Till läraren
Introduktion
Veckans ord bygger på grundtanken att elever lär sig bäst att stava genom att läsa och skriva, i kombination med att studera stavningen i enskilda ord.
I serien Veckans ord 4–6 behandlas de viktigaste stavningsreglerna tillämpade på ord som eleverna använder i sina egna texter och på ord som de ser och läser i andras texter. Valet av ord är i första hand gjort för att tydliggöra det stavningsmönster som kapitlets stavningsregel handlar om. Målet är att eleverna ska kunna applicera inlärda stavningsmönster när de skriver ord som de vill använda i sina egna texter.
Många barn har inte det ortografiska minne som behövs för att de ska stava rätt. För dessa elever är goda stavningsstrategier till stor hjälp för att upptäcka och lägga märke till ordens struktur. Men också de elever som har ett ortografiskt minne blir säkrare med böckerna i serien Veckans ord 4–6
Upplägget i seriens böcker underlättar för eleverna att se ett mönster i de principer som trots allt finns om svensk stavning. När eleverna blir osäkra på hur ett ord stavas är det värdefullt att veta hur de ska tänka för att ordet ska bli rätt stavat.
Om stavningsundervisning
Det finns vissa identifierade steg i utvecklingen av stavningsförmågan som de flesta elever följer, ändå behöver eleverna undervisning i stavning. Det är forskarna överens om, även om de kan ha olika syn på hur undervisningen ska se ut. I lektionsplaneringarna till kapitlen i denna lärarhandledning finns underlag för en systematisk undervisning om stavningsregler och hur eleverna kan använda inlärda regler på okända ord, men också hur ord som faller utanför reglerna stavas. Det gäller ord med ljudstridig stavning, men också ord som lyder under specialregler som står över huvudregler.
Morfologiska principen
Den morfologiska principen innebär att ord som utgår från samma morfem behåller morfemets stavning oavsett hur de böjs eller sätts ihop med andra delar, eller hur det uttalas.
Morfem är ordens byggstenar, alltså de delar som bildar ett ord. Alla ord i svenskan består av ett eller flera morfem. Exempel:
▶ Ordet boll består av ett enda morfem.
▶ Ordet fotbollsspelarbås består av sex morfem: fot + boll + s + spel + ar + bås.
Det finns två olika morfem:
▶ Rotmorfem är de morfem som har en egen betydelse, som fot, boll , spel och bås
▶ Grammatiska morfem har ingen egen betydelse, som s och ar i exemplet ovan.
Det fiffiga med alla morfem är alltså att de stavas på samma sätt – alltid – oavsett i vilka ord de förekommer. Kunskap om morfem hjälper därför eleverna att stava böjningsformer och långa ord, och det hjälper dem att snabbt känna igen och förstå ord.
Exempel: morfemet ring
ring , ring ar, ring arna, ring ning, omring ad, inring ning, uppring ningssignal
Enligt den morfologiska principen ska ord som utgår från samma morfem, behålla stavningen trots att detta morfem uttalas olika i de orden. Exempel: orden tre och tre ttio.
Släktordsregeln
I skolans värld benämns morfologiska principen ofta släktordsregeln, och i stället för rotmorfem säger vi grundform . För våra elever förklarar vi släktordsregeln ungefär så här: ”Ett ords grundform behåller sin stavning även när ordet böjs eller sätts ihop med andra ord eller orddelar.” Vi lär våra elever att om de blir osäkra på hur ett ord stavas, ska de kunna luta sig mot släktordsregeln. Uppmaningen ”tänk på ordets grundform när du ska skriva en böjningsform” påminner vi om gång på gång i Veckans ord 4–6.
I serien Veckans ord 4–6 övar eleverna i huvudsak på att urskilja morfem i form av grundform, förstavelser och ändelser. Detta med målet att eleverna ska kunna använda sina kunskaper om släktordsregeln (morfologiska principen) när de möter mer komplexa ord framöver.
Undantag från släktordsregeln
Det finns en mängd undantag från släktordsregeln. Dit hör specialreglerna för m-ljudet, n-ljudet och l , n och r. Dessa specialregler slår ut släktordsregeln, och som om inte det är klurigt nog: en viss specialregel kan slå ut en annan specialregel.
Exempel: Specialregeln för l , n och r säger att konsonanten före någon av bokstäverna l , n eller r ska dubbeltecknas om vokalen före är kort, som i ordet uggla . Men den regeln gäller inte i till exempel ordet ramla eftersom det ordet följer specialregeln för m-ljudet som säger att bokstaven m aldrig ska dubbeltecknas före en annan konsonant. I Veckans ord 4–6 övar eleverna mycket även på dessa specialregler.
Rätta i egna texter
En formell undervisning i stavning betyder inte att den undervisningen måste vara skild från meningsfullt sammanhang. I Veckans ord får eleverna många övningar där orden förklaras i meningar eller används i hela berättelser. Samtidigt måste eleverna få skriva mycket och pröva sin stavningsförmåga i egna texter. Skrivning har både en funktionell och en formell sida. För att få fram sitt budskap ställs krav på den formella delen, och dit hör att kunna stava.
Många lärare uppmuntrar sina elever att rätta själva i sina texter, och för att eleverna ska ha en chans att klara denna korrekturläsning är det en god idé att be dem fokusera på de stavningsmönster och stavningsregler som de har arbetat med i Veckans ord
För de flesta elever räcker det inte med att läraren ber eleverna att ”läsa igenom” texten. I stället måste eleverna få en konkret uppgift att utgå från, något som läraren vill sätta fokus på vid ett visst tillfälle utifrån: ”Vad är rimligt att eleverna klarar att söka efter just nu?”. Med det arbetssättet märker man att elevernas skrivutveckling sker snabbt, inte bara i stavning.
Att det förekommer en liten del stavfel i texter är acceptabelt, och det är inte
Arbetsgång
Elevböckernas vänstersidor
Uppgifterna på kapitlens vänstersida ger eleverna kunskaper som de bör ha med sig till kapitlets resterande uppgifter.
Uppgift A
Presentation av kapitlets innehåll
Varje kapitel introduceras med en text i en ram. Där står tydligt vilken stavningsregel veckans aktuella ord är exempel på.
Uppgift B
Presentation av veckans 12 ord Orden är numrerade från 1 till 12 för att eleverna lättare ska hitta orden när det är en hänvisning till dem i kommande övningar. Instruktionen till varje uppgift riktar elevernas uppmärksamhet mot något som vi vill att de ska reflektera över när det gäller ordens stavning eller uttal under genomläsningen. Därefter skriver eleverna orden på skrivraderna till höger. Alla ord som eleverna ska skriva i de följande uppgifterna finns i uppgift B. Påminn eleverna om det vid behov.
Uppgift C
Skriva orden
Uppgiften innehåller två–tre övningar som följer upp det läsfokus som eleverna hade när de läste orden i uppgift B, ofta i kombination med ordförklaringar till de aktuella orden.
Uppgift D
i Veckans ord 5 och Veckans ord 6
Reflektera och befästa
Uppgiften ska få eleverna att reflektera över, och befästa, vänstersidans grundläggande mål. I denna uppgift förekommer ibland ord som inte finns bland veckans aktuella ord och i de fallen är uppgiften markerad med en symbol i form av ett grönt blad. Syftet med att ha andra ord är att eleverna ska kunna se att stavningsmönstret är detsamma, alltid!
I Veckans ord 6 är uppgift D i några kapitel placerad på högersidan av utrymmesskäl.
1. Lång och kort vokal a, o, u, å
A. Läs texten.
De här orden har bara en vokal: a, o, u eller å
▶ Vokalen är lång om det finns en konsonant efter den.
▶ Vokalen är kort om det finns två konsonanter efter den.
B. Läs orden och tänk på hur du uttalar vokalen. Stryk under den. Skriv sedan orden.
C. Skriv orden.
▶ bara en konsonant efter vokalen
Vokalen är: lång ☐ kort ☐.
▶ två konsonanter efter vokalen
Vokalen är: lång ☐ kort ☐.
▶ alla ord med vokalen a
Stryk under orden med lång vokal.
978-91-44-19042-6_02_book.indd 4
A. Läs texten.
I de här orden har ändelsen -ning eller -na lagts till efter ng-ljudet. Behåll grundformens stavning av ng-ljudet och lägg sedan till ändelsen.
Kom ihåg att ng-ljudet stavas med ng, g (före n) eller med n (före k).
B. Läs orden. Stryk under de bokstäver som uttalas med ng-ljud. Skriv sedan orden.
1. förlängning
2. ansträngning
3. ringning
4. gångna
C. Skriv orden.
▶ ord med ändelsen -ning
▶ ord med ändelsen -na
5. tvungna
6. sjungna
7. fångna
8. bortsprungna
9. sänkning
10. sjunkna
11. plankning
12. blinkning
2025-12-10 16:34
▶ skriv ihop ringa + ning tvungen + na blinka + ning
D. Läs orden och stryk under rätt ord.
▶ n och g blir ett ng-ljud: angripa tvinga ingick
▶ g är ett ng-ljud: slagna lagning lugna
▶ n är ett ng-ljud: stenkula sjunka inkastad
978-91-44-19160-7_01_book.indd 32 2025-06-27 12:20
H. Skriv
kra sku sno på sku va
E. Skriv ordet som passar.
Jag äter en smörgås med Vi målar ägg när det är
En är en stor fågel. Bind en av blommor. Det rinner vatten ur en I havet lever en Du kan ha glass i en En är en stor träklubba.
F. Skriv ordet som har kort vokal i ordflätan. Skriv sedan hela ordet.
mål påsk tvål kor stor ost skurk bur strut brun struts knut
G. Skriv ordet som inte rimmar med de två andra orden. vals val hals strut struts smuts snok lok ost påsk påk bråk skurk burk skur val valp skal k o r t
978-91-44-19042-6_02_book.indd 5 2025-12-10 16:34
E. Skriv rätt böjningsform.
En bortsprungen hund. Två hundar.
En fågel satt fången i en bur. Fem fåglar satt i en bur.
Jag var tvungen att gå hem. Vi var att gå hem.
Dykaren hittade en sjunken båt. Dykaren hittade två båtar.
Nu är sista sången sjungen Nu är sista sångerna
F. Skriv de bokstäver som saknas. Skriv sedan hela ordet.
bli kning få na bortspru na pla kni
G. Skriv släktorden.
Att anstränga sig för att göra sitt bästa. Det är en Vi går in när det ringer andra gången. Det är en andra
Ibland blir matchen lite längre. Det kan bli tio minuters
Affären sänker priset på glass. Det blir en efterlängtad
Jag blinkar bort skräp i ögat. Det räcker med en snabb
Veckan är långt gången. Redan fredag! Den veckan gick fort.
De plankar för att slippa betala. Det kallas för
H. Skriv ordet som passar.
Alla höll sig i båten. lunga/lugna
Vänster är mindre än den högra. lugna/lunga
Ibland måste jag ner mig. lugna/lunka
Vi såg en björn iväg från gården. lugna/lunka
Elevböckernas högersidor
Uppgifterna på kapitlens högersida ger eleverna fördjupade kunskaper om de 12 aktuella orden.
Uppgift D och framåt i Veckans ord 4 Varierande övningar
Övningarna syftar till att eleverna ska vrida och vända på orden för att gå mer på djupet i ordens stavningsmönster, betydelse och ordbildning, vilket hjälper eleverna att härleda ordens ursprung.
978-91-44-19160-7_01_book.indd 33 2025-06-27 12:20
Uppgift E och framåt i Veckans ord 5 och Veckans ord 6 Varierande övningar
Övningarna syftar till att eleverna ska vrida och vända på orden för att gå mer på djupet i ordens stavningsmönster, betydelse, och ordbildning, vilket hjälper eleverna att härleda ordens ursprung.
D. Skriv de konsonanter som saknas. Skriv sedan hela ordet.
1. Lång och kort vokal a, o, u, å
Introduktion
Kapitlets valda ord är enstaviga, och deras stavning följer huvudregeln för svenska ord, alltså en konsonant efter en lång vokal och två konsonanter efter en kort vokal.
Orden är enstaviga för att eleverna ska fokusera på bara en vokal i varje ord. Alla orden står i grundform. Att presentera orden parvis efter deras likheter i början på orden hjälper eleverna att se ett mönster för ord med lång respektive kort vokal.
Uppgift A
Skriv t.ex. orden svan och svans på tavlan. Läs orden för eleverna eller tillsammans med dem. Reflektera över hur vokalljudet a ändras, och hur respektive ljud hänger ihop med antalet konsonanter efter vokalen.
Läs sedan texten i ramen tillsammans med eleverna och använd orden på tavlan som exempel.
Uppgift B
Be eleverna att läsa orden högt så att de hör att orden uttalas rätt. Om eleverna läser orden parvis, och stannar upp mellan varje par, är det lättare för dem att uppfatta skillnaden mellan lång och kort vokal, och att se stavningsmönstret efter vokalen.
Därefter skriver eleverna alla orden i listan till höger. Att bara läsa igenom orden ger aldrig samma resultat som att skriva dem.
1. Lång och kort vokal a, o, u, å
A. Läs texten.
De här orden har bara en vokal: a, o, u eller å
▶ Vokalen är lång om det finns en konsonant efter den.
▶ Vokalen är kort om det finns två konsonanter efter den.
B. Läs orden och tänk på hur du uttalar vokalen. Stryk under den. Skriv sedan orden.
1. kran
2. krans
C. Skriv orden.
▶ bara en konsonant efter vokalen
kran krans strut struts snok ost påk påsk val valp skur skurk
kran strut snok påk val skur
Vokalen är: lång ☐ kort ☐.
▶ två konsonanter efter vokalen
krans struts ost påsk valp skurk
Vokalen är: lång ☐ kort ☐.
▶ alla ord med vokalen a
kran krans val valp
Stryk under orden med lång vokal.
978-91-44-19042-6_02_book.indd 4 2025-12-10 16:31
Alla ord som eleverna ska skriva i de följande uppgifterna finns i uppgift B. Påminn eleverna om det vid behov, här och i kommande kapitel.
Uppgift C
Eleverna skriver veckans ord efter instruktionerna och reflekterar över om vokalen i orden är lång eller kort. De avslutar med att skriva de av veckans ord som har vokalen a, och lokalisera de ord som uttalas med långt a-ljud.
Uppgift D
Uppgift E
Nu får eleverna använda några av veckans ord i ett sammanhang. Meningarna ger en ledtråd till rätt ord, som eleverna försöker skriva ur minnet utifrån regeln i ramen A. De stämmer av sin stavning mot orden i uppgift B.
Uppgift F
Genom att läsa alla tre orden i rad får eleverna växla mellan kort och lång vokal. För att kunna läsa orden rätt direkt, måste eleverna ha kunskaper
Eleverna ”läser” bilderna med stöd av ordens början. De säger orden, stannar upp efter vokalen och skriver klart ordet. Därefter skriver de hela ordet för att befästa ordbilden.
kra sku sno på sku va
E. Skriv ordet som passar.
Jag äter en smörgås med
Vi målar ägg när det är
En är en stor fågel.
en av blommor.
Skriv ordet som har kort vokal i ordflätan. Skriv sedan hela ordet.
ns krans rk skurk k snok k påk r skur lp valp ost påsk struts krans kran val strut påk p å s s t s k u k s r u t s påsk ost skurk struts
G. Skriv ordet som inte rimmar med de två andra orden. vals val hals strut struts smuts snok lok ost påsk påk bråk skurk burk skur val valp skal k o r t mål påsk tvål kor stor ost skurk bur strut brun struts knut val strut ost påsk skur valp
978-91-44-19042-6_02_book.indd 5 2025-12-10 16:31
om vilka uttalsmöjligheter som följer ett visst stavningsmönster.
Därför är det viktigt att veta att antalet konsonanter avgör uttalet av vokalen.
Uppgift G
Eleverna uppmärksammar likheter mellan ord som rimmar för att sedan skriva ordet som skiljer sig från de som rimmar. För många elever är det ett stöd i stavningen av obekanta ord, medan andra elever kan ha svårt att uppfatta rim. De senare måste få öva mycket på rimord.
Bra att veta
Om vokaler
I vårt alfabet har vi nio vokaler: a e i o u y å ä ö. Alla de andra bokstäverna är konsonanter. Alla ord har minst en vokal. Utan dem kan vi inte bilda ord eller ljud i svenskan. Varje vokal har två bokstavsljud:
▶ Det ena ljudet uttalas som bokstavens namn i alfabetsramsan, det vill säga när du räknar upp bokstäverna från A till Ö. Vokalen är lång. Exempel med vokalen a: Isen är hal .
▶ Det andra ljudet uttalas inte som i alfabetsramsan. Vokalen
är kort. Exempel vokalen a: Min hals är smal.
▶ Efter en kort vokal följer två konsonanter. Så är det nästan alltid.
Skillnaden mellan en lång vokal och en kort vokal är en klangskillnad, inte en tidsskillnad. Vi använder ändå begreppen lång och kort eftersom det är det vanligast förekommande i våra klassrum.
Vi tar inte upp begreppen hårda och mjuka vokaler här, eftersom eleverna inte behöver den kunskapen förrän de kommer till kapitlen med j-, sjoch tj-ljud, kapitel 27–30.
Diktamen
När eleverna har arbetat med alla uppgifter på uppslaget kan var och en välja sex av veckans ord, och skriva en egen mening till varje valt ord. I slutet av veckan kan du använda elevernas meningar för diktamen. Du väljer ut meningar från olika elever, och försöker få med så många som möjligt av veckans ord.
När läraren dikterar översätter eleverna fonem till grafem. De måste lyssna vilka ord och ljud de hör och sedan skriva enligt det som de hör. Bra minnesträning blir det också. Syftet med stavningsundervisning är inte enbart att eleverna ska lära sig stava, utan även förbättra deras ordförråd och ge dem kunskap om ordens betydelse och funktion.
D. Skriv de konsonanter som saknas. Skriv sedan hela ordet.
F.
1. Betonad vokal – huvudregel
A. Läs texten.
I de här orden och delorden är den första vokalen betonad. Orden med betonad kort vokal följs av två konsonanter, olika eller lika.
B. Läs orden och stryk under den första vokalen i alla ord och delord. Skriv sedan orden.
1. busar
2. buskar
3. bussar
4. soppskål
C. Skriv orden.
5. granar
6. granskar
7. grannar
8. soppåse
9. visa
10. viska
11. vissa
12. kulspetspenna
▶ delorden blir ett sammansatt ord soppa + skål sopa + påse kula + spets + penna
▶ enkla ord där första vokalen följs av bara en konsonant
▶ enkla ord där första vokalen följs av två eller tre olika konsonanter
▶ enkla ord där första vokalen följs av dubbel konsonant
Första vokalen är: lång ☐ kort ☐. busar buskar bussar soppskål granar granskar grannar soppåse visa viska vissa kulspetspenna soppskål soppåse kulspetspenna busar granar visa buskar granskar viska bussar grannar vissa
D. Stryk under orden som har en kort första vokal. kula + spets + penna sopa + påse soppa + skål
978-91-44-19160-7_02_book.indd 4
Uppgift B
Instruktionen vill få eleverna att fokusera på den första vokalen. En utmaning är att komma ihåg att i sammansatta ord har varje delord en första vokal. Eleverna kan dra ett lodstreck mellan delorden i orden 4, 8 och 12.
Uppgift C
Uppgiften leder eleverna till en ordentlig analys av de tolv orden med fokus på den första vokalen. Är den vokalen lång eller kort?
I Veckans ord 4 övade eleverna olika sätt att sammanbinda delord. I de tre aktuella orden ska bokstaven a i första delordet tas bort vid sammansättningen.
Uppgift D
Första vokalen är: lång ☐ kort ☐.
Första vokalen är: lång ☐ kort ☐.
2026-01-19 13:52
Uppgiften förstärker att varje delord i sammansatta ord har en första vokal som avgör om den ska följas av en eller två konsonanter.
E. Skriv ordet som passar.
▶ skriv böjningsformen
en buske flera
att busa jag en buss flera
▶ skriv grundformen
buskar busar bussar
jag visar att en viss personer jag viskar att
kulspet pen a so skå
en granne flera att granska jag en gran flera
grannar granskar granar
visa vissa viska s n kulspetspenna pp l soppskål p s soppåse
G. Två ord har bytt plats. Skriv meningen rätt. Två granar står och pratar bakom två stora grannar.
Två grannar står och pratar bakom två stora granar.
Bussen sprang ifatt busen.
Busen sprang ifatt bussen.
Visa tavlor ville jag inte vissa.
Vissa tavlor ville jag inte visa.
5
978-91-44-19160-7_02_book.indd 5 2026-01-19 13:52
Uppgift E
Påminn om att det alltid är lättare att stava ett ord rätt om man tänker på ordets grundform.
Uppgift F
Eleverna ”läser” bilden och fyller i konsonanterna som saknas. Förvissa dig om att eleverna förstår i vilket av de två sista orden pp är dubbelteckning och i vilket det är konsonantmöte.
Uppgift G
Här får eleverna se hur tokigt det kan bli om vi inte följer stavningsreglerna. Uppgiften ger även träning i att upptäcka fel. Tipsa eleverna om att läsa igenom meningarna som de har skrivit för att ”höra” om den valda stavningen uttalas så som var avsikten.
Bra att veta
Ändelsen - ar
Ändelser -ar är ett böjningsmorfem som läggs till en grundform eller ett rotmorfem. Det fiffiga med alla morfem är att de alltid stavas på samma sätt, oavsett böjningsform där det förekommer, t.ex. i ordet busk ar och busk ar na. Böjningsmorfem förekommer mycket oftare än i ordet där de uppträder, och det är därför det är så viktigt att eleverna automatiserar igenkänningen av vanliga böjningsmorfem.
Efter att ha arbetat med kapitel 1 vill vi att eleverna har med sig följande:
▶ Vi betonar den första vokalen i ord med svenskt ursprung eller ord som för länge sedan förlorat spåren av sitt utländska ursprung.
▶ En betonad vokal kan vara lång eller kort.
▶ En betonad kort vokal följs av två konsonanter, lika eller olika.
▶ Vi dubbeltecknar inte efter en obetonad kort vokal, t.ex. i ändelser.
F. Skriv de konsonanter som saknas. Skriv sedan hela ordet.
1.
1. Dubbelteckning – grundform och böjningsform
A. Läs texten.
De här orden står i en böjningsform. När en konsonant dubbeltecknas i ordets grundform ska ordet behålla dubbelteckningen också när det böjs.
B. Läs orden. Tänk på vilken grundform ordet har. Skriv sedan orden.
1. vattnet
2. pucklar
3. gifflar
4. kennlar
C. Skriv orden.
en giffel flera
5. kopplet
6. sockret
7. gällde
8. skällde
D. Sätt in de bokstäver som saknas i ordens böjningsformer. ett papp|er flera |er det här |ret en tunn|el flera |lar den här |eln en nyck|el flera |lar den här |eln att släck|a i går |te har |t vattnet pucklar gifflar kennlar kopplet sockret gällde skällde vasst vackra fräckt spruckna gifflar gällde kopplet vasst pucklar vackra kennlar skällde sockret fräckt vattnet spruckna papp papp tunn tunn nyck nyck släck släck
9. vasst
10. vackra
11. fräckt
12. spruckna
att gälla i går det ett koppel det här
den är vass det är en puckel flera den är vacker de är
en kennel flera att skälla i går socker det här
den är fräck det är vatten det här den är sprucken de är
Uppgift C
De givna orden ger eleverna svar på hur de lyckades hitta grundformen medan de läste orden i uppgift B. Efter att eleverna har skrivit böjningsformerna kan de stryka under dubbelteckningen i både grundformen och i böjningsformen för att tydligt se att dubbelteckningen behålls i böjningsformen.
Uppgift D
Eleverna ska skriva två olika böjningsformer till varje ord. Detta tydliggör att stavningen följer med oavsett böjningsform. Här får eleverna visa sin förståelse av kapitlets inlärningsmål innan de går vidare med uppgifterna på nästa sida. Utmaningen är att orden inte finns bland veckans ord. En del ord har eleverna övat i de tidigare böckerna. Många elever stimuleras av den igenkänningen.
E. Sätt in de bokstäver som saknas. Skriv sedan böjningsformen i meningarna.
pu el k/ck gi el f/ff ke el n/nn
Jag äter två med ost och marmelad.
Dromedaren har bara en puckel, men kamelen har två
teckning, eftersom det finns så många specialregler som står över huvudregeln. Läs mer på sidan 4.
Den morfologiska principen/släktordsregeln
Det är iskallt i
Hunden hämtar när han vill gå ut.
Jag strör lite av på blåbären.
F. Skriv orden 7–12 där de passar i meningarna.
Den som har hund vet att det finns många bra runt om i Sverige.
Min hund slickade sig på tassen och gnällde, men den inte.
Han hade skurit sig på något föremål.
Bredvid tassen låg några porslinsfat.
Så av någon att låta bitarna ligga kvar i gräset!
Det att snabbt komma till veterinären.
gifflar pucklar kennlar vattnet kopplet sockret skällde vasst spruckna fräckt gällde vackra
Veterinären drog ut en flisa och sydde ihop såret med några stygn.
978-91-44-15945-4_01_book.indd 5 2026-01-19 16:42 Uppgift E
Eleverna ”läser” bilden och sätter in dubbelteckningen i ordet och skriver hela ordet. Därefter skriver de ordets böjningsform i meningarna. Be eleverna att läsa igenom meningarna en gång till för att höra att de har valt rätt ord och rätt böjningsform.
Uppgift F
Eleverna kan först läsa igenom berättelsen och fundera över vilket av orden 7–12 som passar i sammanhanget. Sedan läser de mening för mening och fyller i det valda ordet. En sista genomläsning med fokus på stavningskontroll kan kanske löna sig!
Bra att veta
Dubbelteckning
Vi inleder Veckans ord 6 med att repetera huvudregeln: Efter betonad kort vokal följer två konsonanter, olika eller lika. Den regeln känner eleverna till från de båda föregående böckerna där de har övat mycket på varierande sätt, att uppfatta både betoning och vokalljud. Att förstå huvudregeln är nödvändig för att komma vidare i sin stavningsutveckling.
Dubbelteckning av svenska ord är bland det svåraste inom stavning. Elever som vanligtvis inte har svårigheter med stavning kan ändå tycka att det är problematiskt med just dubbel-
Från tidigare vet eleverna att det inte räcker med att kunna huvudregeln eftersom det finns böjningsformer som förvirrar, och det är böjningsformer som är i fokus i orden i detta kapitel. Texten vid uppgift A i elevboken handlar om den morfologiska principen eller släktordsregeln, och uppgifterna stärker elevernas tidigare kunskaper om att dubbelteckningen i grundformen ska finnas kvar också i böjningsformen. Läs mer på sidan 4.
Om eleverna tror att stavningen av ordet gafflar styrs av regeln för l , n och r, måste de få veta att i de här ordet är det grundformen som är utgångspunkten för stavningen av böjningsformen. Den regeln ska inte förväxlas med regeln för l , n och r. (se kapitel 3)
Elevböckerna Veckans ord 4, 5 och 6 omfattar vardera 30 kapitel med 12 ord i varje.
I alla tre böckerna får eleverna öva på de stavningsregler som är basen för svensk stavning. De får också öva på inlånade ords uppbyggnad och stavningsmönster. När ett stavningsmönster upprepas får eleverna använda sitt kunnande på nya ord och lite svårare ord, samt på andra böjningsformer eller släktord, än tidigare. Den tydliga strukturen gör att eleverna efter en gemensam genomgång av kapitlet kan arbeta med övningarna.
Veckans ord 4–6 Lärarhandledning innehåller lektionsplaneringar till samtliga kapitel i de tre elevböckerna. Den gemensamma lärarhandledningen ger en bra överblick över seriens olika moment och visar tydligt progressionen. Det aktuella kapitlet med facit visas i anslutning till lektionsplaneringen. Under rubrikerna Bra att veta och Kul att veta presenteras intressanta och matnyttiga fakta som berör det aktuella kapitlet.
