9789147103546

Medicin 1 och 2

Elsie Setterberg

ISBN 978-91-47-10354-6

© 2011 Elsie Setterberg och Liber AB

Redigerad text från Medicinsk Grundkurs upplaga 1, skriven av Asta Bengtsson, finns bl.a. i kap. 1 (Sjukdom och bot – olika förklaringsmodeller), kap. 12 (Endokrina organ) och kap. 15 (Farmakologi).

Redaktion Jeanette Finne, Ulla Lindqvist Segelman

Formgivning Nette Lövgren

Bildredaktion Nadia Boutani Werner

Omslagsbild Maja Modén

Illustrationer Typoform AB

Produktion Thomas Sjösten

Första upplagan

1

Repro Repro 8 AB, Stockholm

Tryckt i Kina 2011

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm

tfn 08-690 90 00

www.liber.se

Kundservice tfn 08-690 93 30

fax 08-690 93 01

e-post: kundservice.liber@liber.se

K apitel 3

C ell, väv N ader, orga N o CH orga N syste M

K roppe N s i N re M iljö

t UM örsj UK do M ar 2 H älsa o CH o H älsa 25 att bevara H älsa N 48

a tt uppfatta vårdbehoven

Undersköterskan är den person som står närmast vårdtagaren, och det är hon/han som först kan märka förändringar i hälsotillståndet. Vårdtagaren kanske berättar att det inte känns så bra och undersköterskan kan se på ansiktsuttryck, kroppshållning, hudfärg etc. att det inte står rätt till.

I allt vårdarbete är det av betydelse att kunna iaktta och känna igen förändringar. För att lägga märke till det behöver man använda alla sina sinnen och sin förmåga att förstå människor. Genom att ta sig tid att lyssna kan man få veta vad som bekymrar vårdtagaren. Sedan beslutar man tillsammans om sjuksköterska eller läkare bör kontaktas eller ej. Det är viktigt att alltid fråga vårdtagaren om man får rapportera till den vårdansvariga om vad som kommit fram vid ett sådant samtal.

En duktig vårdare är ständigt lyhörd för vårdtagarens behov och försöker finna vägar för hur dessa kan tillfredsställas. Vårdarbetet ger många tillfällen till att inhämta nya kunskaper och erfarenheter. Man lär sig mycket enbart genom att lyssna till vårdtagare och arbetskamrater. Den som kombinerar detta med sina teoretiska kunskaper utvecklas till en kompetent vårdare som kan ge vårdtagaren den trygghet och tillit som hon har rätt att känna inför det personer hon är beroende av.

Iakttagelser och rapporter I ng

En 75-årig man kommer akut till sjukhus för vad man bedömer vara hjärtbesvär. Han behöver hjälp till toaletten. Vårdbiträdet som hjälper honom upptäcker att avföringen är kolsvart. Hon avstår från att spola och hämtar en sjuksköterska som får komma och göra sin bedömning. Tack vare undersköterskans vaksamhet kom mannen snabbt under behandling för sitt blödande magsår.

j o U r N al ■

Journal är ett dokument som läkaren skriver. Journalen innehåller upplysningar om patientens hälsotillstånd och behandling.

Anteckningar förs in vid varje tillfälle som någon form av förändring sker. Journalen innehåller bland annat:

anamnes = patientens egen berättelse om sin sjukdomshistoria.

hereditet = ärftlighet. Läkaren frågar om sjukdomar som funnits i släkten.

status = en beskrivning av det aktuella sjukdomstillståndet och de undersökningsresultat som ligger till grund för diagnosen.

diagnos = bestämning av sjukdomens art terapi = den behandling som läkaren ordinerar

Hur man skriver en journal, vem som ska få tillgång att läsa den, hur den ska förvaras och hur länge den ska bevaras är noga reglerat i Patientdatalagen 2008:355. Man har bara rätt att läsa en patients journal om man deltar i hans/hennes vård och behöver ta del av journalen för att klara sina vårduppgifter. Det man får veta genom att läsa journalen faller under tystnadsplikt, sekretess (offentlighets- och sekretesslagen 2009:400). En patient kan begära att få läsa sin egen journal.

Uppgi F ter »

Som undersköterska ska du kunna uppfatta vårdbehov och göra vissa bedömningar om hälsotillståndet hos vårdtagaren.

Varför är det viktigt att du kan göra 1. sådana bedömningar?

Beskriv vad som menas med inre och 2. yttre sjukdomsorsaker.

Hälsokorset visar att hälsa och frånvaro 3. av sjukdom inte är samma sak. Fundera över och beskriv olika situationer där en person kan ha en sjukdom, samtidigt som hon upplever att hon har hälsa.

Beskriv och ge exempel på vad som 4. menas med symtom som är

a) allmänna

b) specifika

c) subjektiva

b) objektiva.

sM ärta

Alla människor har vid något tillfälle drabbats av smärta. Inom vård och omsorg, och även i privatlivet, träffar man på människor med såväl akuta smärttillstånd som kroniska smärtor. Som undersköterska bör du känna till att det finns olika typer av smärta.

Du bör också veta att upplevelsen och utlevelsen av smärta är olika hos olika individer. Din förmåga att iaktta, registrera samt rapportera om en vårdtagares smärttillstånd kan ha stor betydelse för att rätt diagnos ställs och för att vårdtagaren får rätt behandling.

Ge exempel på när smärta kan vara en 5. viktig varningssignal om att något ej står rätt till.

6.

Beskriv olika typer av smärta.

Vad menas med 7.

a) smärtupplevelse?

b) smärtutlevelse?

Ge exempel på iakttagelser du kan göra 8. i samband med smärttillstånd.

9.

10.

Hur behandlas smärta?

Ge exempel på smärttillstånd

a) då man inte får ge smärtstillande läkemedel.

b) som alltid ska förebyggas och behandlas.

11. läkemedel som används vid

Ge exempel på smärtstillande

a) mycket svåra smärttillstånd

b) huvudvärk och feber, beskriv även biverkningar

c) muskel- och ledvärk, beskriv även biverkningar.

r e F le K tio N er!

Fundera över din roll som undersköterska och vilken användning du har av kunskaper om följande: hälsa, ohälsa och sjukdom, hur olika tecken på ohälsa/ sjukdom yttrar sig och varför du bör känna till olika typer av smärta och smärtyttringar.

Uppgi F ter »

U N dersö KN i N gar o CH M edi C i N s K a ter M er

Gå gärna tillbaka till detta kapitel då du läser om olika sjukdomar och vilka undersökningsmetoder som är aktuella i de olika fallen.

Beskriv hur en vanlig 12. läkarundersökning går till.

Vad innehåller en journal? 13.

a) Varför är det viktigt att det förs regelbundna anteckningar i patientens journal?

b) Vem har rätt att läsa en patients journal?

Beskriv varför man lätt kan se skelettet 14. och tänderna på en röntgenbild.

Hur gör man för att kunna se tarmar, 15. njurar och andra inre organ?

Beskriv en datortomograf. 16.

Hur går undersökning med PET- 17. kamera till?

Varför är det fel att kalla MRT för 18. magnetröntgen?

a) När används ultraljud? 19.

b) Hur går undersökningen till?

a) Vad är en endoskopi? 20.

b) Beskriv några endoskopier.

K apitel 3

C ell, väv N ader, orga N o CH orga N syste M 61

K roppe N s i N re M iljö 75

C ell, väv N ader, orga N o CH orga N syste M

K roppe N s i N re M iljö

t UM örsj UK do M ar 3

t UM örsj UK do M ar 82

embryo beteckningen för det befruktade äggets utveckling under de två första månaderna. De allra första dagarna kallas det för grodd.

Cell, vävnader, organ och organsystem

4.1

Cellen är den minsta fungerande enheten i levande organismer. Bakterier består av en enda cell, som svarar för alla livsfunktioner. Människan däremot har ett oändligt stort antal celler. De har utvecklats för att specialisera sig på att klara olika uppgifter.

Cellernas form och storlek varierar mycket beroende på vilken funktion de har.

Vävnader består av ett flertal celler som slagit sig samman för att arbeta för samma funktion.

Organ byggs upp av flera olika vävnader som bildar en avgränsad enhet och har en speciell funktion, exempelvis hjärta, lever och njurar.

Organsystem består av flera olika organ som har en speciell uppgift i kroppen, till exempel matspjälkningsorganen och cirkulationsorganen.

Allt börjar med det befruktade ägget, som bär på alla våra arvsanlag. Ur stamceller sker en kraftig utveckling av nya celler hos embryot. Allteftersom utvecklingen fortgår, specialiserar sig cellerna för att klara olika funktioner. Och så småningom bildar de vävnader och organ. När barnet föds är nästan alla organ färdigutvecklade.

cell vävnad organsystem hela människokroppen organ

Cellen

Cellen är kroppens minsta fungerande enhet. Även om cellernas form och storlek varierar mycket, är de i princip uppbyggda på samma sätt.

b yggnad och funktion

Cellen omges av ett cellmembran. Innanför detta finns cytoplasman, där de olika cellorganellerna finns. I cellkärnan finns DNAmolekyler som bär på våra arvsanlag (gener). Arvsanlagen har den genetiska kod som säkerställer att nya celler som bildas blir exakta kopior av ursprungscellen. Cellkärnan avgränsas från cytoplasman med ett kärnmembran.

Cell M e M bra N et

Cellmembranet omger cellen och avgränsar den från omgivningen. Det är semipermiabelt, vilket innebär att det kan släppa igenom vissa ämnen men inte andra. Genom cellmembranet går syre och näring in till cellen, och koldioxid och avfallsprodukter lämnas till den omgivande vävnadsvätskan.

membran tunn hinna som släpper igenom vissa ämnen

protein äggviteämne

cyto cell

dNa desoxiribonucleinsyra, finns i cellkärnan och innehåller mönstret för genernas byggnad

rNa ribonukleinsyra.

RNA kopierar DNA inne i cellkärnan och bär med sig mönstret ut till ribosomerna, så att dessa kan tillverka nya proteiner med exakt den uppbyggnad och de egenskaper som är avsikten.

Celle N s storle K ■

De flesta celler har en storlek på 1–40 µm och kan bara ses i mikroskop. För att kunna studera de allra minsta cellerna krävs elektronmikroskop 1µm= 0,001mm

gen en del av DNAmolekylen. Bär på ritningen för ett visst arvsanlag.

kromosomer är uppbyggda av gener. Kromosomer är stavformade bildningar som man bara kan se under celldelningen.

s ta MC eller ■

Stamceller är omogna celler som har förmågan att utvecklas till flera olika celler med olika funktion. Exempelvis finns det i benmärgen stamceller som kommer att mogna till olika typer av blodceller. I ett embryo finns stamceller som kommer att bilda alla celler och vävnader hos det färdigutvecklade barnet. Även navelsträngen innehåller stamceller. Det pågår mycket forskning kring hur man kan behandla sjukdomar med stamceller.

Kroppens inre miljö

Våra celler omges av vävnadsvätska. Miljön inne i cellen och i vävnadsvätskan utanför måste hållas konstant och ha en lämplig sammansättning. Annars kan inte cellerna må bra och fungera som de ska. Trots att den yttre miljön omkring oss kan växla drastiskt, är miljön inuti och omkring cellerna anmärkningsvärt konstant och exakt. Det gäller såväl vävnadsvätskans kemiska sammansättning som kroppens temperatur.

Många av de symtom som uppträder vid en sjukdom kommer inte i första hand från det sjuka organet, utan de är ett resultat av rubbningar i den inre miljön. Vid en lungsjukdom lider kroppens celler av syrebrist, vilket ger symtom som trötthet och orkeslöshet. Om njurarna inte fungerar, ansamlas giftiga avfallsprodukter i blodet och vävnadsvätskan. Detta kan leda till urinförgiftning med symtom från de flesta organ i kroppen.

Kroppen har flera möjligheter att reglera den inre miljön, till exempel genom andning samt via hud och njurar.

Kroppstemperaturen

Trots att den omgivande temperaturen kan variera från minusgrader till bastuvärme, kan vi reglera kroppstemperaturen så att den ligger relativt konstant omkring 37 °C. Däremot kan en längre tids vistelse i värme eller kyla ge värmeslag, respektive nedkylning. Då måste man få hjälp att återfå normal temperatur.

Vi känner alla till att en liten höjning av kroppstemperaturen påverkar oss så att vi känner oss sjuka. Att kroppen höjer sin temperatur vid infektioner är en försvarsmekanism, som gör miljön mindre trivsam för inkräktarna. De sjukdomsalstrande mikroorganismerna trivs och förökar sig nämligen bäst i en 37-gradig miljö.

K apitel 3

C ell, väv N ader, orga N o CH orga N syste M

sy N s K ador o CH H örsels K ador 183

K roppe N s i N re M iljö

t UM örsj UK do M ar 6 si NN esorga N e N 173

receptor mottagare

sinnesorganen

Våra sinnesorgan hjälper oss att bli medvetna om omgivningen utanför kroppen. Vi ser, hör, smakar, luktar och känner. När det gäller tillståndet inne i kroppen finns det receptorer som rapporterar till hjärnan. Detta fungerar huvudsakligen omedvetet. Det skickas ständigt information till hjärnan om musklernas spänning, ledernas läge, balansen, förändringar i blodets syre - och koldioxidhalt, temperatur osv.

De organ som vi vanligtvis kallar för sinnesorgan är:

– ögonen som tar emot signaler om ljus, färger och mönster

– öronen som tar emot ljudvågor, i innerörat finns även balansorganet

– tungan som är försedd med smaklökar och reagerar för kemiska ämnen

– näsan som har sinnesceller för lukt, vilka reagerar på vissa gasformiga ämnen

– huden och slemhinnorna som har känselkroppar vilka reagerar för beröring, tryck, värme och kyla samt har fria nervändar som reagerar för smärta.

s i NN esorga N o CH K o MMUN i K atio N ■

Sinnesorganen är mycket viktiga för att vi ska kunna kommunicera. Normala åldersförändringar i sinnesorganen, som nedsatt hörsel, kan leda till att man isolerar sig, eftersom det är svårt att höra när flera samtalar.

Uppgi F ter »

Sinnesorganen innehåller specifika sinnesceller som fångar upp retningar från omgivningen. Retningen sprider sig till en anslutande nervcell och utlöser en elektrisk impuls, som transporteras vidare till centrala nervsystemet. I hjärnan tolkas intrycket.

1.

Vilka är våra sinnesorgan?

ö gat o CH sy N e N

2. ögats byggnad.

Studera bilden på sid. 174 och beskriv

a) Vad är gula fläcken i ögat?

b) Vad är blinda fläcken i ögat?

lUK t, s M a K o CH K ä N sel

8.

Var finns sinnesceller för

a) lukt?

b) smak?

c) känsel?

d) Vilka sinnesförnimmelser kan de registrera?

Ta ett spetsigt föremål och stick

9. försiktigt på flera platser på din hand.

Då märker du att ibland känns det varmt och ibland kallt. Vad beror det på?

3. Vad är ackommodation?

Varför rinner näsan när man gråter?

4.

ö rat, H örsel o CH bala N s

5. örats byggnad.

Studera bilden på sid. 177 och beskriv

Var finns balansorganet?

6. Varför blir man yr om man snurrar

7. mycket?

a) I vilken enhet mäts buller?

b) Vilka ljud klassas som buller?

Hjärt-, kärl- och blodsjukdomar

Hjärt-kärlsjukdomar är ett stort hälsoproblem. Över en miljon människor i vårt land lider av någon form av hjärt-kärlsjukdom. Dessa sjukdomar orsakar nästan hälften av alla dödsfall. Att blodet kan cirkulera fritt i våra blodkärl är avgörande för att kroppen ska kunna fungera på rätt sätt. Det gäller kroppens alla organ. Alla celler måste få tillgång till syre och näring

och kunna lämna sina avfallsprodukter. Rubbas denna försörjning, försämras funktionen och celler kan dö. En försämrad cirkulation påverkar därför hela kroppen.

Förändringar i blodkärlen beror ofta på vår livsstil och på vårt beteende. Genom ett sunt levnadssätt skulle riskerna att insjukna vara betydligt mindre.

I detta kapitel beskrivs följande sjukdomar som kan drabba cirkulationsorganen:

Åderförfettning, åderförkalkning eller ateroscleros är olika

benämningar för samma sak, nämligen beläggningar i blodkärlens väggar. (Ateroscleros kan ligga bakom flera sjukdomar, som exempelvis stroke (CVL), viss form av demens, högt blodtryck, bensmärtor, kärlkramp i hjärtat och hjärtinfarkt.)

Kärlkramp i hjärtat (angina pectoris)

Hjärtinfarkt

∞

Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens)

Lungödem

Rytmrubbningar i hjärtat ∞

Högt blodtryck, hypertoni

Blodpropp (trombos) ∞

Åderbråck (varicer)

Bensår

Pulsåderbråck (aneurysm)

Blodsjukdomar: järnbristanemi och leukemi.

b ehandling

Ett kärlkrampsanfall behandlas med vila och nitroglycerin. Vid vila kräver cellerna i hjärtmuskeln mindre syre. Nitroglycerinet förbättrar genomblödningen i hjärtat genom att vidga kranskärlen och minska det venösa återflödet av blod till hjärtat. Tabletterna läggs under tungan och ger en mycket snabb effekt. Om man har kärlkramp ska man alltid ha dessa tabletter till hands, så att man snabbt kan häva ett anfall.

Exempel på snabbverkande nitroglycerin är Nitromex. Som biverkan kan läkemedlet ge en dunkande huvudvärk, ansiktsrodnad och yrsel. Dessa symtom är ofarliga och beror på läkemedlets kärlvidgande effekt. Besvären brukar komma då man börjar med läkemedlet, men de minskar eller upphör efter en tids användning.

Nitroglycerin finns även i en annan form, exempelvis Imdur, Suscard och Sorbangil, och är då avsett att förebygga hjärtsmärta. Tabletterna ska sväljas hela. De ges som regelbunden, stående ordination. Läkemedlet finns även som plåster, Transiderm-nitro.

Många ordineras också läkemedel som ska skydda hjärtat mot stresspåverkan. Det är läkemedel ur gruppen β-receptorblockerare, till exempel Inderal och Seloken.

Man brukar också rekommendera blodproppshämmande medel, som Plavix eller Trombyl.

Personer som har svår kärlkramp, men för övrigt är i god kondition, kan i vissa fall få hjälp genom ballongvidgning eller bypass-operation.

by-pass-operation (kranskärlsoperation). blodet leds genom nya blodkärl förbi de förträngda blodkärlen i hjärtat. de nya blodkärlen som opereras in tas till exempel från benen eller från bröstkorgsväggen.

venös med avseende på ven

ven från benet

artär från bröstkorgsväggen

Läkemedel vid kranskärlssjukdom, angina pectoris

k ärlV idgande medel – V id akuta an Fall

C01DA Nitroglycerin

Nitromex, Suscard (munspray)

dessa läkemedel vidgar blodkärlen på vensidan, så att det venösa återflödet till hjärtat minskar. hjärtat får därmed mindre belastning. läkemedlet har även en viss kranskärlsvidgande effekt. tabletterna ska smälta under tungan. effekten kommer inom ett par minuter och varar upp till en halvtimme.

b i V erkningar: dunkande huvudvärk, ansiktsrodnad och yrsel. dessa symtom beror på läkemedlets kärlvidgande effekt och är ofarliga. besvären med sådana biverkningar brukar försvinna då läkemedlet använts några gånger. doseringen är individuell.

k ärlV idgande medel – i F örebyggande sy F te

C10AA Statin

Simvastatin, Zocord, Crestor minskar bildning av det onda kolesterolet, ldl

B01AC06 Acetylsalicylsyra Albyl, Trombyl blodförtunnande.

B01A C04 Propidigrel Plavix blodproppshämmande.

C01DA Långverkande nitrat (nitroglycerin)

Imdur, Sorbangil, Suscard dessa läkemedel har en förlängd effekt och motverkar att anfall uppkommer. tabletterna ska sväljas hela.

Transiderm–Nitro, Minitran Depåplåster med nitroglycerin.

Plåstren fästs på torr, ren och hårfri plats på bröstkorgens ena sida. Plåstret ska bytas varje dag och fästas på ett nytt ställe.

öV riga medel med F örebyggande V erkan

C07 Betareceptorblockerare

Inderal, Seloken, Tenormin, Atenolol

Vid smärtor som uppstår vid ansträngning läkemedlet skyddar hjärtat mot sympatisk nervstimulering, vilket gör att hjärtats arbete blir lugnare.

b i V erkningar: bl.a. huvudvärk, trötthet, illamående, insomningssvårigheter, mardrömmar samt köldkänsla i händer och fötter.

Försiktighet vid astma, hjärtsvikt, fönstertittarsjuka liksom vid samtidig behandling med läkemedel mot epilepsi, och med maohämmare som kan ordineras vid depression eller Parkinsons sjukdom.

o bser V era! läkemedlet får inte plötsligt sättas ut. dosen måste successivt minskas, annars finns risk för hjärtinfarkt.

C08 Calciumflödeshämmare

Isoptin, Amlodipin, Verpamil, Cardizem, Coramil, Norvasc

sänker blodtrycket genom att vidga blodkärlen och genom att vara urindrivande.

b i V erkningar: ansiktsrodnad och huvudvärk i början av behandlingen, förstoppning, ankelsvullnad.

o bser V era! Försiktighet vid astma.

Hjärtbesvär

Anders Ekblad är 52 år. Hans arbete inom IT-branschen kräver mycket resor, och han känner att han har svårt att räcka till både för arbetet och för familjen. När han inte sitter vid datorn sitter han i bilen. Kaffe och cigaretter blir hans sätt att hålla sig pigg och vaken. När han kommer hem orkar han bara sitta och halvsova framför teven.

Vid några tillfällen har Anders känt smärtor i bröstet. Smärtorna har strålat upp mot halsen och ut i vänster arm. Eftersom besvären har gått tillbaka då han vilat sig en stund, känner han sig inte oroad. Han tänker att så snart det senaste arbetsprojektet är klart, blir allt bättre och han kan ta det lite lugnare. Hans hustru däremot oroar sig och ber honom söka läkare.

På vårdcentralen tar man ett EKG, men det visar inget onormalt.

Läkaren vill att Anders ska komma tillbaka för att göra ett arbets-EKG. Det beslutas också att han under ett dygn ska använda en bandspelare som spelar in hjärtljuden.

Anders arbets-EKG visar vissa förändringar. Läkaren ordinerar nitroglycerin, som Anders alltid ska bära med sig och ta när han känner smärtorna i bröstet. Han får också recept på Seloken och Trombyl. Dessutom ger läkaren råd om förebyggande åtgärder som ska hindra att sjukdomen utvecklas och blir allvarligare.

Vid några tidigare tillfällen kände Anders bröstsmärtor som sedan 21. gick tillbaka. Vad berodde de smärtorna på, tror du?

Förklara varför det första EKG som togs var normalt, medan arbets-EKG 22. visade förändringar.

a) Vilken effekt har de förskrivna läkemedlen?

b) Hur ska läkemedlen intas?

c) Finns det några biverkningar?

Vilka förebyggande råd tror du att Anders får av läkaren? 23.

Det har nu gått två år sedan Anders kände de första besvären från hjärtat. De gånger han känt bröstsmärtor, har han haft god hjälp av sina läkemedel. En morgon, då han ska till jobbet, har det snöat kraftigt. Han måste skotta runt bilen och sopa den ren från snö. Han känner sig stressad, eftersom han kommer att bli försenad till ett viktigt möte.

Plötsligt känner han bröstsmärtor. Han måste gå in och lägga sig en stund. Han tar först en tablett, sedan ytterligare två. Smärtan går inte över utan ökar, tilltar, bara i styrka. Han ropar på sin dotter, som ännu inte hunnit gå till skolan. Hon kommer nedspringande för trapporna och blir rädd när hon ser sin pappa i det tillståndet.

uPP gi F ter »

Vad tror du har hänt? 24.

Förutom smärtorna märks en rad andra symtom. Vilka? 25.

Vad skulle du göra om du befann dig i dotterns situation? 26.

Beskriv vad som händer i hjärtat vid en hjärtinfarkt. 27.

Anders blir inlagd på sjukhusets hjärtintensivavdelning. Där övervakas han noggrant. Man kontrollerar fortlöpande hans puls, blodtryck och EKG. Dessutom mäter man syremättnaden i blodet och tar en mängd blodprover. Anders får både läkemedel, som ska begränsa storleken på infarkten, och smärtstillande läkemedel. Man beslutar också att göra en ballongvidgning av kranskärlet och sätta in en stent.

Beskriv vad som menas med ballongvidgning. 28.

Vad är en stent? 29.

I samband med utskrivningen från sjukhuset har Anders ett långt samtal med sin läkare. Anders blir helt sjukskriven under 5 veckor. Därefter ska han enligt planerna börja arbeta på halvtid under 3 veckor, för att så småningom helt kunna återgå till arbetet.

Läkaren skriver ut recept på läkemedel och ger många råd om hur Anders ska sköta sin hälsa. Han rekommenderas även att delta i hjärtskolan, som anordnas på sjukhuset. Där får han undervisning om hjärtkärlsjukdomar och tillfälle att ställa frågor om sin sjukdom. Han får också möjlighet att utbyta erfarenheter med andra personer i liknande situation som han själv.

Vilka tankar och funderingar tror du man får efter en hjärtinfarkt? 30.

a) Ge exempel på läkemedel som ordineras efter en hjärtinfarkt. 31.

b) Beskriv vilken effekt man önskar att dessa läkemedel ska ge.

c) Vilka bieffekter kan man se vid behandlingen?

Efter insjuknandet i samband med snöskottningen har Anders Ekblad fått dra ner på takten i sitt liv. Han försöker följa läkarens råd om kost och motion. Men vid minsta ansträngning blir han snabbt trött och andfådd. Anklarna och fötterna svullnar, och strumporna sitter åt så hårt att det

kan vara svårt att få på skorna. Vid ett återbesök hos läkaren berättar han om sina besvär.

Vad beror Anders 32.

a) trötthet på?

b) andfåddhet på?

c) bensvullnader på?

Vilka läkemedel kan bli aktuella för att mildra besvären? 33.

a) Vilket syfte har läkemedelsbehandlingen?

b) Finns det några bieffekter av läkemedlen?

Läkemedel vid hjärtsvikt (hjärtinsufficiens)

C09A ACE-hämmare

Ramipril, Enalapril, Renitec, Atacand Vidgar blodkärlen och sänker blodtrycket.

C07 Betablockerare

Bisoprolol, Metoprolol, Kredex sänker blodtrycket genom att dämpa hjärtaktiviteten så att hjärtat pumpar ut mindre mängd blod per minut. hämmar sympaticusaktivitet.

läkemedlen får inte användas av personer med astma, eftersom det har en luftrörssammandragande effekt.

b i V erkningar: bl.a. huvudvärk, trötthet, illamående, insomningssvårigheter, mardrömmar samt köldkänsla i händer och fötter.

o bser V era! läkemedlet får inte plötsligt sättas ut. dosen ska successivt minskas under

ungefär en vecka. blodtrycket kan annars stiga kraftigt.

C09 Angiotensinblockerare

Atacand, Renitec, Ramipril

sänker blodtrycket genom att vidga blodkärlen

b i V erkningar: huvudvärk, yrsel.

C03 Diuretika – vätskedrivande

Tiazider: Furix, Lasix, Esidrex, Salures

Vid lågt kaliumvärde: Spironolacton, Aldactone, Amilorid, Kaleorid

C01A Hjärtglykosider

Digoxin, Lanacrist

ka P itel 3

a ndningsorganen 299

C ell, vävnader, organ o CH organsystem

s jukdomar i andningsorganen 308

kro PP ens inre milj Ö

tum Ö

9rsjukdomar

bronk luftrör

andningsorganen

Andningsorganen har som uppgift att förse blodet med syre och att transportera bort koldioxid.

Andningsorganen omfattar: de övre luftvägarna, som består av näsa ∞ och svalg de nedre luftvägarna, som består av struphuvud ∞ , luftstrupe och huvudbronker

lungorna, som består av bronker och lungblåsor ∞ (alveoler). Alveolerna är omgivna av ett nät av fina blodkärl (lungkapillärer).

luktregion

pannhåla kilbenshåla

örontrumpetsmynning

nässvalg

näshåla

främre

näsöppningen

tungan

tungben

höger lungas tre lober

struplock (epiglottis)

matstrupe (esophagus)

struphuvud (lar ynx)

luftstrupe (trachea)

vänster lungas två lober

andningsorganen. de består av övre luftvägarna, nedre luftvägarna och lungorna.

Bildförteckning

194

221

499 Science Photo Library/IBL Bildbyrå

502 Mikael Andersson/Mira/NordicPhotos

503 Dr P. Marazzi/Science Photo Library/IBL Bildbyrå

504 André Maslennikov/Scanpix

509 Ingolf Pompe/LOOK-foto/IBL Bildbyrå

511 Science Photo Library/IBL Bildbyrå

512 Conny Hedengren/IBL Bildbyrå

519 Per-Olof Svensson & Gunhild Rensfeldt/Enheten för Smittskydd/Vårdhygien, Landstinget i Jönköpings län

530 Erica Lindblom/Scanpix

546 Science Photo Library/IBL Bildbyrå

553 Liber

554 AstraZeneca AB

570 Apoteket

578 Mikael Bertmar/Tiofoto/NordicPhotos

580 Jeppe Gustafsson/Scanpix

602 Karl-Åke Jansson/Karolinska Universitetssjukhuset

610 Jens Nørgaard Larsen/Scanpix

618 Micke Gustafsson/Scanpix

624 Jeppe Gustafsson/Scanpix

Medicin 1 och 2

Medicin 1 och 2 är i första hand avsedd som läromedel för ämnet Medicin i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Boken kan även användas som kurslitteratur i eftergymnasiala utbildningar som har kurser med medicinsk inriktning i sitt program.

Medicin 1 och 2 har lagts i ett läromedel för att ge den studerande en samlad bild av ämnet. Boken är upplagd med målsättningen att underlätta för den studerande att utveckla en helhetssyn på människan och få förståelse för livsstilens betydelse för hälsan.

För att den studerande ska få en god grund att stå på har boken fått ett omfattande innehåll med stor bredd. Den har på så sätt ett värde inte bara som läromedel utan även som uppslagsbok.

Innehållet grundar sig på de medicinska kunskapsområdena: anatomi, fysiologi, mikrobiologi, smitta, hygien, immunologi, sjukdomslära och farmakologi. Dessutom finns avsnitt om historik, hur man bevarar sin hälsa, hur man ger första hjälpen vid skador eller hastigt insjuknande, hur man handlar vid en brand och hur samhället organiserar sina insatser vid en katastrof.

För att göra innehållet så lättillgängligt som möjligt har boken försetts med ett stort antal:

• ordförklaringar

• medicinska bilder och foton

• sjukdoms- och fallbeskrivningar

• instuderingsfrågor och arbetsuppgifter.

Elsie Setterberg har lång erfarenhet av olika slags vårdutbildningar. Hon har skrivit ett flertal läromedel för vårdoch omsorgsutbildning samt handböcker i första hjälpen.