1
En fluga landade på vattenglaset. Wisting viftade bort den och satte sig i skuggan under parasollet. Han drack halva glaset och tittade efter på mobilen hur många steg han gått. Appen hade fått det till nästan fyra tusen, och klockan var inte ens tolv. De flesta hade registrerats medan han gick fram och tillbaka på tomten med gräsklipparen. Målet var att gå tio tusen steg varje dag under semestern, men han var nere på ett genomsnitt av knappt åtta. Några år innan Ingrid dog hade de fått var sin stegräknare av Thomas i julklapp. Det var en liten digital sak som skulle fästas i bältet eller byxlinningen precis vid höften. Den registrerade rörelser i höftpartiet som steg. De första veckorna tävlade han och Ingrid om vem som kunde gå längst. Så småningom hamnade räkneverket i en låda, men mobilen hade han alltid med sig. Han kisade mot skärmen och öppnade webbläsaren. Det skrevs om Agnete Roll. Hon hade försvunnit samma dag som Wisting gick på semester, men inte anmälts saknad förrän två dagar senare. De första artiklarna som dök upp hade handlat om sökinsatsen. Men för varje nyhetsuppdatering framstod det hela allt mindre som ett vanligt försvinnande. Det hade börjat likna något annat. Något som Wisting sett förut. Nu var det inte längre den operativa chefen som berättade vilka områden som genomsökts. Ärendet hade gått in i en ny fas och det var Nils Hammer som uttalade sig. På tre ställen i artikeln refererade lokaljournalisten till Hammer som tillför ordnad chef vid utredningsavdelningen. 5