EUROPA
– böcker i SO och NO för skolår 4–6 Den här boken handlar om Europas natur, djur och växter – från polartrakterna i norr till Medelhavet i söder. Upptäck Europa Biologi innehåller: • beskrivningar av Europas olika naturtyper • storbilder med djur och växter • fakta och fördjupning om många djur och växter • viktiga ord och begrepp • temauppslag om isforskning, om grottor, om djurs och växters knep att försvara sig, och mycket annat • uppslagsdel med fakta om olika djurgrupper
BIOLOGI
Upptäck Europa Biologi ingår i Upptäckarserien och är samplanerad med: Upptäck Europa Geografi 21 -21 897-8 Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se
Mats och Åsa Ottosson, journalister med stor kunskap om barn och natur
V E U R O PA V
www.liber.se
Best. nr 47-07999-5 Tryck nr 47-07999-5-01
MATS och ÅSA OTTOSSON LIBER
Upptäck Bio-europa-omslag.indd 1
13-05-06 10.59.06
INNEHÅLL 1. VI LEVER I EUROPA 4 Europas natur och klimat 6 Europas natur har förändrats 8 2. LÄNGST UPPE I NORR 10 Ishavet är kallt men fullt av liv 12 Valarna är havets jättar 14 Havsfåglar gillar att bo trångt 16 Livet på den frusna tundran 18 TITTA NÄRMARE PÅ: Isbjörnen Valrossen Lunnefågeln Myskoxen 20 TEMA: Isen berättar 22 3. DE STORA BARRSKOGARNA 24 Därför trivs djuren i skogen 26 De bygger bo i storskogen 28 Skogen i saga och fantasi 30 Skogen brinner 32 TITTA NÄRMARE PÅ: Vargen Mården Flygekorren Lärkträdet 34 TEMA: Så sprids djur till nya ställen 36 4. ÖSTERSJÖN 38 Ett av världens ovanligaste hav 40 Hoten mot Östersjön 42 TITTA NÄRMARE PÅ: Tumlaren Torsken Skarven Havsörnen 44 TEMA:Skatter från det förflutna 46 5. RESAN GENOM EUROPA Bergen i Skottland 50 En fotbollsplan i England 51 Vart tog havet vägen? 52 En ostronodling i Frankrike 53 Vart tog naturen vägen? 54
48
En vingård i Tyskland 55 Den stora urskogen i Polen 56 En bondby i Estland 57 Stäppen i Ukraina 58 Donaus delta i Rumänien 59 TEMA: Att göra om vilda växter till tama 60 6. I DE HÖGA BERGEN 62 Bergen är en kall och tuff natur 64 TITTA NÄRMARE PÅ: Gemsen Murmeldjuret Gåsgamen Edelweissen 66 TEMA: I de djupa grottornas mörker 68 7. SÖDRA EUROPA 70 Naturen doftar – och sticks 72 Kräldjuren trivs i Sydeuropas värme 74 Frukter och kryddor från södra Europa 76 TITTA NÄRMARE PÅ: Åsnan Cikadan Kameleonten Korkeken 78 TEMA: Hur djur och växter försvarar sig 80 8. MEDELHAVET 82 Så lever djuren i Medelhavet 84 Sköldpaddorna och turisterna 86 TITTA NÄRMARE PÅ: Delfinen Bläckfisken Tvättsvampen Sjöhästen 88 TEMA: Hur djuren förflyttar sig 90 9. UPPSLAGSDELEN Linné reste utomlands och blev kändis 92 Kräftdjur 94 Nässeldjur 96 Tagghudingar 98 Blötdjur 99 REGISTER
106
92 Maskar 100 Mångfotingar 101 Träd 102 Vattnets kretslopp 104 Växthuseffekten 105
V I L E V E R I E U R O PA
Vi lever i Europa
Nordpolen
Europa är namnet på vår världsdel. Det är den näst minsta världsdelen på jordklotet, men ändå finns det väldigt många olika sorters natur här.
Här ligger Europa
Djuren struntar i länder och gränser I Europa finns det många länder – mer än fyrtio stycken. Men det är bara människor som bryr sig om sådant som länder och gränser. Djuren och växterna struntar i vad de bor i för land. Men de bryr sig mycket om i vilken sorts natur de lever. Ingen natur är bäst Vilken sorts natur är bäst? Is och kyla, säger isbjörnen. Lövskog, säger vildsvinet. Branta berg, säger stenbocken. Ett varmt hav, säger sköldpaddan. Det rätta svaret är: ingen natur är bäst för alla. Olika djur är anpassade till olika sorters natur och gillar just sin natur mest. Isbjörnen är gjord för att klara kylan i norr och kan bara leva där. Den trivs inte när det är varmt. Andra djur är anpassade för att leva i stora skogar, på varma sandstränder, på höga bergstoppar eller på stora slätter. Visst är det praktiskt! För då behöver inte alla trängas på samma plats och slåss om samma mat. MÄNNISKAN OCH RÄVEN TRIVS ÖVERALLT
Det finns faktiskt djur som klarar att leva i nästan hela Europa. Räven är ett sådant djur. Människan också. Precis som rävarna är vi bra på att anpassa oss till olika platser och olika sorters natur.
4
En världsdel är ett stort landområde som kan vara uppdelat i många olika länder. De sju världsdelarna heter Europa, Afrika, Asien, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis.
Anpassad betyder ungefär ”gjord för”. Ett djur som lever i en viss sorts natur har utvecklat egenskaper som gör att det passar för att leva just där.
V I L E V E R I E U R O PA
Vildsvinet
Älgen Isbjörnen – Jag badar bland isberg utan att frysa.
– Har man så långa ben som jag, kan man gå i djup snö!
– Det får gärna finnas ekollon i min skog. Det är grymt gott.
Stenbocken
– Att klättra är livet!
Europa
Sillgrisslan
– Jag vill bo med havsutsikt och ha många grannar.
Karett-sköldpaddan
– Jag gillar heta sandstränder och Medelhavets varma vatten.
5
V I L E V E R I E U R O PA
Europas natur och klimat
– Usch, kallt!
Europa
– Perfekt, tycker jag!
Solen står lågt på himlen i norra Europa. Därför är det kallt där. Ett perfekt klimat för isbjörnen.
Kallast i norr – varmare i söder Kartan här ovanför visar att naturen ser olika ut på olika platser i Europa. Så är det för att klimatet är olika. I norra Europa är det kallare än i södra Europa. Och uppe på höga berg är det kallare än det är nere på slätterna.
6
– Puh, svettigt!
– Perfekt, tycker jag!
Solen står högt på himlen i södra Europa. Därför är det varmt där. Ett perfekt klimat för karettsköldpaddan.
V I L E V E R I E U R O PA
Snö och barrskogar i norr Längst uppe i norra Europa finns inga skogar alls. Här finns tundran, en sorts mark som är frusen året runt. Havet är ofta täckt av is. I sådan natur är det tufft att leva för både människor och djur. Men isbjörnen trivs bra. Lite längre söderut breder stora barrskogar ut sig. I det området ligger landet där vi bor – Sverige.
Is, tundra och skog
odlad mark
berg
Odlad mark och stränder i söder I Europas mitt är skogarna ganska små. I stället består den mesta marken av stora åkrar där människor odlar mat. Också längst i söder i Europa finns det åkrar, fruktodlingar och annan odlad mark. Det finns också torra buskmarker och soliga stränder där turister badar och där karettsköldpaddan lägger sina ägg.
GOLFSTRÖMMEN VÄRMER OSS
Norra Europa ligger väldigt långt norrut på jordklotet. Men det går bra att leva här ändå, även på vintern. Det kan vi tacka Golfströmmen för. Det är en havsström i Atlanten som tar med sig varmt vatten från varmare delar av detta stora hav till oss i norr. På vintern värmer Golfströmmen upp länderna nära havet som ett jättestort värmeelement. De länder i Europa som ligger långt ifrån havet, t.ex. Ryssland, får ingen värme från Golfströmmen. Där är vintern väldigt kall. Golfströmmen
Norra Europa
I söder finns de högsta bergen På många ställen i Europa är marken bergig. De högsta bergen finns i två bergskedjor som heter Alperna och Kaukasus. På de högsta bergstopparna växer ingen skog alls. Där är det lika kallt som i den frusna naturen längst norrut i Europa. – Men stopp ett tag. Det är inte bara klimatet som bestämmer hur naturen ser ut i Europa. Vi har glömt någonting viktigt: Människan.
Klimat är ett annat ord för hur vädret brukar vara på en viss plats under en längre tid, t.ex. kallt eller varmt, torrt eller regnigt.
MÄNNISKAN HAR GJORT OM EUROPA
Stora delar av vår världsdel består av åkrar och beteshagar, städer och vägar. Ingen annan världsdel har gjorts om så mycket av människan som Europa.
Havsström kallas ett område i havet där vattnet flyter i en viss rikting. En havsström är ungefär som en jättestor flod – fast mitt i havet.
7
V I L E V E R I E U R O PA
Europas natur har förändrats Europa har inte alltid sett ut som det gör i dag. De senaste 25 000 åren har det hänt mycket med naturen och människorna.
I norr var det bara is
– Vad mycket is!
Is och åter is var det enda korpen såg när den vände blicken norrut. Det var istid i Norden. Där Sverige och de andra nordiska länderna finns nu låg ett stort täcke av is – en inlandsis. På vissa ställen var isen flera kilometer tjock.
I söder betade mammutar
För 25 000 år sedan
Längre söderut i Europa var det lite varmare. Mammutar betade på de öppna gräsmarkerna – stäpperna. De hade sällskap av andra stora gräsätare. Det var vildhästar och ullhåriga noshörningar, stäppvisenter och jättehjortar. – Vad mycket gräs!
Människor utrotade mammutarna
– Vad mycket kött!
8
Stenåldersmänniskorna var skickliga jägare och till slut utrotades mammutarna och många andra djur. Men det var inte bara människornas fel att de djuren dog ut. Klimatet blev varmare och stäpperna började täckas av skogar.
För 10 000 år sedan
V I L E V E R I E U R O PA
För 5 000 år sedan
Det växte upp lövskog överallt När istiden tagit slut blev det varmare och varmare och till slut var klimatet varmare än det är i dag. Nästan hela Europa täcktes nu av skog. I lövskogarna trivdes vildsvin, hjortar, uroxar och många andra djur.
– Vad mycket ekollon!
Nu är det åkrar och städer i stället för skog Människorna blev väldigt många och de högg ner det mesta av skogarna. Människorna har också byggt stora städer och breda vägar och därför har det blivit ganska lite plats kvar för skogar och annan vild natur.
I dag
– Vad mycket folk!
Varmare eller kallare – ingen vet I framtiden
Klimatet ändrar sig alltid av sig själv, även om det går långsamt. Så har det alltid varit och så blir det i framtiden också. Om 25 000 år har det kanske blivit istid igen i Europa. Risken finns också att vi själva ändrar på jordens klimat. Vi eldar mycket med bensin, olja och kol. Avgaserna gör att växthuseffekten blir starkare och att jordens klimat blir varmare. Då kan det också bli vanligare med kraftiga stormar och stora översvämningar.
Inlandsis är ett tjockt täcke av is på ett stort landområde. Det finns fortfarande inlandsisar. De största finns på Grönland och Antarktis (Sydpolen).
Stäpp kallas stora öppna gräsmarker där det regnar så lite att inga träd trivs. Växthuseffekt kallar man det när osynliga gaser som finns i luften håller kvar värme runt jordklotet. Läs mer på s. 105.
Mammut hette en släkting till elefanten som nu är utdöd. Mammutarna levde under istiden och hade därför lång, varm päls. Man har hittat djupfrysta mammutar nere i marken. Därför vet man precis hur de såg ut.
9
Längst uppe i norr Hav och is. Det finns inget annat här uppe i Ishavet norr om Europa. Bara hav och is. Vi är långt ifrån land, det är ruskigt kallt och det finns inte en enda växt. Ändå finns det djur som lever och trivs här. Den väldiga valrossen som har krupit upp på ett isflak behöver inte ens vara rädd för en isbjörn. Men grönlandssälen och vikaren måste vara mycket vaksamma. Sälar är isbjörnens favoritmat. När en säl tittar upp ur vattnet slår isbjörnen till. Det är tråkigt för sälen förstås, men bra för isbjörnen. Och för fjällräven som gärna äter matresterna som blir över när isbjörnen ätit färdigt. Och för den vackra vita ismåsen. Den äter också det som blir över från isbjörnens måltider, fast på ett annat sätt. Den äter isbjörnsbajs.
1
DJ U R 1. Valross 2. Vikare 3. Fjällräv 4. Isbjörn 5. Grönlandssäl 6. Ismås
10
2
6
4
3
5
11
L Ä N G ST U P P E I N O R R
Nordpolen
Ishavet är kallt men fullt av liv Havet längst uppe i norr kallas Ishavet. Precis som namnet säger finns det mycket is i detta hav – både på sommaren och på vintern. På sommaren flyter det omkring isflak och isberg i vattnet. På vintern blir nästan hela havet täckt av is. Den kan vara mer än flera meter tjock. Allra längst norrut, runt Nordpolen, smälter inte isen ens på sommaren. Där är det is på havet året runt.
Ishavet
Vid Nordpolen finns inget land, bara hav, Ishavet. Allra närmast polen är havet fruset till is året runt. Hela området runt Nordpolen kallas Arktis.
Isbjörnen är kung i isens rike Det är svårt att förstå att något djur kan leva i den isande kylan i Arktis. Men det finns faktiskt djur som är så perfekt anpassade till livet på isen att de inte kan leva någon annanstans. Så är det med isbjörnen, det största och farligaste av djuren i isens rike. Isbjörnen har en kropp som är gjord för att klara livet på is och snö och i iskallt vatten. Men det räcker inte med att hålla sig varm för att överleva. Isbjörnen måste också kunna hitta mat.
SÅ HÅLLER SIG ISBJÖRNEN VARM
Isbjörnen har ovanligt små öron jämfört med andra björnar. Så är det för att isbjörnen ska slippa frysa om öronen. Smala kroppsdelar som sticker ut från kroppen har svårt att hålla kvar värmen. Det märker man själv om man inte har mössa och vantar på sig kalla vinterdagar. Som du ser har isbjörnen också andra knep för att hålla sig varm.
små öron kort och tjock nos
varm päls
pälsklädda trampdynor
12
tjockt fettlager under pälsen
BILDFÖRTECKNING Ader, Arne/www.loodusemees.ee 57 Andersen, Odd/AFP/Scanpix 51 Arndt, Ingo/Nature PL/IBL 74(2) Bassignac, Gilles/Gamma/IBL 55 Borg, Martin/Scanpix 47(1) Brakemeier, Tim/DPA/Scanpix 50 Cancalosi, John/Nature Picture Library/IBL 67(1) Carlsson, L-E/Scanpix 45(1) Casas, Jordi Bas/NHPA 66(2) Didring, Karin 87(2) Dragesco, Eric/Ardea 66(1) Ducasse, Françoise/Rapho/IBL 68(1) Ekström, Göran/N - Naturfotograferna 35(1) Fernandez & Peck/Adventure Photo/Scanpix 13(2) Fink, Kenneth W./Ardea 58(2) Fliesberg, Christer/Megapix 36(1) Forslund, Leif/Scanpix 64 Franken, Owen/Corbis/Scanpix 52, 84 Fridén, Hasse/Scanpix 31(2) Garland, Leslie/Alamy/Lucky Look 47(2) Graner, Florian/Nature PL/IBL 44(1) Greenpeace/EPA/Scanpix 20(1) Gustavssson, Johnny/Scanpix 61 Hallgren, Magnus/Scanpix 42(2) Halling, Sven/Naturbild 37(2) Hartley, John/NHPA 58(1) Harvey, Martin/NHPA 87(1) Hedengren, Conny/IBL 21(2) Heuclin, Daniel/NHPA 69 Holmberg, Hasse/Scanpix 81(1) Holmes, Martha/Nature PL/IBL 13(1) Jennersten, Ola/N - Naturfotograferna 78(2) Johansson, Klas Rune/N - Naturfotograferna 36(2), 78(1) Jonsell, Ulf/Stockholms universitet 22(1) Ladislav Janicek/zefa/Corbis/Scanpix 68(2)
Lilja, Peter/N - Naturfotograferna 37(1) Lilja, Torbjörn/N - Naturfotograferna 41, 81(3) Liljenberg, Håkan/Scanpix 81(2) Love, Bill/NHPA 75(1) Lundberg, Bengt/N - Naturfotograferna 79(2) Macana/Alamy/Lucky Look 73(2) Mahnke, Jürgen/DPA/Scanpix 54 Mathiasson, Lennart/N - Naturfotograferna 37(3) Myers, David & Irene/NHPA 14 Nardi, Alberto/NHPA 67(2) Nill, Dietmar/Foto Natura/Minden Pictures/Great Shots/ NordicPhotos 27 Ottosson, Mats 73(1) Parke, Trent/Magnum/IBL 74(1) Pfeiffer, Wulf/DPA/Scanpix 53(2) Pontinen, Benjam/Nature PL/IBL 35(2) Pressens Bild 92 Psaila, Philippe/Science Photo Library/IBL 76 Rasmussen, Morten/Scanpix 77(2) Ressmeyer, Roger/Corbis/Scanpix 22(2) Risberg, Ulf/N - Naturfotograferna 20(2) Ruiz, Jose B./Nature PL/IBL 77(3), 79(1), 88(2), 89(1, 2) Salesjö, Anders/Naturfotograferna 44(2) Schafer, Kevin/Corbis/Scanpix 16, 21(1) Siochan,Alexandre/Gamma/IBL 53(1) Soder, Eric/NHPA 80 Stadener, Sam/Scanpix 46 Steffen, Sören/EPA/Nordfoto/Scanpix 42(1) Stelzner, Mirko/NHPA 59 Sundkvist, Stefan/Tidningen Ångermanland/Scanpix 31(1) Svensson, Tommy/Scanpix 43 Tabor, Arthur/Nature PL/IBL 56 Tinazay, Tarik/AFP/Scanpix 86 Trons/Scanpix 32(1) Trygg, Henrik/Corbis/Scanpix 38-39
ISBN 978-91-47-07999-5 © 2007 Mats Ottosson, Åsa Ottosson och Liber AB Redaktör: Inga Henriksson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktörer: Mikael Myrnerts, Anna Lindsten Faktor: Eva Runeberg Påhlman Projektgrupp för Upptäckarserien: Lennart Holmgren, Inga Henriksson, Charlotte Olsson, Lotta Rennéus, Mikael Myrnerts, Bertil Stålenmark Omslag: Lotta Rennéus Tack alla faktagranskare och andra sakkunniga! Första upplagan 2 Tryck: Kina 2013
92-109.indd Avs1:108
Walmsley, Tom/Nature PL/IBL 88(1) Westerlind, Paulina/Scanpix 40 Widstrand, Staffan 34(1) Widstrand, Staffan/Nature PL/IBL 15, 24-25 Wilhelm, Mats/N - Naturfotograferna 32(2) Williams, Alan/NHPA 75(2) Withers, Martin B./Frank Lane Picture Agency/ Corbis/Scanpix 34(2) Vittoriano Rastelli/Corbis/Scanpix 77(1) Zvoznikov, Andrey/Nature PL/IBL 18 Östling, Brutus/IBL 45(2) Omslag framsida: Greenpeace/EPA/Scanpix (1), Tarik Tinazay/AFP/Scanpix (2) Omslag baksida: Kevin Scafer/Corbis/Scanpix
Teckningar: Bo Lundvall
Hasse Jansson
Mats Johansson
Björn Bergenholtz s. 93
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och landsting. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
13-05-06 11.58.53
EUROPA
– böcker i SO och NO för skolår 4–6 Den här boken handlar om Europas natur, djur och växter – från polartrakterna i norr till Medelhavet i söder. Upptäck Europa Biologi innehåller: • beskrivningar av Europas olika naturtyper • storbilder med djur och växter • fakta och fördjupning om många djur och växter • viktiga ord och begrepp • temauppslag om isforskning, om grottor, om djurs och växters knep att försvara sig, och mycket annat • uppslagsdel med fakta om olika djurgrupper
BIOLOGI
Upptäck Europa Biologi ingår i Upptäckarserien och är samplanerad med: Upptäck Europa Geografi 21 -21 897-8 Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se
Mats och Åsa Ottosson, journalister med stor kunskap om barn och natur
V E U R O PA V
www.liber.se
Best. nr 47-07999-5 Tryck nr 47-07999-5-01
MATS och ÅSA OTTOSSON LIBER
Upptäck Bio-europa-omslag.indd 1
13-05-06 10.59.06