9789144191713

SVENSKA NIVÅ 1, 2 OCH 3

EN KOMPLETT HANDBOK

Lärarpaket – Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån

SVENSKA NIVÅ 1, 2 OCH 3 EN

KOMPLETT HANDBOK

Lärarpaket – Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån

Svenska nivå 1, 2 och 3 - en komplett handbok är en tryckt bok med ett digitalt läromedel som kompletterar bokens innehåll. Läromedlet är författat av det erfarna och populära författarparet Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin. Handboken täcker alla moment som ingår i ämnet Svenska nivå 1, 2 och 3.

LÄRARHANDLEDNING

Nu är även lärarhandledningen uppdaterad enligt Gy25! Lärarhandledningen hjälper dig att låsa upp läromedlets fulla potential och ger konkreta idéer och exempel på hur du kan arbeta med olika moment i ämnet svenska. Här finns ett detaljerat planeringsförslag för din undervisning i samtliga tre nivåer, termin för termin. I lärarhandledningen finns också t.ex. bedömningsuppgifter, skrivmallar till ordövningar och flashcards.

DIGITALA RESURSER

I lärarpaketets digitala resurs finns lärarhandledningen i e-boksformat, extramaterial för nedladdning, översikter, en miniantologi och mycket mer.

I lärarpaketet ingår digitala resurser, till exempel kopieringsblad till din undervisning och lärarhandledningen som e-bok.

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon.

SVENSKA

NIVÅ 1, 2 OCH 3 EN KOMPLETT HANDBOK LÄRARHANDLEDNING

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45063

ISBN 978-91-44-19171-3 Upplaga 2:1

© Författarna och Studentlitteratur 2026

Redaktör: Liza Greczanik

Grafisk form: Anna Larsson

Original: Johanna Szemenkar Remgard

Printed by Eurographic Group, Poland 2026

INNEHÅLL

FÖRORD

ÖVERSIKTER 12

Översikt över det digitala läromedlet

Översikt över läromedlets innehåll per nivå

13

15

Nivåövergipande 15

Svenska nivå 1

Svenska nivå 2

Svenska nivå 3

Övningar i elevens digitala läromedel

PROGRESSION I SVENSKA NIVÅ 1, 2 OCH 3

Muntlig framställning

Skriftlig framställning

Skönlitteratur

Svenska språket och språkanvändning

PEDAGOGIK OCH PEDAGOGISK LITTERATUR

Genrepedagogik

Design för fiktionsförståelse

Digital läsning

Vad kännetecknar digital läsning?

Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken

Normer, normmedvetenhet och normkritik

KAPITELGENOMGÅNGAR

Studieråd

Läsa .

Ordkunskap

Den retoriska arbetsprocessen

Tänk på detta!

Svenska nivå 1 – Litteratur

Lyrik och dramatik

Litterära epoker

Svenska nivå 2 – Litteratur

Litterära epoker – en fördjupning

16

18

20

22

Svenska nivå 3 – Litteratur

30

33

35

.38

41

42

43

43

Essä – en utredande, kreativ och personlig text

nivå 3 – Skriva

Komparativ analys av två litterära verk

Vetenskapligt skrivande

Svenska nivå 1 – Språk och språkriktighet

Språksociologi

Svenska nivå 2 – Språk och språkriktighet

.80

.80

Språkets uppbyggnad 82

Språk och språkförhållanden

83 i Sverige och i övriga Norden

Läs en sakprosatext

Svenska nivå 3 – Språk och språkriktighet

Centrala litteraturvetenskapliga begrepp 57

PEDAGOGISKA TIPS

Kapitelord .

85

.86

Litteratur 86

Novelläsning

Boksamtal

Veckans dikt

87

87

87

EXTRAMATERIAL

Råd för ett bättre språk . . .

Skönlitteraturens roll 119

Textfrågor

Stimulera läslust

Kreativt skrivande i kombination med bokläsning . . .121

Kreativt skrivande

87

Dramatik 87 Film

Läsning av sakprosa

Digital läsning

87

.88

Kritisk läsning 88

Tala 88

Den retoriska arbetsprocessen

Rollkort

Talängslan

.88

.88

89

Förberett talande 89

Formativ bedömning

Skriva

Den retoriska arbetsprocessen

Progressionen i skrivandet

89

.90

.90

.90

Exempeltexter 90

Cirkelmodellen

Kreativt skrivande

Formativ bedömning

Språk och språkriktighet

.90

91

91

92

Ordkunskap 92

Språkriktighet och skrivregler

Svenska språkets uppbyggnad

Grammatikmomentet i Svenska nivå 2

93

93

93

Öva grammatik och granska en text 93

FÖRSLAG TILL PLANERING 94

Svenska nivå 1

Uppgifter för kortskrivande

Läsa mellan raderna

Läslogg

Epok och tid

Vem skrev vad?

Litterära ord – Flashcards

Ord om epik

Ord om lyrik

Ord om dramatik

Fraser för att samtala, diskutera och debattera

Rollkort för att berätta och diskutera

Diskutera i grupp

Debattera i lag

Stilfigurer

H .K .H . Prins Daniels tal vid bröllopet den 19 juni 2010, Kungl Slottet, Stockholm

Fakta eller värdering?

Stödmall – inlägg

Stödmall – debattinlägg

Mall – vetenskapligt arbete

Rättningsmarkörer

Ordkunskap – ämnesspecifika ord

för kärlek och känslor

Ord för kläder och tyg

.96

Höstterminen Svenska nivå 1 97

Vårterminen Svenska nivå 1

Svenska nivå 2

Höstterminen Svenska nivå 2

Vårterminen Svenska nivå 2

Svenska nivå 3

Höstterminen Svenska nivå 3

.99

.100

101

103

105

.106

Vårterminen Svenska nivå 3 108

Studieplan i svenska – hösttermin

Studieplan i svenska – vårtermin

FÖRSLAG PÅ BEDÖMNINGSUPPGIFTER I HANDBOKEN

Svenska nivå 1

Svenska nivå 2

110

111

112

114

115

Svenska nivå 3 116

Bedömningsstöd

116

Ordbildning

FACIT TILL EXTRAUPPGIFTER

ÖVRIGT

Diskussionsfrågor om samtycke

FÖRORD

Till Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok hör denna lärarhandledning som är tänkt att både inspirera och underlätta för dig när du arbetar med läromedlet. För enkelhetens skull benämns läromedlet enbart som Handboken fortsättningsvis.

Lärarhandledningens tryckta del innehåller nio olika delar som ger dig en beskrivning och översikt av läromedlets innehåll förutom en hel del pedagogiska tips samt extramaterial. Du har också tillgång till den digitala resurs som bland annat innehåller lärarhandledningen som e­bok och nedladdningsbart extramaterial. Symbolen som du hittar på den digitala innehållsförteckningen innebär att du kan skriva ut det materialet.

FAQ är en genomgång av läromedlet där vi förklarar bokens struktur, samt hur den tryckta boken och det digitala läromedlet fungerar tillsammans. Här finns en översikt som presenterar läromedlets tryckta och digitala innehåll per nivå.

Svenska på gymnasiet är från och med hösten 2025 ett ämne och slutbetyg ges efter nivå 3. Under rubriken Progression i Svenska nivå 1, 2 och 3 beskrivs hur vi har arbetat med progressionen i bokens kapitel, en progression som tydligt följer det centrala innehållet i Skolverkets ämnesplan för varje nivå.

I avsnittet Pedagogik och pedagogisk litteratur finns en kortfattad sammanfattning av vad genrepedagogik innebär samt lästips om du vill ha ytterligare en fördjupning i ämnet. Vi refererar också till ett par sidor från Caroline Graeskes bok Fiktionens mångfald. Vi rekommenderar ett antal böcker för fortbildning och de berör formativt lärande, formativ bedömning samt hur man kan skapa engagemang och motivation i klassrummet. Slutligen finns en länk till Skolverkets skrift Normer, normmedvetenhet och normkritik som tar upp en del av skolans värdegrund och bidrar till att främja likabehandling.

Kapitelpresentationer är en genomgång av innehållet i läromedlet, både av det som finns i boken och det som finns i det digitala läromedlet. Dessutom hittar du hänvisningar till extramaterialet som ligger i lärarhandledningen.

Pedagogiska tips ger dig konkreta idéer och exempel på hur du kan arbeta med olika moment i ämnet svenska. I avsnittet Kreativt skrivande beskrivs bland annat hur högläsning kan stimulera både till läslust och till fri skrivning.

I Förslag till planering ser du hur innehållet i de olika nivåerna kan planeras. Givetvis anpassar du sedan planeringen till gruppen eller klassen och till hur du trivs bäst med att arbeta.

Under rubriken Förslag på bedömningsuppgifter har vi samlat de uppgifter som du kan använda för omdöme och bedömning. Uppgifterna är utformade så att du arbetar med flera moment samtidigt, vilket ger ett bredare underlag för omdöme/betygssättning.

Extramaterial innehåller konkreta uppgifter som du kan använda när det passar. I de flesta fall finns förslag på var och när de kan tillämpas. Här finns talträning genom rollkort samt stödmallar för skrivande och ett antal extra ordövningar med facit. Några litteraturförslag om sexualitet, samtycke och relationer ingår också.

Miniantologin Texter från olika epoker hittar du i det digitala lärarmaterialet.

Vår ambition är att arbetet med Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok ska vara stimulerande och att läromedlet kommer att utveckla elevernas kunskaper och färdigheter i att tala, skriva och läsa samt fördjupa deras kunskaper om litteratur och språk. Tack vare Handboken blir svenskämnets progression tydlig för eleverna samtidigt som de kan följa sin egen utveckling i ämnet.

Slutligen är vår förhoppning att denna lärarhandledning kan hjälpa dig att upptäcka läromedlets alla möjligheter, men också att den kommer att vara ett stöd i din dagliga verksamhet och ett hjälpmedel i din undervisning eftersom du har hela svenskämnets centrala innehåll samlat i ett läromedel.

Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin

Om inte något annat anges, refererar sidhänvisningarna i denna lärarhandledning till den tryckta Handboken (elevboken).

Hänvisningar från den tryckta lärarhandledningen till den digitala handledningen som medföljer görs genom symbolen .

Hänvisningar till det digitala material som hör till Handboken görs genom dessa symboler:

Svenska nivå 1

Svenska nivå 2

Svenska nivå 3

Studieteknik

Språk och språkriktighet

FAQ

Här följer en kort presentation av läromedlet Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok som består av två delar, en tryckt bok och ett digitalt läromedel. Denna del inleds med svar på ett antal FAQ (frequently asked questions) och avslutas med en översikt över hela innehållet i läromedlet, både tryckt och digitalt.

VAD HAR VI LAGT IN I BEGREPPET HANDBOK?

Vi tänker oss att en handbok har allt du behöver för de tre nivåerna i ämnet svenska i en bok med ett kompletterande digitalt läromedel, där mycket av materialet går att skriva ut.

VARFÖR ÄR EN BOK FÖR HELA SVENSKÄMNET SPECIELLT LÄMPLIGT?

I och med Gy25 skapas en helhetstanke med en tydlig progression i varje ämne, så även för svenskämnet. Många gånger behöver man gå tillbaka och repetera och då finns materialet lättillgängligt. Bland annat tas referat upp på samtliga nivåer, men vi sparar utrymme genom att bara skriva om det en gång.

HUR SER PROGRESSIONEN MELLAN DE OLIKA NIVÅERNA UT I HANDBOKEN?

Hela tanken bakom Gy25 är att ett ämne ska ha en tydlig progression. På sidan 25 kan du läsa om hur det fungerar i Handboken.

VARFÖR EN TRYCKT BOK I KOMBINATION MED ETT DIGITALT LÄROMEDEL?

Ska man få in hela det centrala innehållet för Svenska nivå 1, 2 och 3 ryms det helt enkelt inte i en tryckt bok. Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok består därför av två delar, en tryckt bok och ett digitalt läromedel. Dessa två fungerar tillsammans som en helhet, där det faktaunderlag som specificeras i det centrala innehållet finns att ladda ner och skriva ut. Se följande symbol .

VAD HITTAR MAN I DEN TRYCKTA BOKEN OCH VAD FINNS I DET DIGITALA LÄROMEDLET?

Titta på de två innehållsförteckningarna i den tryckta boken så ser du vad som ligger i boken och vad som ligger i det digitala läromedlet. I den tryckta boken finns

▶ Studieråd

▶ Litteratur – Svenska nivå 1, Svenska nivå 2 och Svenska nivå 3,

▶ Tala – Svenska nivå 1, Svenska nivå 2 och Svenska nivå 3,

▶ Skriva – Svenska nivå 1, Svenska nivå 2 och Svenska nivå 3

▶ samt övningar till Språk och språkriktighet.

Du ser också att i det digitala läromedlet finns faktakapitel som tar upp språkriktighet och skrivregler, språksociologi, grammatik, språk och språkförhållanden i Norden, språkhistoria samt litteraturhistoria. Dessa kapitel kan du skriva ut på papper. Dessutom hittar du en antologi – Texter från olika epoker som kan användas för samtliga nivåer, samt underlag för boksamtal, exempel på en bildpresentation, olika textgenrer, interaktiva övningar och mycket mer.

VAD BETYDER DEN HÄR SYMBOLEN SOM STÅR I DEN DIGITALA INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN?

Symbolen betyder att texten går att ladda ner och skriva ut.

HUR HITTAR JAG I LÄROMEDLET?

Använd de två innehållsförteckningarna, en för det tryckta innehållet och en för det digitala som finns i den tryckta boken. Sakregistret längst bak gör det enkelt att söka efter begrepp i boken. Registret täcker dock inte det innehåll som ligger digitalt.

HUR ÄR TANKEN BAKOM FÖRDELNINGEN MELLAN DEN TRYCKTA BOKEN OCH DET DIGITALA LÄROMEDLET?

I den tryckta boken ligger de delar som har en tydlig progression, till exempel kapitlet om att tala. Hela Tala­kapitlet ligger samlat och nivåerna är markerade med tre olika färger: gul för Svenska nivå 1, lila för Svenska nivå 2 och grön för Svenska nivå 3. På så sätt är det lätt att hitta i Handboken, progressionen syns tydligt och du och eleverna kan enkelt repetera kunskap från en tidigare nivå.

När det kommer till de faktabaserade delarna, språksociologi, språkriktighet, grammatik, nordiska språk, nationella minoritetsspråk samt språkhistoria, som ingår i svenskämnets olika nivåer finns det ingen direkt progression och det passar därför bättre att lägga dem i det digitala läromedlet. Litteraturhistorien samt antologin Texter från olika epoker ligger också i det digitala läromedlet eftersom avsnitten är så omfattande.

HUR HÄNGER DELARNA IHOP?

Låt den tryckta boken bli din bas. Där det passar med en digital text eller en digital övning hittar du en symbol. På sidorna 13–14 här i lärarhandled ningen finns en översikt som visar alla länkar som leder till kompletterande digitalt material.

VAD INGÅR I VARJE NIVÅ?

Låt oss säga att du ska börja med Svenska nivå 1. Titta då igenom de gulmarkerade kapitlen som hör till nivån. Bestäm dig för vad du vill börja med, och fortsätt sedan att planera undervisningen på denna nivå. På sidorna 15–21 i lärarhandledningen finns en översikt över vad som ingår i varje nivå.

HUR KAN JAG PLANERA ETT LÄSÅR?

I lärarhandledningen finns ett förslag på läsårsplanering för Svenska nivå 1, 2 respektive 3. Kanske kan du använda hela planeringen eller delar av den?

FINNS DET UPPGIFTER SOM KAN ANVÄNDAS FÖR BEDÖMNING?

Ja, det finns det och du hittar en förteckning med förslag på sådana uppgifter i lärarhandledningen på sidorna 114–116. Genomgående knyts uppgifter i att skriva eller tala till olika aspekter av svenskämnet.

SVENSKA NIVÅ 1

SVENSKA NIVÅ 2

SVENSKA NIVÅ 3

SVENSKA NIVÅ 1

SVENSKA NIVÅ 2

SVENSKA NIVÅ 3

FINNS DET SKÖNLITTERÄRA TEXTER I BOKEN?

Ja, det finns skönlitterära texter både i den tryckta boken och i det digitala läromedlet. Antologin Texter från olika epoker, som ligger i det digitala läromedlet och som text i lärarhandledningen, är en omfattande textsamling med uppgifter.

VILKA PEDAGOGISKA TANKAR OCH IDÉER HAR VI UTGÅTT FRÅN?

Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok bygger på ett genrepedagogiskt synsätt. Till olika texttyper som eleverna förväntas skriva finns både exempeltexter med kommentarer och sammanfattande rutor med genretypiska drag.

Flera skrivuppgifter är konstruerade så att eleverna först skriver tillsammans och därefter arbetar med en egen text.

Genom ett formativt arbetssätt kan eleverna bland annat lära sig att ge varandra respons på uppgifter för att förbättra sina färdigheter i att tala eller skriva. Dessutom får eleverna ägna sig åt självbedömning av sina texter, vilket leder till en ökad medvetenhet om hur texter värderas och på sikt utvecklar de ett metaspråk kring textanalys.

Handboken tar även upp Adrienne Gears fem lässtrategier för att utveckla elevens kompetens att läsa faktatexter. Carolines Graeskes tankar om fiktionsförståelse behandlas också.

HUR AKTIVERAR JAG DET DIGITALA LÄROMEDLET?

För att aktivera det digitala läromedlet behöver du först registrera dig och skapa ett konto på Studentlitteraturs webbsida (www.studentlitteratur.se). Därefter har du tillgång till hela elevboken på datorn, på surfplattan eller i mobilen.

I det digitala läromedlet kan du lyssna på hela boken. Flera funktioner som att anteckna i läromedlet, göra markeringar i texten och söka information finns tillgängliga här. När du är inloggad hittar du på startsidan en meny som tar dig till e­boken som även går att lyssna på, och till det kompletterande material som hör till respektive kapitel. Här finns också övningar och extramaterial.

VAD INNEBÄR DET DIGITALA KLASSRUMMET?

En guide som hjälper dig att komma i gång med klassrum finns på studentlitteratur.se.

HUR KOMMER JAG IGÅNG MED ARBETET I KLASSRUMMET?

Börja arbetet genom att ingående presentera hur läromedlet är upplagt. Gå igenom innehållsförteckningarna för att se vad som finns i den tryckta boken och vad som ligger i det digitala läromedlet. Visa det digitala läromedlet via projektor eller liknande. Klicka sedan dig fram för att visa vad som finns i de olika kapitlen. Visa eleverna hur boken är strukturerad så att de ser att allt som hör till ett moment, till exempel litteratur, ligger samlat och att nivåerna är markerade med tre olika färger: gul för Svenska nivå 1, lila för Svenska nivå 2 och grön för Svenska nivå 3. Tala också om för eleverna att det finns ett sak register längst bak i boken.

Låt sedan eleverna skapa ett konto hos Studentlitteratur för att skaffa sig en överblick av det digitala läromedlet och lära sig att navigera i det. Hjälp dem att söka i materialet och visa hur man kan anteckna och markera i texten. Avsluta genomgången med att låta eleverna testa någon självrättande ord­ eller grammatikövning.

ÖVERSIKTER

ÖVERSIKT ÖVER DET DIGITALA LÄROMEDLET

Den tryckta bokens kapitel kompletteras med ett flertal digitala avsnitt. Dessa avsnitt hänvisas genomgående till i den tryckta boken genom en ikon som består av en surfplatta i kombination med en textruta med avsnittets namn.

Exempel:

LÄNKTIPS

Genom följande översikt kan du snabbt få en uppfattning om vilka digitala avsnitt som hör till vilket kapitel.

STUDIERÅD

Mer om lässtrategier för faktatexter

Digital läsning

Ordkunskap och språkarbete nivå 1

Ordkunskap nivå 2

Ordkunskap nivå 3

LITTERATUR

Boksamtal

Filmanalys

Läs om arbetarförfattarna

Monomyten

Berättarteknik

Förslag på romaner

Lyrik

Dramatik – Medeas barn

Krönika om teater

Litteraturhistoria

Texter från olika epoker

Länktips

Språkriktighet och skrivregler

Grammatik

Råd inför gruppsamtal

Ämnesplan för Svenska nivå 1, 2 och 3

Ett anspråkslöst förslag

Litteraturhistoria

Essä om romantiken

Boksamtal

Lysistrate– ett antikt drama

Et dukkehjem – ett modernt

drama

H.C. Andersen – sagor

Litteraturförslag

Fler litterära begrepp

Fler litterära teman

Aktantmodellen

Analysfrågor för olika modeller

Bokseminarium

Petters kommentar till låttexten

Krönika om teater

Essä om teater – Jon Fosse

TALA

SVENSKA NIVÅ 1 ▸▸

Presentationstekniska hjälpmedel

Upphovsrätt

Författarpresentation

SKRIVA

SVENSKA NIVÅ 1 ▸▸

Formellt och informellt språk

Språkriktighet och skrivregler

Referatverb

Texter att referera

Källförteckning

Texttyper

Krönika och reportage

Ansökningsbrev och cv

Fler råd när du ska skriva

SPRÅK OCH SPRÅKRIKTIGHET

Språken i språket

Tolka en dialekt

Nyord

Språkriktighet och skrivregler

Grammatik

SVENSKA NIVÅ 2 ▸▸

Sambandsmarkörer

SVENSKA NIVÅ 3 ▸▸

Länkar till kända tal Råd inför nationella provet –muntlig framställning

SVENSKA NIVÅ 2

Exempeltext – debattartikel

Sambandsmarkörer

Essä om romantiken

SVENSKA NIVÅ 3 ▸▸

Exempeltext – vetenskaplig uppsats

Grammatikövningar

Språk och språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden

Språkhistoria

Övningar i språkhistoria

ÖVERSIKT

ÖVER LÄROMEDLETS

INNEHÅLL PER NIVÅ

Översikten hjälper dig att se vad som ingår i respektive nivå i den tryckta boken, i det digitala läromedlet och här i lärarhandledningen.

NIVÅÖVERGIPANDE

Tryckt bok

KAPITEL: STUDIERÅD 16

Läsa 17

Ordkunskap 23

Skriva 24

Den retoriska arbetsprocessen 27

Tala 32

Tänk på detta! 37

Digitalt läromedel

Mer om lässtrategier för faktatexter

Digital läsning

Ordkunskap och språkarbete nivå 1

Ordkunskap nivå 2

Ordkunskap nivå 3

Länktips

Språkriktighet och skrivregler Grammatik

Råd inför gruppsamtal

Ämnesplan för Svenska nivå 1, 2 och 3

Lärarhandledningens extramaterial

Råd för ett bättre språk 118

SVENSKA NIVÅ 1

Tryckt bok

KAPITEL: LITTERATUR 38

Skönlitteratur 40

Olika genrer 40

Berättelsens ingredienser 42

Lässtrategier, läslogg och reflektion 43

Bli en god läsare 44

Bokreflektion 46

Exempeltext – bokreflektion:

Lucy av Jamaica Kincaid 47

Självbiografier, biografier och biopics 52

Novellanalys 56

Eskilstunakniven av Jan Fridegård 57

Berättarteknik 64

Ännu en novell

Gåtan av Lindsey Collen 71

Lyrik och dramatik 77

Litterära epoker 78

KAPITEL: TALA 208

Tala och lyssna 211

Presentera med bildspel 213

Skriva manus till informerande tal 215

Inledning 215

Skapa samband i muntliga framställningar 216

Exempeltext – informerande tal: Tips inför en resa 218

Argumenterande tal 223

Ur talet Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie 224

Konsten att argumentera! 227

Exempeltext – argumenterande tal: Nej till halvtidstjänst på skolbiblioteket! 232

Digitalt läromedel

Boksamtal

Filmanalys

Läs om arbetarförfattarna

Monomyten

Berättarteknik

Förslag på romaner

Lyrik

Dramatik – Medeas barn

Krönika om teater

Litteraturhistoria

Texter från olika epoker

Finns även på s. 1 här i lärarmaterialet

Lärarhandledningens extramaterial

Skönlitteraturens roll 119

Stimulera läslust 120

Kreativt skrivande i kombination med bokläsning 121

Kreativt skrivande 122

Enkät om läsning 125

Läsa mellan raderna 126

Läslogg 128

Epok och tid 129 Vem skrev vad? 130

Presentationstekniska hjälpmedel

Upphovsrätt

Författarpresentation

Fraser för att samtala, diskutera och debattera 145

Rollkort för att berätta och diskutera 146

Diskutera i grupp 150

KAPITEL: SKRIVA 294

Kreativt skrivande 296

Utveckla skrivandet 300

Syftet med texten 300

Referat 305

Ange källa och referatmarkera 306

Objektivt och sakligt 306

Arbetsgång – referat 308

Exempeltext – referat 316

Utredande text 318

Hur skriver man en utredande text? 318

Inlägg 320

Skriva ett inlägg 321

Exempeltext – inlägg: Hur blir jag en kritisk läsare? 322

Kritisk läsning 327

Bli en kritisk läsare 329

Lita på naturvetenskapen – det finns ingen klimatkris 330

Argumenterande text 335

Exempeltext – debattinlägg: Gör en insats för miljön – sluta kasta mat! 336

Läs en sakprosatext: Ur Skrivboken – en bästsäljande spänningsförfattares samlade råd 345

KAPITEL: SPRÅK OCH SPRÅKRIKTIGHET 412

Bedömning av egen text 413

Utvärdera skriftlig produktion 414

Språksociologi 415

Svenska nivå 1 – vad är språksociologi? 415

Formellt och informellt språk

Språkriktighet och skrivregler

Referatverb

Texter att referera

Källförteckning

Texttyper

Krönika och reportage

Ansökningsbrev och cv

Fler råd när du ska skriva

Stödmall – inlägg 156

Stödmall – debattinlägg 157

Rättningsmarkörer 159

Formellt skrivande 160

Synonymer 170

Språken i språket

Tolka en dialekt

Nyord

Nyord 166

Slang 168

SVENSKA NIVÅ 2

Tryckt bok

KAPITEL: LITTERATUR 94

Litterära epoker – en fördjupning 96

Skönlitteraturens relation till samhället 97

Nyttan av epokstudier 97

Upplysningen 99

Kort bakgrund till upplysningen 99

Samhället under upplysningen 100

Rationalism, empirism och optimism 100

Samhällskritik 103

Ur Robinson Crusoe av Daniel Defoe 104

En reseskildring till 108

Fransk filosof 109

Fler upplysningsförfattare 109

Sverige under upplysningstiden 111

Upplysning i vår tid 114

Romantiken 116

Essä om några engelska romantiker 117

Några litterära nedslag 118

På sångens vingar av Heinrich Heine

Skräckromantik 121

Ur Frankenstein av Mary Shelley 122

Romantik i vår tid 125

Epokanalys 126

Litteraturvetenskapliga begrepp 128

Innehåll och handling 128

Textens form 132

Språk och stil 136

Att analysera en text 136

Centrala litteraturvetenskaplig begrepp 139

Läs en sakprosatext: Ur Romanens segertåg 142

Digitalt läromedel

Ett anspråkslöst förslag

Litteraturhistoria

Essä om romantiken

Boksamtal

Lysistrate – ett antikt drama

Et dukkehjem – ett modernt drama

H.C. Andersen – sagor

Litteraturförslag

Fler litterära begrepp

Lärarhandledningens extramaterial

Litterära ord – flashcards 133

Ord för kärlek och känslor 164

KAPITEL: TALA 238

Utredande tal 240

Diskutera och argumentera 242

Var kritisk! 242

Ur Äta djur? av Jonathan Safran Foer 243

Argumenterande tal 248

Skapa struktur 252

Exempeltext – argumenterande tal: Satsa på kollektivtrafik och nolltaxa! 254

Högtidstal 260

Exempeltext – högtidstal:

Minnestal över Anna Lindh 261

Retoriska grepp – stilfigurer 266

KAPITEL: SKRIVA 350

Referat 352

Att argumentera i text 353

Ledare: Biologiska skillnader mellan kön är inte diskriminering 354

Utredande och förklarande text/pm 360

Andra typer av disposition – kronologisk, tematisk och jämförande 361

Språk och stil i utredande text/pm 362

Ange källor 363

Epokanalys 367

Exempeltext – epokanalys: Candide – en samhällskritisk roman av sin tid 368

Essä – en utredande, kreativ och personlig text 374

Disposition 375

KAPITEL: SPRÅK OCH SPRÅKRIKTIGHET 421

Språkets uppbyggnad 421

Svenska nivå 2 – grammatikanalys 421

Språk och språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden 423

Sveriges nationella minoritetsspråk 423

Läs en sakprosatext: Minoritetsspråk –särställning för fem språk med tradition 429

Sambandsmarkörer Debattera i lag 151

Sambandsmarkörer

Essä om romantiken

Språkriktighet och skrivregler

Grammatik

Grammatikövningar

Språk och språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden

Ordkunskap – ämnesspecifika ord 161

Ordbildning genom prefix 174

Exempeltext – debattartikel

SVENSKA NIVÅ 3

Tryckt bok

KAPITEL: LITTERATUR 146

Litteraturanalys 148

Några litteraturvetenskapliga analysmodeller 150

Perspektivera texter 152

I kön bakom en buse av Stig ”Slas” Claesson 153

Litterära teman och komparativ analys 155

Handen av Sidonie­Gabrielle Colette 155

Feministisk litteratur 160

Ur Rädd att flyga av Eric Jong 162

Dystopier och postapokalyptisk fiktion 170

Ur Blå av Maja Lunde 172 Lyrik 177

Rabindranath Tagore 178

16 rader 179

Du vet att jag gråter av Petter Alexis Askergren 180

Analysera lyrik 182

Hjärtats smärta – kärlek från olika tider och kulturer 186

Egyptiskt poem 187

Gudars like av Sapfo 189

Kärlek i modern tid 190

Dagen svalnar av Edith Södergran 191

C-dur av Tomas Tranströmer 193

Dramatik 196

Bakom kulisserna 197

Berättarteknik 199

Två teaterupplevelser 201

Scen IV. Harpagon, Élise, Cléante av Molière 203

Digitalt läromedel

Fler litterära teman

Aktantmodellen

Analysfrågor för olika modeller

Bokseminarium

Petters kommentar till låttexten

Krönika om teater

Essä om teater – Jon Fosse

Lärarhandledningens extramaterial

Ord för kläder och tyg 165

KAPITEL: TALA 268

Seminarium 270

I praktiken 271

Opponering 272

Retorik 274

Etos, logos och patos 274

Retorik idag 276

Kända talare 277

Kända tal 277

Ur Segertalet (4 nov 2008) framfört av Barack

Obama 278

Kritisk granskning av tal 282

Talanalys 285

Exempeltext – talanalys: Analys av Prins

Daniels bröllopstal 286

Hyllningstal 292

KAPITEL: SKRIVA 378

Skriva pm 380

Exempeltext – pm: Införande av pronomenet ”hen” i svenska språket 383

Komparativ analys av två litterära verk 389

Exempeltext – komparativ analys: Den stora gruvstrejken av Émile Zola och Gruva av Sara

Lidman – en komparativ analys … 391

Vetenskapligt skrivande 396

Den vetenskapliga rapportens olika delar 399

Exempeltext – vetenskaplig rapport: Naturalismen – en granskande epok 403

KAPITEL: SPRÅK OCH SPRÅKRIKTIGHET 412

Språkhistoria 432

Länkar till kända tal

Råd inför nationella provet –muntlig framställning

Stilfigurer 152

H.K.H Prins Daniels tal 153

Fakta eller värdering? 155

Exempeltext – vetenskaplig uppsats

Mall – vetenskapligt arbete 158

Språkhistoria

Övningar i språkhistoria

Engelska eller svenska? 173

ÖVNINGAR I ELEVENS DIGITALA LÄROMEDEL

I elevens digitala läromedel finns en mängd självrättande övningar som tränar olika språkliga moment.

STUDIERÅD

Ordkunskap och språkarbete nivå 1

Rättstavning

Rättstavning 1

Rättstavning 2

Rättstavning 3

Rättstavning 4

Ordkunskap

Litterära begrepp A

Litterära begrepp B

Film och dramatik A

Film och dramatik B

Lyrik A

Lyrik B

Kommunikation

Press

Politik A

Politik B

Ekonomi

Uttryck och idiom

Ordspråk A

Ordspråk B

Ordspråk C

Idiomatiska uttryck A

Idiomatiska uttryck B

Idiomatiska uttryck C

Språkarbete

Skiljetecken

Stor och liten bokstav

Tempus A

Tempus B

Tempus C

Särskrivningar A

Särskrivningar B

De eller dem?

Skapa samband

Rätta felen

Sin, sitt eller sina

Prepositionsuttryck

Rätta felen

Förkortningar

Ordkunskap nivå 2

Ordkunskap

Hitta rätt betydelse A

Hitta rätt betydelse B

Hitta rätt betydelse C

Hitta rätt betydelse D

Förklara orden

Ord – litteratur

Ord – romantik A

Ord – romantik B

Ordkunskap nivå 3

Ordkunskap

Ord från högskoleprovet

Antonymer

Ord – teater

Ord – politik

Ord – ekonomi A

Ord – ekonomi B

Uttryck och idiom

Fasta par A

Fasta par B

Fler fasta par A

Talesätt eller idiom

Uttryck med djur

SPRÅK OCH SPRÅKRIKTIGHET

Grammatikövningar (laddas ner)

Övningar i språkhistoria (laddas ner)

PROGRESSION I SVENSKA NIVÅ 1, 2 OCH 3 – EN KOMPLETT HANDBOK

Svenska på gymnasiet är från och med hösten 2025 ett ämne och slutbetyg ges efter nivå 3, och för många efter tre års gymnasiestudier. Eleverna får läsårsbetyg men dessa ger bara en indikation om vilken nivå eleven befinner sig på.

Gymnasiets ämnen i allmänhet bygger på principen om progression och så även svenskämnet. Kortfattat kan man säga att på nivå 1 lär sig eleverna grunderna i gymnasieämnet svenska. Här får de utveckla kunskaper och färdigheter i att skriva, tala och läsa samt analysera på en basnivå. I Svenska nivå 2 breddas och fördjupas kunskaperna och färdigheterna och man studerar ett par epoker mer ingående samt retoriska verkningsmedel. På nivå 3 ligger fokus på självständigt och vetenskapligt arbete, det vill säga en förberedelse för högre studier.

I Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok , syns progressionen tydligt eftersom varje nivå presenteras för sig vilket innebär att inom kapitlet Tala ligger Tala nivå 1, 2 och 3 osv. Nedan följer en redovisning av hur progressionen ser ut i läromedlet.

MUNTLIG FRAMSTÄLLNING

I Studieråd presenteras den retoriska arbetsprocessen samt allmänna råd inför muntlig framställning.

I nivå 1 introduceras manusskrivande och presentationstekniska hjälpmedel, och eleverna arbetar bland annat med informerande tal.

I nivå 2 arbetar man med utredande och argumenterande tal och nu introduceras också retoriska verkningsmedel.

I nivå 3 ligger fokus på retorik, politiska tal och kritisk granskning av tal.

Nivå 1

▶ Muntlig framställning i och inför grupp med fokus på anpassning till sammanhang, syfte och mottagare. Manusskrivande och hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar. Att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.

I kapitlet Studieråd presenteras den retoriska arbetsprocessen och eleven får också råd inför muntlig framställning.

I Tala nivå 1 introduceras manusskrivande och presentationstekniska hjälpmedel. Eleverna får arbeta med informerande och argumenterande tal.

Exempeltexter finns i Tala nivå 1.

Nivå 2

▶ Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Tillämpning av den retoriska arbetsprocessen för att planera och genomföra muntliga utredande och argumenterande framställningar i olika sammanhang, för olika syften och för olika mottagare. Retoriska verkningsmedel.

Nivå 3

▶ Muntliga framställningar i formella sammanhang, till exempel samtal i seminarieform och argumentation i och inför grupp. Tillämpning av den retoriska arbetsprocessen för att planera och genomföra muntlig framställning i formella sammanhang.

▶ Kritisk granskning av och reflektion över retoriken i muntliga framställningar i olika sammanhang, till exempel i politiska tal och debatter.

I Tala nivå 2 introduceras utredande tal och argumenterande tal fördjupas. Även högtidstal tas upp. Retoriska verkningsmedel i form av stilfigurer ska nu vara medvetna val då eleven skriver tal.

I Tala nivå 2 finns exempeltexter samt uppgifter för att genomföra tal.

Hur man arbetar tillsammans i seminarieform introduceras i Tala nivå 3, där även opponering ingår. Begreppet retorik med etos, patos och logos samt fördjupat arbete med stilfigurer finns i nivå 3.

Det politiska talet presenteras med ett exempel att arbeta med och därtill följer kritisk granskning och analys av olika typer av tal.

Tala nivå 3 innehåller en talanalys av ett hyllningstal.

I det digitala läromedlet ligger råd inför det nationella provet.

SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING

Den skriftliga progressionen i Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok , ser ut som följer.

I nivå 1 skriver eleverna inlägg, debattinlägg samt kreativa texter. De mer formella texterna kräver att eleven behärskar citat­ och referatteknik.

I nivå 2 blir textskrivandet mer krävande med ökade krav på källhänvisningar och kritisk granskning av källor. Eleven ska skriva pm samt debattartiklar. Det kreativa skrivandet finns kvar med olika uppgifter.

I nivå 3 är det vetenskapligt skrivande som eleven ska ägna sig åt. Skrivandet kräver god kunskap i vilka krav som det ställs på vetenskaplighet, både beträffande innehåll och språk.

Nivå 1

▶ Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion, däribland argumenterande texter och kreativt skrivande.

▶ Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citatoch referatteknik.

I kapitlet Skriva nivå 1 i den tryckta boken får eleven lära sig att skriva inlägg, debattinlägg samt arbeta med kreativt skrivande.

Det finns också ett avsnitt om hur man kan bearbeta en text.

I det digitala läromedlet finns en del om vad språkligt och innehållsmässigt utmärker olika texttyper. Där finns också hjälp med intervjuteknik, att skriva krönika och reportage.

I övningsuppgifter ombeds elever att arbeta tillsammans och ge respons på text. I det inledande avsnittet om studieteknik – Studieråd – finns hjälp med respons.

Citat­ och referatteknik gås igenom i samband med att referatteknik presenteras.

I boken finns modelltexter för referat, inlägg och för argumenterande text.

Nivå 2

▶ Skriftlig framställning av argumenterande och utredande texter och kreativt skrivande. Struktur och språkliga drag i argumenterande och utredande texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat­ och referatteknik.

Nivå 3

▶ Skriftlig framställning av texter av vetenskaplig karaktär som behandlar någon aspekt av svenskämnet.

▶ Struktur och språkliga drag i texter av vetenskaplig karaktär. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat­ och referatteknik.

Textarbetet blir gradvis mer avancerat och i Skriva nivå 2 skriver eleven utredande text i form av pm, och debattinlägg har nu utvidgats till debattartikel. Strukturen för texttyperna finns i den tryckta boken, och citat­ och referatteknik repeteras.

I Skriva nivå 2 finns modelltexter för essä, ledare, epokanalys, samt debattartiklar.

På nivå 3 har kraven skärpts när det kommer till skriftlig produktion. Nu ska eleven klara av att skriva vetenskapligt, det vill säga använda en formell stil och kunna göra korrekta referenser till sina källor. Detta kräver kunskap i citat­ och referatteknik.

Det finns modelltexter för pm, komparativ analys samt för en längre vetenskaplig uppsats.

Nivå 1

SAKPROSA

Läsning av sakprosa introduceras i kapitlet Studieråd. Ett återkommande inslag är ”Läs en sakprosatext” där eleverna får hjälp med strategier för läsning av denna genre. Samtliga skrivgenrer i nivå 1, 2 och 3 kräver att eleverna knyter an, sammanfattar och kritiskt granskar sakprosa. Denna färdighet fördjupas gradvis.

▶ Läsning av och samtal om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.

▶ Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter.

▶ Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.

I kapitlet Studieråd introduceras strategier för att läsa en sakprosatext, och dessa fördjupas i läromedlets digitala del.

I nivå 1 introduceras läsning av sakprosa under rubriken ”Läs en sakprosatext”.

Att skriva inlägg och debattinlägg kräver att eleverna anknyter till läst sakprosa.

Hur man blir en kritisk läsare ingår som moment i Skriva nivå 1.

Nivå 2

▶ Läsning av och samtal om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.

▶ Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.

Nivå 3

▶ Läsning av, samtal om och analys av texter av vetenskaplig karaktär.

▶ Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.

Det centrala innehållet är detsamma för nivå 1 och 2. ”Läs en sakprosatext” finns även på denna nivå och skrivgenrerna kräver att eleverna läser, värderar och kritisk granskar sakprosa.

Skrivuppgifterna är utformade så att eleverna behöver läsa och analysera mer avancerade texter. Pm­skrivande kräver läsning, sammanfattning, och värdering av textmaterial.

SKÖNLITTERATUR

Progressionen i Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok , när det gäller skönlitteratur, ser ut som följer.

I nivå 1 får eleverna ta del av en litterär tidslinje, samt arbeta med novellanalys med hjälp av berättartekniska grepp.

Detta fördjupas i nivå 2 med studier av två epoker: upplysningen och romantiken. Litteraturvetenskapliga begrepp introduceras.

På nivå 3 fortsätter studierna med fokus på en litteraturvetenskapligt grundad analys. Eleverna arbetar bland annat med komparativ analys och det finns en exempeltext i Skriva nivå 3.

Nivå 1

▶ Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur.

▶ En översikt över de litterära epokerna.

▶ Centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande.

I Litteratur nivå 1 får eleverna en översikt över de litterära epokerna, med möjlighet till fördjupning. Det finns en mer omfattande litteraturhistoria i det digitala läromedlet.

Skönlitteraturens genrer introduceras och eleverna får möjlighet att läsa lyrik och dramatik. Textutdrag att läsa finns i det digitala läromedlet.

Två noveller utgör grunden för den novellanalys eleverna gör med hjälp av berättartekniska drag. Det finns frågor för textanalys och ett exempel på en bokreflektion. Eleverna får också skriva läslogg som är ett hjälpmedel för lärande och reflektion.

Nivå 2

▶ Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.

▶ Fördjupning i några litterära epoker samt skönlitteraturens relation till förhållanden och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid. Några tongivande författare från olika tider och från olika delar av världen.

▶ Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

I Litteratur nivå 2 ligger fokus på litteratur från olika tider inom epik, lyrik och dramatik. Dansk och norsk skönlitteratur finns att ta del av i det digitala läromedlet.

Författare presenteras såväl biografiskt som med textutdrag i Texter från olika epoker som ligger i det digitala läromedlet.

I Litteratur nivå 2 fördjupas epokstudierna och epokens relation till idéströmningar i samhället tas upp. I boken ligger fokus på upplysningen och romantiken. Eleverna ska också göra/skriva en epokstudie och en exempeluppsats finns i avsnittet Skriva nivå 2. I det digitala läromedlet finns en utförlig litteraturhistoria att arbeta med.

Litteraturvetenskapliga begrepp om såväl innehåll, handling, form, språk och stil behandlas och eleven får hjälp med frågor; samt en ordlista med relevanta termer som skapar ett metaspråk för att utifrån dessa analysera litteratur.

Nivå 3

▶ Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige, övriga Norden och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Jämförande analys av litterära verk från olika tider och deras relation till de historiska och kulturella sammanhang de tillkommit i.

▶ Litteraturvetenskapligt grundad analys av skönlitterära texter med användning av litteraturvetenskapliga begrepp.

Miniantologin Texter från olika epoker i det digitala läromedlet ger möjlighet att läsa utdrag från klassiska såväl som några moderna verk. Det finns förslag på läsning samt projekt att arbeta med i samband med lyrik­ och dramatikstudier.

Digitalt ligger också ett flertal romanförslag.

I Litteratur nivå 3 finns underlag för att kunna göra en jämförande analys av litterära verk från olika tider under rubriken ”Litterära teman och komparativ analys”. Det finns också en exempeltext som ligger i Skriva nivå 3.

Avsnittet om litteraturanalys tar upp några litteraturvetenskapliga analysmodeller. Det finns textunderlag samt frågor för att arbeta med dessa.

SVENSKA SPRÅKET OCH SPRÅKANVÄNDNING

De språkvetenskapliga delarna i ämnet svenska inleds med avsnittet Språkriktig het och skrivregler och Språken i språket i nivå 1. I nivå 2 är fokus grammatik samt språk och språkförhållanden i Sverige och övriga Norden och i nivå 3 arbetar man med språkhistoria.

Nivå 1

▶ Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.

▶ Språk och språkanvändning med särskild betoning på språklig variation i talat och skrivet språk. Hur språklig variation hänger samman med geografisk och social bakgrund, ålder och kön samt hur makt, normer och identitet kan komma till uttryck i språkanvändning.

I läromedlets digitala del finns ett kapitel om språkriktighet och skrivregler som tar upp språkets uppbyggnad och funktion.

I det digitala läromedlet finns även ett kapitel om språksociologi – Språken i språket – där det som specificeras i det centrala innehållet finns med.

Ovanstående kapitel går att ladda ner och skriva ut.

Nivå 2

▶ Det svenska språkets grammatik, däribland hur ord, fraser och satser samspelar i språket. Analys av det svenska språkets uppbyggnad i olika typer av texter.

▶ Språk och språkanvändning med särskild betoning på språkförhållanden i Sverige och övriga Norden. Svensk språklagstiftning, däribland hur svenskan, den språkliga mångfalden i Sverige och den enskildes tillgång till språk kan värnas samt de nationella minoritetsspråkens och teckenspråkets ställning. Flerspråkighet och dess betydelse för individ och samhälle.

▶ Språk och språkanvändning med särskild betoning på det svenska språkets historiska utveckling. Jämförelser av originaltexter från olika tider, släktskapsförhållanden mellan det svenska språket och andra språk samt språkförändringar.

Grammatik samt analys av det svenska språkets uppbyggnad finns i ett digitalt kapitel som går att ladda ner och skriva ut. Det finns också grammatikövningar med facit i det digitala läromedlet.

Kapitlet Språk och språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden tar upp språk­ och språkförhållanden i Norden, däribland de nordiska språken men också de svenska nationella minoritetsspråken. Även teckenspråk och flerspråkighet behandlas.

Avsnittet Språkhistoria finns att läsa i det digitala läromedlet och kapitlet går också att skriva ut. I det digitala läromedlet finns också övningar med facit till Språkhistoria.

Nivå 3

         

STUDIERÅD

s. 16–37

Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok inleds med ett antal studieråd som eleverna har stor nytta av på samtliga nivåer i svenska. Råden är uppdelade i avsnitten: läsa, ordkunskap, skriva, den retoriska arbetsprocessen samt tala. Det finns genomgående, i samband med olika uppgifter, hänvisningar till dessa sidor men det är bra om du också hänvisar eleverna till detta avsnitt när det behövs.

LÄSA s. 17–22

Kapitlet inleds med ett antal strategier för att bättre förstå och tillgodogöra sig en faktatext. Först aktiveras förförståelsen genom modellen THIEVES och därefter följer Adrienne Gears fem strategier som ger eleverna redskap att tränga in och förstå en text på djupet. Ytterligare träning finns under rubriken Läs en sakprosatext på nivå 1 och 2.

Kolla källan s. 22

Kritisk läsning av texter och värdering av källor ska eleverna träna i de flesta ämnen och därför är det viktigt att de använder medvetna och riktade frågor när de väljer texter att arbeta med.

Mer om lässtrategier för faktatexter

Här tillämpas Gears strategier på en av referattexterna som ligger digitalt, se Skriva nivå 1 på sidan 317.

Digital läsning

Läs mer om vad som utmärker läsning på skärm, till skillnad från läsning i en tryckt bok.

ORDKUNSKAP s. 23

Att ha ett stort ordförråd är centralt för att förstå olika texter och för att kunna uttrycka sig varierat både muntligt och skriftligt. Vi har därför länkar till en mängd olika självrättande ordövningar för de tre nivåerna i svenska. Eleverna kan arbeta med övningarna på egen hand alternativt i grupp.

Ordkunskap och språkarbete nivå 1

Det finns mycket att göra för eleverna: rättstavning, ordkunskap med bland annat litterära begrepp, uttryck och idiom samt arbete med språkregler. Samtliga övningar är självrättande.

Ordkunskap nivå 2

Ytterligare ordkunskapsövningar erbjuds och fler litterära begrepp som eleverna får träna på.

Ordkunskap nivå 3

Här hittar du ordkunskapsövningar som anknyter till teater, politik och ekonomi samt övningar med uttryck och idiom.

Länktips

Länktipsen går till olika webbplatser som är användbara under svenskstudierna som till exempel Svenska Akademien och Svenska Filminstitutet.

SKRIVA s. 24–26

I kapitlet Skriva tar vi upp cirkelmodellen som är en bra metod att tillämpa när man arbetar med text. Cirkelmodellen är en del av genrepedagogiken som du kan läsa mer om på sidan 90 i lärarhandledningen. Dessutom finns ett responsschema att använda när eleverna ger respons på varandras texter. Att arbeta med kamratrespons har många fördelar; eleverna vänjer sig vid att fundera kring och kommentera olika texter samt att offentliggöra sina egna texter. Skrivande bygger trots allt på att någon ska läsa din text.

DEN RETORISKA ARBETSPROCESSEN

s. 27–31

Den retoriska arbetsprocessen med sina sju steg är central både när det gäller att skriva och att hålla anföranden. Det är många led som ska klaras av fram till slutprodukt i form av en text eller ett tal och därför nödvändigt för eleverna att på ett tidigt stadium ta del av och sätta sig in i hur det går till. Med andra ord, återvänd till denna sida när du förbereder en uppgift som kräver textarbete.

TALA s. 32–36

I Studieråd finns ett omfattande avsnitt om att tala och eleven får ett antal goda råd. Vad ska man tänka på när man förbereder ett tal och när man framför det? Här finns också råd till lyssnaren. Precis som i kapitlet Skriva finns ett responsschema. Det kan användas medan man förbereder ett anförande men även för att ge respons på ett tal som hålls i klassen.

Råd inför gruppsamtal

Här finns tips som eleverna kan använda sig av inför gruppsamtal och diskussioner.

TÄNK PÅ DETTA! s. 37

Eleven kan själv arbeta aktivt med att förbättra sina resultat genom att til llämpa de fem punkterna på sidan 37. I Studieråd finns responsscheman för att utveckla förmågan att skriva respektive tala. På sidan 414 finns en arbetsgång för hur man kan utvärdera sina egna texter. Detta sammantaget bör hjälpa eleven framåt i arbetet.

I Extramaterial på sidan 118 i lärarhandledningen, finns Råd för ett bättre språk som en hjälp för eleverna att hitta bra lärstrategier.

Ämnesplaner för Svenska nivå 1, 2 och 3

Denna länk leder till centralt innehåll samt betygskriterier för de tre nivåerna i svenska.

SVENSKA NIVÅ 1 – LITTERATUR s. 38–93

▶ Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur.

▶ En översikt över de litterära epokerna.

▶ Centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande.

Ur Centralt innehåll

Litteratur på nivå 1 är ett rätt omfattande kapitel då det tar upp strategier för att läsa skönlitteratur, novellanalys, lyrik och dramatik samt en översikt över de litterära epokerna. Det kan vara lämpligt att dela upp kapitlet och återkomma till olika avsnitt under studiernas gång.

SKÖNLITTERATUR s. 40–55

Kapitlet Litteratur inleds med en definition av begreppet skönlitteratur och exempel på olika genrer. Mycket är vunnet om du på ett tidigt stadium kan väcka elevernas läslust. En del elever påbörjar sina gymnasiestudier med att bara ha läst ett fåtal böcker. Att ungdomar inte läser böcker i någon större utsträckning är en utmaning för svenskundervisningen. Här kan du inleda med Skönlitteraturens roll och Stimulera läslust som ligger i Extramaterialet på sidorna 119 och 120 här i lärarhandledningen. Tillgång till ett bibliotek och en kunnig bibliotekarie är förstås en hjälp när det gäller att hitta böcker till olika elever. Eleverna kan fundera över sitt bok läsande genom följande citat:

Ett rum utan böcker är som en kropp utan själ.

Cicero

En bok är en trädgård som kan bäras i fickan. Arabiskt ordspråk

Olika genrer s. 40

Enklast är att definiera genre utifrån vilka ingredienser en bok eller en film innehåller. Be gärna eleverna ge exempel på böcker som representerar olika genrer. Kärleksromaner, så kallad romance, har blivit alltmer populärt och kan utspelas i historisk tid eller som fantasy. Allt fler verk är genreöverskridande så en strikt indelning är inte alltid möjlig.

Berättelsens ingredienser s. 42

En kort introduktion till det som driver en berättelse framåt får eleven ta del av. På sidan 64 i samband med textanalys finns ett längre och fördjupande avsnitt om berättarteknik.

Lässtrategier, läslogg och bokreflektion s. 43–46

Det är nödvändigt att ge eleverna strategier för att läsa, bättre förstå och analysera skönlitteratur. Du kan förbereda eleverna inför att låna och läsa en roman genom att låta dem träna på att läsa mellan raderna, ta del av lässtrategier och se hur en läslogg hjälper läsaren att reflektera över bokens innehåll. Ska eleverna kunna prata eller skriva om en bok behövs också strategier för att veta vad som är intressant att ta upp. Här gäller för eleverna att undvika att skriva långa innehållsreferat av den lästa boken.

I Extramaterial på sidorna 125–127 i lärarhandledningen finns ett antal övningar som kan användas i samband med läsning av skönlitteratur. Dels finns en enkät om vilka strategier eleven utnyttjar, dels en längre övning i konsten att läsa mellan raderna.

Exempeltext – Bokreflektion s. 47

Exempeltexten Lucy av Jamaica Kincaid är hämtad från romanen med samma titel. Den är ett exempel på en bokreflektion och visar hur man kan reflektera kring innehållet. Låt eleverna parallellt med eller efter avslutad genomgång fram till sidan 50 låna varsin roman som de väljer fritt. Viktigast är att de kommer igång med läsandet och använder sig av läslogg. För en del elever är det kanske ett nytt moment att föra anteckningar under läsningens gång men förklara att de kommer att ha nytta av tekniken när textanalyserna blir alltmer avancerade.

I Extramaterial på sidan 128 finns ett förslag till läslogg.

Eftersom detta kanske är den första boken som eleverna läser kan det vara bra att ha ett par boksamtal under läsandets gång. När de har läst till exempel halva boken kan det vara intressant att de får försöka att förutsäga hur handlingen kommer att fortsätta. Boksamtalen är ett tillfälle att ge varandra tips på läsvärda böcker.

Boksamtal

Eleverna får här tre olika förslag på hur de kan prata om sina romaner. Välj det som passar din grupp bäst.

Skriva – Bokreflektion s. 50

Efter boksamtalen skriver eleven en bokreflektion med hjälp av sin läslogg, exempeltexten och rutan med genretypiska drag för en bokreflektion på sidan 51.

Självbiografier, biografier och biopics s. 52

Ett annat sätt att stimulera till läslust är att läsa självbiografier eller biografier om mer eller mindre kända personer. Projektförslaget går ut på att läsa, föra läslogg och sedan tala om den person som man har valt att fördjupa sig i. I samband med uppgiften är det lämpligt att ta upp kritisk läsning, det vill säga hur trovärdiga skildringarna är. Det gäller även för projektet Se och presentera en biopic. Frågorna på sidan 53 fungerar också för biopics.

Filmanalys

Denna text beskriver filmtekniska termer men ger också förslag på olika sätt att arbeta med film. Materialet kan användas för en fördjupning av filmanalys.

NOVELLANALYS s. 56–77

Novellen är ett lämpligt format för att analysera en berättelse. Avsnittet inleds med Eskilstunakniven av Jan Fridegård. Textfrågorna tillsammans med uppgifterna under rubrikerna Reflektera och Reflektera mera bidrar till en djupare förståelse av texten. Eleverna kan gärna först arbeta med frågorna i par innan ni har en gemensam genomgång.

Läs om arbetarförfattarna

Detta avsnitt är en bit litteraturhistoria och tar upp den generation av författare som Fridegård tillhör.

Berättarteknik s. 64

Avsikten med avsnittet om berättarteknik är att belysa typiska drag i den berättande genren och att ge eleverna verktyg att analysera texter på djupet. Ett antal aspekter som rör tid, miljö, personbeskrivningar, berättarperspektiv samt tema och motiv lägger grunden till frågorna för textanalys på sidan 69. Digitalt finns korta exempel på berättarteknik som kan komplettera genomgången av sidorna 64–68.

Alla berättelser kan inte inordnas i en given struktur men det är en hjälp att känna till att vissa historier ibland följer ett tydligt mönster. När det gäller den dramaturgiska kurvan på sidan 66, jämför då med filmgenren hur de olika stegen följer på varandra. Man kan kortfattat säga att det i regel är någon slags konflikt som driver handlingen framåt, från ordning i början – till kaos – till ordning i slutet av berättelsen.

Monomyten

Monomyten kan jämföras med den dramaturgiska kurvans sätt att skapa en struktur i handlingen. Sagor är tacksamma att analysera utifrån monomytens tolv steg, men även en del senare berättelser och filmer följer i stort sett samma struktur. Trots den kritik som riktats mot modellen är den användbar så länge man är medveten om dess begränsningar. I monomyten ligger fokus på hur hjälten går igenom tolv steg innan hen når målet.

Eskilstunakniven fungerar bra för en analys utifrån monomytens modell.

Berättarteknik

Här får eleven konkreta litterära exempel på olika berättartekniska begrepp.

Frågor för textanalys s. 69

Dessa frågor sammanfattar de berättartekniska greppen. Här kan du välja att fokusera på vissa frågor i samband med att ni läser en novell.

Skriv tillsammans – Novellanalys s. 70

Uppgiften är att tillsammans med en kamrat först muntligt och sedan skriftligt analysera Eskilstunakniven. Därefter följer responsarbete med ett annat par. Poängtera vikten av att ge varandra konstruktiv respons för att utveckla skrivandet. Det är för dig som lärare svårt att hinna ge eleverna individuell respons på allt de skriver.

Kreativt skrivande s. 70

Här kommer en första uppgift i kreativt skrivande. Före nästa analysuppgift kan det passa att till exempel få skriva en kort text om ett möte med en karaktär från en bok eller film/serie.

Ännu en novell s. 71

Gåtan är skriven av Lindsey Collen, född och uppvuxen i Sydafrika och som länge har levt på ön Mauritius i Indiska oceanen. Collen har kämpat för flickors rättigheter samt ökad läskunnighet och hon har skrivit flera romaner. Arbetet med denna novellanalys kan inledas med övningar i att läsa mellan raderna då detta är en förmåga som många elever behöver utveckla för att förstå texter på djupet. I Extramaterial på sidan 126 här i lärarhandledningen, finns fler övningar som tränar denna förmåga.

Novellen Gåtan är relativt svår så det är bra om gruppen/klassen först lyssnar på den gemensamt innan eleverna själva läser texten. Texten kan säkert behöva ett par genomläsningar. De utförliga textfrågorna ger god hjälp att tränga in i texten. I Reflektera behöver eleverna dra egna slutsatser och avgöra vilken funktion en del symboler har. Novellens budskap kan säkert ge upphov till diskussioner om flickans rätt till ett eget liv. I Reflektera mera får eleverna möjlighet att jämföra kapitlets två noveller med varandra för att se vilka motiv som bygger upp temat i de två novellerna.

Kreativt skrivande s. 76

Här få eleverna fantisera fritt och sedan föreslå vad Marie i Gåtan skriver i sin uppsats.

Skriva – Novellanalys s. 76

I en avslutande skrivuppgift får gruppen tillämpa text­ och analysfrågorna för en novellanalys av Gåtan. Eleverna kan därefter återigen ge varandra respons på texterna de har skrivit.

Projekt – Noveller s. 76

Eleverna arbetar vidare med novellanalys i ett projekt tillsammans med en kamrat. Fördelen med noveller är att de i regel är kortare än en roman, men kan ändå analyseras utifrån centrala motiv, berättarteknik och stildrag. Redovisning föreslås ske muntligt inför gruppen/klassen.

Skriva – Romanpresentation s. 77

En mer avancerad uppgift, än att skriva en bokreflektion, är att läsa en roman och sedan analysera den med hjälp av frågorna på sidan 69 och även redogöra för vissa berättartekniska grepp. Uppgiften kan med fördel göras vid ett senare tillfälle under läsåret och användas för bedömning.

Förslag på romaner

Tips ges på ett antal böcker där frågor kring identitet tas upp.

I Extramaterial här i lärarhandledningen på sidan 190, finns några boktips som rör sexualitet, samtycke och relationer. Även en kort talövning ingår.

LYRIK OCH DRAMATIK s. 77

Digitalt finns en genomgång av vad som utmärker lyriken samt ett antal dikter att analysera. Vill du arbeta mer ingående med lyrik kan arbetet inledas med att jämföra några aktuella låttexter på svenska för att väcka ett intresse för diktens formspråk. Välj några låttexter som du tycker fungerar bra eller be eleverna bidra med egna förslag.

Lyrik

Även dramatiken ligger i det digitala läromedlet och de första scenerna ur Per Lysander och Suzanne Ostens pjäs Medeas barn som bygger på det antika dramat Medea av Euripides. Ett par korta utdrag ur pjäsen kan dramatiseras. Krönikan behandlar hur några barn upplevde en föreställning av pjäsen Medeas barn

Dramatik – Medeas barn

Krönika om teater

LITTERÄRA EPOKER

s. 78–93

Det centrala innehållet föreskriver att eleverna på nivå 1 ska få en översikt över de olika litterära epokerna. Avsnittet inleds med en definition av begreppet epok och att det är svårt att dra tydliga gränser för när en epok börjar och slutar. Dessutom finns en variation mellan länder när och om epoker äger rum.

Litteraturhistoria

En utförlig litteraturhistoria där författare, verk, samhälle och epok beskrivs.

Texter från olika epoker

I denna miniantologi finns texter från antiken och fram till mitten av 1900­talet. Texterna följs av olika uppgifter och sätts in i ett sammanhang.

Förmodligen hinner du inte gå igenom alla texterna på nivå 1 utan återkom till antologin när du tycker att det passar in i din undervisning.

På sidorna 80–81 finns en översikt över främst västvärldens litteraturhistoria, från antiken fram till 1940­talet där de mest kända författarna och verken anges. Därefter följer kortfattat vad som utmärker varje epok och vilka författare som var verksamma då. Avsnittet avslutas med ett antal frågor på sidorna 92–93 där eleverna kan gå vidare och med hjälp av till exempel Litteraturhistoria (finns att tillgå digitalt) lösa en del av frågorna. Även Extramaterial på sidan 129 här i lärarhandledningen, tillhanda håller frågor om författare och epoker som eleverna kan jobba med.

TIPS! UR:s serie Svenska fördjupat presenterar de olika epokerna på ett tydligt och intresseväckande sätt. Du kan använda ett avsnitt för att introducera en epok som exempelvis antiken. Programmen är mellan en halv och en timme långa.

Här finns också ett antal författarprojekt. Du hittar programmen genom att söka efter ”Svenska fördjupat” på UR:s webbplats.

SVENSKA NIVÅ 2 – LITTERATUR

s. 94–145

▶ Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.

▶ Fördjupning i några litterära epoker samt skönlitteraturens relation till förhållanden och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid. Några tongivande författare från olika tider och från olika delar av världen.

▶ Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

Ur Centralt innehåll

I detta kapitel sker en fördjupning av ett par epoker, vilka är upplysningen och romantiken. Ett avsnitt behandlar litteraturvetenskapliga begrepp och ger en modell för analys utifrån textens innehåll och form samt en vokabulär att använda i samtal och skrift.

LITTERÄRA EPOKER – EN FÖRDJUPNING

s. 96–98

Eleverna har på nivå 1 stött på begreppet epok och här kan du snabbt repetera de olika litterära epokerna om tid och möjlighet finns. Kanske vill någon elev göra ett fördjupningsarbete och läsa om någon annan epok än de som vi går igenom i Handboken. På nivå 1 fick du tips om UR:s programserie Svenska fördjupat och avsnitten om upplysningen och romantiken passar väl in som en introduktion till studierna.

Skönlitteraturens relation till samhället s. 97

Inledningsvis beskrivs hur det omgivande samhället har gjort att litteraturen har förändrats genom historien. Under medeltiden var riddarromanen litteratur för den tidens överklass, adeln, medan industrialismens framväxt under 1800­talet fick författare som Dickens att skriva om de orättvisor som drabbade de fattiga i samhället.

Tack vare boktryckarkonsten, som uppfanns på 1400­talet, kunde litteraturen nå en allt större publik, även om det dröjde till 1800­talet innan läskunnigheten ökade på allvar. Författarens roll i samhället har också förändrats genom århundradena.

Nyttan av epokstudier s. 97

Vi har valt att fokusera på två epoker som på många sätt är motsatta: upplysningen och romantiken. En fördjupning i dessa epoker kommer förhoppningsvis att få eleverna att upptäcka hur dagens författare inspireras av eller hänvisar till sina föregångare. Såväl i böcker som i film förekommer referenser till klassiska verk.

De frågor som finns för att beskriva en epok på sidan 98 kan appliceras på både upplysningen och romantiken, men även om man vill analysera ytterligare en epok eller göra det enskilda fördjupningsarbetet på sidan 127.

UPPLYSNINGEN s. 99–115

Kort bakgrund till upplysningen s. 99

Vi har valt att kortfattat beskriva samhället under renässansen för att ge en bakgrund till upplysningen. Detta för att klargöra hur de idéer som är centrala för upplysningen bottnade i de antika idealen som började spridas under renässansen. Idealen stämde överens med den framväxande borgarklassens strävan efter mer inflytande. Man ifrågasatte den makt som låg hos den jordägande adeln och kyrkan. En ny människosyn och världsbild tog form.

Samhället under upplysningen s. 100

De krav som ställdes under upplysningen som frihet, demokrati och jämställdhet och tron på att kunna förbättra samhället gjorde att man kritiserade de som hade makten. Resultatet i Frankrike blev den franska revolutionen år 1789 medan man i England hade en fredligare övergång till parlamentarismen.

Rationalism, empirism och optimism s. 100

Även begreppen rationalism, empirism och optimism är viktiga att diskutera för att man ska förstå hur man resonerade under upplysningen. En adekvat fråga kan vara om och hur dessa tankegångar finns kvar i dagens samhälle.

De olika textavsnitten följs upp av frågor som, när de besvaras, sammanfattar det viktigaste i avsnittet.

Samhällskritik s. 103

Reseskildringar var ett vanligt tema under 1700­talet. De verkligt samhällskritiska var Jonathan Swift och François Voltaire. Den första litterära texten här är däremot ett avsnitt ur Robinson Crusoe av Daniel Defoe där Robinson efter skeppsbrottet börjar inreda sin bostad. Den följs sedan av ett avsnitt ur hans dagbok där han rekapitulerar vad som hade hänt innan han hamnade på ön.

Just dagboksskrivandet gör att berättelsen verkar autentisk och var säkert en bidragande orsak till att romanen blev så populär. I frågorna får eleverna karaktärisera Robinson som upplysningsman. Om någon i klassen har läst

hela romanen är givetvis Robinsons syn på och relation till Fredag värd att analyseras. Den kolonialism som utmärkte England under den här tiden kan spåras i romanen. År 1971 skrev Michel Tournier romanen Fredag eller Ett liv i frihet där det är Robinson som är den underlägsne. Han undervisas av Fredag hur man kan njuta av livet och friheten på en isolerad ö.

En reseskildring till s. 108

Jonathan Swifts roman Gullivers resor känner säkerligen många till, speciellt att han kommer till lilleputtarnas och jättarnas land. Digitalt kan man ta del av ett utdrag ur den satir som Swift kanske är mest känd för, och som ofta nämns i olika sammanhang då fattigdom och förtryck kritiseras.

Ett anspråkslöst förslag

Läs förslaget om hur fattiga irländare ska sälja sina barn till rika godsägare.

Fransk filosof s. 109

Voltaires Candide eller Optimisten innehåller både kritik av kyrkans ideal och beskrivningar av krigets fasor. Romanen är relativt lättläst, bitvis dråplig och kan förslagsvis läsas i helklass om en klassuppsättning finns på skolan. I kapitlet Skriva kan eleverna ta del av en epokanalys av Candide på sidan 368.

Fler upplysningsförfattare s. 109

Ytterligare några upplysningsförfattare nämns här, till exempel Jean­Jacques Rousseau och Mary Wollstonecraft. Båda har haft stor betydelse för kommande generationer av författare.

Sverige under upplysningstiden s. 111

Några nedslag i svenskt 1700­tal ger oss Carl von Linné och Gustav III. Linné är internationellt känd för att ha lagt grunden för den moderna systematiken, som grupperar växter och djur medan Gustav III bidrog med att stötta kulturen och instifta Svenska Akademien. Vidare behöver eleverna känna till Carl Michael Bellman, Johan Henric Kellgren och Anna Maria Lenngren.

Upplysning i vår tid s. 114

Finns upplysningens idéer kvar i dagens samhälle? Att ha kunskap om gångna tider hjälper oss att förstå nutiden. Vi kan se hur författare idag inspireras av och knyter an till sina föregångares berättelser och hur vissa frågor alltjämt är aktuella.

Avslutningsvis får eleverna parvis, i ett delat dokument, sammanfatta upplysningen som epok genom att utgå från frågorna på sidan 98. Det ger dem en bra grund för att sedan kunna se skillnaden mellan upplysningen och romantiken.

Arbeta också med respons genom att låta dem byta dokument med ett annat par.

ROMANTIKEN s. 116–127

Det som utmärker romantiken finns punktvis angivet på sidan 117. För att få mer kunskap om perioden tar eleverna del av det som står i Litteraturhistoria

Litteraturhistoria

Om epokens samhällsförhållanden, litteraturens roll och dess författare.

Essä om några engelska romantiker s. 117

Likaså ger den essä om romantiken, som finns digitalt, en bild där det blir tydligt att upplysningsidealen lever kvar hos romantikens författare.

Essä om romantiken

Några litterära nedslag s. 118

Heinrich Heines dikt På sångens vingar får eleverna analysera utifrån typiska drag för romantiken. I Litteratur nivå 1 finns ett avsnitt som behandlar utmärkande drag för lyrik, vilket kan vara bra att repetera när det kan behövas. Detta avsnitt ligger i det digitala läromedlet.

Skräckromantik s. 121

Mary Shelleys klassiska verk Frankenstein är tacksamt att analysera utifrån typiska drag för romantiken. Den inledande scenen där monstret just vaknat till liv fascinerar i regel ungdomar. Förhoppningsvis blir några elever nyfikna och vill läsa hela boken för att tränga in i monstrets öde. Romanen har dessutom filmatiserats flera gånger, och det kan vara givande att se några utvalda scener ur någon av filmerna.

Romantik i vår tid s. 125

Vissa jämförelser kan göras mellan romantiken och vår tid, till exempel fascinationen för det mystiska och övernaturliga. Naturupplevelser var viktiga under romantiken och i dag poängteras dess läkande kraft för själen. Eleverna kan säkert ge fler exempel på vad de ser som arvet från romantiken.

Som avslutande uppgift arbetar eleverna parvis i ett delat dokument och sammanfattar romantiken som epok. Arbeta också med respons genom att låta eleverna byta dokument med ett annat par.

Epokanalys s. 126

Under terminen läser eleverna kanske ett par romaner eller dramer från olika epoker som de tycker verkar spännande för att analysera dem samt sätta in dem i ett historiskt sammanhang. Välj de titlar som finns på skolan och organisera läsningen på det sätt som passar gruppen/klassen bäst. Ett inledande boksamtal där eleverna redogör för sina verk brukar ge eleverna en bra start inför det fortsatta arbetet med att skriva om verket.

Boksamtal

Här ges förslag på hur ett boksamtal kan läggas upp.

Skriva – Verk från olika epoker s. 127

I uppgiften finns möjligheten att skriva om ett litterärt verk som du/eleverna valt eller om olika epoker. Oavsett vilken skrivuppgift eleven väljer är det nödvändigt att du går igenom avsnittet om epokanalys på sidan 367 innan eleverna sätter igång och skriver. På sidan 373 finns fler uppgifter för att skriva utredande text om olika epoker.

Digitalt finns en del resurser såsom utdrag ur dramerna Lysistrate och Et Dukkehjem samt två sagor av H.C. Andersen. De sistnämnda författarnas verk återges på originalspråk, det vill säga på norska respektive danska. Slutligen kan en lista med förslag på litteratur från olika epoker vara användbart.

Litteraturhistoria

Lysistrate – ett antikt drama

Et Dukkehjem – ett modernt drama

H.C. Andersen – sagor

Litteraturförslag

LITTERATURVETENSKAPLIGA BEGREPP s. 128–141

I svenska på nivå 1 fick eleverna lära sig grunderna i textanalys genom att studera berättarteknik och använda analysfrågor. I detta avsnitt delas de litteraturvetenskapliga begreppen upp utifrån om de handlar om textens innehåll eller dess form. Eleverna får alltså först analysera vad är det som berättas och därefter analysera hur det görs. Här utgår vi delvis från Caroline Graeskes design för fiktionsförståelse på sidan 36 i lärarhandledningen. Hennes tolv punkter kan komplettera frågorna på sidan 137 i Handboken.

Innehåll och handling s. 128

En mer utförlig genomgång av litteraturvetenskapliga begrepp gör att fler termer introduceras såsom skillnaden mellan fabel och intrig. När det handlar om karaktärerna i berättelsen är begrepp som protagonist, runda och dynamiska karaktärer nya sätt att beskriva en person. Handling, tid, miljö, karaktärer, konflikt, tema och motiv utgör textens innehåll och handling.

Textens form s. 132

En rad begrepp som genre, struktur, tid, cliffhanger, berättarperspektiv samt språk och stil ger eleverna möjlighet att förstå vilka medel författaren använder sig av när hen berättar sin historia.

Språk och stil s. 136

Hur författaren använder sig av språket är en del av textens form och några stildrag tas upp här. Mer om stilfigurer får eleven lära sig i samband med lyrik­ och talanalys. En samling begrepp finns på sidorna 140 respektive 266–267.

Att analysera en text s. 136

Denna uppdelning i innehåll och form speglas i analysfrågorna på sidan 137.

Givetvis är inte alla frågorna lika applicerbara utan ett visst urval eller fokus i analysen kan vara nödvändigt. Exempelvis är det möjligt att främst analysera ett verk utifrån vad som berättas.

Skriva – Litterär analys av en novell eller roman s. 138

Med hjälp av de olika litteraturvetenskapliga begreppen och frågorna på sidan 137 är uppgiften att skriva en textnära analys. Påminn eleverna om vikten att arbeta med läslogg innan arbetet påbörjas för att underlätta en analys av verket.

Kreativt skrivande s. 138

Här finns uppgifter som övar eleverna i kreativt skrivande, till exempel genom att de får skriva ett nytt kapitel eller ett annorlunda slut på ett verk.

CENTRALA LITTERATURVETENSKAPLIGA BEGREPP s. 139

Förutom de litteraturvetenskapliga begrepp som redan tagits upp mer ingående finns här en sammanställning av ord för epik, lyrik och dramatik som är allmänt kända. För att eleverna ska lära sig dessa ord är det en klar fördel att då och då återkomma till sidorna 139–141.

Uppgift – Litterära begrepp s. 139

Ett sätt att träna på de litterära begreppen är att under en period ta upp ett antal ord i början på varje lektion och låta eleverna förklara dem. I lärarhandledningens Extramaterial på sidan 133 hittar du ”flashcards” som ett mer lekfullt sätt att lära in dessa begrepp.

Fler litterära begrepp

Här finns ytterligare ett antal användbara litterära termer.

Läs en sakprosatext s. 142

Litteraturvetaren Ingrid Elam har skrivit boken Romanens segertåg ur vilken textavsnittet är hämtat. Förutom att ta del av det motstånd som fanns mot att läsa romaner får eleverna träna på att tillägna sig en relativt svår sakprosatext. Behöver eleverna hjälp med att läsa faktatexter hänvisar vi till sidorna 17–22 i Studieråd.

FÖRSLAG TILL PLANERING

          

Läromedlet Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok kräver att du navigerar dig fram i materialet för att kunna skapa en fungerande planering. Ibland behöver du gå fram och tillbaka mellan de olika kapitlen: Litteratur, Tala, Skriva och Språk och språkriktighet, för att sy ihop den helhet som passar dig bäst. Nedan följer förslag till planering som du kan använda, eller kanske plocka delar av. Varje termin inleds med det centrala innehållet som du går igenom. Du kan successivt, tillsammans med dina elever, bocka av det ni har arbetat med och utvärdera hur det har fungerat. Lägg det centrala innehållet på den studieplan eller terminsplan som du arbetar med.

Eftersom det nu är en ämnesplan för svenskans samtliga nivåer som gäller är det inte lika aktuellt som tidigare att inledningsvis fokusera på betygskriterierna. Tala om för eleverna att de får ett slutbetyg i årskurs 3 (om de går på ungdomsgymnasiet) samt att de kommer att få läsårsbetyg som ersätts av ett nytt betyg efter nästa nivå. Första terminen kan det vara lämpligt att bara ge formativ feedback på elevernas produktion för att i slutet av årskurs 1 kanske tala om betyg.

Detta borde minska stressen både för lärare och elever.

Följande läsårsplaneringar utgår ifrån att eleverna delar dokument och examineras på en låst plattform. Det går naturligtvis lika bra att arbeta med papper och penna. Gör det som passar dig och gruppen bäst.

Är du intresserad av att väcka elevernas intresse för litteratur och vill att de skriver något varje vecka, gå då till sidan 121 i lärarhandledningen där det finns tips på hur du enkelt kan inkludera lästips och kreativt skrivande i din undervisning.

Inled gärna varje lektion med att tala om vad du ska göra; målet med lektionen. Avsluta med att summera vad ni har gjort tillsammans. Ett mer ambitiöst och tidskrävande upplägg är att du skriver upp lektionsmålen på tavlan eller projicerar dem och att du avslutningsvis låter dina elever skriva ner sina tankar och reflektioner om vad ni har gått igenom och arbetat med. Skapa i så fall en inlämning via till exempel Google Drive där du kan ta del av deras tankar, för att på så sätt identifiera vad de inte har förstått eller vad de kan behöva hjälp med.

De sidor du kan använda i Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok är utsatta i planeringen. För att hitta i det digitala läromedlet är det enklast att trycka på ikonerna Litteratur nivå 1, Tala nivå 1 osv på startsidan. Dessa hittar du på startsidan i det digitala läromedlet och där ligger de länkar som leder till olika texter och uppgifter. Tänk också på att du kan ladda ner och skriva ut det material som behövs för att fullständigt täcka

innehållet i ämnet svenska. På sidorna 12–15 i den tryckta boken och på sidan 13 i lärarhandledningen finns en innehållsförteckning över materialet i det digitala läromedlet. Alla texter som markeras med följande symbol går att skriva ut. Här väljer du alltså själv vad som blir smidigast – att läsa på skärmen eller att läsa på papper. Om flera av kollegorna använder läromedlet är det enklast att samla allt utskrivningsbart material i en pärm – dit man sedan kan gå för att hämta det man behöver.

I det digitala läromedlet finns förutom de kapitel som är obligatoriska för ämnet svenska, en hel del extramaterial eller stödmaterial. Vill du arbeta med boksamtal, läsa en krönika, arbeta med monomyten för att nämna några inslag, hittar du detta digitalt. Läsårsplaneringarna som följer nedan, är en bas att arbeta utifrån där du lägger till och drar ifrån det som passar dig, klassen och eleverna.

SVENSKA NIVÅ 1

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet svenska på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

▶ Muntlig framställning i och inför grupp med fokus på anpassning till sammanhang, syfte och mottagare. Manusskrivande och hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar. Att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.

▶ Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion, däribland argumenterande texter och kreativt skrivande.

▶ Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat­ och referatteknik.

▶ Läsning av och samtal om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.

▶ Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.

▶ Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur.

▶ En översikt över de litterära epokerna.

▶ Centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande.

▶ Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.

▶ Språk och språkanvändning med särskild betoning på språklig variation i talat och skrivet språk. Hur språklig variation hänger samman med geografisk och social bakgrund, ålder och kön samt hur makt, normer och identitet kan komma till uttryck i språkanvändning.

HÖSTTERMINEN SVENSKA NIVÅ 1

Inled terminen med att diskutera och exemplifiera de texttyper som eleverna behöver arbeta med. Du hittar dessa i det digitala läromedlet, Skriva nivå 1 / Texttyper

Visa också eleverna det inledande kapitlet Studieråd, sidan 16 och diskutera vad som står där och när råden kan komma till användning. Tryck på att det är viktigt att utöka sitt ordförråd och ett sätt att göra det är att läsa en artikel från en dagstidning varje dag. Finns det tid kan någon elev vid ett tillfälle, kanske var fjortonde dag, snabbt återberätta en artikel från en tidning. Men det är mest för att få i gång läsningen och behöver inte vara ett stående inslag. Arbeta med, eller tipsa om, alla de ordövningar som finns i det digitala läromedlet, under rubriken

Studieråd

Ett annat återkommande moment kan vara att arbeta med skrivregler som ligger i det digitala läromedlet och som också kan skrivas ut, Studieråd / Språkriktighet och skrivregler. Dessa kan också tas upp i samband med att eleverna skriver en text. Du väljer själv när detta introduceras.

Kom även ihåg lästipsen och det kreativa skrivandet, se sidorna 120 och 121 här i lärarhandledningen. Läsning av sakprosa lyfts i det centrala innehållet och en övning finns på sidan 344. Dessutom finns lässtrategier för sakprosatexter i det digitala läromedlet, Studieråd / Mer om lässtrategier för faktatexter

Ett roligt sätt att inleda en första termin är att låta eleverna skriva ett reportage om en klasskamrat. Låt eleverna arbeta i par där de intervjuar varandra och därefter skriver varsitt reportage. En genomgång av intervjuteknik, en genregenomgång och det förberedelsematerial som behövs, finns i det digitala läromedlet, Skriva nivå 1 / Krönika och reportage.

När texten är klar, låt eleverna presentera varandra inför en mindre grupp genom att använda sina reportage. Det blir det första steget i en kort, muntlig övning och ett sätt att bekanta sig med varandra.

Texttyper

Språkriktighet och skrivregler

Mer om lässtrategier för faktatexter

Texter från olika epoker

Dramatik –Medeas barn

Lyrik

Litteraturhistoria

När du läser elevernas reportage – skriv bara kommentarer om vad de kan göra för att texten ska bli ännu bättre. De får sedan med dina anvisningar skriva om texten och göra en lista över vad de behöver tänka på nästa gång de skriver. I samband med detta kan klassen arbeta med ”Utveckla skrivandet” på sidan 300 i Handboken. Det är en övning i att avgöra hur en text kan utvecklas.

Nu har det förmodligen gått mellan tre och fyra veckor.

Inled nu arbetet med en översikt över de litterära epokerna, sidan 78 med frågor, en tidslinje och sedan en kort översiktlig förklaring till varje epok. I det digitala läromedlet ligger Litteratur nivå 1 / Texter från olika epoker och där finns just litterära texter att läsa. Se även Litteratur nivå 1 / Dramatik – Medeas barn samt

Litteratur nivå 1 / Lyrik om du vill läsa exempel på dessa genrer. Det finns också en mer omfattande litteraturhistoria i det digitala läromedlet, Litteratur nivå 1 / Litteraturhistoria.

På nivå 1 ska eleverna få en epoköversikt när det kommer till litteraturens historia. Men det är upp till dig hur mycket tid du vill lägga. Väljer du att arbeta med en epok per vecka med tillhörande litterär text så räkna med ett tidsspann på åtta veckor. Väljer du att fokusera på en epoköversikt och göra nedslag i några texter kan det räcka med fyra veckor. Det hela beror naturligtvis på vilken grupp du har. Är det många som behöver arbeta med att utveckla sitt skrivande så kanske du behöver fokusera mer på det.

När ni arbetar med litteratur se till att också ta detta som ett skrivtillfälle. Låt eleverna skriva ner anteckningar om de olika epokerna: Vad är utmärkande för antiken etc...? Det som du har gått igenom och det de själva har läst. Det blir bättre lärande om eleverna för anteckningar.

Läser ni litterära texter, låt dem då svara på frågan: Vad handlar texten xx om? och därigenom sammanfatta texten. Har du tänkt att testa elevernas kunskaper med ett prov så är de också hjälpta av att ta anteckningar under arbetets gång.

Eleverna ska också fokusera på läsning av sakprosa och på sidan 345 finns en text att öva på under rubriken ”Läs en sakprosatext”. Den fokuserar på kreativt skrivande och har du tid kan du arbeta med övningarna på sidan 299.

Om du väljer att arbeta med litteraturen under cirka åtta veckor passar det bra att avsluta projektet omkring vecka 46. Väljer du i stället att lägga ungefär fyra veckor på litteraturhistoria, ägnar du säkert mer tid åt det eleverna behöver utveckla mest. Litteraturen kan examineras genom ett skriftligt prov.

Initiera och presentera novellanalys med hjälp av sidorna 56–76 i Handboken. Läs Eskilstunakniven på sidorna 57–62 och analysera den. Har du en studiemotiverad och ambitiös klass kan du läsa en roman tillsammans med den.

Förslag på romaner

Förslag på litteratur finns i det digitala läromedlet, Litteratur nivå 1 / Förslag på romaner. Alternativt kan du koncentrera dig på de två noveller som finns på sidan 57 och sidan 71. Tillsammans arbetar ni med avsnittet om berättarteknik,

på sidan 64 och framåt, för att applicera dem på texterna ni läser. Här finns också utrymme att lägga olika mycket tid på detta. Om många elever är ovana vid att läsa skönlitteratur behöver du stanna upp och arbeta igenom kapitlet grundligt. Återigen måste du bestämma hur lång tid du lägger på varje moment.

VÅRTERMINEN SVENSKA NIVÅ 1

Eftersom det nationella provet – om skolan ger detta – testar både utredande och argumenterande text behöver dessa två genrer gås igenom. Men viktigare är, att eleverna redan nu börjar sin förberedelse för att komma igång med det formella skrivandet som kommer att testas i Svenska nivå 3 i form av ett pm.

Inled vårterminen med att gå igenom referattekniken, på sidan 305. Det lär ta mellan två och tre lektionspass i anspråk. Det finns också sakprosatexter i det digitala läromedlet att arbeta med, Skriva nivå 1 / Texter att referera.

Varva arbetet med referat med att arbeta med tal, se sidan 210. Här kan eleverna först göra ett bildspel om en författare för att vänja sig vid att framträda och redovisa i små grupper. Hinner du så låt eleverna skriva ett informerande tal men bäst är kanske att direkt gå över till det argumenterande på sidan 235 och välja ett ämne som knyter an till svenskämnet. Eftersom talet ska vara argumenterande, gå igenom den texttypen, se sidan 227. För att undvika fusk bör eleverna skriva talet på en låst plattform i skolan för att sedan öva på det på plats. Låt eleverna hålla talet i grupper om tio vilket innebär att de går åt tre lektioner till detta. I samband med det muntliga anförandet är det viktigt att eleverna lämnar respons till sina kamrater, se sidan 16.

Fortsätt med att gå igenom den utredande texttypen på sidan 318. Parallellt med detta, arbeta också med kritisk läsning, sidan 327. På sidan 326 finns en uppgift där eleverna får skriva en utredande text tillsammans. Därefter kan de dela text med en annan grupp för att ge feedback, och med stöd av de nya kommentarerna omarbeta texten något. Välj någon av skrivuppgifterna i Skriva nivå 1, se sidan 332. I samband med detta går du igenom kapitlet om språk och skrivregler som ligger i det digitala läromedlet, Språk och språkriktighet / Språkriktighet och skrivregler

Har du tid och möjlighet kan eleverna läsa ytterligare en roman eller en biografi – om biografier finns information på sidan 52. Om eleverna läser en roman kan du som avslutning ställa en utredande fråga som eleverna får reflektera kring.

Vill du ha tips om boksamtal, se Litteratur nivå 1 / Boksamtal

Byt sedan texttyp till en argumenterande text på sidan 335 och om det finns tid, skriver eleverna tillsammans i grupper, se sidan 341.

Har du elever som behöver extra hjälp och struktur med sin text; den utredande eller den argumenterande, hittar du stödmallar för dessa i Extramaterial i lärarhandledningen på sidorna 156–157.

Texter att referera

Språkriktighet och skrivregler

Boksamtal

EXTRAMATERIAL

RÅD FÖR ETT BÄTTRE SPRÅK

Vad kan du göra för att utveckla ditt språk? Arbeta tillsammans med en kamrat och skriv ner ett råd för varje bokstav. Här får ni några förslag.

Exempel

A – anteckna nya ord B C

G – grammatik är bra att arbeta med

– ställ frågor på texten

SKÖNLITTERATURENS ROLL

I debatten om betydelsen av att läsa skönlitteratur förs olika argument fram. Flera hävdar att skönlitteraturen bidrar till att man utvecklas som individ. Vad tycker du om följande påståenden?

▶ Skönlitteratur är en viktig källa till kunskap om andra kulturer.

▶ Läsning av skönlitteratur stimulerar tänkandet och fantasin eftersom det kräver att du som läsare är medskapare när du läser och själv fyller i det som inte sägs. Du lär dig det som kallas för ”att läsa mellan raderna”.

▶ Skönlitteratur hjälper oss att förstå hur det är att vara människa. I alla tider har människor berättat historier för att göra livet och världen begriplig.

▶ Människors berättelser kan ge nya perspektiv på tillvaron och leda till ökad förståelse för hur andra människor tänker och känner.

▶ I skönlitteraturen beskrivs hur världen är, hur den skulle kunna vara och hur man skulle vilja att den var.

▶ Läsning av skönlitteratur gör att man blir bättre på att både läsa och skriva. Man lär sig nya ord, meningsbyggnad och sätt att formulera sig.

TEXTFRÅGOR

1. Vad menas med att ”läsa mellan raderna”?

2. På vilket sätt anses skönlitteratur utveckla språket?

REFLEKTERA

Hur bör påståendena rangordnas från 1–6? Rangordna påståendena 1–6, där 1 är det viktig aste argumentet. Jämför sedan med en kompis.

REFLEKTERA MERA

Varför är det viktigt att läsa böcker? Hur kan man få ungdomar mer intresserade av att läsa?

STIMULERA LÄSLUST

För att stimulera till läsning måste man tala om böcker och berätta vad de handlar om.

Du kan använda dig av ganska enkla medel, men som alltid måste man vara konsekvent. Gå till biblioteket, låna böcker med en spännande inledning och på den nivå dina elever befinner sig. Det är ganska lätt för de flesta författare arbetar hårt med sina första meningar och de följande sidorna just för att kunna fånga sina läsare.

Bestäm dig för att läsa högt ur en bok vid samma tillfälle varje vecka, gärna lektionens inledande minuter. Läs mellan en till tre sidor och berätta sedan kort vad boken handlar om. Har du inte läst den – googla eller referera baksidestexten. Det är alltid spännande att få höra något nytt och annorlunda och lyssna på en ny bok varje vecka. Eftersom eleven bara får lyssna på inledningen vet hen inte hur det kommer att gå och vad som kommer att hända. Kanske blir någon nyfiken och vill läsa vidare? Syftet är att väcka ett intresse, en smak för att fortsätta läsa och att njuta av litteratur och i detta skede inte att diskutera och analysera. Så ställ inga frågor utan njut av en stillsam inledning på en lektion. När terminen/läsåret är slut, lämna då en förteckning över den litteratur du har presenterat.

Nedan följer ett förslag på titlar:

Arkan Asaad Blod rödare än rött (skildring av en fars öde)

Fredrik Backman En man som heter Ove (en lättsam historia som har blivit film)

Gerd Brantenberg Egalias döttrar (passar bra att läsa när klassen arbetar med språksociologi)

Heinrich Böll Katharina Blums förlorade heder (en bok som väcker frågor om integritet och källkritik)

Tilde de Paula Tiden läker inga sår (en text om att fly från ett land i kris)

Maja Ekelöf Rapport från en skurhink (om att klara en utmaning)

Elena Ferrante Min fantastiska väninna (kan vara roligt för eleverna att känna till boken eftersom den har rönt så mycket uppmärksamhet)

Malin Persson Giolito Störst av allt (en otäck inledning om en skolskjutning)

Patricia Highsmith Carol (ovanlig roman om lesbisk kärlek som sätter fokus på HBTQ­frågor)

Marie Kondo Konsten att städa (funderingar kring vad man egentligen behöver, vad som kan slängas och hur man kan hålla ordning)

David Lagercrantz Jag är Zlatan (en bok som fort farande läses med stort intresse)

Jens Lapidus Top dogg (spännande inledning)

Therése Lindgren Ibland mår jag inte så bra (många elever känner till henne och boken väcker funderingar kring ohälsa)

Haruki Murakami Efter mörkrets inbrott (många elever tycker om Murakami och den magiska rea lismen)

Håkan Nesser Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö (en uppväxtskildring som ofta uppskattas av pojkar)

Alex Schulman Glöm mig (en uppväxtskildring/ om att bli marginaliserad)

Wera von Essen En debutants dagbok (ett exempel på autofiktion, om livet i Stockholm, ganska svår)

KREATIVT SKRIVANDE I KOMBINATION MED BOKLÄSNING

Du kan också länka ihop bokläsningen med det kreativa skrivandet. På veckans första lektion skriver du ett ord eller en mening som syftar på boken du planerar att läsa. Det kan vara första meningen i texten, det kan vara rubriken eller något annat som hör ihop med läsningen. Skriv ett ord på tavlan, till exempel ”fotboll”, om boken du ska läsa handlar om det. Eller skriv något så dramatiskt som ”Den avhuggna handen” om du ska läsa ur boken med samma titel. Ska du läsa ur Kejsarn av Portugallien, skriv ”Den röda klänningen” och läs sedan avsnittet om den ur boken. På så sätt knyter du ihop aktiviteterna, skapar samband och förförståelse.

Ett exempel:

Lektion 1: Skriv ordet LJUD på tavlan.

Lektion 2: Text från Jens Lapidus bok Top Dogg (en något förkortad version)

Det var på motorvägen före Jönköping som han först hörde det: ett ihåligt skrapande ljud som absolut inte lät bra. Han stannade bilen en kilometer senare. Klev ur, inspekterade överallt, men såg ingenting. Ljudet kom tillbaka så fort han rullade igen. Efter ytterligare några mil hade en varningslampa börjat lysa. […] I slutändan fixade Surri en värdering av bilhelvetet: han skulle inte ens få sexhundratusen för den. ”Hur kunde du vara så jävla puckad att du inte undersökte bilhelvetet innan du skrev på?”

KREATIVT SKRIVANDE

All idrott kräver uppvärmning och det gör även skrivande. På författarskolor används kortskrivning för att komma i gång med skrivandet. Det innebär att man får ett ord, en första mening ur en bok, en bild, en sak eller något annat att utgå ifrån. Det sätts en tidsgräns och man får skriva fritt. Inled en lektion i veckan med fritt skrivande.

Arbetsgång:

▶ Be eleven ta fram sin dator alternativt ett papper.

▶ Skriv ett ord på tavlan, till exempel ”lördag”. Det kan också vara en början på en mening: ”I lördags träffade hen …”

▶ Säg till eleverna att associera fritt och skriva det som faller dem in och i valfri genre.

▶ Ta tiden och gränsen är 5–7 minuter.

När tiden är ute läser eleverna upp sin text för bänkgrannen eller kanske i en liten grupp med fyra till fem personer. Aktiviteten skapar en konkret väg in i berättandet, stimulerar lusten att skriva och att lyssna på fiktion. Och, det är säkert, uppläsningen kantas alltid av skratt. Dessutom får du en trevlig start på din lektion. Tänk också på att ett större ämnesområde kan inledas med ett ord som ”pluskvamperfekt” när du ska inleda grammatiken, ”patos” när du kommer till retoriken och så vidare. Det som är bra är att det inte finns något facit. ”Pluskvamperfekt” kan vara en glassort och ”patos” en sport. Eleverna bestämmer själva vad deras rubrik egentligen betyder.

Den här metoden leder till att eleverna får en betydligt kortare startsträcka i sitt skrivande – de kommer med andra ord i gång fortare när de ska skriva andra texter ”på riktigt”. Det innebär också att de varje vecka skriver en text som ibland blir en hel sida lång och denna text ”publiceras” i med att kompisen får höra den.

Efter ett tag är det lätt att själv komma på ord men för att du ska komma i gång finns på nästa sida en samling ”börjor” hämtade från olika böcker i kreativt skrivande.

KOPIERING TILLÅTEN

UPPGIFTER FÖR KORTSKRIVANDE

1. Beskriv den värsta miljö du kan tänka dig.

2. Beskriv den värsta människa du kan tänka dig.

3. Beskriv kort den värsta handling du kan tänka dig.

4. Skriv ovanstående handling utförd av personen i miljön i jagform. Använd uppgift 1–3.

5. Beskriv en människa genom att fokusera på tre saker: hennes händer och vad hon gör med dem, hennes väska och hur hon hanterar den, samt hennes skor.

6. Det ligger en halväten glass i korridoren på skolan. Beskriv hur den hamnade där.

7. Välj en siffra mellan 5 och 95. Den siffran du har valt är din ålder. Skriv om din morgon eller din lunch med utgångspunkt i hur gammal du nu har ”blivit”.

8. Skriv ner ord från ett område du känner väl till, till exempel din fritidsaktivitet. Byt ord med din kompis. Kompisen använder orden som om hen inte vet vad det betyder. ”Vilken underbar kväll, knypplingen känns verkligen i luften”.

9. Beskriv en miljö ur ett allvetande perspektiv. Beskriv samma miljö ur en tredje persons synvinkel. Beskriv den ur ett jag perspektiv.

10. Skriv en inledning som är sämre än ”Det var en mörk och stormig natt …”

11. Använd rubriken ”fett” eller ”mjölk” och skriv en text.

12. Beskriv en person – en som är mycket ordentlig till exempel. Låt sedan personen handla helt okaraktäristiskt, det vill säga uppträda som hen inte brukar göra.

13. A. Tänk på ett föremål. B. Låt detta föremål bli det viktigaste beviset i en rättegång.

14. ”Det har gått en vecka sedan mamma försvann.” Skriv fortsättningen.

15. Fängelse… (fortsätt skriva)

16. Tänk på en siffra mellan 1–12. Tänk på en siffra mellan 0–28. Tänk på en siffra mellan 0–24. Berätta sedan: Siffra 1: din månad, siffra 2: din dag, siffra 3: tiden på dygnet. Skriv nu en text där du placerar en person just i denna tid. Du får inte avslöja den aktuella tidpunkten för läsaren utan det ska komma fram genom kontexten och dina beskrivningar. Läs sedan upp din text för din kompis som får gissa när händelsen äger rum.

17. Skriv en kort text med rubriken: Gertrud ensam

18. Skriv en kort text med rubriken: Gertruds vän

19. Skriv en lista på upplösningar/slut som du tycker är osannolika: Hon vaknade och allt hade varit en dröm.

20. Skriv en text där två personer missförstår varandra.

21. Skriv en inledning som ska innehålla: namn på huvudpersonen, ålder, yrke, dominant karaktärsdrag, konflikt och gärna rörelse i en miljö. Max sex rader.

22. Skriv en inledning på en berättelse som börjar med det lilla och slutar i det stora. Han satt på parkbänken, i parken, i staden, i landet …

23. Skriv en inledning som börjar med det stora och slutar i det lilla: Han var världsmedborgare, bodde i den stora staden, i en vacker stadsdel vid floden, i ett lägenhetskomplex, i en studio …

24. Flash fiction är en kortnovell som består av några få ord, som i exemplet: For sale: baby shoes, never worn. Skriv en sådan.

25. Beskriv dig själv med hjälp av leksaker. Jag är som en legobit, passar ibland in och ibland inte.

26. ”Kaninungen gömde sig i det höga gräset.” Skriv fortsättningen.

27. ”Nu ska vi vara sams.” Skriv en text på två rader där du bara använder dessa ord.

28. ”Nu ska vi faktiskt åka. Men jag har två bekymmer som jag lämnar kvar efter mig.” Skriv en fortsättning.

29. ”Sommar, redan känns sanden het.” Skriv en fortsättning.

30. Välj ett ord som passar dagen: regn, morgon, mörker, eftermiddag. Motivera varför du har valt just det ordet.

31. Välj ett ord som passar romanen ni läser. Motivera ditt val.

Namn:

ENKÄT OM LÄSNING

Strategier för att läsa skönlitteratur

Klass:

Denna enkät ger dig en uppfattning om vilka strategier du kan använda när du läser en skönlitterär text. Du kan testa dig själv för att se vilka du drar nytta av redan. Gör gärna om testet efter några månader för att se om du har förändrat dina strategier.

Hur ofta brukar du Ofta Ibland Aldrig

1. titta på rubriken och fundera över vad texten kan handla om?

2. läsa om meningar som du inte förstår?

3. slå upp svåra ord?

4. läsa mellan raderna för att förstå ännu mer?

5. försöka förutspå vad som ska hända?

6. skapa egna inre bilder till texten?

7. sammanfatta texten med egna ord?

8. jämföra texten med dina egna erfarenheter?

9. ta ställning till budskapet i texten?

10. jämföra texten med andra liknande texter?

11. se på texten utifrån ett historiskt, kulturellt eller socialt perspektiv?

12. diskutera texten med andra?

13. fundera över på vilket sätt texten har påverkat dig?

Läromedlets författare Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin har mångårig erfarenhet som lärare och är välkända läromedelsförfattare i svenska, svenska som andraspråk och engelska.

SVENSKA NIVÅ 1, 2 OCH 3 EN

KOMPLETT HANDBOK

LÄRARHANDLEDNING

Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok tar på ett kärnfullt och engagerande sätt upp samtliga delar av det centrala innehållet i svenskämnets tre nivåer. I denna lärarhandledning hittar du det som behövs för att på bästa sätt använda den tryckta boken tillsammans med de digitala resurserna.

FULLMATAT LÄRARPAKET

Lärarpaketet består en tryckt lärarhandledning och en digital resurs.

Den tryckta lärarhandledningen innehåller

• en utförlig genomgång av läromedlets delar och tydliga översikter av läromedlets innehåll och progression.

• ett kapitel om den pedagogik som speglas i läromedlet

• kapitelgenomgångar och pedagogiska tips

• ett detaljerat planeringsförslag för din undervisning – för svenska nivå 1, 2 och 3

• ett avsnitt med förslag på bedömningsuppgifter för de olika nivåerna

• … och såklart, extramaterial till elevbokens olika moment.

Digitala resurser

Genom lärarhandledningens digitala resurser får du tillgång till den trycka lärarhandledningen i e-boksformat, nedladdningsbart kopieringsmaterial och elevens bok i digital version. Här finns dessutom miniantologin Texter från olika epoker.