En biolog studerar levande organismer och undersöker hur de beter sig, växer och samspelar med varandra och sin miljö. Biologer kan arbeta i fält, som i skogen eller havet, eller på laboratorier.
Fysiker
En fysiker studerar hur vår omvärld är uppbyggd och fungerar, från små atomer till hela universum. Fysiker kan arbeta med till exempel rymdforskning, energi eller elektronik.
Kemist
En kemist studerar olika ämnen, hur de är uppbyggda och hur de kan användas. Kemister arbetar med allt från att analysera vatten, luft och mark till att utveckla nya mediciner och material. Kemister arbetar ofta på laboratorier.
Biologi
Fysik
Kemi
Naturvetenskap hjälper oss
att förstå världen
Vetenskap är det vi vet just nu, och hur vi vet det. Vetenskap utvecklas hela tiden. För att veta det vi vet idag har forskare genomfört noggranna undersökningar och tolkat resultaten. Ibland kan det vara svårt att tolka resultaten och olika forskare kan tolka samma resultat på olika sätt innan man kommer överens.
Forskare utgår från en idé eller en fråga som de vill undersöka. För att resultaten ska vara pålitliga är det viktigt att andra forskare ska kunna upprepa undersökningen och komma fram till samma resultat. Ibland leder resultaten till nya upptäckter som kan omkullkasta tidigare idéer, men oftast är resultaten bara en liten pusselbit till världens samlade kunskap.
Systematiska undersökningar
När forskare har en idé om något de vill undersöka formulerar de frågor och hypoteser. Sedan använder de någon form av systematisk undersökning för att söka svar på sina frågor.
Exempel på steg som kan ingå i en undersökning:
1. Formulera frågor
Ställ tydliga och testbara frågor om det som ska undersökas.
Forskning förändrar
I början av 1900-talet ansågs rökning vara ofarligt. Det fanns till och med reklam där läkare sa att rökning var hälsosamt. Genom systematiska undersökningar lyckades forskarna Richard Doll och Bradford Hill på 1950-talet visa att rökning faktiskt var den främsta orsaken till lungcancer (och flera andra sjukdomar). Upptäckten chockade många som i åratal trott att rökning var ofarligt.
2. Planera
Gör en plan för hur undersökningen ska genomföras och lista materialet som behövs. Om det är ett experiment är det viktigt att endast ändra en variabel (en sak) i taget för att få ett pålitligt resultat.
3. Genomför och samla data
Utför undersökningen och dokumentera noga varje steg.
4. Tolka resultat
Beskriv resultatet med ord, bilder och tabeller. Jämför resultatet med vad andra kommit fram till. Utvärdera om experimentet behöver göras om och om någonting ska justeras.
5. Presentera
Dela resultatet av undersökningen med andra som kan granska arbetet.
Tre forskare och deras bidrag
Alfred Nobel (1833–1896)
Alfred Nobel var en svensk kemist och uppfinnare, mest känd för att ha uppfunnit dynamiten. Dynamiten hade både bra och dåliga effekter. Den gjorde det lättare att bygga vägar, tunnlar och arbeta i gruvor. Den kunde också användas på skadliga sätt. Nobel använde en stor del av sin förmögenhet för att starta Nobelpriset som delas ut varje år. Priset ska uppmuntra forskare att fortsätta arbeta för en bättre värld.
Svante Pääbo (född 1955)
Svante Pääbo är en svensk forskare som har gjort viktig forskning om människans utveckling. Pääbos forskning visar att moderna människor och neandertalare har ett gemensamt ursprung och delade gener. Han fick Nobelpriset 2022 för sina upptäckter.
Anne L´Huillier (född 1958)
Anne L’Huillier är en svensk-fransk fysiker vid Lunds universitet. Hon forskar om hur delar inuti atomer rör sig under extremt korta tidsintervall, kallade attosekunder (en miljarddel av en miljarddels sekund). L’Huillier fick Nobelpriset i fysik 2023.
Naturvetenskapernas karaktär
1 % vett och 99 % svett Thomas Edison var en amerikansk uppfinnare. Han är mest känd för att ha utvecklat den första glödlampan. Edison menade att även om idéer är viktiga så är det uthållighet och hårt arbete som är det viktigaste för att få resultat.
Diskutera! Välj någon av frågorna nedan och planera en systematisk undersökning (se s. 6).
När växten utför fotosyntes släpper den ut gasen syre, som vi andas in.
Växter
När du går ute i naturen är du omgiven av växter. Kanske ser du buskar, blåbärsris och vitsippor. Mossan du kliver på är också en växt. De minsta växterna är bara några milli meter stora. De största träden kan bli mer än 100 meter höga. Gemensamt är att växter kan tillverka sin egen näring. De ger oss människor mat att äta och syre att andas in.
Fotosyntes
Genom sina gröna blad kan växter fånga in energi från solen och koldioxid ur luften. Med hjälp av solenergi, koldioxid och vatten tillverkar de druvsocker, inuti växten, som en egen liten sockerfabrik. Processen kallas för fotosyntes. Druvsockret används sedan för att bygga upp växten. Tillverkningen av druvsocker sker i växternas celler. I cellerna finns det gröna färgämnet klorofyll. Utan klorofyll kan inte fotosyntesen ske. Det är klorofyllet som fångar in energin i solljuset.
solenergi koldioxid CO2 vatten H2O + +
druvsocker C6H12O6 syre O2 +
Klyvöppning hos en tomatplanta.
Klyvöppningar – tar in och släpper ut
1. Rötterna suger upp vatten till växten.
2. Växten har klyvöppningar i sina blad. När de är öppna kan växten ta in koldioxid.
3. Klorofyllet tar upp energi ur solljuset. Med hjälp av solenergi omvandlas vatten och koldioxid till druvsocker och syre.
4. Druvsockret använder växten för att växa sig större.
5. Syret som växten inte behöver åker ut genom klyvöppningarna igen.
Cellandning
Alla levande organismer har celler. Alla celler behöver energi för att fungera. Djur har inget klorofyll och kan inte genomföra fotosyntes för att få energi till sina celler. De äter istället växter eller andra djur. För att kunna bryta ner maten och få energin ur den behövs syre till hjälp. Processen kallas för cellandning. Vid cellandning bildas koldioxid och vatten som avfall. Man kan tänka att cellandning är motsatsen till fotosyntesen även om det inte är riktigt så enkelt.
fotosyntes = utförs av växter cellandning = utförs av både växter och djur
koldioxid CO2 vatten H2O
druvsocker C6H12O6 syre O2 + energi + +
Även växter utför cellandning
Växter, djur, svampar och encelliga organismer utför cellandning. Växter tillverkar druvsocker och syre genom fotosyntes när det finns solljus. De har själva nytta av druvsockret som de tillverkar. De använder socker och syre för att utföra cellandning och bygga upp sig själva, även på natten.
Viktiga växtplankton
Ungefär hälften av all fotosyntes som sker på jorden sker i haven. Små växtplankton tillverkar en stor del av det syre vi andas in.
Samtidigt tar de upp stora mängder koldioxid från atmosfären.
koldioxid – en gas som finns i luften syre – en gas som vi behöver för att leva
druvsocker
Fjärilar och andra insekter hjälper till att sprida pollen.
Befruktning och kloning
Eftersom växter inte kan flytta på sig för att träffa en annan växt att fortplanta sig med har de utvecklat knep. Många förökar sig genom befruktning. Då är det honoch hanceller som tillsammans bildar nya individer. Förökningen kan också vara könlös. Då bildas nya plantor direkt från en gammal.
För att kunna fortplanta sig behöver växten hjälp vid två tillfällen:
• När de ska befrukta sig – Då behöver de flesta arter hjälp av små djur som humlor och bin som sprider deras pollen.
• När de ska sprida sina befruktade frön och sporer – Då tar många arter hjälp av vind, vatten och större djur som fåglar och ekorrar (se s. 16).
ståndare pistill
kronblad pollenkorn
fröämne
Ståndare innehåller blommans hanceller.
Pistiller innehåller blommans honceller.
grenmossa
Befruktning
Växternas blommor är till för att växten ska kunna fortplanta sig. I mitten av blommorna finns ståndare och en eller flera pistiller. På ståndarna finns pollenkorn. I dem finns hanceller, spermier. Pistiller har ett fröämne i sig där det finns en honcell, äggcellen. När pollen hamnar på pistillen bildas en pollenslang och pollenkornen vandrar ner genom den till äggcellen, befruktar den och det blir ett frö.
I fröet finns nu ett embryo, det som ska bli en ny växt. Där finns också den näring embryot behöver för att börja växa. Lite som en matsäck tills växten har börjat gro och fått sina första gröna blad. Då kan den utföra fotosyntes och göra sin egen mat.
Befruktning utan frön
Sporväxter har inga blommor så deras befruktning sker på lite annat sätt. Hos många spor växter simmar hanceller över till honcellerna i fuktiga miljöer.
fortplantning – när det blir fler av en art individ – en egen organism fröämne – delen i en blomma som ska bli ett frö
Pollinering
För att pollen från en växt ska hamna på en annan växts pistill behövs det hjälp. Bin och andra insekter lockas av blommans söta nektar. När de suger nektar fastnar pollenkorn på dem, och förs vidare till andra blommor. När pollenkorn hamnar på blommor av samma art kan de befruktas. Blommor kan också ha starka färger och dofter som lockar till sig pollinatörer. Många växter har både ståndare och pistiller på samma blomma, då kan blomman befrukta sig själv. Det kallas för självpollinering.
Många träd och gräs använder istället vinden för att sprida pollenkorn. Ibland kan du se tallpollen som en sky i luften. Den kommer från hankottarna.
Kloner
När en växt eller svamp förökar sig utan befruktning kallas det för könlös förökning. Inga honplantor eller hanplantor behövs. Genom att skicka ut revor under eller över jorden kan nya små plantor sprida sig från en gammal. Så gör bland annat jordgubbar, även om de har frön också. Den nya plantan har samma gener som den gamla, en klon. Även om en klon är precis samma individ som moder plantan blir den inte exakt likadan. Miljön påverkar hur den växer.
Om du sätter en potatis är alla nya potatisar som kommer ur den du planterat kloner av den gamla. När du tar en stickling och sätter den i egen jord så gör du också en klon.
pollinatörer – djur som pollinerar olika växter nektar – söt vätska i en blomma stickling – en liten avklippt bit av yttersta delen på en växt gener – del i cellen som innehåller information om hur individen ser ut
Sälgen är en av de första växterna som blommar på våren. Dess ”videungar” med söt nektar lockar bin och vårfjärilar, som samtidigt hjälper till med pollineringen.
Jordgubbsplantan kan föröka sig både med frön och kloner.
Djur pollinerar 90 % av alla blomväxter!
Många träd och gräs använder vinden för att sprida pollenkorn.
sälg
Frön måste spridas
Växter har utvecklat olika sätt att sprida sina frön på, så att inte alla hamnar på ett ställe. Varje frö har sitt embryo och sin egen näring så det ska klara av att gro. Olika frön trivs i olika miljöer. Alla behöver syre, vatten och rätt temperatur för att gro.
Äts upp: Alla blomväxternas frön ligger i frukter. Vissa frukter lockar djur att äta dem, som rönnbär och blåbär. Sedan bajsar djuret ut fröet på en annan plats.
Människor är fröspridare
Runt reningsverket i Lund växer tomatplantor och kapkrusbär (physalis). Det är för att människor som ätit frukterna bajsat ut frön i toaletten.
Fröna har sedan vandrat genom reningsverket, spolats upp och börjat gro.
Bärs iväg: Blåsipporna har ett fiffigt sätt att sprida sina frön på. På fröet sitter en fettklump fast. Myror älskar att mata sina larver med fettet och bär dem till stacken. Eftersom de tappar frön på vägen sprids blommornas frön.
Med vatten: Näckrosfrukten har en speciell strategi för spridning och groning. När frukten är mogen flyter den iväg på vattenytan. Efter ett tag spricker frukten och fröna sjunker till botten och gror.
invasiv – en art som tar över på en ny plats embryo – grunden till en ny växt
Med vinden: Andra frön tar hjälp av vinden. Många grässorter producerar frön i stora mängder som släpps när det blåser. Maskrosens frön har små ”fallskärmar” som kan flyga långt.
Faller ner: Ekollon faller rakt ner från trädet. Djur kan ta dem med sig så de kan spridas till nya platser. Ibland glömmer de var de har gömt sina frön.
Med fart: Ibland kan växten kasta iväg sina frön när fröbaljorna spricker upp. Så gör till exempel lupin. Lupin är så bra på att föröka sig att den räknas som invasiv.
Fastnar på djur: En del växter, till exempel kardborre och tistel, har frön som fastnar i pälsen på djur och bärs iväg.
Under en skogspromenad med sin hund år 1941 märkte schweizaren Georges de Mestral hur små kardborrar fastnade på hans kläder och i hundens päls. Inspirerad av detta utvecklade han tekniken med kardborreband.
Linné – Sveriges blomsterkung
Alla djur och växter har vetenskapliga namn. De är på latin och används av forskare över hela världen. Det var en svensk botanist som hette Carl von Linné som utvecklade systemet med vetenskapliga namn. Linné delade in växter och djur i grupper efter deras likheter. Han tittade bland annat på hur växters blommor såg ut. En sak som gjorde honom världsberömd var att han upptäckte att även växter hade olika kön. Linné tyckte däremot inte om svampar. Han ansåg att de var växter, men hade svårt att sortera dem.
Carl von Linné levde på 1700 talet. Många olika forskare har förbättrat Linnés system allt eftersom de fått ny kunskap. Idag kan man ta prover från organismer och se på deras DNA hur de är släkt med varandra. I framtiden kanske vi kommer gruppera på ett annat sätt.
Om vi säger skata förstår inte till exempel italienarna eller japanerna vad vi menar, men om vi säger Pica pica så kan de förstå vilken art det är. De latinska namnen hjälper till att undvika missförstånd.
Sommarläxa
Från slutet av 1800 talet fram till 1960 talet krävdes det av Sveriges skolelever att de under sommarlovet skulle samla och pressa upp emot 200 växter. De skulle lära sig växternas indelning efter Linnés system.
botanist – en forskare som forskar om växter DNA – en molekyl som styr hur cellerna fungerar hos varje organism
Bellis perennis är det vetenskapliga namnet på Tusensköna. Bellis är släktnamnet och perennis artens namn.
Quiz: Växter
Växter
Vad är fotosyntes och varför är den viktig?
Ge exempel på hur fröväxter sprider sina frön.
Varför dör en växt om den står mörkt under en längre tid?
Diskutera: Vilka växter kan ni namnet på i er närmiljö? Hur sprider de sig?
Världens största saltöken, Salar de Uyuni, finns i Bolivia. Där finns upp mot 10 miljarder ton salt. Den bildades när förhistoriska sjöar torkade ut.
Kemiska reaktioner
Runt omkring dig sker det kemiska reaktioner. De flesta märker du inte av. Det sker till och med kemiska reaktioner inuti din kropp hela tiden.
Nya ämnen bildas
Ämnen har olika egenskaper, egenskaper är det som gör ämnena speciella. En egenskap kan till exempel vara att de är gula, är hårda och löser sig i vatten. Eller att de är giftiga och brinner lätt. I en kemisk reaktion reagerar två eller flera ämnen med varandra. Det betyder att atomer i de olika ämnena byter plats med varandra och sätter ihop sig på nya sätt, de bildar nya ämnen. De nya ämnena har andra egenskaper än de ämnen som fanns från början.
Ett exempel är salt. Metallen natrium är giftig. Klor i gasform är också giftigt. När natrium får reagera med klorgas bildas ämnet natriumklorid. Det finns i din mat och kallas för salt. Två ämnen har bildat ett nytt ämne med helt andra egenskaper! Det har skett en kemisk reaktion!
Utgångsämnen och produkter
De ämnen som finns i början av en kemisk reaktion kallas utgångsämnen. De nya ämnen som bildas kallas produkter. De innehåller samma atomer som utgångsämnena, men de sitter ihop på ett annat sätt.
När bakpulver reagerar med ättika bildas nya ämnen, bland annat vatten och gasen koldioxid. Koldioxiden bildar bubblor och skummar. + Ättika
utgångsämne utgångsämne produkt +
Samma atomer som går runt
Allting på jorden är uppbyggt av ungefär 100 olika sorters grundämnen. Genom kemiska reaktioner sätts de samman på många olika sätt. Det försvinner inga atomer och det skapas inga nya. De byter bara plats.
grundämnen – ämnen som består av en sorts atomer kemiska föreningar – ämnen som består av två eller fler olika slags atomer
Symboler beskriver vad som händer
Alla kemiska reaktioner handlar om att ämnen förändras. Det är krångligt att rita en kemisk reaktion. För att beskriva vad som händer brukar kemister därför använda förkortningar och symboler. Väteatomer ritas ofta som vita klot och syre som röda.
VÄTE VATTEN SYRE +
Inte en kemisk reaktion
När vatten fryser eller övergår till vattenånga byter det bara form. Inget nytt ämne har bildats. Det är alltså inte en kemisk reaktion. Om du blandar socker och vatten kommer vattnet att smaka sött. Sockret och vattnet ligger runt varandra men inget nytt ämne har bildats. En blandning är inte heller en kemisk reaktion.
Förkortningen för syre (O) och väte (H) kommer från de latinska namnen oxygenium och hydrogenium.
När man blandar saft sker ingen kemisk reaktion. Knallgas – en kemisk reaktion
När ämnen omvandlas mellan fast, flytande och gasform sker ingen kemisk reaktion. Inga nya ämnen har bildats.
Vatten genom en explosion
Väte är det vanligaste ämnet i universum. Det sitter nästan alltid fast i kemiska föreningar. Syre finns i luften. I rumstemperatur är båda ämnena i gasform. Det går inte att se eller känna lukten av väte och syre, men de har olika egenskaper. Väte i gasform är extremt brandfarligt. För att någonting ska kunna brinna behövs syre. Om ren vätgas hamnar i luften kan minsta lilla gnista skapa en explosion när det reagerar med syret i luften. Två gaser kan alltså genom en kemisk reaktion, ilband en explosion, bilda ett nytt ämne: vatten!
Här sker en viktig kemisk reaktion!
Naturliga och skapade reaktioner
Kemiska reaktioner sker överallt runt omkring oss hela tiden. Många reaktioner sker naturligt utan att vi lägger märke till dem. Andra reaktioner skapas medvetet av människor.
Fotosyntes är en naturlig kemisk reaktion
Fotosyntesen är en av de absolut viktigaste kemiska reaktionerna på jorden. Den sker naturligt inuti gröna växter. Utgångsämnena i fotosyntesen är koldioxid och vatten. Med hjälp av energi från solen tillverkar växten druvsocker. En del syre blir över, det släpper växten ut.
Sockret och syret är produkter.
Allt vi äter kommer från en växt från början, och syret vi andas in har en växt släppt ut.
Fotosyntesen med symboler
+
koldioxid
Koldioxid består av ämnena kol (på bilden svarta klot) och syre (på bilden röda klot).
vatten
Vatten består av ämnena väte (på bilden vita klot) och syre (på bilden röda klot).
solenergi
Med hjälp av klorofyll fångas energi från solljuset.
druvsocker
Det behövs sex koldioxidmolekyler och sex vattenmolekyler för att göra en druvsockersmolekyl.
Läs mer om fotosyntesen på s. 10.
syre
Kvar blir syremolekyler. Växten släpper ut syret i luften.
Rost
Andra naturliga kemiska reaktioner ställer till det, som när en cykeln av järn rostar. Rost är järn som reagerar med syret i luften. För att det ska bildas rost behövs också vatten. Vatten fungerar som en ledare mellan järnet och syret. Rost bildas snabbare om ett föremål ligger helt i vatten. Om det är saltvatten går det ännu snabbare. För att hindra något från att rosta kan man behandla föremålet med olika medel. Medlet stoppar syret från att reagera med järnet.
Kemi i köket
Kemiska reaktioner är till stor hjälp i köket. Då skapar vi dem medvetet. Om du har bakat någon gång har du kanske använt jäst. Den är inte där för smakens skull, utan för att skapa en bra konsistens i bullar och bröd.
Jäst
Jäst används för att få degen större och fluffigare. Det sker genom en kemisk reaktion. Jästen gör att sockret i degen omvandlas till koldioxid och etanol. Koldioxiden är en gas och det är den som gör att degen jäser och sväller. Etanol är en sorts alkohol, den försvinner snabbt i bakningen. Gasen skapar små bubblor som drar med sig smeten som sedan stelnar när den bakas i ugnen.
Bikarbonat
Ibland används istället bikarbonat för att göra en kaka fluffig. När bikarbonat reagerar med en syra (finns i till exempel filmjölk) bildas också koldioxid. Eller så används bakpulver, där finns både bikarbonat och en syra redan.
Röka och steka
I matlagning används ofta kemiska reaktioner för att förändra maten så att den blir ätbar och smakar godare. Ett exempel är när man röker
mat. Då sker en kemisk reaktion som gör att maten håller längre. Många tycker också att rökt mat är mycket godare.
När man steker kött blir det lite mörkare. Ytan kan också bli krispig. Värmen gör att ämnen i köttet reagerar med varandra. Då bildas nya smakämnen och färgämnen.
Rökt fisk. Flaskan
Begrepp: Kemiska reaktioner
kemisk reaktion När två eller flera ämnen reagerar med varandra och bildar nya ämnen.
utgångsämne Ämnen som finns i början av en kemisk reaktion.
produkter Ämnen som bildas efter en kemisk reaktion.
grundämnen Ämnen som består av en sorts atomer.
kemisk förening Ämne som består av två eller flera olika slags atomer.
fotosyntes En kemisk reaktion med koldioxid och vatten som med hjälp av solens energi bildar druvsocker och syre.
koncentration Hur mycket det finns av varje ämne.
kemikalier Ämnen som är framställda genom kemiska reaktioner. Ofta menar man sådana som människan tillverkat.
Diskutera frågorna på kapitlets startsida igen. Använd så många av begreppen som möjligt.
farosymbol Varningssymbol i en röd ruta på till exempel en förpackning. Visar vad som är farligt med innehållet.
miljömärkning Symbol som visar att varan inte innehåller onödiga kemikalier. Till exempel Bra miljöval eller Svanen-märkningen.
grönmålning (greenwashing)
När företag säger att deras produkter är mer miljövänliga än de egentligen är.
förbränning En kemisk reaktion där bränsle reagerar med syre. Det krävs värme för att starta reaktionen. Det frigörs energi, vatten och koldioxid.
nedbrytning När organismer delas upp till mindre delar, till exempel när döda växter omvandlas till jord eller mat möglar.
bränsle Något som ger energi när det reagerar med andra ämnen.
Öva begreppen
fossilt bränsle
biobränsle
Bränsle som görs av rester av växter och djur som legat djupt nere i marken under lång tid, till exempel olja, kol och naturgas.
Bränsle som görs av nu levande växter och djur, till exempel etanol.
Bränsle Bränsle
Värme
Bränsle Syre
Människokroppen
Vad kan ha hänt?
Vad kan man göra nu?
Innehåll
Inifrån och ut
Celler
Skelett och leder
Muskler
Hud
Kroppens system
Blod, hjärta och blodomlopp
Lungor och andning
Matspjälkning
Kroppens rening
Hjärna och nervsystem
Immunförsvaret
Sinnesorganen
Syn
Lukt och smak
Hörsel
Känsel och andra sinnen
Fakta och framtid
Från en kropp till en annan
Hjärnans mysterium
Begrepp
celler
organ
skelettmuskler
glatta muskler
blodceller
artär ven blodomlopp alveoler matspjälkning lever njurar nerver ryggmärg immunförsvar sinnen
Inifrån och ut
MR-undersökning.
1674 var första gången en amatörforskare från Nederländerna lyckades se levande celler tack vare sitt nya, starka mikroskop.
På 1500 talet kunde man se personer gräva i marken under månens sken. Det var läkare som var intresserade av att undersöka människokroppen.
Levande människor gick bara att undersöka till en viss gräns. Därför gick vissa läkare till platser där brottslingar hade avrättats. Där grävde de i smyg upp lik ur marken för att ha något att undersöka. Idag kan vi undersöka kroppen utan att behöva öppna den, till exempel med hjälp av röntgen och magnetkameror.
Celler
Hela din kropp är uppbyggd av små delar som kallas celler. Celler ser olika ut på olika ställen i kroppen. De minsta cellerna finns i blodet, de längsta är nervcellerna. Störst av alla celler är äggcellen i en kvinnokropp. Ändå är den bara 0,1 mm i diameter. Alla celler har utvecklats från det som kallas stamceller. Stamceller är de första cellerna som bildas efter att spermien befruktat ett ägg. Efter ett tag specialiserar sig cellerna på olika uppgifter. Vissa blir exempelvis till hudceller, andra till muskelceller eller till röda blodkroppar.
muskelceller
tarmceller
spermie
vita blodkroppar
fettcell
stamcell
äggcell
Cellerna i kroppen ser olika ut och har alla sin speciella uppgift.
hudceller
nervcell
röda blodkroppar
Cellerna byts ut
Kroppen behöver hela tiden bilda nya celler. Det gör den genom att celler kopierar sig själva och delar på sig. Nya celler behövs för att kroppen ska växa eller för att byta ut de celler som är utslitna. Inuti tarmarna förnyas cellerna snabbt. Efter bara några dagar eller veckor är alla utbytta. Hela skelettet förnyas ungefär var tionde år. De gamla cellerna äts upp av andra celler. I stora delar av hjärnan behåller vi däremot samma celler hela livet. Därför behöver vi vara extra rädda om hjärnan. Hudens celler byts ut varje månad. När de är utslitna lossnar de från huden och ramlar av. Damm består till stor del av döda hudceller.
När kroppen läker sår är det nya celler som reparerar huden. Det kan bli kvar ett ärr.
Celler behöver energi
Varje cell behöver syre och energi för att fungera och bilda nya celler. Syret kommer från luften vi andas. Energin kommer från kolhydrater i maten. Cellen släpper ifrån sig vatten och koldioxid, som vi andas ut. Det kallas cellandning. Det utförs av både djur och växter.
En människa börjar som en enda cell som sedan delar på sig. Cellen kopierar sig själv och blir två celler. De fortsätter kopiera sig och blir fyra celler, som blir åtta, som blir sexton och så vidare.
cellandning = kroppens sätt att utvinna eneri ur maten vi äter.
Alla celler i kroppen behöver syre från luften och energi från maten.
Läs mer om cellandning på s. 11 och om näringsämnen på s. 103–107. syre – en gas vi behöver för att leva koldioxid – en gas som vi inte vill ha för mycket av i kroppen
Skelett och leder
Du har över 200 ben i kroppen. Tillsammans bildar de ditt skelett. Skelettet har två viktiga uppgifter. Det bär upp din kropp och det skyddar kroppens mjuka inre organ.
En vuxen har 206 ben men det kan hända att man har extra revben eller ryggkotor. Barn har fler ben än vuxna, några ben växer ihop med åren.
Skelettet stärker och skyddar
Det är viktigt att hålla skelettet i form. All rörelse som belastar kroppen, som att hoppa och springa, gör skelettet starkare. Det är viktigt att röra mycket på sig när man är ung för att minska risken för benskörhet. Om någon kroppsdel inte fungerar får man träna de delar som fungerar.
Kranium Skyddar hjärnan och formar ansiktet.
Halskotor De översta sju kotorna i ryggraden. Gör att du kan vrida och böja huvudet. Håller upp kraniet och skyddar ryggmärgen i nacken.
Bröstkorg Skyddar hjärta, lungor, lever och njurar. Består av tolv par revben och det platta bröstbenet.
Rörben Långa och ihåliga ben inuti armarna och benen. Inuti rörbenen finns benmärg där nya blodceller bildas. Benmärg är som en mjuk gelé.
Hälften av alla ben finns i händerna och fötterna. Det gör dem extra rörliga.
Ryggrad Består av korta benbitar, kotor, i en lång rad. Kotorna, och brosket mellan dem, gör att du kan böja dig.
Bäckenet Bär upp kroppens tyngd och skyddar organ som tarmar, urinblåsa och könsorgan.
Svanskota Små ihopväxta kotor längst ner i ryggraden. En rest av den svans våra förfäder hade.
Lårben Det längsta och starkaste benet i kroppen. Bär upp en stor del av kroppens vikt.
Det minsta benet heter stigbygeln och sitter inne i örat.
brosk – vävnad som är lite mjukare än ben organ – en kroppsdel som har sin egen form och sin egen funktion
Att hoppa stärker skelettet.
Leder
kopplar ihop
Överallt där skelettbenen möter varandra i kroppen finns det leder. En led är som en rörlig koppling mellan olika ben. Människans skelett är hårt men tack vare lederna är vi ändå mycket rörliga. En led består av flera delar.
Ledband
Runt lederna finns ledband och muskler som håller benen på plats.
Brosk
För att benen inte ska skava mot varandra är ledändarna täckta av brosk. Brosk fungerar som en stötdämpare och glidyta.
Ledkapsel och ledvätska
Leden skyddas av en led kapsel. I den produceras ledvätska. Ledvätskan fungerar som ett smörjmedel som ser till att rörelsen går smidigt.
Gångjärnsled och kulled
I fingrar, tår, knän och armbågar kan benen röra sig fram och tillbaka, ungefär som ett dörr som öppnas och stängs. Lederna där kallas för gångjärnsleder.
I axlar och höfter är lederna istället formade som en skål med en kula i som kan vrida sig åt många olika håll. De kallas för kulleder. Kulleder och gångjärnsleder är de vanligaste typerna av leder i kroppen men det finns fler.
Leder gör ljud
Gångjärnsled Kulled kulled gångjärnsled
Ibland kan man höra att det knakar och knäpper från till exempel fingrar eller knän. Det är ledkapseln som sträcks ut och gas från ledvätskan sugs in med en liten smäll. Det är ofarligt även om ljudet kan vara irriterande.
Ben och leder läker ihop Om ett skelettben går av eller en led hamnar ur läge behöver benet eller leden först sättas i rätt position. Blodet kommer att transportera byggmaterial till det skadade området så att kroppen kan reparera skadan. Ofta används gips eller en skena för att hålla allt stilla under läkningen.
12-åriga Lovis fick ett finger ur led när hon testade ett nytt trick på studsmattan.
ledband
ledkapsel
muskel
brosk
ledvätska
Förr i tiden trodde vissa forskare och filosofer att ögat själv sände ut ljus som gjorde det möjligt att se.
Ljus
För att vi ska kunna se något överhuvudtaget måste det finnas ljus som kan nå våra ögon. Utan ljus skulle allting vara helt svart. Vi ser saker för att ljuset träffar dem, studsar mot deras yta och når våra ögon genom pupillen. Det är alltså det reflekterade ljuset vi ser. Ljus färdas snabbt. I vakuum färdas ljuset 300 000 kilometer på en sekund. Det går nästan lika snabbt i luft. Inget vi känner till idag kan färdas snabbare än ljuset.
Ljuskälla och reflektion
När solen står lågt bli skuggorna långa.
Solen, lampor och stearinljus sänder ut ljus som vi kan se. De är exempel på olika ljuskällor. Om vi tittar direkt på en ljuskälla ser vi ljuset som färdas direkt därifrån till våra ögon. Det ljuset har alltså inte reflekterats mot en annan yta. Ljus kan passera genom flera olika ämnen, både fasta, flytande och gaser. Till skillnad från ljud kan ljus även färdas i vakuum. Det gör att stjärnor och planeter i rymden är synliga för oss.
Skugga
Från en ljuskälla sprider sig ljuset åt alla håll. Om ljuset blockeras av ett föremål blir det en skugga bakom. Skuggan blir olika stor beroende på om föremålet är långt bort eller nära ljuskällan.
Utomhus beror skuggorna på hur solen står. När solen står lågt på himlen blir skuggorna längre. I länder vid ekvatorn står solen väldigt högt på himlen. När solen står i zenit, som högst på himlen, uppstår ingen skugga alls.
Siluett
En siluett är en mörk form som syns mot en ljus bakgrund. Egentligen ser vi inte siluetten, det vi ser är ljuset runt omkring. Där ljuset blockeras ser vi siluetten. Hjärnan tolkar det som en mörk figur.
Reflektion
Ljus färdas alltid i raka linjer ut från en ljuskälla. När ljuset träffar en yta reflekteras det och byter riktning. Ungefär som en boll som studsar mot en vägg. Ljuset reflekteras olika beroende på hur ytan ser ut. Om ytan är ojämn sprids ljuset åt olika håll. Det spridda ljuset kan sedan nå fram till våra ögon, på så sätt ser vi de flesta föremål i vår omgivning.
Om ytan är slät reflekteras det mesta av ljuset i en enda riktning. En spegel har en speciell beläggning som gör ytan väldigt slät. Det gör att ljuset nästan inte sprids alls och att vi ser en tydlig spegelbild.
Ljus reflekteras på olika sätt beroende på hur ytan ser ut.
Reflexer
Att ljus reflekteras när det träffar en yta använder man sig av i reflexer. Reflexer är utformade så att nästan allt ljus som träffar dem reflekteras rakt tillbaka mot ljuskällan igen. Andra material, till exempel olika tyger i kläder, reflekterar bara en del av ljuset. Det är därför reflexer är så viktiga att ha på sig om man är ute när det är mörkt. Om du har en reflexjacka på dig ser du nästan självlysande ut för en bilist. Reflexer håller inte hur länge som helst. Efter ungefär två år fungerar de inte lika bra längre.
beläggning – ett lager på en yta
Vad är ljus?
En bilförare kan se en person utan reflexer på ungefär 20 meters avstånd i mörker. Med reflexer syns personen redan på 120 meters avstånd.
För att kunna visa hur ljus beter sig ritar man ofta ljus som ljusstrålar. Det är ett sätt att beskriva ljus på, ett annat sätt är att säga att ljus består av små partiklar som kallas fotoner. Dessa uppstår när atomer släpper ifrån sig energi. I vissa sammanhang kan det vara bättre att beskriva ljus som en vågrörelse, precis som ljud.
Ljus som bryts mellan luft och vatten.
För tusen år sedan upptäckte den arabiske vetenskapsmannen Al Basri att texten blev större när han lade konvext slipade bergkristaller på den. Kristallerna kallades lässtenar och var ett av de första hjälpmedlen för läsning. Idag används linser i glasögon.
Ljus bryts
Ljus som färdas mellan två genomskinliga material ändrar riktning. Det kallas för att ljuset bryts. Man kan se ljusets brytning om man sätter en penna i ett glas vatten. Den raka pennan ser sned ut vid vattenytan. Att ljuset bryts beror på att det rör sig med olika hastigheter i olika ämnen. Ljuset rör sig långsammare i vatten än i luft så därför ser du pennan på olika sätt.
Linser
En lins är ett fast material som bryter ljuset på ett visst sätt när ljuset passerar igenom. Linser av glas används till exempel i glasögon, kikare, teleskop och kameror. Linsen i våra ögon är ett exempel på en naturlig lins. Ljus som träffar en lins kan antingen göra en bild större eller mindre jämfört med den vi ser med blotta ögat.
Konvex och konkav
Om man tittar noga på ett öga ser man att linsen buktar ut. Alla linser som buktar utåt kallar vi för konvexa linser. Ljus som passerar en konvex lins bryts och samlas i en specifik punkt. Den kallas brännpunkt. Linsen i ett förstoringsglas är konvex. Det gör att förstoringsglas kan samla så mycket solljus att det som hamnar i brännpunkten börjar brinna. En lins som istället buktar inåt kallar vi för konkav. En konkav lins är smalare på mitten. Ljus som passerar en sådan lins bryts så att det sprids över ett större område.
Konvex lins förstorar
En konvex lins kallas samlingslins. Tittar man genom den ser föremålen större ut om föremålet är nära brännpunkten. Linsen samlar ljuset och förstorar bilden.
Konkav lins förminskar
En konkav lins kallas spridningslins. Tittar man genom den ser föremålen mindre ut. Linsen sprider ljuset och förminskar bilden.
Tips för minnet!
bergkristall – genomskinlig sten
• En konvex ”växer” (linsen är tjockare på mitten).
• En konkav ”går av” (linsen går ihop på mitten).
Upp och ner
Hålkamera
Om du befinner dig i ett mörkt rum med ett litet hål i väggen skulle det gå att se en uppochnervänd bild av världen utanför. När ljus utifrån passerar genom hålet och träffar väggen syns en bild av det som finns utanför. Bilden blir upp och ner av samma anledning som i ditt öga. Ljusstrålarna går rakt fram och korsar varandra.
Detta fenomen upptäcktes för över 2 000 år sedan. Det kallas camera obscura, eller hålkamera. Det är grunden till hur kameror fungerar idag, även de i mobiltelefoner.
Vi ser upp-och-ner
Ögat fungerar på ett liknande sätt. Ljuset från ett föremål kommer in genom ett litet hål, pupillen, och avbildar föremålet på näthinnan. Ljuset samlas i en punkt på näthinnan längst bak i ögat. Där skapas en bild av det du ser, men bilden blir upp och ner. Bilden blir upp och ner för att ljusstrålarna korsar varandra när de bryts i linsen. Hjärnan tolkar sedan signalerna från näthinnan och vänder bilden rätt igen.
av trädet bli upp och ner på näthinnan men hjärnan vänder den rätt.
Katters ögon har ett slags spegel längst bak. Det gör att ljuset reflekteras två gånger. Därför ser katter mycket bättre i mörker än vad människor gör.
Linsen
Med en hålkamera visas bilden upp och ner.
Bilden
Kom ihåg färgerna
ROGGBIV
Röd, O range, G ul, G rön, B lå, Indigo, Violett
Färger
Ljuset från solen och de flesta lampor brukar kallas för vitt ljus, men i det vita ljuset finns alla olika färger som vi kan se. Det gör att vi inte ser världen bara i vitt och svart.
Spektrum
Ett prisma är ett genomskinligt föremål, oftast gjort av glas eller plast, som bryter ljus. Med hjälp av ett prisma kan man dela upp det vita ljuset så att man ser de olika färgerna. Färgerna syns då i en viss ordning. Den här uppdelningen kallas för ett spektrum. Ordningen på färgerna är alltid samma.
Rött ljus bryts minst
När ljuset träffar prismat kommer det att brytas, precis som när det träffar en lins. Den röda delen av ljuset kommer att brytas minst medan den violetta kommer att brytas mest. Även en vattendroppe kan fungera som ett prisma. När solen lyser på regndroppar bryts ljuset så att det uppstår en regnbåge på himlen.
Det var inte förrän på 1600-talet som man upptäckte att vitt ljus består av många olika färger. Det var när Isaac Newton satte ett prisma vid ett litet hål i väggen, så att bara en smal solstråle kunde gå igenom det. Ljuset delade då upp sig i ett spektrum som gjorde att han förstod att vitt ljus inte alls är vitt egentligen.
Regnbågen vanlig i mytologin
• I nordisk mytologi är regnbågen Bifrost en bro mellan människornas värld, Midgård, och gudarnas värld, Asgård.
• I antikens Grekland ansågs regnbågen vara gudinnan Iris som var budbärare mellan himlen och jorden.
• I Bibeln beskrivs regnbågen som ett tecken från Gud till Noa efter syndafloden. Regnbågen skulle påminna om att Gud lovat att en sådan katastrof inte skulle ske igen.
• I många kulturer berättas det om en värdefull skatt gömd vid regnbågens ände – ofta en kruka fylld med guld.
Heimdall är Bifrosts väktare i nordisk mytologi.
Olika färger
När vitt ljus från solen eller en lampa träffar ytan på ett föremål reflekteras vissa färger tillbaka. Andra färger stannar kvar på ytan, de absorberas. Det är de färgerna som reflekteras som vi kan se. En röd tröja ser alltså röd ut för att det röda ljuset reflekteras tillbaka från tröjan. En banan reflekterar gult ljus så den ser vi som gul. Allt annat ljus blir till värme i tröjan eller bananen.
Svart, vitt och färger
Solens vita ljus består av alla färger.
Inget ljus alls ser vi som svart. De färger vi kan se är de som reflekteras tillbaka.
Tappar och stavar
Vi ser en viss färg när det ljuset fångas upp på näthinnan i våra ögon. På näthinnan finns ljuskänsliga celler som kallas tappar och stavar. Tapparna gör att vi kan se färger i dagsljus. När ljus med flera färger når tapparna samtidigt tolkar hjärnan det som en specifik färg. Stavar är känsliga för svagt ljus. Det är tack vare stavarna vi kan se i mörker, men bara i svartvitt.
Färg på papper
När du blandar färger på papper blir färgen ofta mörkgrå eller brun. Den blir inte vit. Det beror på att färgerna absorberar ljuset som träffar pappret. Ju fler färger som blandas desto mer ljus absorberas och det vi ser blir ännu mörkare.
Färg på skärm
På en datorskärm skapas färger på ett annat sätt. Skärmen använder endast tre färger: rött, grönt och blått (RGB). Små, små ljuskällor över hela skärmen sänder ut ljus av de tre färgerna. När de blandas i olika styrkor bildas alla färger vi ser på skärmen. Om lika mycket av alla tre färger blandas i en punkt ser vi det som vitt ljus.
En varm sommardag är det skönt med ljusa kläder. De absorberar mindre av solens ljus och blir därför svalare än kläder i mörka färger.
Ser vi samma färg? Egentligen kan vi inte veta om det som en person tycker är grönt gräs upplevs lika för en annan människa. Färgerna skapas av vår hjärna.
Ljusföroreningar
Ett sätt att minska ljusföroreningar är att byta till lampor som ger svagare ljus och som inte sprids åt alla håll.
Ljus har alltid varit viktigt för människan. Tidigare höll ljuset från elden oss skyddade från rovdjur. Idag gör lampor att vi kan göra saker även när det är mörkt. Ljus kan också ge ökad trygghet. På kort tid har det blivit allt billigare med belysning. Därför har mängden belysning ökat, både inomhus och utomhus. För varje år blir dessutom fler och fler delar av jorden upplysta. När konstgjort ljus lyser upp platser som annars skulle vara mörka, kallar vi det för ljusföroreningar. Ljusföroreningar gör bland annat att vi ser allt färre stjärnor på natthimlen.
Många djur behöver mörker
Ljusföroreningar kan skapa stora problem för många djur och växter. Ljuset stör de arter som behöver mörker för att leva som vanligt. De gäller de flesta däggdjur, groddjur och insekter.
Många fåglar flyttar till andra länder när dagarna blir kortare och det blir mörkare. Det kraftiga ljuset från städerna kan göra att fåglarna blir förvirrade och istället dras dit. Där kan de krocka med byggnader eller bli uppätna av rovdjur. Många insekter påverkas också av ljusföroreningar. Ibland kan man se insekter som flyger runt gatlampor. Insekterna orienterar sig efter ljuset och kan fastna i ett ständigt snurrande kring lampan. Det gör att de kan dö av utmattning och blir lätta byten för rovdjur.
Ljus
Quiz: Ljus 1 2 3
Vad är en lins och ge exempel på när linser används?
Hur kan vi se olika färger?
Ge exempel på olika sorters strålning och när de används.
Diskutera! Antalet upplysta platser på jorden under mörka timmar ökar.
Vad finns det för fördelar och nackdelar med detta?
Polarsken är ett ljusfenomen som ger fantastiska färger på himlen. Färgerna uppstår när laddade partiklar från solen krockar med gas i jordens atmosfär. I krocken frigörs energi som sprider ut sig över himlen som ljus. I Sverige kallar vi det för norrsken, eftersom det uppstår kring vår närmaste pol, nordpolen. På södra halvklotet kallas det ibland för södersken. Polarsken uppstår samtidigt kring nordpolen och sydpolen och är nästan speglingar av varandra.
Polarsken sker högt upp i atmosfären, på mellan 90 och 130 kilometers höjd. Det finns människor som har inte bara sett utan även hört ett sprakande elektriskt ljud i samband med polarsken. Länge trodde man att det bara var påhitt, men en finsk studie från 2016 bevisade att ljudet fanns. Märkligt nog uppstår det bara 70 meter över marken. Förklaringen är fortfarande inte helt klarlagd. En teori forskarna har är att det är en reaktion som har med jordens magnetfält att göra. Magnetfältet finns även nära marken.
Den som vill höra norrsken behöver ha både tålamod och varma kläder. Det hörs bara i ungefär vart tjugonde norrsken. Dessutom är det så pass svagt att man helst ska stå uppe på en fjälltopp där inget annat stör för att höra det.
atmosfär – lagret av gas, luft, som finns runt jorden jordens magnetfält – osynligt skydd runt jorden som gör att laddade partiklar styrs mot polerna
Lär dig 100 arter Quiz 2
Skog, park och trädgård
Asp
Populus tremula
Bladen rör sig lätt i vinden, ”darra som ett asplöv”.
Större hackspett
Dendrocopos major
Hackar ut nya bon ur trädstammar varje år.
Blåsippa
Hepatica nobilis
Fridlyst i hela Sverige.
Lingon
Vaccinium vitis-idaea
Har klarröda syrliga bär.
Växer i gles barrskog.
Bok Fagus sylvatica
Har slät bark. Skåne är känt för sina bokskogar.
Grävling
Meles meles
Favoritfödan under sommaren är daggmaskar.
Harsyra
Oxalis acetosella
Ger en syrlig smak om man tuggar på bladen.
Stensöta
Polypodium vulgare
Rotstammen har använts mot binnikemask. Ormbunksväxt.
Ek
Quercus robur
Kan bli över 1000 år gammal. Hem åt många arter.
Älg
Alces alces Älgtjurar tappar sina horn efter varje parningssäsong.
Skogsnäva/ Midsommarblomster
Geranium sylvaticum
Blommar som mest kring midsommar.
Kantarell
Cantharellus cibarius
Matsvamp som även kalllas skogens guld.
Lönn
Acer platanoides
Får tidigt färgrika höstlöv. Pryder Kanadas flagga.
Röd skogsmyra
Formica rufa
Håller bladlöss som boskap för att få honungsdagg.
Ljung
Calluna vulgaris
Blommar sent och är därför viktig för många insekter.
Fjällig bläcksvamp
Coprinus comatus
Vätskan från den användes förr i tiden att skriva med.
Rådjur
Capreolus capreolus
Kan varna varandra med ett skällande läte.
Husfluga
Musca domestica
Smakar med fötterna.
Maskrosor
Taraxacum
Viktig växt för pollinerande insekter. Ätbar.
Liten kardborre
Arctium minus Fastnar ofta på kläder och i päls.
Korsspindel
Araneus diadematus
Hanen kan ha otur och bli uppäten av honan under parningen.
Grön vårtbitare
Tettigonia viridissima
Hanarna kan sjunga högt för att locka till sig honor.
Käringtand
Lotus corniculatus
Nedersta kronbladet ser ut som en gulspetsig tand.
Gråbo
Artemisia vulgaris
Ger många människor allergiska besvär.
Mörk jordhumla
Bombus terrestris
En av Sveriges vanligaste humlor.
Sädesärla
Motacilla alba
Har kallats vippstjärt då stjärten nästan aldrig är stilla.
Prästkrage
Leucanthemum vulgare
Namngiven efter en prästs vita krage.
Vatten
Honungsbi
Apis mellifera
Pratar med varandra genom en speciell dans inne i kupan.
Baldersbrå
Tripleurospermum inodorum
Namngiven efter asaguden Balder. Betyder Balders ögonbryn.
Nyponros
Rosa dumalis
Har nyttiga frukter som innehåller mycket Cvitamin.
Sothöna
Fulica atra
Är bra på att både simma och dyka.
Abborre
Perca fluviatilis
Känns igen på sina ränder och röda fenor.
Studentlitteratur AB Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 04631 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus
Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus
Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som ebok, är eboken kopieringsskyddad. Användning av detta verk för text och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Helios NO är ett basläromedel i biologi, fysik och kemi som väcker nyfikenhet, förundran och en vilja att lära mer. I Helios NO får eleverna tydliga förklarande texter med stöttande illustrationer.
Boken är indelad i sex kapitel tydligt fördelade mellan de tre NOämnena samt ett uppslag med artkunskap. Till varje del finns fakta- och diskussionsfrågor och begreppsförklaringar med bildstöd. Bakom serien finns ett team av NO-lärare och forskare.
Tillsammans med den tryckta elevboken får eleverna ett digitalt läromedel och ett tryckt övningshäfte. I det digitala läromedlet finns självrättande övningar, begreppslistor, filmer och fördjupningsuppgifter till alla arbetsområden och hela boken inläst.
Det trycka övningshäftet följer elevbokens tydliga struktur. Genom varierade övningar får eleverna repetera ord och begrepp, förklara och beskriva naturvetenskapliga fenomen samt resonera och ta ställning kring naturvetenskapliga frågor.
Helios NO består av Helios elevpaket med övningshäfte samt Helios lärarpaket.
Läs mer om Helios NO på studentlitteratur.se/helios-no studentlitteratur.se
