Immunrelaterade biverkningar vid behandling med checkpointhämmare . . . . . Blödning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Akut risk för fraktur och patologisk fraktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medullakompression . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hyperkalcemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vena cava superiorsyndrom . . . . . . . . . . . . . Intrakraniell tryckstegring . . . . . . . . . . . . . . . Trombos, lungemboli och disseminerad intravasal koagulation . . . . . . . . . . . . . . . . . . Malign perikardvätska – hjärttamponad . . . Palliativ vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . De 6 S:n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . De fyra hörnstenarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Palliativa faser och brytpunkter . . . . . . . . . . Behandlingsbegränsningar. . . . . . . . . . . . . . . Tidig palliativ fas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sen palliativ fas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Livets absoluta slutskede . . . . . . . . . . . . . . . . Hur ser man att en patient är döende?. . . . De sista timmarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinska åtgärder vid livets slut . . . . . . . . Att konstatera dödsfall. . . . . . . . . . . . . . . . . . Symtomskattning i palliativ vård . . . . . . . . . Smärtlindring till palliativa patienter . . . . . . Illamående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ångest och oro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Palliativ sedering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fatigue . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nedstämdhet och depression . . . . . . . . . . . . Andnöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 16

461 462 462 463 463 464 464 464 466 467 469 470 480 480 481 482 483 484 484 485 485 486 486 487 488 489 489 491 491 492 492 493 493 494 494 495 495 495 497 497 497 497 497 498

Rossel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kortisonbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Infektionsbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Munvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lidande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Efterlevandestöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

498 498 499 499 499 499 500 500 500 500

29 Mötet med lidande och döende patienter – sjuksköterskans möte med sig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 509 Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Sjuksköterskans egna tankar, känslor och reaktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utveckla förmågan att hantera utmanande situationer . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjuksköterskans meningsskapande . . . . . . . . Situationsbestämd innebörd . . . . . . . . . . . . . Stressfaktorer som kan påverka meningsskapandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Copingstrategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Problemfokuserad coping . . . . . . . . . . . . . . . Emotionsfokuserad coping . . . . . . . . . . . . . . Meningsskapande coping . . . . . . . . . . . . . . . Omvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personligheten formar copingstilen . . . . . . . Förstå sina värden, tankar, känslor och sin kroppsliga kunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andlig och existentiell omsorg . . . . . . . . . . . . Översinnlig (transcendental) mening . . . . . Kartlägga andliga behov . . . . . . . . . . . . . . . . Mötet med döende patienter . . . . . . . . . . . . . Emotionell och fysisk utmattning . . . . . . . . Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

509 510 511 511 512 513 520 521 521 522 522 522 523 525 525 527 528 532 534 534 534 534

30 Omvårdnad vid organdonation och organtransplantation . . . . . . . . . . 537 Kompetenskrav på sjuksköterskan . . . . . . . . . Klarlägga den egna inställningen till organdonation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stöd och information till närstående. . . . . . Organtransplantation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Regler och rutiner vid organtransplantation Organdonation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Transplantation av organ till mottagare . . .

538 538 538 538 539 539 542

10/11/2020 09:38


INNEHÅLL

Transplantation av ett organ från en människa till en annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . Livet efter organtransplantationen . . . . . . . Allmän omvårdnad vid organtransplantation Tillgodose patientens grundläggande behov Hjärttransplantation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid hjärttransplantation . . . . . . Hjärttransplantation på barn . . . . . . . . . . . . Lungtransplantation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid lungtransplantation . . . . . . Njurtransplantation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid njurtransplantation . . . . . . Pankreastransplantation. . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid pankreastransplantation . .

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 17

543 544 546 546 549 550 552 552 554 555 556 558 559

Levertransplantation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad vid levertransplantation . . . . . . Litteratur och webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . Fördjupningslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17

559 560 561 561 561 561

Om författarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 565 Granskare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 569

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 571 Referensvärden för laboratorieprover . . 583

10/11/2020 09:38


16

Nutrition vid sjukdom Dag-Gunnar Stubberud, Jens Kondrup och Hallbjørg Almås

I Sverige har övervikt och fetma ökat under de senaste decennierna. Strax över hälften av den vuxna befolkningen rapporterade övervikt år 2018 (Folkhälsomyndigheten 2019). För patienter på vårdinstitutioner och hemmaboende äldre som mottar hemsjukvård är däremot undernäring ett stort och ofta underskattat problem. Det är dokumenterat att patienter på svenska sjukhus och vårdinrättningar blir undernärda. Äldre som mottar hemsjukvård kan vara undernärda eller riskera att utveckla undernäring (Livsmedelsverket 2017a). Rätt näring har stor betydelse både för patientens livskvalitet och för behandlingsresultatet. Att tillgodose patientens näringsbehov har alltid varit en central uppgift i omvårdnaden. För att patienternas näringsbehov ska tillgodoses på ett omvårdnadsmässigt försvarbart sätt, krävs samverkan mellan alla i behandlingsteamet. Nutrition tillmäts emellertid inte tillräcklig betydelse inom sjukvården och många patientgrupper får inte den kostbehandling de behöver. Otillräcklig kompetens hos vårdpersonalen är en av orsakerna till problemet (Socialstyrelsen 2019, Mowe m.fl. 2008). Detta kapitel handlar om sjuksköterskans funktioner och ansvar för att tillgodose patientens behov av näring vid sjukdom och funktionssvikt. Några av de ämnen som tas upp är kunskap om och metoder att bedöma patientens näringsbehov, nödvändiga näringsämnen och olika former av näring.

AKTUELLA SÖKORD Q Q

enteral näring, näring, parenteral näring, omvårdnad enteral nutrition, malnutrition, nursing, nutrition, parenteral nutrition

KOMPETENSKRAV PÅ SJUKSKÖTERSKAN Sjuksköterskan behöver ha tillräcklig kompetens i klinisk nutrition och ansvarar för att bedöma patientens näringsbehov och vidta åtgärder för att tillgodose dessa behov.

Adekvat kompetens Sjuksköterskans kompetens har betydelse för hur patientens näringsbehov tillgodoses (Odencrants 2016, Mowe m.fl. 2008). Sjuksköterskan behöver ha • kunskaper om – grundläggande näringslära – patientens näringsbehov – konsekvenser av fel- och undernäring – administrering av näring till patienten • färdigheter i att administrera näringen på ett sådant sätt att patienten får sitt näringsbehov tillgodosett • förhållningssätt – insikt om att patientens näringsbehov är en viktig del av sjuksköterskans ansvar och funktioner.

Sjuksköterskans ansvar och funktioner FÖRKUNSKAPER Läsaren förväntas ha grundläggande kunskaper om matspjälkningssystemets anatomi och fysiologi, kroppens metabolism och sjuksköterskans ansvar och funktioner för att generellt tillgodose människors näringsbehov. Eftersom övervikt inte tas upp i detta kapitel förutsätts läsaren också ha grundläggande kunskaper om övervikt. Förslag på fördjupningslitteratur finns på s. 52.

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 19

Nutrition är en viktig del av patientens rehabilitering. Sjuksköterskan har uppgifter av både behandlande och förebyggande karaktär (se del 1, kapitel 1, s. 34), och dessutom ansvaret för att kvalitetssäkra och löpande förbättra de metoder som används för att tillgodose patientens näringsbehov. Enligt Hessov (2003) är nutritionsmålet för patienter med sjukdom, skada och/eller funktionssvikt att: • förebygga eller minska förlust av cellmassa • säkra snabbast möjliga återuppbyggnad av förlorad vävnad

10/11/2020 09:38


78

KAPITEL 17

ling i dag använder insulinpenna. Huvudprinciperna för de olika pennor som finns bör förklaras och demonstreras för patienten, som sedan själv får pröva och öva sig på att använda dem tillsammans med sjuksköterskan. Det är viktigt att komma fram till vilken penna som passar patienten bäst. Sjuksköterskan måste vara observant på patientens förmåga att ställa in och avläsa rätt dosering, och på om hen klarar att vrida eller trycka in injektionsknappen. Det sistnämnda kan vara ett problem om patienten har nedsatt greppstyrka. Innan patienten börjar använda den penna som valts, måste hen dessutom noggrant läsa medföljande bruksanvisning. När pennan är vald, demonstrerar man först principen för tillvägagångssättet, och därefter går man in på detaljerna. En korrekt demonstration där allt görs i rätt ordning, har stort pedagogiskt värde för patientens vanor längre fram. I början bör stor vikt läggas vid att lära patienten rätt injektionsteknik och rätt injektionsställen. Om patienten ska ha insulinpump är det viktigt att inte börja använda pumpen innan hen har fått grundlig undervisning om hur den ska användas. På vissa barnavdelningar börjar man med insulinpumpbehandling på nydiagnostiserade barn, men för vuxna är detta ännu inte vanligt. När man demonstrerar och undervisar om hur insulinpumpen ska användas, bör man sätta av tid till flera undervisningstillfällen eftersom det är mycket som ska gås igenom. Innan sjuksköterskan tar upp nästa ämne i undervisningen, måste hen försäkra sig om att patienten har uppfattat det som har gåtts igenom. Patienten måste lära sig hur pumpen är uppbyggd och hur den fungerar, hur man byter och fyller reser-

Bild 17.2 Injektionsområden för insulin. a Bilden visar områden där det har gjorts vetenskapliga studier av insulinupptaget. b I klinisk praktik behöver patienten ett större område att injicera på för att undvika infiltrat. Snabbverkande insulin kan sättas över hela buken från revbenskanten till ljumskarna och flankerna. Långverkande insulin kan sättas på hela låret, både utsidan, framsidan och insidan samt i glutealregionen. Lårens ovansida går att injicera i om inte fettlagret är alltför tunt.

a

b

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 78

voaren och hur man byter kateter och kanyl. Kanylen kan sitta på plats i upp till 4–5 dagar, men det rekommenderas att den byts var tredje dag. God hygien vid kanylbyte är viktigt för att förebygga infektioner. Insticksstället bör tvättas med klorhexidinsprit innan en ny kanyl sätts. Rodnad och klåda innebär att man bör byta till ett nytt insticksställe på magen. Övning under handledning. Att lära sig att självinjicera är ofta en traumatisk upplevelse. Stöd, uppmuntran och pedagogisk handledning måste gå hand i hand. Patienten bör få öva under handledning så snart som möjligt efter demonstrationerna. Det är lättast att lära sig hur man ska göra när man nyligen har fått det demonstrerat och kan upprepa det. En del patienter är rädda för att själva injicera. Tanken på att sticka sig själv kan blockera förmågan att ta emot annan information. Då kan det vara nödvändigt att öva på att sticka sig själv utan att samtidigt injicera. Att klara att injicera sig själv och känna att sticket är nästan smärtfritt, kan för många vara en tröskel som de måste ta sig över innan de kan komma vidare med den praktiska träningen. Injektionsteknik vid användning av spruta eller insulinpenna. Subkutana insulininjektioner ges på buken, på framsidan och utsidan av låren och i sätesmusklerna (glutealregionen) (se bild 17.2). Upptaget av insulin sker snabbare efter injektion på magen än i lår och säte. Därför rekommenderas att allt snabbverkande insulin ges på magen. Det gäller också insulinpreparat som innehåller både snabbverkande och medellångverkande insulin (blandinsuliner). Medellångverkande insulin som tas på kvällen bör injiceras i lår eller säte eftersom det är önskvärt att insulinet verkar under hela efternatten och fram till morgonen. Detta insulin bör injiceras så sent på kvällen som möjligt för att ha starkast effekt under den önskade tidsperioden. För de flesta betyder det att injektionen tas mellan klockan 22 och 24. Inom varje injektionsområde måste man systematiskt byta injektionsställe för att undvika att det bildas förtjockningar (lipohypertrofier) och infiltrat, i underhudsvävnaden. Om insulinet injiceras i dessa förtjockningar blir upptaget till blodet ojämnt, vilket leder till svängningar i blodsockret. Detta måste patienten känna till eftersom många, särskilt unga patienter, annars kan tycka att det är lätt att ta insulin i sådana infiltrat därför att det inte gör ont. När de byter till ett nytt område, upplevs sticket som mer smärtsamt även med nya nålar, och det ligger då nära till hands att gå tillbaka till det »gamla« insticksstället. Även kosmetiskt är det en fördel att undvika dessa förtjockningar. Att inarbeta goda vanor redan från början kan förhindra många problem längre fram. Kontroll av insticksställen och injektionstekniken bör ingå i de årliga kontrollerna. Till insulinpennor finns det i dag kanyler med 4, 5, 6 eller 8 mm längd. De flesta använder 5 mm kanyl. De kanyler som är 5–8 mm sticks vanligtvis in i 90 graders vinkel mot

10/11/2020 09:39


140

KAPITEL 20

Ultraljud

Vanlig utrustning vid gynekologisk undersökning • • • • • • • • • •

Vid transvaginal ultraljudsundersökning förs en ultraljudsstav upp i slidan. Ultraljudsbilden ger en bra överblick över de inre könsorganen. Undersökningen utförs ofta som en del av den gynekologiska undersökningen och är inte förenad med vare sig smärta eller obehag för patienten.

inställbar ljuskälla handskar vaginalspekulum spekulum depressor självhållande spekulum skaftade torkar glidslem rondskål provtagningsutrustning.

Kolposkopi och hysteroskopi

får kvinnan papper att torka sig med och en binda eftersom hon kan blöda lite. Under själva undersökningen har sjuksköterskan även en assisterande funktion. Det innebär att hen vid behov ger läkaren instrument och provtagningsutrustning efterhand som den behövs. Hen ansvarar också för att vara observant på hur kvinnan upplever undersökningen. Det kan innebära att hen frågar om det gör ont, observerar tecken på smärta och obehag samt frågar om kvinnan eventuellt behöver en paus under undersökningen. Sjuksköterskan ska också hjälpa patienten att finna en bekväm ställning. Om hen har stela höfter kan det vara nödvändigt att stödja benen under undersökningen. Vid hjärtsvikt kan patienten behöva halvsitta för att undvika andningssvårigheter.

Bild 20.2 Instrument för laparoskopi. Videokamera

Griptång Ljuskälla

Laparoskop

Vid kolposkopi studeras slidan och livmodertappen (portio) genom ett optiskt instrument med en stark ljuskälla med förstoring och färgfilter. Syftet är att få en detaljerad bild av livmodertappen och i vissa fall att se en bit in i cervikalkanalen. Undersökningen kan göra det lättare för läkaren att skilja mellan godartade tillstånd, begynnande cancerutveckling och förstadier till cancer. Vid undersökning med kolposkopi kan man vid synliga avvikelser även ta ett vävnadsprov (biopsi) från livmodertapp och cervix. Någon särskild förberedelse eller bedövning behövs inte. Med rätt intrument och teknik är detta inte smärtsamt, eftersom cervix är relativt okänslig (Bixo och Bäckström 2014). Vid hysteroskopi används ett hysteroskop (titthålsinstrument) som förs upp genom cervikalkanalen samtidigt som man sköljer med vätska eller insufflerar gas. Undersökningen används vid utredning av bland annat blödningstillstånd, uterusanomalier och infertilitet samt i behandlingen av godartade sjukdomar, t.ex. resektion av polyper och intrakavitära, submukösa myom (Bixo och Bäckström 2014). En diagnostisk hysteroskopi kan göras vid ett vanligt mottagningsbesök med eller utan lokalanestesi, men när metoden används terapeutiskt krävs spinalbedövning eller narkos. Efter undersökningen kan kvinnan få huvudvärk och bli illamående. Det beror på att sköljvätskan kan gå över i blodbanan via ett öppetstående kärl eller absorberas från peritonealhålan. I sådana fall ges behandling med smärtstillande medel och antiemetika. Smärtor och förhöjd temperatur efter undersökningen kan vara tecken på infektion (SFOG 2010).

Laparoskopi 5 mm troakar

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 140

10 mm troakar

Laparoskopi görs i narkos med hjälp av ett optiskt instrument som gör det möjligt att se in i bukhålan. Via en nål förs först 3–4 liter CO2-gas in i bukhålan så att den blir utspänd. Därefter förs själva laparoskopet in (se bild 20.2). Efter ingreppet töms bukhålan på gas. Undersökningen görs vid utredning av underlivssmärtor, infertilitet, endometrios och när fynden vid ultraljudsundersökning är oklara eller otillräckliga. Laparoskopi används dessutom vid kirurgisk behandling som sterilisering, adherenslösning, behandling av utomkvedshavandeskap (extrauterin eller ektopisk graviditet), resektion av cystor,

10/11/2020 09:39


224

KAPITEL 22

PATIENT MED SJÖGRENS SYNDROM Emma, 45 år, arbetar som lärare på mellanstadiet. Hon är sambo med Lukas och tillsammans har de tre barn, 14, 10 och 8 år gamla. Hon trivs oftast med sitt arbete, men har de senaste månaderna varit otroligt trött och känt sig hängig. Hon har haft det extra stressigt ett tag och tänker att det nog är förklaringen till att hon inte är på topp. Det har varit mycket på arbetet, och privat har yngsta sonen tvingats byta ut en trasslande pacemaker. Han mår nu äntligen bra igen, men Emma är helt slut. Hon känner sig aldrig utsövd, lederna gör ont, munnen är snustorr, ögonen känns grusiga och samlivet med Lukas går på sparlåga. Det känns torrt i underlivet och hon är så trött att hon bara vill sova. Emma tänker att det kanske kan vara klimakteriet. Eftersom Emma inte alls tycks bli bättre beställer hon tid på vårdcentralen. Där blir hon undersökt av en läkare som också ordinerar en del prover. Det visar sig då att Emma har förhöjd SR och CRP. När hon dessutom uppvisar symtom som muntorrhet och torra ögon blir hon remitterad till specialistläkare i reumatologi för utredning. På reumatologmottagningen tas ännu fler prover som visar att hon har en viss typ av speciella autoantikroppar, antiSSA och anti-SSB. Hon får också göra ett Schirmertest med vars hjälp man mäter tårproduktionen. En tunn pappersremsa placeras då innanför det nedre ögonlocket under 5 minuter. Ganska obehagligt tycker Emma. Hon får också göra ett sialometritest för att mäta salivproduktionen. I 15 minuter sitter Emma med öppen mun över en mugg och låter saliven droppa, men det kommer nästan ingen saliv alls. Schirmertestet påvisade också det en mycket låg tårproduktion. Efteråt berättar läkaren att dessa undersökningar tyder på Sjögrens syndrom. Hen vill därför göra ytterligare ett test, en spottkörtelsbiopsi, för att se om det finns inflammatoriska förändringar i spottkörtlarna. Läkaren berättar också att de speciella autoantikroppar som påvisats hos Emma innebär en risk för att få barn som utvecklar AV-hjärtblock under gravi-

och en ischemi uppstår. I värsta fall är inflammationen så kraftig att blodkärlet helt täpps till och blodförsörjningen stryps. Både stora, medelstora och små blodkärl kan vara drabbade, och det är också efter storleken på de inflammerade blodkärlen som sjukdomarna brukar klassificeras. Symtomen beror alltså på vilken del av kroppen som det inflammerade blodkärlet försörjer. Diagnosgruppen inrymmer alltifrån tämligen godartade tillstånd till direkt livshotande sjukdomar.

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 224

diteten. Emma berättar då att hennes yngste son fötts med hjärtblock och fått pacemaker kort efter födseln, men att hon verkligen inte haft någon aning om att det berott på att hon hade dessa autoantikroppar. Efter läkarbesöket träffar Emma reumasjuksköterskan på mottagningen, där de pratar igenom vad Emma just hört och hur det kommer att bli framöver. Emma får rådet att lindra sin muntorrhet med salivstimulerande tabletter, saliversättningsmedel och sockerfria sugtabletter. Hon får också veta att hon har ökad risk för karies och svamp i munnen, och att hon därför måste vara extra noga med munhygienen. För ögonen ska hon använda tårsubstitutsdroppar, och för underlivet kan glidmedel och återfuktande gel vara till hjälp. De pratar också mycket Emmas stora trötthetskänsla och hur hon kan planera sina dagar får att få energi och inte trötta ut sig i onödan. När hon går ut från mottagningen känner hon sig ganska omtumlad och fundersam över hur det ska bli i framtiden. Efter en vecka kommer svaret från spottkörtelbiopsin och ett telefonsamtal från läkaren som bekräftar diagnosen Sjögrens syndrom. Biopsin visade hög inflammatorisk aktivitet i spottkörtlarna och Emma ordineras hydroxyklorokin-tabletter för att dämpa inflammationen. Så sakteliga börjar Emma må bättre. Hon är fortfarande torr i mun och ögon, och tycker att det är ganska tröttsamt att hålla på med ögondroppar och sugtabletter, men när hon inte använder dem blir ögonen snustorra och munnen som en illasmakande öken. Hon kämpar därför på med sina tåroch saliversättningsmedel. Hon är fortfarande ganska trött, men nu har hon och en reumasjuksköterska tillsammans lagt upp en plan för olika strategier som kan lindra tröttheten. Emma planerar nu sina veckor i förväg, lägger in tid för fysisk träning och ser till att hon inte har aktiviteter flera kvällar i rad. Hon och Lukas har även gjort upp ett schema för hur de ska fördela hemarbetet.

Jättecellsarterit (temporalisarterit) Jättecellsarterit är en av de vaskuliter som drabbar en eller flera stora artärer. A. temporalis är en av de särskilt utsatta, och sjukdomen kallas därför ofta temporalisarterit (se bild 22.6). Andra stora artärer kan också drabbas, t.ex. a. carotis, a. brachialis och a. subclavia liksom aortabågen. Temporalisarterit är den vanligaste formen av vaskulit hos äldre (> 50 år), och man beräknar att cirka 30/100 000 invånare insjuknar årligen (Turesson m.fl. 2018). Vid temporalisarterit påverkas de artärer som försörjer bland annat ögonen. Patienten får då synförändringar i form

10/11/2020 09:39


230

KAPITEL 22

Bild 22.10 Raynauds fenomen.

minskar den autoimmuna inflammationen men kan som biverkan också medföra att patienten blir mer känslig för infektioner, t.ex. luftvägsinfektioner. När ett läkemedel sätts in är det viktigt att informera patienten om detta, liksom att uppmana till kontakt med vårdgivare om hen får en infektion som inte har ett normallångt förlopp. I första hand rekommenderas patienten att ta kontakt med sin reumatologklinik, eftersom hen i de flesta fall med akut infektion ska göra uppehåll i sin immunsuppressiva behandling tills infektionen läkt ut och eventuell antibiotikabehandling slutförts. Uppehåll i behandlingen kan tyvärr innebära ökade ledbesvär, varför extra analgetika kan behövas fram till dess ordinarie läkemedel kan sättas in igen. I samband med sjukdomsdebuten bör patientens vaccinationsstatus ses över. Det är starkt rekommenderat att patienterna vaccinerar sig mot säsongsinfluensa och pneumokocker. Med undantag för levande och försvagat vaccin rekommenderas patienter med reumatisk sjukdom samma vaccinationsprogram som övriga befolkningen, det vill säga de ska ha ett uppdaterat skydd mot stelkramp, difteri och även andra relevanta vaccinationer, t.ex. hepatit A och B hos riskgrupper. Även inför utlandssemestrar kan, med undantag för levande vaccin, de allmänna vaccinationsrekommendationerna följas.

Sexuell hälsa, fertilitet och graviditet I de fall de reumatiska sjukdomarna påverkar livet på grund av smärta, trötthet, oro, nedstämdhet och funktionsinskränkning m.m. kan det vara svårt att känna lust. Det kan vara alltifrån rent praktiska aspekter som svårigheter att röra sig, problem med stelhet och torra slemhinnor i underlivet, till att känna sig så trött och ha så ont att man inte ens orkar tänka på intimitet och närhet. Som med många andra funktioner är det viktigt att ha en välbehandlad sjukdom med så låg inflammationsgrad som möjligt, men det finns även andra åtgärder som kan underlätta ett nära samliv. Även om

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 230

det kan kännas tråkigt att planera kan t.ex. ett smärtstillande läkemedel en stund före samlaget underlätta samvaron så att inte smärta försvårar eller gör att partnern blir orolig för att göra den andra illa. Värme kan också underlätta rörligheten. Vid torra slemhinnor kan glidmedel användas. Inom området sexuell hälsa måste sjuksköterskan vara extra lyhörd för vad patienten vill eller inte vill diskutera och ha hjälp med. Ibland kan ett stödjande samtal med tips om receptfria produkter på apoteket och råd på RFSU:s webbplats vara tillräckligt, i andra fall ska patienten remitteras till mer kvalificerad rådgivning om sexuell hälsa. Kvinnor med reumatoid artrit kan välja vilket preventivmedel de önskar; det finns inga rekommendationer att avstå från t.ex. p-piller. För kvinnor med SLE är situationen mer komplicerad. Eftersom östrogeninnehållande p-piller ökar risken för ventrombos och lungemboli, och patienter med SLE i och med sin sjukdom har en förhöjd risk för detta, avråds de från konventionella p-piller. De rekommenderas i stället t.ex. minipiller, p-spruta eller icke-hormonella preventivmedel. För några generationer sedan avråddes kvinnor med reumatisk sjukdom från att bli gravida, men lyckligtvis tillhör detta nu historien. När en kvinna med en reumatisk sjukdom planerar en graviditet är det dock bäst för både kvinnan och det väntade barnet om sjukdomen är i en så stabil och välbehandlad fas som möjligt samt att behandlingen sker i dialog mellan reumatolog, mödravård och gynekolog. Kvinnor med reumatoid artrit kan ofta uppleva en minskad sjukdomsaktivitet under graviditeten, men de får i många fall ett sjukdomsskov efter det att barnet är fött. För kvinnor med SLE, som ofta är i fertil ålder, har situationen vad gäller graviditet avsevärt förbättrats under de senaste decennierna, men den kan fortfarande vara komplicerad. Jämfört med friska kvinnor har kvinnor med SLE en ökad risk för missfall och prematur förlossning. Det kan även finnas en del komorbiditeter till SLE, t.ex. antifosfolipidantikroppssyndrom, som kan orsaka missfall, eller förekomst av anti-Ro/ SSA-antikroppar som medför en liten men ändå ökad risk för hjärtblock hos det väntade barnet. Det är därför extra viktigt med god monitorering och ett gott samarbete mellan reumatologkliniken och kvinnokliniken.

BEHANDLING AV REUMATISKA SJUKDOMAR Farmakologisk behandling Inom reumatologin har den farmakologiska utvecklingen varit dramatisk och inneburit stora förbättringar för många patienter med reumatisk sjukdom. Tidigare var mottot att »vänta och se«, men i dag är ambitionen att snabbt ställa diagnos och så snart som möjligt påbörja en behandling som

10/11/2020 09:39


OMVÅRDNAD VID SJUKDOMAR OCH SKADOR I CENTRALA NERVSYSTEMET

om patientens tillstånd och apparaternas funktioner. För en sjuksköterska som dagligen arbetar i en sådan miljö kan det vara lätt att glömma att situationen kan vara skrämmande för andra. Hen måste vara öppen mot de närstående så att de får tillfälle att berätta om sina tankar och reaktioner. I en så svår situation tar det tid att förstå och acceptera sina känslor, och sjuksköterskan kan då erbjuda dem samtal. Att få dela känslomässiga reaktioner och tankar med andra kan verka lindrande i sig (Marks och Daggett 2006).

257

a

TRAUMATISKA RYGGMÄRGSSKADOR Varje år drabbas cirka 150 personer i Sverige av traumatiska ryggmärgsskador, en siffra som varit relativt konstant de senaste 40 åren. Orsaken är i många fall trafikolyckor (50 %), ofta med bil (se bild 23.3a), och många av dem som skadas är påverkade av antingen alkohol eller andra berusningsmedel när olyckan sker. Andra orsaker är dykolyckor (15 %), fallolyckor och arbetsplatsolyckor (se bild 23.3b). Benskörhet och andra tillstånd som försvagar benstrukturen ökar risken för att skadas. Tumörer och infektioner i kotpelaren kan också skada ryggmärgen (neuro.se). Skador kan uppstå var som helst i kotpelaren men lokaliseras främst till de rörligaste delarna av kotpelarna (se bild 23.3c). De viktigaste skadorna är frakturer och luxationer i halsryggen och i övergången mellan bröstryggen och ländryggen. Skador i bröstryggen är ovanligare tack vare att kotpelaren där är mindre rörlig och stabiliseras av bröstkorgen. En ryggmärgsskada kan vara komplett eller inkomplett. Vid en komplett skada är ryggmärgen (medulla spinalis) helt av och skadan nedanför skadestället absolut och permanent. Vid inkomplett skada är ryggmärgen inte helt av, och det kan då finnas segment (nivåer) nedanför skadan som fortfarande är intakta. Ryggmärgsskador kallas ofta tvärsnittslesioner. Svullnad i skadeområdet kan leda till förlamningar. Om ryggmärgen inte är helt av kan en del av förlamningarna vara övergående. Denna möjlighet måste man ta hänsyn till redan vid skadetillfället, så att en partiell skada inte blir komplett på grund av oförsiktig behandling (Sarhan m.fl. 2013). Första hjälpen vid sådana skador beskrivs närmare i Traumatologi (Lennquist 2017). När patienten kommer till sjukhus ställs diagnosen kotpelarskada med ryggmärgsskada med hjälp av kliniska fynd, röntgenundersökning och datortomografi. MR övervägs i varje enskilt fall och syftet är då att få en fullständig bild av skadans omfattning. Vilka ytterligare undersökningar som ska göras beror på typen av skada. DT ger information om spinalkanalens rumsliga förhållanden, medan MR ger en bra bild av själva ryggmärgen. Dessa undersökningar beskrivs närmare i del 1, kapitel 2.

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 257

b

c Bild 23.3 Olika typer av ryggskador. a Flexionsskada. b Extensionsskada. c Kompressionsskada.

Konsekvenser för patientens grundläggande behov Andning och behov av aktivitet Konsekvenserna för patienten beror på var skadan uppstår och dess omfattning (se bild 23.4 och 23.5). En komplett ryggmärgsskada i området mellan första och tredje eller fjärde halskotan leder oftast till att patienten dör omedelbart. Om patienten överlever blir hen totalförlamad (tetraplegi) och beroende av respirator resten av livet. En patient som har skador på den femte halskotan klarar sig däremot utan respirator, men är i övrigt fullständigt hjälpberoende under resten av livet och hens rehabiliteringsmöjligheter är begränsade. Patienter med skador på sjätte halskotan kan bli relativt oberoende. Ju längre ner i kotpelaren skadan sitter, desto ljusare är situationen för den skadade med tanke på rehabilitering och oberoende. När rehabiliteringsprogrammet läggs upp är det därför viktigt att veta exakt var skadan sitter och hur omfattande den är.

10/11/2020 09:39


OMVÅRDNAD VID SJUKDOMAR OCH SKADOR I ÖGAT

357

Tillvägagångssätt vid administrering av ögondroppar och ögonsalva Utrustning: ögondroppar, rena bomullsrondeller eller kompresser. 1. Tvätta eller desinfektera händerna. Orena händer kan ge ytterligare infektioner i ögonen, och en infektion kan lätt smitta från det ena ögat till det andra om man inte är uppmärksam. Spetsen på droppflaskan och salvtuben ska vara ren och får inte beröras av händer, ögonlock, ögonfransar eller annat. 2. Be patienten att ligga eller sitta med huvudet ordentligt bakåtböjt. 3. Be patienten att titta upp mot pannan och dra ned det nedre ögonlocket för att undvika att droppen träffar hornhinnan, vilket kan vara obehagligt. 4. Droppa en droppe i konjunktivalsäcken (nedre ögonlocksvecket), eller lägg en salvsträng, cirka 1–1,5 cm lång, på insidan av nedre ögonlocket. Se till att tuben eller flaskans spets inte vidrör ögat! 5. Be patienten att sluta ögat lugnt och hålla det slutet ett par minuter så att droppen eller salvan fördelas jämnt

om hen ligger eller sitter med huvudet bakåtböjt. Flera typer av ögondroppar levereras numera med ett droppstöd som underlättar droppandet. Patienten måste informeras om hur och hur ofta ögat ska droppas och kan gärna få med sig ett så kallat droppschema hem, där läkemedlen och dropptiderna är angivna. Patienten måste dessutom uppmanas att kontakta läkare på den behandlande kliniken om det uppstår förändringar i det opererade ögat, t.ex. tilltagande rodnad, nedsatt syn eller smärtor. Endoftalmit är en mycket allvarlig men sällsynt postoperativ infektion som kräver snabb behandling och inskrivning på ögonavdelning.

över ögat. Hen får inte knipa ihop ögat eller blinka eftersom delar av läkemedlet då kan pressas ut igen. 6. Torka med en ren kompress bort den överflödiga vätskan eller salvan som rinner ned på huden under ögat. Därmed undviker man att huden blir skadad och irriterad av läkemedlet. 7. Vissa droppar/salvor kan ha systemisk verkan på kroppen om de rinner ned i tårvägarna och in i näsan, där de effektivt tas upp av nässlemhinnan. För att förhindra att läkemedlet rinner ned i näsan och ger systemisk effekt, rekommenderas därför att man efter administrering med ett rent finger eller en kompress trycker lätt mot den nedre tårpunkten i den inre ögonvrån. Detta är mycket viktigt hos barn som kan få kraftig systemisk effekt av dropparna på grund av sin lilla kroppsmassa. 8. Många patienter använder flera typer av ögondroppar eller ögonsalva som ska administreras efter varandra. I sådana fall är det viktigt att vänta i cirka tio minuter mellan varje droppe och att applicera salvan sist. Shaw m.fl. 2010, Kugelberg och Ygge 2010

tion med våldsamt illamående och kräkningar, ska patienten kontakta läkaren eller den behandlande kliniken per telefon för få besked om den fortsatta behandlingen. Det är viktigt att patienten vet vilket telefonnummer hen ska ringa om något inträffar. Många ögonkliniker ringer också själva upp patienten för att försäkra sig om att allt är bra.

Bild 26.11 Ögondroppar droppas i den nedre konjunktivalsäcken.

Information före hemgång Det är viktigt att pre-, per- och postoperativ information kompletterar och bekräftar varandra. Eventuella särskilda patientförhållanden ska antecknas och understrykas så att de kan följas upp. Innan patienten går hem är det nödvändigt att upprepa bitar av informationen, t.ex. vad som ska ske under de kommande dagarna, hur ögat ska tvättas och droppas, hur eventuella smärtor kan lindras och att hårtvätt bör undvikas de första dagarna för att förhindra att det kommer in schampo i ögonen. Patienten ska också informeras om vilka komplikationer som kan uppstå. Om synen plötsligt försämras eller om kraftigt tilltagande smärtor uppstår, eventuellt i kombina-

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 357

10/11/2020 09:39


28

Omvårdnad vid cancersjukdom Maria Larsson och Cecilia Olsson Medförfattare: Anna-Karin Ax, Jan Degerfält, Linda Björkhem-Bergman och Caritha Klasson

Maria och Cecilia är huvudförfattare och har skrivit huvuddelen av detta kapitel. Medförfattarna har med sin expertis bidragit med följande avsnitt: Cytostatikabehandling, Målstyrda läkemedel och Endokrin behandling (Anna-Karin Ax), Strålbehandling (Jan Degerfält) och Palliativ vård (Linda Björkhem-Bergman och Caritha Klasson). Onkologisk omvårdnad utgör ett specifikt kunskapsområde för sjuksköterskor som spänner över prevention, behandling, (som kan vara kurativ eller palliativ), rehabilitering och vård vid livets slut. Eftersom personer med cancer vårdas inom alla medicinska specialiteter – i slutenvård, kommunal hälso- och sjukvård, öppenvård och hemsjukvård – kommer du som sjuksköterska att möta personer som har eller har haft cancer oavsett om du arbetar på en specialiserad cancervårdsenhet eller inte. Cancervården är under stark utveckling. De medicinska och tekniska framgångarna under de senaste decennierna har inneburit att såväl behandlingen som rehabiliteringen och den palliativa vården vid cancer har förändrats och förbättrats. Samtidigt innebär detta nya utmaningar för vården och omvårdnaden. Symtomen och biverkningarna blir alltmer komplexa, och principerna och riktlinjerna för att tillgodose patienters och närståendes behov av stöd är i ständig förändring. Dessutom vet vi i dag mer om vad som orsakar cancer och det preventiva arbetet utgör en allt större del av sjuksköterskans arbete. För att som sjuksköterska kunna ge en god omvårdnad vid cancersjukdom behöver du därför kunskap från flera områden. Cancervården är också en utpräglat multiprofessionell verksamhet.

FÖRKUNSKAPER Läsaren förväntas ha grundläggande kunskaper i anatomi, fysiologi, patofysiologi och sjuksköterskans ansvarsområden. Förslag på fördjupningslitteratur står på s. 500.

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 403

AKTUELLA SÖKORD Q

Q

cancerprevention, cytostatika, fatigue, fysisk aktivitet, kontaktsjuksköterska, onkologi, sexualitet, strålbehandling, palliativ vård acute oncology, cancer nursing, cancer-related pain, nutrition

En rad olika specialiteter är engagerade, från diagnostik till rehabilitering, uppföljning och palliativ vård. Som patient eller närstående innebär det ofta en stor utmaning att ha så många olika kontakter. Den situation som patienten befinner sig i påverkar förmågan att hantera konsekvenserna av sjukdom och behandling i det dagliga livet. Sjuksköterskans förmåga att kunna att arbeta i team med ett personcentrerat förhållningssätt är därför väsentligt. Forskning om vad som är god onkologisk omvårdnad av hög kvalitet ur patienters perspektiv visar att den är karakteriserad av att sjuksköterskan har goda teoretiska kunskaper i hur sjukdom och behandling påverkar hen fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt, hur symtom effektivt lindras och behov tillgodoses samt att sjuksköterskan är medicintekniskt skicklig och har ett gott handlag. Vidare är det väsentligt att sjuksköterskan är lyhörd, uppmärksam på förändringar i status, engagerad och visar omsorg, gör patient och närstående delaktiga i vården samt arbetar med ett personcentrerat förhållningssätt. Sådan vård gör patienter och närstående trygga samt bidrar till ett ökat välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet (Radwin 2009, Rchaidia m.fl. 2009, Charalambous 2008, Suhonen 2018). Vår förhoppning är att detta kapitel ska ge grundläggande kunskap och beredskap att vårda och möta personer med cancer och deras närstående.

10/11/2020 09:39


OMVÅRDNAD VID CANCERSJUKDOM

medför en rad utmaningar såväl psykosocialt som fysiskt relaterade till inaktivitet. I de fall patienten kan vistas hemma krävs också stor försiktighet för att inte drabbas av infektion. Vanligt förekommande symtom hos patienter med maligna blodsjukdomar är fatigue och smärta. Dessa patienter har också behov av psykosocialt och existentiellt stöd samt specifik omvårdnad relaterad till biverkningar av behandling med cytostatika och strålbehandling. Detta kan du läsa om under respektive avsnitt. För ytterligare information om de specifika behandlingarna och omvårdnad vid maligna blodsjukdomar rekommenderar vi att du läser de diagnosspecifika vårdprogrammen och litteratur inom hematologi och hematologisk omvårdnad.

455

Bild 28.23 Skivepitelcellscancer – aktinistiska keratoser.

Basalcellscancer HUDCANCER De tre vanligaste hudcancertyperna är basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. De senaste decennierna har antalet hudcancerfall ökat kraftigt och hudcancer är nu en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Basalcellscancer är den vanligaste, där ungefär 35 000 personer drabbas per år. Skivepitelcancer drabbar ungefär 6 500 personer per år och och cirka 4 000 personer diagnostiserades med malignt melanom, den mest allvarliga cancerformen. Med ökad ålder insjuknar fler personer i basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Alla dessa cancerformer ökar vid exponering för solens ultravioletta strålning och risken ökar med intermittent (upprepad) solexponering. Ljus hy, solning som ger brännskador, utomhusarbete, blont eller rött hår, blå eller grön ögonfärg och ärftlighet medför ökad risk. Personer som långtidsbehandlas med immunhämmande läkemedel, t.ex. efter en organtransplantation eller vid autoimmun sjukdom, har högre risk att drabbas av hudcancer.

Bild 28.22 Basalcellscancer.

Basalcellscancer även kallat basaliom, växer långsamt och ger i princip aldrig upphov till metastaser (bild 28.22). Tumören utvecklas huvudsakligen från basalceller i epidermis, längst ner i överhuden. Orsaken till basalcellscancer är kronisk exponering för solens UV-strålning eller intermittent intensivt solande. Personen får eksemliknande fläckar och sår som inte läker. Den vanligaste är den nodulära formen som oftast förekommer i ansiktet, på halsen eller på huvudet. Basalcellscancer utreds genom hudbiopsi för histopatologisk bedömning. Inför val av adekvat behandlingsmetod är det viktigt att fastställa tumörens aggressivitetsgrad. Syftet med behandling är att bota patienten och förhindra recidiv och behandlingen är i första hand kirurgi.

Skivepitelcancer Skivepitelcancer uppstår i keratinocyterna och är den hudcancerform som ökar mest. Med stigande ålder och om personen är ljushyad ökar risken för att utveckla skivepitelcancer. Det är vanligast hos män med utomhusarbete och orsakas av solljus. Personen får eksem som inte läker, rodnad, lättblödande förändring på huden (bild 28.23). Den är ofta lokaliserad i ansiktet, skalpen, på öron eller underläpp. Andra typiska områden är arm, handrygg, på bröstet eller underbenens framsidor. Behandlingen är vanligtvis kirurgi. Om det inte är möjligt att ta bort hela tumören med kirurgi kan behandlingen kompletteras med strålbehandling.

Malignt melanom Malignt melanom utvecklas i regel i ett befintligt födelsemärke och uppstår i melanocyterna. Melanom i huden utvecklas genom en malign transformation av melanocyter i överhudens basala cellager (bild 28.24). Malignt melanom kan uppstå överallt på huden, men oftare på bålen hos män och på benen hos kvinnor. Malignt melanom förekommer i alla åldrar men är ytterst sällsynt hos barn och ovanligt hos ungdomar, men ökar sedan med stigande ålder. Genom-

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 455

10/11/2020 09:39


OMVÅRDNAD VID CANCERSJUKDOM

489

De 6 S:n För att uppfylla målen med den palliativa vården har man tagit fram en modell som kallas för de 6 S:n. Modellen syftar till att få en helhetsbild av patienten och att man genom specifika frågor lättare kan planera och genomföra vården utifrån patientens önskemål. Modellen är utformad för att användas både som ett samtalsunderlag mellan patient och sjukvårdspersonal, och ett verktyg för att skriftligt dokumentera vården kring patienten i syfte att överföra information på ett säkert sätt mellan vårdpersonal, i enlighet med patientens behov, mål och önskningar. Innehållet kan komma att variera över tid, beroende på var patienten befinner sig i relation till sjukdom, identitet, kris- och strategiutveckling samt palliativ fas (Ternestedt m.fl. 2013).

Självbild

Självbestämmande

Sociala relationer

Symtomlindring

Sammanhang

Strategier

Bild 28.31 De sex S:n.

De fyra hörnstenarna Den palliativa vården kännetecknas av fyra hörnstenar: • • • •

symtomlindring teamarbete kommunikation/relation närståendestöd.

Syftet med hörnstenarna är att se till att alla patientens medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov kan tillgodoses och att man skapar trygghet runt patienten. Symtomlindring Symtomlindring omfattar medicinska insatser för att lindra fysiska symtom såsom smärta, illamående och andnöd men även andra fysiska symtom som uppstår, t.ex. klåda och fatigue (orkeslöshet). Man kan dela upp symtomlindring i fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. • fysiskt lidande – smärta, illamående, andnöd, fatigue • psykiskt lidande – förnekande, oro, ångest, vrede, depression och uppgivenhet • socialt lidande – förlust av identitet, kroppsfunktion och roller i familj och bland vänner • andligt och existentiellt lidande – meningslöshet, skuld och skam. Se vidare under respektive rubrik nedan angående lindring av de olika fysiska och psykiska symtomen. Teamarbete Teamarbete är av central betydelse i den palliativa vården. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att inventera vårdbehovet och bedöma om det finns behov av andra professioner. Hela teamets insatser och bedömning har betydelse för att kunna ge en god palliativ vård utifrån ett helhetsper-

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 489

De 6 S:n Självbild – Vem är personen och vad är viktigt i dennes liv? Hur är det med familj, arbete, fritid och livsåskådning? Vad är personens uppfattning om sjukdom och förluster? Vilket stöd behövs för att bevara en så positiv självbild som möjligt? Självbestämmande – Vad är viktigt att få bestämma om rörande vardagen och vårdens planering? Vem är företrädare för patienten när hen inte längre kan kommunicera själv? Sociala relationer – Finns det minderåriga barn i patientens omgivning? Vilka nätverk finns? Hur bevaras viktiga relationer? Symtomlindring – Vad besvärar personen mest just nu? Hur är symtombilden och vad ger symtomlindring? Sammanhang – Vilket behov har personen av att sammanfatta och samtala om sitt liv? Vilka andliga och existentiella behov finns? Strategier – Hur förhåller sig patienten till sjukdomen och förestående död? Finns behov av förberedelser?

spektiv. Här ingår även inventering av närståendes behov av information då patientens välbefinnande är avhängig hur familjen mår. Eftersom man eftersträvar en helhetssyn på människan behöver alla professioner i teamet se till patientens behov utifrån sin specifika yrkeskompetens. Syftet är att teamets samlade kompetens på ett optimalt sätt kan tillgodose både medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov hos patienter. De professioner som kan finnas med i teamet är:

10/11/2020 09:39


Om författarna DAG-GUNNAR STUBBERUD (f. 1959) är intensivvårdssjuk-

sköterska och har en fil. kand. i vårdvetenskap från Universitetet i Oslo. Stubberud har mer än 15 års klinisk erfarenhet från infektionsavdelning, kirurgisk avdelning, medicinsk övervaknings- och intensivvårdsavdelning och är nu förstelektor vid vidareutbildningen i intensivvård vid Høgskolen i Oslo. Stubberud är redaktör och författare till den första norska läroboken i intensivvård. RANDI GRØNSETH (f. 1957) är sjuksköterska och har en fil.

kand. i vårdvetenskap från Universitetet i Oslo. Grønseth har lång klinisk erfarenhet från pediatriska avdelningen vid Oslo universitetssykehus, Ullevål, och som lektor vid vidareutbildningen i pediatrisk omvårdnad vid Høgskolen i Oslo. Hon är nu redaktör vid omvårdnadsredaktionen vid Gyldendal Akademisk. Grønseth är redaktör och författare till boken Pediatri og pediatrisk sykepleie. HALLBJØRG ALMÅS (f. 1944) är sjuksköterska och lärare med lektorskompetens. Efter att ha arbetat som lärare och sjuksköterska i flera år övergick hon 1987 till att arbeta med läroböcker, först som konsult och därefter som redaktör vid omvårdnadsredaktionen vid Universitetsforlaget och senare vid Gyldendal Akademisk. I tidigare utgåvor av Klinisk omvårdnad har hon varit redaktör och huvudförfattare.

randtjänst vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, där hon forskar om träning under onkologisk behandling. PER ARNE BAKKAN (f. 1959) har sedan 1995 varit ansvarig

transplantationskoordinator vid transplantationsavdelningen, Medicin- och kirurgkliniken, Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet. Han har vidareutbildning inom kirurgisk omvårdnad och en ledarutbildning från Norges handelshögskola och Rikshospitalet. Han har tidigare arbetat som sjuksköterska vid Avdelningen för njursjukdomar, St. Olavs Hospital samt som operationssjuksköterska och chefssjuksköterska vid Avdelningen för toraxkirurgi, Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet. LINDA BJÖRKHEM-BERGMAN är med.dr och docent i klinisk

farmakologi. Hon är överläkare inom palliativ vård vid Stockholms Sjukhem. Hon har även specialistkompetens i klinisk farmakologi samt är diplomerad inom palliativ medicin. Björkhem-Bergman är forskargruppsledare inom palliativ medicin och klinisk farmakologi på Avdelningen för klinisk geriatrik, Karolinska institutet. JAN DEGERFÄLT är universitetsadjunkt vid Institutionen för

kliniska vetenskaper vid Lunds universitet. Han har mångårig erfarenhet av att driva kurser inom onkologiområdet och särskilt av strålbehandlingsutbildningar både för läkare, sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor.

KARIN AHLBERG är leg sjuksköterska och docent i vårdve-

tenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hennes forskning syftar till att beskriva dels relationen mellan upplevelse av ohälsa (symtom) och biologiska förändringar (tecken), dels symtoms specifika karakteristika samt att identifiera och utvärdera metoder för att motverka eller linda symtom, företrädesvis i relation till cancersjukdom.

KARI ESPESET (f. 1950) har sjuksköterskeexamen från Sør-

ANNA-KARIN AX är specialistsjuksköterska i onkologi och

JANNE MARLENE GRIPHEIM (f. 1984) är klinisk specialist i

doktorand vid Onkologiska kliniken, universitetssjukhuset, Linköping. Hon har arbetat kliniskt inom onkologi i 15 år, de senaste åren på en behandlingsavdelning där man ger cancerläkemedel och följer upp biverkningar hos patienter med cancer. Sedan några år har Ax en kombinerad dokto-

omvårdnad vid Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet, och har arbetat på transplantationskirurgisk avdelning sedan 2007. Hon har deltagit i flera studier och projekt, och är studentansvarig sjuksköterska då hon undervisat i ämnet organdonation och transplantation. Hon har tidigare arbetat

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 565

Trøndelags vårdhögskola, 1972. Hon har många års erfarenhet av klinisk neurologi, med multipel skleros (MS) som specialistområde. Hon har deltagit i utvecklings- och forskningsprojekt för denna patientgrupp. Espeset är i dag sektionschef vid Neurologiska polikliniken, St. Olavs Hospital.

10/11/2020 09:39


566

OM FÖRFATTARNA

som sjuksköterska vid St. Olavs Hospital, infektionsmedicinsk avdelning, och har en videreutbildning i tropiska sjukdomar och infektionssjukdomar från NTNU. INGELIN GROV (f. 1968) är specialist i klinisk omvårdnad vid

Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet, och har en vidareutbildning i transplantationssjukvård från Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg. Hon har 19 års klinisk erfarenhet från hjärt- och lungmedicinsk avdelning och hjärtavdelning, och har sedan 1995 varit transplantationssjuksköterska för hjärttransplanterade på en hjärtmedicinsk avdelning på Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet. Hon har varit delaktig i uppbyggnaden av en egen dagenhet för hjärttransplanterade och har deltagit i flera forskningsprojekt. Hon är även medförfattare till flera artiklar i ämnet.

sitet. Ingebretsen har 23 års erfarenhet från hudavdelningar i Norge och Sverige. Hon är nu kvalitets- och utvecklingsansvarig på hudavdelningen på Danderyds sjukhus i Stockholm. Där har hon bland annat lett arbetet med ämnes- och metodutveckling inom omvårdnad av patienter med svåra hud- och sårsjukdomar. Ingebretsen är aktiv i Sårsjuksköterskor i Sverige. HEIDI JERPSETH (f. 1958) har en sjuksköterskeexamen i om-

vårdnadsvetenskap från Oslo universitet. Jerpseth har i flera år arbetat som sjuksköterska på kvinnokliniken och medicinavdelningen vid Akershus universitetssjukhus. Hon arbetar nu som högskolelektor/doktorand vid Högskolan i Oslo och Akershus. Där undervisar hon i bland annat om kvinnors hälsa/sjukdom och etik samt är projektledare för vidareutbildning i kardiologisk vård.

KARIANNE L. GRØNSLETH (f. 1974) är sjuksköterska vid ortope-

disk avdelning vid Oslo universitetssjukhus. Hon har arbetat med ortopedpatienter sedan 1999. Hon har en grundutbildning i omvårdnad från Högskolan i Oslo, en vidareutbildning i ortopedisk omvårdnad från Lovisenberg diakonala högskola och en masterexamen i vårdvetenskap från universitetet i Oslo. Hon arbetar i dag som utbildningssjuksköterska på Ortopedisk avdelning och som specialistsjuksköterska på en ortopedisk femdygns post/dagkirurgisk enhet.

MARY KALFOSS (f. 1947) har en doktorsexamen i folkhälsove-

tenskap från Nordiska högskolan i Sverige, en magistergrad i psykologi och handledning samt en onkologisk sjuksköterskeutbildning från USA. Hon har 15 års klinisk erfarenhet av vård av allvarligt sjuka och döende och deras familjer. Hon är nu professor vid Høyskolen Diakonova. Hennes forskning behandlar stress, coping och livskvalitet hos patienter med kronisk sjukdom och deras familjer. Kalfoss har publicerat flera artiklar inom detta område.

TOVE GULBRANDSEN (f. 1952) är intensivvårdssjuksköterska

och har en masterexamen i vårdvetenskap från Högskolan i Oslo. Hon är förste högskolelektor och programansvarig för vård- och hälsovetenskap vid Högskolan i Østfold, Avdelningen för hälso- och socialvetenskap. Gulbrandsen har lång klinisk erfarenhet från kirurgavdelning, akutmottagning och intensivvårdsavdelning. Gulbrandsen är redaktör för och medförfattare till den första norska läroboken i intensivvård. STINA CAMILLA GUNDERSEN (f. 1976) är utbildad sjuksköterska och handledare. Gundersen har 16 års klinisk erfarenhet från hudavdelning. Hon arbetar som enhetschef på Avdelningen för hudsjukdomar, Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet.

INGUNN KJØNNØY (f. 1979) är specialistsjuksköterska i orto-

pedi och arbetar vid ortopedisk avdelning vid Oslo universitetssjukhus, Ullevål. Där arbetar hon bland annat med multitraumapatienter och patienter med ortopediska infektioner. CARITHA KLASSON är leg. sjuksköterska och doktorand vid

Karolinska institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), avdelningen för Klinisk geriatrik och Stockholms Sjukhem, Palliativt Centrum. Klassson har mångårig erfarenhet av arbete som sjuksköterska inom palliativ hemsjukvård. Under de senaste åren har hon arbetat främst med kliniska studier inom palliativ vård och anlitats som föreläsare för sjuksköterskor och läkare i ämnet palliativ vård.

INGELA HENOCH, leg. sjuksköterska, fil.dr, docent i omvård-

nad samt universitetslektor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsområde rör palliativ vård, med särskild inriktning på symtomupplevelse och kommunikation mellan vårdpersonal och patient i livets slutskede, samt studenters attityder till vård av döende patienter.

JENS KONDRUP är f.d. professor i klinisk näringslära vid In-

stitutet för human näring/klinisk och experimentell näring, Biovetenskaplig fakultet, Köpenhamns universitet. Kondrup är en internationellt känd forskare inom området klinisk näringslära. KIRSTEN KONGSHAUG (f. 1947) har en vidareutbildning i så-

HILDE INGEBRETSEN (f. 1968) är sjuksköterska och har en

magisterexamen i omvårdnadsvetenskap från Olso univer-

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 566

väl social- och hälsoadministration som hjärt-, hjärt–lungoch lungtransplantation från Vårdhögskolan i Göteborg.

10/11/2020 09:39


OM FÖRFATTARNA

Hon har 29 års klinisk erfarenhet från lungavdelningen vid Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet, de senaste 22 åren som transplantationssjuksköterska. Hon har upprättat ett utbildningsprogram för patienter före och efter lungtransplantation. Kongshaug gick i pension i januari 2016.

gisk och neurointensivvårdsavdelning vid St. Olavs Hospital. Under de senaste åren har hon också arbetat som forskningssjuksköterska i lokala och internationella forskningsprojekt med fokus på patienter med traumatiska huvudskador, St. Olavs Hospital/NTNU.

ANNE GRETE KRISTIANSEN (f. 1984) har sedan 2007 en sjuk-

VIGGO MASTAD (f. 1963) är intensivvårdssjuksköterska och

sköterskexamen från Högskolan i Sør-Trøndelag. Hon har flera års erfarenhet av neurologisk omvårdnad, både på avdelning och mottagning. Kristiansen har en vidareutbildning om Parkinsons sjukdom och arbetar som parkinsonsjuksköterska vid Neurologiska polikliniken vid St. Olavs Hospital.

har en examen i vårdvetenskap från Universitetet i Bergen, 2002. Mastad är numera biträdande chef vid Institutet för omvårdnadsvetenskap Norges tekniska-naturvetenskapliga universitet (NTNU).. Han har i flera år arbetat som enhetschef på Neurointensiven, St. Olavs Hospital och har senare varit avdelningschef för Manpower Professional Medicals kontor i Trondheim.

567

MARIA LARSSON är specialistsjuksköterska med inriktning

mot onkologisk vård och professor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Hon har klinisk erfarenhet från onkologisk, hematologisk och palliativ vård, och disputerade 2006 med avhandlingen »Eating problems in patients with head and neck cancer treated with radiotherapy – Needs, problems and support during the trajectory of care«. Hennes forskningsfokus är hantering av symtom och symtomkluster hos patienter med cancer under behandling och rehabilitering samt palliativ vård och vårdkvalitet vid livets slut. Hon studerar också modeller för personcentrerad palliativ vård och sjuksköterskeledd cancervård där modeller för personcentrerad palliativ vård studeras från patienters och närståendes perspektiv. Forskningen omfattar också kontaktsjuksköterskors kompetens och organisatoriska förutsättningar för uppdraget. Larsson var ledamot i kommittén för utbildning och klinisk praxis i föreningen »European Society for Clinical Nutrition and Metabolism (ESPEN)« under perioden 2011–2015. VIBEKE LOHNE (f. 1954) är professor vid Högskolan i Oslo och

Akershus samt anknuten till masterutbildningen i anestesi, intensivvård och barnsjukvård. Lohne har klinisk erfarenhet från neurokirurgisk avdelning, där hon arbetat som sjuksköterska, chefssjuksköterska, lärare och ämnesutvecklare samt lett ett forskningsprojekt. Hon har undervisat, skrivit och forskat på olika patientgrupper vid neurokliniken. Hon har även publicerat olika vetenskapliga artiklar, inklusive en doktorsgrad om hoppets betydelse för ryggmärgsskadade.

REIDUN NATALIE DAMMEN MOSAND (f. 1955) är diabetessjuksköterska/sektionschef och har en vidareutbildning i forskningsmetodik och statistik. Sedan 1979 arbetar hon på Oslo universitetssjukhus, Aker, och den längsta tiden har hon varit verksam på medicin-/endokrinologisk avdelning. Mosand har deltagit i flera diabetesprojekt, föreläst för hälsooch sjukvårdspersonal samt medverkat i böcker och informationsbroschyrer. CECILIA OLSSON är specialistsjuksköterska med inriktning

mot onkologisk vård samt lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Hon har klinisk erfarenhet från onkologisk, hematologisk, kirurgisk och palliativ vård. Hon disputerade 2014 med avhandlingen »Sexuality in patients treated for hematologic malignancies – Problems and the need for support from patients’ and nurses’ perspectives«. Hennes forskningsfokus är sjukdoms och behandlings inverkan på sexualitet hos patienter med cancer, hantering av symtom och symtomkluster hos patienter som behandlas för cancer samt vårdkvalitet vid livets slut. Olsson ingår också i forskningsprogram där modeller för personcentrerad palliativ vård studeras från patienters och närståendes perspektiv. Forskningen omfattar också kontaktsjuksköterskors kompetens och organisatoriska förutsättningar för uppdraget. Olsson har dessutom varit styrelseledamot i föreningen »Sjuksköterskor i cancervård« 2011–2017, varav de sista två åren som styrelseordförande. SISSEL RAKNESTANGEN (f. 1950) är specialistsjuksköter-

STINE BORGEN LUND (f. 1976) har ett Graduate Diploma i

intensivvård från Australien och en masterexamen i klinisk vårdvetenskap från Norges tekniska-naturvetenskapliga universitet (NTNU). Lund är i dag universitetslektor vid NTNU. Hon är också involverad i Norges enda vidareutbildning i neurosjukvård vid Högskolan i Bergen. Hon har lång klinisk erfarenhet som intensivvårdssjuksköterska vid neurokirur-

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 567

ska och har mer än 40 års erfarenhet från neurokirurgisk avdelning (både vuxna och barn) med övervakning av de sjukaste patienterna. Hon har också erfarenhet från neurologisk och neurokirurgisk avdelning. Raknestangen är numera pensionär men arbetar fortfarande som extravak vid Neurokirurgisk avdelning, Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet.

10/11/2020 09:39


568

OM FÖRFATTARNA

LENE REKTORLI (f. 1978) är utbildad sjuksköterska från Sygeplejeskolen, H:S Hvidovre Hospital, Danmark. Hon har arbetat med neurologipatienter i flera år. Hon har sedan 2011 en vidareutbildning i epilepsi och rehabilitering vid SSE och Høgskolen i Akershus, och arbetar nu i ett tvärprofessionellt team med uppföljning av patienter med epilepsi vid Neurologiska polikliniken, St. Olavs Hospital.

ningen Levanger. Från 2008 har hon en vidareutbildning i klinisk omvårdnad med fördjupning i neurosjukvård från Högskolan i Bergen. Solli har flera års erfarenhet från ryggmärgsskadadeavdelning och arbete med tvärvetenskapligt team. Sedan 2010 arbetar hon som neurosjuksköterska på neuroavdelningen vid St. Olavs Hospital, huvudsakligen som kontaktsjuksköterska för patienter med ALS samt som koordinator i ALS-teamet.

ANNE RELBO (f. 1964) är intensivvårdssjuksköterska och

klinisk specialist inom omvårdnad, Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet. Hon har även en utbildning i transplantationssjukvård från Nordiska hälsovårdhögskolan i Göteborg. Relbo har 26 års klinisk erfarenhet från kardiologisk (tidigare hjärtmedicinsk) avdelning, kardiologiskt laboratorium och allmän postoperativ intensivvårdsavdelning. Hon är nu transplantationssjuksköterska på kardiologiavdelningen på Oslo universitetsjukhus, Rikshospitalet. Där har hon bland annat arbetat med ämnesutveckling och informationsmaterial, kontroller och uppföljning före och efter hjärttransplantation. Relbo har deltagit i flera forskningsprojekt inom området livskvalitet och medicinska försökssstudier.

ELISABETH STORHEIM (f. 1972) är utbildad sjuksköterska och

har en masterexamen i ledarskap från Handelshögskolan BI, Oslo. Storheim har 18 års klinisk erfarenhet från hudavdelning. Hon är nu chef för Avdelningen för hudsjukdomar, Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet. MARIANNE SÆLAND (f. 1954) är utbildad ortoptist i Schweiz,

har specialistutbildning i ögonsjukvård och utbildning i social- och hälsoadministration. Hon arbetade tidigare som avdelningssjuksköterska och chefssjuksköterska på Ögonavdelningen vid Oslo universitetssjukhus, Ullevål. Sedan 2004 är hon verksamhetschef vid Strømmen øyeklinikk. ASTRID THORSTAD (f. 1949) har sjuksköterskeexamen från

EIRILL ROA (f. 1979) är specialistsjuksköterska i ortopedi från

Lovisenbergs diakonala högskola. Roa har lång erfarenhet (sedan 2001) av arbete på ortopedisk avdelning inom planerad kirurgi, övervakning och poliklinisk behandling av både vuxna och barn i alla åldrar. Hon arbetar med avancerad sårbehandling av bland annat patienter med diabetes, gipsning av benbrott och som del av behandlingen till barn födda med klumpfot. Roa har också erfarenhet av undervisning och vägledning vid sårbehandling. Hon assisterar också vid mindre ortopediska operationer. Roa arbetar i dag på Ortopedkliniken, Oslo universitetsjukhus, Ullevål. EMILIA ROTSTEIN (f. 1977) är gynekolog. Under de senaste

sju åren har hon inriktat sig på urogynekologi och arbetar i dag på Karolinska bäckenbottencentrum i Stockholm. Hon ägnar även tid åt att forska, undervisa studenter från olika professioner och hålla olika typer av bäckenbottenkurser på nationell nivå. Hon skriver nu på sin avhandling om olika aspekter av bäckenbottendysfunktion efter förlossning. SIGNY RYEN (f. 1948) är specialist i klinisk omvårdnad av strokepatienter och har mer än 30 års klinisk erfarenhet från medicinklinik och strokeenhet, Oslo universitetssjukhus, Aker. Hon är numera pensionär. ELIN MARGRETHE SOLLI (f. 1978) är sedan 2002 utbildad sjuksköterska vid Högskolan i Nord-Trøndelag, avdel-

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 568

Oslo universitet. Hon har mer än 30 års klinisk erfarenhet av arbete på Rikshospitalets ögonavdelning, bland annat flera år som chefssjuksköterska. Hon har arbetat som högskolelektor inom vidareutbildningen i ögon-, cancer- och barnsjukvård samt på kandidatprogrammet, Institutet för omvårdnadsvetenskap. Thorstad är nu knuten till seniorcentrum vid Högskolan i Oslo och Akerhus. ELISABET WELIN (f. 1960) är sjuksköterska och professor i

omvårdnadsvetenskap. Hon forskar kring patienters upplevelser av att leva med reumatisk sjukdom och vilka konsekvenser det kan få för omvårdnaden. Hon är involverad i flera projekt som berör patientrapporterade utfallsmått såsom trötthet, smärta, hälsorelaterad livskvalitet m.m. hos patienter med reumatisk sjukdom. Welin är även involverad i olika pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt samt har ett stort intresse av att medverka i, utveckla och forskningsanknyta undervisning. Utöver detta har hon en klinisk koppling till Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro. ANNE WERGELAND (f. 1957) är sjuksköterska och har en exa-

men i vårdvetenskap från Oslo universitet. Hon har mer än 30 års klinisk erfarenhet av akutbehandling och rehabilitering av personer som drabbats av hjärninfarkt, från olika specialistavdelningar vid olika sjukhus. Hon arbetar nu som specialistsjuksköterska vid Strokeenheten vid Bærums sjukhus, Vestre Viken hälsoföretag.

10/11/2020 09:39


OM FÖRFATTARNA

TONE ØDEGAARD-OLSEN (f. 1953) är specialist i klinisk om-

BIRGITTA JAKOBSSON, leg. sjuksköterska, med.dr, Neurolog-

vårdnad. Hon har mer än 20 års klinisk erfarenhet inom rehabiliteringoch geriatrik. Hon var i flera år avdelningschef på Avdelningen för rehabilitering och geriatrik, Oslo universitetssjukhus, Aker. Hon var med och grundade Læringsoch mestringssenteret vid Akers sjukhus. Ødegaard-Olsen har också utbildning i vuxenpedagogik och arbetar som frilansare.

kliniken. Akademiska sjukhuset, Uppsala.

569

JANETH LEKSELL, docent, Högskolan Dalarna, Falun, och

Uppsala universitet, Uppsala. HILDE LÖFQVIST, överläkare, specialist i obstetrik och gy-

nekologi, CevitaCare, GynStockholm, S:t Görans sjukhus, Stockholm.

GRANSKARE

MARIA MANGSBACKA, specialistsjuksköterska kirurgisk vård,

HELENE ANDERSSON, leg. sjuksköterska och sårkonsult, In-

Akademiska sjukhuset, Uppsala samt universitetsadjunkt, Högskolan Dalarna och klinisk adjunkt, Uppsala universitet.

fektionsmottagningen, Danderyds sjukhus, Stockholm. SIGRID ODENCRANTS, leg. sjuksköterska, universitetslektor, CHRISTINA ANDRÉASSON, transplantationskoordinator,

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet, Örebro.

specialistsjuksköterska intensivvård, Akademiska sjukhuset Uppsala.

INGBRITT OLAUSSON, anestesi- och intensivvårdssjuksköter-

inom ögonsjukvård, Ögonkliniken, Gävle sjukhus.

ska, med.mag. inriktning vårdvetenskap samt universitetsadjunkt, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.

MARIANNE BIRKE ENGLID, intensivvårdssjuksköterska, uni-

HELENA POLLARD, transplantationskoordinator, Transplan-

versitetssjuksköterska inom postoperativ vård/smärtbehandling, PMI, Pre-Postop, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm.

tationsenheten, Skånes universitetssjukhus (SUS), Malmö.

CHRISTINA CERECEDA BRUNGS, leg. specialistsjuksköterska

HENRIK REVENÄS, universitetsadjunkt, anestesisjuksköter-

ska, Mälardalens Högskola, Västerås. THOMAS ERICSON, specialist i allmän internmedicin, tidi-

gare överläkare vid Medicinkliniken, Uddevalla.

OLA SAMUELSSON, docent, Njurmedicin, Sahlgrenska Uni-

versitetssjukhuset, Göteborg. KARIN FALK-BRYNHILDSEN, med.dr, operationssjuksköterska,

Örebro universitet, Örebro.

ANNIKA WALDNER, transplantationskoordinator, Transplan-

tationsenheten, Skånes universitetssjukhus (SUS), Malmö. DVSS, Dermatologi, Venerologi, Sjuksköterskor i Sverige. PETRA VESTLUND, transplantationskoordinator, specialist-

sjukhuset, Stockholm.

sjuksköterska intensivvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

JEANETTE FINGREN, leg. specialistsjuksköterska och stomi-

ANN-BRITT ZAKRISSON, distriktssköterska, med.dr, Univer-

terapeut, Kolorektalenheten, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, Göteborg.

sitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC), Örebro.

KARIN FALKMAN, överläkare, Urologiska kliniken , Söder-

BIRGITTA ÅKESDOTTER GUSTAFSSON, leg. sjuksköterska, speANNE-MARIE HALLÉN, leg. specialistsjuksköterska och stomi-

terapeut, Kolorektalenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, Göteborg.

cialistsjuksköterska operationssjukvård, vårdpedagog, med. dr, Medicinska fakulteten, Institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet, Lund.

MALIN HORNGREN, leg. sjuksköterska/utbildningsledare,

JOHANNA ÖSTERBERG, MDPhD, överläkare, Kirurgkliniken,

Ortopedkliniken, Danderyds Sjukhus, Stockholm.

Mora lasarett.

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 569

10/11/2020 09:39


Register A ABCDE-principer diabetisk ketoacidos 83 abort 166 förebygga 169 omvårdnad 169 psykiska reaktioner 168 absenser 276 acetonlukt, diabetes 83 acidos, ketoacidos 59 afasi 248, 312 agnosi 252, 312 akinesi, Parkinsons sjukdom 282 aktiviteter i dagliga livet intrakraniell skada/sjukdom 255 aktiviteter i det dagliga livet synnedsättning 347 akut cerebrovaskulär insult 308 akut lymfatisk leukemi (ALL) 453 akut myeloisk leukemi (AML) 454 akut njurskada 120 behandling 123 kompetenskrav på sjuksköterskan 119 konsekvenser för grundläggande behov 121 omvårdnad 123 akut onkologi 480 akut tubulär nekros 121 akutläkemedel, epilepsi 279 alginatförband 396 allergitest 369 alopeci 423 ALS 295 behandling 296 omvårdnad 296 AMD 350 amenorré 142 amnesi 248 amputation 207 omvårdnad 208 skötsel av stumpen 210

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 571

amyotrofisk lateralskleros Se ALS anabol fas, metabolism 21 anatomiska grunder 164 andlig omsorg 525 kartlägga behov 527 översinnlig mening 525 andliga behov 527 andningsstödjande behandling ALS 298 Guillan Barrés syndrom 300 ryggmärgsskada 263 anemi, hudfärg 367 aneurysm 239 anfallsbehandling, epilepsi 279 anisokori 249 ankel/armindex 392 ankyloserande spondylit 221 iridocyklit 343 uveit 343 anterograd amnesi 248 antitrombosstrumpor Se kompressionsstrumpor anuri 122 APD 133 apoplexia cerebri 307 apraxi 252, 312 aptit 21 anpassa måltid 37 åtgärder vid nedsatt 38 arbetsterapi Parkinsons sjukdom 284 sjukdom/skador i rörelseapparaten 178 armbågsfrakturer 191 arteriella bensår 391 arteriovenös fistel 131 arteriovenös missbildning 239 arteriovenösa bensår 392 artrit psoriasis 376

artros 202, 227 aspiration förebygga med sondnäring 44 myasthenia gravis 302 pneumoni 327 sockertillförsel, hypoglykemi 82 stroke 311 sväljsvårigheter 252 vid medvetslöshet 84 assisterad befruktning 172 astigmatism 338 ataxi 252 MS 290 stroke 310 ATN 121 atopiskt eksem 378 aura 276 auskultation tarmljud 264 auskultera lungstas, njursjukdom 124 autonom neuropati 62 A-vitaminbrist 33 avstötning, organtransplantation 544

B bakterieinfektion i huden 371 balansrubbningar efter amputation 210 efter fraktur 197 MS 289 Parkinsons sjukdom 282, 287 polyneuropati 62 stroke 311 bartolinit 150 basalcellscancer 455 Bechterews sjukdom iridocyklit 343 uveit 343 bedömning av undernäring 471 behandlingshjälpmedel gång 185

10/11/2020 09:39


572

REGISTER

behandlingsresor hudsjukdom 378 benign prostatahyperplasi 101 benmärgstoxicitet 422 bensår 390 biologiska läkemedel 378 biverkningar strålbehandling 430 blandinkontinens 92 blockvändning 185 blåsa inläggning av kateter 113 kateterisering 111 katetertyper 113 kramp 108 skanning 95 tamponad 108 tryck 90 träning 95 blåscancer 104 omvårdnad 105 blåsfunktion nedsatt 90 ryggmärgsskada 264 blåslagringsproblem 90 blåstömingsproblem stroke 321 blåstömning 96 blåstömningsbesvär 90 inkontinens 91 omvårdnad 94 retention 90 blåstömningsproblem 90 blåstömningsschema 95 blödning i näthinnan 61 prostataoperation 108 under graviditet 162 vid kirurgiskt ingrepp i rörelseapparaten 179 blödning i främre kammaren 340 blödningsrubbningar 142 blöjvägningstest 95 BMI Se kroppsmasseindex Body Mass Index Se kroppsmasseindex bolustillförsel, sondnäring 43 BPH 101 brakyterapi 103, 432

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 572

brytningsfel 338 glasögon 338 kirurgisk korrigering 339 kontaktlinser 338 bröstcancer 441 build-up 432 bukinjektionsregim 71 bukspottkörteltransplantation 558 B-vitaminbrist 33 bäckenbotten 164 bäckenbottenbesvär 166 bäckenbottenträning 95 bäckenfraktur 199 omvårdnad 200 bäckenlyft 324

C calcaneusfraktur 195 cancer kvinnliga könsorgan 160 livmoderhals 158 livmoderkropp 158 njurar 105 prostata 102 testikel 103 urinblåsa 104 äggstockar 157 cancer, kvinnliga könsorgan 155 cancer ovarii 157 cancerantigen 158 cancerbehandling 419 cancerdiagnoser 407 cancerincidens 406 cancerkakexi 471 cancerprevalens 406 cancerprevention 407 cancerrelaterad fatigue 463 cancerrelaterad smärta 457 candidainfektion, i underlivet 149 CAPD 133 Carer Support Need Assessment Tool (CSNAT) 495 cellprov 141 cerebrovaskulär insult 308 checkpoint-hämmare 427, 446 chlamydia trachomatis 150 chockfas, metabolism 20 cirkulation, njursjukdom 123 Collar’n’Cuff 190 coma diabeticum 83

contusio cerebri 241 coping 511 att leva med förlamningar 265 diabetes mellitus 74 dialysbehandling 135 hudsjukdom 366 neurologisk sjukdom 274 primärbedömning 512 sekundärbedömning 513 sjukdom i urinvägar och behandling hos kvinnor och män 89 sjukdom/skada i centrala nervsystemet 238 tilltro till egen 516 ögonsjukdom, nedsatt syn 336 copingstrategier 520 emotionsfokuserade 521 meningsskapande 522 omvärdering 522 personlighetspräglad 522 problemfokuserade 521 självkännedom och självmedvetande 523 crusamputation 211 CSW 250 cystektomi 105 cystit 96 cystnjure 127 cystolitiasis 99 cytologisk diagnostik 415 cytologisk undersökning 141 cytostatika administrering 424 beredning 424 biverkningar 422 cytostatikabehandling 422

D dagliga aktiviteter stroke 317 synnedsättning 361 datortomografiundersökning 434 decubitus Se trycksår dehydrering 30 dermatit 378 detrusormuskeln 90 diabetes retinopati 351

10/11/2020 09:39


REGISTER

diabetes mellitus 56 diagnoskriterier 57 graviditet 58, 60 hyperglykemi 64 insulinbehandling 65 kartlägga psykosociala problem 74 ketoacidos 82 kompetenskrav på sjuksköterskan 55 konsekvenser för grundläggande behov 63 näring 69 omvårdnad 67 plasmaglukossänkande läkemedel 66 retinopati 351 sena komplikationer 61 undervisning och handledning 75 diabetes typ 2 58 Diabetesförbundet 85 diabeteskoma 83 diabetesnefropati 127 diabetisk nefropati 61 neuropati 62 retinopati 61 diabetisk fotskada/fotsår 62 diabetisk fotskada/sår förebygga och behandla 72 diabetisk ketoacidos 59 behandling 83 omvårdnad 83 diagnostik, cancer 414 diagnostik, kolorektalcancer 450 diagnostik, lungcancer 445 dialysbehandling 130 hemodialys 131 patientens upplevelse 130 peritonealdialys 133 diarré 22 elimination 423 förebygga vid sondnäring 44 diffus axonal skada 241 diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) 452 diskbråck 266 disseminerad intravasal koagulation 487 diures, njursjukdom 124 djup hjärnstimulering 284 djup ventrombos 183 donationsenheterna 541

0000 101432 GRMAT Klinisk omvaardnad 200301 Bind 2.indb 573

donator 538 levande givare av njure 557 dosplanering 435 druvbörd 170 D-vitaminbrist 33 DVT 183 dysartri myasthenia gravis 302 Parkinsons sjukdom 282 stroke 312, 313 dysfagi 21, 255 intrakraniell sjukdom/skada 252 myasthenia gravis 302 Parkinsons sjukdom 282 stroke 310 dysfasi 248 dysmenorré 142 dyspareuni 144 dyspné 447 död definition/kriterier 539 mötet med 510 samhällets attityd till 520 dödsångest 514 döende pasienter betydelsen mötet tillskrivs 511 döende patienter 528 emotionell och fysisk utmattning 532 kompetenskrav på sjuksköterskan 509 mötet med 528 sjuksköterskans uppträdande 529 sjukskötrskans copingstrategier 520

E ebbfasen 20 Edmonton Symtom Assessment System (ESAS) 495 EEG 274 efflorescenser 367 egenmakt diabetes mellitus 56 egenvård diabetes mellitus 55 eGFR 120 eksem 378 omvårdnad 381 ektopisk graviditet, extrauterin graviditet 163

573

elastisk binda 398 elektroencefalografi 274 elektrolytrubbningar njurskada 122, 128 skallskador 250 elektromagnetisk strålning 432 emotionsfokuserad coping 521 empowerment diabetes mellitus 74 dialysbehandling 135 hudsjukdom 366 neurologisk sjukdom 274 sjukdom i urinvägar och behandling hos kvinnor och män 89 sjukdom/skada i centrala nervsystemet 238 ögonsjukdom, nedsatt syn 336 encefalopati, uremisk 123 endokrin behandling biverkningar 428 cancer 428 endometrios 155 endometrit 152 energi-/kaloribehov 30 enteral nutrition 39 förebygga komplikationer 43 i hemmet 50 enteral näring administrera 42 näringslösningar 41 PEG, perkutan endoskopisk gastrostomi 40 sondtyper 40 undervisning 45 enukleation 358 epiduralt hematom 241 epikutantest 369, 370 epilepsi 274 behandling 278 efter skallskada 250 första hjälpen vid anfall 281 generaliserade anfall 276 graviditet 277 klassificering av anfall 275 konsekvenser för grundläggande behov 277 omvårdnad 279 undervisning, handledning 281 epileptiska anfall absenser 276

10/11/2020 09:39


Klinisk omvårdnad del 1 och 2 ger de teoretiska och praktiska kun­ skaper som utgör grunden för såväl omvårdnadsprocessen som sjuksköterskans bedömningar och omvårdnadsåtgärder. Böckerna tydliggör även vilka konsekvenser olika sjukdomar och skador får för patienten. Hur upplever patienten att vara sjuk, hur på­ verkas hens grundläggande behov och vilka copingstrategier behövs? Böckerna tillhandahåller systematisk kunskap om datainsamling, de kliniska bedömningar och omvårdnads­åtgärder som behövs för att kunna tillgodose patientens grundläggande behov samt om sjuk­ sköterskans ansvar och kompetens i sin professionsutövning. Alla kapitel har en liknande struktur, vilket gör det enkelt för läsaren att orientera sig. Boken är översatt från norska. Texterna är granskade av svenska experter och anpassade till svenska förhållanden. Böckerna vänder sig till blivande sjuksköterskor och kan även använ­ das som referens för redan yrkesverksamma sjuksköterskor.

REDAKTÖRER Dag-Gunnar Stubberud är intensivvårdssjuksköterska och har en fil.kand. i vårdveten­ skap. Han är förstelektor vid magisterutbildningen i intensivvård vid högskolan i Oslo. Stubberud har tillsammans med Grønseth haft huvudansvaret för denna revision och är medförfattare till flera kapitel. Randi Grønseth är sjuksköterska, har en fil.kand. i vårdvetenskap och arbetar som förlags­redaktör. Grønseth har haft förlagsansvaret för revisionen. Hon är också med­ redaktör och medförfattare till några kapitel. Hallbjørg Almås är sjuksköterska och lärare med lektorskompetens samt har lång erfarenhet som förlagsredaktör (numera pensionerad). Almås är författare till flera kapitel i boken och har i de tidigare utgåvorna varit huvudredaktör och huvudförfattare.

Best.nr 47-11360-6 Tryck.nr 47-11360-6

Profile for Smakprov Media AB

9789147113606  

9789147113606  

Profile for smakprov