Studieuppgifterna är indelade i tre svårighetsgrader.
Svart numrering: Uppgifter som främst ger en repetition av faktadelen.
Enkla räkneuppgifter.
Blå numrering: Något svårare räkneuppgifter eller uppgifter där svaret inte direkt utläses ur faktadelen.
Röd numrering: Uppgifter som kräver betydligt mer.
Vad betyder ★ ?
Eleverna ska ofta svara på frågor av typen ”vilken slutsats kan du dra av detta försök?” Andra frågor anknyter visserligen till laborationen men svaret kan inte direkt utläsas av resultatet av försöket.
Denna typ av frågor har markerats med en blå stjärna: ★
Eleven ska försöka svara på frågan, och i andra hand söka svaret i faktadelen. Vissa uppgifter kräver dessutom att läraren hjälper till att reda ut begreppen.
Övriga foton: Pronto/Bertil Karpsten; Shutterstock
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Att
Läs på etiketter
Kontrollera alltid att du verkligen tar rätt kemikalie. Namnen på många kemikalier är lätta att förväxla. Läs varningstexten!
Använd sked
Ta aldrig kemikalier med fingrarna. Ämnet kan vara frätande eller kan ge missfärgning av huden.
Förbud att smaka
Smaka aldrig på ett ämne om inte läraren klart sagt ifrån att du kan göra det.
Vätskor
Frätande vätskor kan skada dina ögon, din hud och dina kläder.
Använd därför både skyddsglasögon och skyddskläder (förkläde eller överdragsrock) när du gör försök med frätande vätskor.
Om du får frätande vätska på huden ska du genast spola med vatten. Kontakta omedelbart din lärare om du råkar spilla ut frätande vätska!
Förbud att hälla tillbaka Häll aldrig tillbaka kemikalier i förvaringsburken.
Läraren visar var använda kemikalier ska förvaras.
Använd skyddsglasögon
De flesta kemikalier är skadliga för ögonen. Använd alltid skyddsglasögon när det finns risk att vätskor kan stänka.
Förbud mot egna experiment Hitta aldrig på egna experiment. Följ noga bokens och lärarens anvisningar.
Eld och uppvärmning
Använd provrörshållare. Se till att provrörets öppning inte är riktad mot dig själv eller någon kamrat då du värmer kemikalier i provrör.
Brandfarliga vätskor får inte användas i närheten av öppen låga!
Många vätskor avger osynliga, brännbara gaser som kan sprida sig långt från flaskan.
Var försiktig med löst hängande hår när du använder öppen låga!
Farosymboler
Några ämnen och deras farosymboler:
Ammoniak lösning 2M
Kaliumhydroxid lösning 2M
Natriumhydroxid lösning 2M
Laborationsmaterial
Salpetersyra 2M
Salpetersyra konc
Saltsyra 2M
Saltsyra konc
Svavelsyra 2M
Svavelsyra konc
Ättiksyra 2M
Ättiksyra 4M
1.Provrör
2.Provrörsställ
3.Trefot med trådnät
4.Bägare 5.Mätglas 6.Droppflaska
10.Porslinsskål
11.Dropprör
12.Glasskål
13.Triangel
14.Degel med lock
15.Spatel
16.Degeltång
17.Smältskopa
18.Provrörshållare
Ämnena omkring oss
Vad är kemi?
När du hör ordet kemi, tänker du kanske på kokande vätskor och rök, som bolmar upp från kolvar och provrör i ett laboratorium. I själva verket har kemin funnits runt omkring oss i vårt vardagsliv sedan urminnes tider. Förmågan att använda olika material har spelat en stor roll för vår utveckling. Man kom tidigt underfund med, att växter kunde användas för att framställa mediciner och färgämnen. Olika bruksföremål tillverkades av lera, som sedan fick torka i solen. Efter hand började man bränna leran i elden och fick på så sätt keramik.
Med kemins hjälp kan ämnen förenas eller skiljas så att man får nya ämnen med andra egenskaper. Även i vår kropp sker kemiska förändringar. Vår föda omvandlas till ämnen som bygger upp hela vår kropp.
Kemisternas upptäckter ger oss bland annat bättre läkemedel, nya material och bättre avkastning inom jordbruket. När man tillverkar vissa kemiska produkter, bildas emellertid även ämnen som kan vara till skada för människor, djur och växtlighet. Förr i tiden släppte man helt enkelt ut dessa skadliga ämnen i luften eller i vattnet utan att tänka sig för. Det hände också att de grävdes ner i marken. Föroreningarna orsakade stora problem. Växter dog och vissa fiskarter antingen dog ut eller fick svårt att fortplanta sig. Hela vår livsmiljö tog skada.
I dag har vi större kunskaper om hur man kan ta hand om skadliga ämnen. Men vi vet inte tillräckligt. Därför måste vi lära oss mer om hur olika ämnen påverkar oss och vår omgivning.
De flesta ämnen du har omkring dig har framställts på kemisk väg. Plaster tillverkas huvudsakligen av olja, som innehåller bland annat kol och väte. Från gummiträdet kan man utvinna en vätska som kallas latex. Genom kemiska förändringar kan latex omvandlas till gummi. De flesta metaller framställs ur malm. Malm ser ut som sten, men är en förening av någon metall och andra ämnen. Genom kemiska processer kan man sönderdela malmen och utvinna ren metall. För att vattnet på en konstfrusen isbana ska frysa till is använder man kylaggregat. Kylan i aggregaten får man med hjälp av ett kemiskt ämne som heter ammoniak. Luften vi andas är en gasblandning som mest består av syre och kväve. I vår kropp tas syret till vara genom kemiska processer. Diskutera i klassen vilka detaljer på bilden ovan som framställts på kemisk väg! Ge också andra exempel på kemiska produkter, som vi träffar på i vår vardag!
Hur känner man igen ämnen?
För att vi ska kunna känna igen föremål och ämnen som vi har omkring oss, måste vi lägga märke till vissa egenskaper hos ämnena. Ibland räcker det med att se och känna på ett föremål för att förstå, vad det är gjort av. Man ser om ämnet är fast eller flytande. Man känner om det är hårt, mjukt eller segt, om ytan är slät eller skrovlig. Knackar man på ett dricksglas, kan man höra på klangen, om det är av glas eller plast. Vissa ämnen känner vi igen genom att de har någon typisk lukt eller färg.
De flesta metallerna, såsom järn, koppar, silver och guld, känner man igen på att ytan är hård och glänsande. Man säger att de har metallglans. Vissa metallföremål påverkas av luft och vatten så att de får en matt och missfärgad yta. Putsar man ytan, blir den åter blank och glänsande. Eftersom de flesta metallerna är tyngre än andra ämnen, märker man ibland på tyngden att man håller i ett metallföremål.
En del ämnen, som socker och salt, bildar kristaller. Kristallernas form kan vara till hjälp för att känna igen ämnet.
Bilden visar kraftigt förstorade sockerkristaller.
Många föremål i vår omgivning är tillverkade av plast. De är ofta ganska lätta och böjliga. Ytan är vanligen mjuk och känslig för repor. Det finns många olika slags plaster, som var och en har olika egenskaper. Gemensamt för alla plastföremål är, att plastmassan som används vid tillverkningen lätt kan färgas i nästan vilken färg som helst.
Smaka–men tänk dig för!
Genom att smaka på ett ämne kan du skilja på de fyra grundsmakerna salt, surt, sött och beskt. När du smakar på ett ämne, ska du endast ta något korn eller någon droppe som du lägger på tungspetsen. Eftersom kemiska ämnen kan vara giftiga eller frätande, ska du aldrig smaka på ett ämne, om du inte är helt säker på att det är oskadligt.
Lukta - men försiktigt!
Många ämnen som ättika, aceton och asfalt känner vi igen på lukten. Genom lukten kan vi som regel också avgöra om en matvara är färsk. För att lättare känna igen en lukt jämför vi den ofta med lukten från andra välkända ämnen. Lukten från en tvål kan du beskriva genom att säga "den här tvålen luktar tallbarr".
Läs varningstexten!
Förpackningar med produkter, som är giftiga, avger farliga gaser eller är farliga på annat sätt, ska vara försedda med varningssymboler.
Frätande Giftig Skadlig Brandfarlig
Innan du luktar på ett okänt ämne bör du först ta ett djupt andetag så att lungorna fylls med luft. Håll näsan på några centimeters avstånd och fläkta med handen ovanför öppningen. På så sätt blandas ångorna med luften så att du endast andas in en mindre dos av ämnet.
Många egenskaper kan vi alltså uppfatta med våra sinnen. För att säkert kunna känna igen ett ämne är det ofta nödvändigt att undersöka även andra egenskaper. Man kan exempelvis undersöka lösligheten i olika vätskor, ledningsförmågan, magnetiska egenskaper, kokpunkt och smältpunkt.
Tenn
Guld
Silver Koppar
Mässing
Löslighet
Om man har ett okänt ämne kan man undersöka, om det löser sig i något lösningsmedel. Vatten är i allmänhet det man prövar först. Många ämnen löser sig då lätt, medan andra ämnen är svårlösliga. Vissa ämnen löser sig inte alls i vatten, utan det måste till något annat. För att lösa asfaltfläckar och oljefläckar kan man använda förtunning eller lacknafta. Många lacker, liksom vissa plastsorter, löser sig i aceton.
Fast, flytande eller gas
Nästan alla ämnen kan finnas i tre olika former, nämligen fast , flytande och som gas. Ett ämne som du träffat på i alla tre formerna är vatten. Som du känner till, kan vatten även förekomma som is. Vatten och is är således kemiskt sett samma ämne. Om vi värmer vatten så mycket att det börjar koka, övergår det till gas eller som man brukar säga vattenånga. Även järn kan bli flytande, om det värms tillräckligt mycket. Om ett ämne är i fast form, flytande eller som gas beror således på temperaturen. Luften som vi andas är en blandning av olika ämnen, huvudsakligen kväve och syre. Även luft kan förekomma i alla tre formerna. Kyler man ner luft tillräckligt mycket, övergår den först till flytande form och vid ytterligare nerkylning stelnar den till ett fast ämne.
Smältpunkt och kokpunkt
Varje ämne har sin egen speciella smältpunkt och kokpunkt. Med smältpunkt menar man den temperatur då ett ämne smälter, vilket betyder att ämnet övergår från fast form till flytande form. Med kokpunkt menar man den temperatur då ett ämne kokar, d.v.s. då ämnet övergår från flytande form till gasform. Om man är osäker på vilket ämne man har att göra med, kan man få en viss hjälp genom att ta reda på ämnets smältpunkt och kokpunkt.
Ledningsförmåga
Några olika kokpunkter.
Några olika smältpunkter.
volfram järn koppar silver bly tenn aluminium
När man känner på ett föremål av metall, känns ytan oftast kall. Det beror på att metaller är bra värmeledare och därför leder bort värmen från huden. Om du doppar en sked av metall i varmt kaffe, känner du att skeden blir varm. Det beror på att värme från drycken leds genom metallen till din hand. Doppar du en plastsked i det varma kaffet, märker du att plast är en dålig värmeledare. Förmågan att leda elektricitet varierar också från ämne till ämne. De ämnen som leder elektricitet bra brukar kallas elektriska ledare. Dit hör metallerna. Ämnen som är dåliga ledare kallas isolatorer. Exempel på isolatorer är plast, glas, porslin och gummi. Det visar sig att ämnen som är goda värmeledare också leder elektricitet bra.
Magnetiska egenskaper
En del metaller, exempelvis järn och nickel, har magnetiska egenskaper. Om man prövar med en magnet, kan man därför lätt känna igen dessa ämnen. I figuren till höger ser vi hur gem av järn fastnar på magneten, medan gem av plast inte påverkas. Inom industrin utnyttjar man järnets magnetiska egenskaper, bland annat när man vill skilja vissa järnmalmer från omgivande bergarter eller då man vill sortera bort järnföremål ur sopor. Man använder då en kraftig magnet som drar till sig järn, men lämnar kvar föremål av andra material.
Enkel test av den elektriska ledningsförmågan.
Att blanda ämnen
Lösningar
Om vi häller lite socker i en bägare med vatten och rör om, ser det efter en stund ut som om sockret har försvunnit. Detta beror på att socker löser sig i vatten, vilket betyder att sockret delas upp i mycket små partiklar som är så små, att man inte kan se dem. Partiklarna fördelar sig lika i hela vattenmängden och sjunker inte till botten. Vi har fått en lösning. På samma sätt kan man lösa salt och många andra ämnen i vatten.
I en tepåse finns torkade teblad som innehåller olika smakämnen och färgämnen. När tepåsen sänks ner i en kopp med varmt vatten, löser sig dessa ämnen och fördelar sig jämnt i vattnet. Drickfärdigt te är alltså exempel på en lösning. I detta fall blev lösningen färgad, men precis som de flesta andra lösningar är den klar och genomskinlig.
Omättad och mättad lösning
Vill man lösa ett fast ämne i en vätska, går det snabbare om ämnet först krossas till ett fint pulver, som sedan rörs ner i vätskan. Vill man att ämnet ska lösa sig fortare, kan man röra om så att ämnet sprids i hela vätskan.
Om man endast löser en liten mängd av ett ämne, exempelvis salt, får man en utspädd lösning. Fortsätter man att hälla i mer salt, blir lösningen koncentrerad. Så länge det fortfarande går att lösa mer, säger man att lösningen är omättad. Till sist når man en gräns. Oavsett hur mycket man rör om, får man en bottensats av salt som inte löser sig. Lösningen har blivit mättad
Omättad, utspädd Mättad, koncentrerad (Det går ej att lösa mer)
Om man vill lösa mer av ett ämne i en lösning som redan är mättad, kan man värma lösningen. Ju högre temperatur lösningen får, desto mer av ämnet klarar den av att lösa. När lösningen sedan svalnar, får man emellertid tillbaka samma mängd av ämnet som en bottensats.
Slamningar
Om du häller kakao i vatten och rör om, svävar de små kakaopartiklarna omkring i vattnet utan att lösa sig. Du har fått en annan typ av blandning, som kallas slamning . Till en början är kakaoblandningen grumlig, men efter en stund sjunker kakaopartiklarna till botten. Detta gäller för alla slamningar. Antingen sjunker de uppslammade ämnena till botten eller flyter de upp till ytan.
En lösning är klar och genomskinlig. De lösta partiklarna håller sig svävande i vätskan. En slamning är grumlig. Partiklarna löser sig inte, utan de faller till botten eller stiger upp till ytan.
Emulsion
En speciell typ av blandning är emulsion. Den har stora likheter med en slamning. Skillnaden är, att i en slamning svävar det omkring fasta partiklar i en vätska, men i en emulsion svävar det omkring mycket små droppar av en annan vätska. Om man exempelvis försöker blanda matolja i vatten, så lägger sig matoljan i ett skikt ovanpå vattnet. Om man vispar om mycket kraftigt, finfördelas oljan och man kan se en stor mängd mycket små oljedroppar som svävar omkring i vattnet. Låter man blandningen stå en stund, flyter oljedropparna upp till ytan igen. Om man däremot lyckas finfördela oljan till oerhört små droppar, kan de hålla sig svävande i vattnet utan att flyta upp. Man har då fått en emulsion. En emulsion är alltså en blandning av två vätskor, som inte kan lösa sig i varandra. Ett exempel på en emulsion är mjölk. Mjölken innehåller oerhört små "fettkulor" som är uppslammade i vatten.
Lösning
Slamning
Olika lösningsmedel
Vatten
Vatten är vårt absolut vanligaste lösningsmedel. I naturen har vatten stor betydelse som lösningsmedel för växter och levande varelser. Växterna får näring genom att rötterna suger till sig vatten som innehåller lösta näringsämnen. Blodet i människokroppen består till största delen av vatten. Därför kan många livsviktiga ämnen, som koksalt och druvsocker, lösas i blodet och på så sätt transporteras till kroppens olika delar.
Även vissa vätskor, bland annat alkohol, kan lösas i vatten. Spolarvätska innehåller en alkohol som blandas med vatten och används till bilens vindrutespolare. På vintern häller man glykol i bilens kylarvatten, så att vattnet inte fryser och spränger sönder bilens kylsystem.
Bensin och vatten är två vätskor, som däremot inte löser sig i varandra. Vintertid är detta till nackdel för bilmotorerna. I bensintanken bildas nämligen ofta kondens i form av vattendroppar, som kan frysa till isproppar. Motorn blir då svårstartad och går ryckigt. För att råda bot på detta kan man hälla K-sprit i bensinen. K-spriten blandar sig med vattendropparna och förhindrar att vattnet fryser.
Andra lösningsmedel
Till en del målarfärger kan man använda vatten som lösningsmedel. Andra färgsorter kan endast lösas i lacknafta, aceton, förtunning, terpentin eller liknande. Man måste se till, att man har god luftväxling när sådana lösningsmedel används. De avger ångor som är farliga att inandas, eftersom de ger skador på nervsystemet och hjärnan. Det rätta lösningsmedlet för varje färg står angivet på burken.
Gaslösningar
Luften som vi andas är en blandning av flera olika gaser som är lösta i varandra. Förutom kväve (78%) och syre (21%) innehåller luften små mängder koldioxid, vattenånga och ädelgaser.
Luft löser sig ganska lätt i vatten. Vattendjur andas genom att gälarna tillgodogör sig det syre som finns löst i vattnet. När man värmer vatten i en kastrull på spisen, kan man se luftbubblor som bildas i vattnet långt innan det börjar koka. Bubblorna innehåller luft som varit löst i vattnet och som avgår när temperaturen stiger. Varmt vatten kan nämligen inte lösa lika mycket luft som kallt vatten.
Lösning tas upp av växterna
Salter och näringsämnen löses i vattnet
Även andra gaser än luft kan lösas i vatten. När man tillverkar kolsyrade läskedrycker, tillsätter man gasen koldioxid under högt tryck. Ju högre trycket är, desto mer koldioxid kan lösas i vattnet. När kapsylen tas av sjunker trycket i flaskan. Man ser då tydligt, hur gasen går ur lösningen–det bildas små bubblor som stiger upp till ytan.
Gaser löser sig lättare i vatten vid högt tryck och låg temperatur.
Regnvatten
Legeringar
Vi har nu konstaterat, att vissa fasta ämnen kan lösas i vätskor samt att en del vätskor och gaser kan blandas med varandra. Men även många metaller kan blandas med varandra eller med andra ämnen. Smälter man lite tenn i en bägare och tillsätter en bit bly, så smälter även blyet om man fortsätter att värma. Metallerna löser sig i varandra. Ämnen som framställs genom sammansmältning av metaller kallas legeringar
Som regel har legeringar andra egenskaper än de metaller som ingår. Legeringar blir ofta starkare och mer motståndskraftiga än metallerna är var för sig. Många metaller är för mjuka i rent tillstånd och därför förekommer de nästan alltid tillsammans med andra ämnen i någon legering. Järn är exempel på en sådan metall. När vi i dagligt tal säger, att ett föremål är av järn, så menar vi förmodligen stål och inte rent järn.
En vanlig legering är rostfritt stål . Detta material används inom industrin för tillverkning av sjukvårdsinstrument, maskindelar, rördetaljer m.m. Inom hushållen används rostfritt stål i bland annat diskbänkar, kastruller och bestick. Rostfritt stål består av metallerna järn, krom och nickel.
Ren koppar är en annan metall, som i rent tillstånd är mycket mjuk. Den egenskapen är bra när koppar används i elektriska ledningar och kablar. För att få ett hårt material kan koppar smältas samman med en mindre mängd tenn. Man får då en legering, som mycket lätt kan smältas och gjutas. Legeringen kallas brons och var för övrigt den legering, som våra förfäder först lyckades framställa.
Olika sätt att skilja ämnen
Smältpunkten i en legering blir ofta lägre än för de ämnen som ingår. Ett exempel på detta är lödtenn. Vanligt lödtenn, som är en legering av bly och tenn, smälter redan vid cirka 190°C, trots att smältpunkten för bly är 327°C och smältpunkten för tenn är 232°C.
L
LegeringBestår av dessa metaller
Brons koppar och tenn
Lödtennbly och tenn
Mässingkoppar och zink
Nysilver koppar, zink och nickel
Rostfritt ståljärn, krom och nickel
Ofta förekommer olika ämnen uppblandade eller lösta i vätskor. Vatten innehåller ofta ämnen, som man vill skilja ut för att använda i andra sammanhang. Vatten kan också innehålla föroreningar, som man helt enkelt vill bli av med för att få rent vatten. De vanligaste metoderna att separera (skilja ut) beståndsdelarna i en vätska är sedimentering, filtrering, destillering och indunstning.
Sedimentering
Vi tänker oss att vi har vatten som blivit förorenat av jord eller andra partiklar, som är uppslammade i vattnet. I mindre skala kan reningen gå till så att man häller det förorenade vattnet i en bägare. När bägaren fått stå en tid, sjunker de olösta partiklarna till botten. Detta kallas sedimentering. Man kan sedan försiktigt hälla över det renade vattnet i en annan bägare. Detta kallas dekantering.
Sedimentering i större skala sker i våra reningsverk. Här får vattnet först passera olika galler som tar bort de grövsta föroreningarna. Vattnet leds sedan in i stora sedimenteringsbassänger. Här avskiljs små fasta partiklar genom att de antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan.
Filtrering
Ett annat sätt att få bort partiklar, som är uppslammade i en vätska, är filtrering. Man häller då vätskan genom ett filter, vanligen papper av samma typ som filter för kaffebryggare. I sådant filtrerpapper finns mycket små hål, porer, som släpper igenom vätskan men stoppar de fasta partiklarna. Det som passerat filtret kallas filtrat. Vid rening av dricksvatten i stor skala filtreras vattnet genom att det får passera genom ett sandfilter. Detta består av ett tjockt lager sand, som finns på bottnen av en bassäng.
Destillering
Partiklar som är uppslammade i en vätska, kan man alltså avlägsna genom sedimentering eller filtrering. För att få bort ämnen som är lösta i vätskan, måste man tillgripa någon annan reningsmetod. En vanlig sådan reningsmetod är destillering. Vid destillering hälls vätskan som ska renas i en behållare och värms upp så att den kokar. Ångan som bildas strömmar ut genom ett rör, där den kyls ner och övergår till vätska igen. Man säger att ångan kondenseras. Salter och eventuellt uppslammade partiklar stannar emellertid kvar i behållaren. Vatten som renats på detta sätt kallas destillerat vatten. Eftersom det inte innehåller några lösta eller uppslammade ämnen, har destillerat vatten ingen smak.
Indunstning
Om man har saltvatten och endast vill skilja ut saltet utan att ta vara på vattnet, kan man låta vattnet avdunsta. I mindre skala kan man låta saltvattnet stå i en skål. Efter några dygn har vattnet avdunstat medan saltet finns kvar på skålens botten. Metoden kallas indunstning
Saliner
Havsvatten innehåller stor mängd lösta salter, huvudsakligen koksalt. Särskilt saltrika sjöar och hav finns bland annat i Israel, Spanien och Brasilien. Här utvinner man salt genom att stänga in saltvattnet i stora, grunda bassänger, så kallade saliner. Efter en tid har vattnet avdunstat, men saltet finns kvar och kan samlas upp på bassängernas botten.
Sammanfattning
Ämnen känns igen på egenskaper som smak, lukt, färg, löslighet, kristallform, kokpunkt och smältpunkt.
Ämnen kan förekomma i tre olika former, nämligen fast, flytande och som gas.
Metaller har metallglans och har förmåga att leda värme och elektricitet.
Metallerna järn och nickel påverkas av en magnet.
En slamning är grumlig. Partiklarna löser sig inte i vätskan utan faller till botten eller stiger upp till ytan.
En lösning är klar och genomskinlig. De lösta partiklarna håller sig svävande i vätskan.
I en omättad lösning kan man lösa mer av ämnet. I en mättad lösning går det inte att lösa mer.
En emulsion är en blandning av två vätskor som inte kan lösa sig i varandra.
Vatten är det vanligaste lösningsmedlet. Exempel på andra lösningsmedel är lacknafta, aceton, förtunning och terpentin.
En legering består av olika metaller som har smälts samman för att få andra egenskaper än metallerna har var för sig.
Luft består av 78% kväve och 21% syre. Resten är vattenånga, koldioxid och andra gaser.
Gaser löser sig lättare i en vätska vid högt tryck och låg temperatur.
Vanliga sätt att separera ämnen (skilja ämnen) är sedimentering, filtrering, destillering och indunstning.
Uppslammade ämnen kan skiljas från en vätska genom filtrering eller sedimentering. Ämnen som är lösta i en vätska kan skiljas ut genom destillering eller indunstning.
Kylvatten ut
Destillerat vatten
Vattenånga
Förorenat vatten
Kylvatten in
Nya farosymboler, faropiktogram för märkning
Alla farliga kemiska produkter ska vara tydligt märkta med farosymbol (faropiktogram) samt risk- och skyddsinformation på svenska.
Märkningen informerar om skador som kan uppstå vid användning. Fram till 1 juni 2015 gäller två märkningssystem parallellt. På sikt ska den nya märkningen med röd ram gälla i hela världen.
Explosiv
Produkten är explosiv och kan explodera om den utsätts för slag, friktion, gnistor eller värme. Måste hanteras varsamt.
Brandfarlig
Produkten är brandfarlig och kan brinna våldsamt vid antändning eller värmetillförsel. Vissa produkter utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten eller självantänder i luft.
Oxiderande
Produkten orsakar reaktion, brand eller explosion i kontakt med brännbara ämnen eller material.
Gas under tryck
Produkten är en trycksatt eller kraftigt nedkyld gas. Behållaren kan explodera vid yttre brand.
Frätande
Produkten ger frätskador på hud, matstrupe och ögon, eller andra allvarliga ögonskador. Används också för produkter som är korrosiva för metaller.
Giftig
Produkten ger livshotande skador vid inandning, hudkontakt eller förtäring.
Skadlig
Produkten är skadlig vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Används också för produkter som ger allergi vid hudkontakt, som irriterar hud, ögon eller luftvägar eller ger narkosverkan.
Äldre farosymboler
Extremt/Mycket brandfarlig
Hälsofarlig
Produkten kan ge ärftlig genetisk skada, cancer, fosterskador eller störa fortplantningen. Används också för produkter som ger allergi vid inandning eller andra allvarliga skador vid enstaka eller upprepad exponering.
MiljöfarligExplosivMycket giftig/ Giftig
Miljöfarlig
Produkten är giftig för vattenmiljön på kort eller lång sikt. Ska förvaras och användas så att produkten och avfallet inte skadar miljön.
FrätandeHälsoskadlig/ Irriterande
Måttligt hälsoskadlig
Oxiderande
Läs detta innan du börjar laborera!
För att bli duktig i kemi måste du göra en mängd olika experiment, som vi här kallar elevförsök eller laborationer. Att lära dig dra riktiga slutsatser av experimenten är en viktig del av studierna.
De flesta frågor som finns i anslutning till laborationerna kan du svara på genom att observera, vad som händer under laborationens gång.
Det finns emellertid vissa frågor som kräver, att du känner till motsvarande avsnitt i faktadelen. Om du glömt vad som står där, eller om läraren ännu inte behandlat ett visst avsnitt i faktadelen, är det meningen att du på egen hand ska bläddra tillbaka i boken och försöka svara på frågan.
Innan du börjar experimentera, ska du noga studera säkerhetsföreskrifterna på sidan2.
L01.Elevförsök: Gasolbrännaren
Materiel:Gasolbrännare, tändstickor, degeltång.
Du ska nu lära dig hur man handskas med en gasolbrännare. Gasolen förvaras i en stålbehållare, så kallad gastub.
Gasolen i tuben är flytande, men den övergår till gasform efterhand som den strömmar ur tuben.
Uppepågasoltubensitterenlitenkran (ventil).Närduöppnarkranen,strömmar gasol ut i slangen.
Att tända brännaren
När du öppnar kranen på brännaren, strömmar gasen ut genom ett tunt rör somsitterinutidetgrovabrännarröret.
Kontrollera att kranen på brännaren är stängd.
Öppna luftventilen till hälften. Öppna därefter kranen på gasoltuben.
Längst ner på brännarröret finns en liten öppning, en luftventil. När det strömmar ut gas genom det tunna brännarröret, sugs det in luft genom öppningen. Luftenhjälpertillattfåen effektivare förbränning av gasen.
Tänd en tändsticka och öppna sedan kranen på brännaren. För den brinnande stickan från sidan mot brännarrörets mynning. Var försiktig med löst hängande hår och kläder! Tänk på att lågan syns dåligt i solljus!
Reglera lågans storlek med kranen på brännaren. Studera hur lågan ändras, då du öppnar och stänger luftventilen.
Undersök olika delar av lågan
Öppna luftventilen. Använd degeltång och håll en avbränd tändsticka ett mycket kort ögonblick inuti lågan i läge A som i figuren.
Studera noga vilka delar av stickan som först blir brända. Markera i figuren.
Håll sedan stickan i läge B och iakttag den noga. Var i lågan är det varmast? Skriv ner dina iakttagelser:
Att släcka brännaren
När du släcker brännaren, ska alltid kranen på gasoltuben stängas först. Då fortsätter lågan att brinna, tills slangen är tömd på gas.
När lågan har slocknat, stänger du även kranen på brännaren.
Kran på gasoltub Brännarens kran
L02.Elevförsök Vilket ämne är det?
Förslag på ämnen att undersöka:Socker, koksalt, mjöl, järn, koppar, bly, tenn, kol, svavel, vatten, aceton, T-röd (etanol).
Smaka eller lukta aldrig på ett ämne, förrän du är säker på att det inte är giftigt eller frätande!
Du ska undersöka olika ämnen som läraren anvisar.
Anteckna så många egenskaper som du kan komma på för varje ämne.
Kontrollera i faktadelen om det finns egenskaper som du inte tänkt på.
Fyll en bägare till ungefär hälften med vatten. Häll i en sked salt. Rör om med glasstaven tills allt salt löst sig. "Smutsigt" vatten: Häll en sked kolpulver i samma bägare och rör om. Hur ser vätskan ut när du rört en stund?
Filtrerpapper
2. Filtrering:
Läraren visar hur filtrerpapperet ska vikas. Montera som i figuren. Rör om och häll det smutsiga vattnet långsamt ner i tratten.
Beskriv vad som händer: ..................................................................................................
* Vad kallas det som passerat filtrerpapperet?
* Är vätskan som passerat filtrerpapperet rent vatten, en slamning eller en lösning?
Hur kom du fram till det? ...............................................................................................
Om du hinner:
* Vad kan du göra för att få tillbaka saltet som du hällde i bägaren? Visa ditt förslag för läraren. Gör eventuellt försöket.
Innehållet i en kopp te har en gulbrun färg. Kan man få bort färgen genom filtrering? Gör eventuellt försöket.
Bägaren och all annan materiel som kommer i kontakt med kemikalierna måste vara mycket väl rengjorda!
1.Värm 1dl mjölk till kokning i en bägare. Rör om hela tiden. Värm försiktigt så att inte mjölken kokar över. Låt mjölken koka cirka 1minut. Släck sedan brännaren.
2.Häll i 1/4 tesked citronsyra och rör om. Vad händer?
Häll under omröring i ytterligare 1/4 tesked citronsyra.
3.Låt mjölken svalna några minuter och filtrera sedan. Beskriv filtratet, d.v.s. det som runnit ner i bägaren under:
4.Samla upp det som fastnat i filtrerpapperet och lägg det på ett urglas. Hur ser ämnet ut?
Smaksätt eventuellt osten med lite salt och kryddor.
Tratt
L07. Lärardemonstration / Elevförsök
Legering
Materiel:Trefot, brännare, plåt av aluminium eller koppar (minst 2mm tjock) med lätt uppböjda kanter . Övrigt:Små bitar av tenn, bly och lödtenn (utan flussmedel).
Se upp för smält metall som kan rinna av plåten! Flytande metall kan ge svåra brännskador. Plåten kan vara varm en lång stund efter att lågan släckts!
1.Lägg en liten bit tenn, bly och lödtenn nära varandra mitt på plåten.
Placera brännaren så att lågan träffar plåten mitt emellan metallbitarna
Justera snabbt lågan så att den precis rör vid plåten.
I vilken ordning smälter metallbitarna?
* 2.En av bitarna är en legering. Vad heter legeringen och vad består den av?
Hur är smältpunkten för denna legering jämfört med smältpunkten för metallerna som ingår?
L08. Lärardemonstration / Elevförsök
Osynlig skrift
Materiel:Brännare, degeltång, tändsticka, 5 numrerade bägare med lösningar vars innehåll anges i lärarhandledningen.
1.Doppa en tändsticka i lösningen i bägare 1 och skriv några ord på ett vitt papper. Gör likadant med lösningarna i bägare 2 och 3 (på olika papper). Låt skriften torka tills den blivit osynlig.
2.Skriften kan sedan "framkallas" genom att försiktigt fukta den med en bit hushållspapper som du först doppat i någon av lösningarna i bägare 4 och 5.
Undersök vilken framkallningsvätska som fungerar ihop med texten du skrivit på pappersarken.
3.Pröva också om texten blir synlig om du håller papperet med en degeltång och försiktigt värmer det över en låga.
Tillsätt lite jord och salt. Rör om så att saltet löser sig ordentligt.
Ställ ner en degel mitt i skålen.
2.Lägg en tunn plastfolie över skålen och vik över kanten så att folien sluter tätt.
Lägg ett litet föremål (t.ex. ett mynt) mitt på folien så att folien buktar ner en aning precis ovanför degeln.
3.Ställ undan skålen på en varm plats.
Vad har hänt efter några dagar?
Hur smakar innehållet i degeln?
* Försök förklara
Processen går fortare om du i stället placerar skålen på en trefot med trådnät och värmer mycket svagt
L10.Elevförsök
Vilka färger finns i kulspetspennan?
Materiel:Bägare (250 ml), sax, filtrerpapper, några kulspetspennor av olika fabrikat. Kemikalie: T-röd.
Du ska nu undersöka färgen i några kulspetspennor av olika fabrikat.
Pennorna bör ge ungefär samma färgnyans när du skriver på ett papper,
1.Häll vatten till ungefär 1cm höjd i en bägare.
Häll därefter lika mycket T-röd i bägaren.
2.Klipp ut en cirka 15 cm lång remsa av ett filtrerpapper.
Rita ett kort, kraftigt streck med varje kulspetspenna en bit från papperets ena kant.
3.Vik papperet och häng det över en blyertspenna så att det precis doppar ner i vätskan.
Strecken du ritat får inte doppa ner i vätskan!
Beskriv vad som händer: .................................................................................................................
* Förklara varför det blir så:
4.Vänd ryggen till och låt en kamrat välja en av de pennor du använt för att rita ett kraftigt streck på en ny pappersremsa. Hur kan du ta reda på vilken penna kamraten har använt?
Diskutera i klassen vilken nytta polisen kan ha av denna metod!
Tillsätt 2teskedar salt och rör om med glasstaven tills allt salt löst sig.
2.Montera materielen som i figuren.
Lösningen i bägaren ska du nu hälla över i kolven.
3.Värm kolven försiktigt tills vattnet börjar koka.
Låt vattnet koka en stund.
Viktigt! Innan du stänger brännaren, måste slangen tas upp ur provröret!
OBS! Slangen är mycket varm!
4.Vad har samlats i provröret?
* Försök förklara vad som hänt under försöket:
* Vad kallas vätskan som finns i provröret?
1. Denna symbol finns på en flaska som innehåller en viss vätska. Du ska använda vätskan på en laboration.
a)Vad betyder symbolen? ...................................................................................................................................
b)Ge två exempel på skyddsutrustning du ska använda när du handskas med vätskan:
2. a)Vad betyder denna symbol?
b)Nämn tre vätskor som ska vara märkta med symbolen:
3.Rita eller beskriv hur varningssymbolen ser ut för giftiga ämnen:
4.Vid kemiska experiment har man ofta vätskor i provrör som värms över en låga. Man använder då en provrörshållare. Förklara hur och varför provröret ska hållas på ett visst sätt:
5.Vad ska du omedelbart göra om du råkar få något frätande ämne på din hud?
6.Alla ämnen omkring dig har sitt ursprung i naturen. Av vilka råvaror från naturen kan man tillverka
a)plast?
c) metaller?
7.Nästan alla ämnen kan förekomma i tre olika former. a)Vilka?
b)bildäck?
b) Vad kan man göra för att ett ämne ska övergå från en form till en annan?
8.Nämn tre sätt att känna igen metaller:
9. a) Nämn tre egenskaper som både socker och salt har:
b) Nämn en egenskap som skiljer dem åt:
10.Nämn två enkla "knep" du kan använda för att ta reda på om exempelvis en blomvas är av glas eller plast:
11.Du har ett föremål som du vet är gjort av järn eller koppar. Föremålet är målat så att du inte kan se hur metallytan ser ut. Hur kan du göra för att enkelt ta reda på vilket material det är gjort av?
Studieuppgifter
12. Du har en flaska som innehåller eter och en annan flaska som innehåller aceton. Flaskorna saknar emellertid etiketter. För att undvika förväxling vill du veta vilken flaska som innehåller eter. Därför häller du upp lite av den ena vätskan i ett provrör och lika mycket av den andra vätskan i ett annat provrör. Sedan ställer du ner provrören i kokande vatten.
a) Hur kan du sedan med säkerhet säga vilket provrör som innehöll eter?
b) Hur hade man kunnat göra på ett enklare sätt?
13. Du lägger tre lika stora bitar av tenn, aluminium och bly på en plåt som hålls över en låga. Vilka ämnen smälter och i vilken ordning smälter bitarna, om plåtens temperatur är cirka 500°C?
14.a)Ge ett par exempel på ämnen som är elektriska ledare: ...............................................................................................
b)Vad menas med en isolator?
c)Ge några exempel på isolatorer:
15. a) Du har fått asfaltfläckar på kläderna. Nämn två lösningsmedel som du kan använda för att ta bort fläckarna:
b) Ge exempel på ämnen som löser sig i aceton:
16.a)Vi tänker oss att du häller socker i vatten och rör om. Undan för undan häller du i mer socker. Så småningom blir det en bottensats av socker, även om du rör om ordentligt. Vad har hänt med lösningen?
b)Vad kan du göra för att kunna lösa mer socker?
17.Vilken tydlig skillnad kan man se på en lösning och en slamning?
18. Både glykol och vatten är normalt vätskor. Nämn en viktig egenskap som inte är lika för de båda vätskorna och ge exempel på var glykol används tack vare den egenskapen:
19.a)Ge exempel på en emulsion: ......................................................................................................................................
b) Vad menas med en emulsion?
20.a)Vad ska man tänka på, när man använder lösningsmedel som lacknafta, förtunning och liknande?
b)Varför?
21.Gaser som exempelvis koldioxid löser sig i vatten. Nämn två saker som påverkar hur mycket gas som kan lösas?
22.a)Luften som vi andas är en blandning av flera gaser. Vilka två gaser finns det mest av?
b) Nämn två andra beståndsdelar i luften:.
23. Luft löser sig ganska lätt i vatten. Ge exempel på var detta har mycket stor betydelse i naturen.
24.Vad menas med en legering?
25.a)Av vilka ämnen består brons?
b)Av vilka ämnen består mässing?
26. Vi tänker oss att du har en bägare med vatten som blivit förorenat av jord och andra fasta partiklar. Du kan rena vattnet genom sedimentering och dekantering. Hur går detta till?
27.a)Vilken typ av föroreningar kan man få bort genom filtrering?
b)Beskriv kortfattat hur filtrering kan gå till:
28.a)Du har en saltlösning. Nämn namnet på en metod du kan använda för att rena vattnet?
b)Vad kallas vatten som renats på detta sätt?
c) Beskriv hur metoden går till:
29. Drickfärdigt kaffe har en brunaktig färg. Kan man få bort färgen genom att filtrera kaffet?Motivera ditt svar:
Fysik 1
Materia
Krafter
Tid och rörelse
Ellärans grunder
Tryck
Solen och planeterna
Kemi 1
Ämnena omkring oss
Kemiska reaktioner
Syror och baser
Salter
Fysik 2
Arbete-Energi-Effekt
Värmelära
Meteorologi
Ellära-Magnetism
Optik
Akustik
Fysik 3
Mekanik
Elektronik
Atom- och kärnfysik
Astronomi
Energikällor
Kemi 2
Kolföreningar
Alkoholer-SyrorEstrar
Vardagens kemi
Några viktiga material
Lärarhandledningarna
Kemi 3
Eld och brand
Kemiska bindningar
Elektrokemi
Från malm till metall
Vår livsmiljö
Analys och beräkningar
I lärarhandledningarna finns kommentarer till laborationerna i faktaboken samt förslag till ytterligare elevförsök/lärardemonstrationer.
Lärarhandledningarna innehåller dessutom förslag till provuppgifter.
