Lärarhandledning
Kemi 1
Kemi 2
Kemi 3
Studentlitteratur AB
141
00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
TEFY Kemi Lärarhandledning ges numera ut av Studentlitteratur AB. Produkten har tidigare givits ut som Lärarpärm Kemi Fakta av Tefy Förlag.
Denna utgåva innehåller inga förändringar av innehållet jämfört med tidigare utgåva.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 48507
ISBN 978-91-44-20165-8
Upplaga 3:1
© Författarna och Studentlitteratur 2026
Printed by Eurographic Group, Poland 2026
Kemi 1–3 och Kemi Fakta
TEFY Kemi är ett inarbetat pedagogiskt läromedel med fokus på fakta, förståelse och goda ämneskunskaper. Lärarhandledningen täcker de tre böckerna Kemi 1, Kemi 2 och Kemi 3 samt Kemi Fakta. Sist i lärarhandledningen finns laborationerna för respektive årskurs, samtliga laborationer till Kemi Fakta är desamma som i Kemi 1–3
Digital lärarresurs
Till lärarhandledningen finns en digital lärarresurs. Där finns bland annat alla studieuppgifter, ca 600 st (redigerbara), eleveböckernas laborationer (att visa på tavlan och skriva ut) och facit.
Att demonstrera och diskutera
Under denna rubrik finns ytterligare lärardemonstrationer och elevförsök.
Kommentarer till laborationerna
Här finns kortfattade råd och tips som komplement till laborationsanvisningarna.
Vad betyder ★ i laborationerna?
Eleverna ska ofta svara på frågor av typen ”vilken slutsats kan du dra av detta försök?” Andra frågor anknyter till laborationen men svaret kan inte direkt utläsas av resultatet av försöket. Denna typ av frågor har markerats med en blå stjärna: ★ Eleven ska försöka svara på frågan, och i andra hand söka svaret i faktaboken. Vissa uppgifter kräver dessutom att läraren hjälper till att reda ut begreppen.
Egna laborationsrapporter
Till vissa försök, som läraren väljer ut, kan eleverna skriva egna redogörelser.
Dessa bör innehålla:
• Uppgiftsbeskrivning
• Eventuell hypotes
• Materielbehov
• Genomförande
• Slutsatser
• Kontroll mot hypotes
Studieuppgifter
Till varje kapitel i lärarhandledningen finns ett stort antal studieuppgifter som kan användas som prov, diagnostiska prov eller för repetition. Uppgifterna är grupperade i tre svårighetsgrader:
★ Uppgifter som har karaktären av grundkurs, det är uppgifter som de flesta elever bör kunna lösa.
★ ★ Något svårare uppgifter där svaren inte alltid kan utläsas av faktadelen.
★ ★ ★ Svårighetsgraden har skruvats upp ytterligare. Dessa uppgifter ställer betydligt högre krav på eleven.
Vid ett provtillfälle väljer läraren ut ett lämpligt antal uppgifter ur varje kategori. Val av uppgifter, liksom graderingen i olika svårighetsgrader ska endast betraktas som förslag. Om en uppgift är lätt eller svår beror i hög grad på vilken vikt som läraren lagt på olika moment i undervisningen. Det är därför endast läraren som kan göra den riktiga bedömningen.
Systematiska undersökningar
I skolans naturvetenskapliga undervisning är det undersökande arbetet en väsentlig grund. Det är viktigt för att förstå hur vetenskaplig kunskap tas fram. Vetenskap bygger på många undersökningar, observationer och upprepade experiment som ger liknande resultat gång på gång. En enda mätning är aldrig tillräcklig. Forskare är också tydliga med att ingenting är 100 % säkert, utan talar i stället om sannolikheter. Genom laborationer, demonstrationer och observationer får eleverna öva på att undersöka, dra slutsatser och se hur kemins modeller växer fram. Ett undersökande arbetssätt hjälper dem att förstå ämnesinnehållet och skapa en mer intuitiv bild av ämnesspecifika frågor, men också av hur kunskaperna kan vara användbara i livet. I takt med teknikens utveckling och ökad tillgänglighet har digitala resurser blivit en allt viktigare del av de systematiska undersökningarna. De gör det enklare för lärare och elever att dokumentera, analysera resultat och skapa tydliga visualiseringar som stärker förståelsen.
Formulera vetenskapliga frågor
Att kunna formulera undersökningsbara frågor är ofta en avgörande, men också svår del, i kemiarbetet. En bra vetenskaplig fråga ska vara objektiv och testbar. Den bör inte vara alltför bred utan fokusera på en variabel i taget, så att undersökningen kan genomföras systematiskt. När elever får öva på att precisera sådana frågor utvecklar de sin förståelse för vad som skiljer vetenskapliga resonemang från vardagliga funderingar, men även hur vardagliga funderingar kan omvandlas till vetenskapliga frågor. Att arbeta med själva frågorna synliggör också hur modeller och slutsatser inom kemi bygger på tydliga avgränsningar, mätbara fenomen och kontrollerade jämförelser.
För att träna detta kan man låta eleverna utgå från vardagsnära fenomen. Till exempel genom frågan ”Vad påverkar hur snabbt ett ämne löser sig i vatten?”
Eleverna är i regel väl medvetna om att högre temperatur medför att ämnen löser sig fortare, och kan undersöka hur olika temperaturer påverkar lösningshastigheten. Ett annat exempel är ”Vad påverkar hur snabbt en spik rostar?” genom att undersöka hur olika vätskor och/eller saltkoncentrationer påverkar processen. Man kan också skriva upp flera frågor på tavlan, några som är objektiva och testbara och några som inte är det. Exempelvis ”Vilket rengöringsmedel är bäst?”
Det är en relevant fråga, men den är för stor och har för många okontrollerbara variabler för att kunna undersökas praktiskt i klassrummet, även om den går att resonera om teoretiskt. En annan fråga är ”Vilken lukt är obehagligast?” Den är varken objektiv eller testbar eftersom den bygger på personliga upplevelser. Eleverna kan därefter diskutera vilka frågor som är vetenskapliga och varför samt öva på att omformulera dem till vetenskapliga frågor.
Observationer och experiment
Till alla arbetsområden i TEFY:s elevböcker finns laborationer. I lärarhandledningen finns både förklaringar till dessa och praktiska tips till genomförandet. I lärarhandledningen finns även förslag till fler lärarledda demonstrationer för att visa kemikaliska principer i klassrummet. Dessa laborationer och observationer är en central del i elevernas kunskapsinhämtning. Med hjälp av dessa får eleverna pröva hypoteser, kontrollera samband och se hur modeller växer fram.
Laborationer i TEFY genomförs med analoga verktyg, men kan gärna kompletteras med digitala. Särskilt då fenomenen är för snabba, för stora eller för små för att observera i klassrummet. Ett användbart gratisverktyg är PhET (https://phet. colorado.edu/ ), som är en samling interaktiva simuleringar i naturvetenskap och matematik. I PhET finns simuleringar av många olika slag, från fasövergångar till att lära sig balansera kemiska reaktioner eller studera pH värdet hos olika syror och baser. Ett annat gratisverktyg är Molview (https://app.molview.com/ ), där eleverna kan bygga sina egna molekyler. Fungerar både enskilt och i helklass.
Analysera och dokumentera resultat
Eleverna behöver tränas i att dokumentera och analysera resultat från de laborationer de genomför. De ska lära sig att se mönster, jämföra mätvärden samt reflektera över dem och deras rimlighet. Det är viktigt att göra eleverna medvetna om felkällor och mätvärdens osäkerhet. De behöver förstå varför naturvetenskapliga slutsatser inte bara bygger på resultatet av en undersökning utan också på hur resultaten tolkas.
För att stödja deras dokumentation kan man låta eleverna bearbeta sin data i exempelvis Excel. Där kan de skapa tabeller och diagram till sina laborationsrapporter, en del av att öva att kommunicera naturvetenskapligt. I de högre årskurserna kan eleverna även beräkna medelvärde och använda trendlinjer. Ett praktiskt sätt att koppla ihop kemi med matematik.
Granskning av information och källkritik
Varje dag möts barn och unga av mängder av information från olika källor. All information är inte sann eller pålitlig och eleverna behöver redskap för att kunna bedöma dess trovärdighet. Genom att arbeta med informationssökning, källkritik och argumentation utvecklar eleverna ett källkritiskt förhållningssätt. De behöver kunna reagera när något ”sticker ut” och veta när de behöver ta reda på mer. Utan några kunskaper alls är det svårt att vara källkritisk. Det kan också göra dem mer delaktiga i viktiga samhällsfrågor som rör energi, teknik och miljö. Det krävs övning för att bli bra på källkritik. Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är sant, vad som är lite sant men kraftigt överdrivet och vad som är helt felaktigt. Ett sätt att öva är att ställa kritiska frågor.
1. Vem? Är det en myndighet, ett företag, en organisation eller forskare som är källan? Är det någon som kan ämnet?
2. Varför? Är det för att informera, göra reklam, tjäna pengar eller få andra att tycka samma sak? Kan innehållet vara skapat av AI för att sprida falsk information? Finns det någon som tjänar på att jag tror på detta?
3. När och var? Är källan ny eller gammal? Var finns informationen? Hänvisar den till andra källor?
4. Andra källor? Kan samma information hittas hos andra källor? Stämmer informationen överens med vetenskapligt förankrad kunskap?
Inom kemiämnen kan man utgå från aktuella kemirelaterade frågor, exempelvis om mikroplaster, livsmedelstillsatser eller olika förpackningsmaterial. Som nästa steg får eleverna inhämta information via olika källor för att därefter värdera den utifrån källkritiska frågor. Alternativt kan man ge eleverna färdiga texter med brister, där de ska analysera om källan är trovärdig, baserat på samma kriterier och då kunna identifiera de brister som finns i texten.
Argumentation
När eleverna har samlat information kan nästa steg vara att träna dem i att använda den i diskussioner. Det kan göras genom korta muntliga övningar eller skrivuppgifter där eleverna får ta ställning i frågor, till exempel om framtidens energikällor. Som lärare kan du låta vissa elever argumentera för fossila bränslen och andra för förnybara alternativ, där de får lyfta fram fördelar med sitt alternativ och bemöta motargument på ett sakligt sätt. På så vis tränas eleverna i att använda naturvetenskaplig information och i att förstå hur olika perspektiv vägs mot varandra i komplexa frågor.
Alfred Sjögren, NO lärare, Emmaboda
L07. Lärardemonstration / Elevförsök
Legering
Materiel:Trefot, brännare, plåt av aluminium eller koppar (minst 2mm tjock) med lätt uppböjda kanter . Övrigt:Små bitar av tenn, bly och lödtenn (utan flussmedel).
Se upp för smält metall som kan rinna av plåten! Flytande metall kan ge svåra brännskador. Plåten kan vara varm en lång stund efter att lågan släckts!
1.Lägg en liten bit tenn, bly och lödtenn nära varandra mitt på plåten.
Placera brännaren så att lågan träffar plåten mitt emellan metallbitarna
Justera snabbt lågan så att den precis rör vid plåten.
I vilken ordning smälter metallbitarna?
* 2.En av bitarna är en legering. Vad heter legeringen och vad består den av?
Hur är smältpunkten för denna legering jämfört med smältpunkten för metallerna som ingår?
L08. Lärardemonstration / Elevförsök
Osynlig skrift
Materiel:Brännare, degeltång, tändsticka, 5 numrerade bägare med lösningar vars innehåll anges i lärarhandledningen.
1.Doppa en tändsticka i lösningen i bägare 1 och skriv några ord på ett vitt papper.
Gör likadant med lösningarna i bägare 2 och 3 (på olika papper). Låt skriften torka tills den blivit osynlig.
2.Skriften kan sedan "framkallas" genom att försiktigt fukta den med en bit hushållspapper som du först doppat i någon av lösningarna i bägare 4 och 5.
Undersök vilken framkallningsvätska som fungerar ihop med texten du skrivit på pappersarken.
3.Pröva också om texten blir synlig om du håller papperet med en degeltång och försiktigt värmer det över en låga.
Redogör för dina resultat:
L09. Lärardemonstration /Elevförsök
Att rena vatten
Materiel:Stor (vid) skål, degel, tunn plastfolie. (Eventuellt brännare, trefot och trådnät)
1.Häll lite vatten (cirka 1cm) i skålen.
Tillsätt lite jord och salt. Rör om så att saltet löser sig ordentligt.
Ställ ner en degel mitt i skålen.
2.Lägg en tunn plastfolie över skålen och vik över kanten så att folien sluter tätt.
Lägg ett litet föremål (t.ex. ett mynt) mitt på folien så att folien buktar ner en aning precis ovanför degeln.
3.Ställ undan skålen på en varm plats.
Vad har hänt efter några dagar?
Hur smakar innehållet i degeln?
* Försök förklara
Processen går fortare om du i stället placerar skålen på en trefot med trådnät och värmer mycket svagt
L10.Elevförsök Vilka färger finns i kulspetspennan?
Materiel:Bägare (250 ml), sax, filtrerpapper, några kulspetspennor av olika fabrikat. Kemikalie: T-röd.
Du ska nu undersöka färgen i några kulspetspennor av olika fabrikat.
Pennorna bör ge ungefär samma färgnyans när du skriver på ett papper,
1.Häll vatten till ungefär 1cm höjd i en bägare.
Häll därefter lika mycket T-röd i bägaren.
2.Klipp ut en cirka 15 cm lång remsa av ett filtrerpapper.
Rita ett kort, kraftigt streck med varje kulspetspenna en bit från papperets ena kant.
3.Vik papperet och häng det över en blyertspenna så att det precis doppar ner i vätskan.
Strecken du ritat får inte doppa ner i vätskan!
Beskriv vad som händer:
* Förklara varför det blir så:
4.Vänd ryggen till och låt en kamrat välja en av de pennor du använt för att rita ett kraftigt streck på en ny pappersremsa. Hur kan du ta reda på vilken penna kamraten har använt?
Diskutera i klassen vilken nytta polisen kan ha av denna metod!
L11.Elevförsök Destillering
Materiel:2bägare (250ml), sked, glasstav, destillationskolv, gummislang, provrör, brännare, stativ. Kemikalie: Koksalt.
1.Häll 100ml vatten i en bägare.
Tillsätt 2teskedar salt och rör om med glasstaven tills allt salt löst sig.
2.Montera materielen som i figuren.
Lösningen i bägaren ska du nu hälla över i kolven.
3.Värm kolven försiktigt tills vattnet börjar koka.
Låt vattnet koka en stund.
Viktigt! Innan du stänger brännaren, måste slangen tas upp ur provröret!
OBS! Slangen är mycket varm!
4.Vad har samlats i provröret?
* Försök förklara vad som hänt under försöket:
* Vad kallas vätskan som finns i provröret?
studentlitteratur.se