9789147084357

Page 1

Cover_Manniskokroppen_0208.pdf

1

24.06.15

14.16

Människokroppen är komplex – hela fyrtiotusen miljarder celler bildar en helhet i en kropp. Trots detta är principerna för processerna i kroppen ganska lika och huvuddragen i vår anatomi och fysiologi lätta att förstå. Med text och bild i samverkan förmedlar Människokroppen kunskap om dessa processer och strukturer. Denna andra upplaga är omstrukturerad och har nya och reviderade illustrationer. Ett stort antal hänvisningar knyter ihop kapitel och ämnesområden. De kliniska exemplen

illustrerar kroppens normala funktioner och vad som händer när de reglerande mekanismerna inte längre fungerar som de ska. Instuderingsfrågor och marginaltexter lyfter fram det viktigaste inom varje ämnesområde och är till hjälp vid repetition.

Människokroppen är sedan länge en etablerad grundbok vid högskolor och universitet. Boken fungerar både som läromedel och som uppslagsverk.

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Olav Sand, professor vid Institutt for molekylær biovitenskap, Universitetet i Oslo Øystein V. Sjaastad, professor emeritus vid Institutt for basalfag och akvamedisin, Norges Veterinærhøgskole, Oslo

Författarna är aktiva forskare på internationell nivå och har omfattande undervisningserfarenheter i anatomi och fysiologi från universitet och högskolor.

Kari C. Toverud är certifierad medicinsk Egil Haug, avdelningsöverläkare och professor i endokrinologisk biokemi vid Hormonlaboratoriet, Aker universitetssykehus HG, Oslo Jan G. Bjålie, professor vid Anatomisk avdeling, Institutt for medisinske basalfag, Universitetet i Oslo

illustratör (CMI) och har avlagt Master of Science-examen i medicinsk illustration i USA. Hon har illustrerat 180 läroböcker, varav flera har belönats med pris. Hon har i nära samarbete med författarna tecknat bokens 416 illustrationer.

Best.nr 47-08435-7 Tryck.nr 47-08435-7-09

Fysiologi och anatomi

Med. ill. TOVERUD

C

Människokroppen

Fysiologi och anatomi • 2:a upplagan

SAND • SJAASTAD • HAUG • BJÅLIE

Människokroppen

Olav Sand Øystein V. Sjaastad Egil Haug Jan G. Bjålie Med. ill. Kari C. Toverud

Människokroppen Fysiologi och anatomi


ISBN 978-91-47-08435-7 © 2007 Författarna och Liber AB Orginalets titel Menneskekroppen © Gyldendal Akademisk, Oslo 2006 Första upplagan 1998 Andra upplagan 2006 Översättning: Inger Bolinder-Palmér, Karin Grönwall och Kristina Olsson Granskning: Professor Bo Rydqvist, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm Förlagsredaktör: Karin Sjögren Marklund Omslagsdesign och layout: Annette Kallevig/Sidé Omslagsfoto: Tommy Næss Kapiteluppslag: Tommy Næss (foto), Annette Kallevig/Sidé (design), Kari C. Toverud (illustrationer) Tack till Hydra Dykkesenter AS och IDK AS för lån av rekvisita till fotografering Sättning: Bøk Oslo AS Brödtext: Minion 10/13 pkt Papper: 90 g My Sol Matt Tryck: Dimograf, Polen 2019 Andra upplagan 11

Ganong WF. Review of Medical Physiology 19. utg. 1999 (bild 7.3) Guyton AC. Textbook of Medical Physiology. 10. utg. W.B. Saunders Company 2000 (bild 5.6) Martini F. Fundamentals of Anatomy and Physiology. 5. utg. Prentice Hall 2001 (bild 5.18, 12.7, 13.38)

Illustrationer av Kari C. Toverud bearbetade från andra verk: Jacob, Francone och Lossow. Norsk utgåva vid Dietrichs E och Hurlen P. Anatomi og fysiologi. Universitetsforlaget 1987 (bild 8.22, 13.4, 13.5, 13.6, 13.27) Foto: Andrews P. (bild 13.34 e, 16.5 d) Andrews P. Am J Atat 1974: 139: 421 (bild 12.1c) (bild 7.5 b – färgmanipulering av Kari C. Toverud, 8.3, 8.16, 12.1 b – färgmanipulering av Kari C. Toverud) Hagen CB van der. Institutt for medisinsk genetikk, Universitetet i Oslo. Videobilde (bild 2.16) Hovig T. Rikshospitalet, Oslo. Elektronmikroskopisk bild (bild 10.2) Merck Sharp & Dohme Research Laboratories (bild 2.4)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att

olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se


Den största målgruppen för den nya utgåvan av Människokroppen är sjuksköterskestudenter. Texten är omarbetad för att stoffet ska bli ännu lättare att lära, och boken innehåller ett stort antal nya och reviderade bilder. Vi har också infört nya pedagogiska metoder, som förklaras i inledningen. Anatomi är läran om kroppens uppbyggnad medan fysiologiämnet beskriver hur en levande kropp normalt fungerar. Det säger sig själv att dessa två vetenskapsgrenar är naturligt sammanflätade. Att ha kunskap om de normala kroppsfunktionerna är en förutsättning för att kunna förstå hur sjukliga tillstånd utvecklas. Det är också en förutsättning för att kunna ge rätt behandling när kroppen inte längre fungerar normalt. Anatomi och fysiologi är därför medicinska basämnen. I en lärobok om anatomi och fysiologi spelar bilderna alltid en viktig roll, och det har va-

rit inspirerande att samarbeta med den medicinska illustratören Kari C. Toverud. Vi tackar våra studenter, som under många år har gett oss undervisningserfarenhet, intressanta diskussioner och utmaningar i vår yrkesutövning. Vi tackar också våra kollegor för en stimulerande arbetsmiljö och för många värdefulla förslag till förändringar av texten. Vi riktar ett särFörord skilt tack till Steinar M. Thorød, som har varit en aktiv deltagare i omarbetningen av bokens alla delar. Vår egen forskning inom anatomi och fysiologi har gett oss en känsla av ödmjuk vördnad och förundran över det fantastiska system av enskilda processer och detaljer som utgör den levande organismen. Det är vår förhoppning att vi med denna bok ska kunna förmedla något av denna känsla.

Oslo, augusti 2006 Olav Sand

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 3

Øystein V. Sjaastad

Egil Haug

Jan G. Bjålie

26.07.11 10.36


1

Grundläggande kemi och fysik

12

Materia, massa och kraft 14 Arbete och energi 14 Energiomvandling 14 Atomer och elementarpartiklar 15 Grundämnen och isotoper 15 Atomernas elektronfördelning 16 Elektricitet 17 Kemiska bindningar 18 Kovalent bindning 18 Innehållsförteckning Jonbindning 20 Vätebindning 20 Materiamängd och koncentration 21 Diffusion 21 Kemiska reaktioner 22 Spontana reaktioner 23 Aktiveringsenergi 23 Vatten 24

2

Celler

44

Cellernas uppbyggnad och funktion 46 Cellmembranet 46 Cytoplasma 47 Genetisk information och proteinsyntes 51 Deoxiribonukleinsyra (DNA) 51 Ribonukleinsyra (RNA). 52 Den genetiska koden 53 Proteinsyntes 53 Transkription och pre-mRNA-syntes 54 Ombildning av pre-mRNA till mRNA 54 Translation och proteinsyntes 56 Reglering av proteinsyntesen 57 Celldelning 57 DNA-replikation 57 Mitos 58

3

Från celler till kropp

Nervsystemet Nervvävnad 104 Nervceller 104 Gliaceller 105

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 4

Meios 62 Mutation 63 Transport genom cellmembranet 64 Passiv transport 64 Aktiv transport 66 Exocytos och endocytos 67 Membranpotential 69 Diffusion av joner genom membranet 69 Jonpumpar i cellmembranet 71 Aktionspotential 72 Na+-beroende aktionspotentialer 73 Ca2+-beroende aktionspotentialer 74 Jonkanaler (sammanfattning) 75 Aktivering och inaktivering av spänningsstyrda jonkanaler 76

78

Kemisk kommunikation mellan celler Receptorer 81 Membranreceptorer 83 Intracellulära receptorer och deras verkningssätt 88 Svarstid för signalmolekyler 89

4

Vatten som lösningsmedel 25 Osmos och filtration 26 Elektrisk ström i jonlösningar 27 Syror, baser och pH-skalan 28 Organisk kemi 30 Organiska molekyler i kroppen 30 Bildning och nedbrytning av makromolekyler 31 Kolhydrater 32 Lipider 33 Proteiner 35 Nukleinsyror 37 ATP och energiomsättningen i cellerna 39 Glykolysen 40 Citronsyracykeln 41 Elektrontransportkedjan och oxidativ fosforylering 42

80

Vävnad 89 Sammankoppling av celler 90 Klassificering av vävnad 91 Organ – kombination av vävnad 96 Huden 96 Organsystem – kombination av organ 100

102 Nervsystemets indelning 105 Fortledning 107 Fortledning i omyeliniserade axoner

107

26.07.11 10.36


Innehållsförteckning

Fortledning i myeliniserade axoner 108 Synapser 108 Neuromuskulära synapser 109 Synapser mellan nervceller 111 Centrala nervsystemets utveckling och indelning 114 Hjärnans mognad 115 Hjärn- och ryggmärgshinnorna 115 Cerebrospinalvätskan och blod–hjärnbarriären 116 Ryggmärgen och spinalnerverna 117 Segmentell indelning av ryggmärgen och spinalnerverna 117 Ryggmärgens inre uppbyggnad 119 Reflexer 121 Hjärnan 123

5

Sinnena

Hjärnstammen 124 Lillhjärnan 124 Diencefalon 125 Storhjärnan 126 Hjärnans blodförsörjning 133 Autonoma nervsystemet 133 Sympatiska och parasympatiska nervsystemet 135 Samspelet mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet 139 Transmittorsubstanser och receptorer i autonoma nervsystemet 140 Reglering av autonoma nervsystemet 141 Enskilda nerver 141 Spinalnerverna 141

146

Gemensamma drag hos sinnessystemen 148 Sinnesceller och sinnesreceptorer 148 Signalöverföring 148 Sinnesupplevelse 149 Kroppssinnena 150 Tryck- och beröringssinnet 150 Temperatursinnet 151 Muskel- och skelettsinnet 152 Smärta 152 Nociceptorer och smärtfibrer 152 Olika typer av smärta 153 Impulsledning i smärtbanorna 153 Smärtbehandling 154 Lukt 155 Luktcellerna 156 Luktupplevelse 156 Smak 157

6

5

Endokrina systemet

166

180

Uppbyggnad och grundläggande funktionssätt 182 Hormoner 183 Produktion, kemiska egenskaper och struktur 183 Transport, omsättning och utsöndring 185 Cytokiner 188 Hypotalamus, hypofysen och endokrina systemet 188 Baklobens hormoner 189 Framlobens hormoner 190 Sköldkörteln 196 Sköldkörtelns hormoner 196

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 5

Smakcellerna 157 Smakupplevelse 158 Hörsel 158 Ljud 158 Ytterörat och mellanörat 159 Innerörat 161 Balans 164 Båggångarna 164 Otolitorganen 165 Hjärnans behandling av informationen från balansorganen Syn 167 Ljus och linser 167 Ögat 168 Nervsystemets behandling av syninformation 176

Binjurarna 199 Binjurebarkens hormoner 200 Binjuremärgens hormoner 203 Binjurarnas hormonutsöndring vid stress 204 Hormonell reglering av kalciumomsättningen 205 Organ som deltar i kalciumregleringen 206 Kalciumreglerande hormoner 206 Hormonell reglering av kolhydrat-, proteinoch fettomsättningen 209 Hormoner som reglerar energiomsättningen 209 Biologiska rytmer 212

26.07.11 10.36


6

Innehållsförteckning

7

Skelettet 214 Skelettet 216 Uppbyggnad och funktion 216 Tillväxt 217 Förnyelse 218 Skelettets indelning 219 Lederna 221 Synovialledernas indelning 222 Rörelseutslag 223

8

Musklerna

Olika skelettben och leder 224 Skallbenet 224 Ryggen 225 Bröstkorgen 227 Övre extremiteten 227 Bäckenet 229 Nedre extremiteten 229

234

Indelning och kännetecken 236 Skelettmuskulatur 236 Skelettmusklernas uppbyggnad och muskelcellernas struktur 236 Kontraktionsmekanismen 239 Skelettmusklernas mekaniska egenskaper 242 Energiomsättningen i skelettmuskelfibrerna 244 Olika typer av muskelfibrer 246 Träning 246 Samspelet mellan musklerna och skelettet 247 Glatt muskulatur 249

9

Cirkulationssystemet

266

Cirkulationssystemets uppgifter 268 Huvuddragen i cirkulationssystemets uppbyggnad 268 Hjärtat 270 Perikardiet 270 Hjärtklaffarna 271 Hjärtväggen 272 Myokardiets uppbyggnad och egenskaper 274 Hjärtats elektriska retledningssystem 274 Elektrokardiogram (EKG) 277 Hjärtats pumpfunktion 278 Hjärtats minutvolym 281 Blodkärlen och blodtrycket 284 Blodkärlens uppbyggnad 285 Sambandet mellan blodflöde, blodtryck och blodkärlens motstånd 286 Flödeshastigheten genom cirkulationssystemet 287

10

Blodet

Artärer och arteriellt blodtryck 288 Arteriolerna och reglering av arteriolernas diameter 291 Kapillärer 293 Vener 296 Reglering av det arteriella blodtrycket 297 Lungcirkulationen 301 Stora artärer i systemkretsloppet 302 Stora vener i systemkretsloppet 305 Lymfkärl och lymfkörtlar 307 Cirkulationen hos foster och nyfödda 309 Fostrets cirkulation 309 Cirkulatoriska förändringar vid födelsen 310 Hjärnans blodförsörjning 310 Blod–hjärnbarriären 311 Hjärtmuskulaturens blodförsörjning 311

314

Blodets sammansättning och egenskaper Erytrocyter 317 Hemoglobin 317

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 6

De glatta muskelcellernas struktur 249 Kontraktion av glatta muskelceller 250 Hjärtmuskulatur 251 Hjärtmuskelcellernas struktur 251 Kontraktion av hjärtmuskelceller 251 Olika skelettmuskler 252 Huvudets och halsens muskler 253 Djupa ryggmuskler 256 Bröstkorgens muskler 257 Bukmuskler 258 Övre extremitetens muskler 259 Musklerna i bäckenbotten 262 Nedre extremitetens muskler 263

316

Bildning av erytrocyter 318 Nedbrytning av gamla erytrocyter 321 Leukocyter 322

26.07.11 10.36


Innehållsförteckning

Hemostas 326 Kontraktion av skadat blodkärl 326 Blodets koagulation 327

Leukocyttyper 323 Bildning av leukocyter 324 Trombocyter 325

11

Immunsystemet

332

Mikroorganismer 334 Immunsystemets huvudfunktioner 334 Det ospecifika immunförsvaret 334 Det yttre, ospecifika försvaret 335 Det inre, ospecifika försvaret 335 Inflammation 338

12

Andningssystemet

Matspjälkningssystemet

361

Alveolarventilationen 367 Gasutbytet 367 Gasers fysikaliska egenskaper 367 Gasutbytet i lungorna och i vävnaderna 369 Blodets transport av O2 369 Reaktionen mellan hemoglobin och syre 370 Blodets transport av CO2 371 Reglering av ventilationen 373 Andningscentrum i förlängda märgen 373 Kemisk reglering av ventilationen 374 Andningsreglering vid fysisk aktivitet 375 Andning under sömn 376

378

Näringsämnena 380 Matspjälkningssystemet 380 Matspjälknings-processerna 381 Mag–tarmkanalens vägg 382 Bukhålan och bukhinnan 384 Mag–tarmkanalens blodförsörjning och lymfdränage 386 Mag–tarmkanalens rörelser 387 Peristaltik 387 Segmentering 388 Reglering av processerna i mag–tarmkanalen 388 Nervös reglering 388 Hormonstyrda mekanismer 391 Den relativa betydelsen av nervstyrd och hormonell reglering 391 Aptitreglering 391 Munhålan 392 Tuggning 393 Salivsekretion 394

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 7

Det specifika immunförsvaret 340 B-cellsförsvaret 343 T-cellsförsvaret 346 Blodgrupper 351 AB0-systemet 351 Rh-systemet 352

354

Andningen 356 Luftvägarna 357 De övre luftvägarna 357 De nedre luftvägarna 358 Alveolerna 359 Brösthålan, lungorna och lungsäcken Ventilationen 362 Inandning 362 Utandning 363 Tryckförhållanden i luftvägarna och bröstkorgen 364 Förhållanden som påverkar ventilationen 365 Lungvolymerna 366

13

7

Svalget och matstrupen 395 Sväljning av maten 395 Magsäcken 397 Anatomi 397 Muskelkontraktionerna i magsäcken 398 Hungerkontraktioner 399 Reglering av magsäckstömningen 399 Sekretion av magsaft 400 Bukspottkörteln 403 Bukspottets funktioner 403 Reglering av bukspottsekretionen 404 Levern, gallvägarna och gallblåsan 406 Anatomiska förhållanden 406 Leverns blodförsörjning 406 Gallvägarna 407 Leverfunktioner 407 Produktion av galla 407 Samspelet mellan magsäcksaktivitet och sekretion av bukspott och galla (sammanfattning) 408

26.07.11 10.36


8

Innehållsförteckning

Tunntarmen 408 Tunntarmens rörelser 409 Tömning av tunntarmen 410 Sekretion i tunntarmen 410 Nedbrytning och absorption av näringsämnen i tunntarmen 410 Absorption av vatten 415

14

Omsättning av kolhydrater, proteiner och fett Kroppens energibalans 424 Allmän beskrivning av energiomsättningen 424 Kroppens energiförråd 424 Ombildning av näringsämnena 425 Absorptionsfasen och postabsorptionsfasen 425 Absorptionsfasen 425 Postabsorptionsfasen och svält 429 Blodets glukoshalt under postabsorptionsfasen 429

15

Temperaturregleringen

422

Reglering av näringsämnenas omsättning 432 Insulin 432 Glukagon 433 Adrenalin och sympatiska nervsystemet 434 Kortisol 434 Tillväxthormon 434 Sammanfattning av regleringsprocesserna 435

436

Normal kroppstemperatur 438 Värmebalans 440 Kroppens värmeproduktion och värmetransport 440 Kroppens värmeutbyte med omgivningen 440 Den termoneutrala zonen 443 Reglering av kroppstemperaturen 444 Temperaturreglering i den termoneutrala zonen 444

16

Absorption av järn och kalcium 416 Absorption av Na+ och K+ 416 Tjocktarmen 417 Tjocktarmens rörelser 418 Ändtarmen och analkanalen 419 Tömning av ändtarmen 419

Temperaturreglering nedanför den termoneutrala zonen 445 Temperaturreglering ovanför den termoneutrala zonen 446 Kroppsstorlekens och kroppsformens betydelse 447 Kläders verkan 447 Kroppstemperatur och fysisk aktivitet 448 Kroppstemperatur och beteende 448 Feber 449

Njurarna och urinvägarna 450 Njurarnas uppgifter 452 Njurarnas uppbyggnad 452 Nefronet 453 Njurarnas arbetssätt 454 Urinen 455 Blodflöde och tryckförhållanden i njurarnas blodkärl 455 Njurarnas nervförsörjning 456 Glomerulusfunktionen 456 Glomerulär filtrationshastighet (GFR) 457 Faktorer som påverkar filtrationen 458 Reglering av GFR 458 Tubulusfunktionen 461 Reabsorption från tubulussystemet 461 Sambandet mellan cellstruktur och cellfunktion 461 Reabsorptionsmekanismerna 462 Sekretion 463 Njurarnas behandling av några viktiga ämnen 463

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 8

Antidiuretiskt hormon (ADH) 467 Njurarnas produktion av koncentrerad och utspädd urin 467 Reglering av kroppsvätskornas volym och osmolaritet 469 Reglering av extra-cellulärvätskans volym 470 Reglering av extra-cellulärvätskans osmolaritet 471 Urinvolymen 473 Urinvägarna 474 Njurbäckenet och urinledarna 474 Urinblåsan 475 Uretra 475 Blåstömning 475 Kroppens totala vätskebalans 477 Njurfunktionen hos äldre 478 Njurfunktionen hos nyfödda 478

26.07.11 10.36


Innehållsförteckning

17

Syra–basregleringen 480 Lungornas kompensation vid metabola syra–basrubbningar Njurarnas kompensation vid syra–basrubbningar 485 Kroppens samlade försvar mot syra–basrubbningar 486

Vätejonkoncentration och pH-värden 482 Bildning av vätejoner 482 CO2 som H+-källa 482 Icke-flyktiga syror som H+-källa 483 Kroppens buffertar 483 Buffring av icke-flyktiga syror 484 Acidos och alkalos 484

18

9

Fortplantningen och sexualfysiologin

485

488

Könsorganen 490 Mannens könsorgan och könshormoner 490 De yttre könsorganen 490 Testiklarna 491 De accessoriska könskörtlarna 493 Mannens könshormoner 493 Reglering av spermieoch hormonproduktionen 494 Kvinnans könsorgan och könshormoner 495 De yttre könsorganen 495 Vagina, livmodern och äggledarna 496 Äggstockarna 497 Äggcellsproduktionen 497 Kvinnans könshormoner 500 Menstruationscykeln 501 Reglering av äggcellsmognaden och hormonproduktionen 502

Bildning av könsceller 503 Befruktning, graviditet och förlossning 504 Befruktningen 504 Graviditeten 505 Förlossningen 509 Mjölkproduktion och amning 511 Puberteten 513 Pubertetsutvecklingen hos flickor 514 Pubertetsutvecklingen hos pojkar 514 Vad startar pubertetsutvecklingen? 515 Åldersförändringar i fortplantningsfunktionen 516 Åldersförändringar hos kvinnan 516 Åldersförändringar hos mannen 517 Samlivets fysiologi 517 Samlag 517 Preventivmetode 519

Måttenheter och storheter 522 Register 523

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 9

26.07.11 10.36


Livsprocesserna är komplicerade och sammansatta. Vi har inte fullständig fysiologisk kunskap ens om de enklaste encelliga organismerna. Hur ska vi då kunna förstå processerna i människokroppen, som består av cirka fyrtiotusen miljarder celler? Var och en av dessa celler är en självständig enhet som i samverkan med alla de andra cellerna bildar en kropp – en människa med egna tankar Inledning och känslor och en egen identitet. För att uppnå detta utbyter kroppens celler hela tiden information, och ett otal reglerande mekanismer håller cellernas lokala miljö stabil, trots skiftande yttre förhållanden. Det säger sig självt att människans fysiologi måste vara ofattbart komplicerad, och uppgiften att försöka förstå den kan förefalla hopplös. Men principerna för reglering och kontroll av de flesta processerna i kroppen är ganska lika, och huvuddragen i människans anatomi och fysiologi är lätta att förstå. För att göra människans anatomi och fysiologi mer översiktlig brukar man dela in de olika kroppsprocesserna i några få huvudgrupper, t.ex. matspjälkning, blodcirkulation och nervsystemets fysiologi. Kapitelrubrikerna visar vilken indelning vi har använt. Detta sätt att studera fysiologi kan lätt leda till att man betraktar de olika organsystemen och kroppsprocesserna som åtskilda och oberoende av varandra. Vi har emellertid en kropp, som utgör en funktionell enhet, och de olika organsystemens funktioner glider in i varandra och är nära sammankopplade. Vi har försökt att visa och förmedla dessa samband både i texten och genom att använda korshänvisningar. Vi har bemödat oss om att lämna fylliga beskrivningar av verkningsmekanismer, så att det ska bli lättare att få en god djupförståelse. De flesta fysiologiska processer får exempelvis sin förklaring

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 10

på cellulär nivå, och vi fokuserar därför på den cellbiologiska infallsvinkeln till fysiologin.

Bokens uppbyggnad Fysiologi bygger i hög grad på kemi och fysik, och vi har därför ett inledande kapitel som ger en översikt över relevanta områden inom dessa basämnen. Detta kapitel är inte avsett som en första introduktion till ämnet utan lämpar sig bättre som en användbar uppslagsdel. Det går inte att dra en skarp gräns mellan cellbiologi och fysiologi, och kunskap om cellbiologi är en förutsättning för studier i fysiologi. De två nästföljande kapitlen behandlar därför cellbiologi. De bör läsas på samma sätt som övriga kapitel i boken. Eftersom det inte går att förstå hur kroppen fungerar utan att ha kunskap om hur den är uppbyggd, framställs fysiologin parallellt med förhållandevis detaljerad anatomi. Det finns dock en risk för att detta leder till att fysiologin hamnar i bakgrunden. Studenterna tycker ofta att det är lättare att förstå den mer handfasta anatomin än fysiologin. Det är också lätt att sätta likhetstecken mellan det att komma ihåg namnet på en kroppsstruktur och det att förstå hur den fungerar. Tyngdpunkten i studierna bör emellertid ligga på organens funktioner och funktionssätt medan de detaljerade anatomiska beskrivningarna ersätter ett anatomiskt uppslagsverk. Vi har lagt in faktarutor med kliniska exempel som har valts med tanke på att de ska illustrera de normala funktionerna. En viss mekanisms betydelse illustreras ofta bäst med en beskrivning av de sjukdomstecken som uppträder när mekanismen inte fungerar normalt. Vi tror också att dessa exempel kan verka motiverande. I många fall är det naturligt att nämna både svenska och latinska facktermer. I den

26.07.11 10.36


Inledning

bredare behandlingen av stoffet har vi bemödat oss om att använda svenska beteckningar, om de är exakta och används i praktiken. När det gäller ortografin av försvenskade latinska begrepp har vi följt Medicinsk terminologi (red Bengt I. Lindskog, Nordstedts Akademiska förlag, 2004). Ord och uttryck som är särskilt viktiga, eller som är vanliga i praktiskt språkbruk, är som regel kursiverade. Detta kan ibland vara den latinska och ibland den svenska termen. Vi har lagt vikt vid ett omfattande och användarvänligt sakordsregister. Om det finns flera sidhänvisningar till ett ord, är hänvisningen till huvudbeskrivningen eller definitionen satt med

fet stil. Kursiverade sidhänvisningar avser bilder som är relevanta för ordet. I varje kapitel finns det frågor i anslutning till det ämne som behandlas. Dessa frågor lyfter fram det som vi anser vara det viktigaste i texten och är bra att använda som kontroll av att man har förstått innehållet. Kapitlen har också marginaltexter, som sammanfattar viktiga punkter i texten. Marginaltexterna står på samma sida och i samma ordningsföljd som den fylligare beskrivningen i huvudtexten. Marginaltexterna är avsedda att användas som hjälpmedel vid repetition av innehållet.

Kliniska exempel lyfter fram betydelsen av de normala fysiologiska processerna och ger motivation till fortsatt läsning.

138

139

Sympatiska gränssträngen Prevertebrala ganglier

Bild 4.33 Sympatiska ganglier (gränssträngen och prevertebrala ganglier) sedda framifrån.

Marginaltexter sammanfattar viktiga punkter i texten och är till god hjälp vid repetition.

Frågor definierar det som är viktigast i varje kapitel och gör det lätt att kontrollera om man har förstått innehållet tillräckligt bra.

4 Nervsystemet

De endokrina cellerna i binjuremärgen är ombildade, postganglionära sympatiska nervceller

Binjurarna utsöndrar adrenalin

Sympatiska nervsystemet mobiliserar kroppens resurser i fysiskt krävande situationer

11

alldeles under diafragman och kallas plexus coeliacus, i dagligt tal kallat solar plexus. Från de sympatiska ganglierna går postganglionära nervfibrer till målorganen, som ligger spridda i hela kroppen (bild 4.31). Binjuremärgen är ett undantag. Denna endokrina körtel (s. 199) tar emot sympatiska nervfibrer direkt från ryggmärgen, och nervfibrerna bildar synapser med de sekretoriska cellerna. Dessa körtelceller är ombildade postganglionära sympatiska nervceller utan axoner. I stället för att frisätta transmittorsubstanser i synapser utsöndrar körtelcellerna ett hormon, adrenalin, som transporteras med blodet till alla delar av kroppen (s. 203). Binjuremärgen är en bra illustration av det nära släktskapet mellan nervsystemet och det endokrina systemet. I de sympatiska ganglierna bildar en preganglionär fiber synapser med många postganglionära nervceller. I de sympatiska gränssträngarna finns dessutom tvärförbindelser mellan ganglierna så att de sympatiska nervfibrerna från ett segment av ryggmärgen (s. 119) är förbundna med flera ganglier (bild 4.34). Förändrad aktivitet i sympatiska nervsystemet har därför lätt att påverka flera målorgan. Denna tendens förstärks av binjuremärgen, som via blodet sprider adrenalin till kroppens alla delar.

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 11

Den samlade effekten av ökad sympatisk aktivitet gör kroppen bättre rustad att möta en krissituation. Den så kallade ”fright, fight, flight”-reaktionen illustrerar hur det sympatiska nervsystemet ökar kroppens beredskap. Tänk dig att du plötsligt möter en hotfull person som provocerar dig. Medan du betraktar personen aktiverar din naturliga fruktan det sympatiska nervsystemet maximalt. Hjärtats förmåga att pumpa blod ökar. Samtidigt drar blodkärl i hud och invärtes organ ihop sig, så att en större del av blodet strömmar till skelettmusklerna (s. 301). När kampen startar kommer produkter från ämnesomsättningen i musklerna att utvidga blodkärlen i skelettmuskulaturen, som därigenom tillförs ännu mer blod (s. 292). Den ökade sympatiska aktiviteten förbättrar syretillförseln genom att bronkerna utvidgas och andningsfrekvensen ökar. Samtidigt ökar energitillförseln till cellerna genom att glykogen och fett bryts ned, vilket ökar blodets innehåll av glukos och fettsyror (s. 434). Alla dessa reaktioner ökar tillförseln av syrerikt och näringsrikt blod till skelettmuskulaturen. Intensiv svettning gör dessutom att kroppen kan göra sig av med den överskottsvärme som bildas till följd av den ökade energiomsättningen.

Bild 4.34 De pre- och postganglionära sympatiska nervfibrernas banor i nervrötterna, spinalnerverna och gränssträngen. Spinalnerverna är förbundna med den sympatiska gränssträngen, och ganglierna i gränssträngen är förbundna med varandra via tvärförbindelser. En preganglionär fiber bildar synapser med många postganglionära nervceller. Impulser från hjärnan Bakre rot Spinalganglion Sympatiska gränssträngen

Spinalnerv

Sympatiskt ganglion

Främre rot

Postganglionär sympatisk fiber Preganglionär sympatisk fiber

Slag mot mellangärdet 62 Redogör för de anatomiska skillnaderna Ett kraftigt slag mot mellangärdet rubbar den normala autonoma aktiviteten i solar plexus. Resultatet blir en snabb vidgning av blodkärl i bukhålan så att återflödet av blod till hjärtat reduceras. En följd av detta är att blodtillförseln till hjärnan avtar under en kort period, så att personen blir yr och kan svimma.

mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

63 Beskriv effekterna av ökad aktivitet i sympatiska nervsystemet.

64 Ge exempel på vad som kan utlösa en ökad sympatisk aktivitet. 65 Vilka är effekterna av ökad aktivitet i parasympatiska nervsystemet?

I hjärnstammen aktiveras retikulära systemet och skärper ditt medvetande till det yttersta. Du är redo för kamp. Om utvecklingen av kampen inte är till din fördel kan du ändå ha nytta av det sympatiska nervsystemet, eftersom den ökade sympatiska aktiviteten har gjort att du är bättre rustad att genomföra en lyckad flykt. Parasympatiska nervsystemet. De preganglionära parasympatiska nervcellernas cellkroppar ligger i två skilda delar av centrala nervsystemet (bild 4.32). De flesta av kroppens körtlar och invärtes organ tar emot parasympatiska nervfibrer från hjärnstammen genom fyra av kranialnerverna. Det mesta av den parasympatiska kontrollen sker via den tionde kranialnerven, n. vagus. Könsorganen, urinblåsan och ändtarmen tar emellertid emot parasympatiska fibrer genom spinalnerver från ryggmärgssegmenten S2–S4. De parasympatiska ganglierna ligger alldeles i närheten av målorganen, och det finns inga tvärförbindelser mellan ganglierna. Det finns inte heller någon parasympatisk endokrin körtel som motsvarar binjuremärgen. De postganglionära parasympatiska nervcellerna i matspjälkningskanalen ingår i ett komplicerat nätverk av nervceller i kanalväggen (det enteriska nervsystemet). Nätverket innehåller både sensoriska och motoriska nervceller och har avgörande betydelse för kontrollen av bland annat den glatta muskulaturen i kanalväggen (s. 389). Det sympatiska nervsystemet aktiveras i olika stressituationer, men i normala vilosituationer är det aktiviteten i parasympatiska nervsystemet som dominerar. Ökad parasympatisk aktivitet minskar hjärtats pumpkraft och sänker blodtrycket samt ökar såväl transporten genom mag−tarmkanalen som sekretionen från körtlar i matspjälkningskanalen. Men det parasympatiska nervsystemet fungerar inte som en funk-

tionell enhet, och effekten av förändrad parasympatisk aktivitet är som regel begränsad till ett (eller några få) målorgan, som exempelvis vid blåstömning. Ökad impulsfrekvens i urinblåsans parasympatiska nervfibrer får den glatta muskulaturen i blåsväggen att dra ihop sig, samtidigt som slutmuskeln slappnar av (s. 475).

Parasympatiska nervsystemet är viktigt för uppbyggnaden av kroppens resurser under vila

Samspelet mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet Bild 4.31 och 4.32 visar att merparten av de kroppsorgan som står under autonom kontroll kan påverkas av både sympatiska och parasympatiska nervsystemet. De flesta blodkärl tar emellertid bara emot sympatiska fibrer. I de fall där organen har en dubbel nervförbindelse har de två delarna av autonoma nervsystemet nästan alltid motsatt effekt. Ökad aktivitet i de sympatiska nervfibrerna till hjärtat leder t.ex. till högre hjärtfrekvens, medan ökad aktivitet i de parasympatiska nervfibrerna sänker hjärtfrekvensen. I tarmkanalen är rollerna ombytta. Impulser i parasympatiska nervfibrer leder här till ökad aktivitet hos de glatta muskelcellerna, medan ökad impulsfrekvens i de sympatiska nervfibrerna leder till att tarmmuskulaturen slappnar av. Bild 4.31 och 4.32 ger en översikt över effekterna av ökad sympatisk och parasympatisk aktivitet hos några utvalda organ. Aktiviteten i organ som endast innerveras av det ena av dessa två system kan emellertid både hämmas och stimuleras. Detta beror på att det även i en normal vilosituation förekommer en viss frekvens av nervimpulser, tonus, i de autonoma nervfibrerna. Målcellerna kan därmed påverkas genom att impulsfrekvensen ökas eller minskas i förhållande till grundtonus. Det är så det sympatiska nervsystemet reglerar blodkärlens diameter (s. 292). När aktiviteten i de sympatiska fibrerna ökar drar muskulaturen i blod-

De flesta målorganen för autonoma nervsystemet tar emot både sympatiska och parasympatiska nervfibrer

Ökad sympatisk och parasympatisk aktivitet har motsatt verkan på samma målorgan

26.07.11 10.36


1

Grundläggande kemi och fysik 14 Materia, massa och kraft 14 Arbete och energi 15 Atomer och elementarpartiklar 17 Elektricitet 18 Kemiska bindningar 21 Materiemängd och koncentration 21 Diffusion 22 Kemiska reaktioner 24 Vatten 28 Syror, baser och pH-skalan 30 Organisk kemi 30 Organiska molekyler i kroppen 39 ATP och energiomsättningen i cellerna

Människokroppen består av ett stort antal kemiska föreningar. Många av dessa är små, enkla molekyler, exempelvis vatten, som är den dominerande föreningen i alla levande organismer. Andra av kroppens molekyler är stora och komplicerade och kan dessutom bindas till varandra och bilda ännu mer komplicerade system. För att upprätthålla denna välorganiserade komplexitet krävs en ständig

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 12

tillförsel av energi. Organismer kan växa och förökas, och även det är energikrävande processer. Den enklaste levande cell är mer komplicerad än något system i den oorganiska naturen, men alla reaktioner i en levande organism följer samma fysikaliska och kemiska lagar som gäller där. Därför är det nödvändigt med grundläggande kunskaper i kemi och fysik för att kunna förstå hur kroppen fungerar.

26.07.11 10.36


0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 13

26.07.11 10.36


14

1 Grundläggande kemi och fysik

Materia, massa och kraft Materia är allt som har massa och som tar plats. Måttenheten för massa är kilogram (kg). De flesta ämnen i naturen är kemiska föreningar som kan brytas ned kemiskt till enklare ämnen. De enklaste produkter som kan bildas på detta sätt är atomer. Kraft definieras som förmågan att förändra en massas rörelse, eller med andra ord förmågan att accelerera massan: kraft = massa · acceleration Om massans hastighet minskar, är accelerationen negativ. Måttenheten för kraft är newton (N). 1 N är den kraft som ger en massa på 1 kg accelerationen 1 m/s2. En kraft kan också förändra en massas form.

Arbete och energi

Rörelseenergi och lägesenergi är de två huvudformerna av energi

Energi kan varken nyskapas eller försvinna

1 Förklara begreppen materia och massa. 2 Hur ser sambandet ut mellan kraft, massa och acceleration?

När kraft används för att flytta en massa en viss sträcka utförs ett arbete. Detta arbete definieras som kraften (mätt i newton) multiplicerad med sträckan (mätt i meter). Måttenheten för arbete heter därför newtonmeter (Nm) men kan även kallas joule (J). Effekt är ett uttryck för arbete per tidsenhet. Enheten för effekt blir därför J/s, som vanligtvis betecknas watt (W). En massas energi kan definieras som förmågan att utföra ett arbete. Måttenheten för energi är därför densamma som för arbete (J). Tidigare var kalori (cal) den mest använda måttenheten för energi (1 J = 0,230 cal). Det finns två huvudformer av energi: • rörelseenergi (kinetisk energi) • lägesenergi (potentiell energi). All massa som är i rörelse har rörelseenergi. Ett exempel är en hammare som slås mot en spik. När hammaren träffar spikhuvudet överförs hammarens rörelseenergi till spiken, och arbetet att driva in spiken i träet utförs. Atomerna och molekylerna i en massa är ständigt i rörelse. Dessa partiklars rörelser är slumpmässiga och oordnade, och hastigheten ökar med stigande temperatur. Den inre rörelseenergin i en massa kallas värmeenergi,

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 14

och de enskilda partiklarnas rörelse kallas termisk rörelse. När en massa värms upp, rör sig atomerna och molekylerna snabbare. Därmed ökar den inre rörelseenergin, värmeenergin, i massan. Lägesenergi är den energi som massan har på grund av sitt läge. Lägesenergi uttrycker alltid en differens, dvs. en energiskillnad mellan två punkter. När en kraft används för att exempelvis lyfta en vas från bordet till en hylla, ökar vasens lägesenergi i relation till den lägesenergi den hade på bordet. Om vasen välter över hyllkanten, omvandlar tyngdaccelerationen (tyngdkraften) ökningen av lägesenergin till rörelseenergi. När vasen träffar bordet utförs ett arbete som kan krossa vasen. Det finns många former av lägesenergi. Kemisk energi är lägesenergi som lagras i atomernas bindning till varandra. Energin i näringsämnen är lägesenergi av denna typ (s. 424). Elektrisk energi är lägesenergi som beror på att motsatta elektriska laddningar har skilts från varandra. Det går åt energi när laddningarna skiljs åt, och denna energi frigörs när de elektriska laddningarna närmar sig varandra igen (s. 17).

Energiomvandling Energi kan varken skapas eller försvinna. Energi kan bara överföras från ett ställe till ett annat eller omvandlas från en form till en annan. I de gröna växterna omvandlas exempelvis ljusenergi (en form av rörelseenergi) till kemisk energi (lägesenergi) som lagras i molekyler. Den kemiska energi som vi får i oss via födan kan i kroppen omvandlas till kemisk energi i nya molekyler. Denna energi kan i sin tur på nytt omvandlas till andra energiformer. I musklerna omvandlas kemisk energi till rörelseenergi när vi utför ett arbete, exempelvis när vi lyfter upp matkassen på köksbordet. Eftersom energi varken kan skapas eller försvinna, är summan av energi före och efter en energiomvandling alltid densamma. Vid alla energiomvandlingar går emellertid lite av energin över i värmeenergi. När exempelvis en spik slås i väggen med en hammare, övergår all rörelseenergi i värmeenergi. En stor spik som slås in i en träbit kan bli så varm att den bränns vid beröring.

26.07.11 10.36


15

Atomer och elementarpartiklar Atomerna består av olika elementarpartiklar. De viktigaste elementarpartiklarna (bild 1.1) är • protoner, som har positiv elektrisk laddning • neutroner, som inte har någon laddning • elektroner, som har negativ elektrisk laddning. Den motsatta elektriska laddningen hos en elektron respektive en proton är lika stor och kallas elementarladdning. Protonerna och neutronerna är samlade i atomens kärna, medan elektronerna rör sig med stor hastighet i ett begränsat område utanför kärnan. Partiklar som har motsatta elektriska laddningar dras till (attraherar) varandra, medan partiklar som har samma typ av laddning stöter bort (repellerar) varandra. Dragningskraften mellan de negativa elektronerna och de positiva protonerna håller kvar elektronerna runt atomen. En protons massa är nästan identisk med massan hos en neutron och cirka 2 000 gånger större än elektronens massa. Nästan hela atomens massa är således koncentrerad i kärnan, och därför kan man utan att göra något större fel bortse från elektronernas massa vid beräkning av atomens massa. Eftersom en protons och en neutrons massa är mycket liten, bara 1,7 ∙ 10–27 kg, är det opraktiskt att använda kilogram som enhet för massa. Istället används atommassaenhet som betecknas med bokstaven u och även kallas dalton. En proton och en neutron har massan 1 dalton. Det totala antalet protoner och neutroner i en atomkärna kallas atomens masstal.

3 Förklara begreppen arbete, energi och effekt. 4 Vilka är de två huvudformerna av energi? 5 Förklara varför värmeenergi och kemisk energi tillhör olika huvudformer av energi. 6 Nämn andra energityper för varje huvudform. 7 Går det att nyskapa energi? 8 Ge exempel på energiomvandlingar i kroppen.

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 15

Ämne Atom

Atomkärna Elektron

Proton Neutron

Bild 1.1 De viktigaste elementarpartiklarna i en atom. Elektronerna har negativ elektrisk laddning, protonerna har positiv laddning och neutronerna saknar laddning. Elektronerna rör sig utanför atomkärnan, som innehåller de övriga elementarpartiklarna.

Grundämnen och isotoper Det är bara elektronerna som direkt ingår i kemiska reaktioner mellan atomer (s. 18). I en elektriskt neutral atom är antalet elektroner identiskt med antalet protoner. Atomer med samma antal protoner har därför samma kemiska egenskaper, och tillhör ett och samma grundämne. På jorden finns 92 naturliga grundämnen. Varje grundämne har fått en internationell symbol. Exempelvis är symbolen för syre, eller oxygen, O. 25 grundämnen är livsnödvändiga för människan. De fyra grundämnena syre, kol, väte och kväve utgör mer än 96 % av vår kroppsvikt (tabell 1.1). Det finns också många metaller bland de livsviktiga grundämnena. Järn är exempelvis nödvändigt för blodets förmåga att transportera syre (s. 317). Livsviktiga grundämnen som utgör mindre än 0,01 % av kroppsvikten kallas spårämnen. De flesta grundämnen finns i fler än en form. Det beror på att antalet neutroner i kärnan, till skillnad från protoner, kan variera utan att antalet elektroner förändras. Atomer med samma protontal men olika masstal kallas isotoper av grundämnet. När man vill ange både atomens

Det är bara elektronerna som deltar i kemiska reaktioner mellan atomer.

26.07.11 10.36


16

1 Grundläggande kemi och fysik

Isotoper av ett grundämne har samma antal protoner, men olika antal neutroner

protontal och dess masstal, skrivs dessa till vänster om grundämnets symbol. Talen placeras över varandra med masstalet överst. Protontalet utelämnas vanligtvis, eftersom det alltid är detsamma för isotoper av ett visst grundämne. Grundämnenas atomnummer är detsamma som protontalet.

Tabell 1.1 Grundämnena i kroppen

Grundämne

Symbol

Atomnummer

Procent av kroppsvikten*

Dominerande grundämnen

De flesta grundämnen förekommer i naturen som blandningar av två eller flera isotoper. Exempelvis består grundämnet kol (C) av en blandning av isotoperna 126C, 136C och 146C, som vanligtvis skrivs 12C, 13C respektive 14C. Ett grundämnes atommassa anges i regel som den genomsnittliga atommassan, beräknad på grundval av mängdförhållandet mellan de olika isotoperna i naturen. Många grundämnen består av både stabila isotoper och isotoper som bryts ned spontant (sönderfaller), samtidigt som radioaktiv strålning sänds ut. Radioaktiva isotoper kan förekomma naturligt eller bildas vid kärnreaktioner.

Syre

O

8

65,0

Atomernas elektronfördelning

Kol

C

6

18,5

Väte

H

1

9,5

Kväve

N

7

3,3

Kalcium

Ca

20

1,5

Fosfor

P

15

1,0

Kalium

K

19

0,4

Svavel

S

16

0,3

Natrium

Na

11

0,2

Klor

Cl

17

0,2

Magnesium

Mg

12

0,1

Järn

Fe

26

< 0,01

Elektronerna rör sig runt atomkärnan, men rörelserna sker inte i bestämda, förutsägbara banor. Det går emellertid att beräkna hur stor sannolikheten är att elektronerna befinner sig i ett visst område. I bild 1.2 visas detta i en så kalllad elektronmolnsmodell för väteatomen, som består av en proton och en elektron. I en sådan modell framgår sannolikheten att elektronen befinner sig i ett visst område av elektronmolnets täthet. Det mesta av atomens massa finns i kärnan, men det är elektronmolnet som bestämmer atomens volym. Elektronmolnets diameter är cirka 100 000 gånger större än kärnans diameter. En atom består därför till största delen av ”tomrum”. Eftersom det finns en dragningskraft mellan elektronernas och protonernas motsatta elektriska laddningar, har elektronerna i en atom

Jod

I

53

Koppar

Cu

29

Zink

Zn

30

Mangan

Mn

25

Kobolt

Co

27

Krom

Cr

24

Selen

Se

34

Molybden

Mo

42

Fluor

F

9

Tenn

Sn

50

Kisel

Si

14

Vanadium

V

23

Mineraler

Spårämnen*

Bild 1.2 Modell av väteatomens elektronmoln. Elektronmolnets täthet visar sannolikheten att elektronen befinner sig i de olika områdena utanför kärnan. Kärnans diameter är försvinnande liten i jämförelse med elektronmolnets diameter.

* Varje spårämne utgör mindre än 0,01 % av kroppsvikten.

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 16

26.07.11 10.36


17

lägesenergi på grund av sin position utanför kärnan. Elektronerna har olika energinivåer. Det finns språngvisa skillnader mellan de möjliga energinivåerna, och ju längre avståndet är från

Medicinsk användning av radioaktiva isotoper Radioaktiva isotoper används i flera olika sammanhang inom medicinen. I medicinsk biokemi används radioaktiva isotoper i analyser av blodprover för att bestämma nivån av hormoner och andra ämnen som finns i mycket låga halter i blodet (radioimmunologiska metoder). Inom radiologi används radioaktiva isotoper till att undersöka funktionen hos organ (scintigrafi), exempelvis lungor, njurar och sköldkörteln. Radioaktiva isotoper används också i behandlingen av sjukdomar, t.ex. hypertyreos. Det är en sjukdom som beror på onormalt hög produktion av sköldkörtelhormonerna tyroxin och trijodtyronin (s. 196). Cancer i sköldkörteln är ett annat exempel på en sjukdom som behandlas med radioaktiva isotoper. Sköldkörtelns hormoner innehåller jod (s. 197). De hormonproducerande cellerna i sköldkörteln tar upp jodid från blodet genom aktiv transport genom cellmembranet. Den intracellulära koncentrationen av jodid är cirka 30 gånger högre än koncentrationen i plasma. Efter upptaget binds jodid till proteinet tyreoglobulin. Inga andra celler i kroppen tar upp och binder jodid på detta sätt. Det är grunden för användningen av radioaktivt jodid i behandlingen av både hypertyreos och cancer i sköldkörteln (”radiojodbehandling”). Det finns flera radioaktiva jodisotoper. I medicinsk behandling används isotopen 131I, som avger strålning med en effektiv räckvidd på cirka 0,5 mm. Patienten dricker den beräknade behandlingsdosen av 131I löst i vatten. Efter absorptionen från tarmen tas 131I aktivt upp från blodet och binds i sköldkörteln. Upptaget i andra vävnader är lågt. Det är därför bara cellerna i sköldkörteln som utsätts för den radioaktiva strålningen från 131I. Strålningen dödar dessa celler, men eftersom strålningens räckvidd är kort, skadas inte andra vävnader i halsen. Eftersom de hormonproducerande cellerna dör, måste patienterna få livslång behandling med tyroxin.

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 17

kärnan, desto större är energin. Dessa energinivåer kallas vanligen elektronskal. Skalet närmast kärnan kan inte ha mer än två elektroner, medan de övriga skalen kan innehålla fler. Grundämnen som har åtta elektroner i det yttersta elektronskalet är särskilt stabila och kallas ädelgaser. Det är mycket svårt att få ädelgaser att reagera med andra ämnen. Helium, som har ett enda elektronskal där det bara får plats två elektroner, är också en ädelgas.

Elektronerna runt kärnan befinner sig i olika elektronskal

9 Vad är en atom? 10 Vilka är de viktigaste elementarpartiklarna i en atom?

11 Vilken elektrisk laddning har dessa partiklar? 12 Vad är ett grundämne? 13 Vad menas med elektronskal?

Elektricitet Om positiva och negativa elektriska laddningar skiljs åt, kommer elektrostatiska krafter att försöka dra dem mot varandra igen (bild 1.3). Lika laddningar stöter däremot bort varandra. Dragningskraften mellan motsatta laddningar ökar med ökande laddning och minskande avstånd mellan laddningarna. För att skilja motsatta elektriska laddningar måste ett arbete utföras, vilket kräver energi. Om däremot motsatta elektriska laddningar närmar sig varandra igen, frigörs energi. Åtskilda elektriska laddningar har därför en viss potential att utföra arbete, och elektrisk spänning är ett mått på laddningarnas potentiella energi, eller lägesenergi. Måttenheten för spänning är volt (V). Spänning mäts alltid mellan två punkter och uttrycker därför en differens. När elektriska laddningar rör sig på det sätt som beskrivs ovan, alstras elektrisk ström. Måttenheten för ström (laddning per tid) är ampere (A). Laddningarnas rörelse hindras av friktionen mellan laddningarna och atomerna i det material som leder strömmen. Denna friktion kallas elektriskt motstånd. Måttenheten för motstånd är ohm (Ω). Sambandet mellan ström

Bild 1.3 Elektriska krafter verkar på partiklar som är laddade. Olika laddningar dras till varandra medan lika laddningar stöter bort varandra.

26.07.11 10.36


Kursiva sidnummer hänvisar till figurer. Halvfeta sidnummer hänvisar till huvudomnämnande eller definition.

A a. axillaris 303, 304 a. basilaris 133, 134 a. brachialis 303, 304, 305 a. carotis communis 133, 303, 304, 305 a. carotis externa 303, 305, 305 a. carotis interna 133, 133, 134, 303, 305 a. cerebri anterior 133, 133, 134 a. cerebri media 133, 133, 134 a. cerebri posterior 133, 133, 134 a. coronaria dextra 311 a. coronaria sinistra 311 a. dorsalis pedis 304, 305 a. femoralis 304, 305, 386 a. hepatica, se leverartär a. iliaca communis 304, 305, 386 a. iliaca externa 304, 305, 386 a. iliaca interna 304, 305 a. mesenterica inferior 304, 305, 386 a. mesenterica superior 304, 305, 386, 452 a. ovarica 304 a. poplitea 304, 305 a. pulmonalis, se lungartär a. radialis 303, 304, 305 a. renalis, se njurartär a. subclavia 303, 304, 305 a. temporalis superficialis 304, 305 a. testicularis 304 a. tibialis anterior 304, 305 a. tibialis posterior 304, 305 a. ulnaris 303, 304 a. vertebralis 133, 134, 305 AB0-systemet 351–352 abdomen 386 abdominalaorta, se bukaorta abdominalhulen, se bukhålan abduktion 224, 224 abort 507 absorption i kapillärer 295–296, 296 i mag–tarmkanalen 380, 380, 382, 410–416, 412, 413, 414, 415 absorptionsyta 92, 382, 410–411, 411 aminosyror 410, 410, 413–414, 413 Ca 2+ 206–208, 410, 416 Cl- 410, 410 Fe2+ 410, 416 fett 407, 410, 414–415, 414 folinsyra 319 gallsalter 407, 407–408, 410, 410 HCO3- 486 K+ 416 monosackarider 410, 410, 412, 412, 413 Na+ 410, 416, 416, 417 vatten 410, 410, 415–416, 415 vitamin B12 319, 320, 409 absorptionsfas 209, 210, 425–429, 426, 429 ACE (angiotensin converting enzyme) 200 ACE-hämmare 289 acetabulum 229 aceton 212, 431 (se även ketoner) acetyl-CoA 41, 42, 43, 43 acetylkolin autonoma nervsystemet 140, 140, 251

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 523

effekter 87, 110, 140 enteriska nervsystemet 401, 401 nedbrytning 109, 110, 111 neuromuskulär synaps 109, 110–111, 241 struktur 113 acetylkolinesteras 109, 110, 111 acetylkolinesterashämmare 110 acetylkolinreceptor 109, 110, 140, 141, 241, 401 autonoma nervsystemet 140, 141, 401 neuromuskulär synaps 109, 110, 241 acetylsalicylsyra hemostas 328 magsår 402 smärtstillande läkemedel 155 acidos 484, 485–487 korrigering 484, 485, 486, 487 metabol 212, 431, 485, 486, 487 respiratorisk 373, 484, 485–487 orsaker 485–487 acini 403 ACTH, se adrenokortikotropt hormon ACTH-RH (ACTH-frisättande hormon) 188, 202, 202, 204 adaptation 149, 174, 175 Addisons sjukdom 205 adduktion 224, 224 adduktorgruppen 254, 264 adenin 38 i ATP 39 i DNA och RNA 38, 51, 52, 52 struktur 38 adenohypofys, se hypofysen, framloben adenosindifosfat, se ADP adenosintrifosfat, se ATP adenylylcyklas 84, 85, 87, 88, 88 ADH, se antidiuretiskt hormon adipocyter 95 ADP (adenosindifosfat) 39, 41–42, 67 fosforylering av i citronsyracykeln 41, 42 i glykolysen 40, 41 i muskelceller 239, 240, 241, 244–245 i oxidativ fosforylering 43 hemostas 326, 327 kreatinfosfat 244, 245 adrenalin 184, 200, 203–204, 204, 434 effekter 87, 140, 184, 204, 204, 205 på arterioler 292–293, 292, 350 på hjärtats kontraktilitet 283–284, 285 på hjärtfrekvensen 281, 282 på luftvägarna 366 och autonoma nervsystemet 138, 140, 140, 198 och stress 203–205, 204 och ämnesomsättningen 204, 209–212, 211, 434 -receptor 140, 141, 198, 357 sekretion 204, 204, 205 adrenerga neuron 140 adrenerga receptorer 140, 141, 198, 357 adrenokortikotropt hormon (ACTH) 184, 190–192, 192, 193, 213 Cushings syndrom 205 dygnsvariationer 192, 202, 203, 212 effekter 87, 200–204, 202 sekretion 188, 192, 202

Register

aerob metabolism 40–42, 430 afasi 130 afferent arteriol, se tillförande arteriol afferent nervfiber 106 affi nitet, för receptorer 82 agglutination 351 agonist muskler 247, 247 receptorbindning 82, 113, 114 för autonoma nervsystemet 141 aids 346 akillesreflex 123 akillessenan 254, 255, 265 acklimatisering till kyla 446 till värme 447 vid höghöjdsvistelse 321 ackommodation 169–172, 171, 172 akne 98, 514 akromegali 195 acceleration 14, 166, 167 accelerationssinne, se balanssinne aktionspotential 69, 72–76 Ca 2+ -beroende 74–75, 250 i muskelceller 236 glatt muskulatur 250, 251, 398 hjärtmuskulatur 251–252, 276, 276 skelettmuskulatur 110, 111, 239, 241 i nervceller 72–74, 73 ledning 107, 107, 108 Na+ -beroende 73–74, 75 sinusknutan 274, 275 tröskelvärde 72, 73, 75, 112, 112 axel (vridaxel i led) 247, 248 axelvecket 260 axon (nervfiber) 104, 104, 105 axonhals 112, 112, 113 aktin i blodplättar 325 i cellskelettet 51, 96 i muskelceller 237, 238, 239–241, 240, 243 aktinfi lament 50, 51, 237, 238, 238, 239–241, 240, 243, 249, 250 aktiv immunisering 349 aktiv transport, se membrantransport aktiveringsenergi 23–24, 23, 37 aktivt centrum 37, 37, 63 akupunktur 113, 155 akutfasproteiner 337, 338, 339 akvaporiner 65 akvedukten 114, 115–117, 117

26.07.11 10.50


524

Register

armbågsbenet (ulna) 219, 220, 227, 228 armbågsleden 223, 228, 228, 247, 248, 261 albumin 186, 200, 206, 429, 457, 470 aldehyder 31 aldosteron 184, 200–201, 200, 201, 465–466 hyperaldosteronism 72, 203 och njurarnas K+ -sekretion 467, 467 och njurarnas Na+ -reabsorption 461, 465–466, 472, 474 och reglering av arteriellt blodtryck 461, 471, 472 och urinvolym 474, 474 åldrande, se åldersförändringar alfa-adrenerg receptor 140, 141, 204, 357 alfaceller 209, 210, 432 alfareceptorblockerare 141 alfavågor 130, 130 alkalos 484 korrigering 485–487 metabol 484–486 orsaker 485, 486 respiratorisk 484–486 alkohol genom kapillärväggen 311 kemisk struktur 31 och pankreatit 404 och värmeförlust 446 allela gener 59, 60 allergi 324, 325, 334, 350 allergener 325, 350 anafylaktisk (allergisk) chock 299, 350 fördröjd allergi 350 och basofi la granulocyter 325 och histamin 325 och mastceller 325 snabballergi 350 allergisk (anafylaktisk) chock 299, 350 allodyni 154 allt-eller-inget-reaktion 73 alveoler (lungblåsor) 91, 302, 356, 359–360, 360 gasutbyte 312, 356, 360, 367, 369 genomblödning 301, 360, 360, 367, 370 makrofager 325, 360, 360 partialtryck hos gaser 368–369, 370 tryck 362–364, 363, 365 ventilation 367, 371 ytspänning 360, 366, 368 alveolärluft 367, 369 alveolärtryck, se alveoler alveolärventilation, se alveoler alveoläryta 360 amenorré 195, 199, 498 amfetamin 113 aminer 31 aminogrupp 31, 35, 35, 36, 429 aminosyror 31, 35–36, 35, 36 essentiella 53, 425 nedbrytning 43 och absorption 209, 382, 410, 413, 413, 425 och glukosbildning 434 och insulin 210, 210, 432, 433, 433 och pankreasenzymer 403, 413 och reabsorption i njurtubuli 455, 462, 264 ombildning i levern 414, 429 omsättning 425, 426, 429, 430, 430 som neurotransmittor 113 transport in i celler 67, 67 amning 190, 195, 511, 512

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 524

ammoniak 21, 28, 429, 486 amnesi 135 amnion 506, 507, 509 ampere 17, 522 ampull 164, 165, 165 amylas i bukspott 403, 412, 412 i saliv 394 och magsäcken 401 amöboida rörelser 335 anabola steroider 429, 494 (se även androgenanabol) anabolism 429 anaerob metabolism 40–41, 371, 430 i erytrocyter 317, 483 i skelettmuskulatur 483, 486 anafylaktisk (allergisk) chock 299, 350 analgesi 155 analringmuskler 263, 419, 419 anallyftaren 262 anatomiska döda rummet, i luftvägarna 367, 368, 369 andningscentrum 373–374, 374, 375 nedsatt funktion 373 andningssvikt 363 hos nyfödda 368 androgenanabol 494 androgener 184, 203, 493–494, 494 effekter 203, 493–494, 501, 514 i binjurebarken 200, 202, 203 i gonader 493–494, 494, 499 transport 186, 187 anemi 320 hemolytisk 320, 352 järnbristanemi 320 och intrinsisk faktor 319, 320, 409 perniciös 320, 341, 409 vid blödning 320 vid kroniska njursjukdomar 320, 321 anestesi epiduralanestesi 121 lokalanestesi 75, 155 narkos (generell anestesi) 131, 155 och respiration 485 och sväljning 396 spinalanestesi 121 angina pectoris 141, 153, 154, 312 angiotensin converting enzyme (ACE) 200, 289 angiotensin II 200, 201, 460–461, 471, 472, 474 ACE 220, 289 bildning av 200 effekter på njuren GFR 460 reabsorption 471, 472, 474 och aldosteron 200, 201, 461, 472 och antidiuretiskt hormon 201 och arteriolradie 203, 292, 460, 461 och hypertension 203, 289 och törst 461 angiotensinogen 200, 460 angulus sterni, se bröstbensvinkeln anjon 20, 28 ankelleden 231, 231, 264, 265 anpassning, se adaptation antagonist muskler 247, 247, 256 receptorbindning 82, 114, 132, 402

anterior 223, 223 anterograd amnesi 135 antidepressiva 113 antidiuretiskt hormon (ADH) 87, 184, 189, 467, 469 och extracellulärvätskans osmolaritet 471–72, 472 och urinkoncentration 467–469, 469 och urinvolym 474, 474 och vattenpermeabilitet i njurtubuli 467–468, 469 sekretion 190, 191, 201 antigendeterminant 341 antigenepitop 341, 342 antigener 340 angrepp på 342–349, 342, 345, 348, 349 antikroppsbindning 342–343 erytrocyter 351–352 i vacciner 349 MHC 345, 347, 349 och blodtransfusion 351–352 vävnadstypantigener, se MHC antigenpresentation 347 antihistamin (histaminantagonister) 402 antikroppar 342, 342, 343 autoantikroppar (antikroppar mot egen vävnad) 110, 199, 328 bildning av 343–345, 344, 345 effekter 345–346 klasser, se immunglobuliner mot erytrocyter 351, 352 och anemi 320, 352 struktur 342, 343 antiperistaltik 418 antiporter 67, 67 antiserum 350 antitrombin 330 antrum 397, 397, 398, 399 anulus fibrosus i hjärtat 271, 272, 274, 275 i ryggraden 144, 226, 226 aorta 259, 269, 271, 272, 284, 285, 302–303, 304, 305, 361, 385, 386, 452 abdominalaorta, bukaorta 303, 305 aortabågen 297, 303, 304, 362, 374 aortaklaff 271, 272, 272 aortatryck 279, 280, 287 ascendens 303, 304 descendens 303, 304 kemoreceptorer 374, 375 och hjärtcykeln 272, 273 puls 305 sträckreceptorer 297 torakalaorta 303 aponeuros 258 apoptos 89–90 appendix vermiformis 381, 385, 417, 497 aptitreglering 212, 391, 392, 428 hungercentrum 212, 391, 392 mättnadscentrum 391, 392, 392 aqueductus cerebri, se akvedukten arakidonsyra 85, 184, 326 araknoidalvilli 116, 117, 117 araknoidea 116, 116, 117, 118, 120 arbete 14 muskelarbete muskelskälvning 245, 445, 446 och hjärtminutvolum 301, 302

26.07.11 10.50


Register

och kroppstemperatur 448 och respiration 363, 365, 366, 371 omfördelning av blod 293, 301, 302 skelettmuskel 244, 245, 246 arcus aortae 259, 303 armplexus 142 arrektor pili-muskel 97, 98 arteriellt blodtryck 288–291 diastoliskt 288 faktorer som påverkar 291 genom hjärtcykeln 288, 288 långsiktig reglering 298, 470, 471, 474 medelblodtryck 288 mätning 288–290, 290 och blödning 298–300, 300 och glomerulusfi ltration 458, 458 och värmeutmattning 448 reglering 297–298, 298 systoliskt 288 arterioler 285, 286, 286 fördelning av blod 270, 291, 301, 302 i njurarna 453, 453, 455, 456, 456 motstånd mot blodflöde 287, 291, 292 nervförsörjning 291 tonus 292 arterioldiameter, reglering 291–293, 292 autoreglering 292, 293 nervös-hormonell 291–293 articulatio, se led artros 222 artärer 268–269, 269, 284, 302–305 (se även a.) i bäckenet 304, 305 i halsen 303–304, 304 i hjärnan 133, 133 i hjärtat 311–312, 311 i huvudet 303–304, 304 i lungkretsloppet 301, 303 i systemkretsloppet 301–305, 304 i truncus 304 i undre extremiteten 304, 305 i övre extremiteten 303, 304 tryck 288, 288, 301 uppbyggnad 285–286, 286 arv dominant 60 heterozygot 60 könsbundet vid färgblindhet 174 vid hemofi li 329 recessivt 60 arytmier 201, 282, 312 extrasystolier 277, 277, 282 hjärtblock 278, 278 associationsbark 126, 131 astigmatism 172 ateroskleros 289, 312, 428, 429 atlas 226, 227 atmosfärtryck och bukhåletryck 396 och ljud 159 och ventilation 362–364 atom 15, 15 atomkärna 15, 16–18 atomnummer 16 elektronfördelning 16–17, 18 elementarpartiklar 15, 15 massenhet 15

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 525

ATP (adenosintrifosfat) 39, 39 aktiv transport 66, 67 bildning av citronsyracykeln 41, 42, 43, 43 glykolys 40, 41 oxidativ fosforylering 43 skelettmuskel 244–245, 245 muskelkontraktion 239, 240, 241, 241, 242 proteinfosforylering 84–86, 85, 86 atrioventrikulärklaffar, AV-klaffar 271, 273, 280 atrioventrikulärknutan, AV-knutan 275, 275, 276–278, 282 atrium 268 atropin 141 audiogram 159, 159 audiometri 159 autoimmuna sjukdomar 341 diabetes 211 reumatoid artrit 221 myasthenia gravis 110 trombocytopeni 328 tyreoideasjukdomar 199 autokatalys 400, 401 autokrina signalämnen 80, 81, 188, 191 autonoma ganglier 135–138, 136, 137, 138, 140, 140 autonoma nervsystemet 106, 106, 133, 141 (se även parasympatiska och sympatiska nervsystemet) kontroll 125, 141 parasympatiska nervsystemet 137, 139 receptorer 140, 141 sympatiska nervsystemet 135, 136, 138, 139 transmittorsubstanser 140, 140 autoreglering, av arteriolradie 292, 292, 293 i hjärnan 293, 310 i hjärtat 293, 301, 311 i njurarna 459, 460, 460 i skelettmuskulatur 301 autosoma kromosomer 59, 504 avdunstning 24–25, 441, 442–443, 446–447, 477–478 avfallsämnen 48, 49 och cirkulationssystemet 268, 294, 295 och levern 407 och njurarna 452, 455 och placenta 506, 507 avföring 410, 417 gallsalter 407, 408 och gas 417 och vatten 417 reflex 419 vid diarré 420 vid förstoppning 417 vid laktosintolerans 456 vid steatorré 404 AV-klaffar 271, 273, 280 AV-knutan 275, 275, 276–278, 282 avledning, i smärtbehandling 155 avledningar, vid EKG 277 avslappningsfas, vid samlag 517–519 axis 226, 227

B bakhjärnan 114, 114 bakhorn 118, 120, 120, 122, 129, 153, 154 baksträngssystemet 128, 129

525

bakterier antibiotika 50 försvar mot 334–346, 337, 345 i tjocktarmen 334, 382, 417, 418 på hudytan 335 balansorgan 162, 164–167, 165, 166, 167 båggångar 164–165, 165, 166 jämviktspotential 70 otolitorgan 165–166, 167 balanssinne 164–166 (se även balansorgan) barbiturater 49, 113 basallamina (basalmembran) 92 i glomerulus 456, 457 i lungalveolerna 360, 360 i ovarierna 498–499 i testiklarna 492, 492 basalmetabolism 424, 440, 447 baser 28, 29, 482 i nukleotider 37, 38, 54 basilarmembran 161, 161, 162, 162, 163, 163 basofi la granulocyter 323, 325 befruktning 497, 504–505, 505 ben 216–221, 216, 217, 220 i bäckenet 220, 229, 230 i bröstkorgen 220, 227 i huvudet 224–225, 225 i övre extremiteten 227–228, 228 i ryggen 225–226, 225, 226 i undre extremiteten 229–232, 230, 231, 232 platta 221–222 rörben 219–220, 222 tärningsformade 220 benbrott 202, 218 och osteoporos 205, 219, 229, 516 benbildning 217, 218 benhinna (periost) 216, 216, 237, 248, 249 benmärg bildning av blodplättar 325 bildning av erytrocyter 318 näringsfaktorer 319, 319 reglering 319, 321, 321 bildning av leukocyter 323, 324, 325 reglering 324 gul 216, 217 mognad av lymfocyter 341, 342 röd 217, 222, 318 benskörhet (osteoporos) 208, 219, 229, 516, 517 benvävnad, ben 95, 216, 216, 219–221 förnyelse 218–219 kalciumomsättningen 205–208 längdtillväxt 194, 194, 195, 198, 199, 217–218, 217, 218, 514 osteoporos 208, 219, 229, 516, 517 belastningssjukdomar 246 beröringssinne 148, 150–151, 151, 190, 191, 513 beta-adrenerg receptor 140–141, 204 betablockerare 141, 289 betaceller 209, 210, 432, 432 betareceptorblockerare, se betablockerare betastimulatorer 141 betavågor 130, 130 bicepsmuskel 122, 247, 247, 248, 248, 261, 261 bihåleinflammation 154, 357 bihålor 357, 357 bikuspidalklaffen 271, 272, 279 bildpunkt 167, 168, 168 bilirubin 321, 322, 352, 407

26.07.11 10.50


526

Register

bindningskapacitet 186 bindingsställe för antikroppar 342, 343 för signalmolekyler 82, 82, 83, 84, 85, 85, 86, 88 på aktinfi lament 239, 240, 241, 242 bindväv, se stödjevävnad och fibrös bindväv binokulär syn 176, 176 binjurarna 182, 199, 200, 386 binjurebark 184, 199, 200, 202, 203, 212 hormoner 183, 184, 200–203, 201, 203 sjukdomar 203, 205 binjuremärg 138, 140, 184, 185, 199, 200 hormoner 183, 184, 203–204, 204 biofeedback, se feedback biologiska rytmer 184, 212–213 dygnsvariationer 202, 203, 212, 213, 495 menstruationscykeln 213, 500, 501 bitestiklarna 490, 491, 491, 492, 493 blastocele 506, 508 blastocyst 505, 506, 507, 508 blinda fläcken 171, 174 blindtarmen (cekum) 385, 417 blindtarmsbihanget (appendix vermiformis) 381, 385, 417, 497 blod flödeshastighet 286–288, 288 koagulation 326–330, 329 som transportorgan 316 turbulens 281, 289, 290 blodceller 316 röda 17–321, 317, 319 vita 322–325, 323 bloddopning 322 blodflöde 286 blodgrupper 351 AB0-systemet 351, 352 Rh-systemet 352 blod–hjärn-barriären 113, 117, 311, 374, 431 hos nyfödda 322 blodkärl (blodådror) 268, 285, 286, 286 blodkoagel 218, 327, 328 blodplasma (plasma) 316, 316 blodplättar (trombocyter) 316, 316, 318, 326, 327, 328 blodpropp 328, 330, 520 blod–testis-barriären 492 blodtryck, se arteriellt blodtryck blodtrycksreflex 297, 298, 298, 299, 300 blodvolym 281 och blodtryck 291, 299, 300, 300 och diabetes 212 och hjärtats slagvolym 283, 284, 284 och njurarnas fi ltration 471, 471 och ventryck 283, 284, 284, 291 reglering av 296, 470, 471 blodådror 268, 285, 286, 286 blygdläppar 98, 495, 495, 496, 518 B-lymfocyter, se lymfocyter blåshalsen 476 blåshalskörteln, se prostata blåspares 476 blödning 284, 284, 298, 299, 300, 300 (se även cirkulatorisk chock) absorption av vävnadsvätska 296, 296 anemi 320 hemostas 327–330 normalisering av blodtrycket 298–300, 300

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 526

blåsyra 40 bolus 395 botulinumtoxin 110 botulism 110 bovin spongiform encefalopati (BSE) 36 Bowmans kapsel 453, 454, 454, 455, 456, 457 Bowmans rum 454, 454, 457 Boyles gaslag 362–363, 364 bradykardi 282 Brocas område 129–130, 129 bråck 258 bronkialartärer 362 bronker 359, 360 artärer 362 infektionsförsvar 359 luftström 365, 365, 366 sjukdomar astma 141 bronkit 359, 365, 373, 485 bronkioler 359, 360, 365, 366 bronkit 359, 365, 375, 485 brun fettväv 95, 445 broskförbindelser 221, 222 broskvävnad, brosk 93, 94–95, 216–218, 217, 222 elastiskt brosk 95, 159, 358 fibröst brosk 95, 222, 226, 230 hyalint brosk 93, 95, 221–222, 222, 227, 358–359 i leder 221–222, 222, 226, 230 i luftvägarna 357, 358–359, 396 brännskada 100, 299 brässen, se tymus bröstbenet, sternum 220, 227, 270 bröstbensvinkeln 220, 227 bröstcancer 90, 309 brösthålan, se torakalhålan 227 bröstkorgen (torax) 227, 361 bröstkörtlar 511, 511, 512–514, 513 bröstnerver (torakalnerver) 119 BSE (bovin spongiform encefalopati) 36 muskler 256, 257, 259 respiration 363–366, 363, 364 budbärare 46, 80–81, 80, 81, 82, 87 (se även signalmolekyler) primära 80, 80, 81, 82, 87 sekundära 80–84, 82, 84, 85, 86, 87, 88 buffert 30, 483, 484–487 fosfat 484 hemoglobin 484 kolsyra-vätekarbonat 483–484 plasmaproteiner 484 bukaorta 303, 305 bukhinnan, se peritoneum buken (abdomen) 386 bukhålan 91, 384, 385, 385, 387, 387, 408 tryck 259, 363, 396, 402, 419, 475 och kräkning 402 och respiration 363, 364 och slutning av matstrupen 396 och stressinkontinens 475 och tömning av ändtarmen 419 bukmuskler 258 bukregioner 386, 388 bukspott 403, 404, 405, 408, 415 aktivering av enzymer 403 enzymer 403 reglering av sekretion 391, 404, 405, 408

bukspottkörteln, se pankreas bullerskador 164 bursa 249 båggångar 160, 161, 164–165, 165, 166, 166 bålen, se truncus bäckenet 229, 230, 263, 263 artärer 305 bäckenbotten 262, 262 nerver 143 vid förlossning 225, 508 bägarceller 91, 356 bältros 153 böjmuskel 247

C

Ca 2+ 205–206 (se även kalciumreglerande hormoner) aktionspotential, se aktionspotential frisättning från benvävnad 206 i glatt muskulatur 250 i glatta endoplasmatiska retiklet 48, 84, 86 i hjärtmuskulatur 251, 252, 276, 283 i skelettet 217 i skelettmuskulatur 48, 239–243, 241 koncentration extracellulär 206 intracellulär 70–71, 70 reglering 206–208, 207, 208 njurarnas behandling 206, 462, 465, 466 och blodets koagulation 329 och exocytos 68 och transmittorfrisättning 109, 110 proteinbindning 81 kalmodulin 84, 86 som sekundär budbärare 84–85, 86 tarmkanalens behandling 206, 410, 416 Ca 2+ -kanalblockerare 75, 289 Ca 2+ -kanaler 74–75 i glatta muskelceller 250 i hjärtmuskelceller 252, 276 i nervändslut 109, 110 Ca 2+ -pump 71 i skelettmuskulatur 241, 241 calcaneus 220, 231 cAMP (cykliskt adenosinmonofosfat) 84, 85, 87, 88, 88 canalis inguinalis, se ljumskkanalen cancer 59 bröstcancer 90, 308–309 och immunförsvaret 346–347 cannabis 113 caput femoris 220, 229, 230 caput humeri 220, 227, 228 cardia 397, 397 carpus 228 (se även handlov) cartilago cricoidea, ringbrosket 257, 358, 358 cartilago thyreoideae, sköldbrosket 257, 358, 358 cauda equina 117, 118, 120 cavum oris, se munhålan CBG (kortikosteroidbindande globulin) 186, 201 C-celler 196, 196, 208 CCK, se kolecystokinin celldelning meios (reduktionsdelning) 60, 62, 63 kvinnor 63, 504 män 63, 503, 504 mitos (vanlig celldelning) 58, 60, 63

26.07.11 10.50


Register

celldifferentiering 89, 91, 508 celldöd (apoptos) 89–90 cellförbindelser 90–91, 92 desmosomer 90–91, 92 täta, se täta cellförbindelser öppna, se öppna cellförbindelser cellgift 59 leukopeni 324 trombocytopeni 328 cellkärna 46, 48, 49–50, 51, 59 kärnkropp 46, 50 kärnmembran 48, 50, 55, 56, 61 cellkropp, se nervcellkropp cellmembran 46–47, 47 apikalt 94 basalt 94 basolateralt 94 transport genom, se membrantransport cellorganeller 46–47, 46, 48–50 celler 46–51 kommunikation mellan 80–89, 81 lysering 66 sammankoppling av 90–91, 92 volymreglering 27, 66, 470 cellandning 40–43, 42, 43, 356 cellskelett 48, 50, 50, 51, 96 cellulosa 32, 33, 393, 412 nedbrytning i tjocktarmen 417, 418 cellvolym 66 centrum för språkförståelse 129–130, 129 centralfåran 126, 126 centralgropen 173, 174 centrala nervsystemet hjärnan 123–133 (se även hjärnan) ryggmärgen 117, 118, 119–121 (se även ryggmärgen) utveckling 114–116 centromer 59, 61, 61 cerebellum 114, 114, 115, 124, 124, 125 cerebral kortex, se storhjärnsbarken cerebrala hemisfärer 114, 114, 125, 126, 128 hemisfärdominans 129 cerebrospinalvätska 116, 117, 117, 120, 121, 374 cerebrum, se storhjärnan cerumen 160 cervikalkotor 225–226, 225, 227 cervikalnerver 119, 142 cervix uteri 496, 497 CG, se koriongonadotropin cGMP (cykliskt guanosinmonofosfat) 86, 87 chock 299, 330, 375, 515 anafylaktisk (allergisk) 350 hypovolemisk 299 kardiogen 299 neurogen 299 septisk 299 cholecystokinin, se kolecystokinin chordae tendineae 271, 272 choriongonodatropin, se koriongonadotropin choroidea, se koroidea ciklosporin 348 ciliarkropp 168, 169, 169, 170, 170, 172 cilier, fl immerhår 50, 92 i luftvägarna 356, 357, 359 i luktceller 156 i spermier 492, 492 i äggledarna 496, 497

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 527

cirkulation hjärnan 310–311 hjärtmuskulaturen 311–312, 311 hos fostret 309, 310 hos nyfödda 310 huden 270, 301, 302, 445 i matsmältningssystemet 386, 386 andel av hjärtats minutvolum 270 vid fysisk aktivitet 302 artärer 304, 305 levern 406, 406 lungorna 269, 269, 270, 301–302, 302 (se även lungcirkulationen) njurarna 270, 453, 455, 456 reglering 281–284, 282, 285, 297–301, 298, 300 systemisk 268, 269 under graviditet 505–506, 507 vid fysisk aktivitet 300–301, 302 cirkulationssystemet 268–270, 269 (se även cirkulation) cirkulatorisk chock 299, 351, 486 citrat 329 citronsyracykeln 41–42, 42 clavicula 220, 219 Cl--kanaler 76 Clostridium botulinum 110 CO2, se koldioxid CO-förgiftning 376 CoA (koenzym A) 41, 42 coccygealnerver 119 cochlea, se koklea coecum, se cekum coitus, samlag 517 collum femoris (lårbenshalsen) 220, 229, 230, 517 colon 417–418 (se även tjocktarmen) ascendens 384, 385 cekum 381, 385 descendens 384, 386 sigmoideum 384, 386 transversum 384, 385 columna (ryggraden) 225, 225 conjunctiva, se konjunktiva cornea, se kornea corpus, i magsäcken, se korpus corpus albicans, tillbakabildad corpus luteum 498, 499 corpus callosum 125, 126, 128 corpus luteum 498, 499, 501–503, 503 graviditet 503, 507, 508 corpus pineale 125, 182, 184, 213 corpus spongiosum 490, 490 (se även svällkroppar) corpus sterni 220, 227 corpus uteri 496, 497 corpus vitreum (glaskroppen) 169, 169 cortex binjurebark, se binjurarna storhjärnsbark, se storhjärnsbarken cortex cerebri, se storhjärnsbarken costa (revben) 220, 220, 227, 257, 363, 364 cranium (skallen) 219, 224–225, 225 cremastermuskeln, se kremastermuskelen C-peptid 209, 210 Creutzfeldt–Jakobs syndrom 36 CS (korionsomatomammotropin) 507, 508, 512, 512 cupula 165, 165 curare 110

527

Cushings syndrom 205, 208 cutis, se huden cyanidförgiftning 376 cykliskt adenosinmonofosfat, se cAMP cykliskt guanosinmonofosfat, se cGMP cylinderepitel 92, 93 cytokiner 188, 336, 339, 345, 345, 347, 348, 348 cytoplasma 46–51 cytosin 38, 38, 51, 51, 52 cytoskelett, se cellskelett cytosol 46, 47 cytostatika, cellgift 59, 90, 324, 328 cytotoxisk T-cell 370, 371–373, 373 cekum 385, 417

D DAG (diacylglycerol) 84, 85, 86, 87 dalton 15, 21, 31 D-antigen 352 DBG (vitamin D) 207 decibelskala 159, 159 defosforylering av proteiner 86 degenerativ ledsjukdom 222 dehydrering 100, 316, 322, 420 deltamuskeln 260 denaturering 37 dendrit 104, 104, 111, 112, 115, 120, 148 dendritceller 345, 347, 348 deoxiribonukleinsyra, se DNA deoxiribos 38, 38, 51, 51, 52 depolarisering 72–73 av glatta muskelceller 250, 398 av hjärtmuskelceller 251, 276, 276 av nervceller 72–73, 73, 108, 111–113, 112 av sinnesceller 148, 149 av sinusknutan 275, 276 av skelettmuskelceller 109, 110–111, 241 depression 132, 400, 417 dermatom 119, 119, 144 dermis 97–98, 98 desmosom 90, 91, 92 detrusormuskeln 475, 475 diabetes insipidus 472 diabetes mellitus 195, 210, 211, 463 diabetisk ketoacidos 212 diabeteskoma 212 diacylglycerol 84, 85, 86 diafragma 257, 259, 356, 361, 363, 364, 384, 385, 395 diafragma pelvis 262 diafragma urogenitale 263 diafysen 216, 219 diapedes 335, 336, 336 diarré 420 nervös 391 och aldosteron 471 och celiaki 410 och cirkulatorisk chock 299 och dehydrering 316 och extracellulärvätskan 190 och förlust av HCO3- 480 och laktosintolerans 413 och syra–bas-obalans 486 orsaker till 420 diastole 278, 279, 280 diastoliskt blodtryck 288, 288 diazepam 113 diencefalon 114, 115, 125, 125

26.07.11 10.50


528

Register

differentialräkning 324 diffusion 21–22, 22 av gaser 367–369, 370 faciliterad 65 genom alveolärväggen 369, 370 genom cellmembranen 47, 64, 65, 69–70, 70 genom kapillärväggen 294–295, 295 i synapser 21, 108–109, 109 i vätska 21, 22 digitalis 274 diploid 60, 61 disackarid 32, 412, 412 distala tubulus 453, 454 reabsorption 461, 465, 465, 468–469, 469 Na+ 462, 465–466, 465 vatten 465, 465, 468–469, 469 sekretion H+ 464, 485–486 K+ 466–467, 466 disulfidbro 31 diures, osmotisk 211 diuretika 389 djupa ryggmuskler 256, 257 djupseende 176, 176 DNA (deoxiribonukleinsyra) 38, 38 dopamin 87, 115, 132 effekt på prolaktinsekretion 195, 195 och schizofreni 132 dopning, i idrott 247, 322 dorsalhorn 118, 120, 120, 153, 154 Downs syndrom 62 drömmar 131 dubbelbindning 19 dubbelhelix 51, 51 ductus arteriosus 309–310, 310 ductus choledochus 403, 407 ductus deferens (sädesledaren) 491, 493 ductus ejaculatorius 493 ductus lymfaticus dexter 307, 307 ductus thoracicus 307, 307, 387 duodenalsår 402 duodenum 381, 403, 403 kräkning 402 och magsaftsskretion 401 och pankreasenzymer 403 och ventrikeltömning 399–400, 400 sår 402, 403 dura mater 115, 116, 117, 118 dvärgväxt 83, 218 dygnsvariationer 212 döda rummet, anatomiska 367, 368

E ECL-celler 398, 401 ecstasy 113 EDTA 329 EEG (elektroencefalogram) 130–131, 130 effekt 14, 522 effektorceller effektororgan 106, 106 för det autonoma nervsystemet 133–135, 135, 140 i immunförsvaret 343 efferent arteriol, se frånförande arteriol efferent nervfiber 106 efterbörd 511 efterhyperpolarisering 73, 73, 74

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 528

eikosanoider 85, 184, 188 ejakulation 136, 493, 518 EKG (elektrokardiogram) 277–278, 278, 279 ektopiskt fokus 277, 277 elastin, elastiska fibrer 94 i blodådror 280, 285, 286, 288 i broskvävnad 94–95 i fibrös bindväv 94 i huden 97 i luftvägar och lungor 358–359, 360, 366 elastiskt brosk 95, 159, 358 elektricitet 17–18 motstånd 17–18, 522 spänning 17–18, 522 ström 17–18, 522 elektrisk isolator 18 elektrisk laddning 17, 17, 522 elektrisk ledare 18 elektriskt fält 18 elektroencefalogram (EEG) 130–131, 130 elektrokardiogram (EKG) 277–278, 278, 279 elektrokemisk jämvikt 70 elektrolyt 27–28 elektromagnetisk strålning 148, 167, 167, 440, 441 elektromagnetiska vågor 148, 167, 167, 440, 441 elektronegativitet 19, 31, 39 elektroner 15 energinivåer 17 kemisk bindning 18 elektronmolnmodell 16, 16, 18 elektronskal 17 elektrontransportkedjan 40, 42, 43, 48 elektrostatisk kraft 17 elementarladdning 15 elementarpartikel 15 emboli 330 embryo 114, 509 embryologi 508 embryonalperioden 508–509 embryonalskiva 506 emotioner 131–132, 157 emulgering, av fett 414, 414–415 endocytos 67, 67, 68–69 fagocytos 336, 337 endokard 271, 272 endokrina körtlar 92, 182, 182 typer 184–185 endometriet 496, 497 i menstruationscykeln 500, 501–502 vid befruktning och graviditet 505–506, 506, 507 endoplasmatiskt retikel 46, 48, 49–50, 68, 68, 71 glatt 48, 71, 84 kornigt 48, 50, 68 endorfi n 113, 154 endotel 92, 272, 285, 286, 293 endotelceller 294, 294 i glomeruluskapillärer 456, 457 i hjärnkapillärer 311 i leverkapillärer 294–295, 406, 406 i lymfkapillärer 307 och hämning av trombocytaggregation 326, 327 och lipoproteinlipas 426–427, 427 och prostacyklin 326, 327 energi 14, 522 aktiveringsenergi 23–24, 23 elektrisk energi 14, 17

kemisk energi 14, 23–24, 23 potentiell energi 14 rörelseenergi 14 värmeenergi 14, 24–25, 39, 438–443, 440, 441 energiomsättning 39, 43, 424–425, 430, 436 (se även metabolism) adrenalin 210–212, 211, 434 glukagon 210, 433, 433 hormonell reglering 209–212, 432–435 i cellerna 39–43, 43 i skelettmuskelfibrer 244–245, 245 insulin 210, 432–433, 433 energiövergångar 14 enkefalin 113, 154 enkelbinding 18 enkelt epitel, se epitelvävnad enteriska nervsystemet 138, 384, 389–390, 389, 390 enzymer 24, 37, 37 specificitet 37 substrat 37 eosinofi la granulocyter 323, 323, 324 epidermis 96–97, 97 epididymis 490, 490, 491 epiduralanestesi 121 epiduralrummet 116, 118 epifys, i rörben 216, 219 epifysen (corpus pineale) 125, 182, 213 epifysskivor 195, 216, 217–218, 217 epigastriet 386, 388 epiglottis, se struplocket 358 epitelvävnad, epitel 91–94, 93 enkelt cylinderepitel 92, 93 enkelt kubiskt epitel 92, 93 enkelt plattepitel 92, 93 flerskiktat plattepitel 92–94, 93 fl immerepitel 50, 92 i luftvägarna 356, 357, 359 i äggledarna 496, 497 i cirkulationssystemet 285, 286 i fortplantningsorganen 496, 496, 497, 498 i luftvägarna 356, 357, 359 i mag–tarmkanalen 382, 383, 411, 411 i njurarnas nefron 456–457, 461 körtelepitel 91, 92, 511–512 respiratoriskt epitel 356, 357, 359 sinnesepitel 91, 156, 165–166 övergångsepitel 92, 93, 94, 474 epitop, se antigenepitop erektion 292, 490, 491, 518 erektionssvikt 518 erogena zoner 519 erytrocyter 317–321 antal 317 bildning av 318, 319 livslängd 321 metabolism 317 nedbrytning 321, 321 och blodets viskositet 287, 320, 322 och karbanhydras 327, 482 och membranantigener 351–352 transportfunktion 317 erytropoietin 87, 185, 319–321, 321, 452 effekter 319, 321 sekretion 321, 321 esofagus 385, 386, 395–396, 395 essentiella aminosyror 35, 53, 425

26.07.11 10.50


Register

essentiella fettsyror 425 esterbindning 33, 34 etanol 41 eversion 232 excitatorisk postsynaptisk potential (EPSP) 111, 112, 112 excitatoriska synapser 111, 112 exocytos 67–68, 67, 68 av kylomikroner 414 i endokrina celler 183 i leukocyter 325 i synapser 109, 110 exokrina körtlar 91 exspiration 363–364, 363, 364 vid obstruktiv lungsjukdom 367 exspirationsmuskler 364 exspiratorisk reservvolym 366, 367 exspiratoriska nervceller 373 extension 224, 224 extracellulär matrix 94, 95–96, 96 extracellulärvätska 66, 96 jonsammansättning 70, 71 onormal 72 osmolaritet 471 reglering 189–190, 471–473, 472, 473 volym 465, 470 och arteriellt blodtryck 298, 470 reglering 470–471, 471, 472 extrapyramidala banor 128, 129 extrasystolier 277, 277

F FAD (flavinadenindinukleotid) 42 fagocyter 324, 336, 337 makrofager 325, 336, 340, 360, 360 neutrofi la granulocyter 335–336 fagocytos 68, 324, 336, 337 faktaminne 132 falanger 219, 220 fi ngrar 219, 220, 228, 228 tår 219, 220, 231, 231 fantomsmärtor 153 farynx (svalget) 356, 358, 381, 393, 395–396 fasciae latae 263 faciliterad diffusion 65, 65 Fe2+, se järn feber 449, 449 feedback, se återkopplingskontroll femoralisbråck 258 femur 219, 220, 229–230, 230, 231, 232 fenestrerade kapillärer 294–295 i levern 406, 406 i njurarna 456, 457 fenylalanin 64 fenylketonuri 64 ferritin 321, 416 fetoplacentär enhet 508 fett 33–34, 34 nedbrytning av 403, 414–415, 414 och gallblåsans kontraktion 408 och ventrikeltömning 399–400, 400 omsättning 426–429, 426, 430, 431 fettlever 428 fettsyror 33–34, 34, 43, 48 absorption från tunntarmen 414–415, 414, 425 bildning från aminosyror 425, 426, 429 bildning från glukos 426

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 529

bildning i tjocktarmen 417, 418 bildning i tunntarmen 414–415, 414 essentiella 425 i cellmembranen 34, 34, 46–47, 47, 85, 184, 326 kortkedjiga 417, 418 mättade 33 och CCK 392, 405, 405 omättade 33 som drivmedel för muskelceller 244–245, 245, 312 som energikälla 43, 202, 204, 209, 430, 431 fettväv 93, 95 brun 95, 445 gul 95 hormonproduktion 182, 185, 212, 415 i huden 100, 444 som energilager 204, 209, 434 FEV (forcerad exspiratorisk volym) 366–367 fiber, i kosten 412, 418 fiberbrosk 95, 222, 226, 230 fibrin 326, 329 bindning av trombin 329 bildning av 326–327, 328–329, 329 fibrinogen 326, 327, 328, 329 fibrinolys 330 fibrös bindväv 91, 93, 94, 95 fibrösa förbindelser 221, 222 fibula 219, 220, 231, 231, 232 fi ltration 26–27, 27 genom glomerulusmembranet 454, 454, 455, 457–459, 458 glomerulär fi ltrationshastighet (GFR) 457–458, 460 nettofi ltrationstryck 458, 458 genom kapillärväggen 295–296, 296 fi ltrationstryck 296 fi ngerböjmuskler 254, 255, 261 fi ngerböjsenor 262 fi ngerben 219, 220, 228, 228, 229 fi ngersträckmuskler 254, 255, 261 flatus 417 flavinadenindinukleotid, se FAD flexion 224, 224 flerskiktat plattepitel, se plattepitel flerlingar 509 fl immerepitel 50, 92 i luftvägarna 356, 357, 359 i äggledarna 496, 497 fl immerhår, se cilier fluoxetin 113 flytande vävnad 93, 95 blod 316 lymfa 307 flödeshastighet, blodets 286, 287–288, 288 fokusering, i ögat 169–170, 171 fokuseringsfel 172, 172 folinsyra 319, 320 follikelfas 498–499, 498, 499, 500, 501 follikelruptur 498, 499, 499, 503 follikelstimulerande hormon (FSH) 87, 184, 190–191, 192, 494–495, 502–503 effekt på ovarierna 500, 502–503, 503 effekt på testiklarna 494–495, 494 och pubertet 515, 515 variation i sekretion 213 foramen magnum 225 foramen ovale 309, 310, 310

529

framhjärnan 114, 114, 115 framhorn 118, 120, 120 framhornsceller 104, 122–123 formelenhet 20 forcerad exspiratorisk volym 366–367 fosfat 31, 34, 34, 37, 37, 39, 39, 81 buffert 484, 486 fosfataser 83, 86 fosfatgrupp 31 fosfatidylinositoldifosfat, se PIP2 fosfolipas C 84, 85, 86, 87 fosfolipider 34, 34 i cellmembranen 46–47, 47 i lipoproteiner 427, 428 produktion 48 som surfaktant 360, 360 spjälkningsprodukter 84, 85 fosforylering av ADP, se ADP av proteiner 81, 84, 85, 86 foster fostercirkulation 309, 310 fosterhinnor 509 fosterperioden 509 fostervatten 49, 478, 509, 511 hjärnanlag 114–115, 114 utveckling 89, 508–509 foten 231–232, 231 fotmuskler 265 fotopigment, se fotoreceptor fotoreceptor 148, 173, 174–175, 175 fotosyntes 39 fotroten 220, 231, 231 fotrotsben 219, 220, 231, 231 fovea centralis 169, 173, 174 fractura colli femoris 229 fraktur, se benbrott frekvensdiskriminering 163, 163 ”fright, fight, fl ight”-reaktion 138–139, 298 frontalplan 223, 223 frostskador 168, 446 fruktos 32, 412, 425 frånförande arterioler, i njurarna 453, 453, 454, 457 och njurgenomblödning 459, 459 och tryck i glomeruluskapillärerna 459, 459 FSH, se follikelstimulerande hormon fundus uteri 496, 497 fundus, i magsäcken 397–398, 397 funktionella grupper 30, 31 fysiologisk saltlösning 66 fysisk aktivitet cirkulation 300–301, 302 förhöjd kroppstemperatur 439, 439 lungventilation 364 och sympatiska nervsystemet 301 respirationsreglering 375–376 träning 246–247 färgblindhet 174 färgsyn 173–174, 175 Föllings sjukdom 64 fördröjd allergi 350 förhorning 94, 96–97, 98 förhuden 490 förlossning 509–511, 510 förlängda märgen 114–115, 114, 124, 124 reglering av blodtryck 297–298, 298

26.07.11 10.50


530

Register

reglering av respiration 373–374, 374 sväljningscentrum 395 förmaksnatriuretisk peptid 87, 185, 201, 466 förmaksfl immer 282 förmaksfladder 282 förmakens depolarisering 277 förstoppning 417 förvärkar 509 förvärvat immunbristsyndrom, se aids

G GABA (gammaaminosmörsyra) 87, 113 galaktorré 195, 512 galaktos 32, 412–413, 412, 425 galla 391, 405, 407–408, 407, 427 och fettspjälkning 414–415, 414 och ikterus 322 produktion 407–408 sekretionsreglering 405, 408 gallblåsan 380, 381, 384, 385, 403, 405, 406, 407, 407, 408, 427 tömning 405, 408 gallfärgämnen 321, 322, 407, 452 gallkapillärer 406, 407 gallsalter 407–408, 407, 409 absorption 407–408, 407, 410, 410 och fettnedbrytning 414–415, 414 gallsten 322, 404, 409 gallsyror 35 gallgångar 403, 406, 407 gammaaminosmörsyra (GABA) 87, 113 gamma-hydroxibutyrat (GHB) 113 ganglion 106, 120 autonoma ganglier 133–134, 135, 136, 137, 138, 140, 199 spinalganglion 118, 120, 120, 128, 138 ganglionceller, i ögat 171, 173, 176, 177 receptivt fält 176 gangliosidos 49 gap junction, se öppna cellförbindelser gas löslighet 368–369 partialtryck 369 transport i blod 369–373, 370, 371, 372 gastrin 185, 391, 398, 404 och magsaftssekretionen 398, 401, 401, 408 och ventrikelns kontraktioner 399, 399 gasutbyte 369 genom lungkapillärerna 369, 370, 371 genom vävnadskapillärerna 294, 295 i lungorna hyperventilering 483, 485 i vävnaderna 369, 370, 371 vid hårt fysiskt arbete 369, 371 gasutbytesyta 360 generell anestesi 131, 141 genitalia 490 kvinnliga 495–497, 495, 496, 497, 506 manliga 490–493, 490, 491, 492 gentranskription 54, 55, 57, 83, 88, 334 GFR (glomerulär fi ltrationshastighet) 457–458, 460 GH, se tillväxthormon GHB (gamma-hydroxibutyrat) 113 GH-hämmande hormon (GH-IH) 193, 194 GH-stimulerande hormon (GH-RH) 193, 194 gingiva 393

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 530

glandula bulbourethralis 491, 493 glandula lacrimalis 168 glandula parathyreoidea, se paratyreoideakörtlar glandula parotis 394, 395 glandula sublingualis 393, 394, 395 glandula submandibularis 393, 394, 395 glandula suprarenalis, se binjurar glandula thyreoidea, se sköldkörteln glans penis 490 glaskroppen 169, 169 glatt muskulatur 93, 140, 236, 249–251, 250, 253 i blodkärl 285–286, 286, 291, 294 i huden 97, 97, 98 i luftvägarna 356, 359, 360 i mag–tarmkanalen 383–384, 383, 390 i sädesledaren 493 i urinblåsan 475, 475 i uterus 190, 510 i äggledarna 497 i ögat 168, 170, 170, 171 kontraktion 250–251 kontroll 250–251 glaukom 171 gliaceller 105, 105 glidfi lamentmekanism 239–240, 240, 244 glidled 223, 223 glomerulus 453, 453, 454, 457 glomerulusfi ltrat 456–457 glomeruluskapillärer 453, 453, 456 hydrostatiskt tryck 456, 458, 458, 459 glomerulusfi ltret 456–457, 457 permeabilitet 457 glomerulär filtrationshastighet (GFR) 457–458, 460 faktorer som påverkar 458 reglering 458–461, 459, 460 glukagon 87, 185, 209, 210, 433–434 effekter 433–434, 433 sekretion 432, 433 glukokortikoider 192, 200, 200, 201–203, 205 (se även kortisol) glukoneogenes 202, 211, 430–431, 430, 433, 434, 452 glukos 32 absorption 412, 413, 425–426, 426 bildning av 210–211, 211, 429–430, 430, 433–435, 433 cellulärt upptag 210, 432–433, 433 glukosbesparing 429, 430 i blodet 429–435, 430, 432, 433 lagring som glykogen 426, 426, 432, 433 nedbrytning, se glykolys njurarnas behandling 463–464, 464 ombildning till fett 426, 426 omsättning 425–426, 426 som energikälla för hjärnan 429, 430 glukostransportörer 65, 412, 413, 463, 464 glukosuri 211, 212, 464, 464 glutamat 87, 113 glutenintolerans 410 glykogen 32, 33, 412, 424–425 bildning av 32, 33, 426, 426 i levern 426, 429, 430 i skelettmuskel 244, 245, 245 mobilisering 204, 204, 209, 211, 430, 430 spjälkning 412, 412 glykolys 40–41, 41, 43 i skelettmuskel 245, 245, 246 glykoproteiner 35, 57, 96, 351, 394, 398

glycerol 33, 34, 34, 43, 426, 426, 427, 430, 430, 431, 512 Gn-RH (gonadotropinfrisättande hormon) 87, 191, 494–495, 502–503 in vitro-fertilisering 509 ovariefunktion 503, 503, 504 pubertet 515, 515 testikelfunktion 494, 495 golgiapparat 46, 48–49, 57, 68, 68, 94 gonader 185, 490 ovarier 496, 497, 497, 498 (se även ovarier) testiklar 490, 491–492, 491, 492 (se även testiklar) gonadotropiner 184, 191, 494–495, 502–503 FSH, se follikelstimulerande hormon LH, se luteiniserande hormon gonadotropinfrisättande hormon (Gn-RH), se Gn-RH G-protein 83, 84, 84, 85, 86, 88, 88 graderad potential receptorpotential 148, 149, 150 synapspotential 111–113, 112 granulocyter 323, 323 basofi la 323, 324–325 eosinofi la 323, 324 neutrofi la 323, 324 polymorfkärniga 323, 323 granulosaceller 498–499, 498, 505 graviditet 505–509 cirkulation 309 extrauterin 510 flerlingfödsel 509 hormoner 507–508, 508, 511–512, 512 perioder 508–509 placenta 505–508, 507 Rh-faktor 352 samliv 519 sura uppstötningar 396 grundämnen 15–16 i kroppen 16 grundsubstans 94 gränssträngen, se sympatiska gränssträngen grå starr 171 grå substans i hjärnan 124, 126 i ryggmärgen 118, 119–120, 120 grön starr 171 GTP (guanosintrifosfat) 86 guanin 38, 38, 51, 52, 86 guanosintrifosfat (GTP) 86 guanylylcyklas 83, 86, 87 gula fläcken 172–173 gulkropp, se corpus luteum gulsot 322 gul fettväv 95 gynekomasti 514 gyrus 126 gyrus postcentralis 126 gyrus precentralis 126 gångjärnsled 222, 223 gåshud 98, 249

H

H+ 27 (se även pH) bindning till hemoglobin 372, 484 koncentration i magsaft 400, 482 koncentration i plasma 482 källor 482–483, 482, 483

26.07.11 10.50


Register

och enzymaktivitet 482 reglering av H+ -koncentration 486–487 halsartärer 303, 305, 305 halsbränna 396 halsens muskler 253, 256 halsplexus 142 halsvener 306 halskotor 225, 225, 227 hammaren 160, 160, 161 hamstringsmuskler 264 handen 228–229 handens muskler 262, 262 handled 223, 228, 229 handledens ringband 254 handlov 228, 228, 229 handlovsben 219, 228, 229 haploid 60 haustra 417 hCG (humant koriongonadotropin) 185, 507, 508 HCO3-, se vätekarbonat HDL (high-density lipoprotein) 427, 428–429 helicobacter pylori 402 hem 317, 318, 321 hematokrit 287, 316, 322 hemisfärdominans 129 hemisfärer, se cerebrala hemisfärer hemofi li 174, 329 hemoglobin 35, 317–318, 318 hos fostret 318 koncentration 317 mättnadskurva 370–371, 372 nedbrytningsprodukter 321, 321, 322, 407 och CO2-transport 371–372 och H+ -transport 372, 484 och O2-transport 317–318, 369–371, 372 oxygenmättnad 317–318, 370–371, 372 som buffert 484 typer 318 hemolytisk anemi 320 vid Rh-oförenlighet 352 hemolytisk ikterus 322, 352 hemorrojder 418 hemostas 326–330 antikoagulantia 329 blodets koagulation 327–330, 329 fibrinolys 330 hemofi li 329 och blodkärlskontraktion 326 trombbildning 330 trombocytpluggbildning 326–327, 327, 352 vitamin K-brist 328 Henles slynga 453, 454 vatten- och jontransport 265, 468, 469 heparin 325, 329, 330 heroin 113 hernia 258 herpes zoster 153 hertz 158, 522 heterozygot nedärvning 60 high-density lipoproteins (HDL) 427, 428–429 hirsutism 501 His bunt 275, 275, 277 histamin 299, 325 allergi 325, 350 antagonister till 402 och arteriolvidgning 339 och inflammatorisk reaktion 339

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 531

och magsaftssekretion 398, 401, 401 och magsår 402, 403 och mastceller 324, 350, 363, 374 och smärta 153 HIV (humant immunbristvirus) 346 hjärnbark 124 i lillhjärnan 124 i storhjärnan 126–128, 127, 128 (se även storhjärnsbarken) hjärnbalken 126, 131 hjärnblödning 120, 289, 328, 407 hjärnbryggan 124, 124 hjärnfåror 115, 116, 126, 126 hjärnhalvor, se cerebrala hemisfärer hjärnhinnor 115–116, 116 hjärnan 123–133 blodförsörjning 270, 305, 310–311 glukosberoende 431 indelning 114–115 mognad 115–116 skador 131 utveckling 114–115, 114 hjärnskålen 225 hjärnstammen 114, 114, 124, 124, 119, 120, 130, 131–132 hjärnventriklar 114–117, 114, 116, 117 hjärnvindlingar (gyri) 126, 126 hjärnödem 117, 402, 336, 409 hjärtblock 278, 27 hjärtfl immer 282, 299, 439 hjärtfrekvens barn 281 bradykardi 282 och träning 281 reglering 281–282, 282 takykardi 282 hjärtglykosider 274 hjärtinfarkt 141, 282, 311, 312, 330, 429 hjärtklaffar 271–272, 272 funktionssvikt 281, 299 insufficiens 281 stenotiska 281 kärlkramp (angina pectoris) 141, 153, 154, 312 hjärtljud 280 hjärtmuskelceller 251–252, 274–275, 274 aktionspotentialer 276, 276 jämförelse med skelettmuskelceller 253, 276, 276 kontraktion 251–252, 274–276, 276 metabolism 312 refraktärperiod 276, 276 hjärtmuskulatur 253, 275, 275 (se även hjärtmuskelceller) blodflöde 270, 302, 311 vid fysisk aktivitet 301, 302 nervförsörjning 283, 285 hjärtsvikt 295, 312, 376, 456 hjärtcykeln 273, 278–280, 279 hjärtat elektriskt retledningssystem 274–275, 275 fyllningstid 283 hos fostret 309–310, 310 kontraktilitet 283, 284, 284 minutvolum 281 fördelning 302 reglering 281–284 vid fysisk aktivitet 301, 302 pumpfunktion 278–280, 279

531

slagvolym 281 reglering 282–284, 284, 285 hjärttamponad 278 hjärttoner 280 (se även hjärtljud) hjässtaket 225 homologa kromosomer 59, 61 homeostas 80 hormoner 183–188 fettlösliga 185–187, 192, 494–495, 494, 502–503, 503 hypofyshormoner 188–189, 515 hypotalamushormoner 188–189, 514–515, 515 inhibitoriska 191–192, 193 stimulerande 191–192, 193 könshormoner, se könshormoner klasser 81, 184–186 lokala 80, 81, 92, 184, 391 nedbrytning 187 neurohormoner 80, 81, 188, 189, 191, 192, 193 och biologiska rytmer 212–213 receptorer för, se receptorer stress- 138, 204–205, 204 (se även stress) transport 185–187, 187 utsöndring från kroppen 187–188 vattenlösliga 185 översikt 182–183 hormon–receptor-komplex 88, 89 hormonsekretion 183–184 cykliska variationer 213, 501 dygnsvariationer 202, 203, 212 episodisk (pulsatil) 213 hornhinnan (kornea) 168–170, 169, 170, 171 hornämne 94, 96 hosta 258, 267, 359, 365, 475 hostreflex 359 hudbrännskada 100 huden 35, 94, 96–100, 97 genomblödning 97, 270, 301, 302, 444–445 i immunsystemet 335 i temperaturregleringen 444–445 hudsinne 126, 150, 150 (se även smärtsinne) humant immunbristvirus (HIV) 346 humant koriongonadotropin, se koriongonadotropin huvudets muskler 253, 256 huvudpulsådern 279 (se även aorta) huvudvärk 154 spänningshuvudvärk 154 vid förstoppning 417 vid värmeslag 448 hyalint brosk 93, 95 hydrocefalus 116 hydrofi l 26, 26 hydrofob 26, 26 hydrolys 32, 32, 412 hydrostatiskt tryck 27, 295, 296 hydroxidjon 28 hydroxylgrupp 30 hyperaldosteronism 72, 203 hyperalgesi 154 hyperglykemi 211, 212 hypermetropi 172 hyperosmotisk 27, 66 hyperparatyreos 72, 207 hyperpolarisering 72, 73, 112 hypersensitivitet 350 hypertension 289

26.07.11 10.50


532

Register

hypertrofi 247 hypertyreos 17, 199, 208 hyperventilering 483, 485 hypofysen 184, 188–196, 189, 190, 191, 192, 193 bakloben 189–190, 190, 191 hormoner 189–190, 190, 191 (se även antidiuretiskt hormon och oxytocin) framloben 190–196 hormoner 190–196, 189, 192, 193, 194, 195 hypotalamisk kontroll 191, 192–193 portådersystem 188, 189 tumörer 195 återkopplingskontroll 192–193, 193 hypofysstjälken 188, 189 hypoglykemi 194, 212 hypogonadism 98 hypokalemi 72 hypokalcemi 72 hypoxi 376, 446 hypoparatyreos 72, 207 hyposmotisk 27, 60, 468 hypotalamus 125, 125, 141, 180, 189–193 hormoner 189, 191–193, 193 neuroendokrina celler 183, 189, 190, 191 och ADH-sekretion 189–190, 190, 467, 472 och aptit 392 och diabetes insipidus 472 och feber 449 och kontroll av autonoma nervsystemet 141 och könshormoner 494–495, 494, 502–503, 503 och oxytocinsekretion 190, 191, 510, 512, 512, 513 och temperaturreglering 444, 444, 446 och törst 473 och värmeslag 447 hypotermi 439, 446 hypotenar 262, 262 hypotyreos 83, 199 hypovolemisk chock 299 hålvener (v. cava inferior och v. cava superior) 269, 269, 306, 306 hår 96, 97 hårceller 161, 162, 162 ljudstimulering 162, 162 hårfollikel (hårsäck) 97, 98, 151 hälbenet 210, 220, 231, 265 hävstång, i skelettet 247, 247 höftbenet 219, 229–230, 230 höftmuskler 263, 263 hörtröskel 155 hörsel 158–164 audiogram 159, 159 frekvensdiskriminering 163, 163 hos äldre 164 hörselnedsättning 164 uppfattning av ljudets riktning 163–164, 163 hörselbark 126, 127 hörselbenen 160, 160 hörselgången 168, 168, 356, 358

I IGF-1 (insulinliknande tillväxtfaktor) 87, 193, 194, 219 och bentillväxt 219 och tillväxthormon 184, 194 produktionsställe 185, 192, 194, 194 ikterus 322, 407 hemolytisk 322, 362

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 532

vid blockering av gallgångar 322 vid leversvikt 322 vid Rh-oförenlighet 362 ileum 381, 408, 410 (se även tunntarmen) immunförsvar, se immunreaktioner immunglobuliner (Ig) 342, 350, 350, 351, 513 immunitet 340, 349 immunprofylax 349–351 aktiv immunisering 349, 350 passiv immunisering 349–351 immunreaktioner 334–352 effektorceller 342, 343, 346 minnesceller 342, 343, 347 inre immunförsvar 335–338 ospecifi ka 324–328 akutfasproteiner 338 interferon 338, 339 komplementsystemet 327–328 (se även komplementsystemet) och leukocyter 335–336 transferrin 338 primärrespons 344, 349, 350 sekundärrespons 344, 349, 350 specifi ka 340–352 B-cellförsvaret 342, 343–346, 344, 345 T-cellförsvaret 342, 346–348, 349 yttre immunförsvar 335 immunsuppressiv behandling 348 implantation, av befruktad äggcell 505, 506, 507, 508, 520 in vitro-fertilisering 509 inandning, se inspiration inandningsmuskler, se inspirationsmuskler incus 160, 160 inre hårceller 161 innerörat 161–162, 161 inresekretoriska körtlar, se endokrina körtlar infektionsförsvar, se immunreaktioner infertilitet 499, 509 inflammation 154, 155, 184, 188, 203, 338–340 infraljud 159 infraröd strålning (värmestrålning) 167, 440, 441 infrarött ljus 167 inhibin 185, 494, 495, 500, 501, 503 inhibitoriska synapser 111 inkontinens 475, 476 inlärning 104, 108, 113, 125, 132 inositoltrifosfat (IP3) 84, 85, 86 inspiration 362–363, 363, 364, 367 inspirationsmuskler 363, 364 inspiratorisk reservvolym 366, 367 inspiratoriska nervceller 371 insulin 210 behandling med 211 brist 211 effekter 210, 432–433, 433 insulinliknande tillväxtfaktor 86, 194, 194, 218 insulinresistens 211 och adrenalin 211 och IGF-1 193, 194 och kortisol 203, 205 och längdtillväxt 218 och metabolism 209, 432–434 och pankreatit 404 och tillväxthormon 194, 195 receptorer för 86 sekretion 209, 210, 432

signalöverföring 87 insulinbrist 211, 341, 404, 435 interfas 58–59, 60 interferon 188, 338, 339 interkostalmuskler 363–364, 364 interleukin-1 (IL-1) 345 intermediära fi lament 50–51, 51 interneuron 120, 122, 123, 171, 173, 390, 390 interstitialceller, i testiklarna 491, 492 hormonproduktion 493, 494, 495 interstitialvätska, se vävnadsvätska intrapleuraltryck 365 intrinsisk faktor 319, 320, 398, 401, 409 IP3 (inositoltrifosfat) 84, 85, 86 iris 145, 168, 169, 171 ischemi 153 ischias 123, 144, 153, 155 isosmotisk 27, 66, 468 isoton kontrakstion 244 isotop 16

J jod brist 198 struma 198 jodering 197 jon 20 jonbindning 20 jonkanaler 64, 65, 75–76 blockering 75 Ca 2+ -kanaler 74–75, 76, 84, 86, 109, 110, 252, 276 Cl--kanaler 76 K+ -kanaler 74, 76, 76 läckagekanaler 68, 75 Na+ -kanaler 74–75, 76, 109, 140 receptorstyrda (ligandstyrda) 75, 85, 88, 111, 140 selektivitet 64, 76 spänningsstyrda 72, 73–74, 76 jonpumpar 71, 71 joule 14, 424, 522 juxtaglomerulära celler 454 järn absorption från tarmen 416 i maten 319 lagring 319, 321 brist 320 och hemoglobin 317, 318 och oxygentransport 317, 370 transport av 317, 416 järnbristanemi 320 jätteväxt 195

K

K+ (kalium) effekt på hjärtat 467 njurarnas behandling 466–467, 466, 467 och aktionspotential 72, 74, 75 och aldosteron 466, 467 och vilomembranpotential 69–71 K+ -kanaler 74, 76, 76 kalium, se K+ kallus 218 kalmodulin 84, 85, 86 kalori 424, 522 kalcidiol, se vitamin D

26.07.11 10.50


Register

kalcitonin 87, 184, 196, 206, 208, 466 kalcitriol, se vitamin D kalcium, se Ca 2+ kalciumantagonister 95, 289 kalciumfosfat 95, 205, 206, 216, 217, 393 kalciumreglerande hormoner 205–208, 208 kalcitonin 208, 466 paratyreoideahormon 206–207, 466 (se även paratyreoideahormon) vitamin D 207–208, 207, 208, 416 (se även vitamin D) kammarvätska 169, 169, 170, 171 kapacitering 505 kapillärer 268, 269, 285, 286, 288, 293–296, 294, 296 blodmängd 293 glomeruluskapillärerna 453, 456, 457 hydrostatiskt tryck i 288, 295, 296, 296 i hjärnan 292 i levern 406, 406 lungkretsloppet 301–302 peritubulära kapillärer 453, 453, 454 systemkretsloppet 293–296, 297 kapillärvägg 286, 293–296 diffusion 294, 295 fi ltration 295, 296, 297 kappmuskeln 260 karboxylgrupp 31 karboxylsyra 31 karbonylgrupp 31 kardiogen chock 299 karotenoider 174 karcinogen 59 kaskadreaktion 88 i koagulationssystemet 328 i komplementsystemet 337 i målceller för hormoner och transmittorämnen 88 kastration 493, 494 katabolism 431 katalysator 23, 23 katarakt 171 katekolaminer 187, 200, 203, 204, 424 adrenalin, se adrenalin dopamin 87, 113, 132, 191, 195, 195 (se även dopamin) effekter 204, 204 noradrenalin, se noradrenalin receptorer 204 katjon 20 keratin 90, 94, 96, 97, 98 keratinisering 94 ketoacidos, diabetisk 212, 431 ketoner 31, 312, 428, 430, 430, 431, 433 kilbenet 219, 225, 358 kindbenet 219, 225, 225 kindmuskeln 253 kemisk bindning 18–20 jonbindning 20 kovalent bindning 18–19 vätebindning, se vätebindning kemisk förbindelse 20 kemisk jämvikt 22 kemisk matspjälkning i munhålan 395 i tjocktarmen 417 i tunntarmen 411–415, 412, 413, 414

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 533

i ventrikeln 401 kemisk reaktion 22–24, 23 reversibel 22 spontan 23 kemiska budbärare, se budbärare kemoreceptorer 148, 156 centrala 374, 374, 375 i munnen 157–158, 157, 392 i näsan 156, 156 perifera 374, 374, 375 kemotaxis 335, 336, 337 kemotaxiner 335, 338 klaffar i hjärtat 271–272, 272 i lymfkärl 308, 308 i vener 296 klimakterium 516 benförlust 516 (se även osteoporos) fysiska förändringar 516 Klinefelters syndrom 62 klitoris 142, 292, 495, 495, 496, 518–519 klon 340–343, 342 klonexpansion 342, 343 klonselektion 342, 343 knäleden 230, 231, 232, 264 knäskålen 123, 219, 224, 230, 264 koagel 327 koagulation 327–329, 329 blockering av 329 koagulationsfaktorer 328–329, 329 kodon 54, 55 koenzym 37, 40, 40, 41 FAD 42 koenzym A 41 NAD 42 kokain 113 koklea (snäckan) 160, 161–163, 161, 163, 164 kokleaimplantat 154 kol 15, 19, 30, 30 koldioxid bindning till hemoglobin 371 partialtryck i alveolerna 369, 370 som H+ -källa 483, 483 transport i blodet 370, 371–373 kolecystokinin 405, 405 och aptit 392 och gallblåsekontraktion 405, 408 och pankreassekretion 405, 405 kolekalciferol, se vitamin D kolesterol 47, 428–429 bildning av gallsyror 407, 407 bildning av steroidhormoner 35, 57, 200, 207, 207 HDL 459 i cellmembranen 35, 47, 47 i gallstenar 322, 404, 409 i huden 96 LDL 428 och koronar hjärtsjukdom 312 VLDL 428 kolhydrater 32 disackarider 32 nedbrytning av 411–413, 412 monosackarider 32 polysackarider 32 kolik 459 kolinerga neuroner 140

533

kollagen, kollagena fibrer 94, 95–96 i basallamina 92 i benvävnad 95, 216 i broskvävnad 94–95 i fibrös bindväv 94 i huden 97 i senor 94, 237, 237, 248 i skelettmuskulatur 237, 237 i tandfästet 393, 394 i ärrvävnad 340 och hemostas 326, 327 kollateralligament 223, 230 kolloidosmotiskt tryck, se proteinosmotiskt tryck kolon, se tjocktarmen kolostrum 351, 513 kolsyra 28, 482, 515 kolsyraanhydras 372, 482 kolväte 30, 34 koma, diabetiskt 212 kompakt benvävnad 216, 216 komplementsystemet 88, 337–338, 338, 345 aktivering 337 funktioner 337, 338, 345 kondensationsreaktion 31, 32, 32, 33, 34, 36 kondrocyter 94 konformation 36–37 konjunktiva 168 konkav lins 168, 168 koncentration, av ämnen 21 kontraktilitet, hjärtat 283, 284, 284, 301 kontraktur 221 konvex lins 168, 168 konvektion 441, 442, 447 korion 505–506, 507 koriongonadotropin 185, 507, 508 korionsomatomammotropin (CS) 507, 508, 512, 512 korionvilli 505–506, 507 kornea 168–170, 169, 170, 171 koroidea 168, 169 koronar hjärtsjukdom 312, 418, 428, 429 koronarartärer 269, 272, 312 korpnäbbsutskottet, se processus coracoideus korpus, i magsäcken 397–399, 397 korsbenet 225, 229, 230, 491, 496 korsband 230, 232 korsbryggor, mellan myofi lament 239–240, 240, 244 kortex i binjurarna 199, 200, 200 i njurarna 452, 453 i storhjärnan 126, 127–128, 127 korta tåsträckmuskler 265 kortikoider 200–203, 200, 201, 202 glukokortikoider 192, 200, 200, 201–203 (se även kortisol) och Cushings syndrom 205 och transplantationer 348 mineralkortikoider 200–201, 200, 201 (se även aldosteron) kortisol 184, 186, 188, 200, 201–203 antiinflammatorisk effekt 203 antiinsulineffekt 435 effekter 202–203 och Addisons sjukdom 205 och benskörhet 208

26.07.11 10.50


534

Register

och Cushings syndrom 205, 208 och glukoneogenes 434 och hormonberoende lipas 434 och stress 141, 204–205 och svält 432 sekretion 202, 202 transport 186, 201 kortisolbindande globulin 186 korttidsminne 132 kotkanal 117, 226, 226 kotkropp 118, 226, 226 kotor 225–227, 226, 227 kotransport 67, 67 kovalent bindning 18–19, 19 opolär 19 polär 19 kraft, defi nition 14 kranialnerver 115, 141, 143–144, 145 I. (n. olfactorius, luktnerven) 143, 145 II. (n. opticus, synnerven) 144, 145 III. (n. oculomotorius) 137, 145 IV. (n. trochlearis) 145 V. (n. trigeminus) 145, 153 VI. (n. abducens) 145 VII. (n. facialis) 137, 145, 157 VIII. (n. vestibulocochlearis) 144, 145, 160, 162, 166–167 IX. (n. glossopharyngeus) 137, 145, 157 X. (n. vagus) 137, 139, 144, 145, 390 XI. (n. accessorius) 145 XII. (n. hypoglossus) 145 kraniet 224–225, 225 kreatin 244, 245, 460, 477 kreatinfosfat 244, 245 kreatinin 460, 477 kremastermuskeln 490, 491 kretslopp kretsloppscentrum 124, 297, 298 lungkretsloppet 268, 269, 301–302, 303 systemkretsloppet 268, 269 kritiska perioder, hjärnans mognad 115 kromatid 59–61, 61 kromatin 59 kromosomer 59–62, 61, 503–504 autosoma 59–60, 504 homologa 59, 61, 62 könskromosomer 504 kronisk smärta 154 kroppssinne 150–152 kroppstemperatur 438–439, 438, 439 hudtemperatur 151–152, 151, 438 kärntemperatur 438–439, 438, 439 och beteende 448–449 reglering 444–447, 444, 449 temperatursinne 151–152, 151 vid fysisk aktivitet 245, 439, 448 kryptorkism 493 kristall 20, 20 kräkning 402 kubiskt epitel 92, 93 kulled 222, 223 kupfferceller 325, 406, 406 kutis, se huden kvisslor 98, 514 kyfos 225 kylomikroner 209, 415, 427, 427, 428 kymus 398

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 534

käkled 224, 225 oregelbunden 221 känslor (emotioner) 131–132, 157 kärna i atomer 15, 15 i cellen 46, 49–50 i centrala nervsystemet 124, 125, 126, 166 kärnkropp 46, 50 kärnmembran 50, 55 köldfiber 151–152, 151, 444 köldskada 446 köldanpassning 446 könsbunden nedärvning färgblindhet 174 hemofi li 329 könscelldelning 60, 62, 63 kvinnor 497–498, 498, 505 män 491–492, 492, 503 könshormoner effekter hos kvinnan 501–502, 503 hos mannen 493–494, 498 kvinnliga 499–501, 500 progesteron 499–501, 500 östrogener, se östrogener manliga, se androgener receptorer 88 transport 185–186 könskaraktärer 494, 501 könskromosomer 62 könsmognad 513–515 könsorgan, se genitalia körtelepitel 32, 91, 92, 512 körtlar endokrina 92 exokrina 91

L labia majora 495, 495, 496 labia minora 495, 495, 496 laktos 32, 412, 412, 413, 425, 512 laktosintolerans 413 laminärt luftflöde 365, 365 Langerhans’ cellöar 209, 403 alfaceller 209 glukagon 209, 432, 433 (se även glukagon) betaceller 209, 432, 432 insulin 209, 432, 432, 433 (se även insulin) larynx 358, 385 latensperiod (latenstid) 243, 243, 276 LDL (low-density lipoproteins) 224, 459 (se även kolesterol) LDL-kolesterol 224, 459 led 221–224, 222, 223 broskförbindelser 222 fibrösa förbindelser 222 synovialled 221–223, 222 ledbrosk 216, 221–222, 222, 223 ledband 94, 221, 222, 227, 229, 248 ledhuvud 222, 222, 223, 227, 229 ledkapsel 221, 222 ledskål 222, 222 ledutskott 226, 226 leptin 185, 212, 392, 515 leverartär (a. hepatica) 269, 307, 406, 406 levern 406–407, 406 bilirubinutsöndring 321, 321, 322, 407

funktioner 407 glykogenlagring 202, 426, 426, 429, 430, 430, 433, 433, 496 i absorptionsfasen 425–429, 427 i postabsorptionsfasen 429–430, 430 omformning av organiska molekyler 425 produktion av plasmaproteiner 426, 42 leverven (v. hepatica) 306, 307, 406, 407 leukocyter 322–325, 323 antal i blod 317 bildning 323, 324 funktioner 334–340 livslängd 324 procentuell fördelning 323–324 typer 323, 323 vid inflammation 329–330 leukopeni 324 leukotriener 85, 184 (se även arakidonsyra) Leydig-celler, se interstitialceller LH, se luteiniserande hormon libido 494 lidokain 75, 155 ligament 185, 221, 222, 223, 226, 227, 230 ligamentum cruciforme atlantis 226–227, 227 likstelhet 242 lillhjärnan, se cerebellum limbiska strukturer 131, 131, 132, 135, 141, 157, 158 linea alba 255, 258, 259 linser 167–178, 168 i ögat 168–170, 169, 170, 171 konkava 168, 168 konvexa 168, 168 lipas 403, 414, 438, 439, 451, 452 hormonberoende 431, 433, 424 i bukspott 403, 404, 408, 414, 414 lipoproteinlipas 426, 427 lipider 25, 31, 33–34, 34 fosfolipider 33, 34, 85 i blodplättar 326 i cellmembran 46–47, 47 i gallsten 409 i kylomikroner 415 i lipoproteiner 426, 428 som H+ -källa 483 steroider 34–35, 183–184, 200 (se även steroidhormon) triglycerider 33, 34, 414–415, 414, 426–427, 426, 427, 430, 431 (se även fett) lipoproteiner 35, 57, 426, 427, 428 lipoproteinlipas 426, 427, 427 livmodern 236, 385, 496–497, 496 och förlossning 509–511, 510 och oxytocin 190, 191 under graviditet 505–506, 506 livmoderhalsen 496, 497 och förlossning 510 och oxytocin 190, 510 och relaxin 185, 507 och sekretbildning 502 livmodermunnen 496, 497 ljumskband 142, 254 ljumskbråck 258 ljumskkanalen 258, 259, 490, 491, 493 ljus 167–168, 167 ljusadaptation 174 lobotomi 129 lokalanestesi 155

26.07.11 10.50


Register

lordos 221, 225–226, 225 low-density lipoproteins (LDL) 428, 427 LSD (lysergsyradietylamid) 113 luftstrupen (trakea) 356, 359, 360 luftvägarna 357–359, 357 anatomiska döda rummet 367, 368 epitel 356, 357, 359 luftflöde 365, 365 motstånd 365 nedre luftvägarna 356, 358–359 tryck 364–365 övre luftvägarna 356, 357–358 luxation 227 luktceller 156, 156 stimulering 158 luktepitel 156, 156 luktlob 156, 156 luktnerven (n. olfactorius, I. hjärnnerven) 131, 134, 143, 144 luktsinne 155–157 och emotioner 157 lumbalkotor 144, 220, 225, 226, 259, 491, 496 lumbalnerver 119 lumbalpunktion 120 lumbalregionen 257, 286, 288 luminalfas, i matsmältningen 412–413, 412, 413 lungartär 269, 271, 279, 301, 303, 309, 310, 310, 356, 361, 362 lungbasen 361, 362, 366 lungcirkulation 301–302, 303 lungemfysem 373, 382, 385, 495 lungkretsloppet 301–302, 303 tryckförhållanden 301 lunglober 361, 362 lungorna blodförsörjning 301–302, 303, 362 cirkulation 301–302, 303 eftergivlighet 355 elastiska krafter 366 ventilation, se lungventilation ytspänning 366 lungporten 359, 362 lungsegment 362, 365 lungsäck, se pleurahålan lungventilation 362–366 exspiration 363–364, 363 inspiration 362–363, 363 minutvolum 367 och luftvägsmotståndet 365–366 och lungornas elasticitet 366 och ytspänning 366 reglering 373–376, 374, 375 under sömn 375–376 vid fysisk aktivitet 375–376 lungvolym 366–367, 367 lungödem 281, 302, 312 lutealceller 502 lutealfas 498, 499–501, 500 luteiniserande hormon (LH) 190–192, 192, 494–495, 495, 502–503, 503 och klimakteriet 516–517, 517 och prevention 520 ljud 158–159, 159 lymfatiska organ 341–342, 342 primära 341, 342 sekundära 341–342, 342 lymfa 307

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 535

lymfdränage 297, 307–309, 307, 308, 309 lymfkapillärer 296, 297, 307, 308 lymfkärlssystem 307–309, 307 lymfknutor 307, 308 djupa 307, 308 mognad av lymfocyter i 341, 342 ytliga 307, 308 lymfocyter 323, 323, 325 B-lymfocyter 341, 342, 343–345, 344, 345, 350 aktivering 342, 343–345, 344, 345 B-minnesceller 342, 343–344, 344 bildning av 341, 342 och antigenigenkänning 341, 342 och antikroppsproduktion 342, 343–345, 344 plasmaceller 342, 343–344, 344 mognad av 341, 342 T-lymfocyter 341 aktivering 342, 347–348, 349 bildning av 341, 342 effekter 348–349 och antigenigenkänning 341, 342 T-mördarceller 342, 347–349, 349 T-hjälparceller 345, 345, 347, 348, 349 T-minnesceller 342, 347 lymfådror 307–309, 307, 308 cirkulation av lymfocyter 342 i huden 97 i lungorna 302 i matsmältningssystemet 383, 383 spridning av cancer 309 uppbyggnad 307–308, 307, 308 lysosom 46, 48, 49, 68, 242, 336, 337 lysosomala inlagringssjukdomar 49 lysozym 335, 394 långa fi ngerböjmuskler 254, 255, 261–262 långa fi ngersträckmuskler 254, 255, 261 långa tåböjmuskler 264 långa tåsträckmuskler 254, 255, 264 långsamma muskelfibrer 243, 246 långsynthet 172, 172 långtidsminne 132, 135 lårartär 305 lårbenet 144, 216, 259 lårfascia 263 lårbensbrott 229 lårbenshalsen 229, 230, 517 läderhuden 96, 97, 97, 98, 100 ländnerver 119 längdtillväxt 217–218, 217, 513–515, 514 hormonell reglering 194, 195, 195, 199, 217–218, 513–515, 514 i puberteten 217–218, 513–515, 514 längsgående fotvalvet 232, 265

M m. adductor magnus 264, 264 m. biceps brachii 143, 254, 255, 261 m. biceps femoris 254, 255, 264, 264 m. brachialis 255, 261 m. buccinator 253, 256 m. coccygeus 262, 262 m. deltoideus 143, 254, 255, 260 m. epicranius 254, 256, 256 m. erector spinae 257, 258 m. fibularis brevis 254, 255, 264 m. fibularis longus 254, 255, 264

535

m. gastrocnemius 224, 254, 255, 265 m. gluteus maximus 254, 255, 263 m. gluteus medius 259, 263, 263 m. gluteus minimus 210, 214 m. iliacus 259, 263 m. iliopsoas 259, 263 m. latissimus dorsi 254, 255, 260 m. levator ani 262–263, 262, 263 m. masseter 255, 256, 256 m. obliquus externus abdominis 254, 255, 258, 259 m. obliquus internus abdominis 258, 259 m. orbicularis oculi 256, 256 m. orbicularis oris 256, 256 m. pectoralis major 254, 255, 257, 260 m. psoas 259, 263, 286 m. quadriceps femoris 123, 143, 230, 254, 255, 263 m. rectus abdominis 254, 255, 258 m. rectus femoris 254, 264 m. sartorius 254, 255, 264 m. semimembranosus 254, 255, 264, 264 m. semitendinosus 254, 255, 264, 264 m. serratus anterior 254, 255, 260 m. soleus 254, 255, 264–265 m. sphincter ani externus 263, 419, 419 (se även analringmuskler) m. sphincter ani internus 419, 419 (se även analringmuskler) m. sphincter urethrae 262, 263 m. sternocleidomastoideus 145, 254, 255, 256, 256, 257, 309 m. temporalis 255, 256, 256 m. tensor fasciae latae 255, 263 m. tibialis anterior 254, 255, 264 m. transversus abdominis 258, 259 m. trapezius 145, 254, 255, 256, 260–261, 309 m. triceps brachii 254, 255, 261, 261 m. triceps surae 255, 264–265 magsaft 400–401, 401, 402 reglering av sekretionen 401, 401 magsäcken (ventrikeln) 397–403, 397, 399, 400, 401 blodförsörjning 386 hormonproduktion 398, 399 kemisk matsmältning 401, 403, 412 kontraktioner 398–400, 399, 400 magsår 402, 403 pacemakeraktivitet 398 sekretion 400–401, 401 magsår 402, 403 makrofager 325, 326 stationära 325 makromolekyler 30 kolhydrater 32, 33 lipider 33–35, 34 nedbrytning 31–32, 32 (se även matsmältning) nukleinsyror 37–38, 38 proteiner 35–37, 36 uppbyggnad 31–32, 32 malaria 320, 322, 334 malign tumör 59 malleus 160, 160 maltas 412 maltos (maltsocker) 403, 412, 412 mammae, se bröstkörtlar mandibula 219, 225 manodepressiv psykos 132 marijuana 113

26.07.11 10.50


536

Register

massa 14 masstal 15, 16 masstäthet 316 massverkanslagen 23, 415 mastceller 325, 350 matspjälkningssekret 480, 481 matstrupen 381, 395–396, 395 maxilla 219 MDMA (ecstasy) 113 medialt 223, 224 medianplan 223, 223 mediastinum 361 mediokarpalleden 229 medulla i binjurarna 199, 203–205, 204 i njurarna 452–453, 453 medulla oblongata, se förlängda märgen medulla spinalis, se ryggmärgen medvetande 124, 130, 131, 133 medvetslöshet 124, 135, 212, 369 megakaryocyter 323, 325 meios 60, 62, 63 (se även könscelldelning) mekanoreceptorer 148, 162, 513 (se även sträckreceptorer) melanin 97 melanocyter 97 melatonin 184, 213 mellanfoten 219, 231, 231 mellanhanden 219, 228–229, 228 mellanhjärnan 114, 114, 115, 124, 124 mellankotskivor 226, 226 mellanörats ben 160–161, 160 mellanörat 160–161, 160 ljudmodifiering 161 skelettmuskler i 161 membrana cricothyreoidea 358, 358 membrana tympani 160–161, 160 membranpotential 69–71 membrantransport aktiv transport 66–69 i njurarna 462, 462 primär 74, 492 sekundär 74, 494 diffusion 72, 72 exocytos 67–68, 67 endocytos 67, 67, 68–69 faciliterad diffusion 64–65, 67 passiv transport 64–65, 65 membranfas, i matsmältningen 412–413, 412, 413 menarke 513 menisker 232 menopaus 516, 517 och inkontinens 475 och järnbehov 416 och osteoporos 219, 516 menstruationscykeln 500, 501–503 blödning 500, 501 proliferationsfas 500, 501 sekretionsfas 500, 502 mesencefalon 114, 114, 115, 124, 124 mesenterialartärer 304, 305 metabolism 39, 440 aerob 39, 41–43, 244–245 anabolism 43 anaerob 39, 245, 317 basalmetabolism 424, 440, 447 hastighet 424, 440, 443

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 536

katabolism 431 metacarpus 228 metakarpalben 220 metan 19, 19, 418 metastas 59 metatarsus 231 MHC-antigener 347–349, 349 (se även vävnadstypmolekyler) miceller 409, 414, 415 miktion 475–477, 476 migrän 154 mikrofi lament 236 mikrotubuli 50, 59, 61 mikrovilli 92 i njurtubuli 461 i sinnesceller 152 i tarmen 410, 411, 411, 412, 415 mittcyklisk topp, LH-koncentration 500, 502 mjälten 306, 318, 321, 325, 340, 341, 386 mimiska muskler 253, 254, 255 mineralkortikoider 200, 200, 205 (se även aldosteron) minne 132 minnesförlust 135 minutvolum cirkulatorisk 281 respiratorisk 367 mitokondrier 46, 48, 67 i brun fettväv 95, 445 i hjärtmuskelceller 252 i skelettmuskelceller 238, 244 i spermier 492, 492 och träning 246 mitos 58–62, 60, 63 mitralklaffen 271 mjölk 511–513 antikroppar 351, 513 komjölk 512 modersmjölk 511–512 sekretion 511–512, 512 mjölkkörtlar 511, 511 mjölksocker (laktos) 32, 412, 413, 425, 512 mjölksyra 40 bildning i erytrocyter 485 i vaginalsekretet 496 njurarnas behandling av 464 och glykolys 40, 245, 245, 371, 430, 430, 431 och muskeltrötthet 245 som H+ -källa 483, 485 mol 21 molekyl 18 molekylmassa 21 monocyter 323, 323, 325, 340 monoglycerider 209, 403, 414, 414, 415, 425 monomer 31–32, 32, 412 kolhydrater 32, 33 nukleinsyror 37–38, 38, 39 proteiner 35–36, 35, 36 monosackarider 32, 412–413 absorption av 412, 412, 425, 426 morfi n 113, 154, 155, 372, 495 modersmjölk, se mjölk morula 506 motivation 132, 246 motorisk bark 126, 127 motorisk enhet 241, 242 motorisk nervfiber 109, 122, 123, 241, 390

motoriska nervbanor 128, 129 motstånd (resistans) elektriskt 17 mot blodflöde 286–287, 291–295, 292 i arterioler 291–293, 292 mot luftflöde 365–366 perifert 287 mucin 394 i mag–tarmkanalen 394 i saliv 394 och magsäcken 397, 401 mukosa 382–383, 383 mukus 394 multipel skleros 108, 120, 221, 341 munhålan 392–393, 393 salivsekretion 394–395 smakceller 157, 157 musculus, se m. muskel (se även muskulatur) böjmuskel 247, 247 fäste 247 muskel- och skelettsinne 152, 164 sträckmuskel 247 utsprång 247 muskelatrofi 247 muskelfibrer 237 (se även skelettmuskelfibrer) muskelhypertrofi 247 muskelkontraktion, se glatt muskulatur, hjärt muskelceller, skelettmuskulatur muskelkraft 242–245, 243, 244 muskelsinne 121–123, 123 muskelskälvning 446, 448 muskelspole 121, 122, 123, 150 muskeltonus 292 muskeltrötthet 245, 246, 253 muskelvenpump 283, 284, 301 muskulatur, muskelvävnad 91, 93, 95, 236 (se även glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, skelettmuskulatur) innervation 106, 133, 134, 236 jämförelse av typer 253 uppgifter 236, 237, 253 mutagen 63 mutation 63 myasthenia gravis 110, 341, 396 myelin 104 myeliniserad nervfiber 104–105, 105, 107, 108 myelinskida 104–105, 105 myofibrill 237–239, 238 myofi lament 237–240, 238, 240 myokard 271, 272, 274, 274 myometriet 496, 497, 502, 507, 510 myopi 172, 172 myosin 237–241, 238 i blodplättar 325 i glatta muskelceller 249, 250 och träning 247 myosinfi lament 237–240, 238 myotom 119 målcell 80–81, 80, 81 autokrin 80, 81, 188, 191, 218 endokrin 80, 81, 183, 187 nervstyrd 80, 81 neuroendokrin 80, 81, 183 parakrin 80, 81 målorgan autonoma nervsystemet 116, 137

26.07.11 10.50


Register

hormoner 184, 185, 192, 192 mättnadscentrum 391–392, 392 mördarceller 335 mörkeradaptation 174, 175 målbrott 514

N n. abducens (VI. hjärnnerven) 145 n. accessorius (XI. hjärnnerven) 145 n. axillaris 142, 142, 143 n. facialis (VII. hjärnnerven) 145 n. femoralis 143, 143 n. fibularis 143, 143, 144 n. glossopharyngeus (IX. hjärnnerven) 145, 157 n. hypoglossus (XII. hjärnnerven) 145 n. ischiadicus 143, 143, 144, 144 n. mandibularis 145 n. maxillaris 145 n. medianus 142, 142 n. musculocutaneus 142, 142, 143 n. obturatorius 143, 143 n. oculomotorius (III. hjärnnerven) 145 n. olfactorius (I. hjärnnerven, luktnerven) 143, 145 n. opticus (II. hjärnnerven, synnerven) 144, 145 n. phrenicus 142 n. pudendus 142, 143 n. radialis 142, 142, 143 n. tibialis 143, 143, 144 n. trigeminus (V. hjärnnerven) 145 n. trochlearis (IV. hjärnnerven) 145 n. ulnaris 142, 142, 143 n. vagus (X. hjärnnerven), se vagusnerven n. vestibulocochlearis (VIII. hjärnnerven) 144, 145 Na+ (natrium) absorption från tarmen 412, 413, 416, 416, 417 jonkanaler 72–74 och aktionspotential 73–74, 74, 75 och hypertension 289 och sekundär aktiv transport 67, 416 reabsorption från njurtubuli 462, 462, 464, 465–466, 465 reabsorption från svettkörtlar 447 Na+ -K+ -pump 71, 71 och membranpotential 71 och transporterande celler 416, 416, 462, 462, 463, 464 Na+ -kanaler 73–76 nackloben 126, 126 synområden (synbark) 126, 127, 128, 176, 176, 177 nackbenet 219, 225, 227, 260 nackmuskeln 254, 256, 256 NAD (nikotinamidadenindinukleotid) 41, 42 nagel 96, 97 ,98 narkos 110, 131, 155 narkotika 113 natrium, se Na+ nattblindhet 174 naturliga mördarceller 335, 336 navelartär 310, 507 navelsträngen 259, 309, 506, 507, 511 navelven 309, 507 nedbrytning av fett 403, 414–415, 414 av kolhydrater 403, 412–413, 412 av proteiner 403, 413–414, 413

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 537

i munhålan 392–395 i tjocktarmen 417–418 i tunntarmen 408–416 i ventrikeln 397–403, 401 kemisk 382, 412 processerna i nedbrytningen 381–382, 410–412, 410 reglering 388–391 nedre hålvenen 269, 269, 306, 306, 309 nefron 452–454, 453 nefros 466 negativ återkopplingskontroll, se återkopplingskontroll nekros 229, 258 neostigmin 110 nerver 104, 105, 106–107 (se även spinalnerver och hjärnnerver) nervbanor 104, 120 motoriska 128, 129 sensoriska 125, 128, 129 balans 166 lukt 156 smak 158 smärta 153–154, 153 nervcellkropp 104, 104 synapser 111–113, 111, 112 nervceller 104, 104, 111, 112 aktionspotential 72–75, 73, 75 informationsbehandling 112–113, 112 nervledning 107–108, 107 nervfiber 104, 104 autonom 135–139, 136, 137, 139 motorisk 104, 104, 106 myeliniserad 104, 104, 107, 108 omyeliniserad 107–108, 107 sensorisk 106, 148–149, 149, 150 nervfläta, se nervplexus nervgas 113 nervimpuls 72–75, 73, 75, 107, 148–149, 149, 150 (se även aktionspotential) hastighet 108 ledning 107–108, 107 nervplexus 141, 142, 143 av autonoma nervfibrer 135, 138 i mag–tarmkanalen 139, 383–384, 389–390, 390 nervrötter (som bildar spinalnerver) 117, 118, 120 nervsystemet autonoma nervsystemet 133–141, 136, 137 (se även parasympatiska och sympatiska nervsystemet) centrala nervsystemet 114–133 hjärnan 123–133 (se även hjärnan) ryggmärgen 117–120, 118, 120 (se även ryggmärgen) utveckling 114–115, 114, 115 enteriska nervsystemet 139, 383–384, 389–390, 390 perifera nervsystemet 105–107, 106 sensoriska nervsystemet 106–107, 106 somatisk–motoriska nervasystemet 106, 106 (se även motoriska nervbanor) nervvävnad 93, 95, 104–105, 104, 105 nervändslut i synapser 104, 104, 108–109, 109, 111, 112 sensoriska 97, 98, 148, 149, 150–152, 150, 151

537

nervös-hormonell reglering, av arteriolradie 291–292, 292 neutrofi la granulocyter 324, 336, 339 neutron 15, 15 nettofi ltrationstryck 458, 458, 459 neuralröret 114, 114, 115 neurogen chock 299 neurogen smärta 153 neurohormoner 80, 81, 188–189, 191, 192, 193 neuromuskulär synaps 109–111, 109 neuron, se nervceller neuropeptid 113 neurotransmittorer 80, 81, 108, 113–114 newton 14, 522 nitroglycerin 98 nocebo 155 nociceptiv smärta 153 noradrenalin 87, 113, 132, 184, 203–204, 204 effekter 200, 203, 204, 204 på arterioler 204, 292 på hjärtat 204, 283, 284, 285 receptorer för 140, 204 syntes 229, 230 nucleus (i cell), se cellekärna nukleinsyror 37–39, 38 (se även DNA, RNA) nukleol (kärnkropp) 46, 50 nukleotider 37–38, 38 nukleus (i atom), se atom njurartär 201, 203, 452, 452, 453, 456 njurbarken 453, 453 njurbäckenet 453, 453 njurbäckeninflammation 459 njurhilus 452, 452 njursjukdomar 72, 295, 486 njurmärgen 453, 453 njurarna fi ltration 457–461, 458, 459, 460 funktion hos nyfödda 478 funktion hos äldre 478 genomblödning 455–456 glukoneogenes 452 hormonproduktion 452 koncentrering av urin 467–469, 469 och arteriellt blodtryck 470–471 och syra–basreglering 485–487 och utspädning av urin 467, 469, 469 reabsorption 461–463 passiv 462–463 primär aktiv 462, 462 sekretion 463, 466, 466 njurpapiller 453, 453 njurporten 452 njursvikt 478 njurtröskel 463 njurven 452, 453, 453 nyckelben 227, 270, 300, 361, 361 nyttoeffekt (muskelarbete) 245 näringsämnen 380 (se även energiomsättning) fett 33, 410, 414–415, 414 kolhydrater 32, 410, 410, 412–413, 412 och absorptionsfas 209, 425–429, 426, 427 och postabsorptionsfas 209, 429–431, 430 proteiner 35, 410, 410, 413–414, 413 närpunktsavstånd 172, 173 närsynthet 172, 172 näsan 156, 156, 356, 357

26.07.11 10.50


538

Register

näsbenet 218, 225 näthinnan 169, 169, 171–175, 174, 175, 176

O O2, se oxygen obstipation 199, 417 oesophagus, se esofagus oförenlighet 352 ohm 17, 522 Ohms lag 18 olecranon 261, 261 oment 385, 387 omyeliniserad nervfiber 107–108, 107 oocyter, se äggceller oogenes 498 oorganiskt fosfat 39, 39, 43 opioider 113 och akupunktur 155 och andningsstillestånd 373 och fysiologiskt beroende 113 och placeboeffekt 155 och smärta 113, 154 opioidreceptor 113, 155 opium 113 opsin 173, 175, 190 opsoniner 336, 338 orbita 168 organeller 46–47, 46, 48–50, 71 orgasm 190, 493, 517, 518, 519 os coccygis 222, 225, 225 os coxae 219, 220, 229 os frontale (pannbenet) 219, 225 os hyoideum 256 os ilium 219, 229, 230, 263 os ischii 219, 229, 230, 264 os nasale (näsbenet) 219, 225 os occipitale (nackbenet) 219, 225 os parietale (hjässbenet) 219, 225 os pubis 219, 229, 230 os sacrum 142, 220, 225, 225, 229, 259, 262 os sphenoidale (kilbenet) 219, 225 os temporale (tinningbenet) 219, 225 os zygomaticum (kindbenet) 219, 225 ossa carpi (handlovsben) 219, 228 ossa digitorum manus (fi ngerben) 219, 228 ossa digitorum pedis (tåben) 219, 331 ossa metacarpalia (mellanhandsben) 219, 228 ossa metatarsalia (mellanfotsben) 219, 331 ossa tarsi (vristbenen) 219, 231 osmolaritet 27 i extracellulärvätska 27 i njurarnas vävnadsvätska 467–468, 468, 469 osmolaritetskänsliga sinnesceller 472, 472 osmos 27, 27 genom cellmembranen 27, 65–66 genom tarmepitel 415 i njurarna 462, 463 osmotisk diures 211 osmotiskt tryck 27 osteoblaster 95, 216, 216, 218 osteocyter 95, 216, 216 osteoklaster 95, 216, 216 osteoporos 219, 229, 516 otoliter 166 otolitorgan 164–166, 165 otoskleros 163

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 538

ovala fönstret 160, 160, 161, 161, 162, 162 ovarialcykeln 497–501, 498, 500 follikelfas 498–500, 498, 500 lutealfas 498, 499–500, 500 ovulation, se ovulation ovarialartär, se a. ovarica ovarier 496, 497–500, 497, 498 corpus luteum 498, 499, 500 follikelutveckling 498–499, 498, 499 hormonproduktion 500–501, 500, 503 äggceller 497, 498, 499 ovarium, se ovarier ovulation 498, 499, 500, 502–503, 504 smärtor vid 497 tecken på 499 oxalat 329, 416 oxalättiksyra 41, 42 oxidation 39 oxidativ fosforylering 40, 43 i muskler 244–245, 245 oxoniumjon 28 oxygen bindning till hemoglobin 370–371, 372 kroppens förbrukning i vila 370, 371 vid fysisk aktivitet 370 och ATP-produktion 42–43 partialtryck i blod 369–371, 370 i lungalveolerna 369–371, 370 och hemoglobinets mättnadsgrad 370–371, 372 vid fysisk aktivitet 371 transport i blod 369–371, 371 oxytocin 184, 190, 191, 510, 510 behandling med 510 effekter 190, 510, 510 sekretion 190, 191

P pacemakerpotential i glatta muskelceller 398 i hjärtat 274, 275 palpebra 145 pankreas enzymer 403–404, 404, 405, 412, 412, 413 HCO3--produktion 403, 405, 405 hormonproduktion, se Langerhans’ cellöar svikt 404 pankreatit 404 pannloben 126, 126, 129 papillmuskler 271, 272 parakrin reglering 80, 81, 85, 188, 191, 218 parasympatiska nervsystemet 135, 137, 139–141 antagonister 141 effekter 137 på hjärtat 281, 282 på luftvägarna 137 på mag–tarmkanalen 390–391, 390, 391, 399, 408 på urinblåsan 476, 476 parathormon, se paratyreoideahormon paratyreoideahormon 87, 184, 206–207, 466 effekter på benvävnad 206 på njurarna 206, 466

sekretion 206 paratyreoidea 182, 206 hormonproduktion 206 sjukdomar 207 parietalceller 397, 398, 401, 409 partialtryck 368–369, 370 i lungealveoler och lungkapillärer 368–369, 370 i vävnadsvätska och vävnadskapillärer 369, 370 pascal (Pa) 27, 522 passiv immunisering 349–351 mor till foster 350–351, 513 nyfött barn 350–351, 513 passiv transport, se membrantransport patella 123, 219, 220, 230, 231, 254, 264 patellarreflex 123 patogena mikroorganismer 334 penis 292, 386, 490, 491 blodcirkulation 292, 490, 517–518 erektion 517–518 tillväxt under puberteten 514 pepsin 398, 401, 403, 403, 413, 413 pepsinogen 398, 401 peptider 36, 36 matsmälting och absorption 401, 401, 413, 413 och magsaftssekretionen 401, 401 peptidbindning 36, 36 peptidhormoner 204 perifert kärlmotstånd, se motstånd perifera kemoreceptorer 374, 374 perifera nervsystemet 105–106, 106 perikard 270–271, 271, 278 perikardhåla 270, 271, 278 perimetriet 496, 497 periost 216, 216, 237, 248, 249 peristaltik 387, 388 i esofagus 395, 396 i tunntarmen 409 i urinledaren 474 i ventrikeln 398, 399 i äggledarna 497 peritonealhålan 384, 387 peritoneum 383, 384–385, 419, 497 parietalt blad 384 visceralt blad 384 peritubulära kapillärer 453, 453, 456, 456 permeabilitet 65 perniciös anemi 320, 341, 409 petekier 328 pH 28–29, 29, 482 (se även H+) pharynx, se svalget pia mater 116, 116, 118 pinealorgan 125, 182, 184, 213 PIP2 (fosfatidylinositoldifosfat) 85, 86 placebo 155 placenta 506–507, 507 blodcirkulation 505–506, 507 effekter av placentahormoner 507 funktion 506–507, 507 hormonproduktion 507–508, 507 utveckling 505–506, 507 plasma 316, 316 plasmaceller 342, 343–344, 343 (se även antikroppar) plattfot 232 platysma 253, 256 platåfas vid samlag 518 pleura 361–362, 361

26.07.11 10.50


Register

pleurahålan 257, 361, 361, 365, 384 intrapleuraltryck 362, 365 plexus brachialis 142 plexus cervicalis 142 plexus choroideus 116, 116 plexus coeliacus 138 plexus lumbosacralis 143, 143 pneumotorax 362 polkropp 506 polycytemi 316, 322 polymer 31 polymorfkärniga granulocyter 323, 323 polynukleotid 38 polypeptider 36–38, 36 (se även proteiner) polysackarider 32–33, 32, 33 (se även kolhydrater) pons 124, 124 portakretslopp (portådersystem) i matsmältningssystemet 406, 406 i hypofysen 188–189, 189 portceller 153, 154 portvenen (v. portae) 306–307, 406, 406 postabsorptionsfas 429–431, 430 reglering 432–435 ämnesomsättning 429–431, 430 postganglionär nervcell 133, 136, 137, 138 postsynaptiskt membran 109, 109 p-piller 520 preganglionär nervcell 133, 136, 137, 138 preovulatorisk östradioltopp 500, 502 presbyopi 172, 173 presynaptiskt membran 109, 109 prevention 519–520 prevertebrala ganglier 138 primär aktiv transport, se membrantransport primär budbärare 80 primär oocyt 503 primär sinnescell 148, 149 primär spermatocyt 503–504 primärurin 453, 457, 461 prionprotein 36 PRL, se prolaktin PRL-hämmande hormon (PRL-IH) 195, 195 PRL-stimulerande hormon (PRL-RH) 195, 195 processus coracoideus 220, 261, 261 processus xiphoideus 220, 227, 257 proerytroblaster 318 progesteron 500–501, 500, 502, 503 prohormon 198, 207, 210 prokain 75, 155 proximala tubulus 453, 454, 461, 465 permeabilitet 461 reabsorption från av glukos 463 av K+ 466 av Na+ 462, 465–466, 465 av vatten 465, 467–469, 497 prolaktin effekter 195–196, 512, 512, 513 sekretion 195, 195, 512, 512 prolaktinom 195 proliferationsfas 501–502 pronation 228, 261 procedurminne 132 prostaglandiner 85, 87, 153, 154 i prostatasekret 493 och blodplättar 326 och feber 449

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 539

och GFR 458 och inflammation 155, 203 och smärta 162, 163, 164 och spermierörelser 493 och värkar 510 och ägglossning 503 prostacyklin 85, 326, 327 prostata 419, 475, 476, 491, 493, 518 proteaser 413, 413 proteinbindning, av hormoner 185–187, 187 proteiner 35–36 matsmältning och absorption 413–414, 413 reabsorption i njurarna 496 som glukoskälla 430, 430 proteinfosfataser 83, 86 proteinkinaser 81, 83, 84, 86 proteinkinas A 84, 85, 88, 88 proteinkinas C 84, 85 proteinkinas G 86 tyrosinkinaser 83, 86 proteinosmotiskt tryck 295, 296, 458, 458, 471 proteinuri 456 proton 15, 15 protozoer 334 protrombin 328, 329 pseudopodier 68, 326 psykofarmaka 132 PTH, se paratyreoideahormon pubertet 513–516, 514, 515 störningar i pubertetsutvecklingen 515 pubeshår 495 pulmonalisartär, se lungartär pulmonalisklaffen 271–272, 272 pulmones, se lungorna puls, i artärer 305 pupillen 168, 169, 170, 249, 250 och atropin 141 parasympatisk påverkan 137 sympatisk påverkan 136 puriner 38 purkinjefibrer 275, 275 pyelonefrit 471 pylorusringmuskeln 397, 397, 428 pyrimidiner 38 pyrodruvsyra 40–43, 41, 42, 430, 430 pyrogener 449, 449

R radiokarpalleden 228, 229 radius 219, 220, 227, 228, 228, 261 radix pulmonalis 361 rakit 83, 208 ramus interventricularis anterior 311, 311 reabsorption, i njurarna 461–467 reaktionshastighet 22 reaktionsformel 22 rectum, se rektum reduktionsdelning, se könscelldelning referred pain 154 reflexbåge 121 absolut 74 autonom 134, 141 i hjärtmuskulatur 276–277, 276 i mag–tarmkanalen 389–391, 389, 390 i nervceller 74, 109 i skelettmuskulatur 276–277, 276 refraktärperiod 74

539

relativ 74 salivsekretion 141, 394–395 somatisk 121–123 sträckreflexer 121, 122 tillbakadragningsreflexer 122–123, 123 regnbågshinnan 168–169, 169, 170 rektaltemperatur 439 rektum (ändtarmen) 381, 419, 419 relaxin 507, 510 REM-sömn 130, 131 renes, se njurarna renin 200, 201, 471, 472, 474 effekter 200, 201, 472, 474 sekretion 200–201, 471, 471 receptivt fält 149, 150 i huden 149, 150, 160 i ögat 176, 194 receptorer 80–89 adrenerga 140, 204 egenskaper 82 intracellulära 88, 89, 89 membranreceptorer 83–88 reglering 82 sinnesreceptorer 148, 149 receptormembran 148–149, 149 receptorpotential 111, 148–149, 150 recessiv gen 60 respiration, se lungventilation respirationsarbete 365, 366 respirationsmuskler 362–364, 364 respiratory distress syndrome 368 respiratoriskt epitel 356, 357, 359 respiratorisk minutvolum 367 respiratoriska bronkioler 359, 360 residualvolym, i lungorna 367, 367 retikulocyter 318, 319, 320 retikulospinala banor 137 retikulärsubstans 124 och medvetande 130–131 och motoriska nervbanor 130 och sensoriska nervbanor 130 och smärta 153–154 retina, se näthinnan retinal 173–174, 175 retrograd amnesi 135 retroperitoneala organ 385 reumatoid artrit 221 reumatoid artrit 221, 341 revben 220, 220, 227, 257, 363, 364 revbensbrosk 220, 227 Rh-antigener 352 Rh-systemet 352 ribonukleinsyra, se RNA ribos 38, 39, 52 ribosom 46, 48–49, 50, 318 rigor 245 rigor mortis 242 ringbrosk 257, 358, 358 ringmuskel i mag–tarmkanalen 397, 397, 398, 399, 399, 408, 410 i urinröret 475, 475 i ögat 168, 170 RNA (ribonukleinsyra) 38, 38, 52 runda fönstret 160, 160 ryggen 225, 225 (se även ryggraden) ryggens extremitetsmuskler 256, 258, 259

26.07.11 10.50


540

Register

ryggmuskler 256–257, 258 ryggmärgen 122, 123, 117–123, 118, 120 nervbanor till skelettmuskulatur 128, 128, 129 segmentell indelning 117–119 sensoriska nervbanor 127–129, 128 smärtbanor 153–154, 153 somatiska reflexer 121–123, 122, 123 sympatiska nervsystemet 136, 135, 138 ryggmärgshinnor 115–116, 116 ryggmärgsnerver 117–121, 118 ryggmärgssegment 119 ryggraden 225, 225 röd-grön färgblindhet 174 rökning och extrasystolier 277 och hypertension 289 och lipoproteiner 429 och lungemfysem 373 rörsocker 32, 412, 425 (se även sukros) rötter, se nervrötter

S sacculus 165, 165 sagittalplan 223 sakralkotor 225, 225 sakralnerver 119, 143, 143 sakralplexus 143, 143 saliv 394 sammansättning 394 sekretion 394 spottkörtlar 394, 395 reglering 394–395 salpinx, se äggledaren salt 20, 25, 66, 201, 471 saltsyra, i magsaft 398, 400–402, 401 samlag 517–519 samlingslins 167, 168 samlingsrör gränser för osmolaritet 467–469, 469 permeabilitet för vatten 467–468, 469 reabsorption i 461, 465 av Na+ 465–466, 465, 468 av vatten 465–469, 465, 469 sarkomer 237, 238 sarkoplasmatiskt retikel 48, 238, 241 i hjärtat 251 i skelettmuskulatur 238, 241, 241 saxitoxin 75 scapula 219, 220, 227 schizofreni 132 Schlemms kanal 169, 170 sclera, se sklera scrotum, se skrotum segmenteringsrörelser i magsäcken 387, 398, 399, 399 i tjocktarmen 388, 418 i tunntarmen 385, 388, 389, 409 sekretion från endokrina celler, se hormoner från nervändslut 108–111, 109 i matsmältningssystemet 381 hormonell reglering 391, 391 nervös reglering 389–390, 389, 390, 391 i njurtubuli 463 sekret 91 sekretin 391, 405, 405 sekundär aktiv transport, se membrantransport

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 540

sekundär budbärare 82, 85, 88 (se även signalöverföringssystem) sekundär oocyt 499, 504, 505 sekundär sinnescell 149, 149 sekundär spermatocyt 504 självtolerans 341, 349 semilunarklaff 272 semipermeabelt membran 26, 27 sena 237, 248–249, 249 senhinnan i nervsystemet 115–116, 116, 117, 133 i ögat 168, 169, 170 senskida 249, 249, 261 sensitiva perioder, hjärnans mognad 115 sensitivisering 154 sensorisk hörselnedsättning 164 sensorisk nervfiber 122, 123, 149, 151, 390 sensoriska nervsystemet 106, 106 septisk chock 299 serosa 382, 383, 384 serotonin 87, 113, 132 Sertoli-celler 491–492, 492, 495 hormonproduktion 494, 495 reglering 494–495, 494 serum 327 sexualhormonbindande globulin (SHBG) 186 SHBG (sexualhormonbindande globulin) 186 sidoligament 223, 228, 230, 231 sidofåran 126, 126 sidohorn 120, 120, 135 signalöverföringssystem 89–81 Ca 2+ 84, 86 cAMP 84, 85, 87 cGMP 86, 87 spjälkningsprodukter av fosfolipider 84, 85, 87 tyrosinkinaser 86, 87 silbenet 156, 357 sinnesceller informationskodning 148, 150 primära 148, 149 sekundära 149, 149 sinnena balanssinne 164–167, 165 (se även balanssinne) hud- och kroppssinne 150–152 (se även somatiska sinnen) hörsel 158–164 (se även hörsel) luktsinne 155–157, 156 (se även luktsinne) smaksinne 157–158 (se även smaksinne) smärtsinne 152–155 (se även smärta) syn 167–179 (se även syn) sinnesreceptor 148 sinnesupplevelse 149–150 sinus, bihålor 225, 357, 357 sinus caroticus 145, 297, 298, 299, 305 sinusarytmi, se arytmier sinusit 357 sinusknutan 274, 275 och autonoma nervsystemet 275, 281, 282 sinusoider 406, 406, 442 SI-systemet 522 sittbenet 210, 229, 230 sittbensknölen 264, 264 sjösjuka 166 skallen 219, 224–225, 225 skalpen 256 skenbenet 123, 220, 229, 231 skenbensartärerna 304, 305

slidan, se vagina skelettet 247–252, 250 blodförsörjning 270 förhållande till senor 237, 237, 248–249, 249 samspel med skelettmusklerna 247–248 som minerallager 217 tillväxt 215–216, 215, 217–218, 218 uppgifter 217 vid paratyreoideasjukdom 207 vid vitamin D-brist 208, 516 åldersförändringar 219, 516–517, 517 skelettmuskelfibrer 237–246, 237, 238, 239 energiomsättning 244–245, 245 kontraktion 239–241, 240 långsamma 246 mekaniska egenskaper 242–244 snabba 246 struktur 236–239, 238 typ I 246 typ II 246 skelettmuskelpump, se muskelvenpump skelettmuskulatur 236–249 atrofi 247 blodflöde 270 i vila 301, 302 vid fysisk aktivitet 301, 302 böjmuskel 247, 247 energiomsättning 244–245, 245 fibertyper 246 glykogenlager 244, 426, 426 hypertrofi 247 kontraktion 239–241 enkel kontraktion 242–243, 243 isometrisk kontraktion 242 isoton kontraktion 242 kontraktionskraft 243–244, 243 kontroll 241–242, 241 tetanisk kontraktion 243, 243 medveten styrning 128, 129 mekaniska egenskaper 242–244 och temperaturreglering 445–446 struktur 236–239, 238 sträckmuskel 247 skelettsinne 152, 164 skelning 176 skivepitel 92, 93 sklera 168, 169 scrapie 36 skrotum 490, 491 skulderbladet 220, 220, 227–228, 260–261, 361 skulderbågen 227 skulderleden 220, 221, 227–229, 228 skuldermuskler 254, 255, 259, 260 skälvning, i skelettmuskulatur 445–446, 449 sköldbrosk 257, 358, 358 sköldkörteln 196–198, 196 C-celler 196, 196, 208 hormoner 196–198, 196 effekter 198 jodering 196–197, 196 receptorer 88, 89 transport 197 trijodtyronin 196–197 tyreoglobulin 196, 197 tyroxin 196–197, 219 sjukdomar 198, 199 slemhinna 382–383, 383

26.07.11 10.50


Register

slemsäckar 249 slutdiastolisk volym 282 faktorer som påverkar 305, 282–283, 284 och slagvolymens storlek 284, 284 slutsystolisk volym 282 reglering 283–284 smakceller 157, 157 stimulering 157–158 smakkvaliteter 157–158 smaklök 157, 157, 392 smaksinne 157–158 smakupplevelse 158 smärtbanor 153–154, 153 impulsledning 153–154 smärtbehandling 154–155 smärtfiber 151, 152–153 smärta 152–155 kronisk 154 neurogen 153 nociceptiv 153 olika typer 153 postoperativ 155 psykisk modulering 155 sensitivisering 154 somatisk 153 visceral 153 överförd 154, 409 smärtreceptor 152–153 smärtsinne 152–155 (se även smärta) snabballergi 350 snäckan (koklea) 160, 161–163, 161, 163 kokleaimplantat 154 socker 32 i nukleotider 38, 38 sockersjuka, se diabetes mellitus solar plexus 138 somatisk-motoriska nervsystemet 106, 106 (se även motoriska nervbanor) somatiska sinnen 162 muskel- och skelettsinne 152 temperatursinne 151–152, 151 tryck- och beröringssinne 150–151, 151 somatosensorisk bark 126, 127 somatostatin 193, 194 somatotropin, se tillväxthormon spermatid 492, 492, 504 spermatogenes 491–492, 491 spermier 491–493, 492, 404–405, 503–505, 505 kapacitering 505 mognad 492–493, 503–504 produktion 503–504 rörelse 50, 492, 504–505 transport 492–493, 504–505 spina iliaca anterior superior 230, 259, 386 spina iliaca posterior superior 144, 144 spinalanestesi 121 spinalganglion 118, 120, 120, 153 spinalnerver 115, 117–119, 118, 141–142 bedövning 121 interkostalnerver 142 segmentell indelning 117–119 spinalpunktion 120 spinalpunktion 120 spinalutskott 118, 120, 226, 257, 258 spindelvävshinnan 116, 116 spinotalamiska system 128, 129 spirometri 366–367, 367

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 541

spongiös benvävnad 216, 216 spridningslins 168, 168, 172 språk 129–130, 129 språkcentra centrum för språkförståelse 129–130, 129 talcentrum 129–130, 129 spårämnen 15, 16 spänning, elektrisk 17, 522 spänningshuvudvärk 154 stamceller 318, 319, 492, 503, 504 stapes 160, 160 stavar 171–173, 173, 175 steatorré 404 stereoskopisk syn (binokulär syn) 176, 176 sterilisering av kvinnor 520 av män 520 sternum 219, 220, 227, 257 steroider 34–35, 35 steroidhormon 88, 103–104, 185–186 från binjurebarken 200–203, 200, 201, 202, 203 från ovarierna 500–501, 500 från placenta 507–508, 508 från testiklarna 493, 494 stigbygeln 160, 160, 161, 162 stimuleringsfas, vid samlag 518 stora bäckenet 229 stora lårbensknölen (trochanter major) 144, 229, 230, 231, 263 stora omentet 385, 387 storhjärnan 126–132 (se även storhjärnsbarken) storhjärnsbarken 126–132 associationsbark 126, 127 centrum för språkförståelse 129–130, 129 hörselbark 126, 127, 128 indelning i lober 126, 126 luktbark 156–157 motorisk bark 126–127, 127, 128, 129 somatosensorisk bark 126–127, 127, 128, 128, 129 synbark 126, 127, 128, 176, 177 talcentrum 129–130, 129 strabism 176 stress 141, 204–205 hormoner 204–205 glukokortikoider 201–203, 202 katekolaminer 203–204, 204 sympatiska nervsystemet 138–139 stroke afasi 130 autonom blåsa 476 blodpropp 328, 330 kontraktur 221 strukturformel 18, 19 struma 198 struphuvudet 356, 358–359, 358 struplocket 358, 358 svalgpares 396 strålbenet 219, 228, 228 strålning ljus 182, 182 värmestrålning 440–442, 441 sträckmuskel 247 sträckreceptorer i livmodern 190, 191, 510, 510 i lungorna 373–374 i rektum 419

541

i senor 152 i sinus caroticus och aortabågen 297, 299, 300 i skelettmuskulatur 121, 122, 150, 152 i svalget 395 i urinblåsan 475 i ventrikeln 392, 399 sträckreflex 121, 122, 123 ström, elektrisk 17, 522 styrketräning 246–247, 248 städet 160, 160 stämband 358–359, 358 stärkelse 32, 412, 412 stödjeceller gliaceller 105, 105 i luktepitel 156 i smaklökar 157, 157 i snäckan 161 Sertoli-celler 491–492, 492, 494, 495 stödjevävnad 93, 94–95 subaraknoidalblödning 120 subaraknoidalrummet 116, 116, 117, 118, 120 subcutis, se subkutis subenhet hemoglobin 317–318, 318 monomer, se monomer protein 36 ribosom 50 subkutis 96, 97, 100 submukosa 383, 383 sukros 32, 412, 425 sulcus 115, 116, 126, 126 sulcus centralis 126, 126 sulcus lateralis 126, 126 sulfhydrylgrupp 31 superior 223 supination 228 suprahyoida muskler 256, 257 supraventrikulär takykardi 282 surfaktant 360, 360, 366 och andningsproblem hos nyfödda 368 svalget 356, 358, 381, 393, 395–396 svalgpares 396 svansbenet 225, 225 svett, och temperaturreglering 441, 442–443, 446–447 svettkörtlar 97, 98, 100 svällkroppar i klitoris 495, 496 i penis 490, 491 och erektion 518 sväljreflexen 395–396 sväljningscentrum 395, 396, 398 sväljning 395–396, 395 symfysen (symphysis pubica) 229, 230, 491, 496 symfyser 222 sympatiska gränssträngen 135, 136, 138 sympatiska nervsystemet 135–139, 136 agonister för 141 antagonister för 141 effekter på arteriolradie 291–292, 292, 293 på mag–tarmkanalen 390, 390, 394, 409 på hjärtat 275, 281, 282, 283, 284, 284 på luftvägarna 359, 366 och fysisk aktivitet 283, 301 och stress 141, 205 på njurarnas blodkärl 456, 460

26.07.11 10.50


542

Register

symphysis pubica 229, 230, 491, 496 symporter 67, 67 syn 167–178 (se även ögat) behandling av syninformation 176–178 färgsyn 173–174, 175 synbanorna 176, 176 åldersförändringar 171, 172, 173, 174 synaps 108–113, 109, 111, 112 hämmande (inhibitorisk) 111–112 mellan nervceller 111–113, 111, 112 neuromuskulär 109–111, 109 stimulerande (excitatorisk) 111 synapspotential 109, 112, 112 hämmande (inhibitorisk) (IPSP) 112, 112 stimulerande (excitatorisk) (EPSP) 111, 112 summering av 111, 112–113, 112 synapsspalt 108–109, 109 synbanorna 176, 176 synbark 126, 127, 176, 177 synfält 175, 176, 176 synnervskorsningen 176, 176 synnerven (n. opticus, II. hjärnnerven) 143–144, 145, 169, 169, 171, 173, 174, 176, 176 synovialhinna 221, 222, 249 synovialled 221–222, 222 indelning 222–223, 223 synovialvätska 221–222, 222, 249, 249 synpurpur 173 syra–basbalans 486–487 syror 28–29 flyktiga 482–483, 482 icke-flyktiga 482, 483, 483 buffring 484 kost 483, 486 kroppens bildning av 482–483 systerkromatid 59, 61, 61, 62 systole 278, 279, 280 systoliskt blodtryck 288 mätning av 289–290, 290 säd 493 sädesblåsorna 491, 493 sädesceller, se spermier sädeskanaler 491–492, 492, 503 sädesledarna 386, 490, 490, 491, 493 sädessträng 258, 259, 490, 493 sädesuttömning 504–505, 518 sömn 130–131, 130 och melatonin 213

T taenia coli 385, 417 taktilt sinne 150, 151 takykardi 282 talamus 114, 115, 125–126, 125 talcentrum 129–130, 129 talgkörtlar 97–98, 97 talus 231, 231 tandkött 393, 394, 395 tappar 171–175, 173, 175 tarmbenet, os ilium 229 tarmkanal, se tjocktarmen, tunntarmen tarmkäx 385, 387 tarmludd 383, 411, 411 tarsalben 219, 220 (se även fotrotsben) tarsus, fotroten 231 Tay–Sachs’ sjukdom 49 TBG (tyroxinbindande globulin) 186, 197

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 542

tekaceller 498, 498, 502 tektorialmembran 161–162, 161, 162 temperaturcentrum 444–445, 444, 446 temperaturreglering, se kroppstemperatur temperatursinne 151–152, 152 terminalhår 98 termisk rörelse 14, 22 termoneutral zon 443, 443 termoreglering, se kroppstemperatur termoreceptorer 444 i huden 151–152, 151, 444 i kroppens inre 444 testikelartär, se a. testicularis testiklar 490, 491–493, 491, 492 hormonproduktion 493–494 spermieproduktion 492, 494 testosteron 493–494 effekter 493–494 produktion 493, 517 transport 185–187, 187 tetanisk kontraktion 243, 243 tetrodotoxin 75 thalamus, se talamus thorax, se torax thymus, se tymus tibia 220, 229, 230, 231 tidalvolym 366–367, 367 tight junctions, se täta cellförbindelser tillbakadragningsreflex 122–123, 123 tillförande arteriol (afferent arteriol) 453–454, 453, 454, 457 och njurarnas genomblödning 459–460, 460 och tryck i glomeruluskapillärerna 456, 459, 459 tillväxt 194, 514, 514 tillväxtfaktorer 87, 191, 194, 195, 492 tillväxthormon 193–194 sekretion 193, 194 effekter 194, 194 tinningartären, a. temporalis superficialis 305 tinningbenet, os temporale 160, 225 tinningloben 126, 126 tinningmuskeln, m. temporalis 256, 256 tiol 31 tjocktarmen 381, 385, 387, 417–418 absorption 417 bakterier 417 gasproduktion 417–418 kontraktioner 418–419 matsmältning 417–418 tömning 419 vitaminsyntes 417 T-lymfocyter, se lymfocyter TNF (tumörnekrosfaktor) 188 tonhöjd 158 tonsiller 324, 341, 392, 393 mandlarna, tonsillae palatinae 308, 392 svalgmandeln, tonsilla pharyngea 358 tonsillit 308 tonus i autonoma nervsystemet 139–140 i glatt muskulatur 292 torakalaorta 303 torakalhålan 270, 361, 361 undertryck i 362–363, 363 torakalnerver 119 torakalkotor 220, 225

torax 220, 227, 361 totalt perifert motstånd, se motstånd trachea, se trakea trakea 359, 360 transdermal behandling 98 transferrin 319, 338, 416 transkription 54, 54, 55, 83 transmittorer 80–82, 87, 108–111, 109, 113–114, 140 transporterande epitelceller 94 transportmolekyler 35 i cellmembranen 64–65, 65, 66–67, 67 i plasma 185–186, 187 transportproteiner, se transportmolekyler transpulmonaltryck 365 transtyretin 186 TRH (TSH-stimulerande hormon) 192, 197, 197 tricepsmuskeln 247, 247 trigeminusneuralgi 153 triglycerider 33–34, 34, 414–415, 415, 426–428, 427, 428, 431 (se også fett) trijodtyronin 196–198, 196 trikuspidalklaffen 271, 272 trillingar 509 trimester 508 trippelvaccin 349 tRNA, se RNA trochanter major 229, 230 trofoblast 505–506, 506, 508 tromb 322, 330 trombin 328–330, 329 trombocytaggregation 326–327, 327, 328 trombocytopeni 328 trombocyter 317, 324, 325–326 och hemostas 326–327, 327 tromboxaner 85, 184, 326 trombocytplugg 326–327, 327 tromboxan A 2 326–327, 327 trombopoietin 325 trumhinnan 160–161, 160 trumhålan 160, 160 truncus (bålen) 127, 219, 225, 229, 304, 306, 308 truncus brachiocephalicus 303, 304 truncus coeliacus 259, 304, 305, 386, 386, 406 truncus pulmonalis 271, 271, 301, 303 tryck hydrostatiskt 27 i alveoler 365 i cirkulationssystemet 288, 288, 290 i gas 369 i luftvägarna 364–365 intrapleuralt 365 osmotiskt 26–27, 27 transpulmonellt 365 trypsin 404, 404 trypsinogen 404, 404 tryptofan 213 träning 246 styrketräning 246 uthållighetsträning 247 T-rör 238, 239, 241, 241 tröskelvärde 72–73, 73, 75, 274, 275 TSH (tyreoideastimulerande hormon) 190, 192, 197–198, 197 tuba auditiva 160, 160, 359 tuba uterina, se äggledare tubarstenos 160

26.07.11 10.50


Register

tuber ischiadicum 142, 144, 144, 264 tubulus, i nefron 453, 454, 461 tubulär reabsorption 462–463, 462, 463, 464 och Na+ -K+ -pump 462, 462 tubulär sekretion 463 tuggmuskler 256, 393 tuggning 393 tumvalken, tenar 262 tumör 59 (se även cancer) tumörnekrosfaktor (TNF) 188 tungbenet 256, 257 tungbensmuskler 253, 256, 257 tungan 392, 393 smakkänslighet 157–158, 157 tungpapiller 157, 157 tungspottkörtel 394 tunntarmen 381, 384, 387, 408–416 absorption 410–416, 410, 414, 415 epitelförnyelse 383 kontraktioner 388, 389, 409 matsmältning 410–416 och regleringen av ventrikelfunktionen 399–400, 400 sekretion 410 transport 389, 409 tömning 410 turbulens i cirkulationssystemet 281, 289 i luftvägarna 365, 365 Turners syndrom 62 tvillingar 509 tvärstrimmig muskulatur, se hjärtmuskulatur, skelettmuskulatur tvärutskott 226, 257 tymin 38, 38, 51–52 tymus 324, 341, 342 typ 1-celler, i alveolärväggen 360, 360 typ 2-celler, i alveolärväggen 360, 360 tyreoidea, se sköldkörteln tyreoideahormoner, se sköldkörtelhormoner tyreoideastimulerande hormon (TSH) 190, 192, 197–198, 197 tyreoperoxidas 196, 197, 199 tyroxin 196–198, 199 tyroxinbindande globulin (TBG) 186, 197 tyrosin 86, 184, 197 tyrosinkinaser 83, 86 tåben 219, 231 tåböjmuskler 264 tårkörtel 168, 169 tårsäck 169 tåsträckmuskler 254, 255, 264, 265 tårvätska 168, 169 tänder 393, 393, 394 täta cellförbindelser 90–91, 92, 94 i mag–tarmkanalen 402 i hjärnan 311 i testiklarna 492, 492 i urinvägarna 474 törstmekanism 473, 473

U ulcus 402 ulcus duodeni 402 ulcus ventriculi 402 ultraviolett ljus 97, 165 och vitamin D 207, 207

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 543

ultraljud 159 umami 157 underhuden 97, 100 uniporter 67, 67 uppfattning av ljudets riktning 163, 163 uppkastning, se kräkning uracil 38, 52 urea 429, 452, 463, 507 uremi 478 ureteres, se urinledarna uretra 475, 475 kvinnor 496 män 491 slutmuskler 475–476, 475, 476 urin osmolaritet 467–469, 469 volym 473–474 faktorer som påverkar 474 urinblåsan 475, 475, 491, 496 urinering, se miktion urininkontinens 476 urinledarna 452, 453, 474–475 urinröret, se uretra urinämne, se urea utandning, se exspiration utandningsmuskler, se exspirationsmuskler uterus, se livmodern uthållighetsträning 246 utriculus 165, 165, 167

V v. basilica 306 v. brachiocephalica 306 v. cava inferior (nedre hålvenen) 269, 269, 303, 306, 306 hos foster 309, 310 v. cava superior (övre hålvenen) 269, 269, 303, 306, 306 hos foster 309, 310 v. cephalica 306 v. femoralis 305, 306, 307, 386 v. hepatica (levervenen) 306, 307, 406, 406 v. iliaca communis 306, 307, 386 v. iliaca externa 306, 307 v. iliaca interna 306, 307 v. jugularis externa 306, 306 v. jugularis interna 133, 305, 306 v. mediana cubiti 306, 306 v. ovarica 306 v. portae (portvenen) 306–307, 386, 406, 406 v. renalis (njurvenen) 269, 452, 452, 453, 453 v. saphena magna 306, 307 v. subclavia 306 v. testicularis 306 vagina 496–497, 496, 497 vagusnerven (n. vagus) 144, 145, 281, 390 hjärtfrekvens 281 mag–tarmkanalen 390–392, 399, 404, 408 vaccination 349 vadmuskeln, m. triceps surae 264, 265 vanlig celldelning 57 vatten 19, 19, 24–28, 477 absorption från njurtubuli 467–469, 469, 497 absorption från tarmen 415–416, 415 intag 415, 415 obligatorisk vattenförlust 442–443 som lösningsmedel 25

543

transport genom cellmembranen 65–66 vattendiures 472, 473 vattenskalle 116 vasodilatation, se arteriolradie vasokonstriktion, se arteriolradie vasopressin 189 (se även antidiuretiskt hormon) vellushår 98 vena, se v. vener 268–269, 269, 305–307, 306, 307 (se även v.) i lungkretsloppet 268–269, 269, 301, 303 i systemkretsloppet 268–269, 269, 305–307, 306 som blodreservoar 296–297 tryck 288 uppbyggnad 285–286, 286 venoler 285, 288 vensinus 116–117, 116, 117, 133 venstas 312 ventilation 362–367, 363 (se även alveolärventilation, lungventilation) reglering 373–375, 374, 375 vid fysisk aktivitet 375–376 ventralhorn 120 ventrikel hjärtkammare 268 i hjärnan 114, 115, 117, 117 magsäcken, se magsäcken ventrikelfl immer 282 ventrikeldepolarisering 276, 276 ventrikelrepolarisering 286 ventrikeltakykardi 282 venöst återflöde 297 vertebra, se kotor vertigo 165 very low-density lipoproteins (VLDL) 426 vesicula seminalis 491 vesikel 46, 48, 69, 109, 197 vestibulum 161 Viagra 518 villi 411, 411 vilomembranpotential 69 virus försvar mot 338, 347, 349 interferon 188, 338 humant immunbristvirus (HIV) 346 uppbyggnad 334 visceral glatt muskulatur 270 viskositet 286 i blodet 287 vit substans i hjärnan 124 i ryggmärgen 118, 120, 120, 121 kotbåge 226, 226 vitalkapacitet 367, 377 vitaminer vitamin A, betydelse för synen 173, 174 vitamin B12 319, 320 absorption 398, 410 vitamin C, och Fe2+ -absorption 416 vitamin D 207–208, 207, 208 brist 208 effekter 208, 208 produktion 207, 207 transport 185–186, 186, 207 vitamin K 328, 417 VLDL (very low-density lipoproteins) 426, 428 volt 17, 522

26.07.11 10.50


544

Register

vridrörelse i led 247, 247 vristbenet 219, 231, 231 vristleden 231, 231, 232, 264, 265 våglängd elektromagnetiska vågor 148, 167, 167 ljud 148, 158–159, 159, 163 ljus 167, 167, 173–174, 175 värkar 509–511 värme 14 (se även kroppstemperatur) värmeenergi 14, 24, 438 värmekramp 444 värmeledning 441, 442 värmeproduktion 440, 440 och metabolismhastighet 440 och sympatiska nervsystemet 444–445 och tyreoideahormoner 198, 446 vid muskelskälvningar 445–446 värmereceptorer 444 värmeslag 443, 448 värmeströmning 441, 442 värmestrålning (infraröd strålning) 441, 441–442 värmeförlust från huden 440 mekanismer för 440–443, 441 och feber 449, 449 och kläder 447 värmeutmattning 448 värmevallningar 516 vätebindning 20, 21 vätecyanid 40 vätejoner, se H+ vätekarbonat 28, 29 i bukspott 403, 405, 405 i saliv 394 nybildning i njurarna 483, 485–486 och CO2-transport 371–372 reabsorption i njurarna 486 som buffert 483, 483, 484 vätskeflöde 286–287 vävnad epitelvävnad 91, 93, 94 flytande vävnad 91, 93, 95 (se även blod, lymfa) muskelvävnad 91, 93, 95, 236 (se även muskulatur) nervvävnad 91, 93, 95, 104–105, 104, 105 stödjevävnad 91, 93, 94–95, 216 vävnadstypmolekyler 347 HLA 371 MHC klass I och II 347, 349 och organtransplantation 348 vävnadstypning 347, 348 vävnadsvätska 95, 96, 467 mobilisering efter blödning 298–300, 300

W warfarin 328 watt 14, 440 Wernickes område 129, 130

X X-kromosom 60–61, 61, 504

Y Y-kromosom 60–61, 61, 504 yrsel vid Addisons sjukdom 205

0000 290178 BM Ma nniskokroppen 090203.indb 544

vid huvudrörelser 165 vid värmeslag 448 ytepitel 91–92, 93 ytspänning, i alveoler 366 yttre hårceller 161, 162, 162 ytterörat 95, 159, 160 yttre hörselgången 159–160, 160 yttre ögonmuskler 168, 175 yttresekretoriska körtlar, se exokrina körtlar

Z zona pellucida 498–499, 498, 505, 506 Z-skiva 238, 238 zygot 505, 508

Å åderförkalkning 312 åderhinna i nervsystemet 116, 116 i ögat 168, 169 åksjuka 166 åldersförändringar arteriellt blodtryck 291 cancer 59, 346 fortplantningsfunktion 516, 517, 517, 519 hjärnen 115 hjärtfrekvens 281, 282 hormonproduktion 516, 517 huden 97 hörsel 159 immunförsvar 346 luktsinne 158 muskulatur 247 njurfunktion 478 prostata 476, 493 skelett 219, 516, 517 smaksinne 158 syn 171, 172, 173, 174 sömnbehov 131 temperaturreglering 439 åldersseende (presbyopi) 172, 173 återkopplingskontroll 135, 183, 192–193, 193, 502–503, 503 negativ 135, 135, 192–193, 193, 502–503, 503 positiv 94, 94, 503, 504

Ä ädelgas 17 äggceller (oocyter) 63, 497–498, 498, 499, 500 befruktning 504–505, 505, 506 mognad 191, 497–499, 504, 498, 499 transport 496–497, 506 äggfollikler 497–499, 498, 499, 500 follikelbristning 499, 503, 498, 499 mognad 498–499, 498, 499 äggled 229 äggledare 496–497, 496, 497, 506 och befruktning 504–505 och infertilitet 509 ägglossning, se ovulation äggstockar, se ovarier äkta led 121–122, 122 ämnesomsättning 43, 43, 424–435, 426, 430 (se även energiomsättning) ändtarmen 381, 410, 419, 419 ärrvävnad 97, 100, 278, 340, 366 ättiksyra 41, 113, 212

Ö ödem hjärnödem 117 lungödem 302, 312 vid hjärtsvikt 312 vid hypoproteinemi 456 vid inflammation 339 vid proteinförlust i urinen 456 ögongloben 168–169, 169 ögonhålan 168–169 ögonlocken 168 ögonmuskler 168, 175 ackommodation 169–170, 171 bildskapande 169–170, 171 ljusstimulering 173, 175 sinnesceller 171–173, 173, 175 ögat 168–169, 169 ögonrörelser 175 öppna cellförbindelser 90–91, 92 i glatt muskulatur 250 i granulosaceller omkring oocyter 499 i hjärtmuskulatur 251, 274–275, 274 öronmusslan 159, 160 öronstenar, se otolitorgan örat innerörat 161–164, 164, 165 mellanörat 160–161, 160 ytterörat 159, 160 örontrumpeten 160, 160 öronvax 160 östradiol 500–503, 500 effekter 501–502 produktion 500–501, 500, 503 transport 185–187 östriol 501 östrogener 501 (se även östradiol, östriol och östron) i klimakteriet 516–517, 517 och osteoporos 516 och postmenopausal benförlust 516 och pubertet 514 vid graviditet 507–508, 508 östron 501 överarmen 227 överarmsben (humerus) 227, 228 överarmsmuskler 261, 261 överförd smärta 154, 409 övergångsepitel 92, 93, 94, 474 överhuden 92–93, 93 övre extremitetens muskler 259–261, 261 övre hålvenen (v. cava superior) 269, 269, 303, 306, 310, 331, 332

26.07.11 10.50


Cover_Manniskokroppen_0208.pdf

1

24.06.15

14.16

Människokroppen är komplex – hela fyrtiotusen miljarder celler bildar en helhet i en kropp. Trots detta är principerna för processerna i kroppen ganska lika och huvuddragen i vår anatomi och fysiologi lätta att förstå. Med text och bild i samverkan förmedlar Människokroppen kunskap om dessa processer och strukturer. Denna andra upplaga är omstrukturerad och har nya och reviderade illustrationer. Ett stort antal hänvisningar knyter ihop kapitel och ämnesområden. De kliniska exemplen

illustrerar kroppens normala funktioner och vad som händer när de reglerande mekanismerna inte längre fungerar som de ska. Instuderingsfrågor och marginaltexter lyfter fram det viktigaste inom varje ämnesområde och är till hjälp vid repetition.

Människokroppen är sedan länge en etablerad grundbok vid högskolor och universitet. Boken fungerar både som läromedel och som uppslagsverk.

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Olav Sand, professor vid Institutt for molekylær biovitenskap, Universitetet i Oslo Øystein V. Sjaastad, professor emeritus vid Institutt for basalfag och akvamedisin, Norges Veterinærhøgskole, Oslo

Författarna är aktiva forskare på internationell nivå och har omfattande undervisningserfarenheter i anatomi och fysiologi från universitet och högskolor.

Kari C. Toverud är certifierad medicinsk Egil Haug, avdelningsöverläkare och professor i endokrinologisk biokemi vid Hormonlaboratoriet, Aker universitetssykehus HG, Oslo Jan G. Bjålie, professor vid Anatomisk avdeling, Institutt for medisinske basalfag, Universitetet i Oslo

illustratör (CMI) och har avlagt Master of Science-examen i medicinsk illustration i USA. Hon har illustrerat 180 läroböcker, varav flera har belönats med pris. Hon har i nära samarbete med författarna tecknat bokens 416 illustrationer.

Best.nr 47-08435-7 Tryck.nr 47-08435-7-09

Fysiologi och anatomi

Med. ill. TOVERUD

C

Människokroppen

Fysiologi och anatomi • 2:a upplagan

SAND • SJAASTAD • HAUG • BJÅLIE

Människokroppen

Olav Sand Øystein V. Sjaastad Egil Haug Jan G. Bjålie Med. ill. Kari C. Toverud

Människokroppen Fysiologi och anatomi


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.