9789147112074

FÖRETAGSEKONOMISKA FORSKNINGSMETODER

Alan Bryman & Emma Bell

Företagsekonomiska forskningsmetoder

ISBN 978-91-47-11207-4

© 2017 svensk utgåva Liber AB

© 2015 engelskt original Alan Bryman och Emma Bell

BUSINESS RESEARCH METHODS, FOURTH EDITION was originally published in English in 2015. This translation is published by arrangement with Oxford University Press.

Förläggande redaktör: Magnus Winkler

Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander

Illustrationer: Jonny Hallberg

Omslagsbild: Shutterstock, fotograf newroadboy

Ombrytning: LundaText AB

Produktionsledare: Jürgen Borchert

Tredje upplagan 1

Repro: Exakta Print, Malmö

Tryck: Interak, Polen, 2017

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Tfn 08-690 90 00

www.liber.se

Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

E-post kundservice.liber@liber.se

Innehåll

Inledning 10

Författare och medverkande studenter/handledare 10

Tack och erkännanden till andra personer som bidragit 12

Bokens fokus 13

Varför ska man läsa den här boken? 15

Vad menas med ”företagsekonomisk forskning”? 16

Varför ska man syssla med företagsekonomisk forskning? 17

Varför är det viktigt att lära sig vetenskaplig metod? 17

Viktiga inslag i boken 18

Bokens uppläggning 18

Hur boken kan läsas 20

Del I. Forskningsprocessen 23

Kapitel 1. Vad är företagsekonomisk forskning och hur genomförs den? 24

Kapitlets huvudsakliga innehåll 24

Inledning 24

Vad innebär företagsekonomisk forskning? 25

Varför ska man syssla med företagsekonomisk forskning? 25

Företagsekonomisk forskning i ett sammanhang 25

Relevans för praktiken 27

Gången i företagsekonomisk forskning 29

”Oredan” i företagsekonomisk forskning 35

Viktiga teman i kapitel 1 36

Repetitionsfrågor 37

Kapitel 2. Strategier inom företagsekonomisk forskning 38

Kapitlets huvudsakliga innehåll 38

Inledning 38

Teori och forskning 39

Kunskapsteoretiska synpunkter 47

Ontologiska synpunkter 52

Kunskapsteori, ontologi och företagsekonomisk forskning 55

Forskningsstrategi – kvantitativ och kvalitativ 58

Faktorer som påverkar hur företagsekonomisk forskning bedrivs 60

Viktiga teman i kapitel 2 66

Repetitionsfrågor, kapitel 2 66

Kapitel 3. Forskningsdesign 67

Kapitlets huvudsakliga innehåll 67

Inledning 67

Kvalitetskriterier för företagsekonomisk forskning 68

Forskningsdesign 72

Att koppla samman forskningsstrategi och forskningsdesign 94

Viktiga teman i kapitel 3 95

Repetitionsfrågor, kapitel 3 97

Kapitel 4. Att genomföra en mindre undersökning 98

Kapitlets huvudsakliga innehåll 98

Inledning 98

Vad kräver institutionen/lärosätet? 98

Idéer kring det egna forskningsarbetet 100

Handledning 100

Att hantera tid och resurser 100

Formulering av lämpliga forskningsfrågor 104

Att skriva ett PM eller en forskningsansökan 110

Förberedelser inför själva undersökningen 111

Genomförande av undersökningen och analys av resultaten 112

Checklista – planering av ett projekt 114

Viktiga teman i kapitel 4 114

Repetitionsfrågor, kapitel 4 114

Kapitel 5. Planering av en undersökning: litteraturgenomgång och forskningsfrågor 115

Kapitlets huvudsakliga innehåll 115

Inledning 115

Genomgång av existerande litteratur 115

Genomgång av existerande litteratur och ett sökande efter företagsekonomisk information 126

Referenshantering 133

Undvik plagiat! 136

Checklista – litteraturgenomgång och forskningsfrågor 138

Viktiga teman i kapitel 5 138

Repetitionsfrågor, kapitel 5 139

Kapitel 6. Etik och politik i företagsekonomisk forskning 140

Kapitlets huvudsakliga innehåll 140

Inledning 140

Etiska principer 146

Etiska och juridiska överväganden 156

Svårigheter med att fatta etiska beslut 159

Företagsekonomins politik 160

Checklista – etiska frågeställningar 163

Viktiga teman i kapitel 6 163

Repetitionsfrågor, kapitel 6 164

Del II. Kvantitativ forskning 165

Kapitel 7. Vad innebär kvantitativ forskning? 166

Kapitlets huvudsakliga innehåll 166

Inledning 166

De viktigaste stegen i en kvantitativ undersökning 167

Begrepp och deras mätning 169

Reliabilitet 174

Validitet 175

Några reflektioner angående reliabilitet och validitet 178

Kvantitativa forskares huvudsakliga fokus 179

Kritiken av kvantitativ forskning 183

Är det alltid så här? 184

Viktiga teman i kapitel 7 186

Repetitionsfrågor, kapitel 7 187

Kapitel 8. Urval (sampling) i kvantitativ forskning 188

Kapitlets huvudsakliga innehåll 188

Inledning 188

Introduktion till urval (sampling) 190

Urvals- eller samplingsfel 192

Olika typer av sannolikhetsurval 193

Utmärkande drag för sannolikhetsurval 200

Urvalets storlek 200

Olika typer av icke-sannolikhetsurval 203

Begränsningar vid generalisering 207

Fel och felkällor vid surveyforskning 208

Viktiga teman i kapitel 8 210

Repetitionsfrågor, kapitel 8 210

Kapitel 9. Strukturerade intervjuer 212

Kapitlets huvudsakliga innehåll 212

Inledning 212

Den strukturerade intervjun 213

Intervjusituationer 216

Att genomföra intervjuer 219

Andra tillvägagångssätt vid strukturerade intervjuer 226

Problem med strukturerade intervjuer 233

Viktiga teman i kapitel 9 236

Repetitionsfrågor, kapitel 9 236

Kapitel 10. Enkäter 238

Kapitlets huvudsakliga innehåll 238

Vad är en enkät? 238

Bedömning av enkäter i förhållande till strukturerade intervjuer 238

Utformning av enkäten 243

Dagbok som en form av enkät 246

Viktiga teman i kapitel 10 251

Repetitionsfrågor, kapitel 10 252

Kapitel 11. Att ställa frågor 253

Kapitlets huvudsakliga innehåll 253

Inledning 253

Öppna eller slutna frågor? 253

Olika typer av frågor 257

Regler för formulering av frågor 258

Vinjettfrågor 265

Pilotstudier och prövning av frågor i förväg 266

Användning av redan existerande frågor 267

Checklista – strukturerade intervjuer och enkäter 268

Viktiga teman i kapitel 11 269

Repetitionsfrågor, kapitel 11 270

Kapitel 12. Strukturerade observationer 271

Kapitlets huvudsakliga innehåll 271

Inledning 271

Problem med surveyforskning om människors beteende 271

Varför inte använda observationer som ett alternativ? 273

Observationsschemat 276

Strategier vid observation av beteenden 277

Urval 277

Reliabilitet och validitet vid strukturerad observation 279

Andra former av strukturerad observation 281

Kritik av strukturerade observationer 285

Checklista – strukturerade observationer 286

Viktiga teman i kapitel 12 286

Repetitionsfrågor, kapitel 12 286

Kapitel 13. Innehållsanalys 288

Kapitlets huvudsakliga innehåll 288

Inledning 288

Vilka är forskningsfrågorna? 290

Att skapa ett urval 291

Vad ska räknas? 293

Kodning 296

Innehållsanalysens starka sidor 302

Innehållsanalysens svaga sidor 304

Checklista – innehållsanalys 305

Viktiga teman i kapitel 13 305

Repetitionsfrågor, kapitel 13 305

Kapitel 14. Sekundäranalys och offentlig statistik 307

Kapitlets huvudsakliga innehåll 307

Inledning 307

Andra forskares data 308

Offentlig statistik 321

Viktiga teman i kapitel 14 324

Repetitionsfrågor, kapitel 14 325

Kapitel 15. Kvantitativ dataanalys 326

Kapitlets huvudsakliga innehåll 326

Inledning 326

Ett mindre forskningsprojekt 327

Olika typer av variabler 330

Univariat analys 333

Bivariat analys 337

Multivariat analys 342

Statistisk signifikans 343

Checklista – kvantitativ dataanalys 346

Viktiga teman i kapitel 15 347

Repetitionsfrågor, kapitel 15 347

Kapitel 16. Användning av IBM SPSS-Statistics 349

Kapitlets huvudsakliga innehåll 349

Inledning 349

Att komma i gång med SPSS 350

Analys av data med hjälp av SPSS 356

Fler operationer med hjälp av SPSS 366

Viktiga teman i kapitel 16 368

Repetitionsfrågor, kapitel 16 369

Del III. Kvalitativ forskning 371

Kapitel 17. Kvalitativ forskning 372

Kapitlets huvudsakliga innehåll 372

Inledning 372

De viktigaste stegen i en kvalitativ undersökning 375

Teori och forskning 376

Begrepp inom kvalitativ forskning 378

Reliabilitet och validitet i kvalitativ forskning 378

Kvalitativa forskares huvudsakliga fokus 384

Kritik av kvalitativ forskning 393

Är det alltid så här? 395

Några skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning 395

Några likheter mellan kvantitativ och kvalitativ forskning 396

Förhållandet mellan forskare och undersökningssubjekt 397

Viktiga teman i kapitel 17 403

Repetitionsfrågor, kapitel 17 404

Kapitel 18. Urval i samband med kvalitativ forskning 405

Kapitlets huvudsakliga innehåll 405

Inledning 405

Urvalsnivåer 406

Urvalsstorlek 413

Inte bara människor 414

Att använda mer än en urvalsmetod 415

Viktiga teman i kapitel 18 416

Repetitionsfrågor, kapitel 18 417

Kapitel 19. Etnografi och deltagande observation 418

Kapitlets huvudsakliga innehåll 418

Inledning 418

Organisatorisk etnografi 419

Global etnografi och etnografi på flera platser 421

Tillträde till ett fält 422

Etnografens roller 430

Fältanteckningar 434

Att avsluta ett etnografiskt fältarbete 436

Feministisk och institutionell etnografi? 438

Visuell etnografi 439

Att rapportera om etnografi 444

Viktiga teman i kapitel 19 449

Repetitionsfrågor, kapitel 19 450

Kapitel 20. Intervjuer i kvalitativ forskning 451

Kapitlets huvudsakliga innehåll 451

Inledning 451

Skillnader mellan strukturerade och kvalitativa intervjuer 452

Att ställa frågor i en kvalitativ intervju 453

Intervjuer som rör livsberättelser och muntlig historia 471

Feministisk forskning och kvalitativa intervjuer 473

Kvalitativa intervjuer kontra deltagande observation 474

Checklista – kvalitativa intervjuer 478

Viktiga teman i kapitel 20 478

Repetitionsfrågor, kapitel 20 479

Kapitel 21. Fokusgrupper 480

Kapitlets huvudsakliga innehåll 480

Inledning 480

Användning av fokusgrupper 481

Att genomföra fokusgruppsintervjuer 483

Samspelet under fokusgruppsträffarna 490

Fokusgrupp som en feministisk metod 491

Fokusgruppsmetodens begränsningar 492

Checklista – fokusgruppsmetoden 493

Viktiga teman i kapitel 21 494

Repetitionsfrågor, kapitel 21 494

Kapitel 22. Språkets roll i kvalitativ forskning 495

Kapitlets huvudsakliga innehåll 495

Inledning 495

”Detaljfokuserade” tillvägagångssätt 495

Narrativ analys 506

Retorisk analys 508

Kontextsensitiva tillvägagångssätt 510

Sammanfattning 513

Viktiga teman i kapitel 22 514

Repetitionsfrågor, kapitel 22 515

Kapitel 23. Dokument som datakälla 516

Kapitlets huvudsakliga innehåll 516

Inledning 516

Personliga dokument 517

Offentliga dokument 520

Dokument från organisationer 522

Massmedieprodukter 523

Visuella dokument 525

Virtuella dokument 527

Verkligheten som text 528

Dokumentens verklighet 528

Tolkning och analys av dokument 529

Checklista – bedömning av dokument 535

Viktiga teman i kapitel 23 535

Repetitionsfrågor, kapitel 23 536

Kapitel 24. Kvalitativ dataanalys 537

Kapitlets huvudsakliga innehåll 537

Inledning 537

Generella strategier för en kvalitativ analys av data 539

Fler synpunkter på kodning 551

Tematisk analys 556

Sekundäranalys av kvalitativa data 558

Viktiga teman i kapitel 24 561

Repetitionsfrågor, kapitel 24 561

Kapitel 25. Kvalitativ dataanalys med hjälp av NVivo 562

Kapitlets huvudsakliga innehåll 562

Inledning 562

Liknar CAQDAS de program som är avsedda för kvantitativ dataanalys? 562

Att lära sig NVivo 564

Viktiga teman i kapitel 25 578

Repetitionsfrågor, kapitel 25 578

Del IV. Flermetodsforskning (”mixed methods research”) och andra synpunkter 579

Kapitel 26. Att överbrygga klyftan mellan kvantitativt och kvalitativt 580

Kapitlets huvudsakliga innehåll 580

Inledning 580

Den naturvetenskapliga modellen och kvalitativ forskning 581

Kvantitativ forskning och interpretativism 583

Kvantitativ forskning och konstruktionism 584

Epistemologiska och ontologiska frågeställningar 584

Problem med uppdelningen kvantitativt–kvalitativt 585

Reciprok analys 588

Kvantifiering i kvalitativa studier 589

Viktiga teman i kapitel 26 590

Repetitionsfrågor, kapitel 26 591

Kapitel 27. Flermetodsforskning – en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskning 592

Kapitlets huvudsakliga innehåll 592

Inledning 592

Argument mot flermetodsforskning 593

Två versioner av debatten om kvantitativ och kvalitativ forskning 593

Utvecklingen av en flermetodsforskning 594

En klassifikation av flermetodsforskning i termer av prioritet och ordningsföljd 595

Olika typer av design avseende flermetodsforskning 597

Angreppssätt när det gäller flermetodsforskning 598

Kvalitetsfrågor i samband med flermetodsforskning 609

Viktiga teman i kapitel 27 610

Repetitionsfrågor, kapitel 27 610

Kapitel 28. E-forskning – forskningsmetoder med hjälp av internet 611

Kapitlets huvudsakliga innehåll 611

Inledning 611

Internet som analysobjekt 612

Att använda webbplatser för att samla in data från individer 614

Virtuell etnografi 616

Kvalitativ forskning med hjälp av fokusgrupper online 619

Kvalitativ forskning med individuella intervjuer online 622

Surveyundersökningar online 624

Etiska överväganden i samband med e-forskning 631

Läget för e-forskningen 636

Viktiga teman i kapitel 28 636

Repetitionsfrågor, kapitel 28 637

Kapitel 29. Att skriva en forskningsrapport i företagsekonomi 638

Kapitlets huvudsakliga innehåll 638

Inledning 638

Att skriva forskningsrapporten 639

Att skriva en rapport utifrån kvantitativ forskning, kvalitativ forskning och flermetodsforskning 645

Reflexivitet 659

Att skriva akademiskt 660

Checklista – att skriva en forskningsrapport 662

Viktiga teman i kapitel 29 663

Repetitionsfrågor, kapitel 29 664

Ordlista 665

Referenser 675

Register 711

Inledning

Författare och medverkande studenter/handledare

Om författarna

Alan Bryman utsågs år 2005 till professor i Organizational and Social Research vid universitetet i Leicester; innan dess var han under drygt trettio år professor i Social Research vid universitetet i Loughborough. Hans huvudsakliga forskningsinriktning är ledarskap (främst inom högre utbildning), forskningsmetodik (framför allt flermetodsforskning) samt ”disneyfiering” och ”mcdonaldisering” av det moderna samhället. Åren 2003–2004 slutförde han ett projekt (i samband med Economic and Social Research Council’s Research Methods Programme) rörande frågan om hur kvantitativ och kvalitativ forskning kombineras inom samhällsvetenskaplig forskning.

Han har publicerat många verk inom det samhällsvetenskapliga området, bland annat Quantitative Data Analysis with SPSS 17, 18 and 19 (Routledge, 2011, tillsammans med Duncan Cramer), Social Research Methods (Sage, 2004, tillsammans med Michael Lewis-Beck och Tim Futing Liao), The Disneyization of Society (Sage, 2004), Handbook of Data Analysis (Sage, 2004, tillsammans med Melissa Hardy), Understanding Research for Social Policy and Practice (Policy Press, 2004, tillsammans med Saul Becker) och SAGE Handbook of Organizational Research Methods (Sage, 2009, tillsammans med David Buchanan). Han har även varit redaktör för serien Understanding Social Research (Open University Press) och har publicerat forskningsartiklar i många akademiska tidskrifter, bland annat Journal of Management Studies, Human Relations och Organizations and Management: An International Journal. Han har varit medlem av ESRC:s (Economic and Social Research Council) Research Grants Board och har nyligen genomfört forskning om e ektivt ledarskap inom högre utbildning, ett projekt som finansierats av Leadership Foundation for Higher Education

Emma Bell är professor i Management and Organizational Studies och chef för Centre for Economics and Management vid Keele University. Hon disputerade år 2000 vid Manchester Metropolitan University med en avhandling som hade sin grund i ett etnografiskt studium av lönesystem och organisatorisk tid inom den kemiska industrin. Hennes forskningsinriktning innefattar kvalitativa analyser av organisationskulturer och organisationsförändringar utifrån ett kritiskt synsätt. Hon har inriktat sig på teman som organisationers kännetecken, andlighet och tro i organisationer samt organisationers nedgång och fall. Detta arbete har resulterat i artiklar i flera olika tidskrifter, bland annat i British Journal of Management, British Journal of Industrial Relations, Human Relations, Organization, Journal of Management Studies, Management Learning och Time & Society. Hon har även ett långvarigt intresse för metod och metodologi i managementforskning och för de sätt varpå kunskap om management skapas. Hon har publicerat ett antal verk om frågor som rör detta tema, bland annat A Very Short, Fairly Interesting and Reasonably Cheap Book about Management Research (Sage, 2013, tillsammans med Richard Thorpe). Hon har tillsammans med andra grundat inVisio (International Network for Visual Studies in Organization) och har varit verksam i samband med ett Researcher Development Initiative (ESRC) för att främja utvecklingen av visuella analyser inom managementforskningen. Hon har även skrivit Reading Management and Organization in Film (Palgrave, 2008) och hon är tillsammans med Samantha Warren och Jonathan Schroeder redaktör för Routledge Companion to Visual Organization (Routledge, 2013).

Om de studenter och handledare som har bidragit med sina erfarenheter

Ett antal studenter, doktorander och disputerade samt handledare har bidragit med viktig information som har utgjort grunden för inslagen i ”Projektarbete i praktiken” i denna bok. Vi

är synnerligen tacksamma för att de har varit villiga att förmedla sina erfarenheter av att ha arbetat med sina forskningsprojekt och vi hoppas att deras bidrag när det gäller lärdomar från detta arbete gör att läsarna av denna bok får nytta av detta.

Angharad Jones tog sin grundexamen i Commerce vid University of Birmingham och blev klar med sina studier år 2005. Hennes avhandlingsarbete utgjordes av en kvalitativ intervjuundersökning med inriktning på varför kvinnor är underrepresenterade i de högre ledarskikten. Även om det inte var något krav att genomföra ett konkret forskningsarbete i samband med sin avhandling, ansåg Angharad att detta skulle bidra till att ge den ett tydligare fokus. Hon genomförde sin forskning på en kommunal avdelning där kvinnorna utgjorde mer än 60 procent av de anställda.

Chris Phillips tog sin grundexamen i Commerce vid Birmingham Business School och disputerade i juni 2004. Hans tredje år på utbildningen inbegrep ett examensarbete som hade sin grund i ett mindre forskningsprojekt. Chris fick tillåtelse att studera kvinnliga ledare i en global bankorganisation i samband med sin praktik där under slutet av sitt andra studieår. Han hade fokus på de kvinnliga anställda i banken och ställde frågor om deras karriärval (och eventuell brist på sådana) och vilka faktorer som kunde påverka deras karriärutveckling. Han var intresserad av litteratur om det som kallas för ”glastak” och dess e ekter på kvinnors yrkeskarriär och ville ta reda på om det fanns något sådant glastak på banken. Hans forskningsdesign var av ett kvalitativt slag och inbegrep semistrukturerade intervjuer med kvinnor i organisationen.

Karen Morres studerade under sitt avslutande år på Lancaster University (en fyraårig utbildning) för att ta examen i Business Administration in Management. Hennes projekt under det avslutande året var en följd av hennes tre år långa anställning på ett företag i Leeds, där hon var verksam på en HR-avdelning. Karen blev intresserad av passformen mellan individ och organisationskultur efter att ha gått kurser om HRM (human resource management) på universitetet. Hon genomförde en granskning av organisationskulturen på sitt företag och studerade hur rekryterings- och urvalsprocessen fungerade i syfte att säkerställa en bra passform mellan individ och organisation. Hennes forskningsdesign inbegrep enkäter och semistrukturerade intervjuer.

Lisa Mellors läste vid Lancaster University Management School of Birmingham för en kandidatexamen i Business Administration in Management. Hennes fyra år långa utbildning innehöll en ettårig praktik i industrin. År 2004 och 2005 utförde hon sitt examensarbete som var en obligatorisk del under hennes avslutande år. Hon baserade sin forskning på sin praktikorganisation och genomförde ett aktionsforskningsprojekt som inbegrep det team som hon ledde. Hon menade följande:

Under min praktik fick jag tillfälle att leda ett team som uppvisade olika svårigheter. Ledningen hade sett problem i teamet som innebar otillfredsställande resultat och bristande lagmoral; omsättningen av medarbetare var också hög. Man frågade mig om jag kunde lösa problemen genom att bli en del av teamet och ta reda på vad som inte fungerade. Jag tyckte att det var ett användbart och verklighetsbaserat projekt att ta sig an.

Aktionsforskningen pågick under tre månader och innebar att Lisa införde förändringar i teamet och därefter hanterade e ekterna av dessa förändringar. För mer information om aktionsforskning, se kapitel 17.

Lucie Banham. När vi intervjuade Lucie hade hon precis blivit klar med sin masterexamen i Organization Studies vid Warwick Business School. Hon hade också läst psykologi under sin grundutbildning vid Warwick University. Hennes examensarbete handlade om hur statliga organisationer agerar på distans i avsikt att få människor att stödja deras politik. Hennes specifika fokus var hur statliga organisationer strävar efter att utveckla ett entreprenörsbeteende hos studenter och ungdomar. Hennes fältarbete inriktades på en av de statligt finansierade institutionerna som hade till uppgift att gynna ett entreprenörsbeteende. Hon menade följande: ”Jag studerade en … institution som hanterade den sortens program, [bland annat] events och tävlingar och kurser som studenter kunde anmäla sig till för att lära sig bli en entreprenör eller hur man skulle sköta ett entreprenörskap”. Lucies forskningsdesign innebar

en kombination av deltagande observation, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer samt insamling av dokument.

Nirwanthi de Vaz läste på en treårig kandidatutbildning i Management Studies på University of Leicester. Hon avslutade sina studier år 2005 och hade ett obligatoriskt projektarbete att utföra under sitt tredje studieår och hon uppmanades att utföra viss grundforskning som del av det projektet. Hennes forskningsintresse handlade om den roll som en informell organisation spelar, vilket bland annat innebar personliga relationer och vänskapsrelationer och hur dessa påverkade organisationers e ektivitet utanför den formella organisationsstrukturen. Det företag som hon studerade hade sin bas i Sri Lanka och det sysslade med export av nyfångad fisk, vilket innebar att e ektivitet var av särskild betydelse för företaget. Hennes forskningsstrategi var av kvalitativ art och inbegrep semistrukturerade intervjuer med chefer på företaget.

När Tom Easterling för första gången pratade med oss hade han nyligen avslutat sina masterstudier i organisationspsykologi vid Birkbeck College, University of London, där han studerat på halvtid under en tvåårsperiod tillsammans med sitt heltidsarbete som chef på National Health Service. Hans examensprojekt var inriktat på utveckling av välbefinnande på arbetsplatsen med fokus på kundtjänstrelaterade uppgifter via telefon som det forskningssammanhang där han skulle genomföra sitt projekt. Efter att som student på sin grundutbildning flera år tidigare ha gjort en undersökning med hjälp av kvantitativa metoder, ville Tim denna gång utforma en forskningsdesign som var av ett mer kvalitativt slag. Hans forskning grundade sig på ett fallstudium av ett callcenter inom o entlig sektor där han intervjuade individer på olika nivåer i organisationen.

Tore Opsahl gick på sitt avslutande år på en kandidatutbildning i Business Management vid Queen Mary University of London, då han pratade med oss om sina erfarenheter av sitt examensarbete. Hans projekt hade sin grund i en tävling angående a ärsplaner som han blev delaktig i under ett besök på University of California under sitt andra läsår. I samband med detta utvecklade han en webbsajt för studenter där de kunde mötas och samspela med varandra. Vid återkomsten till London under sitt avslutande studieår insåg han att sajten hade resulterat i en mängd kvalitativa data som han kunde använda i sitt projekt. Utifrån sitt intresse för nätverksteori kunde han analysera dessa data i projektet.

Sju handledare förmedlade också användbar feedback som grund för inslagen ”Projektarbete i praktiken”. De var vänliga nog att dela med sig av sina erfarenheter av att handleda studenter som genomfört olika forskningsprojekt och vi hoppas att detta kommer att ge nyttiga infallsvinklar för läsarna av denna bok. Även om de lämnade sina synpunkter anonymt vill vi ändå tacka dem och deras moderorganisationer som var Coventry University, Uppsala universitet, University of Portsmouth, University of Hull, Southampton Solent University, Edinburgh Napir University och Queen Mary University of London.

Tack och erkännanden till andra personer som bidragit

Denna bok har dragit fördel av de synpunkter och idéer som ett stort antal studenter har förmedlat angående de erfarenheter och problem som de stött på i sin forskning som rört samhällsvetenskap, företagsekonomi och management. Alla dessa personer har kanske ovetande om detta kommit med viktiga bidrag till formuleringen av denna text.

Alan Brymans undervisningserfarenheter när det gäller forskningsmetodik på Loughborough University och Emma Bells undervisning på handelshögskolor (företagsekonomi och management) har utgjort huvudsakliga inspirationskällor i detta avseende och vi vill därför uttrycka vår uppskattning för det stöd vi upplevt från såväl dessa som våra nuvarande institutioner (University of Leicester och Keele University).

I och med att detta är den fjärde engelska utgåvan har antalet kolleger som kommit med råd och förslag blivit allt fler. Vi vill speciellt rikta ett tack till Alan Beardsworth, Michael Billig, Dave Buchanan och Cli Oswick för deras konstruktiva kommentarer om olika delar av boken. Vi vill också tacka lektörer och referenspersoner för deras detaljerade och värdefulla kommentarer till denna och tidigare utgåvor av boken – deras kritiska synpunkter och råd som bygger på omfattande erfarenheter av att undervisa i företagsekonomi och management har varit till stor nytta.

Vi vill också formulera ett stort tack till Albert Mills och Tony Yue för att de så generöst har låtit oss låna några av deras viktiga insikter om historisk forskning (se kapitel 23; Bryman, Bell, Mills & Yue, Oxford University Press, 2011). Vi är också tacksamma för Samantha Warrens och Jonathan Schroeders idéer om visuella metoder, för att Jane Davidson och Samantha Warren varit så vänliga att låta oss använda fotografier från deras forskning och för att Karem Ram och Jaguar Heritage gav oss tillåtelse att reproducera bilder från Jaguar Archive. Vi vill dessutom rikta ett tack till Roland Miller för hans tekniska stöd avseende studenternas intervjuer och till studenterna själva för att de gick med på att bli intervjuade om sina forskningserfarenheter. Vi tackar även bibliotekarier inriktade på företagsekonomi och management på lärosätena Queen Mary, Bath, Exeter och Birmingham för deras ovärderliga råd och synpunkter i samband med kapitel 5 i boken. Detsamma gäller även föreläsare på olika handelshögskolor som delat med sig av sina erfarenheter rörande handledning av studenter under deras arbete med olika projekt och examensarbeten.

Vi tackar även flera personer som har eller har haft kopplingar till Oxford University Press – Patrick Brindle, Angela Adams, Antony Hey och hela redaktionsteamet för deras stöd och entusiasm och för deras handfasta hantering av bokproduktionen samt för deras noggranna formatering och redigering av vårt grundmanus (det gäller alla utgåvorna).

Vi har emellertid väntat med vårt viktigaste tack och erkännande till sist. Alan vill som vanligt tacka Sue och Sarah för att de stått ut med honom utan att knorra. Alan vill också tacka Sue för hennes fantastiska arbete med att korrekturläsa texten. Det är slutligen vi som författare som har det fulla ansvaret för den slutgiltiga texten, inte minst när det gäller eventuella brister och ofullkomligheter som bara kan skyllas på oss.

Bokens fokus

Den här boken är avsedd att vara till nytta för alla studenter som läser inom ekonomiska ämnesområden och som behöver kunskaper om vetenskapliga metoder och hur dessa kommer till användning i a ärsvärlden och i olika organisationer. Boken ska ge både studenter och andra en viktig vägledning när det gäller utförandet av forskningsprojekt; de får genom att läsa boken viktiga begrepp, metoder och värderingar som blir aktuella i en vetenskapligt upplagd undersökning. Texten utgör på så sätt en värdefull inlärningsresurs genom att den tar upp praktiskt taget alla de metoder som används av erfarna forskare i deras studium av organisationer av skilda slag. Dessutom introduceras många filosofiska och etiska frågeställningar som dessa forskare ställs inför. De som därför vill få kunskaper om forskningsmetodik inom bland annat näringslivet och akademin – allt från hur man formulerar forskningsfrågor till hur man skriver sin rapport – kommer att få en instruktiv, genomtänkt och heltäckande introduktion till detta område.

Boken grundar sig på Alan Brymans Samhällsvetenskapliga metoder (Liber, 2:a upplagan), som skrevs med studenter i bland annat sociologi som målgrupp. Framgången för den boken och det faktum att den även dök upp på litteraturlistorna på olika handelshögskolor gav oss idén till att skriva denna bok, som alltså utgått från nyssnämnda verk och som skrivits för att passa studenter som studerar ämnesområden som företagsekonomi och management. Bokens tredje upplaga innehåller många helt nya exempel och tillämpningar som är av intresse för studenter i de nämnda områdena. Diskussioner som inte rör företagsekonomi och management har ersatts av avsnitt som är viktigare för dem som läser på exempelvis en handelshögskola. Texten har även uppdaterats för att spegla den allt vanligare användningen av inter net som medium för praktisk forskning och som informationskälla; därför ägnas många nya avsnitt och även ett helt kapitel (kapitel 28) åt dessa nya forskningsmöjligheter.

Kapitlen 4, 5 och 29 behandlar det praktiska tillvägagångssättet då man genomför ett forskningsprojekt. I denna nya utgåva av boken har vi skrivit två nya kapitel utifrån de många hjälpfulla kommentarer vi har fått från kolleger och studenter som har läst tidigare utgåvor. Kapitel 1 är ett helt nytt kapitel med syftet att utgöra en grund för hela boken och ge en fingervisning om vad som kommer i de olika kapitlen. Många personer har menat att bokens tidigare inledning har varit svår att ta till sig, framför allt när det gällt företagsekonomiska forskningsstrategier (det är numera kapitel 2) som har tagit upp kunskapsteoretiska teman som många studenter tyckt varit snåriga. Denna omarbetade version av kapitlet är förhoppnings-

vis lättare att ta till sig. Även kapitel 18 är ett helt nytt kapitel som har fokus på urval i samband med kvalitativ forskning. Feedback från våra läsare har handlat om att det finns en logisk grund för att ha med ett särskilt kapitel om detta tema (detsamma gäller urval i samband med kvantitativ forskning, se kapitel 8) i stället för att ha avsnitt om urval på olika ställen i texten. Detta gör att vi specifikt kan beskriva de olikartade sätt varpå kvalitativa forskare hanterar urvalsproblematiken.

Genom bokens titel, Företagsekonomiska forskningsmetoder, vill vi markera att vi går igenom olika forskningsmetoder, framför allt de metoder som kommer till användning inom företagsekonomi och management och som influerats av det som brukar kallas samhällsvetenskaplig metod. Vi kommer förstås inte att fullständigt täcka hela den skala av forskningsmetoder som är aktuella när det gäller det ekonomiska området. Viss forskning inom företagsekonomi, till exempel finansiell forskning och studier om redovisning, går vi inte speciellt in på. Sådana verksamheter rymmer ofta sina egna traditioner och angreppssätt, och dessa harmonierar inte alltid med de metoder och tekniker som vi behandlar i denna bok.

Vi har skrivit den här boken med två målgrupper i åtanke. Den första är studenter på grundutbildningsnivå som studerar vid handelshögskolor och på institutioner för ekonomi och som någon gång under sin studietid läser åtminstone en kurs i forskningsmetodik. Boken tar upp många olika forskningsmetoder, synsätt och analysmetoder och bör därför fylla de behov som dessa studenter har i detta avseende. Vetenskapliga metoder hör inte ihop med något speciellt land – många, om än inte alla, principer korsar nationsgränserna.

Den andra målgruppen (som oftast överlappar den första) är de studenter och doktorander som ska utföra en empirisk studie eller göra ett examensarbete som ett led i en utbildning på kandidatnivå och uppåt. Ett sådant arbete kan se ut på olika sätt, men det kanske vanligaste är att man genomför en mindre empirisk undersökning och sedan baserar sitt examensarbete eller sin avhandling på denna. Dessutom kräver man ofta av studenter på alla dessa nivåer att de i samband med olika kurser också ska utföra ett miniprojekt. Kapitlen i bokens första del har skrivits speciellt för studenter som ska genomföra ett forskningsprojekt. Främst kapitlen 3 och 4, som innehåller en diskussion om hur man formulerar forskningsfrågor och gör en litteraturgenomgång, har tyngden lagd på teman som vi upplever vara nyckeln till hela forskningsprocessen. Tyngdpunkten i del II och III i boken ligger på tillämpningsaspekten i företagsekonomisk forskning och de metoder som då kan komma till användning. På så sätt kan dessa kapitel vara till synnerligen stor nytta när det gäller att hjälpa studenter att fatta välgrundade beslut om hur de ska lägga upp en undersökning. Vi går dessutom igenom användningsområden och begränsningar när det gäller de olika metoderna och teknikerna, vilket också utgör ett stöd för de val studenterna måste göra i metodiskt avseende. Kapitel 29 i del IV är bokens avslutande kapitel och rymmer råd om hur man ska sammanfatta och presentera sin forskning.

Förutom att ge studenter praktiska råd om hur de ska genomföra sina undersökningar diskuterar vi även vad forskning inom företagsekonomi går ut på. Det betyder att fokus ligger på frågor som rör grundläggande aspekter av vad det innebär att syssla med forskning inom företagsekonomi, bland annat de följande:

• Vilka är den företagsekonomiska forskningens mål och funktioner?

• Utförs sådan forskning i första hand för att komma fram till hur man ska kunna förbättra organisationens resultat genom att stärka e ektivitet och verkningsgrad? Eller handlar den i huvudsak om att öka vår förståelse av hur organisationer fungerar och vilka e ekter de har på individ och samhälle?

• Vilka är de som läser om resultat från företagsekonomisk forskning?

• Utförs denna forskning i huvudsak för chefers skull? Om det inte är fallet, vilka personer i organisationen riktar sig forskningen till?

• Är syftet med företagsekonomisk forskning att gynna den akademiska utvecklingen på området?

• Vilken är ledarskapsforskningens politik och vilken inramning ger detta till användningen av olika metoder och de forskningsresultat som uppfattas vara legitima och acceptabla?

• I vilken utsträckning kan forskarnas personliga intressen och värderingar påverka forskningsprocessen?

• Ska vi bekymra oss om vad människor utanför forskningskollektivet tycker när det gäller vad vi gör med försökspersoner och respondenter under våra undersökningar?

Den typen av frågor är föremål för en omfattande och aktuell debatt. Att vara medveten om dem är viktigt, om man ska kunna förstå vilka faktorer som styr studenters val av forskningstema och hur de griper sig an detta. Det gör att man även kan få en förståelse av företagsekonomiska forskares konkreta praxis. Det finns fyra punkter som är aktuella i detta sammanhang.

1. För att kunna utvärdera kvaliteten på forskning som rör ledarskap och företagsekonomi måste vi veta så mycket som möjligt om de konkreta forskarnas egna roller i denna process – bland annat hur de samlade in och analyserade sina data och de teoretiska perspektiv som låg till grund för deras tolkning av sina data. En sådan förståelse bygger på en granskning av de metoder som forskare inom företagsekonomi använder sig av – det är anledningen till varför vi genomgående i boken har använt oss av konkreta exempel på publicerade forskningsresultat för att illustrera hur olika forskare har hanterat och försvarat sina metodologiska val.

2. Detta för oss till en andra punkt som rör användningen av exempel. Företagsekonomiska metoder tenderar på det hela taget att vara mer eklektiska och mindre detaljerade än inom andra samhällsvetenskapliga områden, till exempel sociologi. Detta kanske beror på att området är förhållandevis nytt eller på att det bygger på så många olika discipliner. Det betyder i praktiken att nyblivna forskare ibland kan tycka att det är svårt att hitta exempel på existerande forskning som de kan använda sig av i sin egen praktik. En av anledningarna till att vi tar upp så många exempel i denna bok är att rikta uppmärksamheten mot de många metoder som företagsekonomiska forskare använder sig av på ett sätt som kan förstås av dem som är nya på området.

3. Den tredje punkten har samband med den typ av metoder som kommer till användning i företagsekonomisk forskning. Ibland är det svårt att hitta exempel på specifika forskningsmetoder, medan det andra gånger (till exempel när det gäller fallstudiemetod) finns en uppsjö med studier att välja mellan. Vi anser emellertid att detta skapar möjligheter för nya forskare att använda sig av mindre populära eller mindre vanliga metoder för att få insikter om ett eller annat forskningsproblem. Vi hoppas med andra ord att studenter genom att läsa denna bok kan uppmuntras till att tillämpa forskningsmetoder som inte är helt vanliga; detsamma gäller de forskare som är väletablerade på området.

4. Trots den ibland begränsade tillgången på exempel som kan illustrera hur man använder olika forskningsmetoder, har vi slutligen strävat efter att begränsa oss till exempel som rör företagsekonomi och management. Anledningen till det är att vi genom att se efter hur andra forskare på området har gripit sig an med sina undersökningar kan skapa en förståelse för hur olika forskningsmetoder kan förbättras och utvecklas.

Dessa och många andra frågeställningar har på många sätt med forskning att göra och vi kommer att ta oss an dem på olika ställen i denna text.

Varför ska man läsa den här boken?

Det finns antagligen två anledningar till att läsaren sitter med just denna bok i sina händer. Den ena är förmodligen ett moment med vetenskaplig metod som ingår i en kurs (till exempel i organisationspsykologi) eller ett program inom det företagsekonomiska området. Den andra anledningen brukar vara att man ska genomföra en mindre, empirisk företagsekonomisk undersökning. I båda fallen behöver man ha riktlinjer för vad som är centralt inom området och hur man konkret ska gå till väga i en vetenskaplig undersökning. Det kan hända att man undrar varför man ska läsa om forskningsmetoder som ett särskilt tema och varför per-

soner (som författarna till denna bok) sysslar med företagsekonomisk forskning över huvud taget. Vi ska i det följande kortfattat beröra sådana frågeställningar, men innan dess: Vad innebär företagsekonomisk forskning?

Vad menas med ”företagsekonomisk forskning”?

Uttrycket ”företagsekonomisk forskning” står i denna bok för akademisk forskning om teman eller ämnen som rör frågor som är relevanta för områden som management och ekonomi och som har en samhällsvetenskaplig inriktning. I detta inkluderar vi forskning på områden som organisationspsykologi, marknadsföring, redovisning, HR (”human resources”) och strategi – områden som bygger på samhällsvetenskap när det gäller begreppslig och teoretisk inspiration.

Vi betonade nyss begreppet akademisk forskning, och det finns en viktig anledning till detta när det gäller hur vi har lagt upp den här boken. Akademiker utför forskning i syfte att studera olika forskningsfrågor utifrån den litteratur som finns tillgänglig om olika teman (till exempel ”Vilka blir följderna av en låg arbetstillfredsställelse hos medarbetarna?”) eller som kan påverkas av utvecklingen inom exempelvis företagsekonomi och management i generell bemärkelse, till exempel ”Vilka blir e ekterna av en introduktion av TQM (total quality management) på olika företag?”. Vi kommer att i kapitel 4 mer i detalj gå igenom vad begreppet forskningsfråga innebär och hur en sådan aktualiseras under forskningsprocessen, men just nu är det viktigaste syftet med denna diskussion att göra det tydligt att vi, då vi använder oss av uttrycket ”företagsekonomisk forskning”, avser sådan forskning som syftar till att belysa frågor som kan uppstå i ett akademiskt tänkande kring områden som generellt sett rör företagsekonomi och management.

Begreppet ”företagsekonomisk forskning” inbegriper i denna bok inte forskning som görs av olika organisationer för att studera frågor som är viktiga för dem. Kommersiella organisationer genomför exempelvis olika marknadsundersökningar för att få reda på hur deras produkter eller tjänster tas emot av kunderna eller hur de ska bära sig åt för att lansera en ny produkt eller tjänst. Det är inte den typen av forskning som vi har i fokus i denna bok. Anledningen till det är inte att vi betraktar sådan forskning som irrelevant eller att vi på något sätt uppfattar den som mindre värd. Det handlar snarare om att den typen av forskning och själva tillvägagångssättet skiljer sig från akademisk forskning. Att införliva båda dessa synsätt avseende forskning om management och företagsekonomi i en enda bok skulle innebära att den sprängde ramarna när det gäller omfattning och dessutom riskera att skapa en viss form av förvirring. Detta är också skälet till att merparten av våra praktiska exempel i boken har sin grund i akademisk forskning.

Vi avser absolut inte att driva in en kil mellan akademisk forskning och den typen av studier som utförs av praktiskt inriktade personer som är verksamma inom företagsekonomi och management. Det finns i själva verket ett stort mått av självrannsakan bland de akademiker som tillhör företagsekonomi när det gäller denna frågeställning (se till exempel specialnumret av Journal of Occupational and Organizational Psychology från juni 2006). I kapitel 2 tar vi oss an några av dessa frågeställningar i samband med diskussionen kring det som kallas ”typ 1” och ”typ 2” avseende olika slags kunskap. Den första formen (typ 1) är mer eller mindre synonym med traditionell forskning på detta område, och den andra formen (typ 2) står för den forskning som utförs av såväl akademiker som praktiker i syfte att studera praktiska organisatoriska frågeställningar och problem.

Syftet med denna diskussion är att tydliggöra vår utgångspunkt och vårt motiv för att betona den akademiska forskningen på detta område. Det är också värt att påpeka att det ofta finns en form av korsbefruktning mellan akademikers och praktikers forskning på fältet. Praktiker använder sig ofta av den metodologiska utveckling som äger rum på det akademiska området (till exempel när det gäller urvalstekniker) för att förfina sina egna tekniker. Samtidigt har en forskningsmetod som fokusgrupper utvecklats inom den tillämpade kontext som marknadsforskning utgör innan metoden började användas inom akademin. Dessutom är färdigheter från det ena av dessa områden alltid överförbara till det andra.

Varför ska man syssla med företagsekonomisk forskning?

Grunderna för att syssla med företagsekonomisk forskning finns antydda i det som förts fram i de föregående avsnitten. Akademiker utför sådan forskning för att de formulerar vissa frågor då de läser böcker och artiklar eller reflekterar över det som sker i dagens organisationer. De kan exempelvis upptäcka att det finns en lucka i litteraturen, att det finns någon form av motsägelse eller inkonsekvens i vissa undersökningar eller att det finns en obesvarad frågeställning i litteraturen. Sådant fungerar som en språngbräda för företagsekonomisk forskning i akademiska kretsar.

Det kan också vara så att det har ägt rum någon form av utveckling i en organisation som blir en intressant utgångspunkt för ett studium av en eller annan forskningsfråga. Ett exempel på det är att en forskare noterar den ökande mejl- och sms-kommunikationen i organisationer och blir intresserad av att studera hur denna har påverkat arten av och kvaliteten på det sociala samspelet i organisationen. Under en utforskning av en sådan frågeställning kommer forskaren säkerligen att använda sig av litteratur om informationsteknologi, socialt samspel och organisationsförändring för att få idéer om hur han eller hon bäst ska ta sig an frågan. Som läsaren kommer att se i kapitel 2 finns det sällan bara en enda anledning till eller ett enda motiv för att syssla med sådan företagsekonomisk forskning som står i fokus i denna bok, men det grundläggande är att den utförs för att det finns något som i ett eller annat avseende inte är helt klarlagt när det gäller vår förståelse av vad som sker i organisationer.

Varför är det viktigt att lära sig vetenskaplig metod?

En del studenter kanske tycker att det inte verkar vara någon större idé att läsa vetenskaplig metod. De kan vara av den åsikten att om de nu måste göra en undersökning är det väl bara att lära sig det som verkligen behövs när de står i färd med att göra en konkret undersökning. Men detta är inte bara ett mycket riskabelt synsätt, utan det innebär också att man missar de möjligheter som en kurs i vetenskaplig metod rymmer. Man ska framför allt ha följande punkter i åtanke:

• En utbildning i vetenskaplig metod gör att man blir medveten om de valmöjligheter som är aktuella för forskare. Man kan med andra ord bli medveten dels om en uppsättning metoder och tekniker som man kan använda för att samla in data, dels om olika sätt att analysera den information man har fått fram. Den typen av medvetenhet gör att man kan fatta välgrundade beslut om hur man ska bära sig åt i ett specifikt projekt – man ska känna till vilka tekniker som är lämpliga och vilka som är olämpliga när man samlar in och analyserar sin information.

• Att lära sig och att träna på vetenskapliga metoder förmedlar en medvetenhet om vad man får och vad man inte får göra då man använder en viss metod för att samla in och analysera data. När man således har fattat sitt beslut om vilken forskningsmetod man vill använda (till exempel en enkät), måste man känna till vilken praxis man bör följa för att tillämpa metoden på ett riktigt sätt. Man ska också vara medveten om de fällor och fallgropar som man helst ska undvika.

• Kunskaper om och färdigheter i vetenskaplig metod innebär insikter om den generella forskningsprocessen. Man får en god inblick i hur forskning går till och vilka krav som ställs, och man får information om vad som ingår i en vetenskaplig undersökning. Man får då också en bild av de olika faser som ingår i forskningsarbetet, vilket gör att man kan planera sin egen studie och fundera över frågor som hur de metoder man har valt stämmer överens med de forskningsfrågor eller den problemformulering man har bestämt sig för.

• Insikter om och träning på olika forskningsmetoder gör också att man blir medveten om vad som utgör bra och mindre bra forskning. Man får på så sätt en grund för utveckling av en kritisk medvetenhet om de begränsningar och nackdelar som finns i en viss undersökning som man läser om. Detta kan vara till god hjälp när man kritiskt ska bedöma de forskningsresultat man läser om i exempelvis kurser i organisationspsykologi och HRM (human resource management).

• De färdigheter som en kurs i vetenskaplig metod kan ge används på många områden. Att känna till hur man gör ett urval, utformar en enkät, genomför semistrukturerade intervjuer eller fokusgrupper är färdigheter som är av relevans på andra arenor än högskolor och universitet, till exempel forskning inom o entliga organisationer eller i det privata näringslivet.

Vi anser således att kunskaper om olika forskningsmetoder rymmer många fördelar och att de som läser denna bok kommer att inse vilka möjligheter och positiva aspekter den kan förmedla.

Viktiga inslag i boken

• Kapitlets huvudsakliga innehåll. Varje kapitel inleds med en beskrivning av de viktigaste delarna och vilka mål respektive kapitel har – allt för att läsaren ska veta vad han eller hon förväntas lära sig av texten.

• Nyckelbegrepp. Det område som forskningsmetodik utgör har sitt eget språkbruk. För att hjälpa läsaren med att utveckla ett eget ordförråd när det gäller forskning är de nyckeltermer och viktiga idéer som definieras här avsedda att främja en förståelse av området och ge en grund för tillämpning av lärandet på nya forskningssituationer.

• Reflektion, som är till för att man ska stanna upp och tänka efter på ett begrepp, en frågeställning eller en tankegång.

• Forskning i fokus. Det sägs ofta att det man ska tänka på när man ska köpa ett hus är ”läget, läget och läget”. En parallell till detta när det gäller undervisning i forskningsmetodik är ”exempel, exempel och exempel”. De inslag med rubriken ”Forskning i fokus” är avsedda att förmedla en känsla för hur de teorier och begrepp som diskuterats i texten passar in i verkliga sammanhang genom att beskriva konkreta exempel på publicerad forskning.

• Projektarbete i praktiken (”Telling like it is”). Avsikten med denna benämning är att de ska förmedla insikter som grundar sig på personliga erfarenheter och inte på abstrakt kunskap. Många av dessa erfarenheter och lärdomar grundar sig på intervjuer med konkreta handledare och studenter som genomfört ett eller annat forskningsprojekt på olika handelshögskolor i Storbritannien. På så sätt hoppas vi kunna ge en bild av båda sidor av handledningsrelationen, inklusive de problem som studenter stöter på och hur de får hjälp med att hantera dem tillsammans med de råd som handledarna kan ge dem. Utifrån dessa beskrivningar hoppas vi att läsaren ska kunna föregripa och lösa olika forskningssvårigheter som många ställs inför under ett forskningsprojekt.

• Viktiga teman i slutet av respektive kapitel sammanfattar de huvudsakliga tankegångar och teman som har behandlats i texten.

• Repetitionsfrågor. Vi har tagit med repetitionsfrågor i slutet av varje kapitel för att man som läsare ska kunna pröva sin förståelse av de nyckelbegrepp och idéer som har presenterats i texten och få hjälp med att reflektera över sitt eget lärande som en förberedelse inför forskningsarbetet och eventuella examinationer.

Bokens uppläggning

Forskningen inom företagsekonomi och management rymmer många olika traditioner och uppdelningar, och en av de mest grundläggande är den mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Den distinktionen ligger till grund för en stor del av bokens teman och för hur olika frågeställningar och tekniker beskrivs.

Boken rymmer fyra olika delar. Del I inleds med två kapitel som drar upp riktlinjerna för resten av boken och fyra kapitel som berör grundläggande uppfattningar om vad forskning går ut på.

• I kapitel 1 ger vi en översiktlig bild av de huvudsakliga steg som ingår i merparten av all företagsekonomisk forskning. Det finns också en genomgång av hur sådan forskning uppfattas i en vidare bemärkelse, bland annat en diskussion om de politiska och mer generella samhälleliga aspekter som påverkar nuvarande praxis. Detta utgör en grund utifrån vilken man kan gå in på dessa frågeställningar i mer detalj och med ett större djup.

• I kapitel 2 går vi igenom frågor som rör förhållandet mellan teori och praktik och i vilken mån ett naturvetenskapligt synsätt passar för studier inom ekonomiska ämnesområden. I detta kapitel kommer vi för första gången in på åtskillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskning – dessa två angreppssätt beskrivs som att de rymmer skilda uppfattningar om hur företeelser som exempelvis rör organisationer bör studeras. Det framgår också att det ligger betydligt mer i distinktionen än bara det att en undersökning innefattar insamling av kvantitativa eller kvalitativa data.

• I kapitel 3 introduceras begreppet forsknings- eller undersökningsdesign och kapitlet innehåller en första beskrivning av olika grundläggande former för ekonomisk forskning, till exempel surveyundersökningar, fallstudier och experimentella undersökningar.

• I kapitel 4 beskrivs de huvudsakliga steg som ingår vid planering och utformning av ett forskningsprojekt, och kapitlet innehåller råd om hur man bäst hanterar denna process. Det finns också med en diskussion om problemformulering, frågeställning eller forskningsfrågor – vad dessa går ut på, varför de är viktiga och hur man kan formulera dem.

• Kapitel 5 har som syfte att ge hjälp när det gäller att komma i gång med ett forskningsprojekt och beskriva de viktigaste stegen i samband med en kritiskt hållen litteraturgenomgång.

• I kapitel 6 går vi in på vilken relevans etiska frågeställningar har för forskare och vilka typer av principer som är aktuella.

Del II omfattar tio kapitel som är inriktade på kvantitativ forskning.

• I kapitel 7 går vi igenom vad kvantitativ forskning egentligen innebär; kapitlet utgör på så sätt en ram för de övriga kapitlen i denna del. De följande fyra kapitlen (8–11) berör olika aspekter av surveyforskning.

• I kapitel 8 tar vi upp hur man gör ett urval och vilka frågeställningar som blir aktuella då man ska ta ställning till vilka slutsatser som kan dras på grundval av olika slags urval.

• Kapitel 9 är inriktat på de intervjuer som ingår i en survey (det vill säga strukturerade intervjuer).

• Kapitel 10 handlar om hur man utformar enkäter, det vill säga frågeformulär som respondenterna (de som besvarar enkäten) fyller i själva.

• I kapitel 11 tar vi upp hur man formulerar och ställer frågor i enkäter och strukturerade inter vjuer.

• I kapitel 12 går vi igenom strukturerade observationer, som är en metod som utvecklats för ett systematiskt studium av människors beteende. Det är en metod som är av särskild vikt på det ekonomiska och organisatoriska området.

• I kapitel 13 är temat innehållsanalys, en metod som utgör en strikt utformad grund för analys av olika slags dokument.

• I kapitel 14 behandlas analys av sekundärdata, det vill säga information som samlats in av andra forskare och av o ciella organ. Tonvikten ligger därefter på hur man kan analysera kvantitativ information.

• I kapitel 15 presenteras ett antal grundläggande redskap för analys av kvantitativa data Angreppssättet är av ett icke-tekniskt slag, och tyngden läggs på hur man ska välja analysmetod och hur man ska tolka resultaten (vi presenterar dock inga patentlösningar).

• I kapitel 16 beskrivs hur man kan använda datorprogram (mjukvara) – till exempel SPSS, som är det vanligaste programmet för analys av kvantitativa data – för att implementera de tekniker som berörts i kapitel 15.

Del III innehåller nio kapitel som är inriktade på olika aspekter av kvalitativ forskning.

• Kapitel 17 har samma syfte som kapitel 7 i Del II, det vill säga att ge en översikt av vad kvalitativ forskning går ut på, och det utgör på så sätt en referensram för de övriga kapitlen i denna tredje del av boken.

• I kapitel 18 går vi igenom de huvudsakliga former för urval som tillämpas inom kvalitativ forskning. Precis som kvantitativa forskare måste även kvalitativa forskare göra ett urval bland analysenheterna, som kan vara personer som deltar i forskningen, dokument som ingår eller organisationer som är aktuella. Som framgår av detta kapitel skiljer sig de urvalsprinciper som används mycket åt, om vi jämför med de principer som är tillämpliga i kvantitativ forskning.

• Kapitel 19 handlar om etnografi och deltagande observation (en metod som varit grunden för några av de mest kända undersökningarna på det ekonomiska området). Dessa två termer används ofta som synonyma begrepp, och de innebär att en forskare helt går upp i och blir deltagare i den miljö som studeras.

• I kapitel 20 beskrivs de olika former av intervjuer som kan bli aktuella i en kvalitativ undersökning (semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer).

• I kapitel 21 går vi in på det som kallas fokusgrupper, som innebär att ett antal individer i grupp utfrågas om ett visst tema.

• I kapitel 22 beskrivs två sätt varpå samhällsforskare studerar språket (samtalsanalys och diskursanalys).

• Kapitel 23 rör en analys av skriftliga källor inom kvalitativ forskning. Tyngden läggs där på tolkningen av olika slags dokument eller källor.

• Kapitel 24 har fokus på analys av kvalitativ information, och vi går igenom ett antal tekniker när det gäller analys av sådan information.

• I kapitel 25 tar vi upp hur man kan använda datorprogram vid analys av kvalitativa data.

Det är slående att ett antal frågeställningar återfinns i både Del II och Del III – intervjuer, observationer, källor och dokument samt analys av data – men kvantitativ och kvalitativ forskning innebär således skilda tillvägagångssätt när det gäller sådana aktiviteter.

Del IV rymmer fyra kapitel som går längre än att enbart beskriva skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa metoder.

• I kapitel 26 går vi in på hur klyftan mellan kvantitativt och kvalitativt kan överbryggas. Distinktionen mellan dessa inriktningar är inte så tydlig och fast som man brukar tro.

• I kapitel 27 beskrivs flermetodsforskning, det vill säga hur de två angreppssätten kan kombineras med varandra.

• Kapitel 28 är inriktat på e-forskning, bland annat användning av internet som en kontext eller plattform vid genomförandet av en undersökning.

• Kapitel 29 har vi tagit med för att ge ett stöd för hur man skriftligt bör formulera upplägget och genomförandet av en undersökning och de resultat den lett fram till – en del av forskningsprocessen som ofta negligeras.

Hur boken kan läsas

Boken kan förstås läsas på många olika sätt. Vi vill dock uppmana alla läsare att börja med att läsa den inledande översikten i respektive kapitel för att ta ställning till om de verkligen behöver eller har nytta av det material som kapitlet behandlar och för att få en bild av alla de frågeställningar som tas upp i boken.

• Grunder och ramar. Kapitel 1 fungerar som ett slags referensram och beskriver de viktigaste stegen som ingår i de allra flesta företagsekonomiska undersökningar. Många av de

teman som introduceras i detta kapitel tas upp på ett mer utförligt och djupgående sätt i resten av boken. Målet för detta kapitel är således att förmedla en översiktlig bild av några av de huvudsakliga frågeställningar som kommer att behandlas i de olika kapitlen.

• Generella filosofiska och metodologiska frågeställningar. Om man inte är i behov av en mer ingående uppfattning om den mer allmänna, filosofiska kontext som ekonomisk forskning ingår i, går det bra att skumläsa eller hoppa över kapitel 2. Om detta däremot är av intresse, bör kapitlen 2 och 26 läsas noggrant.

• Surveyforskning. Kapitlen 7–16 tar upp teman som rör surveyforskning. Kapitel 15 tar upp de olika sätt varpå man kan analysera data som man fått fram med hjälp av surveyforskning. Även i kapitel 28 behandlas frågor som handlar om hur man genomför en survey med hjälp av e-post och internet.

• Praktiska frågeställningar som rör kvantitativ forskning. I hela Del II behandlas detta tema men även kapitel 3 bör läsas – det ger en översiktlig bild av de huvudsakliga former av forskningsdesign som används av kvantitativt inriktade forskare (till exempel experimentell forskning) respektive kvalitativt inriktade forskare (till exempel fallstudier).

• Praktiska frågeställningar som rör kvalitativ forskning. Detta är temat för hela den tredje delen av boken och det är bra att även läsa eller repetera kapitel 3, som beskriver de huvudsakliga former av forskningsdesign som används, till exempel fallstudier som ofta kommer till användning i kvalitativ forskning.

• Analys av data. I kapitlen 15 och 24 går vi igenom analys av kvantitativa respektive kvalitativa data; kapitlen 16 och 25 ger en introduktion till hur man kan använda datorn som verktyg i dessa sammanhang. Det kan hända att en kurs i vetenskaplig metod inte specifikt går in på frågor som rör analys av data, och i så fall kan man hoppa över dessa kapitel.

• Hur man formulerar en forskningsfråga, en frågeställning eller en problemformulering. Vi anser forskningsfrågorna eller frågeställningen vara grundläggande för hela forskningsprocessen. Råd om vad en frågeställning går ut på, bland annat hur den konkret ska formuleras och var man hämtar inspiration till den, hittar man i kapitel 4.

• Genomförandet av ett eget forskningsprojekt. Vi hoppas att hela denna bok är relevant för de studenter som ska genomföra ett eget större eller mindre forskningsprojekt, men kapitlen 4 och 5 rymmer mer specifika råd angående detta. De praktiska råd och de checklistor som finns i bokens olika kapitel är också värda att uppmärksamma.

• Skrivandet. Själva skrivandet av rapporten har med den nyssnämnda punkten att göra. Det är lätt att glömma bort att man också ska skriva en rapport om vad man har gjort, vilket är en lika viktig del av forskningen som insamlingen av data. I kapitel 29 diskuteras olika frågeställningar som rör skrivandet och formuleringen av det projekt som man utför (en projektrapport, en uppsats, ett examensarbete eller en avhandling).

• Forskarnas ansvar. Det är viktigt att vara medveten om att alla forskare har ett ansvar och förpliktelser gentemot de människor och de organisationer som de på ett eller annat sätt använt sig av i sin forskning. Etiska frågeställningar tas upp på flera ställen i boken, men kapitel 6 har detta som specifikt tema. Det faktum att vi ägnar ett helt kapitel åt en diskussion om etik visar på hur viktigt det är att man som forskare är etiskt medveten. I kapitel 28 finns också en diskussion om de etiska frågeställningar som ingår i internetforskning.

• Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Vi använder oss av distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning på två sätt, dels som ett sätt att skapa ordning i de metoder som rör insamling och analys av data, dels som en introduktion av mer generella filosofiska spörsmål som blir aktuella i forskningen på det ekonomiska området. I kapitel 2 ges en översiktlig bild av vilka skillnader som finns mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, vilket följs upp i kapitel 26. Vi vill också rikta uppmärksamheten mot de begränsningar det innebär att hålla fast vid en strikt åtskillnad mellan de två forskningsstrategierna, och i kapitel 27 beskriver vi hur de kan integreras. Om man inte tycker att detta utgör någon användbar distinktion, kan man hoppa över eller läsa dessa kapitel översiktligt.

• Internet spelar en allt viktigare roll för forskningen. På olika ställen i boken ger vi exempel på webbplatser där man kan hitta viktig information. I kapitel 5 diskuterar vi internet som en resurs för att hitta referenser till den litteraturgenomgång som ska göras (detta är i sig en viktig del av forskningsprocessen). Många av de referenser som man hittar under en litteratursökning online kommer också att vara tillgängliga i elektronisk form. Kapitel 28 innehåller en diskussion om hur internet används som källa till material som ska analyseras och som plattform för att praktiskt använda metoder som elektroniska fokusgrupper, webbsurveys och enkäter via e-post och mobiltelefon.

Del I. Forskningsprocessen

Denna första del utgör en grund för de mer specialiserade kapitlen i del II–IV. I kapitel 1 finns en översikt som rör syfte och genomförande av företagsekonomisk forskning. I kapitel 2 och 3 presenteras två idéer som återkommer i hela boken, nämligen forskningsstrategi och forskningsdesign. Kapitel 2 tar dessutom upp ett antal synpunkter som berör företagsekonomiska forskares praxis och kopplar detta till den forskningsstrategi som är aktuell. Kapitel 3 beskriver olika former av forskningsdesign som kommer till användning i företagsekonomisk forskning. Kapitlen 4 och 5 innehåller råd om frågeställningar som man behöver ta ställning till om man tänker sig att skriva en avhandling utifrån det arbete man har utfört i samband med ett examensarbete. Kapitel 4 går in på planering och utformning av en forskningsfråga, bland annat principer som handlar om hur man ska lägga upp ett examensarbete. Kapitel 5 har fokus på hur man påbörjar en litteratursökning och litteraturgenomgång. Kapitel 6 behandlar etiska frågeställningar som har samband med företagsekonomisk forskning.

1.

Vad är företagsekonomisk forskning och hur genomförs den?

Ᏽ Kapitlets huvudsakliga innehåll

Detta kapitel är en introduktion till några grundläggande aspekter när det gäller utförandet av företagsekonomisk forskning. Vi inleder med att skissera vad vi menar med begreppet företagsekonomisk forskning och drivkrafterna bakom denna. Merparten av kapitlet tar upp följande områden:

• Företagsekonomisk forskning i ett sammanhang, vilket handlar om frågor som vilken roll teorin har, värderingars betydelse, etiska aspekter, debatten om relevans kontra rigorösa regler samt hur politiska hänsyn påverkar företagsekonomisk forskning.

• De olika delarna i en forskningsprocess. Hela boken är ägnad åt de olika delar som ingår i företagsekonomisk forskning, men här får de viktigaste stadierna en inledande beskrivning. Dessa delar eller stadier inbegriper en litteraturgenomgång, formulering av begrepp och teorier, utformning av forskningsfrågor, urval, datainsamling, analys av data och en skriftlig formulering av allt detta.

• Den ”oreda” som karakteriserar företagsekonomisk forskning. Detta avsnitt visar att företagsekonomisk forskning ofta inte stämmer överens med en prydlig linjär process och att forskare ofta ställs inför oväntade kopplingar och svårigheter. Samtidigt menar vi att en bekantskap med vad en forskningsprocess i grunden innebär och vilka principer som den inbegriper är av avgörande betydelse för att man ska kunna navigera i förhållande till allt det oväntade.

Alla de frågeställningar som berörs i detta kapitel behandlas i större detalj i de kommande kapitlen, men vi introducerar dem här så att man som läsare ska kunna vara förberedd på en mer ingående behandling av dem längre fram.

Inledning

Den här boken handlar om hur företagsekonomiska forskare bär sig åt när de utför sina undersökningar, det vill säga de synsätt som de använder sig av under forskningsprocessens alla faser:

• formulering av målen för forskningen

• hitta personer som kan medverka

• samla in, analysera och tolka data

• formulera en rapport

• sprida resultaten.

En förståelse av de metoder som används i företagsekonomisk forskning är av flera anledningar av vikt, men det är tre sådana anledningar som är särskilt viktiga. För det första kan man på så sätt undvika de många fallgropar som är vanliga då förhållande-

vis oerfarna personer ska genomföra en undersökning, till exempel att forskningsfrågorna inte passar för de metoder som har valts, att frågorna i en enkät är mångtydiga eller att det finns etiskt tvivelaktiga aspekter. Om man ska genomföra ett forskningsprojekt är kunskaper om forskningsmetodik av betydelse, inte bara för att säkerställa att man har handlat på ett korrekt sätt utan också för att ha en uppfattning om vilka val och beslut som man har välja mellan. För det andra är insikter om företagsekonomiska forskningsmetoder viktiga när man läser om publicerade forskningsresultat. När man läser till en examen i ekonomiska ämnen läser man om forskningsresultat i de olika kurser som ingår. Goda kunskaper om forskningsprocessen och insikter om vilka fel som man kan göra leder till att man får en ovärderlig kritisk inställning när man läser om andras forskning.

Kunskaper om vetenskaplig metod kommer att göra att man kan tillfredsställa sin nyfikenhet omkring teman som är av intresse genom att man gör en egen undersökning i samband med en projektrapport, ett examensarbete eller en avhandling. Ett sådant arbete kan ge insikter om viktiga företagsekonomiska frågeställningar som i sin tur kan innebära ett visst bidrag till kunskapsområdet.

Vad innebär företagsekonomisk forskning?

Uttrycket ”företagsekonomisk forskning” står här för akademisk forskning om teman som rör frågeställningar som är av relevans för företagsekonomi och management. Företagsekonomisk forskning inbegriper studier som bygger på olika samhällsvetenskaper – till exempel sociologi, psykologi, antropologi och ekonomi – när det gäller begreppsliga och teoretiska idéer. Företagsekonomisk forskning kan styras av förändringar i och utveckling av organisationer och samhälle, till exempel frågor som rör ersättningar till höga chefer eller miljöförstöring, och samhällsvetenskapliga idéer kommer till användning för att belysa sådana förändringar. Samhällsvetenskapen tillhandahåller också idéer om hur man kan utforma forskningsteman och hur man kan tolka och dra slutsatser från olika forskningsresultat. Det som med andra ord utmärker företagsekonomisk forskning som vi definierar den i denna bok är att den är djupt rotad i de idéer och intellektuella traditioner som återfinns i samhällsvetenskaperna.

Varför ska man syssla med företagsekonomisk forskning?

Akademiker genomför forskning för att det i samband med att de läser om ett tema eller funderar över vad som pågår i en organisation dyker upp olika frågor. De kan upptäcka att något fattas i litteraturen, att det finns oklarheter eller inkonsekvenser i de resultat som framgår av olika undersökningar eller att det finns en obesvarad fråga i litteraturen. Ett annat motiv är att något i samhällets utveckling kan vara en utgångspunkt för utformningen av en forskningsfråga. Om man till exempel ser hur konsumenter som föredrar ett visst varumärke beter sig i förhållande till en viss produkt från Apple, kan man bestämma sig för att studera hur en grupp konsumenter utvecklas och ger uttryck för en stark lojalitet i förhållande till en viss produkt. För att gå närmare in på den frågeställningen kommer man sannolikt att bygga på litteratur som rör identitet och kultur för att få mer kunskap om frågeställningen. Som vi påstår i kapitel 2 handlar det inte enbart om en enda anledning till varför någon sysslar med företagsekonomisk forskning, men i grund och botten gör man det för att man anser att det finns en eller annan aspekt inom företagsekonomi och management som inte är helt klarlagd.

Företagsekonomisk forskning i ett sammanhang

Företagsekonomisk forskning och de metoder som hör till området existerar inte i ett vakuum. Följande

faktorer utgör delar av det sammanhang eller den kontext inom vilken företagsekonomisk forskning utförs.

• De teorier som samhällsvetare utvecklar för att förstå den sociala verkligheten påverkar vad det är som utforskas och hur forskningsresultat tolkas. De teman som rör företagsekonomisk forskning påverkas i grunden av de teoretiska positioner som finns tillgängliga. Om vi utgår från vårt tidigare exempel och tänker oss en forskare som är intresserad av hur konsumenter beter sig som är trogna ett visst varumärke, kommer han eller hon sannolikt att läsa om teorier som kan förklara kollektiva kulturskeenden som gör att en grupp individer utvecklar en gemensam identitet. Det visar hur aktuell forskning bygger på och påverkas av existerande teorier. Forskningen bidrar också till teori genom att ny forskning ger material till det kunskapsområde som teorin har koppling till.

• Existerande kunskap om ett visst område utgör också en viktig del av den bakgrund där företagsekonomisk forskning äger rum. Det innebär att om man planerar en undersökning måste man vara bekant med den litteratur som finns om det man är intresserad av. Man måste känna till vilken kunskap som redan finns så att man kan bygga på den och undvika att göra samma sak som någon annan redan har gjort. Litteraturgenomgång är temat för kapitel 5 och diskuteras även i andra kapitel, bland annat kapitel 29.

Forskarens åsikter om arten av relation mellan teori och forskning är också av betydelse. Vissa forskare menar att teorier ska behandlas i början av ett forskningsprojekt. Forskaren utformar sedan några teoretiska reflektioner utifrån vilka en eller fler hypoteser formuleras för att sedan prövas. Det var det angreppssätt som Elsesser & Lever (2011, s. 1 559) valde i sin undersökning (se Forskning i fokus 1.1); de formulerade nio hypoteser utifrån sin genomgång av relevant teori. Ett alternativt tillvägagångssätt är att betrakta teori som en följd av forskningsprocessen, det vill säga något som man kommer fram till efter det att forskningen har genomförts. Det första synsättet innebär att det är en uppsättning teoretiska idéer som styr insamling och analys av data, medan det andra utgör en mer öppen strategi där de teoretiska idéerna växer fram ur data. Valet mellan dessa två synsätt är förstås sällan så tydliga, men de står för motsatta uppfattningar om den roll som teori spelar i forskningen. Detta kommer att vara ett huvudsakligt fokus i kapitel 2.

• Antaganden och åsikter om hur forskning borde bedrivas påverkar forskningsprocessen. Man förutsätter ofta att man ska följa ett ”naturvetenskapligt” tillvägagångssätt, där en hypotes formuleras

och sedan prövas med hjälp av exakta mättekniker. Det finns sådan forskning, men uppfattningen att det är på det viset som företagsekonomisk forskning bör bedrivas är inte allmänt accepterad. Det finns kunskapsteoretiska tankar som är inriktade på hur den sociala verkligheten bör studeras. Några forskare menar att människor och deras sociala institutioner skiljer sig så mycket från ett naturvetenskapligt synsätt att det kräver ett angreppssätt som är mer sensitivt i förhållande till de speciella egenskaper som människor och det sociala livet uppvisar. Denna frågeställning kommer att vara central i kapitel 2.

• Antaganden som rör sociala fenomens natur påverkar också forskningsprocessen. Man menar ibland att den sociala verkligheten är något yttre för sociala aktörer och att de inte har någon kontroll över den. Den bara finns där och inverkar på deras beteenden, åsikter och värderingar. Kulturen i en organisation kan till exempel uppfattas som en uppsättning värderingar och förväntningar på beteendet som utövar ett starkt inflytande över de människor som är verksamma i organisationen, och nytillkommande måste socialiseras in i den kulturen. Men vi kan även uppfatta kultur som något som ständigt omformas och omprövas i takt med att medlemmarna i organisationen modifierar den genom sin praxis och genom att smärre förändringar genomförs. Tankar av detta slag är ontologiska till sin natur; de har fokus på de sociala företeelsernas natur – är de relativt svårföränderliga och utanför människors kontroll eller är de en produkt av socialt samspel? Detta kommer att vara ett huvudsakligt fokus i kapitel 2.

• De kvalitetskriterier som används för att utvärdera forskning utgör ytterligare en viktig form av påverkan när det gäller forskningsprocessen. Hur genomför man en fullgod forskning och hur vet man att man läser om en väl genomförd undersökning? Kvalitetsbedömningen rör alla faser av forskningsprocessen och som kommer att framgå av fortsättningen har kvalitet blivit en mycket viktig fråga för forskare och andra som är intresserade av akademisk forskning. Det finns flera anledningar till detta, men det huvudsakliga i detta sammanhang är att det har uppstått diskussioner om huruvida det kan finnas kvalitetskriterier som är tilllämpliga på alla typer av forskning. Som framgår av kapitel 17 finns det metodexperter som menar att det krävs ett synsätt som innebär ”rätt man på rätt plats” när man tillämpar kvalitetskriterier för att man ska kunna ta hänsyn till vilket slags undersökning som är aktuell.

• Värderingarna i forskarkollektivet medför viktiga konsekvenser för forskningen. Etiska aspekter har

alltid varit föremål för diskussioner och kontroverser i forskningssammanhang, men på senare tid har de hamnat i förgrunden. Det är numera nästan omöjligt att utföra vissa former av forskning utan att riskera kritik och klander från forskarkollektivet eller att en tänkt undersökning förbjuds av en etisk kommitté på lärosätet eller av någon instans som bidrar med medel till forskningen. Det finns ett välutvecklat system av instanser som granskar olika förslag till forskningsinsatser när det gäller etisk integritet och därmed blir överträdelser av etiska principer mindre sannolika. Etiska värderingar och de institutionella krav som forskare ska uppfylla får konsekvenser för vad och vilka som kan studeras och hur en undersökning genomförs – det har inneburit att vissa forskningsmetoder inte längre tillämpas. Etiska frågeställningar tas upp i kapitel 6 och berörs även i flera andra kapitel.

• Hittills har vi betonat det akademiska i företagsekonomisk forskning. Många forskare tycker emellertid att det som de sysslar med borde ha en praktisk tillämpning och att det kan göra en skillnad i verkligheten utanför lärosätena. Det betyder att undersökningarna bör ha fokus på frågeställningar som får konsekvenser för praktiken. För Alvesson (2013) innebär detta att forskarna går utanför sitt akademiska områdes snäva gränser och frågar sig om ”man har något att säga som gör skillnad när det gäller vår förståelse av den företeelse som studerats; något som skulle kunna få den reflekterande praktikern att tänka och agera på ett annat sätt och på så sätt utgöra ett stöd för en förbättring av organisationer och/eller människors arbetsliv” (a.a., s. 80). Detta kan inbegripa en kritik av verksamhetens funktioner under förutsättning att detta formuleras på ett sätt som uppfattas som begripligt och att det kan vara till hjälp. Viss företagsekonomisk forskning, till exempel aktionsforskning (som behandlas i kapitel 17), innebär att de som studeras – till exempel chefer, anställda, konsumenter och makthavare – är delaktiga i forskningsprocessen, kanske genom att hjälpa till när det gäller formulering av forskningsfrågorna. Även om åsikterna går isär när det gäller kravet på att företagsekonomisk forskning ska ha en direkt relevans för praktiken, är det något som forskare förväntas fundera på.

• Företagsekonomiska forskare agerar inom en generell politisk kontext; detta är en komplex frågeställning som vi går in på i kapitel 6. Ett exempel på detta är att många företagsekonomiska undersökningar finansieras av o entliga medel och detta gör att den politiska inriktning som för stunden innehar makten ofta speglar inriktningen på forskningsmedlen. Det betyder att vissa forskningsom-

råden sannolikt får mer ekonomiskt stöd än andra. Förväntningar och krav på att allmänheten ska kunna få tillgång till forskningsresultaten innebär att forskarna får publicera sina resultat i en tillgänglig form, till exempel på en webbadress som hör till forskningsprojektet eller i en tidskrift med öppen tillgång för alla (se Nyckelbegrepp 5.1). En annan politisk fråga rör den status som den tidskrift där forskningen publiceras har – något som ligger till grund för rangordning av exempelvis handelshögskolor. Tidskrifter med hög status tenderar att favorisera en viss typ av forskning; vissa personer fruktar att detta kan innebära att den forskning som genomförs i företagsekonomi kan bli begränsad.

• Forskarnas utbildning och värderingar utgör en del av kontexten för företagsekonomisk forskning genom att detta kan påverka forskningsområdet, forskningsfrågorna och de metoder som väljs. Den inverkan som personliga erfarenheter har framgår tydligt i den undersökning som Clarke m.fl. (2012, s. 17) genomförde av företagsekonomer på brittiska universitet och som diskuteras längre fram i detta kapitel. De menade att ”vi som akademiker, anställda på en brittisk handelshögskola, hade före genomförandet av undersökningen vissa idéer som rörde vilka intressen våra akademiska kolleger hade beträ ande identitet … vi kan inte direkt säga att det intervjuschema vi använde oss av inte påverkades av dessa idéer”. Frågor som rörde hantering av individuella prestationer och hur detta påverkade identitetsuppfattningar var av personligt intresse för forskarna, men de använde också sina data för att tolka frågor kring ledningstänkande, granskning och prestationsförmåga som har varit av intresse för företagsekonomiska forskare under drygt ett decennium. Som en följd av sin utbildning och ibland även på grund av personliga preferenser utvecklar forskare ofta en viss förkärlek för vissa metoder och angreppssätt. En av anledningarna till att vi här strävar efter att beskriva många olika forskningsmetoder är att vi är övertygade om att det är viktigt för både verksamma och blivande forskare att vara bekanta med många metoder och tekniker och dessutom ha kännedom om hur de ska tillämpas. Utvecklingen av metodologiska preferenser rymmer en risk för att man blir trångsynt och inskränkt, men sådana preferenser uppstår ofta och får konsekvenser för hur forskningen utförs.

Relevans för praktiken

Den företagsekonomiska forskningens mångfald innebär att det finns omfattande diskussioner om hur man ska bedöma och värdera den. Några har menat att företagsekonomisk forskning enbart ska uppfattas som ett tillämpat fält, eftersom den är inriktad på en förståelse av organisationers natur och på att lösa problem i chefskapets praktik.

Gummesson (2000) betraktar akademiker och management konsulter som ”kunskapsarbetare”, som lägger olika tyngd på relationen mellan teori och praktik. Han skriver (a.a., s. 9) följande: ”Med stöd av olika teoretiska fragment bidrar konsulterna till praktiken, medan akademikerna med stöd av olika fragment av praktiken bidrar till teorin”. I grunden menar han dock att deras roller är nära förknippade med varandra. Gummesson anser att forskare och konsulter (”praktiker”) båda engagerar sig i arbetet med att ta itu med problem som rör management, och på så sätt styrs båda grupperingarna av sin förmåga att övertyga företagsvärlden om att deras resultat är relevanta och nyttiga. Tranfield & Starkey (1998) anser att en stor del av managementforskningen har förlorat kontakten med praktikernas intressen och frågor och att forskarna måste vara responsiva om deras forskningsresultat ska behålla sitt värde och sin mening. På senare tid har det förts många diskussioner om begreppet ”evidensbaserad management” (se Nyckelbegrepp 1.1). En ledande förespråkare för evidensbaserad management är Rousseau (2006, s. 256) som anser att chefer behöver ändra sina ”professionella beslut från personliga preferenser och osystematiska erfarenheter till beslut som grundar sig på de bästa forskningsresultat som finns tillgängliga”.

Andra skribenter har dock varit mer försiktiga och menat att organisationers föränderliga och pluralistiska karaktär gör det svårt att hitta den ”bästa praxis” som kan tillämpas generellt. Reay m.fl. (2009) granskade ett antal artiklar som byggde på evidensbaserad analys och fann att ingen av dem kunde visa på en koppling mellan användningen av evidensbaserad management och förbättrade prestationsnivåer i organisationer. De drar slutsatsen att det är orimligt att förvänta sig att chefer anammar evidensbaserad management ”innan det finns klara bevis för synsättets e ekter på organisationernas prestationsnivå” (a.a., s. 13). Åter andra skribenter oroar sig för att evidensbaserad management privilegierar vissa forskningsresultat framför andra, framför allt de som grundar sig på positivistiskt och kvantitativt inriktade studier.

Nyckelbegrepp 1.1

Vad innebär evidensbaserad management?

Evidensbaserad management är detsamma som den systematiska användningen av de bästa tillgängliga forskningsresultaten i syfte att förbättra praxis inom management (Reay m.fl., 2009). Begreppet ”evidensbaserad management” har utvecklats sedan 1990-talet inom medicin och hälsoinriktad forskning i en strävan att minska variationerna inom medicinsk praxis och säkerställa att diagnostiska och terapeutiska beslut grundar sig på bästa tillgängliga forskningsresultat. På senare tid har detta synsätt vidgats till andra områden, exempelvis utbildning (Sebba, 2004; Petticrew & Roberts, 2006). Det finns fyra informationskällor som bidrar till evidensbaserad management (Briner m.fl., 2009, s. 19):

1. praktikernas expertis och omdömesförmåga

2. resultat (”evidens”) som härrör från lokala sammanhang

3. en kritisk bedömning av de bästa tillgängliga forskningsresultaten

4. synpunkter och idéer från dem som kan beröras av olika slags beslut.

Den tredje punkten grundar sig på det tillvägagångssätt som utgörs av systematisk litteraturgranskning (se kapitel 5), som är en hörnsten i evidensbaserad managementpraxis. Framgången med evidensbaserad management är i varje fall delvis beroende av överföringen och översättningen av forskningsresultat till de praktiker som ägnar sig åt vad som brukar benämnas kunskapsöversättning. Även om ansvaret för översättningen av kunskap delvis ligger på managementforskarna (som behöver säkerställa att de lyfter fram de praktiska konsekvenserna av sina forskningsresultat), är denna även beroende av i vilken utsträckning chefer och ledare (”managers”) sätter sig in i aktuell forskning. Reay m.fl. (2009, s. 16) menar att det är ”avgörande att man lär studenter hur de ska värdera forskningsresultat så att de, då de blir chefer, ska kunna förstå och på ett bra sätt tillämpa nya forskningsresultat i sin praktik”.

Learmonth (2008) menar att evidensbaserad management utgör en motreaktion (”backlash”) mot en metodologisk pluralism genom att begränsa synen på vad som räknas som legitim och acceptabel forskning. Han menar också att evidensbaserad management skymmer det faktum att managementforskning inte utgör en naturvetenskap utan snarare stämmer överens med intressena hos de personer som har och strävar efter att behålla sin makt. ”Evidensen” är med andra ord inte något som bara finns där och väntar på att en forskare ska studera den. Det är tvärtom alltid nödvändigt att konstruera evidensen på ett eller annat sätt – en process som i sig är ideologisk och alltid möjlig att ifrågasätta; det är således inte enbart en teknisk och ”vetenskaplig” uppgift (a.a., 2009, s. 95).

Learmonth anser slutligen att det, på grund av att managementforskningen återfinns inom motstridiga paradigm (se Nyckelbegrepp 2.8), inte är möjligt att utveckla en konsensusbaserad uppfattning om evidens som står över dessa grundläggande skillnader.

Andra skribenter menar att forskning inom management och företagsekonomi har ett alltför starkt fokus på ett utdraget ”faktasamlande” och i alltför liten utsträckning styrs av teoretiska frågeställningar. De menar att tillämpning inte är det primära syftet för managementforskningen (Burrell, 1997). För dessa forskare är det huvudsakliga målet för akademiska studier inte att forskningsresultaten ska vara relevanta för managementpraxis i organisationer (Cleg,

2002; Hinings & Greenwood, 2002). De menar att forskningen inte ska styras av icke-akademiska intressen som professionella yrkesgrupper eller statliga institutioner står för; de sistnämnda vill gärna påverka forskningens inriktning och styra dess utveckling på ett sätt som gör den ”användbar” för gällande praxis, men därmed blir den också utsatt för det nyckfulla i managementområdets modebegrepp. Andra menar att den tillämpade karaktär som forskningen inom management och företagsekonomi uppvisar har påverkat forskningsfältet på ett sätt som gjort det alltför pragmatiskt och alltför mottagligt för den dagordning och de idéer som praktikerna står för.

Ett annat slags diskussion som påverkat vår uppfattning av den roll som företagsekonomisk forskning och managementforskning spelar har sin grund i en tes som Gibbons m.fl. (1994) utvecklat och som handlar om det sätt varpå vetenskaplig kunskap produceras. De nämnda forskarna anser att kunskapsproduktionen i dagens samhälle faller inom en av två motsatta kategorier eller typer (”modes”) – typ 1 och typ 2. De kan sammanfattas på följande sätt:

• Typ 1. Inom denna traditionella och universitetsbaserade modell styrs kunskapsproduktionen i första hand av ett akademiskt program. Upptäckter tenderar att på ett linjärt sätt vara byggda på existerande kunskaper. Modellen formulerar en distinktion mellan ”ren” (teoretisk) och tillämpad

kunskap, där den sistnämnda innebär att teoretiska kunskaper översätts till praxis. Det är emellertid bara en begränsad tyngd som läggs på den praktiska spridningen av kunskap, eftersom det akademiska kollektivet definieras som det viktigaste auditoriet eller den främsta konsumenten av ”typ 1-kunskap”.

• Typ 2. Denna modell riktar uppmärksamheten mot det tvärvetenskapliga eller ämnesövergripande i forskningen, något som förmodas vara styrt av en process som gör att gränserna mellan enskilda discipliner överskrids. Forskningsresultat som har ett nära samband med kontexten kan inte med lätthet replikeras (det vill säga upprepas), och därför uppfattas inte kunskapsproduktionen på ett lika linjärt sätt som i typ 1. Dessutom är kunskapsproduktionen inte begränsad till akademiska institutioner utan inbegriper akademiker, praktiker och makthavare, som alla använder sig av en bred uppsättning färdigheter och erfarenheter för att lösa gemensamma problem. Det innebär att kunskaperna sprids betydligt snabbare och att resultaten oftare utnyttjas i syfte att uppnå praktiska fördelar.

Även om forskningen av den andra typen eller kategorin borde existera parallellt med den förstnämnda och inte ersätta den, menar vissa forskare att företagsekonomisk forskning passar bättre för en modell av det andra slaget (Tranfield & Starkey, 1998).

Gången i företagsekonomisk forskning

I detta avsnitt och i resten av detta kapitel introducerar vi det som vi anser vara de huvudsakliga elementen i de allra flesta forskningsprojekt. Det är brukligt att författare som skriver läroböcker om företagsekonomisk forskningsmetodik utformar flödesscheman över forskningsprocessen; inte heller vi är immuna mot denna frestelse, vilket framgår av figurerna 2.1, 8.1 och 17.1! Här ska vi emellertid inte beskriva stadierna eller delarna i forskningsprocessen i ordningsföljd, eftersom ordningsföljden skiljer sig åt utifrån vilken forskningsstrategi och vilket synsätt som är aktuellt. Allt vi ska göra är att introducera de viktigaste delarna, med andra ord de delar som är gemensamma för alla eller de flesta varianter av företagsekonomisk forskning. Några aspekter har vi redan berört och alla kommer att behandlas i större detalj i kommande kapitel.

Litteraturgenomgång

Existerande litteratur utgör en viktig del i all forskning. När vi har ett ämne eller tema som vi intresserar oss för måste vi läsa vidare för att kunna avgöra:

• vad som redan är känt om temat

• vilka begrepp och teorier som har använts i samband med temat

• vilka forskningsmetoder som har tillämpats i samband med temat

• vilka debatter eller kontroverser som finns om temat och hur man har studerat det

• vilka oförenligheter (om några) som finns

• vilka de huvudsakliga bidragsgivarna är när det gäller temat.

Många teman kan uppvisa en rik forskningstradition och därför är det inte sannolikt att många kommer att kunna klara av en uttömmande genomgång av litteraturen. Det som är viktigt är att man hittar och läser igenom böcker och artiklar som har skrivits av några av de huvudsakliga personer som har skrivit något på området. Som vi nämner i kapitel 5, ska man känna till vad som är känt så att man inte får kritik för att man naivt har beskrivit gammal skåpmat. Det är viktigt att koppla samman forskningsfrågorna, resultaten och diskussionen med existerande litteratur för att visa på trovärdigheten i det man har gjort och det bidrag detta innebär. Det kommer emellertid också att framgå av kapitel 5 att en litteraturgenomgång inte enbart är en sammanfattning av denna – man förväntas förhålla sig kritiskt till litteraturen. Det behöver inte med nödvändighet innebära att man ska vara överdrivet kritisk i förhållande till den existerande litteraturen, utan snarare att man ska ta ställning till dess betydelse och hur de olika delarna passar in i det narrativ eller den berättelse som man formulerar om litteraturen.

Begrepp och teorier

Begrepp är de hjälpmedel vi har för att skapa mening i den sociala verkligheten. Begrepp är etiketter som vi sätter på de aspekter av den sociala verkligheten som verkar ha viktiga gemensamma drag. Som vi beskriver i kapitel 7 kan samhällsvetenskapen uppvisa en stark tradition av begrepp, av vilka många har blivit en del av vardagsspråket. Begrepp som byråkrati, makt, social status, karisma, arbetsprocess, ”mcdonaldisering” och alienation är alla delar av det teoretiska material som flera generationer av samhällsforskare har utformat. Begrepp är en viktig ingrediens i teorier; det är praktiskt taget omöjligt att tänka sig en teori utan att den inrymmer åtminstone ett begrepp. Begrepp fyller flera funktioner i företagsekonomisk forskning. De är av betydelse för att vi ska kunna organisera och signalera våra forskningsintressen. De hjälper oss att tänka och vara mer disciplinerade när det gäller att ta reda på det vi vill veta och de bidrar till att organisera våra forskningsresultat. Relationen

mellan teori och forskning beskrivs ofta som att det handlar om ett val mellan dels de teorier som driver forskningsprocessen i alla dess faser, dels teorier som en produkt av forskningsprocessen. Detta brukar alltid kallas för ett val mellan deduktiva och induktiva tillvägagångssätt, något vi går djupare in på i kapitel 2. Det är inte förvånande att detta val får konsekvenser för begrepp – de kan vara något som vi startar med och som representerar viktiga områden där data samlas in under en undersökning. Vi kan med andra ord samla in data för att belysa ett begrepp (eller snarare flera begrepp och sambanden mellan dem). Det är det synsätt som man valt i den undersökning som beskrivs i Forskning i fokus 1.1. Det alternativa synsättet är att begrepp är följder av forskningen. Enligt denna andra uppfattning kan begreppen hjälpa oss att reflektera över och organisera de data vi har samlat in. En av anledningarna till varför bekantskap med existerande litteratur är så viktig är att vi på så sätt kan identifiera de huvudsakliga begrepp som kommer till användning på ett visst forskningsområde och att vi kan avgöra hur användbara eller begränsade

Nyckelbegrepp 1.2 Vad innebär forskningsfrågor?

dessa begrepp har varit när det gällt att skapa ordning och reda avseende viktiga frågeställningar. Forskning i fokus 1.1 ger ett exempel på detta. Även när vi läser litteratur enbart som konsumenter av forskning –när vi till exempel skriver en kortare rapport eller ett paper – är det avgörande att vi vet vilka de huvudsakligen begreppen är, vem som är ansvarig för dem och vilka eventuella diskussioner eller kontroverser de har gett upphov till.

Forskningsfrågor

Forskningsfrågor är av mycket stor vikt i forskningsprocessen eftersom de tvingar oss att ta ställning till de mest grundläggande frågorna: Vad är det som vi konkret vill ha reda på? De flesta börjar sin forskning med en allmän uppfattning av vad de är intresserade av, men forskningsfrågorna eller problemformuleringen gör det nödvändigt att på ett mer exakt sätt fundera över vad vi vill ha reda på; se Nyckelbegrepp 1.2.

En forskningsfråga utgör ett tydligt eller explicit uttalande om vad det är som forskaren vill veta något om. Ett forskningssyfte kan presenteras som ett uttalande (till exempel ”Jag vill ta reda på om/varför …”), men en fråga tvingar forskaren att vara mer tydlig när det gäller det som ska undersökas. En forskningsfråga ska ha ett frågetecken efter sig – annars är det ju ingen fråga –och alltså ha en frågeform. En hypotes är i en bemärkelse ett slags forskningsfråga, men är inte formulerad som en fråga och ger en antydan om vad det är man ska ta reda på. Denscombe (2010) beskriver exempel på olika typer av forskningsfrågor:

1. De som förutsäger ett resultat (”Händer y under betingelserna a och b?”).

2. De som förklarar orsaker till och effekter av en företeelse (”Är x påverkad av y eller är y en följd av x?”).

3. De som utgör en bedömning av en företeelse (”Uppvisar y verkligen de fördelar som det hävdas att y har?”).

4. De som beskriver en företeelse (”Vad innebär y och vilka former antar y?”).

5. De som utvecklar en bra praktik (”Hur kan vi förbättra y?”).

6. De som medför empowerment (”Hur kan vi förbättra livet för dem vi studerar?”).

White (2009) är osäker på Denscombes sistnämnda kategori och menar att en tonvikt på politiska motiv av detta slag kan försvåra genomförandet av en högkvalitativ forskning. I viss utsträckning kan denna åsiktsskillnad hänföras till skillnader i uppfattningar om syftet med forskning, och White föreslår därför en sjunde kategori:

7. De som står för en jämförelse (”Skiljer sig a och b åt med avseende på x?”).

Det finns många olika sätt varpå forskningsfrågor kan kategoriseras, men dessa sju alternativ ger en grov antydan om de möjligheter som finns, samtidigt som de riktar uppmärksamheten mot mer generella mål för forskning.

Forskning i fokus 1.1

En forskningsfråga som rör genusfördomar i attityder till ledare

En forskningsfråga som formulerades i titeln på en artikel av Elsesser & Lever (2011) är den följande: ”Finns det fortfarande kvar fördomar mot kvinnor som är ledare?” De inleder med att gå igenom litteraturen, som antyder att negativa attityder mot kvinnliga ledare fortfarande finns kvar. De ifrågasätter emellertid om tidigare forskning kan generaliseras till ”verkliga situationer”, med tanke på att en stor del av denna forskning bygger på ”urval av studenter som får svara på frågor i samband med vinjetter som rör hypotetiska ledare, attityder som gäller ideala ledare eller skattningar i laboratoriet av uppgiftsledare” (a.a., s. 1 556). Målet för deras undersökning var därför att undersöka om det finns fördomar och skevheter som rör kvinnliga ledare och, om så är fallet, de betingelser och ledarstilar som gör att sådana förutfattade meningar uppstår. På en nivå är denna forskning inriktad på en praktisk fråga genom att den identifierar faktorer som hindrar eller motverkar att kvinnor väljer ledarpositioner. Som noterats tidigare är det en allmän uppfattning att det är bra att forskare tar sig an relevanta problem som kan förbättra praktiken. Men de aktuella forskarna bygger också på teori, i deras fall en teori om rollförenlighet eller rollkongruens, som kan bidra med en förklaring av de processer som gör att fördomar mot kvinnor som är ledare fortfarande lever kvar. Den teorin slår fast att individer som beter sig på ett sätt som inte är förenligt med stereotypt definierade genusroller sannolikt kommer att uppfattas negativt. På grundval av litteraturgenomgången presenterar Elsesser & Lever (a.a., s. 1 559) nio hypoteser som de ville pröva genom insamling av data och statistiska analyser, bland annat de följande:

• Hypotes 3a: När respondenterna uppger sina preferenser för chefer i allmänhet, kommer de att visa att de föredrar manliga framför kvinnliga chefer.

• Hypotes 3b: Den generella preferensen för ett manligt ledarskap kommer att vara som starkast för respondenter som finns i mansdominerande miljöer, för dem som inte haft några tidigare erfarenheter av en kvinnlig chef och för dem som för närvarande rapporterar till en manlig chef.

Deras metod när det gällde insamling av data innebar en nationell survey i USA med titeln ”Betygsätt din chef” som publicerades på en populär nyhetssajt (msnbc.com) år 2007 under 10 dagar; 60 740 individer besvarade surveyfrågorna. En majoritet (68 procent) hade en manlig chef men de flesta (89 procent av kvinnorna och 78 procent av männen) hade erfarenheter av både manliga och kvinnliga chefer. De mått som kom till användning var ”relationskvalitet”, ”kompetens”, ”konkurrensinriktning”, ”sensitivitet och rättframhet” samt ”preferenser avseende en manlig eller kvinnlig chef”. Preliminära resultat publicerades i tidskriften Elle innan resultaten formulerades på ett akademiskt sätt. Förutom statistiska analyser valde forskarna ut ett slumpmässigt stratifierat urval av 12 440 respondenter (de som hade uttryckt en preferens för antingen en kvinnlig eller manlig chef) som frivilligt skulle svara på en öppen uppföljningsfråga om varför de föredrog en man eller kvinna som chef. Efter en analys kom forskarna med hjälp av grundad teori (”grounded theory”; se Nyckelbegrepp 24.2) fram till gemensamma teman utifrån dessa svar och tog med citat som kunde stödja valet av dessa teman.

Forskarna fann en skevhet när det gällde hur respondenterna skattade sina chefer – män bedömde kvinnliga chefer mer positivt och kvinnor hade en mer gynnsam bedömning av manliga chefer. Ytterligare ett resultat av det kvalitativa inslaget i undersökningen var att även om respondenter som uppgav att de föredrog kvinnliga chefer nämnde drag som medkänsla och förståelse, kunde de som hade en preferens för manliga chefer försvara detta genom att hänvisa till kvinnliga ledares negativa drag, till exempel att de beskrivs som alltför ”känslomässiga, lynniga, skvallrande och bitchiga”. Forskarna drog slutsatsen att svaren på deras forskningsfråga var både ”ja” och ”nej” genom att respondenterna mindre sällan uppvisade genusfördomar då de bedömde sin egen chef, något som tydde på ”minimala fördomar gentemot kvinnor som bröt mot genusförväntningar genom att gå in i en ledarposition” men däremot tydligare deskriptiva fördomar genom att ”kvinnor uppfattas ha sämre potential för ledarskap” (a.a., s. 1 571).

Det är tänkbart att en läsning av litteraturen kan orsaka att man reviderar sina forskningsfrågor och kanske till och med hittar en ny frågeställning. Därmed kommer forskningsfrågor och litteraturgenomgång tidigt i en undersökning sannolikt att vara samman-

flätade. I början av ett forskningsprojekt kan en initial kontakt med litteraturen ge upphov till en eller två forskningsfrågor; ytterligare läsning som styrs av de första forskningsfrågorna kan medföra en revidering av dem och kanske också ge upphov till nya frå-

gor. I kapitel 4 kommer vi att fördjupa diskussionen om forskningsfrågor och hur de kan utvecklas.

Urval

Som kommer att framgå av kommande kapitel finns det ett antal olika principer som ligger till grund för idén om urval, stickprov eller sampling. Många förknippar urvalstekniker med surveyundersökningar och en strävan efter representativa urval. Den typen av urval grundar sig vanligtvis på att man utformar urvalet så att det kan representera en större population (och därmed fungera som en mikrovärld). De principer som ligger bakom representativa urval kommer att förklaras i kapitel 8. Dessa principer tillämpas ofta på enkäter i samband med surveyforskning, till exempel som i Elsesser & Levers (2011) studie, som beskrevs i Forskning i fokus 1.1. De forskarna påpekade att deras urval var ovanligt stort och i generell bemärkelse representativt i termer av genustillhörighet (51 procent män och 49 procent kvinnor). Respondenterna täckte många faktorer i termer av utbildningsbakgrund och var någonstans de arbetade. Urvalet eller samplet var emellertid inte ”representativt i nationell bemärkelse, och surveyundersökningen innehöll inte någon information om rastillhörighet eller etnisk bakgrund” (a.a., s. 1 574). Urvalet kan därför ha påverkats av det faktum att delaktigheten var beroende av tillgång till internet, även om interneturval i USA rymmer en förhållandevis stor mångfald med avseende på genus, ålder och socioekonomisk status. Ytterligare en begränsning har med samplets ”självväljande” karaktär att göra och innebär att det kan vara skevt på ett sätt som gör att det inte ger en bild av generella mönster i populationen. 94 procent av respondenterna hade till exempel heltidssysselsättning, 36 procent av de kvinnliga deltagarna och 51 procent av de manliga deltagarna beskrev sig själva som chefer – dessa proportioner är inte representativa för hela populationen.

Som detta exempel visar rymmer även den företagsekonomiska forskning som av tradition prioriterar representativa urval ett visst mått av bekvämlighetsurval, det vill säga att man använder den mängd data som finns tillgänglig. I bokens tredje del kommer vi att ta upp urvalsprinciper som inte bygger på representativitet utan på idén att urvalen ska utformas på grundval av deras lämplighet när det gäller undersökningarnas syfte. Detta är vanligt i fallstudieforskning, där det kanske bara finns en eller två analysenheter. Målet är då att få en djupgående förståelse för det utvalda fallet. Frågor angående urval är fortfarande av relevans för en sådan forskning genom att fallen måste väljas utifrån kriterier som är relevanta för forskningen och individer som hör till fallstudiekontexten måste även de väljas ut i enlighet med vissa kriterier. Nyckelfrågan är att urval är en nödvändig

faktor i de flesta former av företagsekonomisk forskning och därför utgör ett viktigt steg i alla undersökningar.

Det är också viktigt att komma ihåg att företagsekonomisk forskning inte alltid görs med människor. Vi kan till exempel välja massmedieinnehåll och använda en teknik som kallas innehållsanalys (något som vi behandlar i kapitel 13). I en sådan situation samlar vi in data från tidningar eller teveprogram och inte från människor. På grund av detta är det vanligt att de som skriver om företagsekonomiska forskningsmetoder använder sig av termen ”fall” för att täcka den stora variation som finns när det gäller objekt som man hämtar data från. Oftast men inte alltid kommer ”fall” att vara detsamma som människor. Inom företagsekonomisk forskning befinner vi oss sällan i en situation där vi kan intervjua, observera eller skicka ut enkäter till alla individer som passar in på våra frågeställningar. Vi kommer sannolikt inte heller att kunna läsa och analysera innehållet i alla artiklar i de tidningar som har att göra med det medieinnehåll som är av intresse för oss. Ramar avseende tid och kostnader kommer alltid att begränsa det antal fall som vi kan inkludera i vår forskning och därför måste vi praktiskt taget alltid göra ett urval.

Datainsamling

Datainsamling är den huvudsakliga faktorn i varje forskningsprojekt och därför ägnar vi större utrymme åt denna fas i forskningsprocessen än åt någon annan fas. Vissa metoder för datainsamling, till exempel inter vjuer och enkäter, är sannolikt mer bekanta för läsarna än vad andra metoder är. Några metoder kräver ett strukturerat tillvägagångssätt, det vill säga att forskaren i förväg bestämmer sig för de breda dragen i det som han eller hon behöver få reda på och utformar forskningsinstrumenten efter det. En enkät är ett exempel på ett strukturerat instrument som gör att forskaren utformar frågor som leder till att de data som samlas in kan leda till svar på forskningsfrågorna. På liknande sätt innefattar en strukturerad inter vju – det vill säga det slags intervju som används i surveystudier – frågor som har utformats i samma syfte. Det är olyckligt att vi använder samma term (”fråga”) för både forskningsfråga och de frågor som ställs i enkäter och intervjuer. De skiljer sig i hög grad åt – en forskningsfråga är en fråga som avses visa på syftet med en undersökning, medan en enkätfråga är en av många andra frågor som ställs i en enkät och som ska bidra till att kasta ljus över och besvara en eller fler forskningsfrågor.

Det finns många metoder för datainsamling som är mindre strukturerade än detta. I bokens tredje del inriktar vi oss på metoder som lägger tonvikten på en öppen syn på forskningsprocessen och därmed finns det färre restriktioner när det gäller de teman och

de frågeställningar som studeras. Forskningsmetoder som deltagande observation och semistrukturerade inter vjuer gör det möjligt för forskare att vara öppna för nya intryck och idéer rörande det som är av intresse, vilket gör att begrepp och teorier kan ha sin grund i data. Det är det induktiva tillvägagångssättet vid teoretiserande och begreppsformulering som vi nämnde tidigare. Sådan forskning är fortfarande inriktad på att besvara forskningsfrågor, men dessa är inte lika explicita som i en mer strukturerad forskning. Det framgår genom en jämförelse med hur specifika Elsesser & Levers (2011) hypoteser var (se Forskning i fokus 1.1) med den fråga som var styrande i en undersökning av akademiker på handelshögskolor i Storbritannien som genomfördes av Clarke m.fl. (2012, s. 6): Vårt mål är att förstå hur historiska, kulturella, ekonomiska, politiska och institutionella förhållanden i högre utbildning (i vårt fall mer specifikt handelshögskolor i Storbritannien) påverkar eller omformar betingelserna för identitetsarbete och hur akademiska subjektiviteter vidmakthålls eller förändras. Vi ska framför allt undersöka hur kulturella, institutionella och ledningsmässiga förändringar under det senaste decenniet har påverkat akademiska former av identitet.

Denna forskningsfråga, som författarna beskriver som ett ”mål”, härstammar från och belyses av begrepp som ledningsformer, granskning och prestationsnivåer. För att studera forskningsfrågan genomfördes semistrukturerade intervjuer med 28 akademiker på brittiska handelshögskolor. Inter vjuerna beskrevs som ”samtal med ett syfte” (Burman, 1994), det vill säga att de skulle ”belysa e ekterna av new public management [ny o entlig verksamhetsledning] för akademiska identiteter” (Clarke m.fl., 2012, s. 8).

Detta är ett betydligt mindre strukturerat tillvägagångssätt när det gäller datainsamling, vilket visar forskningsfrågans öppna karaktär. En insamling av data kan således innebära olika angreppssätt i termer av hur strukturerade eller öppna (ostrukturerade) metoderna är.

Analys av data

Dataanalysen utgör en fas som i sig rymmer flera element. Det mest uppenbara är att det handlar om användningen av statistiska tekniker, men även om data passar för en kvantitativ analys finns det andra saker som försiggår när data analyseras. Till att börja med måste man hantera rådata, vilket innebär att forskaren ska kontrollera data så att det inte finns några uppenbara felaktigheter. Ett exempel är Clarke m.fl. (2012) där de spelade in intervjuerna och transkriberade dem. En transkription gör det möjligt för fors-

kare att ladda ner utskrifterna till ett dataprogram av det slag som diskuteras i kapitel 25. När Clarke m.fl. väl hade fört in utskrifterna i mjukvaran började de koda varje intervju. Det är en process varigenom data bryts ner i olika delar som ges olika etiketter. Analytikerna letar efter upprepade sekvenser med kodad text inom och mellan olika fall för att hitta bland annat kopplingar mellan olika koder. Clarke m.fl. inledde med att identifiera ett antal ”deskriptiva kategorier av första ordningen” (till exempel ”känslor” och ”förändringar i det högre utbildningssystemet” a.a., s. 8), som de senare utvecklade eller strök i takt med att analysen fortskred. De förfinade dem till mer analytiska kategorier som ”professionalism” för att till slut komma fram till centrala teman som de koncentrerade sig på. Detta tillvägagångssätt kallas för tematisk analys. Det är mycket som sker här – data görs mer hanterliga än vad de skulle vara om man enbart upprepade gånger hade lyssnat på inspelningarna. Man skapar mening i data genom kodningen och de tolkas dessutom, det vill säga att man kopplar samman meningsskapandet i data med såväl forskningsfrågan och litteraturen som de teoretiska begreppen.

Analysstadiet när det gäller data handlar i grunden om en reduktion av data, det vill säga att man reducerar den stora mängden data som samlats in för att göra dem meningsfulla. Om forskarna inte reducerar insamlade data – exempelvis genom att när det gäller kvantitativa data utforma tabeller eller genomsnittsvärden eller när det handlar om kvalitativa data genom att gruppera textmaterial i kategorier som teman – är det mer eller mindre omöjligt att tolka materialet.

En dataanalys kan också innebära en tolkning av sekundär information. En primär analys av data betyder att den forskare som har samlat in informationen också genomför analysen, vilket var fallet i Elsessers & Levers (2011) och Clarkes m.fl. (2012) undersökningar. En sekundär analys av data är fallet då någon annan gör en analys av informationen. Forskare på universitet uppmanas också att lägga in sina data i ett eller annat arkiv så att andra kan analysera dem. Med tanke på den tid och de kostnader som är inbegripna i företagsekonomisk forskning är detta ett förnuftigt tillvägagångssätt eftersom det förhöjer värdet med en studie, och en forskare som genomför en sekundäranalys kan studera den forskningsfråga han eller hon är intresserad av utan att behöva gå igenom den tidskrävande och långvariga process det innebär att samla in primära data. Sekundäranalys diskuteras mer ingående i kapitel 14 och kapitel 24.

Utformning av en rapport

De viktigaste delarna av en undersökning kan inte användas om man inte sprider resultaten så att andra kan använda sig av dem. Vi genomför undersökningar så att andra kan läsa om vad vi har gjort och vad vi har

kommit fram till. Rapportskrivning är ofta något som negligeras och därför ägnar vi ett helt kapitel i denna bok åt skrivandet.

Det finns olika sätt varpå man skriftligt kan formulera en forskningsinsats. Ett mer strukturerat tillvägagångssätt, som det i Forskning i fokus 1.1, skiljer sig ibland från hur det görs i en mer ostrukturerad eller öppen form av forskning, till exempel i Clarke m.fl. (2012). Det finns dock vissa centrala ingredienser som återkommer i böcker, avhandlingar och tidskriftsartiklar.

• Introduktion. Forskningsområdet och dess betydelse skisseras. Även forskningsfrågan kommer sannolikt att finnas med här.

• Litteraturgenomgång. Det som redan är känt om forskningsområdet granskas kritiskt. Denna del

har ofta kopplingar till de teoretiska begrepp som står i fokus för forskningen (se tabell 1.1).

• Forskningsmetoder. Metoder för urval, datainsamling och analys av data presenteras och man motiverar de val man har gjort.

• Resultat. En presentation av resultaten.

• Diskussion. Resultaten diskuteras utifrån litteratur och forskningsfrågor.

Dessa delar diskuteras mer i detalj i kapitel 29. Det är ingen uttömmande lista genom att konventionerna kan skilja sig åt mellan exempelvis olika institutioner och tidskrifter, men de utgör återkommande element i fullbordade undersökningar. I tabell 1.1 sammanfattas sju element eller ingredienser i forskningsprocessen.

* Vi har konsulterat Clarke & Knights för ytterligare information

StadiumBeskrivningExempel: Elsesser & Lever (2011)*

Litteraturgenomgång

Kritisk genomgång av existerande litteratur som rör de företeelser man är intresserad av och de relevanta teoretiska idéerna

Litteratur som handlar om genusfördomar i organisatoriskt ledarskap med fokus på kongruensteori

Exempel: Clarke m.fl. (2012)

Litteratur som rör identitet och ”new public management” (bland annat public management” (bland annat ledningssystem, granskning och prestationsnivå), kopplad till forskare på handelshögskolor

Begrepp och teorier

Idéer som styr forskningen och som belyser tolkningen av resultaten

Stereotyper, rollkongruens, kvinnliga chefer

Granskning (utvärdering) och prestationskultur, ”new public management”, identitet, ledning

Forskningsfrågor

Frågor som explicit visar vad forskaren vill veta

”Finns det fortfarande fördomar mot kvinnliga chefer?” (Elsesser & Lever, 2011, s. 1 555). Detta följs av nio hypoteser; se Forskning i fokus 1.1

Vårt mål är att förstå hur historiska, kulturella, ekonomiska, politiska och institutionella förhållanden i högre utbildning (i vårt fall mer specifikt handelshögskolor i Storbritannien) påverkar eller omformar betingelserna för identitetsarbete och hur akademiska subjektiviteter vidmakthålls eller förändras (Clarke m.fl., 2012, s. 6).

Tabell 1.1 Stadier i forskningen med utgångspunkt i två undersökningar.

StadiumBeskrivningExempel: Elsesser & Lever (2011)*

UrvalUtformning av ett urval som passar ihop med forskningsfrågorna

60 740 män och kvinnor som besvarade en USA-baserad nationell survey, ”Rate Your Boss”, som lades ut på msnbc.com under 10 dagar under 2007. Man fick 1 000 narrativ från 12 440 responser på en öppen uppföljningsfråga där respondenterna ombads förklara sina preferenser avseende manliga/kvinnliga chefer

Exempel: Clarke m.fl. (2012)

Ett urval av 48 akademiker i olika positioner på åtta olika brittiska handelshögskolor och med fokus på organisationsstudier; personerna intervjuades under 2001 och 2010. Urvalsstrategin var målinriktad (individer från många olika lärosäten) och innebar ett självurval ”genom att det var deltagarnas uppgift att reagera på en konkret inbjudan till att delta i denna undersökning” (Clarke m.fl., 2012, s. 8).

Insamling av data Insamling av data så att forskningsfrågorna kan besvaras

Analys av data Hantering, analys och tolkning av data

RapportSpridning av resultat

Storskalig webbsurvey med en enkät som kunde hämtas online (se kapitel 28)

Semistrukturerade intervjuer som tog mellan 45 och 70 minuter att genomföra

Statistisk analys av enkätdataTematisk analys av intervjuutskrifter

Initiala deskriptiva resultat publicerades i Elle och i den finansiella delen av msnbc.com år 2007, innan de skrev en akademisk artikel. Huvudsakliga delar i Elsesser & Lever (2011) var de följande:

• Introduktion

• Teori om rollförenlighet (-kongruens)

• Målet för studien

• Resultat

• Diskussion

”Oredan” i företagsekonomisk forskning

Innan vi fortsätter har vi en avslutande synpunkt. Företagsekonomisk forskning är ofta betydligt mindre välflytande än vad de beskrivningar av processen som förekommer i böcker som denna ger för handen. Vårt syfte är att ge en överblick över forskningsprocessen och att komma med några råd om hur den idealt sett borde göras. I verkligheten är forskningen emellertid full av felaktiga inledningar, återvändsgränder, misstag och påtvingade förändringar. Vi vet från ”bekännande” redogörelser som har formulerats under årens gång att forskning kan vara en rörig historia (se till

Resultaten formulerades i en artikel av Clarke m.fl. (2012) och även Clarke & Knights (2014). Huvudsakliga delar:

• Introduktion

• ”Att älska sitt arbete” – identitet på handelshögskolor

• Metodologi

• Forskningsresultat

• Diskussion

• Sammanfattning och slutsatser

exempel Hammond, 1964; Bell & Newby, 1977; Bryman, 1988b; Townsend & Burgess, 2009a; Streiner & Sidani, 2010). Därför är det viktigt för företagsekonomiska forskare att kunna vara flexibla och att modifiera och anpassa sina forskningsplaner som reaktion på olika problem och möjligheter som visar sig. Naturligtvis kan forskningen ofta gå relativt smidigt till och trots smärre svårigheter utföras enligt plan.

Det vi emellertid kan läsa i forskningsrapporter utgör ofta ”tvättade” redogörelser för hur en undersökning genomfördes, utan någon känsla av att forskaren stötte på olika typer av problem. Det betyder inte att företagsekonomiska forskare försöker föra oss bakom ljuset, utan det beror snarare på att när man skriver

om sin forskning vill man följa en underförstådd mall som fäster vikt vid vissa aspekter men inte vid andra. De flesta redogörelser betonar hur man kom fram till specifika resultat och man använder sig av en standardiserad metodologisk terminologi för att beskriva den bakomliggande processen. Olika forskningsrapporter brukar vanligtvis uppvisa de olika element som vi diskuterade i föregående avsnitt – relevant litteratur gås igenom, nyckelbegrepp och teorier diskuteras, forskningsfrågorna presenteras, urvalsprocedurer och metoder för insamling av data beskrivs, förklaras, försvaras och diskuteras och man drar olika slutsatser utifrån en analys av data. De många växlingarna och ändringarna i forskningen tenderar att inte ingå i denna mall, något som inte är unikt för företagsekonomisk forskning; i kapitel 26 beskrivs en undersökning av hur naturvetare presenterar och diskuterar sitt arbete och även där framgår att vissa centrala aspekter av hur man kommer fram till ”resultaten” tenderar att uteslutas från den skriftliga rapporten (Gilbert & Mulkay, 1984).

Oberoende av de olika sätt varpå forskning genomförs, är det också på det viset att denna bok endast kan vara inriktad på generella aspekter. Det är fullt möjligt att man, när man genomför sin forskning, upptäcker att dessa generella aspekter inte passar in på ett helt perfekt sätt. Det är därför viktigt att vara medveten om den möjligheten och man behöver inte uppfatta avvikelser som man gör från de råd som ges i denna bok som ett problem som rör ens egen skicklighet eller förståelse. Denna osäkerhet och ”oreda” har föranlett vissa personer att påstå att en bok om forskningsmetodik som drar upp riktlinjer för hur forskning utförs och borde utföras är av ringa värde. Vi behöver knappast säga att vi inte håller med om detta, men vi vill ändå starkt argumentera för en viss försiktighet när det gäller hur man läser och uppfattar denna bok. Precis som i fallet med en kokbok får man som läsare skrivna instruktioner och riktlinjer. En stor del av att lyckas med sin kokkonst handlar dock inte bara om en förmåga att läsa ett recept utan även om kockens färdigheter och tillit när det handlar om att förstå, tolka och anpassa receptet efter de betingelser som gäller. Bell & Thorpe (2013) har skrivit om vikten av att ett forskarkollektiv fungerar på ett bra sätt, till exempel när det gäller relationen till forskarstudenter, och om sina forskarerfarenheter och undersökningar i grupp. Som framgår av kapitel 4 är det av avgörande betydelse att man utvecklar bra arbetsrelationer med sin handledare när man ska ta sig an ett framgångsrikt forskningsprojekt, till exempel i form av en avhandling, eftersom handledaren kan ge ett gott stöd då man ska hantera oväntade skeenden. En andra jämförelse kan vara när man bygger ett hus. För många år sedan var Alan Bryman involverad i ett antal studier kring ett antal konstruktionsprojekt. Ett återkommande tema i resultaten var de

många sätt varpå projekten kunde hamna ur kurs –oförutsägbart väder, plötslig brist på viktiga leveranser, sjukdom, olyckor, tidigare pålitliga underleverantörer kunde svika projektledaren, uppdragsgivare som ändrade åsikter eller som var otillgängliga vid viktiga tillfällen, förändringar av säkerhetsföreskrifter, material med undermålig kvalitet, dålig kvalitet på arbetsinsatser, tidiga utgrävningar som kunde visa på oväntade problem – alla sådana faktorer kunde ge upphov till omfattande avbrott även i det mest välplanerade produktionsprojekt. Men det var aldrig tal om att principerna för eller ledningen av konstruktionsprojekt skulle överges. I stort gäller även detsamma för forskningsprojekt. Det finns mycket som kan gå fel – Townsend & Burgess (2009b) skriver i sin introduktion till deras samling av ”forskningsberättelser som man aldrig får läsa om i läroböcker” att två av de återkommande temana i de redogörelser som de samlat är behovet av flexibilitet och behovet av uthållighet. Det är emellertid också av vikt att kunna bedöma de metodologiska principer och de debatter och kontroverser som hör samman med dem – detta finns beskrivet i de kommande 28 kapitlen. Principerna fungerar som en vägkarta för den resa som resten av boken utgör.

Viktiga teman i kapitel 1

• Forskning och forskningsmetoder inom företagsekonomi ingår i en bredare kontext; de praktiseras inte i ett vakuum.

• Den företagsekonomiska forskningens praktik omfattar delar som är gemensamma för alla, eller i varje fall de flesta, former av företagsekonomisk forskning. Dessa delar är litteraturgenomgång, begrepp och teorier, forskningsfrågor, urval av fall, insamling och analys av data och utformning av en rapport över forskningen.

• Uppmärksamhet på dessa steg är det som skiljer företagsekonomisk forskning från andra former av ekonomisk forskning, till exempel den marknadsforskning som privata företag genomför.

• Även om vi kan försöka formulera generella principer för utförandet av företagsekonomisk forskning måste vi också vara medvetna om att saker och ting inte alltid går som planerat.

Repetitionsfrågor

Vad avses med ”företagsekonomisk forskning”?

• Vad är typiskt för en akademisk forskning i företagsekonomi och management?

Varför ska man syssla med företagsekonomisk forskning?

• Om du skulle ha planer på att inleda ett forskningsprojekt nu eller inom den närmaste framtiden, vilket fokus skulle du då ha för projektet? Varför?

Företagsekonomiska forskningsmetoder i ett sammanhang

• Vilka kontextuella faktorer (situationsfaktorer) påverkar företagsekonomisk praxis och forskarnas val av metoder?

Relevans för praktiken

• Vilka är skillnaderna mellan de olika formerna av kunskap (typ 1 och typ 2) och varför är denna åtskillnad viktig?

Ingående delar i den företagsekonomiska processen

• Varför är en litteraturgenomgång viktig då man ska syssla med företagsekonomisk forskning?

• Vilken roll spelar begrepp och teorier i den företagsekonomiska forskningsprocessen?

• Varför anstränger sig forskare för att konkretisera och specificera sina forskningsfrågor?

• Vilka olika slag av forskningsfrågor finns det?

• Varför behöver forskare göra ett urval? Varför är det viktigt för dem att beskriva de principer som ligger till grund för deras beslut om urval?

• Beskriv översiktligt en eller två faktorer som kan påverka en forskares val av datainsamlingsinstrument.

• Vilka är de huvudsakliga skillnaderna mellan de former av data som Elsesser & Lever (2011) och Clarke m.fl. (2012) analyserade?

• Hur kan man strukturera en rapport över de resultat som framkommit av ett forskningsprojekt som man har genomfört?

”Oredan” i företagsekonomisk forskning

• Om en undersökning inte alltid fungerar som man har tänkt sig, varför ska man då över huvud taget bry sig om metodologiska principer?

Strategier inom företagsekonomisk forskning

Ᏽ Kapitlets huvudsakliga innehåll

Det huvudsakliga syftet med det här kapitlet är att visa på ett antal överväganden och hänsyn som ingår då man sysslar med företagsekonomisk forskning. En åtskillnad som ofta görs av både teoretiker och praktiker är den mellan kvantitativ och kvalitativ forskning och denna beskrivs i samband med dessa överväganden.

Följande behandlas i kapitlet:

• Arten av den relation som finns mellan teori och forskning, framför allt om det är teorin som styr forskningen (ett deduktivt synsätt) eller om teorin är ett resultat av forskningen (ett induktivt synsätt).

• Kunskapsteoretiska eller epistemologiska frågeställningar, det vill säga sådana som har att göra med vad som betraktas som giltig kunskap om den sociala verkligheten. En av de viktigaste aspekterna rör frågan om huruvida en naturvetenskaplig modell för forskningsprocessen kan tillämpas på studiet av den sociala verkligheten.

• Ontologiska frågor, det vill säga sådana som handlar om huruvida den sociala verkligheten ska uppfattas som något yttre i förhållande till de sociala aktörerna eller om den ska ses som något som dessa formar eller skapar.

• Dessa två sistnämnda punkter har samband med en mycket spridd distinktion inom samhällsvetenskapen mellan två slag av forskningsstrategier, nämligen kvalitativ respektive kvantitativ forskning. Här initieras en diskussion (som följs upp i kapitel 26) som går ut på att man ska vara försiktig med att uppfatta dessa strategier för företagsekonomisk forskning som oförenliga, även om de förstås står för olika infallsvinklar.

• Hur värderingar och praktiska frågor också är av betydelse för forskning i företagsekonomi.

Inledning

Företagsinriktad forskning återfinns inom ramen för samhällsvetenskapliga discipliner som sociologi, psykologi, socialantropologi och ekonomi, vilka utgör en grund för denna forskning och dess specifika områden som innefattar marknadsföring, HRM, strategi, organisationspsykologi, redovisning, finanser, industriella relationer och operationell forskning. Det skulle vara mycket enklare att gå direkt till det väsentliga, utforska arten av de metoder som används inom företagsekonomisk forskning och förse läsaren med råd om hur man på bästa sätt går till väga när man ska välja mellan metoderna och implementera dem. Många skulle när allt kommer omkring nog förvänta sig att en bok med den titel som denna har i huvudsak var inriktad på hur de olika metoder som ingår i den företagsekonomiska forskarens arsenal kan användas.

Men företagsekonomisk forskning existerar inte i någon form av bubbla, hermetiskt avskild från samhällsvetenskaperna. Det är två saker som är av speciell relevans här. För det första att metoderna inom management och företagsekonomi har en nära koppling till olika uppfattningar om hur den organisatoriska verkligheten borde studeras. Metoder är inte bara några neutrala redskap, utan de är kopplade till hur samhällsvetare föreställer sig den sociala verkligheten och hur denna ska studeras. Men även om metoder inte är neutrala, är de inte heller helt beroende av intellektuellt tyckande. För det andra har vi frågan om hur företagsekonomisk metod och praktik har samband med det mer generella vetenskapandet. Forskningsdata samlas alltid in i förhållande till något. Detta ”något” kan vara ett angeläget organisatoriskt problem, till exempel e ekten av en sammanslagning på företagskulturen eller vilka följder en

ny teknologi får för de anställdas motivation. Forskning görs även då en eller annan möjlighet visar sig. Ett exempel på det är olyckan med Nasas rymdfärja Challenger 1986, som gav upphov till omfattande forskning om vilka beslutsprocesser och gruppdynamiska skeenden som ledde fram till beslutet att skicka upp rymdfärjan, trots att det fanns tecken på allvarliga problem med säkerheten (Shrivasta m.fl., 1988; Vaughan, 1990).

Ytterligare en drivkraft för forskningen kan vara personliga erfarenheter. Lofland & Lofland (1995) noterar att många forskningspublikationer har sin grund i forskarnas personliga historia. Ett bra exempel på det är Brymans intresse för Disneys nöjesparker som kan spåras tillbaka till ett besök som han gjorde på Disney World 1991 (Bryman, 1995, 1999). Hans intresse för hur samhällsvetenskaplig forskning beskrivs i massmedia (Fenton m.fl., 1998) har sin grund i den negativa erfarenhet av pressen som beskrivs i Haslam & Bryman (1994). På liknande sätt gav Bells erfarenhet av implementering av ett kvalitetsprogram i sjukhusmiljö upphov till ett studium av trakasserier i organisationer (Bell m.fl., 2002).

Vilken drivkraften än är, blir vetenskapliga data betydelsefulla och kan bidra till vår kunskap när de betraktas i relation till teori, vilket betyder att arten av den relation som finns mellan teori och forskning blir avgörande.

Teori och forskning

Det är ingen enkel sak att beskriva sambandet mellan teori och forskning (metod). Det är flera frågeställningar som är aktuella, men två är av speciell vikt. Den första rör frågan om vilken teori som avses och den andra handlar om huruvida data ska samlas in för att pröva eller generera olika teorier.

Vilken typ av teori är aktuell?

Termen ”teori” används på en mängd olika sätt, men den vanligaste betydelsen rör en förklaring av observerade regelbundenheter, till exempel varför kvinnor eller personer som tillhör etniska minoriteter är underrepresenterade på högre nivåer i organisationer eller varför graden av den alienation som förorsakas av introduktionen av ny teknologi är beroende av

vilka produktionsmetoder som tillämpas. Sådana teorier utgör emellertid inte i sig ett teoretiskt perspektiv, vilket kännetecknas av en högre abstraktionsnivå i relation till forskningsresultaten. Exempel på den typen av teorier är strukturfunktionalism, symbolisk interaktionism, kritisk teori, poststrukturalism och struktureringsteori. Det är således en skillnad mellan det förstnämnda slaget av teorier, teorier på mellannivå (”theories of middle range”) och omfattande eller ”stora” teorier (”grand theories”; Merton, 1967), som ligger på en mer generell och abstrakt nivå.

Enligt Merton rymmer de ”stora” teorierna få råd till forskarna om hur de ska styra eller påverka insamlingen av empiriska data. Om någon därför vill pröva en sådan teori eller dra en prövbar slutsats från den, är abstraktionsnivån sannolikt så hög att forskarna får svårt att formulera de nödvändiga kopplingarna till verkligheten. När det således gäller praktisk samhällsvetenskaplig forskning menade Merton att ”stora” teorier är av begränsat värde, även om en abstrakt teori som struktureringsteorin (Giddens, 1984) kan ge goda resultat (se Forskning i fokus 2.1). Teorierna på mellannivå återfinns:

mellan [å ena sidan] de generella teorier om sociala system som står alltför långt ifrån specifika klasser av sociala beteenden, organisationer och förändringar för att kunna förklara det som observeras och [å andra sidan] de detaljerade och ordnade beskrivningar av konkreta förhållanden som inte har generaliserats alls. (Merton, 1967, s. 39)

Det är sammanfattningsvis således inte ”stora” teorier som brukar vägleda forskningen. Teorier på mellannivå är betydligt oftare i fokus för empiriska utforskningar. Merton formulerade i själva verket sin idé som ett försök att överbrygga det som han uppfattade vara en växande klyfta mellan teori (i betydelsen ”stor” teori) och empiriska resultat. Det betyder inte att det inte fanns några mellannivåteorier innan han formulerade sin tes, tvärtom – det fanns gott om dem, men vad Merton gjorde var att försöka klargöra vad som menas med ”teori” då forskare skriver om förhållandet mellan teori och praktisk forskning.

Forskning i fokus 2.1

Stora teorier (”grand theories”) och forskningsstrategier

Giddens (1984) struktureringsteori utgör ett försök att överbrygga klyftan mellan begreppen ”struktur” och ”agens” (handlingsförmåga) i samhälleligt liv, och många menar att teorin kan överbrygga dikotomin inom organisationsstudier mellan det ”strukturella” perspektiv som traditionella teorier om byråkrati är exempel på och det ”interaktionistiska” perspektiv som betonar informella processer som samtal och vardagliga handlingar (Ranson m.fl., 1980). Teorin har gett inspiration till ett antal empiriska studier av chefers kontroll, agens och strategi, bland annat Pettigrews (1985) studie av strategisk förändring på Imperial Chemical Industries, där han beskrev strukturer i miljön som både möjligheter och hinder för personernas handlingar. Genom att således kombinera ett fokus på det verkställande ledarskapet och chefers handlingsmönster med ett intresse för de kontexter inom vilka chefer verkar, menar Pettigrew att chefers handlingar begränsas eller styrs av den ekonomiska omgivning som organisationen finns i.

Bresnen m.fl. (2004) använde sig av struktureringsteorin i sin analys av projektbaserade organisationer genom att tillämpa den i en longitudinell fallstudie av ett tillverkningsföretag (där man skulle implementera en ny chefsstil) i syfte att få en förståelse av hur förhållandet mellan strukturell form och individuella initiativ påverkar spridningen och användningen av chefsinriktade kunskaper. Forskarna menade att: projektledningspraxis kan ses som följden av en komplex och rekursiv relation mellan strukturella egenskaper och individuella initiativ eller handlingsförmåga (”agens”), där aktörerna [i detta fall projektledare och teammedlemmar i projektet] bygger på, använder sig av och på så sätt reproducerar (och i vissa fall modifierar) de strukturella egenskaperna hos det system som de är en del (a.a., s. 1 540).

Deras analys lyfter fram den påverkan som decentraliseringens strukturella egenskaper utövade och hur denna påverkan skapade betingelser som de individuella aktörerna kunde agera utifrån genom att utgå från gemensamma lokala perspektiv. Forskarna drar slutsatsen att: de regler som rör mening och legitimitet … gav projektledarna ett avsevärt handlingsutrymme när det gällde hur de skulle reagera på införandet av en ny praxis … projektledarna kunde förändra och omvandla förändringsinitiativet och implementeringsprocessen med reaktioner som ”spela poängsamlarspelet” (a.a., s. 1 549).

Deras analys tyder på att spridningen av ny chefskunskap i projektbaserade organisationer formas av ett komplext samspel mellan strukturella betingelser och aktörernas sociala praxis.

Teorier på mellannivå återfinns till skillnad från ”stora” teorier således på ett begränsat område, oberoende av om det handlar om strategiska beslut eller arbetsprocesser (se Forskning i fokus 2.2). De skiljer sig något åt med avseende på vidden av deras tillämpningsområde. Teorier på mellannivå brukar således hamna någonstans mellan de ”stora” teorierna och rent empiriska resultat. De representerar försök att förstå och förklara en viss begränsad aspekt av samhälleligt liv. Det som kallas situationsteori (eller kontingensteori) och som rör bestämda omständigheter eller möjligheter/hinder har till exempel ofta tilläm-

pats inom företagsekonomisk forskning för att förklara relationerna såväl mellan olika subsystem som mellan organisationen och dess omgivning. Teorin bygger på ett antal antaganden som styr forskningen: (a) det finns inget bästa sätt att organisera på, (b) varje konkret organisationsform är inte lika e ektiv i alla situationer och (c) för att kunna vara som mest e ektiv ska en organisationsstruktur vara avpassad efter den typ av arbete som är aktuell och efter de betingelser som finns i omgivningen (Schoonhoven, 1981).

Forskning i fokus 2.2

Arbetsprocessteori som exempel på en ifrågasatt teori på mellannivå

Inom arbetssociologin kan teorin om arbetsprocesser (”labour process theory”) sägas vara en teori på mellannivå. Utgivningen av boken Arbete och monopolkapital (Braverman, 1974) gav upphov till många tankar och studier som rörde uppfattningen om arbetsprocesser, framför allt i vilken utsträckning det har förekommit ett tryck mot en allt större kontroll över den manuella arbetaren och en rutinisering av det manuella arbetet. P. Thompson (1989) beskrev arbetsprocessteorin som att den rymmer fyra element: principen om att arbetsprocessen skapar ett mervärde, kapitalistiska bolags behov av att ständigt omvandla produktionsprocessen, strävan efter kontroll över arbetarna och arbetet samt den grundläggande konflikten mellan kapital och arbete. Teorin om arbetsprocesser har gett upphov till en omfattande forskning, bland annat nyligen i Indien (se till exempel Taylor m.fl., 2013).

Situationsteorin har emellertid tillämpats på olika sätt och i olika syften av skilda forskare. Några av dessa, till exempel Lawrence & Lorsch (1967), har använt teorin på ett deskriptivt sätt för att visa att man måste ta hänsyn till faktorer i omgivningen. Andra har på exempelvis ledarskapsområdet använt teorin i normativ bemärkelse, antagit ett problemlösande förhållningssätt och beskrivit en vägledning för chefers agerande utifrån tanken på en ”bästa passform” i en viss situation (till exempel Fiedler, 1967). En normativ inställning säger att det är upp till cheferna att fatta beslut om hur de ska agera för att uppnå den e ekt de önskar på organisationens prestationsnivå, även om de också bör ta hänsyn till faktorer i omgivningen.

Denna skillnad mellan ”stora” teorier och teorier på mellannivå är användbar, men den kan inte helt och hållet klargöra de problem som är inbegripna i den förrädiskt enkla frågan om vad en teori är. Det beror på att ordet ”teori” ofta används på ett sätt som innebär föga mer än en spegling av den grundläggande litteraturen på ett område. I viss utsträckning kan denna synpunkt tillämpas på situationsteorin. Bland andra Schoonhoven (1981) menar att situationsteorin egentligen inte är en teori över huvud taget, i betydelsen en välutvecklad uppsättning påståenden som har samband med varandra. Willmott (1990) anser att situationsteorin grundar sig på empiriska forskningsresultat som inte tar hänsyn till de samhällsteorier som påverkar organisationers politiska verklighet och att den därför inte kan tillämpas på komplexa organisatoriska problem.

I flera fall kan den relevanta litteratur som hör till ett visst ämnesområde eller tema påverka den inriktning som en artikel eller bok får och därmed fungera som motsvarigheten till en teori. I Ghobadian & Gallears (1997) artikel om TQM (total quality man-

agement) och den konkurrensposition som små och medelstora företag innehar finns det få hänsyftningar till teorier. Litteraturen på området fungerar i stället som källa till frågeställningar för en undersökning om det som en forskare kan uppfatta som ett förbisett område, eftersom den största delen av all litteratur om TQM tenderar att ha fokus på stora företag. Den grundläggande litteraturen kan också påverka det fokus som en undersökning får, till exempel genom att man upptäcker att en aspekt har förbisetts av ett visst perspektiv, att vissa idéer inte har prövats tidigare eller att existerande synsätt inom forskningen på ett visst område är otillräckliga – och så vidare. Samhällsvetenskapliga forskare har ibland en viss benägenhet att avfärda den forskning som inte är kopplad till teori, både då det gäller ”stora” teorier och då det rör sig om teorier på mellannivå. Man avfärdar sådan forskning såsom varande exempel på naiv empiricism (se Nyckelbegrepp 2.1). Det vore hårt, för att inte säga oriktigt, att stämpla de många studier där man menar att den publicerade litteraturen utgör den teoretiska grunden som naivt empiricistiska bara för att forskarna i första hand inte är inriktade på teori. Sådan forskning betingas av och inriktas på vetenskapliga frågeställningar som således har formulerats utifrån en genomgång av aktuell litteratur. Datainsamlingen och analysen av resultaten inriktas på att belysa eller lösa den frågeställning som identifierats vid undersökningens start. Litteraturen fungerar som en fullmakt eller som en ställföreträdare för teorin, som ofta ligger implicit eller latent i denna litteratur.

Nyckelbegrepp 2.1

Vad innebär empiricism?

Begreppet ”empiricism” används på flera olika sätt, men det är två betydelser som är vanligast. Termen används för det första för att beteckna ett generellt synsätt på studiet av verkligheten som innebär att det bara är kunskap som man fått utifrån erfarenheten och via sinnena som kan accepteras. Denna ståndpunkt innebär med andra ord att våra idéer måste underkastas de stränga krav som ingår i begreppet ”prövning” innan de kan betraktas som kunskap. Den andra innebörden av termen har med den första att göra och refererar till en uppfattning om att ackumulering av ”fakta” utgör ett legitimt mål i sig. Det är denna andra betydelse som ibland benämns ”naiv empiricism”.

Inte heller den typ av forskning som vid en första anblick verkar vara av det ”faktaletande” slaget ska förkastas som naiv empiricism, i varje fall inte utan eftertanke. Forskning på det område som kallas industriella relationer, och som har fokus på detaljer i nuvarande anställningspraxis inom många olika sektorer eller kulturella kontexter, har ibland kritiserats för sin inriktning på fakta och att fokus inte ligger på teoriutveckling (Marsden, 1982; Godard, 1994). Problemet med detta är enligt Marsden (1982, s. 234) att ”empiricisterna tenderar att förutsätta att teorin på något sätt uppstår ur fakta ungefär som ’ångan från en tekanna’. Men fakta är aldrig givna, de väljs ut från eller produceras av en teori”. Följaktligen har man inom området industriella relationer inte lyckats utveckla tillräckligt med teori för att kunna slå fast sin ställning som en egen disciplin som skiljer sig från ekonomi och sociologi. För att avgöra riktigheten i sådana påståenden när det gäller ett nutida sammanhang, studerade Frege (2005) olika publikationsmönster när det gällde industriella relationer i ledande amerikanska, tyska och brittiska tidskrifter åren 1970–1973 och 1994–2000. Hon fann att empiriska publikationer var betydligt oftare förekommande i USA (72 procent på 1970-talet och 91 procent på 1990-talet) jämfört med Tyskland (41 procent under båda tidsperioderna) och med Storbritannien (som låg mellan dessa med 72 procent under båda tidsperioderna). Om man emellertid tittar mer ingående på arten av dessa empiriska artiklar, kommer man att upptäcka skillnader när det gäller vilken typ av empiriskt arbete som utfördes i de olika länderna. Frege såg framför allt en förändring från empiriskt deskriptiva artiklar till empiriskt deduktiva och empiriskt induktiva artiklar i de amerikanska tidskrifterna. Hon drar slutsatsen att ”uppfattningen om vad som utgör empirisk forskning förändrades under tiden bort från rent deskriptivt till mer sofistikerat analytiskt arbete” (Frege, 2005, s. 194).

Som framgår av figur 2.1 styrs forskningen av teoretiska idéer och målet är att komma med ett bidrag till teori. Forskarna tar sig emellertid an en undersökning med specifika intellektuella preferenser. Orlitzky (2011) förmedlar en fascinerande insikt rörande denna tendens genom en kvantitativ analys av littera-

turen om företags sociala och finansiella prestationsnivåer. Han använde sig av en teknik som kallas metaanalys (se Nyckelbegrepp 14.2) för att göra detta; en metaanalys sammanfattar på ett kvalitativt sätt resultat från olika områden i litteraturen. Han noterar att artiklar från organisationsstudier om relationer mellan social och finansiell verksamhet har publicerats i tre typer av tidskrifter, nämligen de som rör (1) redovisning, ekonomi och finanser, (2) a ärsetik och sociala frågor inom management och (3) management generellt. Orlitzky visar att de artiklar som publicerats i tidskrifter avseende redovisning vanligtvis kom fram till att förhållandet mellan de två variablerna var mindre än vad fallet var när det gällde artiklar i tidskrifter om a ärsetik. Artiklar som publicerats i managementtidskrifter tenderade att likna de artiklar som publicerats i a ärsetiska tidskrifter när det gällde styrkan i sambandet mellan de två variablerna. Som Orlitzky noterar, kan sådana resultat ifrågasätta uppfattningen om objektiv och värderingsfri kunskap men också att forskningen i grunden påverkas av olika intellektuella traditioner som forskarna har utbildats i och som styr deras inriktning.

Detta leder oss till vår nästa fråga: I den mån som varje konkret vetenskaplig undersökning är kopplad till teori, vilken roll spelar då denna teori? Vi har fram till nu tenderat att uttrycka oss som om teori är något som styr och påverkar insamling och analys av data. Forskning är i så fall något som utförs i syfte att besvara frågor som uppkommer eller styrs av teoretiska hänsynstaganden. Ett alternativt synsätt är dock att betrakta teori som något som uppträder eller aktualiseras efter det att man samlat in och analyserat alla (eller delar av) de data som hör ihop med ett konkret projekt. Vi kan här se den vikt som en andra faktor har när det gäller bedömningen av förhållandet mellan teori och forskning, nämligen skillnaden mellan deduktiv och induktiv teori.

Deduktiv och induktiv teori

Deduktiv teori representerar den vanligaste uppfattningen om hur förhållandet mellan teori och praktik inom samhällsvetenskapen ser ut. Utifrån det man vet inom ett visst område och de teoretiska överväganden

som rör detta område härleder eller deducerar forskaren en eller flera hypoteser som ska underkastas en empirisk granskning. I hypotesen ingår begrepp som ska översättas till utforskningsbara företeelser. Samhällsforskaren måste vara skicklig på att både deducera en hypotes och sedan översätta den till operationella termer. Detta innebär att man måste specificera hur informationen kan samlas in utifrån de data som utgör en del av hypotesen.

Denna syn på teorins roll i relation till forskning stämmer därför i stort sett överens med det som Merton tänkte sig i samband med teorier på mellannivå och det som enligt honom ”i princip tillämpas inom sociologin för att styra empiriska undersökningar” (Merton, 1967 s. 39). Teorin och de hypoteser som deducerats från denna kommer först och styr datainsamlingsprocessen (se Forskning i fokus 2.3 för exempel på ett deduktivt synsätt på relationen mellan teori och data). Sekvensen kan beskrivas på det sätt som figur 2.1 visar.

att det baseras på uppfattningen att ett kritiskt realistiskt synsätt på strategiska beslut skapar grund för insikten om vikten av mångfaldiga och motsägande sociala strukturer när det gäller människors handlingsförmåga (agens), och på så sätt kan man undvika en deterministisk syn.

Whittington (a.a., s. 244) påpekar emellertid i slutet av boken att det ”efter det empiriska mellanspelet i de senaste fyra kapitlen nu är dags att återvända till det teoretiska grälet” för att avgöra hur pass bra deterministiska och realistiska angreppssätt (när det gäller strategiska beslut) kan förklara hur man betedde sig på de åtta företag som ingick i fallstudien. I detta sammanhang hävdar han att även om dominanta aktörer i företagen ”utgick från sin strukturella position i det kapitalistiska företaget så var denna utgångspunkt varken entydig eller uttömmande” (a.a., s. 282). Detta resultat bekräftar således hans centrala påstående om att dessa organisatoriska strukturer kunde omvandlas till ”e ektiva instrument när det gällde den personliga handlingsförmågan”.

Den deduktiva processen kan tyckas vara linjär till sin art – ett steg följer på ett annat i en tydlig och logisk ordningsföljd. Det finns dock många exempel på att så inte behöver vara fallet. Det finns flera anledningar till att en forskares syn på teorin eller litteraturen kan ha förändrats som en följd av analysen av den insamlade informationen:

• Nya teoretiska idéer och nya forskningsresultat kan ha publicerats av andra, innan forskaren har kommit fram till sina egna resultat.

• Relevansen i en uppsättning data som rör en teori kan visa sig först efter det att datainsamlingen är gjord.

• Data kanske inte stämmer särskilt bra med den ursprungliga hypotesen.

Det sista steget innebär att man jämfört med deduktionen går åt motsatt håll – det inbegriper en induktion genom att forskaren beskriver konsekvenserna av resultaten för den teori som låg bakom eller styrde hela uppgiften eller undersökningen. Resultaten kopplas tillbaka till teoriförrådet och de forskningsresultat som hör till ett visst studieområde. Vi kan se detta i Whittingtons (1989) fallstudieforskning om strategiska beslut inom företag som sysslade med kontorsmöbler och hushållsmaskiner. Whittingtons angreppssätt är i första hand av deduktivt slag genom

Hawthornestudierna (se Forskning i fokus 3.4), som genomfördes mellan 1927 och 1932 på Western Electric Companys fabrik i Hawthorne, visar på ett bra sätt hur deduktiv forskning ibland kan ge upphov till oväntade resultat. I inledningen av dessa undersökningar, som hade till syfte att studera e ekter av bland annat olika arbetsbetingelser (Roethlisberger & Dickson, 1939), var målet att utforska förhållandet mellan arbetsvillkor och trötthet respektive monotoni för de anställda. För att kunna studera relationen mellan dessa två faktorer genomfördes en rad experiment för att slå fast e ekten av variabler som ljusförhållanden, temperatur, luftfuktighet och antal sömntimmar, vilka kunde isoleras och mätas var och en för sig. Dessa tidiga experiment innebar att man i bestämda tidsintervaller ändrade ljusförhållandena vid arbetsstationerna för att utröna om detta fick någon e ekt på arbetsprestationerna.

5. Hypoteserna bekräftas eller förkastas

4. Resultat

3. Datainsamling

2. Hypotes(er)

1. Teori

6. Omformulering av teorin

Figur 2.1 Den deduktiva processen.

Forskarna kunde dock inte skapa mening i de prestationsförändringar som blev följden – dessa ökade trots försämringar av både temperatur och ljusförhållanden. Detta fick forskarna att lämna ”testrumsmetoden” för att i stället välja en mer kvalitativ strategi som grundade sig på intervjuer och observationer. Genom att förändra sitt angreppssätt till detta mer induktiva förhållningssätt blev det genom en alternativ hypotes (som hade fokus på vikten av informella sociala relationer) lättare att skapa mening i de

Forskning i fokus 2.3

En deduktiv undersökning

data som samlats in. Till sist medförde detta utvecklingen av en alternativ metod för studiet av den informella arbetsgruppen. I ”bank wiring observation room” studerade forskarna under en sexmånadersperiod informella sociala relationer bland en grupp manliga arbetare. Hawthornestudierna kunde på detta sätt ge ett viktigt metodologiskt bidrag till studiet av arbetsorganisationer genom att lämna utrymme för frågeställningar och metoder att utvecklas under undersökningens gång (Schwartzman, 1993).

Parboteeah m.fl. (2009, s. 121) undersökte religiösa värderingars inverkan på individers normer rörande plikt i samband med arbetet. Forskarna menade att ”det med tanke på den viktiga roll som religionen spelar i olika samhällen är absolut nödvändigt att den internationella managementforskningen erkänner dess potentiella inflytande på hur organisationer och människorna i dem fungerar”. Utifrån en genomgång av litteraturen om hur stora religioner runt omkring i världen betraktar arbete, menar forskarna att ”alla större religioner föreskriver att arbete är individens plikt” (a.a., s. 123). Det får dem att föreslå: [att] om en individ uppfostras och utbildas i ett land där religionen är stark, är det mer sannolikt att den individen kommer att utsättas för värden som överensstämmer med en tonvikt på arbetets plikt jämfört med en individ i ett annat land där religionens grepp är svagare. Människor i länder där religionen är stark uppvisar således en större sannolikhet för att uppfatta arbetet som en plikt (a.a., s. 124).

Forskarna använde uttrycket ”landets institutionella profil” – en teoretisk modell som utvecklats av Kostova (1999) för att förklara hur ett lands regeringspolitik, gemensamma kunskaper och värderingar påverkar företagandet i landet i fråga. Detta gjorde det möjligt för dem att specificera de kontextuella styrfaktorerna avseende arbetet som plikt i olika länder och att formulera följande fem hypoteser:

• Hypotes 1. Det existerar ett positivt förhållande mellan de religiösa institutionernas kognitiva aspekter och synen på arbetet som en plikt.

• Hypotes 2. Det existerar ett positivt förhållande mellan de religiösa institutionernas normativa aspekter och synen på arbetet som en plikt.

• Hypotes 3. Det existerar ett negativt förhållande mellan de religiösa institutionernas reglerande aspekter och synen på arbetet som en plikt.

• Hypotes 4. Religiös pluralism modererar relationen mellan religionens kognitiva aspekter beträffande synen på arbetet som en plikt, till exempel att effekterna av den kognitiva komponenten minskar i takt med att den religiösa pluralismen ökar.

• Hypotes 5. Religiös pluralism modererar relationen mellan religionens normativa aspekter och synen på arbetet som en plikt på så sätt att effekterna av den normativa komponenten minskar i takt med att den religiösa pluralismen ökar.

Forskarna använde data från World Values Survey från år 2000, och där ingick ett konsortium av universitet från hela världen där man arbetade tillsammans i statsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga studier. Urvalet bestod av 62 218 respondenter i 45 olika länder. Man utformade en enkät som översattes till olika språk och vars resultat användes för en sekundäranalys av den existerande datauppsättningen. Resultaten visade att hypoteserna 1, 2 och 3 fick stöd. Effekterna av religiös pluralism visade sig emellertid vara av blandad natur; hypotes 4 fick inget stöd. Forskarna drog slutsatsen att religiösa institutioner faktiskt har en stor betydelse för människors arbetsrelaterade attityder, oberoende av deras personliga form av religiositet. Forskarna noterar att detta resultat stämmer överens med Max Webers (1930) tes om vikten av religiösa värderingar vid utvecklingen av den moderna kapitalismen.

I en undersökning av e ekter av TQM-program för konkurrenssituationen för små och medelstora företag kunde Ghobadian & Gallear (1997) på liknande sätt studera skillnaderna mellan å ena sidan stora företag och å andra sidan små och medelstora företag samt relationen mellan företagsstorlek och implementeringen av TQM. Ett antal frågeställningar eller forskningsfrågor rörande denna relation formulerades på grundval av en analys av litteraturen om TQM. Även om Ghobadian & Gallear beskriver sin forskning som deduktiv påpekar de också att det inte var lätt att formulera hypoteser i klassisk mening, eftersom de variabler och frågor som identifierades i huvudsak var av kontextuell art och därför inte kunde översättas till enkla begrepp. De gick därför under senare delen av undersökningen över till ett mer induktivt angreppssätt och använde sig av fyra fallstudier för att få en bild av frågeställningarnas relevans och för att utveckla ett tiopunktsprogram för implementeringen av TQM i små och medelstora företag.

Allt detta kan te sig förvånande och förvirrande. Det finns emellertid en viss logik när det gäller att utveckla teorier och sedan pröva dem. I vardagen brukar vi uppfatta teorier som informativa och upplysande, men de måste prövas innan de kan betraktas som hållbara eller användbara. Men även om den deduktiva process som figur 2.1 visar förvisso förekommer, är det bättre att uppfatta den som en generell bild av kopplingen mellan teori och praxis. Som en generell inriktning går det ofta att urskilja dess grunddrag i olika former av företagsekonomisk forskning, men vi finner lika ofta avsteg från detta ideal.

Det finns emellertid forskning där man inte strävar efter att följa den sekvens som figur 2.1 visar. Vissa forskare föredrar att uppfatta sambandet mellan teori och forskning som i huvudsak något induktivt. Med ett induktivt angreppssätt är teorin resultatet av en forskningsinsats. Den induktiva processen innebär således att man drar generaliserbara slutsatser på grundval av observationer. Grovt uttryckt handlar deduktion om:

teori à observationer/resultat

medan kopplingen vänds åt andra hållet vid induktion:

observationer/resultat à teori.

Men precis som deduktionen rymmer ett drag av induktion, uppvisar sannolikt den induktiva processen också ett inslag av deduktion. När den fas som innebär en teoretisk reflektion över en uppsättning data väl har genomförts, kan forskaren vilja eller behöva samla in ytterligare information för att kunna slå fast de betingelser under vilka en teori är hållbar eller ohållbar. En sådan generell strategi kallas ofta för

iterativ eller upprepande – den inbegriper en rörelse som går fram och tillbaka mellan data och teori. Detta är speciellt tydligt i det som kallas grundad teori (”grounded theory”, som också har kallats för teoribildning på empirisk grund) och som behandlas i kapitel 24. Här ska vi bara framhålla att induktion utgör en alternativ strategi när det gäller att koppla samman teori och forskning, även om den också rymmer ett deduktivt element.

Vi måste dock, precis som vid kopplingen mellan teori och forskning när det gäller ett deduktivt synsätt, vara försiktiga med hur vi använder ordet ”teori” tillsammans med en induktiv strategi. Även om vissa forskare otvivelaktigt utvecklar teorier, ska vi vara medvetna om att det slutgiltiga resultatet ofta kan vara föga mer än empiriska generaliseringar av det slag som Merton (1967) avsåg. Induktiva forskare använder sig ofta av grundad teori, ett angreppssätt som utvecklades först av Glaser & Strauss (1967) och som ofta anses uppvisa sin starka sida när det gäller att formulera teorier på grundval av insamlade data. Det är något som skiljer sig från många andra induktiva studier som genererar intressanta och upplysande resultat, men vars teoretiska betydelse inte är särskilt tydlig; de rymmer insiktsfulla empiriska generaliseringar men föga av teori. För det andra brukar en induktiv strategi när det gäller kopplingen mellan teori och data förknippas med ett kvalitativt synsätt, ungefär på samma sätt som den deduktiva strategin förknippas med ett kvantitativt angreppssätt.

I Forskning i fokus 2.4 beskrivs en forskning som kan sägas vara induktiv i den bemärkelsen att man använde en ”grundad analys” av fokusgrupper, intervjudata och deltagarnas teckningar för att kunna utveckla en teoretisk förståelse av de metaforer som arbetarna använde för att beskriva sina känslomässiga erfarenheter av mobbning. Som kommer att framgå av det följande är denna beskrivning av den induktiva strategin som kopplad till kvalitativ forskning emellertid inte helt okomplicerad – det är inte bara på det viset att många kvalitativa undersökningar inte genererar teori, utan teori kommer ofta till användning som bakgrund till kvalitativa studier.

Det kan vara bra att tänka sig förhållandet mellan teori och praktisk forskning i termer av deduktiva och induktiva strategier. Men som vi redan har påpekat är frågeställningarna emellertid inte så entydiga som man ibland menar. Det är bättre att uppfatta deduktiva och induktiva strategier som tendenser och inte som en orubblig åtskillnad. På senare tid har det blivit populärt bland främst kvalitativa forskare att betrakta sin forskning som abduktiv snarare än antingen deduktiv eller induktiv (se Nyckelbegrepp 2.2). Mantere & Ketokivi (2013) skiljer mellan tre typer av tänkande i organisationsforskningen.

• Teoriprövande forskning, som inbegriper formulering av hypoteser utifrån teoretiska överväganden a priori som gör att de kan bekräftas eller förkastas genom statistiska slutledningar. Detta har en nära koppling till den deduktiva ansatsen så som vi har beskrivit den i föregående avsnitt.

• Induktiv fallstudieforskning som innebär att teori utvecklas på ett ”datastyrt sätt” med hjälp av kvalitativa data, ofta utifrån grundad teori. Precis som vid en teoriprövande forskning uppfattas teori som ”en uppsättning påståenden som kopplar samman olika begrepp i teorin med varandra” (a.a., s. 75).

Idén går ut på att när teorierna väl har formulerats så kan de prövas. Både teoriprövande och induktiva forskare tenderar att anta en realistisk ontologi (se Nyckelbegrepp 2.4).

Nyckelbegrepp 2.2

Vad innebär ett abduktivt tänkande?

• Tolkande forskning. Även om denna också inbegriper kvalitativa data, utvecklas teorin på ett helt annat sätt genom en dialogisk process mellan teori och empiriska företeelser; detta resulterar i en ”produktion av reflexiva narrativ, inte förklaringsmodeller eller teoretiska påståenden” (a.a., s. 75). Tolkande forskning har sin grund i en tolkande kunskapsteori (se Nyckelbegrepp 2.5) och kopplas ibland samman med abduktivt tänkande (Nyckelbegrepp 2.2). Det förknippas också med analogiska resonemang som inbegriper tolkning av en entitet i termer av dess likhet med något annat som vid en metaforisk analys.

Dessa distinktioner lyfter fram det sätt varpå företagsekonomiska forskare utformar teori och visar på så sätt deras kunskapsteoretiska och ontologiska ställningstaganden, något som blir temat för nästa avsnitt.

Abduktion är ett sätt att tänka som har blivit alltmer populärt inom såväl företagsekonomisk forskning som andra samhällsvetenskapliga discipliner. I likhet med induktiva och deduktiva synsätt används abduktion för att dra logiska slutsatser och utveckla teorier om verkligheten. Abduktion anses emellertid vara ett sätt för att undvika de begränsningar som förknippas med induktiva och deduktiva ställningstaganden. De svagheter som hör samman med deduktivt tänkande är att man förlitar sig på en strikt logik som rör teoriprövning och falsifiering av hypoteser och att det blir ett problem genom att det inte är klart hur man ska välja ut den teori som ska prövas. Svårigheten med induktivt tänkande handlar om kritiken att ingen mängd av empiriska data med nödvändighet kan möjliggöra en teoriformulering. En abduktiv logik föreslås vara ett tredje alternativ som kan övervinna dessa begränsningar. Det baseras på det pragmatiska synsättet (framför allt i form av filosofen Charles Pierces arbeten). Abduktion inleds med ett problem eller en överraskning som sedan ska förklaras. Problem eller bryderier kan uppstå då forskare stöter på empiriska företeelser som existerande teori inte kan förklara. Abduktivt tänkande innebär att man försöker identifiera de betingelser som skulle kunna göra företeelsen mindre förbryllande och att göra förvånande fakta till något självklart eller naturligt (Mantere & Ketokivi, 2013). Detta innebär ett dubbelriktat engagemang i den sociala verkligheten som en empirisk källa för teoretiska idéer och i litteraturen – en process som kan beskrivas som ”en dialektisk pendelrörelse” (Atkinson m.fl., 2003; Schwartz-Shea & Yanow, 2012).

Abduktion innebär att forskaren väljer ut den ”bästa” förklaringen bland konkurrerande förklaringar eller tolkningar av data (Mantere & Ketokivi, 2013). Det abduktiva riktar fokus på forskares begränsade förmåga att tänka på ett rationellt sätt, som en dator, och erkänner vikten av kognitivt tänkande i samband med teoriutveckling. Detta har samband med den filosofiska uppfattningen om den ”hermeneutiska cirkeln” genom vilken förståelse uppfattas som en kontinuerlig dialog mellan data och forskarens förförståelse. Forskare som Alvesson & Kärreman (2007) betraktar detta som avgörande när det gäller att forskare ska kunna vara öppna för möjligheten att bli överraskade av data i stället för att använda dem för att bekräfta sin förförståelse.

Forskning i fokus 2.4

En induktiv undersökning

Tracy m.fl. (2006) ville få en förståelse av hur mobbning kunde upplevas av dem som var utsatta för den. Vuxenmobbning på arbetsplatser omfattar enligt författarna en uppsättning kontinuerliga och nedsättande beteenden på arbetsplatsen, bland annat trakasserier, förföljelse och mobbning (som då en grupp anställda har gaddat sig samman mot någon). Forskarna menar dock att tidigare forskning har tenderat att bortse från de mobbade arbetarnas känslomässiga upplevelser. Med hjälp av fokusgrupper, djupintervjuer och kreativa tekniker (teckningar) bad de respondenterna att berätta om sina erfarenheter av mobbning på arbetsplatsen. Forskarna säger att de utifrån en första tolkning av resultaten ”fann att respondenterna ofta använde sig av metaforer” (a.a., s. 157). Detta gjorde att de riktade sökarljuset mot de metaforer eller bilder som mobbade arbetare använde för att ge uttryck för och fundera över de emotionella plågor som var förknippade med dessa upplevelser. Detta ledde i sin tur till att forskarna reviderade sin forskningsfråga på följande sätt: ”Vilket slag av metaforiskt språkbruk använder respondenterna för att beskriva sina känslomässiga erfarenheter av mobbning?”

Forskarna menade att arbetsplatsmobbningens komplexitet och mångfaldiga karaktär innebär att ”ett induktivt angreppssätt är speciellt värdefullt när det gäller att skapa mening i en sådan tilltrasslad och negativ samspelsprocess som mobbning utgör och som inte har något tydligt ’ansikte’” (a.a., s. 174). De identifierade ett antal metaforiska teman i sina data som speglade mobbade arbetares emotionella upplevelser, bland annat mobbningen som något ”giftigt”, mobbaren som en ”demon” och den som utsätts för mobbning som en ”slav” eller ett ”djur”.

Det viktiga i detta sammanhang är att forskarna inte inledde sin undersökning med uppfattningen att metaforer utgjorde en nyckel till att få en bild av de emotionella upplevelserna av mobbning på arbetsplatsen, utan att de kom fram till detta syfte utifrån en insamling och analys av data. Genom att inrikta sig på metaforer som rörde mobbning ändrade de sitt fokus ”från hur forskare beskriver övergrepp på arbetsplatsen till hur de som är utsatta upplever och skapar mening i trakasserierna och deras följder” (a.a., s. 173).

Kunskapsteoretiska synpunkter

En kunskapsteoretisk eller epistemologisk frågeställning handlar om vad som är eller kan betraktas som godtagbar kunskap inom ett ämnesområde. En speciellt viktig fråga i detta sammanhang är huruvida den sociala verkligheten kan eller bör studeras utifrån

Nyckelbegrepp 2.3

Vad är positivism?

samma principer, metoder och verklighetsbild som tillämpas inom naturvetenskapen. Den ståndpunkt som säger att det är viktigt att imitera eller följa naturvetenskapens synsätt hör samman med den kunskapsteoretiska uppfattning som kallas positivism (se Nyckelbegrepp 2.3).

Positivism är en kunskapsteoretisk ståndpunkt som förespråkar en användning av naturvetenskapliga metoder vid studiet av den sociala verkligheten och alla dess aspekter. Även om termen täcker något mer och att de ingående elementen kan skilja sig åt mellan olika författare och forskare, är de flesta överens om att positivism innebär följande:

1. Det är bara sådana företeelser (och därmed kunskaper) som kan bekräftas via sinnena som ska ses som ”riktig” kunskap – en princip som kallas för fenomenalism

2. Teorins syfte är att generera hypoteser som kan prövas och på så sätt göra att det går att ta ställning till lagbunda förklaringar – en princip som går under namnet deduktivism.

3. Man uppnår kunskap genom att samla in fakta som utgör grunden för lagmässiga regelbundenheter – en princip som går under namnet induktivism

4. Vetenskapen ska (och kan därmed även) vara värderingsfri, det vill säga objektiv.

5. Det finns en tydlig skillnad mellan vetenskapliga och normativa påståenden, och det är bara de förra som hör till den vetenskapliga domänen. Denna femte princip ligger underförstådd i den första, eftersom sanningsvärdet hos ett normativt påstående inte kan verifieras via sinnena.

Nyckelbegrepp 2.4

Vad är realism?

Realism uppvisar två egenskaper som är gemensamma med positivism: (1) en uppfattning om att naturvetenskapen och samhällsvetenskapen kan och bör använda samma angreppssätt när det gäller insamling av data och förklaring av dessa och (2) det finns en yttre verklighet som forskarna ska rikta in sin uppmärksamhet mot (det finns med andra ord en verklighet som skiljer sig från vår beskrivning av denna verklighet). Det finns två former av realism:

• Empirisk realism innebär helt enkelt att man med hjälp av lämpliga metoder kan förstå verkligheten. Den förbiser ”det faktum att det finns bestående strukturer och generativa mekanismer som ligger till grund för och ger upphov till observerbara företeelser och skeenden”, och den är därför av ”ytligt slag” (Bhaskar, 1989, s. 2). Detta är förmodligen den vanligaste innebörden av realism – när olika författare och forskare använder termen i en generell bemärkelse är det alltid denna innebörd de avser.

• Kritisk realism är en specifik form av realism som erkänner det verkliga i den naturliga ordningen och i den sociala verklighetens skeenden och diskurser. Kritiska realister menar att ”vi endast kan förstå – och därmed förändra – den sociala verkligheten om vi identifierar de strukturer som är i verksamhet och som ger upphov till dessa skeenden och diskurser … Dessa strukturer är inte spontant uppenbara i det som kan observeras utan kan bara identifieras utifrån samhällsvetenskapens praktiska och teoretiska arbetsinsatser” (a.a., s. 2).

Kritisk realism förutsätter två saker. Den första innebär att medan positivister anser att forskarens beskrivning och tolkning av verkligheten i grunden är en direkt spegling eller avbildning av denna verklighet, menar realisterna att forskarnas uppfattningar bara är ett av flera sätt att få kunskap om verkligheten. Bhaskar (a.a., s. 250) uttrycker det på följande sätt: ”Vetenskapen är således ett systematiskt försök att med hjälp av tänkandet ge uttryck för de företeelsers struktur och funktionssätt som existerar och verkar oberoende av människors tankar.” Kritiska realister erkänner och accepterar att de kategorier som de använder sig av för att förstå verkligheten sannolikt är provisoriska eller interimistiska. Till skillnad från naiva realister uppfattar kritiska realister en åtskillnad mellan å ena sidan de objekt som är fokus för deras undersökningar och å andra sidan de termer som används för att beskriva, förklara och förstå dem.

För det andra är kritiska realister till skillnad från positivister tillfreds med att inbegripa teoretiska termer som inte kan observeras direkt. Som en följd av detta är hypotetiska entiteter som förklaring till regelbundenheter i både den naturliga och den samhälleliga ordningen (det vill säga de ”generativa mekanismer” som Bhaskar hänvisar till) fullt acceptabla för realisterna men inte för positivisterna. Tyngden på kausala mekanismer kan te sig lockande för forskare som inte är nöjda med det fokus som inom många forskningsområden finns på att blottlägga relationer mellan variabler. När Miller & Tsang (2011) diskuterar strategisk management klagar de över det faktum att betoningen av samband mellan variabler innebär att forskare sällan utforskar de kausala mekanismer som impliceras av teorierna på området. De föreslår några strategier med vars hjälp man kan studera olika mekanismer direkt som ett sätt för att komma fram till mer tillfredsställande förklaringar. Det som gör den kritiska realismen kritisk är att identifieringen av generativa mekanismer innebär en möjlighet att föra in förändringar som kan förändra status quo.

En naturvetenskapligt inriktad kunskapsteori: positivism

Det är synnerligen svårt att exakt redogöra för och sätta fingret på vad positivismen som kunskapsteori exakt går ut på, eftersom forskare använder begreppet på skilda sätt. För vissa handlar det om en deskriptiv kategori som beskriver en filosofisk ståndpunkt som man kan hitta i forskningen. För andra är positivism snarast ett nedsättande uttryck som används för att beskriva en grovt tillyxad och ofta även ytlig form av datainsamling. De fem principer som beskrivs i Nyckelbegrepp 2.3 kopplar samman de syn-

punkter som redan berörts i samband med relationen mellan teori och praktik. Positivism rymmer till exempel element av ett både deduktivt och induktivt synsätt (andra och tredje punkten i Nyckelbegrepp 2.3). Det görs även en skarp åtskillnad mellan teori och forskning. Forskningens roll är att pröva teorier och tillhandahålla material för uppställandet och utvecklingen av lagar. Ett exempel på positivism kan ses i Astonstudierna, vars mål var att formulera generaliseringar om relationen mellan organisationers storlek, teknologi och struktur genom systematiska jämförelser mellan ett stort antal olikartade organisationer.

En av Astonforskarna, Pugh (1983), beskriver forskningsuppgiften som att samla in data som kan leda fram till generaliserbara propositioner som sedan kan prövas. Detta ”åberopande av data” underbyggs av en åtskillnad mellan fakta och värderingar, där det förstnämnda är det mål som datainsamlingen inriktas mot och som leder fram till ett ”begreppsligt ramverk” som består av ”analytiska begrepp” som kan användas för att analysera regelbundenheter i data. Slutsatser kan sedan formuleras om ”organisationers struktur och funktion” och om ”det beteende som individer och grupper i dem uppvisar” (a.a., s. 48). Forskarna var inriktade på att generera generaliserbara propositioner, utifrån vilka det skulle vara möjligt att komma fram till ”hur man skulle kunna organisera sig på ett bättre sätt” (se även Forskning i fokus 3.2)

Dessa kopplingar mellan teori och praktisk forskning förutsätter att det är möjligt att göra observationer eller samla in data på ett sätt som inte är påverkat av redan existerande teorier. Dessutom anser man att teoretiska termer som inte kan observeras direkt inte är genuint vetenskapliga; de måste kunna underkastas strikta observationskrav. Allt detta gör att observationen får en högre kunskapsteoretisk status än teorin.

Det må vara på det viset, men det är fel att uppfatta positivism som en synonym till vetenskap och vetenskaplighet. Vetenskapsteoretiker inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap skiljer sig tydligt åt

Nyckelbegrepp 2.5

när det gäller synen på hur man bäst beskriver vetenskaplig praxis, och sedan början av 1960-talet har det funnits en rörelse i riktning bort från en tolkning av vetenskaplighet i positivistiska ordalag. När forskare och författare således klagar över positivismens begränsningar är det inte helt klart om de avser termens filosofiska betydelse eller ett vetenskapligt förhållningssätt i mer generell bemärkelse. Realism (i synnerhet en kritisk realism) är exempel på en annan filosofisk ståndpunkt som säger sig kunna ge en riktig bild av vad vetenskaplig praxis innebär (se Nyckelbegrepp 2.4).

Den centrala frågan handlar om ett förkastande av naturvetenskapliga principer i ett studium av den sociala verkligheten. Det är inte särskilt lätt att skilja den naturvetenskapliga modellen från positivismen. Det betyder att det inte alltid är helt klart om man reagerar mot tillämpningen av ett naturvetenskapligt synsätt i allmänhet eller mot positivismen i synnerhet. Den motsättning eller konflikt som har skisserats här och som rör användbarheten hos en naturvetenskaplig modell för studiet av samhället har i huvudsak tagit sig uttryck som en kontrovers avseende positivism. Anledningen till det är att beskrivningen av den naturvetenskapliga modellen i huvudsak har varit starkt influerad av positivismen snarare än av andra beskrivningar av den naturvetenskapliga praktiken (till exempel kritisk realism – se Nyckelbegrepp 2.4).

Vad innebär interpretativism (tolkningsperspektiv)?

Tolkningsperspektivet eller interpretativismen är ett alternativ till den positivistiska ortodoxi som under lång tid har varit förhärskande i företagsekonomisk forskning. Det grundar sig på uppfattningen att det behövs en strategi som tar hänsyn till skillnaderna mellan människor och naturvetenskapens studieobjekt och som därför kräver att samhällsforskaren ska lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling. Riktningens intellektuella arv innefattar Max Webers uppfattning om Verstehen, den hermeneutiskt-fenomenologiska traditionen och den symboliska interaktionismen.

Tolkningsperspektiv

Tolkningsperspektivet eller interpretativismen rymmer en kunskapsuppfattning som skiljer sig från positivismens; se Nyckelbegrepp 2.5. Termen härrör från författare som har ställt sig kritiska till användningen av en naturvetenskaplig modell på studiet av den sociala verkligheten. Gemensamt för dem är en uppfattning att samhällsvetenskapens studieobjekt – människor och deras institutioner – i grunden skiljer sig från naturvetenskapens studieobjekt. Studiet av den sociala verkligheten kräver därför en annan logik för forskningsprocessen, en som jämfört med naturens ordning speglar det som är speciellt för människor.

von Wright (1971) har beskrivit denna kunskapsteoretiska oförenlighet som en motsättning mellan positivism och hermeneutik (en term som kommer från teologin och som, då den används i samhällsvetenskapen, rör teori och metod i samband med tolkning av människors handlingar). Denna oförenlighet speglar en åtskillnad i fokus på antingen en förklaring av mänskligt beteende (som är den huvudsakliga ingrediensen i den positivistiska synen på samhällsvetenskap) eller en förståelse av människors beteende. Det sistnämnda inbegriper en empatisk förståelse av människors handlingar mer än en inriktning på de krafter som påverkar dessa.

Denna åtskillnad lyfter fram den långvariga debatt som föregick uppkomsten av den moderna samhällsvetenskapen, en debatt som också kommit till uttryck genom exempelvis Max Webers (1864–1920) uppfattning om Verstehen, som är ett förståelseinriktat synsätt. Weber (1947, s. 88) beskrev sociologin som en ”vetenskap som eftersträvar en tolkande förståelse av social handling i syfte att komma fram till en kausal förklaring av handlingars förlopp och e ekter”. Webers definition verkar kunna omfatta både förklaring och förståelse, men det avgörande är att den upp-

Forskning i fokus 2.5 Interpretativismen i praktiken

gift som rör ”kausal förklaring” uppfylls mer utifrån ”den tolkande förståelsen av social handling” än utifrån yttre krafter som saknar mening för de individer som är inblandade i denna sociala handling. Ett exempel på en tolkningsinriktad förståelse av ledarskap återfinns i Forskning i fokus 2.5. Grint (2000) hävdar att man kan få en bild av begreppet ledarskap endast genom en förståelse av vad begreppet betyder för dem som är inbegripna i denna form av socialt handlande. Hans angreppssätt på ledarskapsområdet är därför i huvudsak interpretativistiskt.

Leitch m.fl. (2010) diskuterar den forskning som gjorts om kvinnliga företagare och som varit tolkningsinriktad i termer av det synsätt som var aktuellt när det gällde både insamling och analys av data. De var intresserade av hur kvinnor upplevde sina erfarenheter av att få externt finansiellt stöd för sin verksamhet under startskedet och längre fram för att få stöd för att kunna utöka verksamheten. Den tolkande inställningen var uppenbart i forskarnas engagemang för att ge en ”röst” åt kvinnornas erfarenheter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett målstyrt urval bestående av tio kvinnliga företagare. En del av intervjuerna inbegrep användning av tekniken med kritiska händelser (”critical incident”, se Forskning i fokus 20.5) där de intervjuade ombads reflektera över specifika erfarenheter under försöken att skaffa ekonomiskt stöd. Forskarna lyckades fånga kvinnornas ”personliga perspektiv med deras egna ord” och analysen gjordes med syftet att spegla ”de frågor och teman som av deltagarna uppfattades som varande viktiga när det gällde en förståelse av intressanta företeelser” (a.a., s. 77, 79). Detta fokus på de medverkandes egna perspektiv under de faser som omfattade insamling och analys av data är grundläggande i det interpretativistiska synsättet. Forskarna fann till exempel att deras intervjupersoner hade i huvudsak negativa uppfattningar om banker som en möjlig väg för att få finansiellt stöd. En av dem menade följande: ”Företaget är inte intresserat av finansiellt stöd från banker för att de ogillar risker och förstår inte de behov som småföretagare har” (citerat i Hill m.fl., 2006, s. 171). Det vi kan se i ett tolkande förhållningssätt är en preferens dels för forskningsmetoder som kan få fram deltagarnas världsbild i förhållande till det tema som är av intresse och dels för analyser som förlägger begrepp och kopplingar mellan dem i de ord och perspektiv som deltagarna ger uttryck för.

En av de huvudsakliga tanketraditioner som svarat för en antipositivistisk ståndpunkt är fenomenologin, en filosofisk inriktning som befattar sig med frågan om hur individer skapar mening i sin värld, och framför allt hur en filosof ska sätta sina egna förutfattade uppfattningar åt sidan när det gäller att förstå den världen. Den ursprungliga tillämpningen av fenomenologiska idéer inom samhällsvetenskapen gjordes i och med Alfred Schutz (1899–1959) arbeten, som dock uppmärksammades i den engelsktalande världen först då de under 1960-talet översattes från tyska till engelska (omkring tjugo år efter det att de skrevs). Schutz var starkt påverkad såväl av Webers syn på förståelse (Verstehen) som av fenomenologiska filosofer som Edmund Husserl. Schutz ståndpunkt framgår tydligt i följande avsnitt, som ofta citeras:

Naturens värld, som naturvetenskapsmannen utforskar den, ”betyder” inte något för molekyler, atomer och elektroner. Men samhällsfors-

karens studieområde – den sociala verkligheten – rymmer en specifik menings- och relevansstruktur för de varelser som lever, handlar och tänker i denna verklighet. Via ett antal begrepp som rör sunt förnuft har de i förväg valt ut och tolkat den värld som de upplever som verklig i sin vardag. Det är dessa tankeobjekt som styr deras beteende genom att utgöra drivkrafterna bakom detta beteende. De tankeobjekt som samhällsvetaren konstruerar för att förstå denna sociala verklighet har sin grund i de tankeobjekt som konstruerats av människor som lever sitt vardagliga liv i den sociala världen. (Schutz, 1962, s. 59)

Det är två saker som är värda att uppmärksammas i detta citat. För det första slår Schutz fast att det finns en grundläggande skillnad mellan naturvetenskapens och samhällsvetenskapens studieobjekt, och

att det behövs en kunskapsteori som speglar och begreppsligt beskriver den skillnaden. Den avgörande skillnaden ligger i det faktum att den sociala verkligheten rymmer mening för människorna och att människors handlingar därför är meningsfulla – det vill säga att handlingarna rymmer en betydelse och att de agerar utifrån den betydelse som de tillskriver sina egna och andra personers handlingar.

Detta leder oss till den andra punkten: att det är samhällsforskarens uppgift att ska a sig tillgång till människors idéer om ”sunt förnuft” och på grundval av det tolka deras handlingar och sociala värld utifrån deras perspektiv. De samhällsvetare som ansluter sig till fenomenologin brukar lägga tyngden på detta drag. Bogdan & Taylor (1975) har skrivit en metodbok vars anslag beskrivs som fenomenologiskt, och de uttrycker denna syn på följande sätt:

Fenomenologen betraktar mänskligt beteende … som en produkt av hur människor uppfattar och tolkar världen … För att kunna förstå innebörden i en människas beteende försöker fenomenologen se saker och ting utifrån den personens perspektiv. (a.a., s. 13–14)

I denna korta beskrivning av Verstehen och fenomenologi förbigås vissa komplicerade frågor. Det är framför allt Webers syn på förståelse som är betydligt mer komplex än vad vår beskrivning gett för handen, bland annat för att den empatiska förståelse som antyds inte stämmer med hur han själv använde begreppet (Bauman, 1978), samtidigt som frågan om vad som utgör en genuint fenomenologisk syn på samhällsvetenskapen är föremål för debatt (Heap & Roth, 1973). Den likhet som vi kan finna i den hermeneutiskt-fenomenologiska traditionens skrifter och i Verstehen-perspektivet (med dess tonvikt på att social handling är meningsfull för aktörerna och att sådan handling därför måste tolkas utifrån deras perspektiv samt att positivismen ska förkastas) har bidragit till den tankeriktning som kallas interpretativism (se till exempel Hughes, 1990).

Verstehen-synsättet och den hermeneutiskt-fenomenologiska uppfattningen täcker inte all den intellektuella påverkan som ingår i denna tolkningssyn (det vill säga interpretativismen). Den teoretiska tradition inom sociologin som kallas symbolisk interaktionism betraktas som ytterligare en påverkanskälla. Konsekvenserna av de idéer som grundarna till den symboliska interaktionismen formulerat har varit föremål för hetsiga diskussioner – främst Georg Herbert Meads (1863–1931) beskrivning av hur vårt själv och medvetande uppstår via en tolkning av hur andra uppfattar oss. En inriktning kallas för Iowa-skolan och bygger i stor utsträckning på Meads begrepp och idéer. Skolan har utvecklats i en riktning som de flesta skulle beskriva som positivistisk i sin grundton (Melt-

zer m.fl., 1975). Dessutom har flera författare hävdat att Meads synsätt i betydligt högre grad än man tidigare trott är förenligt med ett naturvetenskapligt angreppssätt (McPhail & Rexroat, 1979).

Symbolisk interaktionism uppfattas emellertid i allmänhet som likställd med den hermeneutiska och fenomenologiska traditionen och därmed allmänt sett som tolkningsinriktad i sitt synsätt. Den tendensen beror till stor del på Herbert Blumers (1900–1987) skrifter; han var elev till Mead och fungerade som språkrör för eller uttolkare av hans idéer (Hammersley, 1989; Collins, 1994). Det var Blumer som myntade uttrycket ”symbolisk interaktionism”, och han gav också Meads skrifter en avgjort interpretativ anstrykning. De symboliska interaktionisterna menar att samspelet genomförs på ett sätt som gör att individen kontinuerligt tolkar de symboliska innebörderna i sin omgivning (däri ingår andras handlingar) och agerar på grundval av denna tillskrivna innebörd. Om vi uttrycker det hela i vetenskapliga termer och med hjälp av Blumer (1962, s. 55) så kräver ”den symboliska interaktionismen att forskaren lyckas fånga den tolkningsprocess genom vilken [aktörerna] konstruerar sina handlingar” – en utsaga som tydligt visar hans åsikter om vilka konsekvenserna blir av den symboliska interaktionismen och av Meads idéer när det gäller forskning.

Även om parallellen mellan symbolisk interaktionism och den hermeneutiska och fenomenologiska traditionen inte ska överdrivas, är de två förenade i sin antipati mot positivismen och de omfattar båda ett tolkande synsätt. Den symboliska interaktionismen uppfattas emellertid som en samhällelig teori som har tydliga kunskapsteoretiska implikationer. Den hermeneutiskt-fenomenologiska traditionen uppfattas till skillnad från detta bäst som ett generellt kunskapsteoretiskt synsätt i sig. Blumer kan ha påverkats av denna tradition, men det finns inget konkret stöd för det påståendet. Det finns andra intellektuella strömningar som uppvisar släktskap med den interpretativa ståndpunkten, till exempel Wittgensteins idéer och olika tolkningar av dem (Winch, 1958), men de hermeneutiskt-fenomenologiska, symboliskt interaktionistiska och Verstehen-inriktade perspektiven kan betraktas som viktiga påverkanskällor.

Att inta ett tolkande synsätt innebär att man som forskare kan komma fram till förvånande resultat (eller som i varje fall verkar vara förvånande) om man intar en extern infallsvinkel, det vill säga betraktar den sociala kontext som studeras med ett utifrånperspektiv. Hawthornestudierna, som nämndes tidigare i detta kapitel (se även Forskning i fokus 3.4), utgör ett intressant exempel på detta, i synnerhet som forskarna misslyckades med att komma fram till resultat och svar på de ursprungliga frågeställningarna och att det var detta misslyckande som gjorde att de ändrade sitt angreppssätt och sina metoder och antog en

mer tolkningsinriktad kunskapsteoretisk ståndpunkt. När samhällsvetare ansluter sig till ett tolkande synsätt vill de för det första inte enbart beskriva hur medlemmar av en social grupp uppfattar och tolkar den värld de lever i. Forskarna vill också kunna sätta in de tolkningar som framkommit i en samhällsvetenskaplig referensram. Som Forskning i fokus 2.5 visar, finns det också en dubbel tolkning här som innebär att forskaren försöker tolka andras tolkningar av vad ett e ektivt ledarskap går ut på. Det finns faktiskt också en tredje tolkningsnivå i och med att forskarens tolkningar i sin tur måste tolkas i termer av de begrepp och teorier samt den litteratur som finns inom en disciplin.

Målet för detta avsnitt har varit att skissera hur kunskapsteoretiska frågor (framför allt sådana som handlar om huruvida ett naturvetenskapligt eller positivistiskt synsätt kan ge legitima och hållbara kunskaper om den sociala verkligheten) är kopplade till forskningens praxis. Det finns ett samband med det föregående avsnittet genom att det deduktiva angreppssättet brukar förknippas med en positivistisk ståndpunkt. Nyckelbegrepp 2.3 är ett försök att visa att induktivismen också är eller kan vara en (tredje) princip som hör till positivismen, men i dess implementering i samhällsforskningens praxis är dock det deduktiva elementet (den andra principen) framträdande. Den tredje tolkningsnivå som en vetenskapsman som sysslar med interpretativ forskning måste aktivera är den induktiva strategi som beskrevs i föregående avsnitt. Även om det finns sådana kopplingar mellan kunskapsteoretiska frågeställningar och forskningspraxis är det emellertid viktigt att inte överbetona dem, eftersom de står för tendenser snarare än tydliga överensstämmelser. Specifika epistemolo-

Nyckelbegrepp 2.6

Vad innebär objektivism?

giska principer och speciella former av forskningspraxis behöver inte gå hand i hand på något prydligt och otvetydigt sätt.

Till exempel Hofstedes (1984) undersökningar av kulturella skillnader mellan medlemmar i ett stort multinationellt företag som benämns HERMES Corporation (som senare avslöjades som IBM) visar att induktiva forskare inte alltid förlitar sig på kvalitativa metoder. Surveydata samlades mellan 1967 och 1973 in från anställda i över fyrtio olika länder där HERMES hade dotterföretag, vilket gav totalt 116 000 ifyllda enkäter. Statistiska analyser som grundades på faktoranalys utgjorde basen för Hofstedes utveckling av en teoretisk referensram som bestod av fyra huvudsakliga dimensioner utifrån vilka nationella kulturer skiljer sig: maktdistans, undvikande av osäkerhet, individualism och maskulinitet. Dimensionerna utformades inte deduktivt som hypoteser för datainsamlingen utan de framstod i stället på induktiv väg under processens gång. Vi kommer flera gånger att återkomma till detta och ha fokus på det i kapitel 26.

Ontologiska synpunkter

Social ontologi handlar om de sociala entiteternas art eller natur. Den centrala frågan i detta sammanhang är den om huruvida sociala entiteter kan eller ska uppfattas som objektiva enheter som besitter en för de sociala aktörerna yttre verklighet eller om de ska betraktas som konstruktioner som bygger på aktörernas uppfattningar och handlingar. Dessa två synsätt kallas ofta för objektivism respektive konstruktionism. Skillnaden mellan dem kan beskrivas utifrån två av de vanligaste och viktigaste begreppen i samhällsvetenskapen, nämligen organisation och kultur.

Objektivism är en ontologisk ståndpunkt som säger att sociala företeelser och deras betydelse har en existens som är oberoende av sociala aktörer. Objektivism betyder också att sociala företeelser och de kategorier vi använder i vår vardag har en existens som är oberoende av aktörerna.

Objektivism

Objektivism är en ontologisk ståndpunkt som innebär att vi möter sociala företeelser i form av yttre fakta som ligger utanför vårt intellekt och som vi inte kan påverka (se Nyckelbegrepp 2.6). Vi kan betrakta en specifik organisation som ett konkret och påtagligt objekt som har sina egna regler och riktlinjer. Inom organisationen utvecklas standardiserade procedurer för att saker och ting ska bli gjorda. Människor får olika positioner inom en viss arbetsfördelning,

det finns en hierarki och organisationen har vissa mål och så vidare. Den utsträckning i vilken dessa faktorer finns närvarande i olika organisationer skiljer sig åt, men genom att uppfatta organisationen på det viset har vi en benägenhet att tycka att organisationen utgör en verklighet som är något yttre i förhållande till de individer som finns i den. Dessutom representerar organisationen en social ordning genom att individerna i den utsätts för ett tryck mot att följa dess regler och krav. Människor lär sig och tillämpar dessa regler och riktlinjer, de följer standardiserade pro-

cedurer och de utför de uppgifter som tilldelas dem. Andra människor säger åt dem vad de ska göra, och de kan i sin tur säga åt ytterligare andra vad de ska göra. De lär sig och tillämpar de värderingar som ingår i organisationens mål och uppdrag. Om de inte gör allt detta, kan de bestra as och till och med avskedas. Organisationen utgör därför en tvingande kraft som påverkar och hämmar medlemmarna.

Vi kan påstå detsamma om kulturen. Vi kan uppfatta kulturer och subkulturer som ett förråd av gemensamma värderingar och vanor som människor socialiseras till så att de kan fungera som goda medborgare och vara delaktiga i kulturen. Kulturer och subkulturer begränsar eller inskränker oss genom att vi internaliserar de uppfattningar och värderingar som ingår i dem. Både organisationer och kulturer uppfattas som något yttre i förhållande till aktören och som att de i sig besitter en nästan påtaglig verklighet. Detta synsätt är i hög grad det ”klassiska” sättet att uppfatta organisationer och kulturer på.

Konstruktionism

Vi kan emellertid också tänka oss en annan ontologisk ståndpunkt – den som kallas för konstruktionism

Nyckelbegrepp 2.7

Vad innebär konstruktionism?

och som ifrågasätter åsikten att kategorier som organisation och kultur är på förhand givna enheter eller att de sociala aktörerna uppfattar dem som en yttre verklighet som de inte kan påverka eller styra (se Nyckelbegrepp 2.7).

Låt oss börja med organisationsbegreppet. Strauss m.fl. (1973) utgick från den symboliska interaktionismen då de genomförde en undersökning på ett mentalsjukhus och påstod att detta bäst kunde uppfattas som en ”framförhandlad ordning”. I stället för att ansluta sig till åsikten att ordning i en organisation är något som existerar på förhand och oberoende av individerna i den, menade de att ordning är något som arbetas eller förhandlas fram. Reglerna i organisationen var inte alls så omfattande och så tvingande som man skulle kunna tro utifrån en klassisk syn på organisationen. Strauss m.fl. (a.a., s. 308) föredrog att uppfatta reglerna mindre som befallningar och mer som en form av generell förståelse eller samförstånd. Det var just för att en förhållandevis liten del av personalens handlingssfärer var bestämd i förväg som sjukhusets sociala ordning var ett resultat av överenskomna handlingsmönster, som i sin tur var följden av ”förhandlingar” mellan berörda parter.

Konstruktionism är en ontologisk ståndpunkt (som ibland men alltmer sällan kallas för ”konstruktivism”) som går ut på att sociala företeelser och deras mening är något som sociala aktörer kontinuerligt skapar. Synsättet innebär att sociala företeelser och kategorier inte bara skapas via socialt samspel utan att de också befinner sig i ett tillstånd av ständig revidering.

På senare tid har begreppet även kommit att innefatta uppfattningen att forskarnas beskrivningar av den sociala verkligheten utgör konstruktioner. En forskare presenterar med andra ord alltid en specifik version av den sociala verkligheten och inte en som kan betraktas som slutgiltig. Kunskapen uppfattas som obestämbar, något som har med begreppet postmodernism att göra (se Nyckelbegrepp 17.2). Denna uppfattning av konstruktionismen brukar ofta förknippas med den ontologiska varianten av begreppet – betydelserna är med andra ord sammanflätade. Båda dessa innebörder är motsatta objektivismen (se Nyckelbegrepp 2.6), men den andra betydelsen är också motsatt det som kallas realism (se Nyckelbegrepp 2.4). Den första betydelsen kan uppfattas som en form av konstruktionism i förhållande till den sociala verkligheten, och den andra kan ses som en form av konstruktionism i förhållande till arten av den kunskap vi har om den sociala verkligheten (och faktiskt även om den naturliga verkligheten).

Konstruktionismen diskuteras i dag i förhållande till kunskapens natur, men i den här boken använder vi begreppet i den förstnämnda betydelsen, det vill säga att social konstruktionism utgör en ontologisk ståndpunkt som rör sociala objekt och kategorier, det vill säga en uppfattning om att dessa är socialt konstruerade.

Den sociala ordningen befann sig i ett tillstånd av kontinuerlig förändring genom att sjukhuset ”är en plats där otaliga överenskommelser avslutas eller glöms bort men också ständigt skapas, förnyas, granskas, återuppväcks, revideras … I varje tänkbar pragmatisk bemärkelse är detta sjukhuset i ett visst ögonblick: detta är dess sociala ordning” (a.a., s. 316–317). Forskarna menar att en inriktning på organisationens for-

mella egenskaper (exempelvis regler, organisationstablåer, riktlinjer och roller) har en tendens att bortse från den utsträckning i vilken ordningen i organisationer måste skapas i det vardagliga samspelet, även om det inte behöver betyda att de formella egenskaperna inte rymmer faktorer som fungerar tvingande eller begränsande för individernas handlingar.

Ungefär samma slutsatser kan dras när det gäller kulturbegreppet. I stället för att uppfatta kulturen som en yttre verklighet som påverkar och tvingar eller hindrar människor, kan den ses som en ”blivande” verklighet som ständigt konstrueras och rekonstrueras. Becker (1982, s. 521) menar till exempel att: människor kontinuerligt skapar kulturen … Ingen uppsättning kulturella kunskaper … ger en perfekt och helt användbar lösning på de problem som människor ställs inför under en vanlig dag, och därför måste de göra om lösningarna och anpassa sina kunskaper efter den nya situationen utifrån det som är nytt i denna.

Becker inser i likhet med Strauss m.fl. att den konstruktionistiska ståndpunkten inte får drivas för långt, utan att man måste inse att kulturen rymmer en verklighet som ”är bestående och föregår den delaktighet som vissa människor kan ha i den” och som dessutom formar deras perspektiv. Det handlar dock inte om någon overksam och objektiv verklighet som enbart rymmer ett visst tvång. Den fungerar som en referensram, men den omformas eller omvandlas också kontinuerligt.

Varken Becker eller Strauss m.fl. för således den konstruktionistiska tankegången till sin ytterlighet. De erkänner att det de intresserar sig för (organisation och kultur) föregår individerna, men vi kan också se en viss intellektuell förkärlek för att betona individernas aktiva roll vid konstruktionen av den sociala verkligheten. Av de forskare och författare som ansluter sig till den konstruktionistiska ståndpunkten är det inte alla som är lika villiga att erkänna existensen av eller i varje fall vikten av en objektiv verklighet. Walsh (1972, s. 19) har till exempel menat att ”vi

Forskning i fokus 2.6

Konstruktionism i praktiken

inte på det sätt som naturvetenskapsmannen gör kan förutsätta tillgången till en färdig värld av företeelser som ska studeras” utan i stället måste ”studera de processer varmed den sociala verkligheten konstrueras”. Det var just denna uppenbara klyfta – mellan att betrakta den sociala världen som antingen en objektiv verklighet eller en subjektiv verklighet som ständigt befinner sig i förändring – som Giddens försökte överbrygga med sin struktureringsteori.

Konstruktionismen går också ut på att de kategorier som människor använder sig av för att förstå både den naturliga och den sociala verkligheten i grunden utgör sociala produkter. Kategorierna har inte några inbyggda eller självklara essenser, utan deras mening konstrueras i och genom samspelet. En kategori som ”manlighet” kan därmed betraktas som en social konstruktion. Den uppfattningen förutsätter att maskuliniteten inte ska ses som en distinkt och fast entitet utan som något som konstrueras i människors samspel med varandra. Denna mening eller innebörd kommer sannolikt att vara av mycket flyktig karaktär, eftersom den varierar i både tid och rum. Inställningen rymmer också ett intresse för det språk som används för att beskriva kategorierna på ett speciellt sätt. Man menar att den sociala världen och dess kategorier inte är något yttre i förhållande till oss utan att dessa byggs upp och konstitueras i och genom samspelet. Denna tendens framgår särskilt tydligt i diskursanalysen (som tas upp i kapitel 22). Potter (1996, s. 68) noterar att ”världen … på ena eller andra sättet blir konstituerad då människor talar den, skriver den och argumenterar den”. Denna innebörd av konstruktionismen är starkt motsatt det som realismen står för (se Nyckelbegrepp 2.4). Konstruktionismen resulterar ofta i ett intresse för representationen av sociala företeelser, vilket Forskning i fokus 2.6 visar.

Många undersökningar har ägnats åt effekterna av nedskärningar och plattare organisationer för mellanchefers del. Några studier har haft fokus på den minskade anställningstryggheten som mellanchefer upplevt under slutet av 1990-talet och den förhöjda stressnivån hos dem som kunnat behålla sitt jobb. Andra studier uppvisar ett mer optimistiskt anslag, och man menar där att chefsuppgifterna genom delegering kan omvandlas till mer strategiska och motiverande arbetsuppgifter. Dessa pessimistiska och optimistiska förutsägelser om framtiden för mellanchefer har kommit att utgöra grund för debatt och empiriska undersökningar.

Om man som Thomas & Linstead (2002) antar ett socialt konstruktionistiskt sätt att tänka, kan man emellertid få en alternativ bild av mellanchefernas ”verklighet” utifrån antagandet att ordet i sig utgör en social konstruktion eller ett socialt begrepp. Thomas & Linstead kunde lägga tonvikten på de olika sätt varpå mellanchefers identitet kontinuerligt skapas och ifrågasätts genom olika förhärskande diskurser. Forskarna var med andra ord intresserade av att förstå hur cheferna skapar mening i det språkbruk och den praxis som förknippas med deras ändrade arbetsroller.

Genom en analys av olika chefers subjektiva beskrivningar av sitt arbete kunde Thomas & Linstead visa hur dessa konstruerade sin identitet och hanterade upplevelser av osäkerhet, mångtydighet och oklarhet som gjorde att de ”kände att de förlorade kontakten med planerna för organisationen och det maktspel som försiggick i den” (a.a., s. 88). Ständiga förändringar av de-

ras roller och status gör det svårt för mellancheferna att behålla sin identitetsupplevelse. Forskarna drar följande slutsats: ”Vad som blir uppenbart … är att dessa mellanchefer av många olika anledningar letar efter stabilitet och mening då de reflekterar över sitt liv” (a.a., s. 88).

Sammantaget möjliggör det socialkonstruktionistiska perspektivet att frågan om hur det är med mellancheferna kan ges en ny formulering, nämligen hur det blir med mellancheferna.

Kunskapsteori, ontologi och företagsekonomisk forskning

Frågor som rör ontologi kan inte skiljas från idéer om hur man ska bedriva företagsekonomisk forskning. Ontologiska antaganden och förpliktelser kommer att påverka formuleringen av vetenskapliga frågor och genomförandet av forskningen. Om en vetenskaplig fråga formuleras på sådant sätt att den antyder att organisationer och kulturer utgör objektiva sociala entiteter som påverkar individerna, kommer forskarna sannolikt att lägga tyngden på organisationens formella egenskaper eller på de åsikter och värderingar som medlemmarna i kulturen är bärare av.

Ett alternativ är att om forskaren formulerar forskningsproblemet på så sätt att han eller hon betonar bräckligheten i synen på organisationer och kulturer som objektiva kategorier, kommer tyngden troligtvis att läggas på att människor är aktiva när det gäller konstruktionen av verkligheten. I båda fallen kan vi förmoda att det krävs olika slags uppläggning och genomförande av forskningen.

Konkurrerande paradigm

En viktig faktor när det gäller en förståelse av de kunskapsteoretiska och ontologiska grunderna för företagsekonomisk forskning har varit Burrell & Morgans (1979) beskrivning av de fyra paradigm som de anser vara en spegling av de antaganden som forskare gör om organisationers egenart och hur man kan få kunskap om dem. Deras användning av termen ”paradigm” bygger på Kuhn (1970; se Nyckelbegrepp 2.8). Burrell & Morgan menar att vart och ett av dessa fyra paradigm rymmer antaganden eller utgångspunkter som kan beskrivas på följande två alter nativa sätt:

• Objektivistiskt – det finns en extern synvinkel utifrån vilken man kan betrakta organisationen, som består av verkliga och konkreta processer och strukturer.

• Subjektivistiskt – en organisation utgör en socialt konstruerad produkt, en etikett som individer använder sig av för att skapa mening i sina sociala erfarenheter, och därför kan en organisation bara förstås på grundval av uppfattningarna hos de individer som är direkt engagerade i organisationens aktiviteter.

Varje paradigm rymmer också grundläggande antaganden om den funktion och det syfte som forskningen om a ärsvärlden rymmer. Dessa antaganden grundar sig på två alternativa synsätt:

• Reglerande – syftet med företagsekonomisk forskning är att beskriva vad som sker i organisationen, eventuellt föreslå smärre förändringar som kan förbättra verksamheten men inte fälla värderande omdömen om den.

• Radikalt – meningen med företagsekonomisk forskning är att värdera och bedöma vad organisationer borde vara och hur de borde bete sig samt visa hur organisationens mål kan uppnås.

Om vi sätter in de antaganden som olika forskare står för utefter dessa två axlar eller dimensioner – objektivistiskt–subjektivistiskt och reglerande–radikalt – får vi en grund eller ram för fyra olika paradigmatiska ståndpunkter när det gäller ett studium av organisationer:

• Ett funktionalistiskt paradigm, som är den förhärskande referensramen vid studiet av organisationer och som baseras på en problemlösande inriktning, som i sin tur leder fram till rationella förklaringar.

• Ett tolkande paradigm, som tar upp frågor som handlar om huruvida organisationer existerar i någon verklig bemärkelse, utöver de uppfattningar som sociala aktörer står för; därför måste en förståelse grunda sig på erfarenheter och upplevelser som personer som arbetar i organisationerna har.

• Ett radikalt humanistiskt paradigm, som uppfattar organisationer som sociala arrangemang som individerna behöver befrias från; forskningen om organisationer ska styras av behovet av förändring.

• Ett radikalt strukturalistiskt paradigm, som uppfattar organisationer som en produkt av maktrelationer, vilka resulterar i konflikter.

Nyckelbegrepp 2.8

Vad är ett paradigm?

Kuhns (1970) mycket inflytelserika användning av termen ”paradigm” härrörde från hans analys av vetenskapliga revolutioner. Ett paradigm är ”ett kluster av åsikter och påbud som för en vetenskapsman inom en viss disciplin påverkar vad som ska studeras, hur forskningen ska utföras [och] hur resultaten ska tolkas” (Bryman, 1988a, s. 4).

Kuhn menade att naturvetenskapen genomgår olika revolutionära faser, där ”normalvetenskapen” (den vetenskap som genomförs i enlighet med det gällande paradigmet) under en viss period allt oftare ifrågasätts av anomalier som är oförenliga med antaganden och etablerade resultat i ämnet. När dessa anomalier blir allt fler uppstår en kris i disciplinen, som i sin tur föranleder en revolution. Denna revolutionära fas upplöses då det uppstår ett nytt paradigm som blir det förhärskande, och därmed inträder en ny period av normalvetenskap.

Ett viktigt drag hos paradigmen är att de är inkommensurabla, det vill säga att de på grund av de divergerande grundantagandena och metoderna är oförenliga med varandra. Ämnesområden där inget paradigm har blivit det förhärskande (till exempel det samhällsvetenskapliga området) anses vara pre-paradigmatiska genom att de rymmer konkurrerande paradigm.

Ett problem med termen ”paradigm” är att den inte är särskilt specifik. Masterman (1970) kunde urskilja 21 olika tolkningar som Kuhn använde sig av. Det har dock blivit ett vanligt begrepp inom samhällsvetenskapen (Ritzer, 1975; Guba, 1985).

Vart och ett av paradigmen resulterar i uppkomsten av helt olika slag av organisationsanalyser, eftersom de har fokus på specifika organisatoriska ”problem” på olika sätt. Forskning i fokus 2.7 beskriver de olika former av insikter om organisatoriska förhållanden som dessa fyra paradigm kan ge upphov till.

Ett av de viktigaste områdena där det uppstått debatt om denna modell är frågan om hur pass kommensurabla eller förenliga dessa fyra paradigm är. Burrell & Morgan var tämligen specifika då de hävdade att ”en syntes mellan paradigmen inte var möjlig att uppnå” (Jackson & Carter, 1991, s. 110) eftersom de hade sin grund i fundamentalt olika uppfattningar; de var med andra ord oförenliga med varandra. Varje paradigm måste därför utvecklas oberoende av de övriga. Jackson & Carter (1991) menar att den paradigmatiska oförenligheten är viktig eftersom den utgör ett slags skydd för mångfalden i det vetenskapliga tänkandet och mot de funktionalistiska angreppssättens hegemoni som har tenderat att dominera inom företagsekonomisk forskning, framför allt i nordamerikanska tidskrifter. Reed (1985) påstår å sin sida att gränserna mellan de olika paradigmen inte är så skarpa som Burrell & Morgan menade och att om man överdriver skillnaderna mellan dem så leder detta till isolationism och en minskning av ”potentialen för kreativ teoretisk utveckling” (a.a., s. 205).

Willmott (1993) väljer en annan infallsvinkel och menar att även om Burrell & Morgans paradigmmodell ifrågasätter funktionalismens intellektuella hegemoni och skapar möjligheter för alternativa former av analys på managementområdet, är modellens centrala tes tydligt tveeggad. För Willmott är det uppdelningen mellan subjektivistiska och objektivistiska analysformer som leder till en polarisering

mellan olika metodologiska angreppssätt. Han föreslår i stället att paradigm uppstår utifrån en kritisk reflektion över de begränsningar som konkurrerande angreppssätt uppvisar. Inom arbetsprocessteori har man till exempel försökt inkorporera en uppfattning om arbetets subjektiva dimensioner och samtidigt bibehålla ett engagemang i strukturella analyser av den dynamik som en kapitalistisk produktion inbegriper. Willmott menar att detta exempel riktar uppmärksamheten mot den ”praktiska odelbarheten” mellan subjektiva och objektiva organisationsdimensioner. Skribenter som Wilmott har därför efterfrågat en form av ”parantetisering” av paradigm för att man ska kunna utveckla en medvetenhet om praktiska tillvägagångssätt och principer som är gemensamma för forskare från olika paradigmatiska traditioner. I en nyligen genomförd granskning menar Shepherd & Challenger (2013) att paradigmdebatten fortsätter att vara inflytelserik i företagsekonomisk forskning, vilket inbegriper delområden som rör såväl marknadsföring, redovisning och finanser som organisationsstudier där diskussionerna ursprungligen kom till uttryck. Det sätt varpå begreppet emellertid tilllämpas varierar högst avsevärt och det ingår uttryck som perspektiv, teori, disciplin, skola och metod.

Vilken uppfattning man än ansluter sig till när det gäller den relativa oförenligheten mellan de fyra paradigmen, är det uppenbart att modellen i hög grad har påverkat företagsekonomiska forskare genom att uppmana dem att granska de antaganden de gör om den sociala verklighetens natur och hur denna kan studeras. Paradigmdebatten riktar således fokus mot förhållandet mellan kunskapsteori och ontologi inom forskningen om företagsekonomi och management. Man kan också på relativt goda grunder förmoda att

valet av vilket paradigm som ska användas får konsekvenser för hur forskningen utformas och vilken form av datainsamlingsmetodik som väljs. Det är denna

Forskning i fokus 2.7

sistnämnda frågeställning som vi ska gripa oss an i nästa avsnitt.

Ett exempel på ”flerparadigmatisk” forskning

Hassard (1991) använde sig av den paradigmmodell som Burrell & Morgan (1979) utvecklat i syfte att genomföra en empirisk analys av beteendemönster i det brittiska brandförsvaret. Hassard visade hur det paradigm som man använder som referensram påverkar vilka olika insikter om eller bilder av organisationen som man får. Eftersom varje ”paradigmkollektiv” behandlar sina forskningsproblem på skilda sätt, anpassades undersökningen till att ta upp frågor som rörde arbetsorganisation och som respektive kollektiv skulle anse som legitima. De fyra huvudsakliga områdena var de följande:

• arbetsmotivation (funktionalistiskt paradigm)

• arbetsrutiner (tolkningsparadigm)

• chefsutbildning (radikalt humanistiskt paradigm)

• relationer på arbetsplatsen (radikalt strukturalistiskt paradigm).

Även om det inte finns något nödvändigt samband mellan exempelvis arbetsmotivation och det funktionalistiska paradigmet, slår Hassard fast att det i logisk och praktisk bemärkelse var svårt att ha fokus på en enda frågeställning från vart och ett av de fyra perspektiven, eftersom det bara är vissa forskningsproblem som respektive paradigm uppfattar som viktiga.

För den funktionalistiska delstudien var målet att ta reda på hur heltidsanställda brandmän bedömde hur pass motiverande deras arbetsuppgifter var; Hassard använde sig av Job Diagnostic Survey (som utvecklats av Hackman & Oldham 1980; se Forskning i fokus 7.3). 110 enkäter delades ut till ett stratifierat urval av brandmän (på grundval av ålder och anställningstid), och bortfallet blev bara 15 procent. En analys av resultaten med hjälp av statistiska testmetoder visade att även om brandmännens arbetsuppgifter uppvisade en måttligt hög motivationspotential så var ”detta faktiskt inte något problem, eftersom deras behov av psykologisk utveckling på arbetsplatsen också var måttliga” (Hassard, 1991, s. 285).

När det gällde tolkningsparadigmet ombads brandmännen beskriva och förklara sina dagliga arbetsuppgifter i syfte att möjliggöra en etnometodologisk delstudie av en brandmans arbetsrutiner och arbetsaktiviteter (se kapitel 22, avsnittet ”Samtalsanalys”, för en beskrivning av etnometodologi; se även Nyckelbegrepp 17.1). En analys av samtalsdata som insamlats under en tremånadersperiod riktade fokus på hur rutinartade skeenden för brandmännens del hela tiden beledsagades av den osäkerhet som var följden av det konstanta utryckningshotet. Forskningen tyder på att brandförsvaret i Storbritannien ”utgör en kulturell företeelse som är föremål för kontinuerlig handlingsberedskap” (a.a., s. 288).

Den radikalt humanistiska studien genomfördes på grundval av det som kallas kritisk teori och beskriver hur chefsutbildningen inom brandförsvaret bidrar till reproduktionen av en ideologi som stöder och förstärker kapitalistiska värderingar. Data samlades in om den utbildningspraxis som var aktuell då enskilda brandmän skulle avancera till första linjens chefer. Analys av ljudbandsinspelningar av formell klassrumsundervisning och diskussioner mellan kursdeltagarna visade hur de interna utbildningsprogrammen gjorde det möjligt för organisationen att behålla en strikt kontroll över de budskap som avgavs. Analysen visade också hur man selektivt kunde använda olika teorier för att förstärka den existerande maktstrukturen.

Det radikalt strukturalistiska perspektivet, slutligen, representerades genom en användning av det som kallas arbetsprocessteori (”labour process theory”) med fokus på utvecklingen av relationer på arbetsplatsen och uppkomsten av olika konflikter under en längre tid. En historiskt inriktad analys av förhandlingar rörande brandmännens arbetstider (för att kunna bli jämförbara med andra yrken) och strejkaktioner visade hur ”mått och steg vidtagits som ökat ledningens kontroll över arbetsprocessen, samtidigt som man skapat ökad produktivitet under den förkortade arbetstiden” (a.a., s. 294).

Hassard kunde på så sätt ifrågasätta idén om att paradigmen var oförenliga och menar att ett flerparadigmatiskt forskningsprogram i stället kan användas för att utveckla en större variation i forskningen om organisationer och utmana det slags absolutistiska analys som är vanligt före-

kommande i tidskrifter som Administrative Science Quarterly. Enligt Johnson & Duberley (2000) kan emellertid olikheten i fokus mellan de fyra delstudierna enbart bekräfta de grundläggande skillnaderna mellan paradigmen och därmed deras inkommensurabilitet. Sammanfattningsvis visar Hassards undersökning hur de fyra paradigmen (i egenskap av att utgöra konkurrerande versioner av verkligheten) kan tillämpas parallellt, men inte hur de kan kombineras med varandra.

Forskningsstrategi – kvantitativ och kvalitativ

Många författare som skriver om metodologiska frågeställningar skiljer ofta mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Distinktionens ställning eller status är tvetydig; vissa författare menar att det handlar om en grundläggande skillnad, medan andra tycker att det inte längre är någon användbar åtskillnad eller att den till och med är ”falsk” (Layder, 1993, s. 110). Det finns emellertid inte särskilt mycket som tyder på att skillnaden blir mindre – tvärtom verkar det som om den blir både viktigare och tydligare.

Distinktionen kvantitativt–kvalitativt dyker ofta upp i denna bok, eftersom den enligt vår mening handlar om ett fruktbart sätt att klassificera olika metoder eller tillvägagångssätt inom företagsekonomisk forskning. Skillnaden kan också fungera som ett paraply som täcker ett stort antal frågeställningar rörande denna typ av forskning.

Vid en första anblick kan det tyckas som om åtskillnaden mellan kvantitativt och kvalitativt bara handlar om det faktum att kvantitativa forskare mäter olika företeelser och att kvalitativa forskare inte gör det (eller mäter på ett annat sätt). Det finns faktiskt en sådan tendens, men många författare menar att olikheterna går djupare än till att bara handla om den tämligen ytliga frågan om huruvida man använder sig av kvantifiering eller inte. För många författare och forskare skiljer sig kvantitativ och kvalitativ forskning åt när det gäller både den kunskapsteoretiska grundvalen och flera andra frågeställningar.

Om vi utgår från de teman som varit i fokus för de tre senaste avsnitten – sambandet mellan teori och forskning, kunskapsteoretiska överväganden och ontologiska frågor – antar kvantitativ respektive kvalitativ forskning också formen av två specifika forskningsstrategier. Med det begreppet avser vi helt enkelt en generell inriktning när det gäller genomförandet av forskning inom företagsekonomi och management. Tabell 2.1 ger utifrån dessa teman en översiktlig bild av skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskning.

Kvantitativ forskning kan alltså betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data och att den:

• innehåller ett deduktivt synsätt på förhållandet mellan teori och praktisk forskning, där tyngden ligger på teoriprövning

• har införlivat den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt, framför allt när det gäller positivismen

• rymmer en uppfattning om den sociala verkligheten som går ut på att den utgör en yttre och objektiv verklighet.

Tabell 2.1 Grundläggande skillnader mellan kvantitativ respektive kvalitativ forskningsstrategi.

KvantitativKvalitativ

Huvudsaklig inriktning när det gäller vilken roll teorin ska spela i relation till forskning

Deduktiv, teoriprövning

Induktiv, teorigenerering

Kunskapsteoretisk inriktning Naturvetenskaplig modell, framför allt positivism

Ett tolkande synsätt (interpretativism)

Ontologisk inriktning ObjektivismKonstruktionism

Till skillnad från detta kan kvalitativ forskning uppfattas som en forskningsstrategi som vanligtvis lägger vikt vid ord och inte kvantifiering under insamling och analys av data och att den:

• i huvudsak betonar ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning, där tyngden läggs på generering av teorier

• tar avstånd från den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt (framför allt när det gäller positivismen) och i stället föredrar att lägga tonvikten på hur individerna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet

• rymmer en bild av den sociala verkligheten som en ständigt föränderlig egenskap som hör till individernas skapande och konstruerande förmåga.

Det ryms emellertid mycket mer i distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning än vad denna korta jämförelse ger vid handen. I kapitlen 7 och 17 ska vi gå djupare in på vad kvantitativ respektive kvalitativ forskning innebär; i kapitlen 26 och 27 ska vi också ta upp skillnaderna mer i detalj. Det är framför allt ett antal särskiljande faktorer som följer av att en kvantitativ inriktning är kopplad till en positivistisk kunskapssyn och att de som ansluter sig till en kvalitativ inriktning tar avstånd från den kunskapssynen. De skillnader som tabell 2.1 visar är med andra ord visserligen av grundläggande slag, men ändå av stor vikt.

Kopplingarna mellan de olika drag som kvantitativ respektive kvalitativ forskning uppvisar är emellertid inte så enkla som den tabellen eller det föregående avsnittet kan få oss att tro. Även om det kan vara bra att ställa de två strategierna mot varandra, är det viktigt att inte slå in en kil mellan dem och tro att de är oförenliga.

Det är till exempel vanligt att beskriva kvalitativ forskning som att den är inriktad på generering och inte på prövning av teorier, men det finns också exempel på undersökningar där man använt en kvalitativt inriktad forskning för att pröva och inte för att generera en teori. Till exempel Hochschilds (1983) teori om emotionellt arbete (se Forskning i fokus 17.1) var ett resultat av en enkätundersökning bland studenter. Teorin prövades sedan på två yrkesgrupper för att få en bild av hur pass generell eller tillämpbar den var; då användes flera kvalitativa metoder, bland annat intervjuer och deltagande observation. Detta gjorde att teorin kunde utvecklas genom ett införlivande av idén om emotionellt arbete (det vill säga arbetsuppgifter av emotionell art). Undersökningen visade att kvalitativa metoder kan användas för prövning av en teori, även om de vanligtvis förknippas med teorigenerering. Även om Hochschilds undersökning i stort sett är interpretativistisk i sin kunskapsteoretiska inriktning och har sin tonvikt på hur flygplansvärdinnor uppfattar sin arbetsrollsidentitet, är det dessutom slående att resultaten rymmer en objektivistisk mer än en konstruktionistisk anstrykning.

När Hochschild till exempel beskriver marknadsföringen och reklamstrategierna som Delta Airlines

Forskning i fokus 2.8

använde sig av, beskriver hon hur kabinpersonalen tvingades hantera passagerarnas ouppfyllda förväntningar (som skapats av denna marknadsföring) genom sitt emotionella arbete. Hon kopplar samman kravet på emotionellt arbete med strukturella villkor på flygmarknaden och förutsätter således en social verklighet som finns ”där ute” och som uppvisar formella och objektiva egenskaper. Det är ett exempel på kvalitativ forskning i den meningen att undersökningen inte rymmer någon kvantifiering (eller mycket lite av en sådan), men den uppvisar inte heller samtliga de egenskaper eller utmärkande drag som tabell 2.1 beskriver. Undersökningen uppvisar i sig interpretativistiska övertoner, trots användningen av kvantitativa forskningsmetoder.

Slutsatsen blir att kvantitativa och kvalitativa undersökningar står för olika forskningsstrategier och att dessa inriktningar skiljer sig tydligt åt när det gäller vilken roll teorin spelar, vilken kunskapssyn de rymmer och vilka ontologiska ståndpunkter som ingår. Distinktionen är emellertid inte av ett orubbligt eller benhårt slag, utan olika undersökningar som uppvisar de grundläggande och generella drag som hör till den ena inriktningen kan också rymma drag av den andra inriktningen. Många menar också att de två kan kombineras med varandra i ett övergripande forskningsprojekt – kapitel 27 beskriver just denna möjlighet. I det kapitlet ska vi också beskriva hur managementforskare på olika sätt kan kombinera dessa två strategier.

I Forskning i fokus 2.8 finns det ett exempel på en studie där man använt sig av olika metoder (flermetodsforskning). En anledning till att beskriva den undersökningen i detta sammanhang är att tidigt i boken visa på möjligheten att utföra den typen av forskning; en annan anledning är att visa att detta på intet vis innebär att man driver in en kil mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Genom att ställa de två angreppssätten mot varandra är det lätt att tro att de är oförenliga med varandra, men som exemplet i Forskning i fokus 2.8 visar kan de på ett fruktbart sätt kombineras med varandra inom ramen för ett visst forskningsprojekt.

Forskning med hjälp av flermetodsforskning – ett exempel

Holmberg m.fl. (2008) genomförde i Sverige en studie av chefskapets betydelse vid implementering av en evidensbaserad praxis avseende drogmissbruk och kriminellt beteende. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden utgjordes av en enkät som skickades ut via post till den behandlingspersonal som ingick i den grupp som skulle implementera behandlingsprogrammen. Enkäten gav huvudsakligen kvantitativa data som gjorde det möjligt för forskarna att undersöka hypoteser som hade att göra med sådana faktorer som sannolikt kunde stärka eller försvaga implementeringen av de evidensbaserade programmen.

Dessa kvantitativa data visade att chefsbeteendet hos dem som hade till uppgift att leda sådana program var relaterat till arbetstillfredsställelse, till arbetsresultat och till hur personalen som skulle implementera programmen till vardags upplevde sin situation. Enkätresultat gjorde det därför möjligt för forskarna att visa vilka konsekvenser chefsbeteendet fick för de vardagliga arbetsuppgifterna när det gällde den personal som var verksam med att implementera programmen. Programmens framgång eller misslyckande kunde på ett avgörande sätt vara beroende av den organisatoriska miljö som ledarna skapade för implementeringsprocessen.

Kvalitativa data hämtades från djupgående intervjuer, vilka genomfördes med 65 respondenter som arbetade för organisationer som var knutna till programmen. Drygt hälften av dessa individer tillhörde behandlingspersonalen och resten var chefer eller hade någon annan funktion. Ytterligare data kom från observationer av möten där man diskuterade programmen och från deltagande i utbildningstillfällen. Intervjuerna visade hur viktigt det var att cheferna aktivt visade intresse för vad personalen gjorde för att implementera programmen och att cheferna var tillgängliga för exempelvis stödsamtal. Om personalen hade problem med implementeringen, var en viktig orsak till detta att cheferna inte var intresserade och att de inte gav stöd eller tilldelade resurser som var viktiga för en framgång. Forskarna skriver följande i sin diskussion om de resultat de fått (a.a., s. 168):

När personalens upplevelser och beskrivningar av chefernas beteende är i fokus kan enkätmetoder visa sig otillräckliga när det gäller att fånga den dynamik som rör chefernas inverkan på implementeringsprocesserna, och en kombination av olika metoder kan sannolikt ge en mer balanserad förståelse av chef- och ledarskapet … I denna undersökning genomförde vi intervjuer och observationer för att kunna göra en mer kontextsensitiv tolkning av implementeringsprocessen. Studien kan ses som ett steg i riktning mot mer utvecklade undersökningar som kan fånga lite mer av den komplexitet som är inbegripen vid en implementering av ny praxis i exempelvis behandlingsorganisationer.

Forskarnas slutsats var således att en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder gav en bättre och mer fullständig bild. Samtidigt visar studien på komplexiteten i begreppet evidensbaserad management (se Nyckelbegrepp 1.1) genom att undersökningen lyfter fram vikten av och komplexiteten i implementeringen av en evidensbaserad praxis.

Faktorer som påverkar hur företagsekonomisk forskning bedrivs

Vi börjar nu få en bild som säger att företagsekonomisk forskning påverkas av många olika faktorer.

Figur 2.2 sammanfattar de olika former av påverkan som hittills har berörts och lägger också till två nya, nämligen den roll som värderingar och praktiska hänsyn spelar. Kunskapsteori

Företagsekonomisk forskning

Personliga värderingar

Värderingar speglar forskarens personliga åsikter eller känslor. Vid en första anblick kan man förvänta sig att en samhälls- och organisationsforskare ska vara värderingsfri och objektiv i sin forskning. Helst skulle man vilja påstå att en forskning som bara är en spegling av personliga åsikter och förutfattade meningar inte ska anses giltig eller vetenskaplig, eftersom den styrs av subjektiva faktorer. Men en sådan uppfattning blir i dag allt mindre vanlig bland dagens samhällsvetare. Émile Durkheim (1858–1917) menade att en följdsats av hans tes att man ska betrakta sociala fakta som ting var att ”alla förutfattade meningar måste bort” (Durkheim, 1938, s. 31). Eftersom värderingar utgör en form av förutfattade meningar gick hans uppmaning implicit ut på att man skulle ha dem under kontroll då man forskade. Den ståndpunkten är inte särskilt trovärdig i dagens läge, eftersom man blivit alltmer medveten om att det är omöjligt för en forskare att ha en fullständig kontroll över sina värderingar. De kan dyka upp överallt i forskningsprocessen, bland annat under följande faser:

Praktiska hänsyn

Figur 2.2 Faktorer som påverkar företagsekonomisk forskning.

• valet av forskningsområde

• utformningen av de frågeställningar som ska utforskas

• valet av metod(er)

• utformningen av forskningsdesign och tekniker för datainsamling

Reflektion 2.1

• genomförandet av datainsamlingen

• analysen av data

• tolkningen av data

• formulering av slutsatserna.

Faktorer som påverkar metodval i organisationsforskningen

Buchanan & Bryman (2007) beskriver sex olika typer av faktorer som kan påverka forskares metodval när det gäller organisationsforskning:

• Organisatoriska, till exempel organisationsstorlek och förändringsfrekvens. Buchanan beskriver en situation där frågan ”Vilken är din arbetstitel?” gav upphov till något förvirrade svar från cheferna, vars roller förändrades från vecka till vecka.

• Historiska. Tidigare undersökningar av det aktuella temat måste tas med i beräkningen, eftersom organisationsstudier sällan är av kumulativ art.

• Politiska, till exempel förhandlingar när det gäller forskningsmål, att få tillgång till respondenter, anpassning efter olika grupper av intressenter samt hur olika metoder uppfattas av representanter för vetenskapliga tidskrifter, något som påverkar forskarnas möjlighet att kunna publicera sina resultat.

• Etiska. Forskare ställs allt oftare inför en etisk granskning och detta påverkar forskarnas beteende.

• Resultatmässiga. Akademiker respektive verksamma chefer har olika förväntningar när det gäller företagsekonomisk forskning: den förstnämnda gruppen förväntar sig kunskap och insikter och den sistnämnda vill ha praktiska råd och rekommendationer. Utvecklingen av evidensbaserad management, som kommer att tas upp i kapitel 4 (se även Nyckelbegrepp 1.1), har bidragit till att skärpa motsättningarna och debatterna kring detta.

• Personliga, till exempel i vilken utsträckning forskaren tycker om att ha direkt kontakt med sina respondenter. Vissa forskare tycker om att ha direkta och konkreta kontakter med respondenterna, medan andra föredrar att begränsa kontakterna till ett utbyte via dator.

Buchanan & Bryman (a.a.) menar att dessa oundvikliga faktorer inte ska betraktas som ovälkomna distraktioner utan som viktiga delar av forskningsprocessen. De drar slutsatsen att det som en följd av detta är mycket svårt att vidmakthålla en syn på forskaren som en neutral observatör. Metodvalet är således ingen helt rationell process där man väljer det mest effektiva sättet att ta itu med en viss frågeställning, utan det är en mycket komplicerad och ständigt pågående process.

Det finns ett stort antal tillfällen då förutfattade meningar och värderingar kan störa forskningsprocessen (se Reflektion 2.1). Värderingar kan dyka upp när som helst i en undersökning. Forskaren kan under forskningens gång utveckla en känsla eller en form av sympati (som inte var för handen från början) för de människor som studeras. Det är till exempel vanligt att forskare som arbetar utifrån en kvalitativ forskningsstrategi, framför allt om de använder sig av deltagande observation eller djupgående intervjuer, utvecklar en personlig närhet till eller en känsla av samhörighet med de människor som studeras –ibland i sådan utsträckning att de har svårt att skilja sin roll som samhällsforskare från de åsikter och attityder som de studerade individerna har.

Denna benägenhet kan förstärkas av att vissa forskare ibland har en mycket positiv inställning till svaga och förtryckta grupper. Ett exempel på det är att Beynon (1975) efter publiceringen av sin klassiska undersökning av Fords fabrik i Dagenham fick kritik från massmedias sida för att han blivit alltför känslomässigt involverad i arbetarnas livssituation. Forskare kan emellertid också ställa sig negativa till de individer som studeras. Att känna sympati för de människor och de organisationer som studeras är en specifik fråga för företagsekonomiska forskare som i många fall är deltidsstudenter som väljer att studera frågor eller problem i sina egna organisationer. Därmed är de redan engagerade i organisationen som deltagande observatörer och har en förförståelse som

har sin grund i detta. Detta är särskilt uttalat i aktionsforskningsprojekt (se kapitel 17), där målet är att intervenera i olika situationer och samtidigt studera dem. Enligt Coughlan (2001) ställs forskare i sådana situationer inför tre frågeställningar som är relaterade till varandra:

• Deras förförståelse av miljön, något som handlar om de kunskaper, insikter och erfarenheter som forskare har om den konkreta och upplevda verkligheten i sin organisation. De känner exempelvis redan till historien, viktiga skeenden, den jargong man använder sig av och vem man ska vända sig till för att få information.

• Deras dubbla roller gör att de skiljer sig från andra medlemmar av organisationen och kan påverka de data som framkommer, framför allt om undersökningen kan hota existerande normer i organisationen.

• Organisationens politik rör den potentiella följden av en aktionsforskning som kan leda till en destabilisering av organisationsnormer och ett ifrågasättande av etablerade handlingsmönster, vilket kräver en uttalad politisk skicklighet. Även om detta är särskilt tydligt i aktionsforskning, är förmågan att hantera organisationens politik något som är gemensamt för många företagsekonomiska undersökningar (se Reflektion 2.1).

En annan ståndpunkt när det gäller frågan om värderingar och skevheter tyder på att forskningen inte kan vara värderingsfri och att man därför bör säkerställa att det inte finns någon okontrollerad inverkan från värderingar i forskningsprocessen. Man ska därför stärka medvetenheten genom att reflektera över den påverkan som sådana faktorer kan utöva. Denna uppfattning bygger på antagandet att forskarnas tidigare kunskaper, erfarenheter och attityder kommer att påverka inte bara hur de uppfattar saker och ting utan också vad de uppfattar. Exemplet i Forskning i fokus 2.9 tar upp några av de här frågorna.

En annan infallsvinkel går ut på att argumentera för en medvetet värdeladdad forskning. Den vägen väljer vissa feministiska författare, som menar att det bara är sådan kvinnoforskning som är för kvinnornas sak som kan anses vara förenlig med kvinnors mer generella politiska behov. Mies (1993, s. 68) har hävdat att det postulat som innebär ”en värderingsfri forskning, neutralitet och opartiskhet gentemot undersökningspersonerna i den feministiska forskningen ska ersättas med en medveten partiskhet, som kan uppnås via en partiell identifiering med de individer som studeras”.

Betydelsen av de feministiska idéerna när det gäller värderingar går emellertid längre än så. Det fanns i början av 1980-talet flera feministiska forskare som

menade att de principer och tillvägagångssätt som förknippades med kvantitativ forskning var oförenliga med feministisk forskning om kvinnor. För forskare som Oakley (1981) var kvantitativ forskning intimt lierad med det manliga värde rörande kontroll som finns i denna forskningsstrategis generella inriktning – kontroll över respondenten och kontroll över den situation eller kontext där forskningen genomförs. Dessutom uppfattades forskningsprocessen som enkelriktad; forskarna hämtade information från de individer som studerades utan att lämna särskilt mycket (oftast inget alls) i gengäld. För många feminister gränsade en sådan strategi till exploatering, vilket var oförenligt med feminismens värden rörande systerskap och icke-hierarkiska relationer mellan kvinnor.

Motviljan mot kvantitativ forskning resulterade bland de feministiska forskarna i en viss förkärlek för kvalitativa studier. Kvalitativ forskning uppfattades inte bara som mer överensstämmande med feminismens värderingar utan ansågs också vara mer användbar och lättare att anpassa efter dessa värderingar. Den feministiska kvalitativa forskningen kom således att förknippas med ett synsätt där forskaren undviker en värdeneutral inställning och engagerar sig i de studerade individerna som människor, inte bara som respondenter som utsätts för ett eller annat datainsamlingsinstrument. Utifrån den feministiska ståndpunkten avseende både kvantitativ och kvalitativ forskning framgår det tydligt hur olika värderingar får konsekvenser för hur man ska studera sociala företeelser. På senare tid har emellertid feministernas attityd till kvantitativ forskning mjuknat något. Flera författare har visat på den praktiskt genomförbara och acceptabla roll som kvantitativ forskning kan spela, framför allt om den tillämpas i kombination med kvalitativt inriktad forskning (Jayaratne & Stewart, 1991; Oakley, 1998). Vi återkommer till denna frågeställning i kapitlen 17, 26 och 27.

Det finns således olika ståndpunkter när det gäller värderingar och värderingsfrihet. Det är numera alltmer sällan som författare ansluter sig till uppfattningen att objektivitetsprincipen kan omsättas i praktiken. Kvantitativa forskare verkar ibland skriva på ett sätt som kan rymma en antydan om att de är objektiva (Mies, 1993), men vi vet faktiskt inte i vilken grad de ställer upp på ett sådant objektivitetskrav. Det finns i dag en allt större medvetenhet om de begränsningar som objektiviteten rymmer, och några av de mer självsäkra – för att inte säga naiva – utsagorna om detta (till exempel Durkheims) har man tagit avstånd från.

Värderingar kan vara av relevans för det praktiska genomförandet av en undersökning på ytterligare ett sätt, nämligen att man ska följa vissa etiska regler eller principer (en frågeställning som vi återkommer till i kapitel 6).

Forskning i fokus 2.9

Den påverkan som forskningsvärderingar kan utöva på en forskares

”vanliga” liv

Brewis (2005) berättar om hur hennes forskning om sexuella trakasserier och sexindustrin fick konsekvenser för hennes vardag överlag. Hon menar att hennes motiv för att välja att studera sexualitet och organisation ”inte är tillfälliga eller lätta att beskriva, även om kopplingar mellan mitt eget liv och min forskning utan tvivel existerar” (a.a., s. 540). För Brewis del fungerar läsarna som levnadstecknare eller biografiskrivare, ”de formar och konstruerar författaren som en viss typ av människa” (a.a., s. 494). I hennes fall har detta inbegripit att hon bett dem att utifrån hennes forskningsintressen göra ”vissa antaganden” om hennes privata liv. Hon förklarar det på följande sätt (a.a., s. 498):

[O]m andra möter mig i miljöer som konferenser, lyssnar på mina presentationer, läser eller hör talas om mitt arbete, härstammar deras konstruktion av vem jag är och vad jag gör till stor del från hur de tillskriver mig genus och sexualitet … Vissa djupt liggande paradigm verkar ha konstruerat mig som det slags författare som har intima relationer med sina kolleger. Eftersom man tillskriver mitt genus som kvinnligt och eftersom jag tenderar att samarbeta med andra individer som tillskrivs ett genus som manligt, har uppenbarligen dessa tecken –med hjälp av den heterosexuella matrisen – tolkats som att mina relationer till dessa individer går utöver en okomplicerad professionell kontakt.

Denna biografiska konstruktion av en professionell identitet fyller funktionen att bekräfta den sexistiska åsikten att kvinnor endast kan göra karriär i en organisation genom att utnyttja sin sexualitet. Brewis analys visar på en cyklisk dynamik när det gäller den roll som värderingar spelar för valet av forskningsobjekt. Det är inte bara biografin som påverkar valet av forskningsfrågor, utan det valda forskningsområdet kan också påverka hur en läsare konstruerar forskarens biografi.

Praktiska överväganden

Vi får slutligen inte glömma bort den betydelse som praktiska frågor och hänsyn spelar när det gäller hur en viss undersökning ska eller kan utföras. Det finns ett antal dimensioner förknippade med detta. Val av forskningsstrategi, forskningsdesign och metod avpassas efter den specifika frågeställning eller problemformulering man arbetar utifrån. Om man är intresserad av att få fram den relativa betydelse som ett antal orsaker till en social företeelse har, är det mest sannolika att en kvantitativ strategi kommer att passa bäst, eftersom mätning eller klargörande av orsaker är grundtanken i en sådan strategi (det kommer att framgå av kapitel 7). Om man i stället är intresserad av vilken världsbild eller livssyn medlemmarna i en bestämd social grupp har, passar en kvalitativ strategi bättre för att fånga individernas uppfattningar och tolkningar av den verklighet de lever i.

Om en forskare är intresserad av ett tema eller ämnesområde som det i grunden inte finns någon tidigare forskning om, kan en kvantitativ strategi vara svår att tillämpa, eftersom det i så fall inte finns någon tidigare teori eller litteratur utifrån vilken man kan ställa upp hypoteser eller rikta in sin forskning. Ett mer explorativt angreppssätt är i så fall att föredra, och i en sådan situation kan en kvalitativ strategi passa forskarens behov bättre, eftersom den brukar förknippas med teorigenerering (och inte med teo-

riprövning; se tabell 2.1) och med en förhållandevis ostrukturerad syn på undersökningsprocessen (se kapitel 17).

En annan dimension rör vilket slags tema och vilka slags människor som ska undersökas. Om forskaren till exempel behöver studera individer eller grupper som sysslar med olaglig verksamhet, till exempel industrisabotage (Sprouse, 1992) eller snatterier (Ditton, 1977), är det inte särskilt troligt att en surveyundersökning skulle inge de aktuella personerna någon större tillit eller skapa den positiva relation som krävs för att få fram riktig information. Det är därför inte förvånande att de som forskat om sådana teman har valt en kvalitativ strategi.

Även om praktiska faktorer kan tyckas vara tämligen triviala och ointressanta i jämförelse med den ”upphöjda” värld där vi hittar filosofiska diskussioner om kunskapssyn och ontologiska frågor, är dessa faktorer viktiga. All samhällsvetenskaplig forskning skapas utifrån spännvidden mellan det ideala och det genomförbara. Därför är det många omständigheter som ingår vid olika beslut om hur man på bästa sätt ska gå till väga och som därmed påverkar frågeställning, undersökningspersoner och krav på forskaren. Därför kan företagsekonomiska forskare i vissa situationer ge exempel på ett visst mått av opportunism när det gäller deras val av forskningsområde och deras fokus på ett visst tema. Alvesson (2003) gör be-

trä ande kvalitativ forskning en åtskillnad mellan ett planerat–systematiskt och ett oförutsett–spontant synsätt på datainsamlingen. Den forskare som väljer det förstnämnda synsättet har en förhållandevis tydlig bild av vad som ska studeras och planerar datainsamlingsprocessen i syfte att komma fram till en uppsättning anteckningar och intervjuutskrifter när det hela är klart, och som sedan kan analyseras. Man kan till exempel vara intresserad av organisatorisk identitet som tema, och de anteckningar som görs under ett fältarbete och de frågor som ställs under intervjuerna speglar detta tematiska fokus. Resultatet av denna datainsamling utgör sedan den grund utifrån vilken forskaren formulerar sina resultat, om nu de data som samlats in är av intresse.

Ett oförutsett–spontant synsätt blir å andra sidan aktuellt då något oväntat och viktigt dyker upp. ”I en sådan undersökning förväntar sig forskaren att något intressant/generativt kommer att dyka upp” (Alvesson, 2003, s. 181). Även om det finns vissa nackdelar förknippade med ett sådant synsätt (det kan till exempel te sig något nyckfullt och ovetenskapligt), menar

Alvesson att det också finns vissa fördelar: ”den viktigaste är att sannolikheten ökar för att man kommer fram till intressant material. Det är inte forskaren som hittar det empiriska materialet, utan det är materialet som hittar forskaren” (a.a., s. 181). Genom att ut-

Projektarbete i praktiken

veckla en sensitivitet för rikhaltiga empiriska data och en villighet att reagera på de situationer där dessa visar sig, intar forskaren ett mer opportunistiskt angreppssätt när det gäller uppgiften.

Den erfarenhet som Bell (2012) gjorde i samband med en undersökning av nedläggningen av Jaguarfabriken i Coventry i Storbritannien (som låg i närheten av hennes bostad) utgör en illustration av hur en sådan oförutsedd–spontan undersökning kan utvecklas. I detta fall var undersökningen en följd av lokala kontakter som Bell redan hade etablerat och som gjorde att hon kunde få syn på olika skeenden som hade med nedläggningen att göra i takt med att de dök upp. Alvesson (2003) rekommenderar dock en viss försiktighet när det gäller att presentera studier som grundar sig på en oförutsedd–spontan forskningsinriktning, eftersom de konventioner som vissa akademiker omhuldar kan göra att de reagerar ogynnsamt på denna mer osystematiska metod att välja forskningstema, även då forskningsstrategin och forskningsdesignen har en fast grund. Det är potentiellt en riskabel strategi eftersom den förutsätter att något viktigt eller betydelsefullt kommer att materialiseras medan forskaren finns närvarande. Det kräver också en ständig vaksamhet från forskarens sida –plötsligt händer det något som är lätt att missa.

Hur personliga värderingar kan påverka studenters forskning

Många studenter påverkas av sina egna personliga värderingar och livserfarenheter i sina val av undersökningstema. Detta kan vara positivt genom att det bidrar till att intresset för det valda temat upprätthålls under hela projektet.

Ett exempel är att Chris intresse för kvinnligt ledarskap byggde på hans erfarenheter av hur detta hade utgjort grund för hans moders yrkeskarriär:

Min mamma ledde kurser om kvinnor i ledarpositioner för olika stora och globala organisationer så det hade alltid funnits böcker hemma om detta och vi brukade diskutera innehållet i dem. Så detta har alltid varit något som funnits i mina tankar och som intresserat mig när det gäller det som händer i mitt liv. Jag hade möjlighet att studera en organisation med många kvinnor som lyckades förhållandevis bra med sina karriärer och jag tyckte att det verkligen skulle vara intressant att studera detta. Redan innan jag fick min praktikplats i organisationen, något som gjorde att jag fick tillgång till den, hade jag bestämt mig för att jag ville studera denna frågeställning. När jag tänker tillbaka på det hela vet jag egentligen inte varför jag ville detta utan tyckte bara att det var något som kanske inte alla män skulle inrikta sig på. Jag tror att det var flera personer som förvånades lite över mitt val av projekt. Jag antar att jag också ville föra fram argumentet att alla män inte nödvändigtvis hör till ”grabbgänget” och inte behöver stå för allt negativt. Det kan ju förstås handla om en positiv försvarsmekanism, jag vet inte.

Något som också är av intresse i Chris beskrivning är att han är väl medveten om vikten av sin egen genustillhörighet som något som möjligen skulle kunna påverka hur andra uppfattade hans intresse.

Den utsträckning i vilken personliga värderingar påverkar ett forskningsprojekt kommer uppenbarligen att skilja sig åt mellan olika forskare. Angharads beslut om att studera hur kvinnor är underrepresenterade i ledningen för organisationer styrdes av ett akademiskt intresse och av personliga värderingar: ”Det var något som jag hela tiden ville ha som fokus för mitt projekt, men jag var också intresserad av min framtida karriär som kvinnlig chef och oroade mig för att jag en dag skulle upptäcka att jag fastnat i fel yrke.”

Dessa studenters erfarenheter lyfter fram betydelsen av forskares reflexivitet, en frågeställning som vi går djupare in på i kapitel 27.

Projektarbete i praktiken

genomföra en undersökning på sin egen arbetsplats

Chris, Karen och Lisa fick alla tillträde till platserna för sin forskning som en följd av deras praktikarbete i dem eller för att deras lärosäte hade organiserat tillträdet som en del av studierna.

Chris använde sig av de kontakter som han fått som praktikant för att få fatt i andra personer i banken som kunde underlätta hans arbete och ge honom viktig information:

Det hela ledde till att jag ringde högt uppsatta personer i banken, berättade vad jag höll på med och frågade om jag kunde få en pratstund med dem och de var verkligen positiva till detta. Därefter pratade jag med någon lite längre ner i organisationen som gjorde att jag fick kontakt med andra kvinnor i banken. Det var ett bra samtal. Hon gav mig mängder med information om andelen kvinnor på olika nivåer i ledningen, hur detta hade förändrats under årens gång, information om datorer och liknande. När jag var klar med min praktik hade jag kontaktat tre intervjupersoner och kunde återvända till universitetet med min idé.

Även Karen tyckte att det gick förhållandevis lätt att få tillåtelse av linjechefen att utföra sin forskning:

När jag väl hade bestämt mig för att detta var ett tema som jag var intresserad av att fördjupa mig i, diskuterade jag detta med min chef och fann att det var något som hon också var intresserad av. Även andra personer på avdelningen som sysslade med rekrytering blev också intresserade. Så det att få tillträde var egentligen inget problem. Det var förstås svårt att hitta tider då jag kunde prata med dem, men ledningen var inte emot att jag skulle genomföra mitt projekt.

Att på grundval av sin praktik få tillträde innebar emellertid också att Karen i viss mån hindrades av att hon var tvungen att kombinera sin heltidspraktik med sin forskarroll: När man ingår som en del av organisationen är det förstås bra för att man har tillgång till de personer som man känner. Om jag bad dem om en tjänst, hjälpte de mig för att jag hade gjort något för dem tidigare och det var bra. Men eftersom jag är så involverad i organisationen var jag å andra sidan orolig för att jag hade fört in mina egna uppfattningar i analysen.

I viss mån tror jag faktiskt att jag gjorde just det, även om jag så mycket som möjligt försökte ”ta på mig min universitetshatt” och förhålla mig något så när distanserad.

I vissa situationer kan det innebära svårigheter att utforska sin egen arbetsplats, vilket var något som Tom fick uppleva:

När jag påbörjade kursen hade jag ett tidsbegränsat arbete och visste att jag skulle flytta på mig. Därför var min arbetsmiljö inte fast och jag insåg att det skulle kunna bli svårt att få tillträde och ha kvar denna i den organisation som jag arbetade i. Situationen var alltså inte sådan att jag hade lång erfarenhet av organisationen och hade hittat olika saker som jag kunde studera i den omgivningen.

Möjligheten att som praktikant kunna studera den organisation som man befinner sig i är förstås inte något som är aktuellt för alla studenter och därför kan det vara av stor betydelse att man använder sig av personliga kontakter då man planerar sitt forskningsarbete. Att utforska sin egen arbetsplats väcker också speciella etiska och analytiska frågor som har sin grund i att man har dubbla roller som både kollega och som forskare, något som vi diskuterar i kapitlen 6 och 19.

Viktiga teman i kapitel 2

• Företagsekonomisk forskning är föremål för en omfattande debatt som rör dels dess relevans för praktiskt verksamma forskare, dels dess grundläggande syfte.

• Kvantitativ och kvalitativ forskning utgör olika angreppssätt när det gäller samhälleliga undersökningar och rymmer viktiga kunskapsteoretiska och ontologiska frågeställningar.

• Teori kan beskrivas som något som föregår den praktiska forskningen (som vid kvantitativa undersökningar) eller som något som blir en följd av den (som vid kvalitativa studier).

• Kunskapsteoretiska frågor är ständigt aktuella vid val av forskningsstrategi, och de rör i hög grad vad som passar bäst: en naturvetenskaplig modell

Repetitionsfrågor, kapitel 2

Teori och forskning

(framför allt positivismen) eller en tolkande, fenomenologisk modell.

• Ontologiska frågeställningar (som rör objektivism kontra subjektivism) står också för viktiga dimensioner när det gäller distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning.

• Dessa synpunkter har legat till grund för den modell med fyra paradigm som har varit en viktig påverkansfaktor inom företagsekonomisk forskning.

• Värderingar kan vid olika tillfällen påverka forskningsprocessen.

• Praktiska frågor när det gäller metodval är också av vikt.

• Feministiska forskare har tenderat att föredra ett kvalitativt synsätt, även om det finns vissa faktorer som tyder på en förändrad inställning till detta.

• Om du i nuläget har till uppgift att genomföra någon form av företagsekonomisk forskning, vilket skulle då ditt tema vara och vilka faktorer skulle påverka ditt val? Hur pass viktig är teori i dina överväganden?

• Beskriv översiktligt och med egna exempel skillnaden mellan omfattande eller stora (”grand”) teorier och teorier på mellannivå.

• Beskriv skillnaderna mellan induktiv och deduktiv teori och varför den åtskillnaden är viktig.

Kunskapsteoretiska (”epistemologiska”) synpunkter

• Beskriv innebörden i följande begrepp: positivism, realism och interpretativism. Varför är det av vikt att ha en förståelse av deras betydelse?

• Vilka blir följderna av kunskapsteoretiska överväganden för forskningens praktik?

Ontologiska synpunkter

• Vilka är de huvudsakliga skillnaderna mellan kunskapsteoretiska och ontologiska aspekter?

• Vad menas med objektivism och konstruktionism?

• Vilka teoretiska idéer har varit särskilt viktiga när det gäller det ökande intresset för kvalitativ forskning?

Förhållandet mellan å ena sidan kunskapsteori och ontologi och å andra sidan företagsekonomisk forskning

• Vilka är de fyra huvudsakliga paradigmen inom företagsekonomisk forskning och hur påverkas de olika resultat som forskare kommer fram till av dessa paradigm?

Forskningsstrategi: kvantitativ och kvalitativ forskning

• Beskriv de huvudsakliga skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskning i termer av (1) förhållandet mellan teori och data, (2) kunskapsteoretiska aspekter och (3) ontologiska aspekter.

• I vilken utsträckning är kvantitativ forskning uteslutande inriktad på prövning av teorier och kvalitativ forskning på generering av teorier?

Påverkansfaktorer som rör genomförande av företagsekonomisk forskning

• Hur kan egna personliga värderingar påverka val av forskningsteman?

• Nämn de tre viktigaste praktiska faktorerna som man måste ta hänsyn till i ett forskningsprojekt.

Kapitel 3. Forskningsdesign

Ᏽ Kapitlets huvudsakliga innehåll

När vi riktar fokus på olika typer av forskningsdesign uppmärksammar vi olika referensramar som rör insamling och analys av data. En forsknings- eller undersökningsdesign handlar om kriterier som kommer till användning då man ska bedöma eller utvärdera samhällsvetenskapliga undersökningar. En design utgör därför en ram för generering av empiriska data som passar både för en viss uppsättning kriterier och för de forskningsfrågor som forskaren är intresserad av. Följande behandlas i kapitlet:

• Reliabilitet (tillförlitlighet), replikation (upprepning) och validitet (giltighet) presenteras som kriterier för en bedömning av vilken kvalitet en undersökning uppvisar. Det handlar om en bedömning i termer av ett flertal kriterier som kommer att beröras i detta kapitel, bland annat begreppsvaliditet samt intern, extern och ekologisk validitet.

• Vi granskar påståendet att sådana kriterier egentligen har relevans enbart för kvantitativ forskning samt uppfattningen att man bör använda andra slags kriterier för bedömning av kvalitativa studier. Vi beskriver kortfattat dessa alternativa kriterier som rör trovärdighet.

• Därefter beskrivs översiktligt fem vanliga och ledande former av forskningsdesign (dessa beskrivs utifrån de kriterier som tillämpas för bedömning och utvärdering av undersökningsresultaten):

– experimentella undersökningar (och andra med liknande uppläggning, till exempel det som kallas för kvasiexperiment)

– tvärsnittsundersökningar, varav surveyundersökningar är den vanligaste formen – longitudinella undersökningar (och liknande former, till exempel panel- och kohortstudier)

– fallstudier

– komparativa eller jämförande undersökningar.

Inledning

I kapitel 2 introducerades begreppet forskningsstrategi som en allmän inriktning inom företagsekonomisk forskning i samband med distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning (som exempel på olika strategier). Det räcker emellertid inte med att enbart bestämma sig för vilken av dessa strategier som passar bäst. Man måste också ta ställning till två andra viktiga frågor, vilka i sin tur kommer att påverka en hel rad taktiska ställningstaganden som rör hur man konkret ska utföra forskningen och analysera de data den leder fram till. Dessa beslut rör val av forskningsdesign och forskningsmetod(er). Vid en första anblick kan dessa två begrepp tyckas stå för samma sak, men det är viktigt att skilja dem åt (se Nyckelbegrepp 3.1 och 3.2).

Forskningsmetoderna är förknippade med olika slag av forskningsdesign. En design utgör en struktur som styr och vägleder hur man dels konkret använder sig av en viss metod, dels analyserar de data eller

den information som framkommer. En form av design som vi tar upp i detta kapitel – fallstudien – brukar till exempel ofta beskrivas som en metod, men som vi ska se innebär en fallstudie en ingående eller detaljerad undersökning av ett specifikt fall (en individ, en grupp, en organisation eller ett samhälle). När man väl bestämt sig för vilket fall man ska studera, får man bestämma sig för en eller flera forskningsmetoder för insamling av data. Att bara välja en organisation och bestämma sig för att studera den på ett ingående sätt kommer inte att ge några data. Vilka frågeställningar är aktuella? Ska man observera? Intervjua? Gå igenom skriftliga källor? Dela ut enkäter? Alla dessa metoder kan bli aktuella, men det avgörande är att enbart ett beslut om eller ett val av en fallstudieuppläggning inte kommer att ge några data. Bartunek m.fl. (1993) bekräftar mångfalden när det gäller hur managementforskare definierar begreppet ”data” för att inbegripa reaktioner på enkätfrågor, utskrifter av o entliga utfrågningar, fallstudier och reklam.

Vi går i detta kapitel igenom fem olika former av forskningsdesign: experimentell design (med dess olika varianter, bland annat kvasiexperiment), tvärsnitts- eller surveydesign, longitudinell design, fallstudiedesign och komparativ design. Innan vi går in

Nyckelbegrepp 3.1

Vad innebär en forskningsdesign?

på vad dessa former av design innebär, och vilka skillnaderna mellan dem är, ska vi ta upp ett antal återkommande frågeställningar i den forskning som rör företagsekonomi och management och som berör några eller alla dessa exempel på forskningsdesign.

En forsknings- eller undersökningsdesign utgör en ram för insamling och analys av data. Valet av forskningsdesign speglar ställningstaganden som man gjort angående vilken prioritet som ska ges ett antal dimensioner eller aspekter av forskningsprocessen, bland annat den vikt man lägger vid:

• kausala samband mellan olika variabler

• generalisering till större grupper av individer än dem som konkret har deltagit i undersökningen

• förståelse av olika beteenden och den mening dessa har i de specifika kontexter de är en del av

• en bedömning över tid av olika sociala företeelser och de samband som finns mellan dem.

Nyckelbegrepp 3.2 Vad innebär en forskningsmetod?

En forsknings- eller undersökningsmetod utgör helt enkelt en teknik för insamling av data. Ett

flertal instrument kan bli aktuella, till exempel enkäter (som respondenterna fyller i på egen hand), strukturerade intervjuformulär eller deltagande observation (där forskaren observerar och lyssnar på andra människor).

Kvalitetskriterier för företagsekonomisk forskning

Tre av de viktigaste kriterierna för bedömning av den forskning som rör företagsekonomi och management är reliabilitet, replikerbarhet och validitet. Alla tre begreppen kommer att beskrivas mer i detalj i kommande kapitel, men dessförinnan kan det vara bra med en grundläggande genomgång av vad de innebär.

Reliabilitet

Reliabilitet (tillförlitlighet) rör frågan om huruvida resultaten från en undersökning blir desamma om undersökningen skulle genomföras på nytt, eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga betingelser.

Begreppet används i samband med frågan om de mått som utvecklas inom företagsekonomi (till exempel teamarbete, medarbetarnas motivation och e ektivitet i en organisation) är konsistenta eller följdriktiga. Vi ska i kapitel 7 gå djupare in på reliabilitetsbegreppet, framför allt när det gäller hur det kan tolkas och tillämpas. Reliabiliteten blir oftast aktuell då man gör en kvantitativ undersökning; den kvantitativt inrik-

tade forskaren är förmodligen intresserad av frågan om huruvida ett mått är stabilt eller inte. Om vi exempelvis finner att intelligenstest (vars syfte är att vara ett mått på intelligens) ger mycket olika resultat, till exempel att en och samma person får olika resultat då han eller hon besvarar uppgifterna i ett visst test, skulle vi börja tvivla på om vi verkligen mätt just intelligens. Vi skulle betrakta testet som ett icke reliabelt mått och sakna tilltro till dess följdriktighet och pålitlighet.

Replikerbarhet

Begreppet reliabilitet liknar ett annat kriterium i forskningssammanhang, nämligen replikerbarhet. Det händer ibland att en forskare vill försöka replikera (det vill säga reproducera eller upprepa) en undersökning och de resultat som andra forskare kommit fram till. Anledningarna till det kan vara många och skiftande, till exempel att man har en känsla av att de ursprungliga resultaten inte stämmer med dem från andra relevanta studier. För att en replikation ska kunna göras måste en undersökning vara möjlig att upprepa, det vill säga vara replikerbar. Detta är ganska självklart, och om en forskare inte i detalj beskri-

ver sitt tillvägagångssätt är en replikation omöjlig att genomföra. Om vi på liknande sätt ska kunna bedöma hur pass reliabelt ett visst mått på ett begrepp är, måste de procedurer som konstituerar det måttet kunna replikeras eller upprepas av någon annan.

Ironiskt nog är det inte speciellt vanligt med replikationer i företagsekonomisk forskning. När Burawoy (1979) i sin fallstudieforskning av en fabrik i USA av en tillfällighet fann att fabriken hade studerats trettio år tidigare av en annan forskare (Donald Roy) funderade han på att betrakta sin egen undersökning som en replikation. Men med tanke på den låga status som replikationer har i akademisk forskning kom han på andra tankar och valde att inte göra så. Han skriver: ”Jag visste att om jag replikerade Roys forskning skulle detta inte leda till någon avhandling och definitivt inget jobb … [Inom] akademin kommer de riktiga belöningarna inte från replikationer utan är beroende av originalitet!” (Burawoy, 2003, s. 650). Trots detta är möjligheten att upprepa en undersökning –dess replikerbarhet – högt skattad av många företagsekonomiska forskare som är verksamma inom den kvantitativa traditionen. Se Forskning i fokus 7.7 för ett exempel på en replikationsstudie.

Validitet

Ett annat och i flera avseenden det viktigaste forskningskriteriet är validitet (eller mätningsvaliditet, med ett mer specifikt uttryck). Validitet handlar om en bedömning av om de slutsatser som genererats från en undersökning hänger ihop eller inte. Vi ska precis som med reliabiliteten beskriva validiteten mer i detalj i kommande kapitel, men intill dess är det viktigt att vara medveten om vilka olika huvudsakliga slag av validitet som man brukar skilja mellan:

• Begreppsvaliditet. Detta kriterium gäller främst kvantitativ forskning och står för en strävan att komma fram till mått på samhällsvetenskapliga begrepp. Begreppsvaliditet kallas ibland även för teoretisk validitet; det handlar i grunden om huruvida ett mått för ett begrepp verkligen speglar det som begreppet anses beteckna. Mäter till exempel intelligenstest verkligen skillnader i intelligens? Om så inte är fallet kan vi ifrågasätta ett undersökningsresultat. Vi ska också vara medvetna om att den begreppsliga validiteten är relaterad till reliabiliteten: om ett mått på ett begrepp är instabilt genom att det fluktuerar och därför inte är reliabelt, kan det inte heller utgöra ett mått med tillräckligt hög validitet för begreppet i fråga. Bedömningen av begreppsvaliditeten förutsätter således att måttet är reliabelt.

• Intern validitet. Denna form av validitet har oftast med frågor om kausalitet att göra (vi går närmare in på detta i kapitel 7). Intern validitet handlar om

huruvida en slutsats som rymmer ett kausalt förhållande mellan två eller fler variabler är hållbar eller ej. Om vi påstår att x orsakar y, kan vi då vara säkra på att det verkligen är x som svarar för variationen i y och inte någon annan faktor som ger upphov till ett skenbart orsaksförhållande? I en studie som beskrivs i Forskning i fokus 3.1 sluter sig Frayne & Geringer (2000) till att en moralisk medvetenhet blir mer sannolik om en individ uppfattar att något kan medföra skadliga konsekvenser, till exempel att konkurrera ut någon i samma bransch (”omfattningen av konsekvenser”) eller då en individ ser att det finns social konsensus i en organisation om att en aktivitet är etiskt problematisk (”upplevd social konsensus”). Den interna validiteten väcker frågan om huruvida vi kan vara säkra på att omfattningen av konsekvenserna och upplevd social konsensus verkligen föranleder en variation i moralisk medvetenhet och att denna uppenbara kausala relation är verklig och inte har föranletts av något annat. När man diskuterar kausalitetsfrågor brukar man kalla den faktor som utövar ett kausalt inflytande för den oberoende variabeln och e ekten av denna för den beroende variabeln (se Nyckelbegrepp 3.3). När det gäller den undersökning av Parboteeah m.fl. (2009) som beskrivs i Forskning i fokus 2.3 utgjorde ”religiös tro” en oberoende variabel och ”arbetet som plikt” den beroende variabeln. Den interna validiteten väcker därmed frågan om hur pass övertygade vi kan vara om att den oberoende variabeln verkligen är, i varje fall delvis, ansvarig för den variation man funnit i den beroende variabeln.

• Extern validitet. Denna form av validitet väcker frågan om huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten. Det är i detta sammanhang som frågan om hur individer och organisationer väljs ut för att delta i en undersökning blir avgörande. Det är skälet till att Scase & Go ee (1989) ansträngde sig så mycket för att i detalj redogöra för hur de gjorde sitt urval av chefer i Storbritannien (se Forskning i fokus 3.8). Extern validitet är också en av huvudanledningarna till att kvantitativa forskare är så noga med att skapa representativa urval (se kapitel 8).

• Ekologisk validitet Detta kriterium handlar om huruvida samhällsvetenskapliga resultat verkligen är tillämpliga i människors vardag och i deras naturliga sociala miljöer. Cicourel (1982, s. 15) har uttryckt det på följande sätt: ”Kan våra instrument fånga vardagslivets betingelser, åsikter, värderingar, attityder och kunskaper hos dem vi studerar på det sätt som dessa kommer till uttryck i deras naturliga miljö?” Kriteriet rör problemet med att samhällsforskningen ibland producerar re-

sultat som kanske är tekniskt sett valida men som har föga att göra med det som händer i människors vardag. Om olika forskningsresultat inte är ekologiskt valida är de på sätt och vis produkter av samhällsvetarens arsenal av tekniker för insamling och analys av data. Ju mer en företagsekonomisk forskare ingriper i naturliga situationer, eller skapar onaturliga miljöer (till exempel i ett laboratorium eller till och med i ett speciellt rum för intervjuer), desto mer sannolikt är det att resultaten i ekologisk bemärkelse inte kommer att vara tillräckligt valida. Detta var ett viktigt resultat som visade sig i Hawthornestudierna (se Forskning i fokus 3.4). Dessutom kan slutsatser från en enkätundersökning uppvisa en hög begreppslig validitet, ha en tillräckligt hög intern validitet och vara externt valid (i den meningen att resultaten kan generaliseras till andra grupper som besvarar samma enkät), men den onaturliga situation det innebär att besvara frågor i en enkät kan innebära att resultaten får en begränsad ekologisk validitet.

Nyckelbegrepp 3.3

Vad innebär en variabel?

Ett slående drag i merparten av den diskussion som hittills förts är att den verkar vara mer inriktad på kvantitativ än på kvalitativ forskning. Både reliabilitet och validitet handlar i grunden om hur pass tillförlitliga och noggranna mätningarna är, och det är uppenbarligen av stort intresse i kvantitativ forskning. Intern validitet rör hållbarheten eller giltigheten i de resultat som specificerar ett kausalt samband, vilket är vanligast för kvantitativa forskare. Extern validitet kan vara av relevans vid kvalitativa undersökningar, men frågan om representativitet beträ ande undersökningspersoner och resultat har en mer uppenbar tillämpning inom den kvantitativa forskningen med dess intresse för de urvals- eller samplingstekniker som rör möjligheterna att få fram ett representativt urval av undersökningsobjekt. Frågan om ekologisk validitet har att göra med hur pass ”naturlig” forskningsansatsen är och den verkar vara relevant för både kvalitativ och kvantitativ forskning.

En variabel är helt enkelt en egenskap eller ett attribut som varierar när det gäller olika ”fall” (till exempel organisationer men också människor, kontor, affärer, fabriker, städer och nationer).

Om ett attribut inte varierar när det tillämpas på olika fall, kallas det för en konstant. Om alla tillverkningsföretag hade lika många manliga som kvinnliga chefer skulle detta attribut i respektive organisation utgöra en konstant, inte en variabel. Konstanter är sällan av något större intresse för forskare i företagsekonomi. Man brukar också skilja mellan olika typer av variabler; den mest grundläggande skillnaden är den mellan oberoende och beroende variabler. De förstnämnda sägs utöva en kausal påverkan på de sistnämnda.

Några forskare har försökt tillämpa begreppen validitet och reliabilitet på den kvalitativa forskningens praxis (se LeCompte & Goetz, 1982; Kirk & Miller, 1986; Peräkylä, 1997), men andra anser att den grund dessa begrepp har i den kvantitativa forskningen gör dem oanvändbara eller olämpliga i ett kvalitativt sammanhang. Författare som Kirk & Miller (1986) har tillämpat validitets- och reliabilitetsbegreppen i kvalitativ forskning, men använder då inte termerna på riktigt samma sätt. Vissa kvalitativt inriktade forskare föreslår ibland att de undersökningar som de genomför borde bedömas eller utvärderas på grundval av andra kriterier än de som används inom kvantitativ forskning. Lincoln & Guba (1985) menar att det behövs alternativa termer och andra bedömningsformer för kvalitativa studier. De föreslår bland annat trovärdighet (”trustworthiness”) som kriterium för hur pass bra en kvalitativ undersökning är. Olika aspekter av en sådan trovärdighet har paralleller med de tidigare nämnda kriterierna för kvantitativ forskning (vi återkommer till dessa kriterier i kapitel 17):

• Tillförlitlighet (”credibility”) motsvaras av intern validitet, det vill säga hur troliga eller sannolika resultaten är (det handlar då inte om statistisk sannolikhet).

• Överförbarhet (”transferability”) är en parallell till extern validitet, det vill säga om resultaten kan tilllämpas i andra kontexter.

• Pålitlighet (”dependability”) liknar reliabilitet, det vill säga om man får likartade resultat även vid ett annat tillfälle.

• Konfirmering eller bekräftelse (”confirmability”) svarar mot objektivitet, det vill säga om forskaren har haft kontroll över sina värderingar så att de inte påverkat undersökningen på något avgörande eller skevt sätt.

Hammersley (1992a) intar ett slags mellanposition i detta sammanhang. Även om han menar att validitet är ett viktigt kriterium (i den bemärkelsen att en empirisk redogörelse måste vara rimlig och trovärdig och ta hänsyn till det empiriska stöd som finns) före-

slår han också relevans som kriterium. Relevansen ska då bedömas utifrån den betydelse ett tema har inom ett ämnesområde eller vilket bidrag det kan lämna till litteraturen på området. De frågor som ingår i dessa olika ståndpunkter har att göra med de olikartade mål och syften som många kvalitativa forskare anser vara typiska för deras verksamhet. Vi ska gå in mer i detalj på dessa särskiljande drag i kommande kapitel. Vi ska emellertid också hålla i minnet att ett av de tidigare nämnda kriterierna – ekologisk validitet – oftast har formulerats i samband med kvantitativ forskning, men det är faktiskt något som också passar kvalitativ forskning. Kvalitativa studier inbegriper ofta en naturalistisk infallsvinkel (se Nyckelbegrepp 3.4), vilket innebär att forskaren strävar efter att samla in data i naturligt förekommande situationer och miljöer, inte i konstlade eller påhittade kontex-

Nyckelbegrepp 3.4

Vad innebär naturalism?

ter. Denna egenskap passar särskilt bra när det gäller etnografisk forskning, där deltagande observation utgör en framträdande teknik under datainsamlingen. Man menar dock ibland att den är mest applicerbar på den form av intervju som tillämpas av kvalitativa forskare och som är mindre styrande än den form som kommer till användning vid kvantitativa undersökningar. Vi kan förvänta oss att en stor del av den kvalitativa forskningen är starkare än den kvantitativa när det gäller ekologisk validitet.

Ett huvudsakligt syfte med att dessa frågor rörande företagsekonomisk forskning har tagits upp är att några av dem kommer att dyka upp igen i samband med diskussionen om forskningsdesign i nästa avsnitt, men de representerar i flera avseenden också en kuliss eller bakgrund för andra frågor som ska behandlas i bokens övriga kapitel.

Naturalism utgör ett intressant exempel på de lyckligtvis sällsynta fall då en term inte bara har olika utan även motsägande innebörder. Det går att urskilja tre betydelser av ordet:

• Naturalism står för ett åtagande att acceptera den naturvetenskapliga metodens principer. Denna innebörd, som har tydliga likheter med positivismen, förutsätter att allt som finns tillhör samma ordning och att det därför inte är någon skillnad mellan naturvetenskapens och samhällsvetenskapens objekt (M. Williams, 2000). För många naturalister innebär denna princip att det inte ska finnas några skillnader mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap när det gäller hur man ska bära sig åt för att studera olika företeelser. Denna version av naturalismen går i grund och botten ut på att det finns en enhet som omfattar naturvetenskapens och samhällsvetenskapens objekt och att det på grund av detta inte finns någon anledning för samhällsforskare att inte använda sig av samma angreppssätt som naturvetenskapliga forskare.

• Naturalism innebär att man är trogen eller anpassar sig efter arten av den företeelse som studeras. Enligt Matza (1969, s. 5) är naturalism ”den filosofiska uppfattning som strävar efter att man förblir trogen den natur som de företeelser som studeras uppvisar” och som ”förespråkar en överensstämmelse med eller trohet gentemot den naturliga världen” (a.a., s. 8). Denna tolkning av termen innebär en blandning av delar från en tolkande epistemologi och en konstruktionistisk ontologi (se kapitel 2). Naturalism anses stå för insikten att människor tillskriver olika beteenden mening och att de är ”författare” eller upphovsmän till sin sociala verklighet, inte passiva objekt.

• Naturalism är en forskningsinriktning där man försöker minimera den störning eller det intrång som artificiella datainsamlingsmetoder utgör. Denna tredje betydelse innebär att den sociala verkligheten vid en undersökning ska störas i så liten utsträckning som möjligt (Hammersley & Atkinson, 1995, s. 6).

Den andra och den tredje betydelsen överlappar varandra ganska mycket; det är lätt att föreställa sig att man, för att genomföra en naturalistisk studie i den andra bemärkelsen, måste ha naturalistiska principer i den tredje bemärkelsen som grund. Både den andra och den tredje betydelsen är oförenliga med och motsatta den första innebörden. De författare och forskare som utgår från en tolkande kunskapssyn anser alltid att naturalismen (som en del av positivismen) inte är ”trogen” den sociala verkligheten just för att den utgår från att det inte finns några skillnader mellan människor och naturvetenskapens objekt. Man bortser därför från människors förmåga att tolka den sociala verkligheten och att vara aktiva agenter, och genom att man uppvisar en preferens för naturvetenskapliga metoder använder man sig av artificiella tekniker vid datainsamlingen. När forskare och författare betecknas som antinaturalister är det alltid den första av dessa tre betydelser som de anses kritisera.

Boken ger en gedigen introduktion till företagsekonomiska forskningsmetoder. Uppdelningen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är grundläggande och bildar utgångspunkt för en stor del av bokens teman och för hur olika frågeställningar och tekniker beskrivs. Författarna presenterar och diskuterar de flesta metoder inom såväl kvantitativ som kvalitativ forskning. De visar också att man kan kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder.

Boken är uppdelad i fyra delar som behandlar följande ämnen: Del I: Forskningsprocessen

Del II: Kvantitativ forskning

Del III: Kvalitativ forskning

Del IV: Flermetodsforskning (”mixed methods research”) och andra synpunkter

Företagsekonomiska forskningsmetoder har en praktisk inriktning med många konkreta exempel och passar, genom sin bredd, för både grundläggande och mer avancerade kurser i vetenskaplig metod. Boken vägleder studenter som ska utföra ett forskningsprojekt och lotsar dem genom hela processen: från formulering av forskningsfrågor och litteraturgenomgång till utformning av frågeformulär, dataanalys och presentation av forskningsresultat.

Alan Bryman är professor vid University of Leicester. Emma Bell är professor vid Open University.

I denna tredje upplaga har författarna gjort omfattande förändringar, främst följande:

• Boken har genomgående fått nya exempel på och tillämpningar av aktuella forskningsresultat.

• Två nya kapitel har tillkommit: Ett inledande som vägleder läsaren genom bokens övriga innehåll och ett om urval vid kvalitativa undersökningar.

• Avsnitten om forskning med hjälp av internet har utvecklats – förutom de många exempel som finns i de övriga kapitlen handlar ett helt kapitel om detta.

• Ny teamruta: ”Projektarbete i praktiken”, som är erfarenheter och lärdomar som studenter på olika nivåer har fått av genomförda forskningsprojekt. Även handledare har bidragit med kommentarer om studentprojekten.

• Repetitionsfrågor avslutar varje kapitel.