Artiklar: Den kemiska industrin växer fram 66 – 67
Fotografins tidiga historia 70
Några framgångsrika svenska industrier 68 – 69
Några milstolpar i kemins historia 71 Sammanfattning
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Kemi 3
Innehåll
Studieuppgifterna är indelade i tre svårighetsgrader.
Svart numrering: Uppgifter som främst ger en repetition av faktadelen. Enkla räkneuppgifter.
Blå numrering: Något svårare räkneuppgifter eller uppgifter där svaret inte direkt utläses ur faktadelen.
Röd numrering: Uppgifter som kräver betydligt mer.
Vad betyder ★ ?
Eleverna ska ofta svara på frågor av typen ”vilken slutsats kan du dra av detta försök?” Andra frågor anknyter visserligen till laborationen men svaret kan inte direkt utläsas av resultatet av försöket.
Denna typ av frågor har markerats med en blå stjärna: ★
Eleven ska försöka svara på frågan, och i andra hand söka svaret i faktadelen. Vissa uppgifter kräver dessutom att läraren hjälper till att reda ut begreppen.
Övriga foton: Pronto/Bertil Karpsten; Shutterstock
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
1.Provrör2.Provrörsställ3.Trefot med trådnät4.Bägare5.Mätglas6.Droppflaska7.E-kolv8.Porslinsskepp9.Urglas10.Porslinsskål 11.Dropprör12.Glasskål13.Triangel14.Degel med lock15.Spatel16.Degeltång17.Smältskopa18.Provrörshållare.
Läs på etiketten. Namnen på många kemikalier är lätta att förväxla. Läs varningstexten!
Använd sked! Ta aldrig kemikalier med fingrarna. Ämnet kan vara frätande eller ge missfärgning av huden.
Använd skyddsglasögon. De flesta kemikalier är skadliga för ögonen. Använd alltid skyddsglasögon när det finns risk att vätskor kan stänka.
Smaka aldrig på ett ämne om inte läraren klart sagt ifrån att du kan göra det. Häll aldrig tillbaka kemikalier i förvaringsburke n. Läraren visar var använda kemikalier ska förvaras.
Hitta aldrig på egna experiment! Följ noga bokens och lärarens anvisningar.
Frätande vätskor kan skada dina ögon, din hud och dina kläder. Använd därför både skyddsglasögon och skyddskläder (förkläde eller överdragsrock) när du gör försök med frätande vätskor. Om du får frätande vätska på huden, ska du genast spola med vatten. Kontakta omedelbart läraren om du råkar spilla ut frätande vätska. Eld och uppvärmning. Använd provrörshållare. Se till att provrörets öppning inte är riktad mot dig själv eller någon kamrat, då du värmer kemikalier i provrör. Brandfarliga vätskor får inte användas i närheten av öppen låga! Många vätskor avger osynliga, brännbara gaser som sprider sig långt från flaskan. Var försiktig med löst hängande hår, när du använder öppen låga.
Kommer du ihåg?
1.Nästan alla ämnen kan förekomma i tre tillstånd. Vilka är de och vad är det som avgör vilket tillstånd ämnet är i?
2.Hur kan du ta reda på om ett föremål är gjort av järn?
3.Vad menas med att en lösning är mättad?
4.Vilken tydlig skillnad är det på lösning och slamning?
5.Vad menas med emulsion? Ge exempel.
6.Vilka gaser består luften av och ungefär hur mycket av varje gas?
7.Vad menas med en legering?
8.Vad består legeringarna brons respektive mässing av?
9.Om man har vatten som är förorenat av jord och fasta partiklar, kan man rena det genom sedimentering och dekantering. Hur går detta till?
10.Hur går filtrering till och vilken typ av föroreningar kan man ta bort med denna metod?
11.Beskriv hur man kan rena vatten från salter och andra lösta ämnen genom destillering.
12.Vad är det för skillnad mellan en kemisk förening och en blandning?
13.Vad menas med en fysikalisk förändring?
14.Vilket grundämne ingår i alla oxider?
15.Vad är rost och vilket kemiskt namn bör det ha?
16.Vad menas med ärg?
17.Vad menas med galvanisering och varför galvaniserar man?
18.När kol brinner i syre bildas förbränningsgaser. Vad blir det för gas om syretillgången är riklig respektive ej tillräcklig? Vilka egenskaper har gaserna?
19.Vad kallas ”diväteoxid” med ett annat namn?
20.Hur omvandlas en atom till en positiv jon?
21.Vad skiljer en jonförening från en molekylförening? Ge exempel på en jonförening och en molekylförening.
22.Hur kan man ta reda på om en gas som bildats vid ett experiment är syrgas, koldioxid eller vätgas?
23.Nämn några syror som kan finnas i frukt och bär.
24.Vilka är de tre vanligaste starka syrorna och vilka formler har de?
25.Vilken syra kommer du att tänka på när du ser SIV och vad menas med ordet?
26.Ge exempel på några basiska ämnen.
27.Ge några exempel på produkter som ofta innehåller basiska ämnen.
28.Hur kan man ta reda på om en lösning är sur, basisk eller neutral? Hur anger man surhetsgrad?
29.Vad menas med sura respektive basiska oxider? Ge exempel.
30.Ge exempel på några indikatorer och på hur de reagerar.
31.Hur kan man minska skadeverkningarna i en försurad sjö?
32.Salter kan framställas på tre sätt. Vilka?
33.Vilket kemiskt namn och formel har vanligt koksalt?
34.Vad kallas salter som bildas av saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, kolsyra, fosforsyra?
35.Kalciumkarbonat förekommer i naturen i två former. Vilka?
36.Vad menas med hårt vatten och vilken nackdel har det?
37.Hur bildas salmiak, vad är dess kemiska namn och vad kan det användas till?
38.Vad menas med organisk kemi?
39.Vad innebär torrdestillation av trä?
40.Ge exempel på användningsområden för aktivt kol.
41.I vilka former förekommer rent kol?
42.Vad menas med kolväten?
43.Räkna upp några ämnen ur metanserien.
44.Hur många bindningsmöjligheter har en kolatom och vad innebär detta?
45.Varför ritar man strukturformler?
46.Vilken formel har metan och vilka grundämnen ingår?
47.Vad menas med mättade kolväten?
48.Vad brukar etyn kallas och vad kan det användas till?
49.Vad är fraktionerad destillation?
50.Nämn några egenskaper som de flesta alkoholer har gemensamt.
51.Vad kallas metanol för ibland och varför har det fått det namnet?
52.Vilken kemisk beteckning och vilket kolväte har metanol?
53.Ange namn, beteckning och stamkolväte för den alkohol som används i spritdrycker.
54.Vad är det för skillnad i kemisk byggnad mellan envärda och tvåvärda alkoholer?
55.Fruktessenser tillhör en speciell grupp ämnen. Vilken?
56.Nämn ett par användningsområden för nitroglycerin.
57.Vad händer i växterna vid fotosyntesen?
58.I vilka två huvudgrupper indelar man socker?
59.Vilken speciell inverkan på kroppen har druvsocker?
60.Vad menas med en katalysator?
61.Vad används reagensstickor till?
62.Ge ett par exempel på produkter som innehåller mycket stärkelse.
63.Vilka grundämnen ingår i både stärkelse och cellulosa?
64.Fettsyrorna kan vara av tre slag. Vilka?
65.Vad kallas proteiner för med ett annat namn och vilka grundämnen ingår i alla proteiner?
66.Vad menas med att ett ämne koagulerar?
67.Varför tillsätter man berikningsmedel i livsmedel? Ge några fler exempel på grupper av livsmedelstillsatser.
68.Vad är samlingsnamnet på de ämnen som ingår i alla tvättmedel och vilken uppgift har de?
69.Hur gör man tvål?
70.När man tillverkar plast utgår man från ämnen med små molekyler. Vad kallas dessa och vad händer med dessa vid polymerisation?
71.Vilka två huvudgrupper av plast finns det och vad är den största skillnaden mellan dem?
72.Vad menas med kompositmaterial?
73.Vad kallas metoden att göra rågummi mer tåligt mot värme och kyla?
74.Vad har papper som framställts av kemisk pappersmassa för egenskaper?
75.Nämn fyra beståndsdelar i målarfärg.
76.Vilket ämne ingår i allt glas?
77.Vad ingår i cement respektive betong?
Eld och brand
Kunskapen om hur man gör upp eld och hur man kan dra nytta av elden har haft en avgörande betydelse för mänsklighetens utveckling. Sedan urminnes tider har man utnyttjat elden för att få värme och ljus. Även idag är ett liv utan eld praktiskt taget omöjligt. I stora delar av världen måste fortfarande matlagning ske över öppen eld. I vår del av världen används elden bland annat för uppvärmning av bostäder. Vi njuter också av värmen från brasan i den öppna spisen eller från lägerelden.
Även om elden är till stor nytta och glädje, kan den snabbt förvandlas till en fruktansvärd fiende om vi inte handskas försiktigt med den. Genom bränder och explosioner omkommer varje år många människor och stora värden går till spillo vid eldsvådor och skogsbränder.
Elden har i alla tider omgetts med en viss mystik. Filosoferna i antikens Grekland trodde att all materia bestod av fyra "grundämnen" eller så kallade element. De fyra elementen var jord, vatten, luft och eld. Man trodde att "atomerna" i jord var små kuber, som låg tätt intill varandra. Atomerna i elden hade vassa hörn och kanter. Därför kunde eldatomerna borra sig igenom praktiskt taget alla ämnen. Man trodde att små mängder eld fanns i allting. När ett vedträ brunnit upp så hade alla eldatomerna förbrukats. Askan som blev kvar trodde man till största delen bestod av jord.
Ämnen som brinner oxideras
Idag vet vi att alla ämnen består av atomer och när ett ämne brinner så sker en kemisk reaktion mellan det brännbara ämnet och syre. Det brännbara ämnet oxideras. Vid reaktionen frigörs energi i form av värme. För att starta reaktionen måste det brännbara ämnet först upphettas.
För att eld ska kunna uppstå måste tre villkor vara uppfyllda:
1.Det ska finnas ett brännbart ämne.
2.Det ska finnas syre.
3.Det brännbara ämnet måste upphettas tillräckligt mycket.
Dessa tre villkor kan man visa med en figur som kallas "brandtriangeln".
Fasta brännbara ämnen
Många fasta ämnen som exempelvis trä och papper avger brännbara gaser när de upphettas. När sådana ämnen brinner med öppen låga, är det inte själva ämnet som brinner, utan de gaser som bildas vid upphettningen. Detta ser man tydligt på bilden till höger. Lågan befinner sig en bit ovanför tändstickan.
Ljuset från starkt lysande lågor kommer dels från de brinnande gaserna, dels från små glödande kolpartiklar som bildas i lågan vid förbränningen.
En del fasta brännbara ämnen, som exempelvis träkol, avger inte några brännbara gaser. Sådana ämnen brinner därför inte med märkbar låga utan de oxideras i stället direkt av luftens syre. Man ser endast att ämnet glöder
SYRE VÄRME BRÄNSLE
Antändningstemperatur
Den temperatur då ett ämne börjar brinna kallas ämnets antändningstemperatur Normalt använder man lågan från exempelvis en tändsticka för att tända eld. Vissa brännbara ämnen kan emellertid antändas utan att det finns någon låga i närheten. Ämnen som papper och trä har så låg antändningstemperatur att de kan antändas av heta föremål som skorstensrör, avgasrör, kokplattor, strykjärn eller liknande.
Självantändning
En del ämnen, bland annat sågspån och linolja, oxideras även vid normal rumstemperatur. Det bildas då värme, som i regel leds bort till omgivningen. Om man har en stor hög sågspån leds emellertid inte värmen bort lika lätt. Inne i högen kan därför temperaturen stiga och till slut nå upp till träets antändningstemperatur. Sågspånen börjar då brinna genom självantändning
Självantändning kan också ske exempelvis i kolhögar och i fuktig halm. Även tyg eller trassel som är indränkt med olja kan börja brinna genom självantändning. Sådant avfall ska därför kastas i speciella plåtkärl med lock.
Brännbara vätskor–flampunkt
Brännbara vätskor brinner inte direkt utan genom att det bildas brännbara ångor ovanför vätskeytan. Med flampunkt menas den temperatur, då en vätska börjar avge ångor som kan antändas. Vätskor som eter, aceton och T-röd avdunstar, d.v.s. avger sådana ångor redan vid temperaturer långt under rumstemperatur. Bensin avger brännbara ångor vid så låg temperatur som –30°C. Därför ska man aldrig ha någon låga i närheten, om man har bensin i ett öppet kärl. Av samma anledning är rökning strängt förbjuden på bensinmackar.
Vätskor som fotogen och eldningsolja har så hög flampunkt, att de måste uppvärmas för att kunna brinna. De är alltså mindre brandfarliga än exempelvis bensin. Brännbara vätskor indelas i olika brandklasser efter sin flampunkt. De vätskor som tillhör brandklass1 är mest brandfarliga, d.v.s. de har lägst flampunkt.
Lättantändliga ångor
De ångor som avges av brännbara vätskor är i allmänhet tyngre än luft. Ångorna från en vätska i ett öppet kärl kan därför ’’rinna’’ ner på golvet och även vidare till våningen under. På så sätt kan ångorna förflytta sig långa sträckor och sedan antändas av exempelvis en gnista från en elektrisk kontakt.
När man använder tändvätska för att antända grillkol, ska tändvätskan sprutas på grillkolen innan man antänder kolen. Spruta aldrig tändvätska direkt på glöderna.
Använd heller aldrig någon annan vätska än tändvätska. Många allvarliga olyckor med svåra brännskador har inträffat, när man sprutat exempelvis bensin eller T-röd på glödande kol. Dessa vätskor har så låg flampunkt att det omedelbart bildas stora mängder brännbara ångor som brinner explosionsartat.
500
asfalt
ämnen.
etanol, T-röd stearin
skrivpapper torv
svavel trä tidningspapper
vit fosfor
Brandklass och flampunkt för några olika vätskor °C
Brännbara gaser är mycket lättantändliga. När de är blandade med luft, behövs endast en svag gnista för att blandningen ska brinna explosionsartat.
Många svåra olyckor har inträffat i samband med hantering av exempelvis gaser som acetylen och gasol. Gasol är en gas som är tyngre än luft. Om det uppstår en läcka på gasolanläggningen i en husvagn eller i en båt, samlas gasen vid golvet eller längst ner i båten utan att man märker det. Där ligger gasen kvar som en ständig explosionsfara. För att minska risken för olyckor placerar man gasoltuben i ett utrymme isolerat från vagnens inre eller på husvagnens utsida.
Syre behövs vid förbränning
När ett ämne brinner förbrukas syre. För att hålla elden vid liv måste nytt syre tillföras hela tiden. När man ska tända en brasa, bör därför veden läggas så glest, att luften lätt kan strömma igenom. Förbränningen sker snabbare, om man dessutom tillför ytterligare syre genom att blåsa på elden. Om lufttillförseln är dålig, blir förbränningen ofullständig. Det bildas då koloxid (kolmonoxid) och andra giftiga gaser.
Även damm kan brinna
I vissa industrilokaler bildas damm som svävar omkring i luften. Även om dammet består av ämnen som normalt inte är särskilt brandfarliga, kan det antändas och brinna explosionsartat. Detta beror på att varje liten dammpartikel är helt omgiven av luft, så att den har riklig tillgång till syre. Alla partiklarna antänds nästan samtidigt, så att det sker en dammexplosion. På så sätt har också vanligt mjöl orsakat svåra explosioner i kvarnar då mjöldamm antänts.
Även vätskor med hög flampunkt kan antändas vid vanlig rumstemperatur, om de först finfördelas till mycket små droppar. Detta sker bland annat i en oljepanna. Där finfördelas oljan i ett munstycke, så att det bildas en oljedimma som lätt kan antändas.
Syrerika ämnen
All förbränning sker intensivare ju större syretillförseln är. Det finns vissa ämnen som är särskilt syrerika, exempelvis salpeter, KNO3 Svartkrut, som bland annat används i fyrverkeripjäser, innehåller salpeter. När svartkrut antänds, avger salpetern syre så att övriga ämnen i krutet brinner upp mycket hastigt. Om krutladdningen är innesluten i ett tätt hölje, blir trycket från förbränningsgaserna så stort, att det sker en explosion.
Brand och brandsläckning
För att släcka en brand räcker det med att avlägsna en av förutsättningarna för eld. Det finns därför tre olika metoder, nämligen kylning, kvävning och lämpning. Ofta använder man en kombination av dessa tre. Exempelvis får man vid vattensläckning en kombination av kylning och kvävning.
Kylning
Temperaturen sänks så att den blir lägre än det brinnande ämnets antändningstemperatur. Vanligen sker detta med vatten.
Kvävning
Man utestänger eller minskar lufttillförseln (syretillförseln) så att elden dämpas eller kvävs. Om det uppstår brand i bostaden, ska man stänga fönster och dörrar så att elden får mindre syre.
Lämpning
Kylning
Kvävning Lämpning
Vid lämpning röjer man undan brännbara ämnen som finns i närheten. Så småningom slocknar elden i brist på bränsle. Vid skogsbränder gör man ibland så kallade brandgator. Man hugger då ner träd så att den del av skogen som står i brand avskiljs från den övriga skogen. Brandgatorna är således också en form av lämpning. Vid bränder ska man givetvis i första hand föra bort gastuber, bensindunkar eller andra föremål som är särskilt brandfarliga.
BRÄNSLE
BRÄNSLE
Brand i hemmet
Ofta orsakas bränder i hemmet av söndriga eller felaktigt använda elektriska apparater, brinnande stearinljus som lämnas utan tillsyn eller av barn som leker med tändstickor. Bränder uppstår också ofta på grund av att man låtit gardiner, klädesplagg eller andra brännbara material hänga över heta elektriska element. Sängrökning är tyvärr en alltför vanlig orsak till många bränder–ofta med dödlig utgång.
Värmen från en liten pyrande brandhärd kan upphetta omgivande material, så att de börjar glöda utan att det uppstår någon öppen låga. Det utvecklas emellertid brännbara gaser, som sprider sig i rummet. Gaserna kan också sprida sig genom ventilationskanaler eller på annat sätt till andra delar av byggnaden. Om man öppnar en dörr eller ett fönster i ett rum med brännbara gaser, strömmar det in extra syre. Elden kan då flamma upp explosionsartat och övertända hela byggnaden på ett ögonblick.
Vid brand i hemmet är det i allmänhet möbler, mattor, gardiner och liknande som brinner. Många material i möbler och annan inredning är tillverkade av olika slags plaster, som är mycket lättantändliga. När sådana plaster brinner, kan de avge gaser som är mycket farliga att inandas.
Redan i en pyrande brandhärd utvecklas giftiga gaser, bland annat koloxid. En sovande märker inte gaserna utan kan förgiftas innan branden ens brutit ut. Det är därför mycket viktigt att ha brandvarnare i bostaden. En brandvarnare reagerar både för brandrök och för de osynliga gaser som utvecklas när det brinner.
Släckning av småbränder
Bäst släcker man brand i trä och tyg genom att kyla ner de brinnande föremålen med vatten. Detta kan ske med vattnet från en vattenslang eller en typ av brandsläckare som kallas vattensläckare. Den består av en vattenbehållare med en liten gastub som innehåller koldioxid under högt tryck. När brandsläckaren används pressas vattnet ut med hjälp av trycket från koldioxiden. OBS! Vattnet ska sprutas på brandhärden och inte på lågorna! Kom ihåg att många material kan vara glödande under lång tid. Därför ska man vara på sin vakt även sedan elden ser ut att vara släckt. Den kan snabbt blossa upp på nytt.
Brand i matfett
Om en stekpanna med matfett blir kvarglömd på en het spisplatta, avger fettet brännbara gaser. Den heta plattan antänder lätt gaserna som då brinner med stora, sotande lågor.
OBS! Man får aldrig försöka släcka eld i matfett med vatten!
Det brinnande fettets temperatur är mycket högre än vattnets kokpunkt. Vatten som hälls på fettet kommer därför direkt i häftig kokning, varvid mängder av små brinnande fettdroppar slungas ut i luften och sprider elden ytterligare. Bäst kväver man elden genom att försiktigt lägga på ett lock.
Brand i kläderna
Om det börjar brinna i kläderna på en person måste man handla snabbt. Eld i kläder av syntetiska material sprider sig mycket fort. Eftersom lågorna alltid stiger uppåt och då kan skada ansiktet, måste personen omedelbart läggas ner. I första hand ska man använda vatten för att släcka brand i kläderna. Om det inte finns omedelbar tillgång till vatten, kan man släcka branden genom att kväva den med en matta, filt eller liknande. Varje hem borde vara utrustat med en så kallad brandfilt, som är tillverkad av ett material som inte kan brinna. För att minska brännskador ska man så fort som möjligt försöka få tag i vatten och kyla huden och de heta plaggen.
Brand i olja, bensin och kemikalier
De flesta bränder som uppstår i hemmet kan i ett tidigt skede släckas med vatten eller genom kvävning. Brand i olja och bensin kan däremot inte släckas med vatten. Dessa vätskor är nämligen lättare än vatten och flyter därför upp och fortsätter att brinna ovanpå vattnet. För att släcka sådana bränder används skumsläckare, pulversläckare eller kolsyresläckare.
Skumsläckaren består av en stålbehållare, som är fylld med släckmedel under högt tryck.
Släckmedlet består av vatten och något tvättmedelsliknande ämne. Vid användningen sprutar släckaren ut skum, som lägger sig som ett täcke över elden. Eftersom syretillförseln då kraftigt minskar, sker släckningen genom att elden kvävs.
Skumsläckaren släcker bränder i material som trä och papp, men även brand i olja och bensin.
Pulversläckare innehåller ett fint pulver, som huvudsakligen består av natriumvätekarbonat, NaHCO3. Pulvret sprutas ut under högt tryck med hjälp av koldioxid. Vid sprutning bildas ett kraftigt pulvermoln, som snabbt täcker brandhärden. Värmen gör att pulvret sönderdelas till bland annat koldioxid och vatten. Därigenom släcks elden både genom kvävning och kylning. Släckpulvret är inte elektriskt ledande. Därför lämpar sig pulversläckaren väl för att släcka bränder i elapparater och elektriska installationer. En nackdel med pulversläckaren är att pulvret lätt sprider sig till angränsande utrymmen. Där kan det under lång tid ställa till skada eftersom pulvret fräter på möbler, textilier, elektriska ledningar m.m.
I en kolsyresläckare finns koldioxid under mycket högt tryck. Då släckaren används pressas koldioxiden ut genom munstycket. Koldioxiden är tyngre än luft och lägger sig som ett kvävande hölje över elden. Eftersom koldioxiden dessutom är mycket kall då den lämnar släckaren, får man även en kylande verkan. Kolsyresläckare lämpar sig för släckning av brand i vätskor och gaser samt i elektriska anläggningar.
Sammanfattning
För att eld ska uppstå måste det finnas ett brännbart ämne och tillgång till syre. Det brännbara ämnet måste dessutom upphettas tillräckligt mycket.
Den temperatur då ett ämne börjar brinna kallas ämnets antändningstemperatur
Den temperatur då en vätska börjar avge brännbara ångor kallas vätskans flampunkt. Vid ofullständig förbränning (brist på syre) bildas den giftiga gasen koloxid (kolmonoxid).
Finfördelade ämnen, som exempelvis mjöl, kan orsaka dammexplosioner
Eld kan släckas genom kylning, kvävning eller lämpning.
Brandvarnare reagerar både för brandrök och osynliga förbränningsgaser.
En lämplig typ av brandsläckare för hemmen är vattensläckaren.
Brand i kläderna kan släckas med vatten eller genom kvävning med exempelvis en matta eller filt.
Brand i matfett, t.ex. i en stekpanna, får aldrig släckas med vatten. Lägg i stället på ett lock!
Brand i olja och bensin kan inte släckas med vatten. Sådana bränder släcks med hjälp av skumsläckare, pulversläckare eller kolsyresläckare.
Nya farosymboler, faropiktogram för märkning
Alla farliga kemiska produkter ska vara tydligt märkta med farosymbol (faropiktogram) samt risk- och skyddsinformation på svenska.
Märkningen informerar om skador som kan uppstå vid användning. Fram till 1 juni 2015 gäller två märkningssystem parallellt. På sikt ska den nya märkningen med röd ram gälla i hela världen.
Explosiv
Produkten är explosiv och kan explodera om den utsätts för slag, friktion, gnistor eller värme. Måste hanteras varsamt.
Brandfarlig
Produkten är brandfarlig och kan brinna våldsamt vid antändning eller värmetillförsel. Vissa produkter utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten eller självantänder i luft.
Oxiderande
Produkten orsakar reaktion, brand eller explosion i kontakt med brännbara ämnen eller material.
Gas under tryck
Produkten är en trycksatt eller kraftigt nedkyld gas. Behållaren kan explodera vid yttre brand.
Frätande
Produkten ger frätskador på hud, matstrupe och ögon, eller andra allvarliga ögonskador. Används också för produkter som är korrosiva för metaller.
Giftig
Produkten ger livshotande skador vid inandning, hudkontakt eller förtäring.
Skadlig
Produkten är skadlig vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Används också för produkter som ger allergi vid hudkontakt, som irriterar hud, ögon eller luftvägar eller ger narkosverkan.
Äldre farosymboler
Extremt/Mycket brandfarlig
Hälsofarlig
Produkten kan ge ärftlig genetisk skada, cancer, fosterskador eller störa fortplantningen. Används också för produkter som ger allergi vid inandning eller andra allvarliga skador vid enstaka eller upprepad exponering.
MiljöfarligExplosivMycket giftig/ Giftig
Miljöfarlig
Produkten är giftig för vattenmiljön på kort eller lång sikt. Ska förvaras och användas så att produkten och avfallet inte skadar miljön.
1.Håll en bit fosfor med en degeltång mot en mörk bakgrund. Vad bildas kring fosforbiten?
Vad beror detta på?
2.Lägg en ytterst liten bit fosfor (betydligt mindre än en ärta) på en upp och nedvänd degel. Värm en glasstav något i en låga. Staven behöver inte vara varmare än att man kan ta på den utan att bränna sig. Vidrör sedan fosforbiten med glasstaven. Vad händer och vad visar detta?
3.Häll xylen till 2 cm höjd i ett provrör. Lös lite fosfor (ärtstor bit) i vätskan. Lägg en bit filtrerpapper på triangeln. Fukta papperet med fosforlösningen. Vad händer när lösningen torkat?
Diskutera i klassen och försök komma på en förklaring.
4.Lägg lite finkrossad kaliumpermanganat på en järnplåt eller liknande. Samla kemikalien till en liten hög och gör en grop i högen. Häll lite glycerol i gropen. Vad händer efter en stund?
Diskutera i klassen och försök komma på en förklaring.
L03.Elevförsök
Materiel:Brännare, trefot, triangel, degel med lock, degeltång, termometer, sked. Kemikalie:Lacknafta.
Väl ventilerad lokal!
* Vad menas med en vätskas flampunkt?
Du ska nu bestämma flampunkten för lacknafta
1.Placera degeln som i figuren och häll vatten i degeln så att vattenytan kommer ett par millimeter under kanten.
2.Häll sedan försiktigt en tesked lacknafta på vattenytan. Se till att du inte spiller på degelns utsida!
Prova om ångorna från lacknafta kan antändas vid rumstemperatur.
Resultat:
3.Tänd brännaren och stäng luftventilen helt så att du får en flammande låga.
Placera brännaren så att lågan träffar degelns ena sida.
Så fort lacknaftan antänds stänger du brännaren och släcker lågan i degeln genom att lägga på degellocket. Ta bort degellocket och rör försiktigt om med termometern i vätskan. Vätskans temperatur är: ...............................
4.Fortsätt sedan att röra om med termometern. När temperaturen sjunkit 2° tar du upp termometern och försöker på nytt antända lacknaftan.
Om lacknaftan börjar brinna, släcker du lågan och gör ett nytt försök när temperaturen sjunkit ytterligare 2 grader. Upprepa detta tills det inte längre går att antända lacknaftan.
Kemikalier:Kaliumnitrat (salpeter), små bitar träkol, tidningspapper.
1.Häll 25 ml varmt vatten i en bägare. Lägg 2 tsk kaliumnitrat i vattnet.
Rör om en stund med glasstaven så att kaliumnitratet löser sig.
2.Riv av en bit tidningspapper (något mindre än trådnätet).
Doppa glasstaven i lösningen och rita bokstaven Y på papperet.
Börja vid papperets kant som i figuren.
3.Låt papperet torka. Lägg trådnätet på bordet och placera det torkade papperet på trådnätet.
4.Tänd brännaren. Använd degeltång och värm en spik i lågan. Fortsätt värma tills spiken glöder.
Rör sedan vid papperet med den glödande spiken. Börja vid kanten där du började rita.
Beskriv vad som händer och försök ge en förklaring:
Ta på skyddsglasögon
1.Lägg 1tsk kaliumnitrat i ett torrt, svårsmält provrör. Fäst provröret i ett stativ. Värm provröret tills kaliumnitratet smälter.
2.Ha en tuss glasull till hands. Släpp ner en liten bit träkol (stor som en ärta) i provröret och sätt tussen i provröret. Beskriv vad som händer och försök ge en förklaring:
1.Tänd ett värmeljus. Ställ en upp och nedvänd bägare över ljuset. Vad händer efter en stund? Förklara varför.
2.Ställ ett värmeljus vid ena kanten i en glasskål. Tänd ljuset.
3.Fyll en bägare till hälften med utspädd ättiksyra. Häll lite diskmedel i ättiksyran. Fyll en annan bägare till 1/3 med vatten. Lägg 3 tsk natriumvätekarbonat i vattnet och rör om med glasstaven.
4.Försök släcka ljuset genom att snabbt hälla lite av båda lösningarna samtidigt i glasskålen bredvid ljuset Vad händer? Förklara varför:
Natriumvätekarbonat + vatten
Ättiksyra+ diskmedel
* Ge exempel på någon typ av brand där denna släckningsmetod är lämplig:
* Vad kallas den släckningsmetod som innebär att man avlägsnar
1.Vilka tre förutsättningar måste finnas för att eld ska uppstå?...............................................................
2.Vad består lågan huvudsakligen av då ett fast ämne brinner?..................................................................
3.a)Vad menas med ett ämnes antändningstemperatur?............................................................................. ........................................................................................................................................................................................
b) Vad menas med en vätskas flampunkt?............................................................................................
c) Ge två exempel på vätskor som har låg flampunkt:.............................................................................
4. Om man röker vid en bensinmack då man tankar finns risk för explosion. Varför?.................................................
5. Förklara hur så kallade dammexplosioner kan uppstå :........................................................................... ..............................................................................................................................................................................................
6. Varför ska exempelvis trassel och tygtrasor som är indränkta med olja kastas i plåtkärl med lock? ..............................................................................................................................................................................................
7. Varför ska man absolut inte spruta bensin eller T-röd på glödande grillkol?....................................................
8. Varför kan en brand i en plastfabrik vara farligare än i en snickerifabrik?
9.Det finns tre huvudmetoder för brandsläckning. Ofta används en kombination av de tre metoderna.
a)Lämpning är en metod. Vad menas med lämpning?................................................................................
b)Vilka är de båda andra metoderna?..............................................................................................................................
10.Hur ska du rikta strålen om du ska släcka en brand med hjälp av en vattenslang eller en brandsläckare?
11.a)Beskriv hur du kan gå till väga för att släcka brand i kläderna om det inte finns tillgång till vatten.
b)Beskriv kortfattat hur man bör släcka en brand som uppstått i matfett (exempelvis i en stekpanna):
c) Varför får man absolut inte använda vatten för att släcka en sådan brand?......................................................
12. Nämn tre typer av brandsläckare:............................................................................................
Fysik 1
Materia
Krafter
Tid och rörelse
Ellärans grunder
Tryck
Solen och planeterna
Kemi 1
Ämnena omkring oss
Kemiska reaktioner
Syror och baser
Salter
Fysik 2
Arbete-Energi-Effekt
Värmelära
Meteorologi
Ellära-Magnetism
Optik
Akustik
Fysik 3
Mekanik
Elektronik
Atom- och kärnfysik
Astronomi
Energikällor
Kemi 2
Kolföreningar
Alkoholer-SyrorEstrar
Vardagens kemi
Några viktiga material
Lärarhandledningarna
Kemi 3
Eld och brand
Kemiska bindningar
Elektrokemi
Från malm till metall
Vår livsmiljö
Analys och beräkningar
I lärarhandledningarna finns kommentarer till laborationerna i faktaboken samt förslag till ytterligare elevförsök/lärardemonstrationer.
Lärarhandledningarna innehåller dessutom förslag till provuppgifter.
