9789147074327

Jan Teorell är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Torsten Svensson är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Att fråga och att svara

Den här boken är avsedd som en lättfattlig introduktion till frågandets och svarandets konst inom samhällsvetenskaperna.

Samhällsvetenskaperna har under de senaste decennierna alltmer kommit att präglas av en boskillnad mellan ¨kvantitativ¨ och ¨kvalitativ¨ metod. Bokens huvudsyfte är att visa att de grundläggande vetenskapliga kriterierna egentligen inte skiljer sig mellan dessa perspektiv. Vare sig man använder statistik eller studerar fall utgår man från samma grundläggande vetenskapliga logik. Fallstudiens och den statistiska undersökningens styrkor och svagheter kompletterar dessutom varandra.

I boken introduceras alla de centrala stegen i uppläggningen av en egen undersökning: frågeformulering, teorianknytning, begreppsprecisering, och genomförande av själva undersökningen.

Tonvikten ligger dock på tekniker för att tolka och analysera ett empiriskt material.

Boken är i första hand avsedd för studerande på grundläggande och avancerad nivå inom samhällsvetenskap på universitet och högskolor, men fungerar också väl för den som i sitt arbete inom förvaltning och organisationer behöver använda sig av samhällsvetenskaplig metod.

TEORELL & SVENSSON

Vi formulerar frågor och besvarar dem på många olika sätt. Det kan röra sig om allt från att konsultera ett uppslagsverk hemma i vardagsrummet till att genomföra en utredning eller författa en vetenskaplig avhandling. Att skriva uppsats inom ramen för en universitetsutbildning handlar i grunden om samma sak: Att fråga och att svara.

Att fråga och att svara

JAN TEORELL

TORSTEN SVENSSON

Samhällsvetenskaplig metod

Best.nr 47-07432-7

Tryck.nr 47-07432-7-04

Liber

Att fraga o svara - omslag.indd 1

2020-11-18 09:13

Att fraga 1-8.indd 1

06-11-01 09.33.54

Innehåll Förord 6 Inledning 9 Skilda världar? 9 Bokens budskap 12 Olika tekniker, samma logik 12 Vad boken innehåller – och inte innehåller 13

Bokens uppläggning 14 Sammanfattning 16 Vidareläsningslitteratur 16

1 Att ställa en fråga 17 Från ämne till forskningsfråga 17 Kriterier för ämnesval 18 Etiska överväganden 19

Tre typer av frågeställningar 21 Att beskriva 22 Att förklara 27 Att värdera 29 Kombinationer 31

Har samhällsvetenskaperna inga andra mål? 32 Sammanfattning 33 Vidareläsningslitteratur 34

2 Att tänka fritt: begreppsbildning och teorianknytning 35 Begreppsbildning 35 Term, begrepp och fenomen 37 Att definiera begrepp 38 Två olika forskningsideal möts 40 Begrepp som idealtyper 42

Vad är en teori? 43 Teorianknytning 44 Att pröva och utveckla teorier: hypotetisk-deduktiv metod 48

Sammanfattning 53 Vidareläsningslitteratur 53

3 Att tänka rätt: metodologiska idealkriterier 54 Validitet och reliabilitet 55 Orsakskriterierna 59 Humes biljardklot och orsaksbegreppets idéhistoria 60 Mekanismer och orsaksförklaringar 62 Fyra orsakskriterier 64 Intentional och strukturell orsaksförklaring* 65

Generaliserbarhet 68 Deskriptiv generaliserbarhet* 68 Kausal generaliserbarhet* 69

Att fraga 1-8.indd 3

Sammanfattning 71 Vidareläsningslitteratur 71

06-11-01 09.33.56

innehåll

4 Att söka sitt eget svar: undersökningsuppläggning 73 Undersökningsstrategier 73 Experimentella undersökningsuppläggningar 74 Icke-experimentella undersökningsuppläggningar 80

Urval 83 Materialinsamling 87 Direktobservation 87 Intervjuer och enkäter 89 Andra materialtyper 91 Datamatrisen 92

Forskningsprocessen i praktiken 94 Sammanfattning 96 Vidareläsningslitteratur 97

5 Att beskriva 97 Beskrivande fallstudier 97 Att beskriva tillstånd: tolkningslära och textanalys 99 Att beskriva händelseförlopp: källkritik och historisk metod 104

Beskrivande statistik 106 Variabeltyper: skalnivåer 107 Att avgöra skalnivå 109 Centralmoment: centralitet, spridning, skevhet 113

Sammanfattning 125 Vidareläsningslitteratur 125

6 Att generalisera 126 Statistisk inferens: från urval till population 127 Punkt- och intervallestimering 127 Signifikanstest 137 Proportioner 146

Generalisering från beskrivande fallstudier 150 Att jämföra urval med population 152 Att jämföra faktiska resultat med förväntade 154

Sammanfattning 156 Vidareläsningslitteratur 157

7

Att förklara med många fall: samband 159 Samband 159 Bivariat tabellanalys 160 Att anpassa en linje: enkel regression 164 Graden av anpassning 172 Andel förklarad varians: R2 173 Regressionsstandardfelet: σ̂ ε 178 Styrka kontra förklaringskraft 180

Sammanfattning 181 Vidareläsningslitteratur 182

8 Att förklara med många fall: kontroll för alternativa förklarings faktorer 183 Multivariat tabellanalys 184

Att fraga 1-8.indd 4

06-11-01 09.33.56

innehåll

Sambandet kvarstår: direkt effekt 184 Sambandet försvinner: spuriösitet 186 Sambandet försvinner: indirekt effekt 189

Multipel regression 191 Att tolka multipla regressionskoefficienter 192 Samlad förklaringskraft: multivariat anpassning 200 Vad är relevant att kontrollera för? 203

Statistisk inferens för kausala effekter 208 Från urval till population 208 Från population – till population* 215

Sammanfattning 219 Vidareläsningslitteratur 220

9 Att förklara med få fall 221 Val av fall 221 Att välja fall med variation 222 Att välja generaliserbara fall – med variation 230 Pragmatiska förhållningssätt till val av fall 235

Jämförande fallstudier 236 Den teoretiskt styrda fallstudien 236 Fallstudier och orsakskriterierna 239

Att spåra orsaksmekanismer 247 Mekanismspårning: ett inledande exempel 248 Motiv som mekanismer 250 Från makro till mikro – och tillbaka igen 259 Avslutning: mekanismspårningens begränsningar 261

Sammanfattning 262 Vidareläsningslitteratur 263

10 Att kombinera intensivt och extensivt 264 ”Kvalitativt” eller ”kvantitativt”? 264 Intensivt eller extensivt? 266 Målkonflikter vid deskriptiv inferens 267 Målkonflikter vid kausal inferens 270 Slutsats: förena det bästa av två världar 273 Att välja fall för att komplettera extensiva resultat 275

Samhällsvetenskapernas mål 277 1. Inferens 278 2. Evidens 279 3. Osäkerhet 279 4. Intersubjektivitet 280 5. Kumulering 281 Kritisk rationalism 282

Sammanfattning 282 Vidareläsningslitteratur 283

Referenser 285 Sakregister 294

Att fraga 1-8.indd 5

06-11-01 09.33.56

Förord För lite mer än tio år sedan blev vi kursansvariga för en metodkurs på Cnivån vid statsvetenskapliga institutionen i Uppsala (inom det stundande Bolognasystemet avslutar kursen studierna på den grundläggande nivån och ingår i en kandidatexamen). Övertygade om behovet och nödvändigheten av att lära ut grundläggande färdigheter i både sta­tistik och fallstudiemetod ut­ ifrån samma metodologiska utgångspunkter slogs vi snart av att det saknades en sammanhållen text som gjorde just detta. Vi bestämde oss därför för att skriva en själva. Resultatet blev en kortare introduktionstext som sedan kom att användas i undervisningen i Uppsala.

Planer uppstod på att utvidga kompendiet till en bok. Vi är Hanna Wetter­ mark och Annika Möller, dåvarande redaktörer på Liber För­lag, ett stort tack skyldiga för att de manade på oss och uppmuntrade oss i denna process. Det gick dock långsamt. Och det blev till sist betydligt mer ambitiöst än vad vi ursprungligen hade tänkt oss. Ett resultat av detta är att vi tror oss ha skrivit en bok som samtidigt är både en introduktionsbok och en fördjupningsbok. Egentligen förutsätter vi inte några metodologiska förkunskaper hos våra läsare (även om någon eller några terminers studier på universitets- eller högskolenivå givetvis borde vara till stor hjälp). Vi börjar från början och diskuterar ganska ingående grundläggande begrepp som frågeställning, analysenhet, variabler, begrepp och teorier. Men samtidigt går vi ganska långt i graden av fördjupning inom det samhällsvetenskapliga metodfältet. Vi ägnar exempelvis nästan ett helt kapitel åt statistisk inferens (hur man generaliserar från urval till population), och två kapitel åt regressionsanalys. Denna tudelning mellan introduktion och fördjupning återspeglas i bokens disposition.

Kapitel 1−5, och i någon utsträckning kapitel 10, har den mest introducerande karaktären, medan kapitel 6−9 har mest inslag av fördjupning.

Att det tog sin tid ledde också till att vi kom att vidga vår målgrupp.

Från att i början nästan uteslutande ha varit skriven för statsvetare är boken i sitt slutgiltiga format riktad till en mer allmän samhällsvetenskaplig publik.

Denna rörelse motiverades av att vi snart upptäckte att någon bok som behandlade både så kallade ”kvalitativa” och så kallade ”kvantitativa” metoder på en jämbördig basis saknades även inom våra granndiscipliner. Även om vi som författare givetvis primärt skriver som de statsvetare vi är, innebär detta att denna bok med fördel borde kunna användas i metodundervisningen inom exempelvis sociologi, ekonomi och psykologi.

Det finns flera personer som bidragit till att göra detta till en bättre bok än vad det hade blivit utan dem. Ett första tack går till dem som en gång var våra egna lärare i metod och vetenskapsteori: Stefan Björklund, Jörgen

Att fraga 1-8.indd 6

06-11-01 09.33.57

Hermansson, Olof Petersson och Anders Westholm. Vi vill också tacka alla seminarielärare på ”C-metoden” i Uppsala som under tio år stött och blött vårt undervisningskompendium. En särskilt viktig insats i detta avseende, när vi lyckats prestera ett första utkast till bokmanus, gjordes av Karl-Oskar Lindgren, Katrin Uba och Björn Lindberg. Ytterligare ett varmt tack går till alla studenter som bidragit med både beröm och kritik genom åren, och inte minst till alla dem som stod ut med, och gav synpunkter på, det halvfärdiga bokmanuset under det sista året. Hade inte Hanna Bäck och Karl-Oskar Lindgren varit modiga nog att osett acceptera vårt manus som obligatorisk kurslitteratur på metodkursen förra hösten hade det troligen inte blivit något; lejonparten av denna bok skrevs för att inför studenter och kollegor slippa bära skammen att inte leverera vad vi lovat.

Vi vill även tacka Bo Bengtsson för att du är en evig nagel i ögat på alla som tror att de nu förstått det här med fallstudiemetod; PerOla Öberg, förutom för kritiska kommentarer, för att du beställde denna bok från förlaget flera år innan den ens fanns i manusform (vi hoppas att du får den nu); och Peter Esaiasson och Mikael Gilljam för att ni bidrog med konstruktiv kritik på sluttampen. Vi är Rolf Larsson och Johan Lyhagen, vid Institutionen för informationsvetenskap i Uppsala, tack skyldiga för statistisk faktagranskning av kapitel 5−8. Alla återstående brister och fel ansvarar vi givetvis bara för själva. Slutligen går ett tack till Peter Söderholm på Liber för att du såg till att föra detta långdragna projekt i mål.

Lund och Uppsala, den 25 september 2006 Jan Teorell & Torsten Svensson

Att fraga 1-8.indd 7

06-11-01 09.33.57

Att fraga 1-8.indd 8

06-11-01 09.33.57

Inledning Att formulera frågor och sedan besvara dem är en verksamhet som kan be­drivas på många ambitionsnivåer. Det kan röra sig om allt från att konsultera ett uppslagsverk hemma i vardagsrummet till att genomföra en statlig ut­red­ning eller att författa en vetenskaplig avhandling. Att skriva uppsats inom ramen för en universitetsutbildning handlar i grunden om samma sak: att fråga och att svara. Den här boken är avsedd som en lättfattlig introduktion till frågandets och svarandets konst inom samhällsvetenskaperna. Vad vi vill förmedla är vår syn på de grundläggande prin­ciper­ na för hur man uppnår kunskap om samhället. Vi vill med andra ord introducera samhällsvetenskapernas logik.

Vår ambition är att skriva enkelt och begripligt även om vi berör många stora problemkomplex och komplicerade områden. Det handlar om teoriers be­skaf­ fen­het och deras relation till verkligheten, om skillnaden mellan beskrivning och förklaring, om orsak och verkan, statistisk analys och fall­studie­metod. Vi kom­ mer även att introducera en stor mängd tek­niska ter­mer, såsom validitet och relia­ bi­litet, kontrafaktiska skillnader, regressionskoefficienter och avvikande fall. I detta inledningskapitel vill vi teckna en karta över terrängen och summera vårt huvud­ budskap.

Skilda världar?

Samhällsvetenskaperna har under de senaste decennierna alltmer kommit att präg­las av en kluvenhet, en inre kamp mellan vad som brukar beskrivas som två oförenliga och skarpt kontrasterande vetenskapliga perspektiv. Det fram­ställs som om sam­hälls­ vetenskaperna måste välja mellan att göra hu­ma­nio­ra eller naturvetenskap till förebild för sin verksamhet, och mellan att be­trakta språk eller matematik som sina primära byggstenar. Det hävdas att det antingen är statistiker eller historiker som befinner sig på kungsvägen till samhällsvetenskapernas sanning. Konflikten har givits många namn och ibland med en högtidlig språkdräkt: den ”galileiska” mot den ”aristoteliska” traditionen, ”idiografiska” mot ”nomotetiska” vetenskaper, för­klaring mot förståelse, positivism mot hermeneutik och variabelorientering mot fallorientering. Det vanligaste och mest etablerade språkbruket är att tala om konflikten mellan ”kvantitativ” och ”kvalitativ” metod. Vi hävdar, och det är ett grundläggande tema i boken, att denna uppdelning inte är hållbar.

Att fraga-Inledning.indd 9

06-11-01 09.35.50

EXEMPEL

10

at t fråga och att svara

”Kvalitativ metod”

”Kvantitativ metod”

Syftar till att förstå mening utifrån människors eget perspektiv Beskrivning Förståelse Aktörsperspektiv Teoriutveckling Idiografiskt Induktion

Syftar till att finna lagbundna samband och generaliserbara regelbundenheter Förklaring Kausalitet Strukturperspektiv Teoriprövning Nomotetiskt Deduktion Epistemologi

Subjektivt urval Få fall Djupintervjuer, deltagande observation Beskriva kvaliteter Mjuka data Närhet Tolkning av texter Fallstudier Berättelser, narrativ

Slumpmässigt urval Många analysenheter Standardiserade frågeformulär, enkäter Fastställa kvantiteter Hårda data Distans Mätning av variabler Statistik Tabeller, figurer

Metodologi

Figur 1. Två forskningstraditioner inom samhällsvetenskaperna.

I figur 1 har vi försökt sammanfatta de vanligaste sätten att uppfatta denna tudelning på. Detta är givetvis en renodling. Det torde vara svårt att finna någon representant för endera perspektivet som ställer upp på alla led i vår stilisering. Poängen är att det i den rika floran av samhällsvetenskapliga teori- och metodböcker är ganska enkelt att hitta representanter för något av leden. Vi tror därför att figuren sammanfattar ett slags intuitiv grundförståelse av de två perspektiv man som samhällsvetare – enligt konfliktens oförsonliga logik – måste välja mellan.

Det mest karaktäristiska exemplet på den ”kvantitativa” typen av sam­hälls­veten­ skap är opinionsundersökningen. Denna sägs syfta till att blott­lägga de generella lag­ bundenheter som förklarar människors tänkande och hand­lande; med ett annat ord innebär detta att dess utgångspunkt är ”nomotetisk”. Målet är att fastställa relationer mellan orsak och verkan, med andra ord kausalitet. Förhållningssättet är ”deduk­ tivt”, dvs. ur på för­hand uppställda teorier härleds prövbara hypoteser som sedan testas. För att möjliggöra generaliseringar görs slumpmässiga urval av ett stort antal individer. Hårda och kvantifierbara data produceras med hjälp av stan­dardi­serade frågeformulär med fasta svarsalternativ. Därmed får man mått på under­sökningens variabler, som sedan kan analyseras och bearbetas sta­tis­tiskt. Resultaten presenteras i form av tabeller och figurer.

Att fraga-Inledning.indd 10

06-11-01 09.35.51

inledning

11

Torgny Wärn © Dagens Nyheter

Den ”kvalitativa” undersökningen sägs i stället syfta till att förstå verk­lig­­he­ten ur människors egna perspektiv. Målet är att beskriva den mening indi­viderna själva till­ skriver sin tillvaro. Utgångspunkten är ”idiografisk”, dvs. varje fenomen måste betrak­ tas utifrån sina unika förutsättningar, utan generaliserande ambitioner. Som forskare ställer man sig då kritisk till på i förhand färdigställda skrivbords­konst­ruk­tioner, dvs. den existerande teoribildningen på området. Nya insikter kan bara utvecklas ”induk­ tivt”, dvs. ur mötet med empirin. Denna empiri består av ett mindre antal indi­vider, eller fall, som forskaren själv valt ut utifrån sina egna subjektiva överväganden. Med hjälp av ingående djupintervjuer, eller som resultat av längre deltagande observation i den miljö där studieobjekten till vardags vistas, genereras mjuka data, oftast i form av texter, som möjliggör kvalitativ och nyansrik tolkning och karaktärisering. Resultaten återges i form av levandegörande berättelser av för­lopp och processer.

Figur 2 ger en visuell relief av dessa två i grunden olika typer av sam­hälls­veten­ skapliga förhållningssätt. Vi är medvetna om att stiliseringen här är långt driven. Men återigen finns ett korn av sanning i denna kontrast­verkan. ”Kvantaren” präglas av en stor distans i förhållande till sina forskningsobjekt. Han eller hon träffar dem i regel inte ens, utan möter dem bara genom objektiva och välkalibrerade mätinstrument.

Det som finns kvar att analysera sedan den ”irrelevanta” delen av verkligheten på det­ ta sätt skalats bort är en serie hoppande procenttecken. ”Kvallaren” däremot befinner sig mycket nära det fåtal personer som studeras. Han eller hon arbetar inkännande, och söker via samtal och deltagande observation att närma sig dem i deras egen var­ dagliga kontext. På detta sätt tillåts ”hela människan” som studeras att växa fram i all sin egenart och komplexitet.

En kvantare?

En kvallare?

Figur 2. Två typer av samhällsvetare.

Att fraga-Inledning.indd 11

06-11-01 09.35.52

12

at t fråga och att svara

Bokens budskap De två viktigaste budskapen vi vill förmedla i denna bok är att denna konflikt mel­ lan de två vetenskapliga traditionerna (1) är skenbar och (2) kan överbryggas. Kon­ flikt­linjen, såsom vi har karaktäriserat den, skär genom alla steg i den sam­hälls­ vetenskapliga forskningsprocessen, från frågor till svar. Den handlar alltså inte bara om metodologi i strikt mening, det vill säga läran om olika tekniker för att besvara en viss forskningsfråga (den nedre halvan av figur 1). Konflikten berör även vilka frågor man som samhällsvetare kan ställa, och inte minst hur man bör förhålla sig till teori (den övre halvan av figur 1). För att skilja dessa spörsmål från de mer tekniska me­ todfrågorna brukar man benämna dem ”epistemologiska” eller kunskapsteore­tiska (Bryman 1988). Epistemologi (kunskapsteori) är den gren inom vetenskapsteorin som handlar om våra förutsättningar att kunna nå kunskap om världen.

Olika tekniker, samma logik Vårt första budskap går ut på att underkänna den del av konflikten mellan de två perspektiven som vilar på epistemologiska grunder (den övre halvan av figuren). Vi vill i stället visa att all samhällskunskap utgår från en ge­men­sam grundsyn – en gemensam ”logik”. Ifråga om de mer konkreta ”tek­ni­ker­na” eller undersökningsmetoderna (den nedre halvan av figuren) ställs man emellertid som samhällsvetare inför ett grund­läg­ gande strategival. Vi kommer att undvika begreppsparet ”kvalitativt” kontra ”kvan­ titativt” för att fånga detta val. Mer adekvat finner vi det att helt enkelt tala om statistiska undersökningar och fåfallsundersökningar – eller extensiva kontra inten­ siva undersökningar. Viktigare än termfrågan – och detta är bokens andra huvud­bud­ skap – är dock att inget av dessa strategival är det andra överlägset. Statistiska under­ sökningar och fåfallsundersökningar har komplementära för- och nackdelar och bör därför kombi­neras.

All samhällsvetenskap syftar således till att besvara samma grundläggande typ av frågeställningar. Dessa kan vara beskrivande eller förklarande. De kan också (vilket förbisetts i debatten) vara värderande. Valet av någon av dessa grundtyper av samhällsvetenskapliga frågor, eller kombinationer därav, betingas inte av ett visst metodologiskt förhållningssätt. Det går att beskriva med statistik och förklara med fallstudier. Lika lite är rätten att pröva respektive att utveckla teori förbehållen det ena eller det andra sättet att söka empirisk kunskap. Många statistiska analystekniker är ”explorativa”, dvs. förutsätter inte en på förhand uppställd teori. Och en fall­ studie­undersökning kan mycket väl göras teoriprövande. Det är inte heller så att man som samhällsvetare behöver välja mellan ett aktörs- och ett strukturperspektiv, eller mellan att arbeta induktivt eller deduktivt. Som vi hoppas kunna visa är ett förenat aktörs- och strukturperspektiv det mest fruktbara inom samhällsvetenskaperna. Och varken idiografisk induktion eller nomotetisk deduktion utgör var för sig kungs­vägar till kunskap: de måste förenas.

I denna mening är konflikten mellan de två forskningstraditionerna skenbar. Sam­­ hälls­­vetenskaperna står i dessa epistemologiska frågor inte in­för ett val. Den ver­­kar

Att fraga-Inledning.indd 12

06-11-01 09.35.52

inledning

13

från en gemensam utgångspunkt. En central del av denna gemensamma ut­gångs­punkt är de ideal­kriterier som den empiriska sam­hälls­veten­skapen bör söka uppfylla. Dessa kriterier skiljer sig åt beroende på om en undersöknings syfte är beskrivande eller förklarande, men de är gemensamma som måttstockar för alla metoder (i mer strikt mening). Detta är bokens första centrala budskap.

Vare sig man gör en fåfalls- eller en statistisk undersökning bör man alltså under­ ordna sig samma grundläggande metodologiska principer. Problemet som vi kommer att visa på är emellertid att ingen av dessa två grundtyper av under­söknings­upplägg­ ningar är bäst för att uppfylla alla kriterier samtidigt. Det finns en målkonflikt. I all korthet, och utan att introducera den tekniska begreppsapparaten, kan denna mål­kon­ flikt beskrivas som följer.

Fallstudier är bäst för att försäkra sig om att man verkligen mäter det man av­ser att mäta, att man inte skapar en skev bild av den verklighet man vill beskriva. Fall­stu­ dier är vidare bättre lämpade för historiska analyser av händelseförlopp. De erbju­der bättre möjligheter till att fastställa kronologisk ordning och att följa en uppsättning aktörers överväganden, beslut och gemensamma agerande. Därigenom skapar de bättre belägg för att orsak verkligen kommer före verkan, och förståelse för de pro­ces­ ser som förklarar varför orsak leder till verkan.

Statistiska undersökningar av många fall skapar, genom möjligheten att grunda dem på sannolikhetsurval, i gengäld bättre förutsättningar för generalisering. De ökar också chanserna för att eliminera de godtyckliga felkällor som oftast vidlåder samhällsvetenskapliga mätningar. Möjligheten att studera samband för en stor mängd fall kan utnyttjas till att belägga hur sannolikt det är att en viss orsak leder till en viss verkan. Slutligen kan detta göras samtidigt som ett stort antal andra potentiella orsaksfaktorer hålls ute ur bilden.

Fåfallsstudiens och den statistiska undersökningens styrkor och svagheter kom­plet­ terar varandra. Det den ena är sämre på är den andra bättre på. Således besvaras samhällsvetenskapernas empiriska frågeställningar, vare sig de är beskrivande eller förklarande, bäst genom att de två typerna av meto­der kombineras. På detta sätt kan den återstående konflikten mellan de två traditionerna, den som rör valet av me­tod i den nedre halvan av figur 1, över­bryggas. Detta är den här bokens andra huvud­bud­ skap.

Vad boken innehåller – och inte innehåller För att utveckla och precisera detta budskap kommer vi i denna bok att både presentera vår syn på den gemensamma logiken och de särskiljande tek­niker­na. Vi kommer alltså att introducera flera av de grundläggande ana­lys­tekni­kerna inom ramen för både fallstudiemetod och statistisk metod, och de metodologiska idealkriterier som förenar dessa tekniker. Vi kommer även att presentera riktlinjer för hur man väl­ jer sin frågeställning, och hur man anknyter denna till en teoretisk diskurs.

Några ord bör emellertid sägas redan nu om vad denna bok inte behandlar. Den som söker en utförlig guide till statistiska urvalsmetoder bör leta på annat håll. Det­ samma gäller den som vill fördjupa sig i metoder för datainsamling, såsom enkät-, intervju- eller direktobservationsmetodik. Vi presenterar alla dessa teman översiktligt

Att fraga-Inledning.indd 13

06-11-01 09.35.52

14

at t fråga och att svara

i kapitel 4. För mer ingående presentationer hänvisar vi dock till litteraturtipsen i slutet av det kapitlet. Ett annat utelämnat tema är de normativa problemställningarnas metodologi. Argumentationsanalys, och så kallad ”innehållslig idéanalys” (Vedung 1977), lämnas således utan­för resonemanget. Vi understryker dock betydelsen av de värderande fråge­ställ­ningarna i kapitel 1 och lämnar även här vidareläsningstips för fördjupning.

En metod för texttolkning som just nu är i ropet inom sam­hälls­veten­skaperna är den så kallade ”diskursanalysen”. Den som vill stifta närmare bekantskap med denna metod bör heller inte i första hand konsultera vår bok. Vi kommer heller inte att behandla så kallad ”Qualitative Comparative Analysis” (Ragin 1987; 2000).

Vi kommer att använda oss av en lång rad exempel, somliga i den löpande texten, andra utbrutna i speciella exempelrutor som kan läsas utan att störa framställningen.

Det ska emellertid direkt sägas att även om de samhällsvetenskapliga disciplingränserna oftast inte är skarpare än att teman bekanta för sociologer, psykologer och ekonomer emellanåt kommer att beröras, så är de flesta exemplen hämtade från vår egen samhällsvetenskapliga disciplin, nämligen statsvetenskapen. Detta avspeglar inte en övertygelse om att statsvetenskapen på något sätt skulle vara speciell ifråga om vårt övergripande budskap. Vi tror att vår syn på typer av frågor, användandet av teori, metodologiska utvärderingskriterier och behovet av att kombinera fåfallsstudier med statistik gäller för alla samhällsvetenskapliga discipliner. Men för att ett exempel ska vara välfunnet bör man ha stor förtrogenhet med det område man exemplifierar ifrån.

Därför har vi valt att främst exemplifiera från vår egen disciplin.

Bokens uppläggning Boken består av tio kapitel, disponerade efter två principer. Den första prin­cipen är att kapitelordningen ungefärligen ska motsvara stegen i en forsk­nings­process. Således börjar vi med formuleringen av forskningsfrågan (kapitel 1), går därefter vidare till begreppsbildning och teorianknytning (kapitel 2), följt av de metodologiska rättesnö­ ren (kapitel 3) som idealt sett bör styra valet av undersökningsuppläggning (kapitel 4). Därefter följer en serie kapitel som närmare presenterar olika tekniker för empi­ risk analys (kapitel 5–9). Dessa kapitel är inte primärt ordnade efter en sekventiell processlogik. Tanken har i stället varit att skilja mellan metoder för be­skriv­ning (ka­ pitel 5–6) respektive förklaring (kapitel 7–9). Inom ramen för denna upp­delning har vi även hållit isär kapitlet om beskrivning av utvalda analysenheter (kapitel 5) från kapitlet om hur dessa beskrivningar kan generaliseras till en större popu­lation (ka­ pitel 6). Vidare har vi särskiljt de två kapitlen om förklaring på basis av många fall (kapitel 7­–8) från kapitlet om förklaring utifrån fåfallsstudier (kapitel 9). Av­slut­nings­ vis diskuteras värdet av att kombinera dessa två metodologiska ansatser, i syfte att åstadkomma både beskrivningar och förklaringar (kapitel 10).

I kapitel 1, Att ställa en fråga, presenterar vi de kriterier som brukar be­­trak­ tas som relevanta vid valet av forskningsfråga. Här redogörs även mer ingående för indelningen av samhällsvetenskapernas frågeställningar i tre hu­vud­typer – att

Att fraga-Inledning.indd 14

06-11-01 09.35.53

inledning

15

beskriva, att förklara, och att värdera – samt i vad mån denna tredelning verkligen är heltäckande. Två centrala komponenter i allt samhällsvetenskapligt tänkande, begreppen analysenhet och variabel, intro­duceras.

I kapitel 2, Att tänka fritt, diskuteras hur forskningsfrågan bör sättas in i ett vidare samhällsvetenskapligt samtal via anknytning till tidigare begrepps- och teoribildning på området. Vi redogör för vad begrepp är för något och hur de kan analyseras, samt vad teorier är för något och hur de kan prövas och utvecklas.

I kapitel 3, Att tänka rätt, presenteras de kriterier som god sam­hälls­veten­skaplig forskning idealt sett bör uppfylla. Dessa kriterier är indelade i deskriptiva kriterier, orsakskriterier och kriterier för generaliserbarhet. Be­greppen validitet och reliabilitet introduceras. Orsaksbegreppets idéhistoria sveps igenom i syfte att vaska fram en sammanhängande syn på vad en or­saks­förklaring är för något, samt vilka kriterier en sådan idealt sett bör uppfylla. Huruvida orsaksförklaringar av mänskligt handlande är möjliga, och om de i så fall skiljer sig från andra orsaksförklaringar, diskuteras.

I kapitel 4, Att söka sitt eget svar, vänder vi så uppmärksamheten till uppläggningen av en egen empirisk undersökning. Fyra centrala vägval i denna process diskuteras: de övergripande strategivalen mellan experimentellt och icke-experimentellt, och mel­lan fåfalls- (intensiva) och statistiska (extensiva) undersökningsuppläggningar; valet av urvalsmetod; samt metod för material- eller datainsamling. Kapitlet utgör en snabb­ exposé över en lång rad specifika forskningstekniker på dessa områden.

I kapitel 5, Att beskriva, presenteras några grundläggande tekniker för att besvara beskrivande frågeställningar, utifrån både fåfalls- och statistiska undersökningar.

Inom ramen för den första traditionen presenteras metoder för tolkning och text­ana­ lys tillsammans med historieforskningens kriterier för källkritik. Inom ramen för den andra traditionen diskuteras begreppet skalnivåer, följt av en presentation av statis­ tiska mått på centralitet och spridning.

I kapitel 6, Att generalisera, presenteras den grundläggande logiken bak­­­om gene­ rali­sering av deskriptiva slutsatser från urval till population, åter­­­igen utifrån de båda forskningstraditionerna. Grunden utgörs av meto­der för så kallad ”statistisk infe­ rens”, dvs. hur man generaliserar från sta­tistiska sannolikhetsurval. Närmare be­stämt handlar det om punkt-, inter­vall­­estimering och signifikanstest av medelvärden och proportioner. Detta är det både matematiskt och innehållsligt mest avancerade avsnittet i boken. Av­slut­ningsvis diskuteras skillnader och likheter i sättet att resonera om gene­rali­serande anspråk utifrån deskriptiva fåfallsstudier.

I kapitel 7 och 8, Att förklara med många fall, presenteras de renodlat statistiska teknikerna för att åstadkomma belägg för orsaksförklaringar. Tankelogiken intro­du­ ceras i båda kapitlen utifrån tabellanalys, vilket inte kräver större matematisk för­ståel­ se än procenträkning. Vi diskuterar sedan enkel linjär regression, med betoning på hur man tolkar olika mått på kausal effekt och förklaringskraft (kapitel 7). Vidare introduceras så kallad multipel regression, där ett samband mellan två variabler kon­ trol­leras från inverkan av andra potentiella orsaksfaktorer. Avslutningsvis pre­sen­teras tekniken för generalisering av statistiska orsaksförklaringar (kapitel 8).

I kapitel 9, Att förklara med få fall, presenteras metoder för att åstad­komma orsaksförklaringar på basis av fåfallsstudier. En stor diskussion om kriterier för val av

Att fraga-Inledning.indd 15

06-11-01 09.35.53

16

at t fråga och att svara

fall, utifrån ett förklarande syfte, summeras. Fokus läggs sedan vid ett fundamentalt problem för möjligheten att åstadkomma orsaksförklaringar med en fåfallsstudie som arbetar utifrån samma tankelogik som i den statistiska undersökningen. Lösningen på detta problem, som i litteraturen går under namnet ”process tracing”, introduceras.

I kapitel 10, Att kombinera intensivt och extensivt, knyts säcken ihop och de två meto­dolo­giska forskningstraditionernas respektive för- och nack­delar summeras. Vi till­baka­visar uppdelningen av samhällsvetenskapen i en ”kvantitativ” och en ”kvali­ tativ” gren. Vi erkänner däremot uppdelningen mellan de två meto­do­logiska ansatser vi valt att kalla exten­siva respektive intensiva, dvs. statistiska undersökningar och fåfallsstudier. Dessa fun­gerar bäst i förening. Vi avslutar med en diskussion om sam­ hälls­veten­skaper­nas mål.

Framställningen är genomgående uppdelad i löpande text, exempelrutor och fakta­ rutor. De senare illustrerar eller fördjupar det löpande resonemanget, men behöver egentligen inte läsas för att fånga bokens huvudbudskap. Vi har även på några stäl­ len markerat formler, faktarutor eller textavsnitt som är särskilt komplicerade. Detta sker genom att rubriken åtföljs av en asterisk (*) och en markering i marginalen.

Dessa avsnitt syftar till att ge en djupare förklaring och bakgrund till det aktuella resonemang som förs i den löpande framställningen. Men återigen är avsikten att huvudbudskapet ska kunna förstås utan de mer komplicerade förklaringarna. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning i punktform och ett kommenterat tips på vidare­läsnings­litteratur.

Sammanfattning • Samhällsvetenskaperna har sedan länge präglats av en tudelning i två forsk­nings­ traditioner, oftast kallade ”kvalitativ” respektive ”kvantitativ” me­tod.

• Det första huvudbudskapet i denna bok är att denna motsättning är skenbar på det epistemologiska planet, dvs. ifråga om våra förutsättningar för att kunna nå kunskap om samhället. Det finns en gemensam utgångspunkt, en inferenslogik, för hur detta bör gå till.

• Det andra huvudbudskapet i denna bok är att motsättningen på det metodolo­ giska planet kan och bör överbryggas. Samhällsvetenskapernas empiriska fråge­ ställningar, vare sig de är beskrivande eller förklarande, besvaras bäst genom att kombinera statistisk metod med metoder för fåfallsanalys.

Vidareläsningslitteratur Två utmärkta introduktioner till skiljelinjer och skärningspunkter mellan de två forsk­ ningstraditionerna ”kvalitativt” och ”kvantitativt” ges av Bry­man (1988/1997) och New­man & Benz (1998). En klassiker på området är Habermas (1988). Utifrån ett mer renodlat statsvetenskapligt perspektiv har boken av King m.fl. (1994) kommit att bli en modern klassiker på området. I en nyut­kom­men antologi av Brady & Collier (2004) finns ett flertal kapitel som fördjupar och problematiserar diskussionen om de två forskningsperspektiven.

Att fraga-Inledning.indd 16

06-11-01 09.35.53

Referenser Abell, Peter. 2000. ”Putting Social Theory Right?”, Sociological Theory 18(3): 518–523.

Abell, Peter. 2001. ”Causality and Low-Frequency Complex Events: The Role of Comparative Narratives”, Sociological Methods and Research 30(1): 57–80.

Abell, Peter. 2004. ”Narrative Explanation: An Alternative to Variable-Centered Explanation?”, Annual Review of Sociology 30: 287–310.

Achen, Christopher. 1982. Interpreting and Using Regression. Sage University Paper series on Quantitative Applications in the Social Sciences, 07-029. Beverly Hills & London: Sage.

Achen, Christopher. 1990. ”What Does ’Explained Variance’ Explain?: Reply”, Political Ana­ lysis 2: 173–184.

Achen, Christopher & Snidal, Duncan. 1989. ”Rational‑Deterrence Theory and Comparative Case Studies”, World Politics 41(2): 143–69.

Adcock, Robert & Collier, David 2001. ”Measurement Validity: A Shared Standard for Quantita­tive and Qualitative Research”, American Political Science Review 95(3):529–46.

Adman, Per. 2004. Arbetslöshet, arbetsplatsdemokrati och politiskt deltagande. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Allardt, Erik. 1990. ”Challenges for Comparative Social Research”, Acta Sociologica 1990:3: 183–193.

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. 1994. Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvali­ ta­tiv metod. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Bengt-Erik. 1985. Som man frågar får man svar – en introduktion i intervju- och enkät­teknik. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Angrist, Joshua, Bettinger, Eric, Bloom, Erik, King, Elisabeth & Kremer, Michael. 2002. ”Vouchers for Private Schooling in Colombia: Evidence from a Randomized Natural Experiment”, The American Economic Review 92, No. 5.

Beachamp, Tom L. & Rosenberg, Alexander. 1981. Hume and the Problem of Causation. New York: Oxford University Press.

Beckman, Ludvig. 2005. Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus förlag.

Befring, Edvard. 1994. Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.

Berg, Joyce, Dickhaut, John & McCabe, Kevin. 1995. ”Trust, Reciprocity, and Social history” Games and Economic Behaviour 10 (1995): 122–142.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina. 2000. Textens mening och makt. Metodbok i sam­hälls­ veten­skaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.

Berry, William. 1992. Understanding Regression Assumptions. Sage University Paper series on Quantitative Applications in the Social Sciences, 07-092. Newbury Park, CA: Sage.

Bjereld, Uld, Demker, Marie & Hinnsfors, Jonas. 2002. Varför vetenskap? Lund: Student­litte­ ratur.

Björklund, Stefan. 1977. Den uppenbara lösningen. Om möjligheten till en ståndpunkt i poli­ tiska värdefrågor. Stockholm: Aldus/Bonniers.

Björklund, Stefan. 1991. Forskningsanknytning genom disputation. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Björklund, Stefan. 1993. ”Kan statsvetare ta ställning i politik?”, Statsvetenskaplig Tidskrift 1993:1: 81–86.

Att fraga-Referenser.indd 285

06-11-01 09.47.27

286

at t fråga och att svara

Blalock, Hubert. 1979. Social Statistics. Revised Second Edition. Auckland: McGraw-Hill.

Blom, Gunnar, Enger, Jan, Englund, Gunnar, Grandell, Jan & Holst, Lars. 2005. Sannolikhets­ teori och statistikteori med tillämpningar. Lund: Studentlitteratur.

Bollen, Kenneth. 1989. Structural Equations with Latent Variables. New York: Wiley.

Bohrnstedt, George & Knoke, David. 2002. Statistics for Social Data Analysis. Fourth Edition.

Itasca, IL: Peacock Publishers.

Brady, Henry & Collier, David, red. 2004. Rethinking Social Inquiry; Diverse Tools, Shared Standards. Lanham: Rowman & Littlefield.

Brown, Courtney. 1995a. Serpents in the Sand. Essays on the Nonlinear Nature of Politics and Human Destiny. Ann Arbor: The University of Michigan Press.

Brown, Courtney. 1995b. Chaos and Catastrophe Theories. Beverly Hills: Sage.

Bryman, Alan. 1988. Quantity and Quality in Social Research. London & New York: Rout­ ledge.

Bryman, Alan. 1997. Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Student­ littera­tur.

Bryman, Alan. 2001. Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press.

Burgoon, Brian & Baxandall, Phineas. 2004. ”Three Worlds of Working Time. The Partisan and Welfare politics of Work Hours in Industrialized Countries”, Politics and Society 32, no. 4: 439–474.

Burtless, Gary. 1995. The Case for Randomized Field Trials in Economic and Policy Research.

The Journal of Economic Perspectives 9, no. 2: 63–84.

Campbell, Donald & Stanley, Julian. 1963. Experimental and Quasi-Experimental Designs for Research. Chicago: Rand McNally.

Carmines, Edward & Zeller, Richard. 1979. Reliability and Validity Assessment. Sage Uni­ versity Paper series on Quantitative Applications in the Social Sciences, 07-017. Beverly Hills & London: Sage.

Coleman, James. 1990. Foundations of Social Theory. Cambridge: Harvard University Press.

Collier, David. 1993. ”The Comparative Method” i Finifter, Ada (red.) Political Science: The State of the Discipline, II. Washington: American Political Science Association.

Collier, David & Mahoney, James. 1996. ”Insights and Pitfalls: Selection Bias in Qualitative Re­search”, World Politics 49(1): 56–91.

Collier, David, Mahoney & Seawright, 2004. ”Claiming Too Much: Warnings about Selection Bias”, i Brady, Henry E. & Collier, D., red. Rethinking Social Inquiry: Diverse Tools, Shared Standards. Lanham: Rowman & Littlefield.

Coppedge, Michael. 1999. ”Thickening Thin Concepts: Combining Large N and Small in Com­ para­tive Politics”, Comparative Politics 31(July): 465–477.

Coulter, Philip. 1989. Measuring Inequality: A Methodological Handbook. Boulder: Westview Press.

Creswell, John. 1994. Research Design: Qualitative & Quantitative Approaches. Thousand Oaks: Sage.

Dahl, Ottar. 1967. Grunntrekk i historieforskningens metodlære. Oslo: Universitetsforlaget.

Dahl, Robert. 1971. Polyarchy: Participation and Opposition. New Haven: Yale University Press.

Daneman, Berth, Ekström, Mats, Jacobsen, Liselotte & Karlsson, Jan. 2003. Att förklara sam­ hället. Lund: Studentlitteratur.

Davidson, Donald. 1980. Essays on Actions and Events. Oxford: Clarendon Press.

Att fraga-Referenser.indd 286

06-11-01 09.47.27

referenser

287

De Vaus, David. 2001. Research Design in Social Research. London, Sage.

Eckstein, Harry. 1975. ”Case Study and Theory in Political Science”, i Greenstein, Fred I. & Polsby, Nelson W. (red.) Handbook of political Science vol. 7, Reading, Mass.: AddisonWesley.

Eco, Umberto. 1992. Interpretation and overinterpretation. Cambridge: Cambridge University Press.

Edling, Christoffer & Hedström, Peter. 2003. Kvantitativa metoder: Grundläggande analys­ metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Ekholm, Mats & Fransson, Anders. 1975. Praktisk intervjuteknik. Stockholm: Awe/Gebers.

Elster, Jon. 1983. Explaining Technical Change. Cambridge: Cambridge University Press.

Elster, Jon. 1986. Vetenskapliga förklaringar. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Elster, Jon. 1989. Nuts and Bolts for the Social Sciences. Cambridge: Cambridge University Press.

Eneroth, Bo. 1984. Hur mäter man ”vackert”? Grundbok i kvalitativ metod. Stockholm: Natur & Kultur.

Esaiasson, Peter. 1993. ”Anmälan av Stig-Björn Ljunggren: Folkhemskapitalismen”, Stats­veten­ skaplig tidskrift 96(2): 204–215.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wägnerud, Lena. 2002. Metod­prak­ tikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts.

Esping-Andersen, Gøsta. 1990. The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity.

Fangen, Katrine. 2005. Deltagande observation. Lund: Liber.

Fearon, James D. 1991. ”Counterfactuals and Hypothesis Testing in Political Science”, World Politics, 23, no. 2: 169–195.

Feldt, Kjell-Olof. 1991. Alla dessa dagar… I regeringen 1982–1990. Stockholm: Norstedts.

Fox, John. 1991. Regression Diagnostics. Sage University Paper series on Quantitative Applica­ tions in the Social Sciences, 07-079. Newbury Park, CA: Sage.

Frendreis, John. 1983. ”Explanation of variation and detection of covariation: The purpose and logic of comparative analysis”, Comparative Political Studies 16(2): 255–272.

Friedman, Milton. 1953. ”The Methodology of Positive Economics”, i dens., Essays on Positive Economics. Chicago: University of Chicago Press.

Føllesdal, Dagfinn, Walløe, Lars & Elster, Jon. 1993. Argumentationsteori, språk och veten­ skaps­filosofi. Stockholm: Thales.

Geddes, Barbara. 2003. Paradigms and Sand Castles: Theory Building and Research Design in Comparative Politics. Ann Arbor: The Universaity of Michigan Press.

Geertz, Clifford. 1973. The Interpretations of Cultures: Selected essays. New York: Basic Books.

George, Alexander. 1979. ”Case Studies and Theory Development: The Method of Structured, Focused Comparison”, i Lauren, P. G., red. Diplomacy: New approaches in history, theory and policy. New York: Free Press.

George, Alexander & Bennett, Andrew. 2005. Case Studies and Theory Development in the Social Sciences. Cambridge, Cambridge University Press.

George, Alexander & McKeown, Timothy. 1985. ”Case Studies and Theories of Organizational Decision Making”, i Advances in Information Processing in Organizations 2. Santa Bar­ bara: JAI Press.

Att fraga-Referenser.indd 287

06-11-01 09.47.27

288

at t fråga och att svara

Gerber, Alan S., Green, Donald P. & Shachar, Ron. 2003. ”Voting May Be Habit-forming: Evidence from a Randomized Field Experiment”, American Journal of political Science 47, No 3.

Gerring, John. 2005. ”Causation: A Unified Framework for the Social Sciences”, Journal of Theoretical Politics 17(2): 163–198.

Gilje, Nils & Grimen, Harald. 1992. Samhällsvetenskapens förutsättningar. Göteborg: Daida­ los.

Gill, Jeff. 1999. ”The Insignificance of Null Hypothesis Significance Testing”, Political Research Quarterly 52(3): 647–674.

Glaeser, Edward L., Laibson, David I., Sceinkman, José A. & Soutter, Christine L. 2000. ”Measuring Trust”, The Quarterly Journal of Economics (August 2000): 811–846.

Goldmann, Kjell. 1978. Det internationella politiska systemet. En teori och dess begränsningar.

Stockholm: Aldus/Bonnier.

Gordon, Hans. 1970. Intervjumetodik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Gujarati, Damodar. 1995. Basic Econometrics. Third Edition. New york: McGraw-Hill.

Habermas, Jürgen. 1988. Samhällsvetenskapernas logik. Göteborg: Daidalos.

Hadenius, Axel. 1979. ”Från ämne till problem. Om konsten att fixera sin forskningsuppgift”.

Uppsala: Statsvetenskapliga institutionen, stencil.

Hadenius, Axel. 1984. ”Att belägga motiv”, i Hadenius, Axel, Henning, Roger & Holmström, Barry, Tre studier i politiskt beslutsfattande. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Hall, Peter. 2003. ”Aligning Ontology and Methodology in Comparative Politics”, i Mahoney, J. & Rueschemeyer, D., red. Comparative Historical Analysis in the Social Sciences. Cam­ bridge: Cambridge University Press.

Hamilton, Lawrence. 1992. Regression with Graphics: A Second Course in Applied Statistics.

Belmont, CA: Duxbury Press.

Heckman, James J. & Smith, Jeffrey A. 1995. Assessing the Case for Social Experiments. The Journal of Economic Perspectives 9, no. 2: 85–110.

Hedström, Peter & Swedberg, Richard, red. 1998. Social Mechanisms: An Analytical Approach to Social Theory. Cambridge: Cambridge University Press.

Hellevik, Ottar. 1991. Forskningsmetode i Sociologi og Statsvidenskap. Oslo: Universitetsfor­ laget.

Hempel, Carl. 1965. Aspects of Scientific Explanation and other Essays in the Philosophy of Science. New York: Free Press.

Hermansson, Jörgen. 1984. Kommunism på svenska? SKP/VPK:s idéutveckling efter Kom­ intern. Uppsala: Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga Föreningen, 99.

Hermansson, Jörgen. 1990. Spelteorins nytta: Om rationalitet i vetenskap och politik. Stock­ holm: Almqvist & Wiksell International.

Hermansson, Jörgen, Lund, Anna, Svensson, Torsten & Öberg, PerOla. 1999. Avkorpora­tivi­ sering och lobbyism – konturerna till en ny politisk modell. SOU 1999: 121.

Holland, Paul. 1986. ”Statistics and Causal Inference”, Journal of the American Statistical Associa­tion 81: 945–960.

Hollis, Martin & Smith, Steve. 1990. Explaining and Understanding International Relations.

Oxford: Clarendon Press.

Holm, Håkan J. & Danielsson, Anders. 2005. ”Tropic Trust versus Nordic trust: Experimental Evidence from Tanzania and Sweden”, The Economic Journal 115 (April): 505–532.

Att fraga-Referenser.indd 288

06-11-01 09.47.28

referenser

289

Holmberg, Sören & Peterson, Olof. 1980. Inom felmarginalen: En bok om politiska opinions­ under­sökningar. Stockholm: Liber.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. 1991. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hume, David. 2003 (1739–49). Treatise on Human Nature. New York, Dover Publications.

Hume, David. 2004 (1748). An enquiry Concerning Human Understanding. New York, Dover Publications.

Humphreys, Paul. 1989. The Chances of Explanation: Causal Explanation in the Social, Med­ ical, and Physical Sciences. Princeton: Princeton University Press.

Huntington, Samuel. 1991. The Third Wave. Democratization in the Late Twentieth Century.

Norman & London: University of Oklahoma Press.

Johansson, Joakim. 2000. SAF och den svenska modellen. En studie av uppbrottet från för­valt­ nings­korpo­ratismen 1982–91. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

King, Gary. 1986. ”How Not to Lie with Statistics: Avoiding Common Mistakes in Quantitative Political Science”, American Journal of Political Science 30: 666–687.

King, Gary. 1990a. ”On Political Methodology”, Political Analysis 2: 1–29.

King, Gary. 1990b. ”Stochastic Variation: A Comment on Lewis-Beck and Skalaban’s ’The Rsquared’”, Political Analysis 2: 185–200.

King, Gary, Keohane, Robert & Verba, Sidney. 1994. Designing Social Inquiry. Scientific In­ ference in Qualitative Research. Princeton: Princeton University Press.

Kirk, Jerome & Miller, Marc, L. 1986. Reliability and Validity in Qualitative Research. Sage University Paper series on Qualitative Methods, 1. Beverly Hills, CA: Sage.

Kiser, Edward. 1996. ”The Revival of Narrative in Historical Sociology: What Rational Choice Theory Can Contribute”. Politics & Society 24(3): 249–71.

Kumlin, Staffan & Rothstein, Bo. 2005. Making and Breaking Social Capital. The Impact of Welfare-State Institutions. Comparative Political Studies 38, no. 4: 339–365.

Langlet, Pieter & Wärneryd, Bo. 1985. Att fråga. Om frågekonstruktion vid intervju- och en­ kät­un­der­sökningar. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Lanz, Annika. 1993. Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Leege, David & Francis, Wayne L. 1974. Political Research. Design, Measurement and Ana­ lysis. New York: Basic Books.

Lewin, Leif. 1967. Planhushållningsdebatten. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Lewis, David. 1993 [1973]. ”Causation”, i Sosa, E. & Tooley, M., red. Causation. Oxford: Ox­ ford University Press [Reprinted from Journal of Philosophy 70: 556–567].

Lewis-Beck, Michael. 1980. Applied Regression: An Introduction. Sage University Paper series on Quantitative Applications in the Social Sciences, 07-022. Beverly Hills & London: Sage.

Lewis-Beck, Michael & Skalaban, Andrew. 1990. ”The R-squared: Some Straight Talk”, Politi­ cal Analysis 2: 153–171.

Lieberman, Evan. 2005. ”Nested Analysis as a Mixed-Method Strategy for Comparative Re­ search”, American Political Science Review 99(3): 435–452.

Lieberson, Stanley. 1985. Making it Count: The Improvement of Social Research and Theory.

Berkeley: University of California Press.

Lieberson, Stanley. 1991. ”Small N’s and Big Conclusions: An Examination of the Reasoning in Comparative Case Studies Based on a Small Number of Cases”, Social Forces 70(2): 307– 320. (Även tryckt som kapitel 4 i Ragin, C. & Becker, H., red. What is a Case? Exploring the Foundations of Social Inquiry. Cambridge: Cambridge University press, 1992.)

Att fraga-Referenser.indd 289

06-11-01 09.47.28

290

at t fråga och att svara

Lijphart, Arendt. 1971. ”Comparative Politics and the Comparative Method”, American Politi­ cal Science Review 65: 682–693.

Lijphart, Arendt. 1975. ”The Comparable-cases Strategy in Comparative Research”, Compara­ tive Political Studies 8, no. 2: 158–165.

Linz, Juan 1990. ”The Perils of Presidentialism”, Journal of Democracy 1(1): 51–69.

Little, David. 1991. Varieties of Social Explanation. An Introduction to the Philosophy of Social Science. Boulder, Colorado: Westview Press.

Lohr, Sharon. 1999. Sampling: Design and Analysis. Pacific Grove, CA: Duxbury Press.

Mahoney, James. 2003. ”Strategies of Causal Assessment in Comprative Historical Ana­lysis”, i Mahoney, J. & Rueschemeyer, D., red. Comparative Historical Analysis in the Social Sciences. Cambridge: Cambridge University Press.

Mahoney, J. & Rueschemeyer, D., red. 2003. Comparative Historical Analysis in the Social Sciences. Cambridge: Cambridge University Press.

Malnes, Raino. 1997. Filosofi för statsvetare. Lund: Studentlitteratur.

Manicas, Peter. 1987. A History & Philosophy of the Social Sciences. Oxford: Basil Blackwell.

Marc-Wogau, Konrad. 1983. Filosofin genom tiderna: Filosofiska strömningar efter 1950.

Stock­­holm: Bonniers.

Marini, Margaret Mooney & Singer, Burton. 1988. ”Causality in the Social Sciences”, i Clogg, C., red. Sociological Methodology vol. 18. Washington: American Sociological Associa­tion.

Martin, Lisa. 1992. Coercive Cooperation: Explaining Multilateral Economic Sanctions. ­Prince­ton: Princeton University Press.

McKeown, Timothy. 1999. ”Case Studies and the Statistical Worldview”, International Orga­ niza­tion 53(1): 161–190. (Även tryckt som kapitel 9 i Brady & Collier 1994.)

Merriam, Sharan. 1994. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Michels, Robert. 1983 [1915]. Organisationer och demokrati – en sociologisk studie av de oligar­kiska tendenserna i vår tids demokrati. Stockholm: Ratio.

Milgram, Stanley. 1974. Obedience to Authority: An Experimental View. London: Tavistock.

Mill, John Stuart. 1967 [1843]. A System of Logic: Ratiocinative and Inductive. Toronto: University of Toronto Press.

Munck, Gerardo L. & Verkuilen, Jay. 2002. ”Conceptualizing and Measuring Democracy: Evaluating Alternative Indices”, Comparative Political Studies 35(1): 5–34.

Newman, Isadore & Benz, Carolyn R. 1998. Qualitative-Quantitative Research Methodology: Exploring the Interactive Continuum. Carbondale, Illinois: Southern Illinois University Press.

Nørretranders, Tor. 1993. Märk världen. En bok om vetenskap och intuition. Stockholm: Alba.

Panebianco, Angelo. 1988. Political Parties: Organization and Power. Cambridge: Cambridge University Press.

Pedersen, Mogens. 1977. ”Om den rette brug af historiska materialer i statskunskaben: Nogle didaktiske overvejelser”, i Festskrift til professor Erik Rasmussen. Aarhus: Politica.

Pennings, Paul., Keman, Hans, & Kleinnijenhuis, Jan. 1999. Doing Research in Political Science. London: Sage.

Peterson, Olof. 1987. Metaforernas makt. Stockholm: Carlssons.

Peterson, Olof, Westholm, Anders & Blomberg, Göran. 1989. Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons.

Petersson, Olof & Söderlind, Donald. 1992. Förvaltningspolitik. Stockholm, Publica.

Att fraga-Referenser.indd 290

06-11-01 09.47.28

referenser

291

Plane, Donald R. & Gordon, Kenneth R. 1982. ”A Simple Proof of the Nonapplicability of the Central Limit Theorem to Finite Populations”, The American Statistician 36(3): 175–176.

Pontusson, Jonas. 1993. ”The Comparative Politics of Labor-Initiated Reforms. Swedish Cases of Success and Failure”, Comparative Politics 1993: 4: 548–578.

Popper, Karl. 1963. Conjectures and Refutations. The Growth of Scientific Knowledge. London & New York: Routledge.

Przeworski, Adam. 1985. Capitalism and Social Democracy. Cambridge: Cambridge University Press.

Przeworski, Adam & Teune, Henry. 1970. The Logic of Comparative Social Inquiry. New York: John Wiley & Sons.

Punch, Keith. 1998. Introduction to Social Research: Quantitative & Qualitative Approaches.

London: Sage.

Putnam, Robert. 1993. Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy. Princeton: Princeton University Press.

Ragin, Charles. 1987. The Comparative Method: Moving Beyond Qualitative and Quantitative Strategies. Berkeley: University of California Press.

Ragin, Charles. 2000. Fuzzy-Set Social Science. Chicago & London: The University of Chicago Press.

Repstad, Pål. 1993. Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Stu­ dent­littera­tur.

Rogowski, Ronald. 1995. ”The Role of Theory and Anomaly in Social-Scientific Inference”, American Political Science Review 89(2): 467–70. (Även tryckt som kapitel 5 i Brady & Collier 1994.)

Rosenau, Pauline Marie. 1992. Post-Modernism and the Social Sciences. Insights, Inroads and Intrusions. Princeton: Princeton University Press.

Rosenberg, Morris. 1968. The Logic of Survey Analysis. New York: Basic Books.

Rosengren, Karl Erik & Arvidsson, Peter. 1992. Sociologisk metodik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Rothstein, Bo. 1986. Den socialdemokratiska staten. Reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik. Lund: Arkiv.

Rothstein, Bo. 1992. ”Labor-market institutions and working-class strength”, i Steinmo, Sven, Thelen, Kathleen & Longstreth, Frank, red. Structuring Politics: Historical Institutionalism in Comparative Analysis: Cambridge: Cambridge University Press.

Rothstein, Bo. 1994. Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik.

Stockholm: SNS Förlag.

RRV 1994:5. Klusteranalys som hjälpmedel vid subjektivt urval. Stockholm. Riks­revisions­ver­ ket.

Sannerstedt, Anders. 1992. Förhandlingar i riksdagen. Lund: Lund University Press.

Sapsford, Roger & Jupp, Victor. 1996. Data Collection and Analysis. London: Sage Publi­ca­ tions.

Sartori, Giovanni 1970. ”Concept Misformation in Comparative Politics”, American Political Science Review 64, no. 4: 1033–53.

Shapere, Dudley. 1984. Reason and the Search for Knowledge. Investigations in the Philosophy of Science. Dordrecht: Reidel.

Shapiro, Ian & Wendt, Alexander. 1992. ”The Difference that Realism Makes: Social Science and the Politics of Consent”, Politics & Society 1992: 2: 197–223.

Att fraga-Referenser.indd 291

06-11-01 09.47.29

292

at t fråga och att svara

Sjöblom, Gunnar. 1968. Party Strategies in a Multiparty System. Lund: Studentlitteratur.

Skocpol, Theda & Somers, Margaret. 1980. ”The Uses of Comparative History in Macrosocial Inquiry”, Comparative Studies in Society and History 22, no. 2: 174–97.

Sosa, E. & Tolley, M., red. 1993. Causation. Oxford: Oxford University Press.

Spector, Paul E. 1981. Research Designs. Quantitative Applications in the Social Sciences, vol.

23. Sage.

Steiner, Jürg & Dorff, Robert H. 1980. A Theory of Political Decision Modes. Intraparty Deci­ sion Making in Switzerland. Chapel Hill: The University of North Carolina Press.

Stephens, John. 1979. The Transition from Capitalism to Socialism. London: Macmillan.

Stolle, Dietlind, Hooghe, Marc & Michelletti, Michelle. 2005. ”Politics in the Supermarket.

Political Consumerism as a form of political Participation”, International Political Science Review 26, 3 (2005).

Sugden, R.A., Smith, T.M.F. & Jones, R.P. 2000. ”Cochran’s rule for simple random sampling”, Journal of the Royal Statistical Society B, 62(Part 4): 787–793.

Svensson, Torsten. 1994. Socialdemokratins dominans. En studie av den svenska social­demo­ kratins partistrategi. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Svensson, Torsten. 1996. Novemberrevolutionen – Om rationalitet och makt i beslutet att av­ reglera kreditmarknaden 1985. Finansdepartementet, Rapport till ESO (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi) Ds 1996: 37.

Svensson, Torsten, Mabuchi, Masaru & Kamikawa, Ryunoshin. 2006. ”Managing the Bank-System Crisis in Coordinated Market Economies: Institutions and Blame Avoidance Strategies in Sweden and Japan” 2. Governance 19(1): 43–74.

Svensson, Torsten & Öberg, PerOla. 2005. ”How are Coordinated Market Economies Co­ ordinated? Evidence from Sweden”, West European Politics 28, No. 5: 1075–1100.

Tashakkori, Abbas & Teddlie, Charles. 1998. Mixed Methodology: Combining Qualitative and Quantitative Approaches. Thousand Oaks: Sage.

Teorell, Jan. 1998. Demokrati eller fåtalsvälde. Om beslutsfattande i partiorganisationer. Upp­ sala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Tingsten, Herbert. 1941. Idékritik. Stockholm: Bonniers.

Torstendahl, Rolf. 1971. Introduktion till historieforskningen. Historia som vetenskap. Stock­ holm: Natur & Kultur.

Trost, Jan. 2001. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vedung, Evert. 1976. ”The Comparative Method and John Stuart Mill’s Canons of Induction”, ur Uppsala University 500 Years, 7, Acta Universitatis Upsaliensis.

Vedung, Evert. 1977. Det rationella politiska samtalet. Hur politiska budskap tolkas, ordnas och prövas. Stockholm: Aldus.

Vedung, Evert. 1982. ”Jämförande metod”, i Lindahl, R., red. Utländska politiska system.

Andra upplagan. Lund: Dialog.

Vedung, Evert. 1991. Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur.

Verba, Sidney. 1967. ”Some Dilemmas in Comparative Research”, World Politics 20: 111– 127.

Verba, Sidney, Nie, Norman H. & Kim, Jae-on. 1978. Participation and political equality: a seven-nation comparison. Cambridge: Cambridge University press.

Westholm, Anders. 1991. The Political Heritage. Testing Theories of Family Socialization and Generational Change. Uppsala Universitet.

Att fraga-Referenser.indd 292

06-11-01 09.47.29

referenser

293

Winter, Jenny. 1992. Problemformulering, undersökning och rapport. Stockholm: Almqvist & Wicksell.

Wonnacott, Thomas & Wonnacott, Ronald. 1990. Introductory Statistics. Fifth Edition. New York: John Wiley. von Wright, George Henrik. 1971. Explanation and Understanding. London: Routledge & Kegan Paul.

Yin, Robert K. 1989. Case Study Research: Design and Methods. London: Sage. Ödman, Per-Johan. 1979. Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stock­ holm: Almquist & Wiksell.

Att fraga-Referenser.indd 293

06-11-01 09.47.29

Sakregister abduktion 51–53 analysenhet 26 anpassning (graden av) 172– 181, 200–203, 207f., 211 asymmetriskt sambandsmått 177 autokorrelation 209 avsikt 65, 250 avvikande fall 275

epistemologi 12, 217 etiska överväganden 19 evidens 279 ex post facto-studie 80 existerande källa 87 experiment 74 − klassiskt 75 extensiv studie 80, 266f. extern validitet 69

begrepp 35–43 beroende (se källkritiska kriterier, variabel) beskrivning 10–13, 22–27, 30–33, 98–125 betydelse 102 bivariat analys 159

fallstudie – beskrivande 98–106 − enstaka 82 – förklarande 221–263 − jämförande 82, 236–246 felmarginal (se konfidensintervall) felterm 173, 178, 191, 200– 202, 209f. fokusgrupp 90 forskningsetik 19 frekvenstabell − absolut 112 − relativ 112f. − relativt betingad 161 fundamentala orsaks­inferens­ problemet 28, 65, 165 föreställning 65, 250 förförståelse 101 förkastningsområde 139–143, 149, 212 förklarad varians (andel) 173– 177, 180f., 201–203 förklaring 10–13, 22, 27–33, 60–68, 159–263 förklaringskraft 177, 179–181, 200–203, 207f., 211, 241 förståelse 32

Carl Hempels ”allmänna lag”teori 60 centrala gränsvärdessatsen 130–132, 139, 144, 147, 209f., 217 centralitet 113 (se även källkritiska kriterier) centralitetsmått 114 centralmoment 113 conceptual stretching 237 datainsamlingsmetod 87–91 datamatris 92 deduktion 10, 49–53 definition – nominell 38 – operationell 39 – uppräknande 38 determinism 61, 217, 241 deterministisk orsaksteori 61 dikotomi 109 direkt effekt 184–186, 195, 197 direktobservation 87–89 diskret variabel 108 dummyvariabel 146 empirisk konsekvens 50 enkät 90f. ensidigt test 141, 149, 212

Att fraga-Register.indd 294

generaliserbarhet − deskriptiv 68 − kausal 70 generalisering − analytisk 238 − empirisk 44f., 126, 137, 150–156, 215–217, 238, 253 − teoretisk 44–46, 238

generaliseringsfel − osystematiskt 69, 129, 214 − systematiskt 69, 127, 214 giltighetsprövning 29 hermeneutik 25, 99 heteroskedasticitet 109 hypotes 43f. hypotetisk-deduktiv metod 48–53, 99–101, 138, 156 idealtyp 42f. idiografisk 11, 40 idiosynkratisk 173, 202, 216f., 241f., 246, indikator 55 indirekt effekt 187–191, 193, 196f., 207, 271 induktion 11, 49–53 inferens 278f.

– deskriptiv 55, 267–270 – kausal 55, 64, 270–273 inomvetenskapligt kriterium 18 intensiv studie 80, 226f intention 65, 250 intentional förklaring 66, 250–259 interaktionseffekt 195, 230 intercept 167, 173, 191f. intern validitet 69 intersubjektivitet 54, 280f. intervallestimering 128–137, 144f., 149f., 214f. intervallskala 107–112, 209, 264 intervallskattning (se inter­vall­ estimering) intervju 89f. isolering 64, 77f., 80, 159, 162, 183, 185, 187, 192, 199, 204–208, 222, 226– 232, 243–246, 257, 261, 271 kausal effekt 165, 168f., 176 kausal mekanism (se meka­ nism)

06-11-22 11.30.14

sakregister

kausal representativitet 70 kausal skattningsprecision 70 kausaldiagram 185f., 188, 190, 197 kausalitet 27, 59–68 klassifikationsschema 24 klusteranalys 153f., 230–232, 234 klusterurval 85 konfidensintervall 128f., 135–137, 149f., 214f konfidensnivå (se säkerhets­ nivå) konstant (se intercept) konstanthållning 185, 193f., 211, 228, 231, 244 kontinuerlig variabel 108 kontrafaktisk orsaksteori 62 kontrafaktisk skillnad 64, 159, 162, 165f., 168, 226–232, 239–242, 250–255, 270 kontrafinalitet 260 kontroll (för) (se konstant­ hållning) kontrollvariabel 185, 203–208 korrelation 176f. korrelationskoefficient 176f. korrigerad förklarad varians 201 kritisk rationalism 282 kritiskt värde 128f., 136, 141, 143, 149f., 218 kumulativitet 18, 35, 281f. kumulering (se kumula­tivitet) kvalitativ metod 11, 264–266 kvalitativt variationsindex 117 kvantitativ metod 11, 264–266 kvasiexperiment 79 kvoturval 86 källkritiska kriterier 104–106 − beroende 106 − närhet i rum (centralitet) 104, 106 − närhet i tid (samtidighet) 104, 106 − tendens 106 − äkthet 104 least likely-metoden 154 likformig fördelning 120f.

Att fraga-Register.indd 295

linjär regressionsanalys 164– 181, 191–218 linjärt samband 171 longitudinell undersökning 80f. makronivå 66, 259f. mani­pula­tion (experi­men­tell) 77 materialinsamlingsmetoder 87–91 maximalt olika fall-metoden 156 medelvärde 114 median 114 mekanism 32, 62–68, 77, 176, 183, 188, 191, 196, 206f., 224f., 229, 232, 234, 245–261, 271–277 mekanismspårning (se processpårning) method of agreement 222, 225–229, 232, 234, 240 method of difference 222, 225–229, 231, 234, 239 metod 17 metodologi 12 metodologisk individualism 67 mikronivå 66, 259f. minstakvadratmetoden 167 modalvärde (se typvärde) most different systems design 155, 232–235 most likely-metoden 154 motiv 65, 250 motivförklaring 66, 250–259 multikollinearitet 211 multipel regression 191–218 multivariat analys 160 mätfel − osystematiskt 56–59, 202f., 209, 216–218, 241, 267–270 − systematiskt 55–59, 267– 270 naturliga experiment 79 nollhypotes 138–150, 210, 212f.

295

nollsamband 162 nominalskala 107 nomotetisk 10, 40 normalfördelning 130–132, 147–150, 216–218 normerat mått 119 närhet (se källkritiska kriterier) oberoende (se källkritiska kriterier, variabel) objektivitet 54, 280 observation − deltagande 88 − passiv 88 observerbar implikation 50 obundet sannolikhetsurval 85 ontologi 41, 67, 217 ontologisk individualism 67 operationalisering 39, 55–63 ordinalskala 107–112 orsaksanalys 27 orsaksförklaring (se för­ klaring) orsakskonstaterande 63f., 206, 246, orsakskriterier 59–65, 239– 246, 250–259 orsaksmekanism (se meka­ nism) osäkerhet 279f. osystematisk (se mätfel, generaliseringsfel) panelundersökning 81 passning (se anpassning) perfekt samband 162 population 44–48, 68–70, 119, 126, 130–137, 152–154, 230–232 – oändlig 136 – ändlig 136 prediktion 32 probabilism 61, 217, 241 − epistemologisk 217 − ontologisk 217 probabilistisk orsaksteori 61 process tracing (se pro­cess­ spårning) processpårning 247–261

06-11-22 11.30.15

296

s a kR egister

proportion 146 pseudoexperiment 79 punktdiagram 166 punktestimering 127–129, 149, 214 punktskattning (se punkt­ estimering) p-värde 142f., 213 realism 279 regressionskoefficienten 167– 172, 176f., 180f., 191–200, 210f. regressionslinjen 166–181, 223, 275–277 regressionsstandardfelet 178– 181, 201–203, 210f. relativism 279 reliabilitet 55–59, 267–270 (se även mätfel, osystematiskt) representativitet 69 residual (se felterm) rimlighetsprövning 29 risknivå 128f., 134f., 139, 142, 149, 212 räta linjens ekvation 167 samband 26f., 60–67, 159– 220, 223, 233f, 239–246, 254, 261, 271f. sambands riktning 171, 176, 212 samtida samvariation 194, 196f., 205, 207, 242f., 257 samtidighet (se källkritiska kriterier) sannolikhetsfördelning 139, 147f., 216 sannolikhetsurval 85–87 selection bias (se urvals­ skevhet) semantiska triangeln 37 semantik 37 signifikans – statistisk 213f.

– substantiell 213f. signifikansnivå (se risknivå) signifikanstest 137–150, 208–218 singulär orsaksteori 61 självselektion 86

Att fraga-Register.indd 296

skalnivå 107–113, 264f. skattningsprecision 69f., 129f., 154, 214 skevhet 113, 116f., 122f., 133 slumpmässig indelning 77 slumpmässigt urval 84–87 snöbollsurval 86 spridning 113, 117–122, 124, 129–132, 147f., 178–181, 201f., 209, 211 spuriöst samband 61, 186– 189, 193–195, 204f., 243f., 247f., 257 standardavvikelse 113, 118– 122, 124, 147f., 178–181 standardfel 210f., 214, 218 statistisk inferens 126–150, 208–218 strategiskt urval 84, 150–156, 221–235 stratifierat urval 84–86 strukturell förklaring 65–68, 259f., 272, 277 suppressor-variabel 194, 196f., 204 symmetrisk fördelning 122f., 130–132, 147 symmetriskt sambandsmått 177 systematisk (se mätfel, generaliseringsfel) säkerhetsnivå 128, 135, 139–141, 143–146, 149f., 212–215 tabellanalys 160–164, 184– 191 tendens (se källkritiska kriterier) teori − beskrivande 44 − förklaringsteori (kausal) 44 teorianknytning 44–53 teoriprövning 10, 12, 48–53, 236–239, 275 teoriutveckling 10, 12, 48–53, 236–239, 275 testvärde 132, 138f., 142f., 148f., 210, 212 t-fördelning 128, 131, 133, 148, 210

tidsordning 64, 77, 159, 161, 175, 188, 225, 229, 232, 234f., 242f., 245, 255f., 270–273, 275 tidsserie 81 tillfällighetsurval 85–87 tolerans 211 tolkningslära 98–104 tvåsidigt test 141–143, 149, 212 tvärsnittsundersökning 80 typ I-fel 140, 212 typ II-fel 140, 146, 212 typvärde 114–118 undersökningsstrategier 73–83 univariat analys 159 upprepade tvärsnitt 81 urvalsmetoder 83–87 urvalsskevhet 222–225 utomvetenskapligt kri­te­rium 18 utsträckning 109–111, 209 – oändlig 109 – ändlig 109 utvärdering 30 validitet 55–59, 267–270 variabel 24–26 − beroende 29 − gemensam bakomliggande 188 − kvalitativ 107 − kvantitativ 108 − mellanliggande 187 − oberoende 29 variabelvärde 24–26 varians 113, 122, 175 variationsbredd 113, 118 variationskoefficient 113, 121f., 124 värdering 12, 22, 29–31 återläggning 136f. äkthet (se källkritiska kriterier) ändlighetskorrektion 136f., 212

06-11-22 11.30.15

Att fråga och att svara ISBN 978-91-47-07432-7 © 2007 Författarna och Liber AB Redaktör: Peter Söderholm Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Vikström Sättning: LundaText AB Upplaga 1:5 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Livonia Print, Lettland 2020

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Jan Teorell är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Torsten Svensson är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Att fråga och att svara

Den här boken är avsedd som en lättfattlig introduktion till frågandets och svarandets konst inom samhällsvetenskaperna.

Samhällsvetenskaperna har under de senaste decennierna alltmer kommit att präglas av en boskillnad mellan ¨kvantitativ¨ och ¨kvalitativ¨ metod. Bokens huvudsyfte är att visa att de grundläggande vetenskapliga kriterierna egentligen inte skiljer sig mellan dessa perspektiv. Vare sig man använder statistik eller studerar fall utgår man från samma grundläggande vetenskapliga logik. Fallstudiens och den statistiska undersökningens styrkor och svagheter kompletterar dessutom varandra.

I boken introduceras alla de centrala stegen i uppläggningen av en egen undersökning: frågeformulering, teorianknytning, begreppsprecisering, och genomförande av själva undersökningen.

Tonvikten ligger dock på tekniker för att tolka och analysera ett empiriskt material.

Boken är i första hand avsedd för studerande på grundläggande och avancerad nivå inom samhällsvetenskap på universitet och högskolor, men fungerar också väl för den som i sitt arbete inom förvaltning och organisationer behöver använda sig av samhällsvetenskaplig metod.

TEORELL & SVENSSON

Vi formulerar frågor och besvarar dem på många olika sätt. Det kan röra sig om allt från att konsultera ett uppslagsverk hemma i vardagsrummet till att genomföra en utredning eller författa en vetenskaplig avhandling. Att skriva uppsats inom ramen för en universitetsutbildning handlar i grunden om samma sak: Att fråga och att svara.

Att fråga och att svara

JAN TEORELL

TORSTEN SVENSSON

Samhällsvetenskaplig metod

Best.nr 47-07432-7

Tryck.nr 47-07432-7-04

Liber

Att fraga o svara - omslag.indd 1

2020-11-18 09:13