Med Lära NO får du ett konkret undervisningsstöd kopplat till kunskaper och förmågor i de tre NO-ämnena. Lära NO-serien är skriven av Hans Persson och framtagen i samarbete med ett stort antal verksamma lärare.
LÄRARHANDLEDNING
I lärarhandledningen får du det stöd och de resurser du behöver för att planera läsåret, terminen och arbetsområdet ända ned på lektionsnivå. Det finns konkreta tips och idéer, kopplingar till läroplanen och bedömningsstöd. Här finns även facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en intressant och meningsfull undervisning som gör att dina elever når goda resultat.
DIGITALA RESURSER
Lärarpaketet ger dig tillgång till alla de digitala resurserna, som prov (både nedladdningsbara och redigerbara), facit, filmer samt Ord och begrepp.
I lärarpaketet ingår digitala resurser bland annat filmer, startbilder och lärarhandledningen som e-bok.
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI
LÄRA NOÅK 4
LÄRARHANDLEDNING
Författare Författarsson
Hans Persson
Studentlitteratur AB Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp
Formgivare: Marit Messing
Illustratörer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska
Bildredaktör: Susanna Mälarstedt
Printed by Eurographic Group, Poland 2025
HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL LÄRA NO!
Jag (Hans Persson, författare till Lära NO-serien) vill hälsa dig och dina elever hjärtligt välkomna till Lära NO åk 4. Det är den första delen i ett ämnesövergripande NO-läromedel för åk 4–6. Serien innehåller även böcker för åk 5 och åk 6.
En bok för varje årskurs! Suveränt!
Biologi, fysik och kemi = NO
I läroplanen för grundskolan har de tre naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi från och med åk 4 varsitt centralt innehåll, till skillnad från åk 1–3 där ämnena är samlade under beteckningen NO.
Eftersom undervisningen i biologi, fysik och kemi även i åk 4–6 ofta bedrivs som NO är syftet med Lära NO-serien att hjälpa dig som lärare att se hur de tre ämnena kan samspela och integreras.
Jag vet att det finns många lärare i åk 4–6 som efterfrågar planeringsstöd till sin NO-undervisning. Det finns också ett stort behov av hjälp med att tolka det uppdrag som styrdokumenten ger läraren, så att läraren kan forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat. Allt detta hjälper denna lärarhandledning er med.
En ände att börja i och vägar som leder vidare
Böckerna i Lära NO-serien är utformade utifrån min långa erfarenhet av arbete i grundskolan och utifrån mina kontakter med tusentals svenska lärare. En av de frågor som intresserat mig mest är att hitta en röd tråd för under visningen. Ibland kallas den röda tråden för ”progression av innehåll”, eller mer vardagligt: ”ordningen man gör saker i”.
Lära NO hjälper dig både med att hitta en ände att börja i och med att finna vägar vidare.
Serien är tänkt att bygga elevernas kunskaper, från det enklare till det mer komplexa och sammansatta, längs en röd tråd.
Från det enklare till det mer komplexa
I den ena änden av den röda tråden, det vill säga i kapitel 1 i Lära NO 4, får eleverna en mjuk ingång, med en introduktion till NO-ämnenas speciella arbetssätt och en översikt över de grundläggande begrepp som kommer användas hela vägen upp genom mellanstadiet.
I den andra änden av tråden, i Lära NO 6, finns texter och uppgifter som ställer högre krav på kunskaper i NO och på elevernas förmåga att planera och genomföra experiment, att argumentera och att granska information inom NO-området.
Jag hoppas att Lära NO kommer vara till glädje både för er lärare och för era elever.
Lära NO och läroplanen
Vid utvecklingen och produktionen av Lära NO-serien har jag varit noga med att se till att den följer läroplanen och svarar mot alla de krav som ställs där. Detta för att du som lärare, när du använder Lära NO, ska känna dig trygg och veta att eleverna får med sig det de ska.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Hej
Arbetsboken
Lärarhandledningen
Var hittar du det centrala innehållet?.............
Planering av läsår, arbetsområden och lektioner
Variation av arbetssätt
Från
Från
Kapitel 5: Luft
Viktiga upptäckter/Sammanfattning
Kapitel 6: Energi �������������������������������������������109
ELEVBOKENS DELAR
Här följer en översikt över hur Lära NO-serien är uppbyggd. Översikten hjälper dig att förstå syftet och tankarna bakom de olika byggstenarna i läromedlet, så att du kan få ut så mycket som möjligt av innehållet.
Kapitlen i de tre Lära NO-böckerna
Lära NO 4
Vad är NO?
Växter
Djur
Grundläggande kemi
Luft
Energi
Värme och väder
Lära NO 5
Repetition
Växter och djur
Svampar, alger och mikroorganismer
Magnetism El
Lösningar och blandningar
Ljud och vår hörsel
Ljus och vår syn
Människokroppen
Lära NO 6
Repetition
Kraft och rörelse
Livets utveckling
Sexualitet och relationer
Surt och basiskt
Kemiska reaktioner
Hållbar utveckling
Astronomi
Systematiska undersökningar
Var och en av de tre Lära NO-böckerna består av 7–8 kapitel. Dessa kapitel fångar in hela det centrala innehållet för åk 4–6 i de tre ämnena biologi, fysik och kemi.
Genom alla kapitel löper en röd tråd. Den väver ihop kunskaper från det enkla till det mer sammansatta och komplexa. Kapitlen bygger på varandra, tidiga kapitel lägger grunden för vad som sägs i senare. Som du ser i översikten ovan börjar böckerna för åk 5 och 6 med korta repetitioner av vad man lärt sig i tidigare årskurser. Dessa repetitioner hjälper eleven att inte tappa den röda tråden.
Kapitlens uppbyggnad
Inledande uppslag
Varje kapitel startar med ett inledande uppslag med en stor, intresseväckande bild och en kort text som ger en ingång till arbetsområdet.
På alla inledande uppslag hittar du också rubriken ”I det här kapitlet lär vi oss”. Under den finner du en sammanfattning av kapitlets lärandemål. Det är förstås viktigt, både för dig som är lärare och för dina elever, att ni vet vad det är ni arbetar med och vad det är meningen att eleverna ska lära sig.
Faktatexter
Faktatexterna i Lära NO är utformade så att de både väcker intresse och håller intresset vid liv.
Jag väljer de växter och djur som blir vackrast på bild.
växter och djur. I naturen är de oftast blandade huller om buller, är hur allt levande kan sorteras. Bra, va? olika sätt att sortera växter och djur på. Här är några helt olika sätt. Men alla har ju rätt. På sitt sätt.
molekyler uppbyggt av samma slags små Byggstenarna kallas atomer. Man kan atomerna som små kulor.
är det livsviktigt sortera växterna vilka som går att eller inte.
Eleverna får möta en stor variation av texttyper. Många texter är enkla faktatexter, men det finns också tidningsartiklar, berättande i serieform och porträtt av forskare. Här finns en spännvidd från både historiskt innehåll till det aktuella, och inne hållet har både ett lokalt och ett globalt perspektiv. Du och dina elever kommer dessutom möta en glimt av humor. Sammantaget gör detta att du kan genomföra en varierad och tillgänglig undervis ning där det abstrakta och komplexa blir begripligt, utan att du tappar riktigheten och sanningshalten i förklaringarna och utan att innehållet avviker från det centrala innehållet i Lgr22.
Jag sorterar träslagen efter vad man kan bygga av dem. Vi har just fått en beställning på en skyskrapa i trä. Då måste vi hitta ett träslag som är extra hållbart.
Att diskutera
Den här hundrasen valdes eftersom den fungerar bra som ledarhund.
Jag sorterar hästarna efter vilka som kan hoppa högst.
Ord och begrepp
finns ungefär 100 olika slags atomer.
annan atom. atomerna inte kulor med olika färg, så för att det ska gå att förstå bättre.
På många ställen i Lära NO finns rutor med rosa ram. Här förklaras ord och begrepp som används inom NO. Dessa rutor hjälper eleven att utöka sitt naturvetenskapliga ordförråd.
stycken atomer ihop och då kallas
molekyl. Det här är en molekyl som består atomer. När atomerna i en molekyl är för en kemisk förening.
Faktaruta
ORD OCH BEGREPP: Molekyl
Två eller flera atomer som sitter ihop.
”Att-diskutera”-rutorna ger eleverna möjligheten att fördjupa sina kunskaper genom att tillsammans med någon eller några i klassen fundera över och samtala om innehållet i en text eller en bild. Diskussionsfrågorna ger även eleverna chans att utveckla sin förmåga att kommunicera, granska och föra argumentation kring naturvetenskapligt innehåll.
DISKUTERA:
Sortera på olika sätt Arbeta i par. Hitta på olika sätt att sortera växterna och djuren på
molekyl som består av två består av likadana atomer
LUFT I RÖRELSE
Håll också utkik efter faktarutorna som har orange ram.
Jämtland – Älg – Höjd 235 cm. Mät upp det på väggen.
Lappland – Fjällräv – Kan ha lyor
ORD OCH BEGREPP:
Medelpad – Skogshare – Lever i norr och blir vit på vintern.
Hälsingland – Lo – Ett kattdjur som är ett nattdjur.
Norrbotten – Lavskrika – En nyfiken och orädd
Experiment
Naturligtvis finns det mängder av experiment i Lära NO. De mörkgröna prickarna ramar in beskrivningar av enkla, men meningsfulla och lärorika experiment.
2023-05-23 13:30
Experiment med luft i rörelse Att lufttrycket minskar när luften är i rörelse nämndes redan på förra sidan i texten om de spiralformade groparna. Här är tre experiment som handlar om just detta.
EXPERIMENT:
Blåsa ovanpå papper Du behöver: ett papper.
Håll pappret under munnen (som på bilden) och blås. Vad händer?
När det blåser så är det luften som rör sig. Om det blåser extra mycket så kan luften sätta andra saker i rörelse (se träden på bilden ovan). Men själva vinden är bara luft som rör sig.
Gästrikland – Tjäder – Hanen spelar upp olika läten för att imponera på honan.
Uppland – Havsörn –Vingbredd över 2 m.
Västmanland – Rådjur – Parar sig på hösten. Ungen föds på våren. svansen mot vattenytan.
Södermanland – Fiskgjuse –Fena på att fånga fisk.
Östergötland – Knölsvan – Den lilla knölen sitter på näbben.
Sortera landskapsdjuren
Ett mysterium fick sin lösning
Det finns många olika djur. Djur kan se mycket olika ut, men de kan också likna varandra. Vilka av landskapsdjuren tycker du liknar varandra och hör ihop? Vad har de djuren gemensamt? Vad är det som skiljer vissa djur från varandra?
Jobba ihop med en kamrat med att sortera djuren i
Det var länge en gåta och ett mysterium var- för människor för 2000 år sedan hade skapat dessa gigantiska spiralformade gropar högt uppe i Nasca i Peru. Nu har forskare visat att groparna leder till källor med vatten. När vinden blåste över marken minskade trycket över gropen. Det gjorde att vattnet (som fanns långt nere i marken) trycktes upp till ytan. Groparna var brunnar där luften fungerade som en osynlig pump.
Vi och allt annat i hela universum består av samma slags byggstenar. Det är samma atomer
Allt i hela universum kommer från Big Bang.
Experimenten i Lära NO-serien är genomgående vardagsnära och enkla. Det krävs med andra ord ingen labb-sal med avancerad utrustning vid genomförandet. På sidan sida 23 i denna lärarhandledning hittar du en lista över utrustning till experimenten i Lära NO åk 4. Det mesta är sådant som går att hitta i en vanlig mataffär. I de fall där det behövs speciellt NO-materiel, som magneter, sladdar och glödlampor, anges några lämpliga firmor att kontakta för inköp.
EXPERIMENT:
Sugrör och pingisboll Du behöver: ett sugrör med böj, en pingisboll
Böj sugröret. Blås genom sugröret och försök balansera pingisbollen på luftströmmen. Vad tror du är förklaringen till det som händer?
Film: Sugrör och pingisboll.
EXPERIMENT:
KAPITEL 2: VÄXTER
Detta kapitel handlar mest om biologi. På det inledande uppslaget hittar du kapitlets lärandemål.
I det här kapitlet lär vi oss:
• om de växter och djur som lever i staden
• vad som menas med en biotop
• hur man sorterar allt som är levande
• hur växterna har utvecklats från enkla alger till mer komplicerade blomväxter
• vad som menas med alger, mossor och ormbunksväxter
• om barrväxter och andra träd som täcker stora delar av Sverige
• om några vanliga blomväxter
• om blomväxternas delar och fortplantning
• vad som menas med en livscykel
• hur man kan bygga en modell som förklarar fotosyntesen.
Kapitel två, som heter ”Växter”, ger eleverna kunskaper om hela växtriket. Det lägger en grund för kapitlet ”Växter och djur” i Lära NO åk 5, där eleverna får lära sig mer om växter och deras betydelse i olika näringskedjor och ekosystem.
Växt-kapitlet ger en bild av mångfalden av växter samt hur växter kan sorteras. Likheter och olikheter mellan de olika grupperna (alger, mossor, ormbunksväxter, barrväxter och blomväxter) beskrivs, bland annat med avseende på deras uppbyggnad och fortplantning.
Blomväxterna ges ett stort utrymme, bland annat för att ge eleverna förutsättningar att lära sig namnen på några vanligt förekommande arter. Kapitlet rymmer också några systematiska undersökningar som kan leda till ökad förståelse för hur växter är uppbyggda och hur de fungerar.
För att ge ökad förståelse för fotosyntesen finns ett uppslag som berättar om ett autentiskt arbete i en åk 4. Klassen byggde en modell för att förtydliga det som i Lgr22 beskrivs som ”exempel på kemiska reaktioner i naturen”.
På det avslutande uppslaget sammanfattas kapitlets centrala lärandemål. Dessa kan användas för att kolla av att eleverna har lärt sig det viktigaste i kapitlet.
Hur du kan bedöma elevernas kunskaper
Eleverna kan visa vad de lärt sig genom att göra det avslutande provet på s. 65–66. Alternativt kan du låta dem använda sin dokumentation av arbetet med kapitlet för att skriftligt eller muntligt redogöra för kapitlets lärandemål.
Nedan finns en matris som visar vilka punkter i kursplanerna som behandlas i kapitlet. Matrisen kan ligga till grund för bedömning.
Betygskriterier från Lgr22 som behandlas i detta kapitel
Det som eleverna ges ”förutsättningar att utveckla” här i kapitel 2 och som kan ligga till grund för bedömning enligt Lgr22 är:
• Eleven får möjlighet att visa kunskaper om biologins/kemins begrepp och förklaringsmodeller.
• Eleven får använda begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva enkla:
biologiska samband i naturen – kemiska samband i naturen.
• Eleven får använda information som rör biologi och kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljön
• Eleven får söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven får insikt i hur man värderar resultaten och beskriver undersökningarna.
Vilket
centralt innehåll från Lgr22 behandlas i detta kapitel?
BIOLOGI
Natur och miljö
• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
• Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.
• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
Systematiska undersökningar och granskning av information
• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.
KEMI
Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen
• Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.
• Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.
Carl von Linné
Det viktigaste att lära av detta uppslag
1) Den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné lanserade för flera hundra år sedan ett sätt att sortera allt levande. Det sättet används än idag av vetenskapsmän över hela världen.
2) Allt levande, till exempel växter och djur, har artnamn.
3) Två växter eller djur som är av samma art kan få barn som också kan få barn.
Frågor att besvara efter arbetet med uppslaget
Varför valde Linné latin som språk för att namnge arter?
Vad menas med en art?
Vad tittade Linné på hos blommorna när han sorterade in dem i olika arter?
Att diskutera
Vad är det som gör att vetenskapsmännens indelningar och sorteringar förändras hela tiden?
Svar: Nya upptäckter.
Att göra
För den som vill fördjupa sig och göra ett helt tema om Linné så har ”Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik” producerat ett omfattande, vackert och användbart skolmaterial som de kallar ”Linnélektioner”. Du hittar materialet här:
Kunskapskontroll
Arbeta med arbetsboken, s. 27.
Kopplingar till Lgr22
BIOLOGI
• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
En tidsresa genom växtriket
Det viktigaste att lära av detta uppslag
1) Växterna har utvecklats från enklare former (alger) till mer komplicerade organismer (blomväxter).
2) Utvecklingen har tagit flera miljoner år.
3) Många forskare menar att det första livet på jorden uppstod i små pölar av vatten.
Frågor att besvara efter arbetet med uppslaget
– Beskriv hur växterna har utvecklats här på jorden.
– Jorden har funnits 4,5 miljarder år, men hur länge har det funnits växter på jorden?
– Var uppstod det första livet här på jorden?
Något att samlas kring?
Följ tidslinjen tillsammans med dina elever. Lägg märke till att vi färdas 1,5 miljarder år bakåt i tiden.
Om någon elev vill veta vad som fanns före detta kan ni repetera s. 8–11.
Att diskutera
Vad menas med att algerna och mossorna är ”enklare former” av växter än blomväxterna?
Ge exempel.
Svar: Algerna har varken blommor, blad, stam eller rötter vilket blomväxterna har. De förökar sig inte med frön. Mossor är också enklare byggda. De har inte hård stam, rötter som kan suga näring och vatten, och de saknar blommor.
Kunskapskontroll
Arbeta med arbetsboken, s. 28–29.
Kopplingar till Lgr22
BIOLOGI
• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
Kapitel 3: Djur
Namn:
1) Ringa in alla däggdjur.
Vad menas med däggdjur?
2) I vilka två huvudgrupper kan man dela in djuren?
3) Ge ett exempel på en art från varje huvudgrupp.
4) Sant eller falskt. Sant Falskt
Det finns mindre än 100 olika djurarter i Sverige. ¨ ¨
Forskare hittar nya djur varje år. ¨ ¨
Forskare upptäcker hela tiden nya saker om djur som levde för länge sedan. ¨ ¨
Morgan à organ Legobitar à celler orgel à organism organister à organismer den enda planeten à en av flera planeter hundra à miljarder
Vinter à Vintergatan
Sverige à Universum
7) galax, solsystem, planet, cell, molekyl, atom
Vad heter de små byggstenar som allt är uppbyggt av?
6) I hela universum fi nns ungefär olika slags atomer.
Hur kan vi veta?
1) experiment, forskare, teleskop
2) Experimenterar, undersöker och testar.
3) Man tänkte ut svaren.
4) Astronomi är en vetenskap. Den söker svaret på frågor om rymden och det som finns utanför jorden.
5) Nanoteknik
6) Alla ämnen skickar ut ett speciellt ljus. Varje ämne har som ett fingeravtryck.
7) Evolutionsteorin handlar om hur allt levande har utvecklats.
8) Det finns många dinosauriefossil. När man undersöker fossilen kan man ta reda på mycket om dinosaurierna.
9) Elevens eget svar.
Skapelseberättelser
1) En myt är en påhittad berättelse som beskriver något som sägs ha hänt för mycket länge sedan.
2) Myter bygger inte på forskning och under sökningar. Det gör däremot naturvetenskapliga förklaringar.
3) De finns kvar eftersom människor berättade dem för varandra.
4) Elevens eget svar.
5) Norden: is Afrika: kokospalm
6) 5) Ge ett exempel på något i en av skapelseberättelserna
och går under.
Världen skapades ur en tomhet. Runt tomheten fanns en värld av is och en av eld.
NO ♥ experiment = sant
1) Jag stoppade in en stor magnet i en jordglob. Magnetens ena ände pekade mot nordpolen medan den andra änden pekade mot sydpolen. Sedan körde jag runt med små kompasser på utsidan av jordgloben. Alla småkompasserna pekade mot norr. Alltså är jorden en stor magnet.
2) Att hela jordklotet är en magnet.
Mer om experiment
1) Man släpper en kula och låter den rulla i rännan. Man undersöker hur lång tid det tar för kulan att rulla 1, 2 och 3 meter.
2) a) Kulan rullar fortare och fortare.
b) Ungefär 2,2–2,3 s.
c) Om man ändrar lutningen så kommer kulornas hastighet att påverkas.
d) Olika kulor rullar olika fort.
e) Sträckan som kulorna rullade.
Vad tror du?
1) Elevens eget svar.
2) a–c) Elevens eget svar.
Viktiga upptäckter
1)VIKTIGA UPPTÄCKTER
1) Dra streck från rätt fakta till rätt person.
Gjorde nya upptäckter om radioaktiv strålning. Hittade två nya ämnen (polonium och radium).
Beskrev evolutionsteorin.
Upptäckte att solen är mitten av vårt solsystem.
2) Vad var det Darwins evolutionsteori förklarade?
Förbättrade hygienen inom sjukvård. Marie
2) Evolutionsteorin förklarar hur djur- och växtarter har utvecklats.
3) Ta reda på vad man trodde var i mitten av solsystemet innan Kopernikus förklarade att det är solen?
3) Man trodde att jorden var i mitten av solsystemet.
4) Vilken tycker du är den viktigaste upptäckten någonsin?
4) Elevens eget svar.
5) Elevens eget svar.
HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta. Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.
LÄRA NO ÅK 4 LÄRARHANDLEDNING
Lära NO är ett ämnesövergripande läromedel i biologi, fysik och kemi för åk 4–6. Läromedlet är framtaget i samarbete med ett stort antal verksamma lärare. I serien finns tre grundböcker, en för varje årskurs. Alla böcker är anpassade efter Lgr22 och innehåller olika typer av texter där eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella, lokala och globala.
Grundböckerna innehåller många experiment att genomföra i klassrummet med enkel utrustning. De flesta av experimenten finns även som film i elevens digitala läromedel. Till alla grundböcker finns arbetsböcker där eleverna får repetera och befästa sina kunskaper.
Lära NO åk 4 Lärarhandledning är ett stöd för dig att planera läsåret, terminen och arbetsområdet ända ned på lektionsnivå. Lärarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till läroplanen och bedömningsstöd. Här finns även facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat. studentlitteratur.se
