9789144201634

journalistiskt skrivande

Linda Åhgren

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 48555

ISBN 978-91-44-20163-4 Upplaga 1:1

© Författaren och Studentlitteratur 2025

Redaktör: Henric Arfwidsson

Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard

Printed by Latgales Druka, Latvia 2025

Innehåll

Introduktion

Detta är en handbok i ämnet journalistiskt skrivande för lärare och elever, enligt ämnesplan i Gy25. I ämnet ingår olika typer av journalistiskt skrivande, källkritik hörande till journalistik samt kunskap om svensk grundlag gällande yttrandefrihet och tryckfrihet.

Vad är journalistiskt skrivande? Journalistiska texter förmedlar nyheter och lyfter olika ämnen som presenteras för en läsekrets. Innehållet bygger på fakta och trovärdiga källor. Valet av stoff sker utifrån en målgrupp. En journalist skriver alltid för någon och denna någon spelar roll för både vad och hur journalisten väljer att skriva. I den här boken får du lära dig mer om journalistiskt språk, nyhetsvärdering, målgrupper och infallsvinklar.

Begrepp hörande till journalistiken används och introduceras första gången i kursiv stil i sina sammanhang.

Behövs journalistiskt skrivande? Utöver sportreferat och underhållande reportage om kloka husdjur, som kan ha nog så många läsare, fyller journalistiken en viktig roll i en demokrati. I ett demokratiskt samhälle granskas makthavare av journalister. Det är därför som media ibland kallas för den tredje statsmakten. Information sprids och opinion bildas till stor del genom journalistisk verksamhet. När du skriver journalistiskt ger du läsaren en omvärldsbild. Det är ditt sätt att påverka och med det följer ett etiskt ansvar. Genom att värdera olika källors relevans och tillförlitlighet kommer dina texter ytterst att bidra till demokratin. Därför är journalistiskt skrivande viktigt.

Uppsala 10 september 2025

Linda Åhgren

Journalistiskt skrivande

Förmedla nyheter. Berätta/avslöja sanningar.

Rapportera vad som sker lokalt och på andra platser. Granskning av viktiga händelser, myndigheter och personer. Göra mångas röster hörda, även de “små“ människornas. Bilda opinion. Informera.

Sannolikheten är stor att du redan tidigare tangerat journalistiskt skrivande. Du har övat på referatteknik, vet att intervjufrågor förbereds i förväg och att internet är ett effektivt verktyg för research. Du vet redan att en text som identifieras som tidningsartikel ser ut så här:

Barn samlar in pengar

Syskonen Arvid och Sara Andersson, 8 och 11 år, driver sin egen loppis i familjens garage. De säljer prylar som annars hade slängts. Pengarna går till en SOS Barnby i Gambia, som de besökte i vintras.

Idén föddes redan i vintras då hela familjen

Andersson var på semester i Gambia. En dag besökte de en SOS Barnby, som kom att bli deras starkaste minne från resan. ”Barnen där hade det ganska bra för att vara föräldralösa.

De bodde i riktiga hus, de ck mat och kläder. De gick i skolan. Men det var ont om allt, som vi tar för självklart, som pennor och sudd”, berättar Sara.

Redan på yget hem bestämde sig Arvid och Sara för att göra en insats. Tillbaka i Sverige började de samla prylar, som de trodde att andra skulle vilja ha. De röjde i den egna källaren och på vinden, däre er gjordes förfrågningar hos grannarna.

”Folk har varit positivt inställda och väldigt givmilda” säger Anna Andersson, barnens mamma.

Under maj månad la Arvid och Sara lappar i alla brevlådor i villaområdet. På lapparna

gjorde de reklam för den kommande garageloppisen och gav information om bakgrunden och sy et.

Den 1:a juni slogs portarna upp. Folk strömmade till från första stund. ”Det bästa är att det är barn som får något gjort. Det vill jag uppmuntra. Och så tror jag att SOS Barnbyar är en seriös organisation”, uppger en besökare.

”Jag gillar second hand, tänk så mycket na saker de säljer, som annars hamnat på tippen. De gör en god gärning och dessutom en stor insats för miljön”, säger en granne som just köpt en blomkanna med det rätta retrostuket.

Under de två första veckorna av loppisens planerade fyra veckor har Arvid och Sara dragit in dryga femtusen kronor. De hoppas att få in lika mycket till.

Tilda Till

Sommarstads Tidning, 250615

Artikeln har en rubrik i stor fetstil, som lockar läsaren och tydligt signalerar vad det handlar om. Det är inte alltid journalisten själv som skriver rubriken till sin artikel. Det kan göras av en redigerare.

Därefter följer en ingress i mindre fetstil. Här sammanfattas det mest centrala ur innehållet. Syftet är att få läsaren att vilja fortsätta läsa.

Sist kommer brödtexten, det vill säga den löpande texten. Referat och/eller citat från intervjuade personer integreras med journalistens berättande.

Vad kan vara nytt för dig och värt att tänka på? Notera följande: De personer som kommer till tals är ett av barnen, mamman, en besökare och en granne.

De kan ses som representanter för vem som står bakom loppisen, vem som stöttar den, vem som besöker och vem som handlar. Genom att låta fler –och framför allt olika – röster höras, skapas en bredare representation av alla berörda, än om enbart båda barnens kommentarer refererats. Därmed görs innehållet mer allmängiltigt och intressant för en bredare läsekrets. Det blir mer relevant för fler.

Vad säger vår egen journalist Tilda Till? Just ingenting. Hennes uppfattning är i sammanhanget ointressant. Därför återger hon endast vad hon ser och hör. Artikeln är kort. Hon har ont om utrymme. Genom få, men träffsäkra detaljer ger hon ändå en bild av vilket slags liv familjen Andersson lever: vintersemester i Gambia, villaområde. När skrivutrymme saknas, kan väl valda ord leda associationer till den större bilden som inte får plats.

Den dramaturgiska kurvan

För att göra innehållet ännu mer intressant, oavsett om det handlar om loppisar, bortsprungna katter eller bombhot, kan du ta hjälp av den dramaturgiska kurvan, som har en början, stegring, klimax, upplösning och slut. Den dramaturgiska kurvan hjälper dig med upplägget början, mitten och slut.

Dramaturgisk kurva

Klimax, vändpunkt

Stegring

Problem

Början

Upplösning

Slut(knorr)

En text kräver spänning. Annars blir den inte läst. Du skapar spänning genom att presentera ett problem. Skriv om en eller flera personer som försöker lösa problemet. Hur ska det gå? När den frågan väckts hos läsaren, har texten blivit spännande.

Diskutera artikeln ”Barn samlar in pengar” utifrån den dramaturgiska kurvan. Vilka steg kan du identifiera? Vad lär du dig för ditt eget skrivande?

Tidningsspråk

Genom att skriva journalistiskt övar du dig i att ta reda på saker, att hantera människor som du behöver få information från, att bedöma och värdera informationen du hittat samt att använda den till att förverkliga din ursprungliga idé – till exempel att rapportera om en viktig nyhet. Till det använder du ett tidningsspråk

Vad är ett tidningsspråk? En nyhet – för att klassas som nyhet – ska helst ha skrivits igår, så att den kan gå i tryck till idag. Nyhetsreportrar ska snabbt leverera in nyheter och hinner sällan läsa igenom sina artiklar för eftertanke och bearbetning. Det är förstås en fördel att behärska svenska språket i skrift så bra att det mesta blir korrekt även under tidspress. Sträva alltid efter att skriva så korrekt som möjligt – det spelar roll för trovärdigheten och läsbarheten.

Tidningstexter som inte skrivs under brådska kan skilja sig åt i stil. Äldre och vana tidningsläsare känner inte alltid igen sig i ett ungdomligt språkbruk, medan ungdomar kan uppleva de äldres språk som svårt och krävande.

Det är lönlöst att försöka lägga någon värdering i ungdomsspråk respektive äldres vuxenspråk. Båda språken är funktionella för sina användare och speglar deras verkligheter. Det är viktigt för dig som journalist att vara medveten om språkskillnader som beror på ålder, kön, samhällsklass, socialt sammanhang, bildnings­ och utbildningsbakgrund. Vilken publik skriver du för? Kan du identifiera den? Vilken variant av svenskan bör du välja för att nå fram till just din publik?

OM TIDNINGSSPRÅK

I tvåan på mediaprogrammet hade jag turen att få göra praktik på Norrbottens största dagstidning, Norrbottens-Kuriren, i två veckor. Varje morgon delades uppdrag ut. ”Det här vill vi att du skriver om”. Jag fick ringa, ta reda på saker, göra research, boka tider för intervjuer, träffa och intervjua folk eller ha telefonmöten. Precis som en riktig journalist! Ofta fick jag riktlinjer för hur artikeln skulle vinklas. Ibland fick jag bestämma helt själv, men redaktören läste alltid artikeln innan den publicerades. Redaktören ögnade alltid snabbt igenom de andra journalisternas artiklar också.

I ett reportage berättade jag om en tjej som sålde smycken till förmån för ett projekt i Filippinerna. Hennes syfte med arbetet var intressant och därför bedömdes det som värt att skriva om på kultursidan. Jag både skrev och fotade, vilket var ovanligt. I ett annat reportage, som hamnade på mittuppslaget, hade intervjupersonen egna bilder, vilket händer ibland. Där skrev jag endast texten.

Jag skrev intervjufrågorna först och lät dem bli godkända av redaktören. Sedan träffade jag intervjupersonen. Själva skrivandet gick till så att jag alltid skrev brödtexten först och höll på med den tills jag var nöjd. Den måste ha ett bra avslut. Därefter skrev jag ingressen. Rubriken kom sist. Jag gav alltid förslag till rubrik, men det var inte jag som bestämde rubriken.

Som praktikant måste jag få alla texter godkända av redaktören. I början blev det många ändringar, i slutet blev det väldigt få ändringar, eftersom jag då hade lärt mig tidningens ”språk”. Alla tidningar har ett eget ”språk”, en egen stil, som man lär sig att skriva utifrån.

Jag har haft jättestor nytta av min medieutbildning. Den har gett mig grundkunskaper, men det är egentligen inte förrän man är ute på en arbetsplats som man lär sig på riktigt.

Den som vill skriva för eller sälja artiklar till en tidning bör läsa mycket i just den tidningen och snappa upp rätt sorts språk och stil. Sedan bör man skriva om något som är en nyhet och som kan väcka folks intresse. Man kan chansa på något intressant som tidningen inte brukar skriva om, fast det finns risk för att de inte vill ta in nya saker. Det bästa är att skaffa sig praktik på en riktig tidning, det är guld värt. Om du inte har praktik i skolan, skaffa dig det på egen hand. Du kommer att lära dig så otroligt mycket!

Victoria Pettersson,

frilansjournalist

Övning: Tidningsspråk

Välj två olika tidningar, till exempel Aftonbladet, som är en kvällstidning, och Svenska Dagbladet, som är en morgontidning. Gör en språklig granskning av ett antal artiklar i varje tidning. Hur vill du beskriva språket? Skiljer det sig enbart mellan tidningarna eller också mellan olika slags artiklar och mellan olika journalister?

Bestäm ett enkelt ämne, till exempel skolmaten. Hur skulle en artikel i

AB respektive SvD kunna vara skriven? Skriv korta utdrag ur båda. Vilka likheter och skillnader finns?

Erfarenhetsspråk och kunskapsspråk

Tidningsspråk kan också delas in i erfarenhetsspråk och kunskapsspråk. Det handlar om vem som kommer till tals. När ett viktigt beslut fattas inom en kommun kan du intervjua politiker och andra makthavare. Dessa uttalar sig om nödvändigheten av beslutet och kanske också om processen fram till att det fattades. De ser saken ur ett ovanifrånperspektiv och använder ett kunskapsspråk, ett språk som talar utifrån kunskap i andra hand om saken.

Om du i stället intervjuar den lilla människan som berörs av beslutet får läsaren del av ett erfarenhetsspråk, det vill säga förstahandsinformation från den drabbade.1

När folk får behålla mer av lönen vill de jobba mer!

När jag får behålla mer av lönen kan jag jobba mindre …

1 Røe, 1999, s. 29

och kunskapsspråk

Övning: Erfarenhetsspråk och kunskapsspråk

Jobba i par eller små grupper. Kom överens om en angelägen fråga, till exempel betygsbedömning. Gör varsin intervju. En där kunskapsspråket talar och en där erfarenhetsspråket talar. Vilka likheter och skillnader gällande sakfrågan framkommer? Går det att slå ihop de två intervjuerna till en artikel, där båda språken får tala? Pröva.

Identifikation och representation

För att dina artiklar ska nå fram behöver läsarna kunna relatera till innehållet. Det sker genom identifikation. En ingenjör känner igen sig i facktermerna i en artikel om teknik, en förälder känner igen sig i rollen som förälder till ett barn som påverkas av förändringar inom barnomsorgen eller skolan, en handbollsspelare känner igen sig i sportsidornas matchreferat och en ungdom känner igen sig i frågor som berör ungdomar.

Men en medelålders person kan även känna igen sig i en ung människas vånda, som drabbats av en olycka och en tonåring kan identifiera sig med en pensionärs situation – om den beskrivs på rätt sätt.

Representation bidrar till identifikation. Representationen avgörs delvis av vilken slags tidning du skriver för. Vissa tidningar har snäva, väl definierade målgrupper. Men större dagstidningar vänder sig till en bred läsekrets. Då kan det vara bra att tänka på att låta människor komma till tals, som har variationer i

• Ålder

• Kön

• Samhällsklass/utbildningsbakgrund

• Etnisk bakgrund

Hur stor ska variationen vara? Meningen är att variationen ska representera verkligheten. Om det handlar om en större dagstidning bör alltså variationen korrespondera med befolkningens sammansättning på den ort där tidningen finns. Om det är en tidning som handlar om en hobby, som till exempel att sjunga i kör, bör alla sorters människor som sjunger i kör representeras.

Här har syftats på en hel tidning, eftersom representationen kan skilja sig åt mellan artiklarna, men ändå vara fullgod i tidningen som helhet.

Ett gott tips är att ändå ha representationen i bakhuvudet när du skriver enskilda artiklar.

I sammanhanget måste nämnas minoriteter, som du vill synliggöra och ge en röst. Om du skriver en artikel om en gymnasieklass som har tjugonio killar och en tjej, kan det vara en poäng att intervjua just tjejen. Balansera representationen med möjligheten att lyfta fram minoriteter.

Representation hindrar inte att du letar upp mycket speciella personer och skriver intressanta artiklar om dem. Även hos väldigt udda personligheter finns sådant som andra kan identifiera sig med eller beröras av. En eremit kan älska att se soluppgången. Återge eremitens känsla så träffsäkert och detaljrikt, så att även de som inte är eremiter känner igen sig, eller får en längtan efter att se en soluppgång.

Vad bör du alltså göra? Leta efter intervjupersoner som är så ”vanliga” som möjligt eller hålla utkik efter någon som verkligen sticker ut? Du ska faktiskt göra både och. Gör medvetna val och anpassa dem efter den sorts artikel du för närvarande skriver.

Diskutera den inledande artikeln ”Barn samlar in pengar”. Vad ser du när det gäller representation och identifikation? Vilkas röster hörs och vilkas hörs inte? Ser du exempel på kunskapsspråk och/eller erfarenhetsspråk? Vilka val har journalisten Tilda Till gjort?

Nyhetsartikel

Syftet med en nyhetsartikel är att informera läsaren om något som har hänt nyligen. Målet är att hålla allmänheten uppdaterad om viktiga händelser i samhället. En nyhetstext besvarar frågorna

• Vem?

• Vad?

• Var?

• När?

• Hur?

• Varför?

med så få tecken som möjligt.

Varför med så få tecken som möjligt? Är det inte bra att måla upp en större bild av nyheten? Utrymmet för en viss artikel kan vara begränsat till ett bestämt antal tecken inklusive blanksteg. Det har med tidningens formgivning att göra. Just en nyhet bör vara koncentrerad kring vad som hänt,

inte vara för lång, men ändå förmedla nödvändig information – genom att besvara frågorna ovan. Att måla upp en konkret bild för läsaren är önskvärt.

Gör det med så träffsäkra ordval att det räcker med få ord för att ge en tydlig bild.

Nyhetstexten ska vara objektiv, men får innehålla åsikter från intervjuade personer. Ange vem som säger vad. Att besvara frågan varför kan vara komplext och kräva större utrymme. Det kan vara ett uppslag till ett uppföljande reportage som fördjupar bilden av varför något hände.

Nyhetsvärde

En nyhet tappar sitt nyhetsvärde snabbt. Nyhet idag är inte längre nyhet imorgon. Nyheter måste vara färska.

Även en helt färsk händelse kan anses sakna nyhetsvärde. Som journalist bedömer du ensam eller i samråd med kolleger och med hänsyn till din tidnings profil, vad som ska ges utrymme och inte. Ett plan som störtat på en åker trumfar jordgubbarna som just mognat. Men utan störtat plan, kan mycket väl jordgubbarna presenteras som en nyhet.

För att bättre förstå varför vissa händelser blir nyheter medan andra inte blir det kan du utgå från en checklista med kriterier för högt nyhetsvärde:

• Aktualitet – Är det nytt? Händelsen ska ha skett nyligen. Ju färskare, desto mer intressant.

• Närhet – Är det nära läsaren geografiskt eller kulturellt? Läsare tenderar att bry sig mer om sådant som händer i den egna staden, skolan eller landet.

• Konsekvens – Hur påverkar det människor? En nyhet som har stor påverkan på många människor anses viktigare.

• Kändisfaktor – Involverar det en känd person? Om det gäller någon välkänd, som en influencer eller politiker, blir det ofta nyhetsstoff.

• Ovanlighet – Är det något oväntat eller unikt? Ju mer ovanligt eller spektakulärt, desto större chans att det blir en nyhet.

• Intresse – Väcker det känslor eller nyfikenhet? Människor gillar berättelser de kan känna något inför: glädje, sorg, ilska, hopp.

• Konflikt – Finns det motsättningar? Konflikter mellan personer, grupper eller idéer väcker ofta intresse.

Så här kan du tänka:

Händelse Nyhetsvärde? Varför?

Skolans rektor avgår oväntat. JA

En lärare glömde sin lunchlåda. NEJ

En ny TikTok-trend når din skola.

KANSKE

Det påverkar många på skolan (konsekvens, närhet, aktualitet).

Inte tillräckligt viktigt eller ovanligt.

Om det påverkar många eller skapar problem (intresse, närhet, aktualitet).

En händelse med hög aktualitet och stor konsekvens och geografisk närhet har starkare nyhetsvärde än något som enbart är aktuellt långt bort och inte påverkar någon. Ju fler ”ja” du har, desto starkare nyhetsidé. Någon exakt gradering existerar inte, men du kan tänka enligt en ungefärlig skala:

5–6 ja: Stark nyhetsidé – kör i gång med skrivandet!

3–4 ja: Kan bli bra – tänk igenom infallsvinkeln noga.

1–2 ja: Behöver utvecklas eller bytas ut.

Om ingenting uppseendeväckande har hänt, råder det brist på nyheter. Då är det upp till dig att snoka upp något, som kan bli en nyhet. Kanske har grannen skaffat en ny moped? Har den bortsprungna katten kommit hem?

Jämfört med bombhot och ekonomisk brottslighet kan katter och mopeder verka vara triviala ämnen. Du behöver därför presentera katten och mopeden som viktiga nyheter. Få kattens hemkomst att framstå som unik efter en dramatisk väntan. Intervjua ägaren. Skriv artikeln med hjälp av den dramaturgiska kurvan.

Slutligen två enkla tips när du ska bedöma om din idé har ett nyhetsvärde.

Ställ följande frågor:

• Varför skulle någon annan vilja läsa det här?

• Vem skriver du för, det vill säga vilken är målgruppen?

Övning: Nyhetsartikel

Hitta en nyhet i skolans korridor eller i närområdet. Skriv en nyhetsartikel.

Längden ska hamna så nära 1 740 tecken inklusive blanksteg som möjligt –det är samma längd som ”Barn samlar in pengar” på sidan 6.

Varför ett begränsat antal tecken?

Utrymmet i en tidning fördelas så att vissa artiklar ska rymmas inom valda delar på bestämda sidor. Återkommande inslag, såsom ledare, krönikor och recensioner hittar du varje dag på samma sidor.

Dessutom är det en konst att fatta sig kort och koncist. Du behöver skriva koncentrerat för att få med all nödvändig information på ett kort utrymme.

Skriv brödtexten först. Tillämpa allt du hittills lärt dig om journalistiskt skrivande. När du känner dig klar med brödtexten, fokuserar du på vad artikelns huvudpoäng är och skriver en kort ingress. Allra sist bestämmer du en passande rubrik.

Byt texter med varandra. Hjälp varandra med korrekturläsning: Finns i texten tryckfel, syftningsfel, överflödiga omtagningar, onödig information eller annat som behöver rättas till? Besvaras frågorna Vem? Vad? Var? När? Hur? Varför? Är texten spännande enligt den dramaturgiska kurvan? Saknas något?

Du blir lätt blind för dina egna misstag. Att ta hjälp av någon annans blick vid korrekturläsning är av stort värde. Korrekturläsning kan handla om allt från kommatecken och andra detaljer till hur hela artikeln hänger ihop. Ta vara på de råd du får och bearbeta texten – så ökar du artikelns läsbarhet och trovärdighet.

Övning: Ingress och rubrik

När du och dina klasskamrater skrivit klart era nyhetsartiklar är det dags att byta texter med varandra igen. Först ska du enbart läsa brödtexten. Vad anser du är huvudpoängen i texten? Skriv om eller skriv en helt ny ingress som presenterar kärnan i artikeln. Därefter sätter du en ny rubrik som både visar vad artikeln handlar om och lockar till läsning.

Ofta är det redigerarens uppgift att sätta rubrik, inte journalistens. Redigeraren måste fånga kärnan i texten och snabbt bestämma en träffande och säljande rubrik. Övningen tränar upp förmågan att fokusera och värdera vad som är mest väsentligt i en text – något som är minst lika viktigt för en journalist.

Diskutera: Vad tillför de nya ingresserna och rubrikerna?

Text och bild

Ibland följs en journalist och en fotograf åt. Andra gånger tar du som journalist egna bilder och behöver då tänka på att fotot är mer än en illustration till texten. Bilden ska berätta samma berättelse som texten och måste vara väl vald. I bästa fall berättar bilden till och med något mer som vidgar berättelsen. Till en text om en konditor kan till exempel en närbild av en hand som konstfullt dekorerar en tårta visa hantverket med de små – men viktiga! – detaljerna.

Övning: Bild till text

• Ta många bilder till din nyhetsartikel.

• Ta så nära detaljbilder som möjligt. Ha ordentligt ljus, se upp för skuggor.

• Välj ut den bästa bilden.

Diskutera: Vad säger bilden? Berättar den samma sak som texten? Vad tillför den?

Infallsvinkel och synvinkel

Infallsvinkel handlar om hur du ska presentera en story, så att den tilltalar publiken. Ska du vara en objektiv observatör? Ska du låta en drabbad person berätta sin levnadshistoria? Ska du själv leva som drabbad ett tag och återge hur det är?

Hur vill du berätta en story? Din infallsvinkel avgör ordval, inledning och vad du väljer att ha med i ingressen. Några exempel på infallsvinklar är:

Sammanhang: För tredje året i rad tävlar vår skolas ungdomar …

Fakta: Ungdomar från vår skola tävlar …

Konsekvens: … lett till högre snittbetyg på vår skola …

Orsak : Tack vare kommunens satsning tävlar ungdomar från vår skola …

Personligt: Jag är en vinnarskalle …

Infallsvinkeln ska inte blandas ihop med synvinkeln

infallsvinkel

… Stinas dag börjar redan i ottan. Hennes första städpass är hos en familj med tre barn i åldrarna 1–5 år …

synvinkel

… tack vare Rutavdraget kan numera helt vanliga småbarnsfamiljer anlita städhjälp i hemmet och på så vis få vardagspusslet att gå ihop …

Synvinkel, eller perspektiv, är den ideologiska grund som varje tidning har. Den kan vara politisk, religiös, eller på annat vis stå för ett ideal, till exempel medicinsk syn på hälsa eller holistisk syn på hälsa. Allt som publiceras i en tidning är i linje med dess grundläggande synvinkel. Det betyder inte att meningsmotståndare inte får uttala sig. Många tidningars ideologier innefattar pluralism och demokrati, vilket tillåter debatter och kritik. Men tidningens egen linje, den som tydligast märks i en ledare, är alltid ett riktmärke för vilken synvinkel tidningen har och tidningens egna reportrar skriver sällan sina artiklar i opposition mot denna linje.

”Pelle, som varit långtidsarbetslös, har startat en städfirma som tack vare Rutavdraget går så bra att han nu kan anställa fler.”

En tidning med liberal synvinkel publicerar detta som ortens glada nyhet. En vänstertidning skriver kanske ingenting alls, eftersom Rutavdraget strider mot tidningens ideologi. Vänstertidningen tillmäter inte Pelles firma något nyhetsvärde.

På detta vis styr media vad allmänheten får reda på. Det handlar inte bara om vad som skrivs, utan också i hög grad om vad som inte skrivs. Nyheter, som ska vara objektiva, är således inte det helt och hållet, eftersom de tenderar att rapportera utifrån en given synvinkel. Det ger dig som journalist makt, som du bör handskas varsamt med.

Genomslag

Genomslag är det som ger artikeln kraft att slå igenom, det som gör att den blir läst och uppskattad (= läsarna fortsätter att köpa tidningen och du behåller jobbet!)

Beroende på vad artikeln handlar om kan du spela på olika saker för att få genomslag, exempelvis sympati med en drabbad människa, avsky för ett förkastligt beteende, skärpa i granskningen av ett visst ämne, djärvhet i ett avslöjande … Ett tips är att inte satsa på allt samtidigt, utan välj noga vad som passar bäst för din artikel.

Ett annat tips är att ta tillfället att vidga det som en eller ett par personer varit med om till att handla om något större. Låt de personliga berättelserna bli exempel eller symptom på företeelser eller problem i samhället, som många kan relatera till. Intervjun med läraren Sofie som får vänta länge på sin höftledsoperation exemplifierar ett problem inom sjukvården. Den tågpendlande eleven Harry som ofta kommer för sent till första lektionen exemplifierar problem med tågförseningar.

Övning: Infallsvinkel och genomslag

1. En tipsare ringer in till redaktionen och avslöjar att det bor en tioårig pojke i ett soprum i ett av stadens bostadsområden sedan 3 år tillbaka. Nyhetsvärdet är enormt, skandalen ett faktum! Men när du kommer till platsen är redan andra tidningar och tv där. Scoopet blev någon annans. Du vill trots det inte släppa storyn. Nu måste du hitta en infallsvinkel, som kommer att intressera läsarna och som du är ensam om. Vilken? Vad blir din artikels genomslag?

2. En ensamstående småbarnsmamma i din stad har för tredje veckan i rad fått sin cykel vandaliserad. Nu har hon varken råd eller ork att laga den fler gånger. Hon har vid ett tillfälle sett en pojke i tioårsåldern stå vid cykelstället och sparka på flera av cyklarna. Hon ringde då polisen, som dock kom fram för sent. Nu är hon helt uppgiven. Hon förstår inte varför polisen inte kan göra något, varför de alltid kommer för sent och varför självrisken på försäkringen måste vara så hög. Vilken infallsvinkel och vilket genomslag skulle du satsa på för att skriva om detta?

3. En tioårig pojke har åkt fast för stöld av slalomutrustning ur ett förråd i ett bostadsområde i din stad. Det visar sig att han har en lång rad brott bakom sig, alltifrån snatteri till vandalisering av cyklar. Men han är inte straffmyndig och har inte förrän nu uppmärksammats av de sociala myndigheterna. Båda föräldrarna är grava missbrukare och har inte kunnat ta ansvar för honom de senaste åren. Han har fått klara sig helt på egen hand. Familjens många flyttar har medfört att ingen skola saknat pojken och därför inte reagerat. Vilken infallsvinkel och vilket genomslag skulle du satsa på för att skriva om detta?

Skriv en eller flera artiklar. Läs varandras texter.

Diskutera infallsvinklar och genomslag i smågrupper. Hur skulle du själv föredra att läsa om exemplen 1–3?

Scoop först ut med en stor nyhet

Övning: Synvinkel

Välj en politisk fråga där motståndarnas åsikter är tydliga, till exempel kärnkraft, som Miljöpartiet är emot och Kristdemokraterna för. Antag nu att Miljöpartiet föreslår att de hushåll som får sin el från kärnkraft ska betala böter, samtidigt som Kristdemokraterna föreslår att de hushåll som hämtar sin el från kärnkraft ska få en bonus.

Skriv två korta nyhetsnotiser om detta. Skriv en version för en miljöpartistisk tidning, en annan version för en kristdemokratisk tidning.

Läs varandras texter.

Diskutera: På vilket sätt framgår respektive synvinkel?

Påverkanstriangeln

Hur kan du som journalist påverka? Utöver att argumentera i en debattartikel (som vi kommer in på senare) finns två sätt: Genom det stoff du väljer (eller inte väljer) att skriva om och det sätt och språk som du skriver på. Vid valet av stoff har media en gränslös makt. Det som förs fram i media ges utrymme i offentligheten – och existerar. Det som media väljer bort – kan vara nog så viktiga händelser! – osynliggörs och ”existerar inte”. Det är inte alltid du själv som journalist som står för valen av vad som ska skrivas och inte. Din tidning kan ha en viss profil. Din chef kan ha synpunkter. Åsikter om nyhetsvärde och vad som är ett säljande innehåll kan gå isär. Men är du en duktig och driven journalist, finner du förr eller senare ett forum för dina artiklar.

Så till sättet att presentera stoffet. En modell för hur påverkan kan ske är den så kallade påverkanstriangeln:

Låt säga att du vill påverka fler ungdomar att sluta röka. De flesta som röker har redan god kunskap om hur farligt rökning är. Att skriva en artikel som ännu en gång ger dem den kunskapen skulle antagligen inte göra någon skillnad. För att de ska ta kunskapen på allvar behöver du hitta en annan ingång.

Här kommer erfarenhet och känsla in. Kan du göra ett reportage om en ung person som har egen erfarenhet av lungcancer till följd av rökning?

Om personen får komma till tals och berätta på ett personligt sätt kommer läsarnas känslor att beröras. Där är din ingång. Sist i reportaget kan du infoga en ren faktaruta om rökningens farliga konsekvenser.

Att presentera ett stoff på det här viset är betydligt mer framgångsrikt om syftet är att påverka, än att enbart förmedla fakta.

Användning av påverkanstriangeln knyter an till retorikens ethos, pathos och logos2. Ethos står för trovärdighet, vilket en person med egen erfarenhet har, pathos står för känsla och logos står för fakta. Retorik är konsten att övertyga, vilket du som journalist behöver göra. Du gör det genom att övertygande visa något. Skildringar som berör läsaren är ditt starkaste vapen. Hitta ingångar genom att beröra känslor. Öppna därigenom dörrar för fakta.

Övning: Påverka genom att skildra

Välj ett område där du vill påverka genom att skildra, det vill säga att visa, inte tala om eller debattera. Du vill bilda opinion eller förändra attityder av något slag, till exempel grön omställning, snusning, eller mer skolidrott.

Skriv en artikel i syfte att påverka. Tänk på att du vill vinna över folk på din sida, inte krossa dem genom att briljera i debattkonst. Undvik helt att argumentera (även om du vet att du har rätt). Öppna i stället dörrar genom att påverka känslor. Skapa trovärdighet genom att skildra vad någon upplevt.

Väck känslor genom att visa vad det ledde till för personen i fråga. Blir det tillräckligt tydligt eller behöver du lägga till en faktaruta? Använd dig av påverkanstriangeln och retorikens ethos, pathos och logos.

Bestäm i förväg vilken publik du skriver för och anpassa språkets stilnivå efter publiken. Lita på att du genom din text visar vad du anser är viktigt, utan att behöva påtala att det är viktigt. Det som du vill väcka engagemang för ska framgå genom din skildring – det du visar.

2 Aristoteles, 2022

Läs varandras texter.

Diskutera: Hur fungerar ingångarna? Berörs känslor? Visar du istället för att tala om? Öppnas dörrar för fakta?

Om medvetna val

Vi tänker oss att du på uppdrag av en tidning ska skildra en dag på din skola. Just den här dagen händer inget särskilt. Samtliga anställda och elever är exemplariskt trevliga, svarar på dina frågor, men utan att avslöja något som sticker ut. Du äter lunch tillsammans med övriga elever och finner maten lagom god. Du ser dig omkring och finner att det är välstädat i lokalerna. I korridoren möter du en lärare. Ni nickar vänligt åt varandra …

Det blir inget spännande reportage av detta!

Får du tänja på sanningen?

Du ska sträva efter att vara objektiv. Du ska inte ljuga, men du får välja vad du ska skriva och vad du ska utelämna. Fråga dig själv vad som är relevant att ha med i just den här artikeln. Som journalist gör du alltid ett medvetet val – som du bör kunna motivera.

Låt oss börja med synvinkeln. Vad för slags tidning skriver du för? Är den till exempel djurrättsaktivistisk? Då är det relevant att berömma elevernas klädval: ingen klär sig i dunjacka eller mössa med tofs av kaninpäls.

Vad gäller infallsvinkeln, inser du att 500 slätstrukna elever inte kommer att fängsla läsarna, även om ett slumpvist urval tillgodoser representativiteten. Hitta elev 501 som sticker ut!

Nu kan du skildra en speciell elevs speciella dag enligt den dramaturgiska kurvan. Du ökar trovärdigheten, skapar liv i texten, samt läsarintresse med konkreta miljödetaljer och andra träffande beskrivningar: Grälla färger är inte bara gult och rosa, utan neongult och chockrosa. Om väggarna dessutom är grå, skapas en tydlig kontrast. Vid sidan om detta rör sig de övriga 500 eleverna mellan sina lektioner precis som vanligt, vaktmästaren byter en glödlampa och rektorn dricker kaffe – men det skriver du inte. Du gör ett medvetet val att endast välja vad som är relevant för din artikel.

Uppdraget är att skildra en dag på skolan, inte att i detalj redogöra för samtliga fakta i allt som rör skolan. Infallsvinkeln att skildra skoldagen ur en elevs perspektiv är relevant. Som elev är personen representativ, som per­

sonlighet intressant. Du ger en sann bild av vad du ser, men du ser inte hela skolan och skriver därför inte heller om hela skolan – och ger inte heller sken av att göra det.

Du vet alltid mer än vad du i slutändan väljer att ta med i din text.

Så långt blir det säkert en intressant artikel. Men om det i den framkommer att personen du skriver om blivit illa behandlad eller befinner sig i en konflikt med någon, måste också den andra sidan ges chansen att komma till tals.

Övning: Skildra en dag

Skildra en dag på din skola. Synvinkel och infallsvinkel bestämmer du själv. Gör artikeln så intressant som möjligt. Håll dig till sanningen, men lyft fram det som är intressant. Låt bli att skriva om resten. Läs varandras texter.

Diskutera: Hur många känner igen sig? Vad i texten gör den intressant?

OM SANT OCH FALSKT

Sedan examen från Journalisthögskolan i Göteborg 1979 har jag arbetat som journalist, redigerare och redaktör för olika dags- och personaltidningar. Utbildningen – och med tiden erfarenheten – ledde också till jobb som copywriter (skriva texter som väcker intresse) på reklambyrå och en rad andra uppgifter som har med text, information och kommunikation att göra, till exempel att producera innehåll till webb och sociala medier. Idag krymper arbetsmarknaden för journalister. Därför kan det vara bra att känna till även andra jobb som handlar om information och kommunikation.

För en lyckad intervju behöver du välja rätt person att intervjua. Du kanske måste fråga flera personer innan du hittar den som har lätt för att prata och bäst representerar det du vill skriva om. Varva mer personliga frågor med rent sakliga, så att det blir en levande artikel.

Anpassa efter situation och person. För att inte riskera att missa något ska du avsluta med en öppen fråga, till exempel ”Vad tycker du att jag borde fråga dig om?” Många intervjupersoner säger intressanta saker när de tror att intervjun är slut och du börjar packa ihop.

Försök att ha en öppen attityd till andra människor och skapa goda relationer både på arbetsplatsen och ute i samhället. Mycket informationsinhämtning kan ske spontant över en kopp kaffe. Människor vill ofta berätta om saker som de tycker är viktiga – låt dem prata och ställ sedan uppföljande frågor. Kanske hittar du ett scoop där du minst anar det.

Det är nödvändigt att du själv är ordentligt påläst om de frågor som du tänker ställa. Se till att du har inhämtat fakta från till exempel kollegor, konkurrenter, kunder, myndigheter, Wikipedia eller sociala medier – om du kan verifiera deras trovärdighet i specifika frågor. Med kunskap kan du undvika att bli vilseförd eller att intervjupersonen undviker att tala om viktiga saker. Visa att du är påläst genom att ställa konkreta frågor, till exempel ”Ert företag tillverkar kläder av ett material som från årsskiftet kommer att förbjudas. Hur ser era planer ut för nästa år?”

Om intervjupersonen kommer med nya uppgifter, som du inte i förväg tagit ställning till, så måste dessa verifieras om det finns anledning att misstro dem. Du kan också be intervjupersonen själv att närmare förklara och bevisa att det hen säger är korrekt.

Bästa sättet att få reda på korrekt fakta är att tala med flera olika personer var för sig, som kan ha olika pusselbitar till svar. Om de svar du får är ofullständiga eller undvikande så ställ om samma fråga flera gånger. Du kan också angripa ämnet från ett annat håll, med en annan utgångspunkt. I den mån du kan få tag i skriftliga uppgifter, så jämför dem med vad folk säger.

Det finns en grundregel inom journalistik för att undvika ensidig information: hör alltid minst två berörda parter om det finns en konflikt – skildra aldrig bara den ena sidan! Komplettera vid behov med övergripande information för att sätta in en konflikt i ett sammanhang.

För att undvika desinformation ska du välja källa med omsorg. En bekant och seriös källa är en bra start men ändå ingen garanti för att en viss uppgift är sann. Om det är en ovanlig och okänd uppgift så måste den kontrolleras mot flera källor, till exempel mot myndigheter

journalistiskt skrivande

Journalistiskt skrivande är ett läromedel framtaget för ämnet

Journalistiskt skrivande enligt Gy25. Det vänder sig till och handleder elever och lärare. Genom ett personligt tilltal vägleds läsaren till en större insikt i och förmåga att skriva texter anpassade efter sammanhang och målgrupp inom olika journalistiska genrer – från den första nyhetsnotisen till journalistiska texter som fyller en hel tidning.

Journalistiskt skrivande innehåller konkreta råd och exempel för uppbyggnad och språk i olika typer av artiklar. Skrivövningar varvas med diskussionsunderlag om egna och andras texter, källkritik, tryckfrihet, journalistens arbetsmetoder, etiskt ansvar och roll i ett demokratiskt samhälle.

Linda Åhgren är legitimerad gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och historia med mångårig erfarenhet av undervisning på gymnasium, folkhögskola, studieförbund samt på skrivarkurser. Hon har författat såväl läromedel som skönlitteratur – senast aktuell med Kreativt skrivande (2025) och romanen Kosackdöttrar (2025) som handlar om en ung mammas kamp för att återförenas med sin dotter i krigets Ukraina.