9789144180458

Page 1

1-k31-3 k å å n n sse ae i kliaksls

Linda Palm ÅsaMia Alteryd

Linda Palm ÅsaMia Alteryd


Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

I Gnisselserien finns: Gnissel i förskoleklassen Gnissel i klassen åk 1–3 Gnissel i klassen åk 4–6 Gnissel på fritids

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden. Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna e-bok återges oförändrat i förhållande till bokens utgivning i tryckt form och utgör således en bilaga till den tryckta boken i enlighet med 1 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46061 ISBN 978-91-7823-079-2 Upplaga 2:1 © Linda Palm, ÅsaMia Alteryd och Studentlitteratur 2019 Redaktör: Katarina Neiman Hedensjö Formgivare: Marit Messing Illustrationer: Sandra Fröjd Produktionsledare: Merete Lind Printed by Euorgraphic Group, 2023

978-91-44-18045-8_01_book.indd 2

2023-09-07 13:57


Välkommen! Gnissel är ett material för att arbeta med socialt klimat och värdegrund – relationskunskap. Vi vill göra det enkelt att skapa förutsättningar för viktiga samtal i klassrummet. Samtal som stärker elevernas strategier både i och utanför skolan. I den här boken finns situationer och miljöer som skapar igenkänning och det ger dig som lärare ett praktiskt material att utgå ifrån när det börjar gnissla i klassen, det vill säga när relationerna inte flyter på och ni behöver arbeta extra med frågor om bemötande och klassklimat. Materialet kan även användas i förebyggande syfte, för att skapa eller behålla en harmonisk grupp. Relationskunskap är det som tränar elevernas relationsfärdigheter, det vill säga utvecklar kompetens för att kunna få och behålla hälsosamma relationer och kunna fördjupa relationer till andra människor. Exempel på relationsfärdigheter kan vara att respektera andras sätt att vara, vara en god lyssnare, vara empatisk, kunna samarbeta med olika människor på ett bra sätt, inte förminska andra och inte heller förminska sig själv, kunna öppna hjärtat och släppa in andra men ­också sätta gränser för sin person. Den här boken är ett enkelt, konkret och inspirerande verktyg för arbetet med de normer och värden som finns beskrivna i läroplanen och som en del i skolans likabehandlingsarbete. Vi vill vara med och bygga bästa möjliga inlärningsmiljö och starka, trygga elever med goda ­relationer.

Linda & ÅsaMia

3 978-91-44-18045-8_01_book.indd 3

2023-09-07 13:57


Innehåll Del 1 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Mål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Relationskunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7–11 • Gnissel • Tyst kunskap • Förhållningssätt • Bygga goda relationer • Förebildsfaktorn • Salutogent perspektiv • Testa ett nytt sätt att agera • Konflikthantering • Den viktiga starten och det viktiga slutet

Så arbetar du med Gnissel i klassen åk 1–3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12–14 • Miljö • Tid • EPA • Här och nu – en samtalsrunda • Ge positiv uppmärksamhet • Välj det som passar din klass • Vad fungerar? • Tänk igenom • Utvärdering

Del 2 Persongalleri gnissel-klassen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Alla kapitel innehåller: -

inledning berättelse samtalsfrågor aktiviteter tyst kunskap

Kapitel 1

Gnissel i klassrummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 När läraren behöver lämna klassrummet fortsätter en del elever att ­arbeta, medan andra testar gränser. Hur gör vi för att det ska ­fungera bra för alla?

4 978-91-44-18045-8_01_book.indd 4

2023-09-07 13:57


Kapitel 2

Gnissel i korridoren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Det kan vara jobbigt när någon härmas, medan inspiration ofta upplevs som något positivt. Vad är skillnaden? Hur kan vi hjälpa elever att stå upp för sig själva och sina val?

Kapitel 3

Gnissel i hallen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Blickar och kommentarer påverkar oss och kan skapa oro. Hur ­bygger vi en god stämning i gruppen där eleverna får ­känna att de duger som de är?

Kapitel 4

Gnissel i matsalen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 En del elever älskar mat och för en del är lunchen en jobbig stund. Hur kan vi göra så att matsituationen blir en trevlig stund för alla?

Kapitel 5

Gnissel på skolgården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Kompisrelationer förändras och de flesta provar sig fram. Det kan innebära starka känslor både hos den som lämnar och den som blir lämnad. Hur hittar man en ny kompis?

Kapitel 6

Gnissel vid grinden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Det kan bli stökigt när klassen behöver stå och vänta. En del ­försöker tränga sig före och någon elev kanske känner sig otrygg. Hur hjälps vi åt när vi går ifrån skolans område?

Kapitel 7

Gnissel i omklädningsrummet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Det är skillnad på att skratta med och att skratta åt någon. Hur vet vi vad som passar att skämta om och hur märker vi när ­någon tar illa upp?

Kapitel 8

Gnissel på fotbollsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Fotbollsplanen är en plats på skolgården där det ofta uppstår ­konflikter. Hur kommer vi överens om regler och vad kan vi göra för att hjälpa de elever som tycker det är jobbigt att förlora?

Kapitel 9

Gnissel vid toaletterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 En del elever känner oro kring toalettsituationen. Hur kan vi göra så det känns okej för alla att gå på skolans toaletter?

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70–90 Om författarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Källhänvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

5 978-91-44-18045-8_01_book.indd 5

2023-09-07 13:57


978-91-44-18045-8_01_book.indd 16

2023-09-07 13:58


L E SS I GN

t e m m u r s s la k i

1

Sara behöver gå iväg för att kopiera några papper och lämnar sina elever ensamma i k­ lassrummet en stund. Då börjar några av dem störa de andra. Klasser i de här åldrarna behöver en närvarande och tydlig lärare. Ju tryggare grupp, desto bättre kan den fungera och även klara av att arbeta, kortare stunder, på egen hand. Frågar man eleverna själva så gillar de flesta inte att bli lämnade utan någon vuxen i klassrummet. Det kan ibland finnas orsaker som gör att du måste lämna gruppen, som i den här berättelsen. Då kan det vara bra att ha pratat igenom med eleverna, hur de kan tänka och vad de kan göra.

Berättelse Läs berättelsen samtidigt som eleverna ser på bilden.

Hjälp! Det är inte någon vuxen i rummet! Sara har gått för att skriva ut några papper och har bett klassen sitta lugnt och läsa vidare tills hon kommer tillbaka. Det är långt kvar till lunch men man kan redan höra Matteos mage kurra. Leja och Nova tittar på varandra och fnissar. Det är alltid svårt att koncentrera sig när man börjar bli hungrig. Det tycker många elever i klassen. Oscar hann inte med frukosten i morse. Det märks! I vanliga fall får han anstränga sig för att sitta stilla. Nu verkar det vara helt omöjligt. Matteos mage kurrar flera gånger och varje gång ropar Oscar över hela klassrummet att han egentligen är ännu hungrigare än Matteo. Elsa ser surare och surare ut för varje gång det händer. När Matteos mage kurrar för fjärde gången kan man se att han tycker att det är väldigt pinsamt. Leja och Nova börjar storskratta och ramlar nästan av sina stolar. Ingen annan tycker att det är särskilt roligt men Oscar blir upplivad av att de skrattar. Han börjar sjunga en sång om Matteos mage samtidigt som han går omkring i klassrummet och knackar på de magar han kommer åt. Matteo rodnar och ser olycklig ut. Det ser ut som om han bara vill försvinna från klassrummet. Nu börjar flera i klassen bli

17 978-91-44-18045-8_01_book.indd 17

2023-09-07 13:58


oroliga. De önskar att Sara ska komma tillbaka från personalrummet, för det känns som om det snart kommer att hända något dåligt. Flera i klassen tycker det är jobbigt när några gör saker som man inte får. Det tycker inte Leja och Nova. De tycker det är spännande när Oscar inte gör som man ska. Leja och Nova försöker också göra ljud med sina magar. Ju mer de skrattar desto vildare blir Oscar. Nu har Elsa fått nog. ”Sluta! Var tysta då!” ropar hon surt. Leja och Nova härmar henne. De tycker att Elsa alltid ska vara som en minilärare. Elsa blir galet arg och stirrar på Nova med kolsvarta ögon. Flera elever ropar att alla ska vara tysta och några börjar gå omkring i klassrummet. Ingen kan koncentrera sig på att läsa längre. Oscar går förbi Nova och försöker knacka på hennes mage. Han missar och slår tummen i Novas stol så det gör riktigt ont. När det gör ont blir man lätt arg och Oscar drämmer till både Nova och hennes stol. Nova skriker högt. Elsa ser ganska nöjd ut, hon tycker det är rätt åt Nova. Matteo håller för öronen och börjar gråta. Just då kommer Sara tillbaka. Flera i klassen ropar att Oscar har gjort dumma saker. Bara hälften av klassen sitter på sina platser och allt känns rörigt och jobbigt. Oj, oj, hur ska Sara göra nu?

Samtala Vad hände egentligen i berättelsen? Låt alla reflektera en stund och inled sedan ett samtal om hur man skulle kunna lösa dilemman utifrån det ni just har läst. Förbered dig genom att läsa igenom frågorna och välj ut de samtalsfrågor som kan passa att prata om i din grupp. Ställ även öppna följdfrågor som Hur tänker du? Kan du förklara lite mer?

• På vilka olika sätt stör eleverna i berättelsen? • Borde någon av eleverna ha gjort något annorlunda? • Vad tycker du att Sara ska göra när hon kommer tillbaka? • Finns det något som Leja och Nova behöver träna på? • Vad kan man göra om man har svårt att koncentrera sig? • Har du något tips till den här klassen för att det ska bli bättre nästa gång som Sara måste lämna dem? • I berättelsen blir det stökigt när eleverna är ensamma i klassrummet – är det något som gnisslar i vår klass när läraren går iväg?

18 978-91-44-18045-8_01_book.indd 18

2023-09-07 13:58


Aktiviteter Tummen upp – tummen ned Läs upp ett påstående i taget. De som håller med gör tummen upp, de som inte håller med gör tummen ner. Om man tycker att det är svårt att välja så kan man visa en tumme som är mittemellan. När alla elever har tagit ställning till påståendet kan några som vill få berätta hur de tänker. Ställ gärna öppna följdfrågor som Hur tänker du nu? Kan du förklara lite mer? Känn av din grupp och stoppa medan de fortfarande tycker att frågan är intressant. Om det blir för många påståenden så orkar de inte lyssna, då kan det vara bättre att dela upp övningen på två tillfällen.

• Det är oftast lugnt och skönt i vårt klassrum. • När man är hungrig är det omöjligt att jobba. • Det är svårt att koncentrera sig när det inte är någon vuxen i rummet. • En som går omkring stör mer än en som pratar. • Lite prat är okej även om klassen har lässtund. • Det svårt att veta hur mycket prat i klassrummet som är lagom. • Lärare borde aldrig få lämna klasser ensamma. • Det är viktigare med arbetsro när det är matte än när det är bild. • Utan en vuxen i klassen känns det inte tryggt. • Det är lätt att koncentrera sig när man läser en spännande bok.

19 978-91-44-18045-8_01_book.indd 19

2023-09-07 13:58


Tankebubblor

TANKEBUBBLOR – KLASSRUMMET

Gör smågrupper med 2-4 elever i varje. Dela ut kopieringsunderlag ”­Tankebubblor – ­klassrummet” och låt gruppen fundera på vad eleverna från berättelsen tänker.

Fundera över vilka tankar de olika eleverna i berättelsen har. Fyll i tankebubblorna. Berätta sedan för varandra i klassen hur ni tror.

Namn: © Författarna och Studentlitteratur

Gnissel i klassen åk 1–3

KOPIERING TILLÅTEN

71

Alla passar på Det är inte bara barn som “passar på”. Även vuxna kan ibland göra saker när de tror att ingen ser. Passar vuxna och barn på med samma saker? Vad tror ni? Är det någon som varit med om att ett husdjur har “passat på”? Fundera tillsammans och försök komma på två saker som vuxna eller husdjur “passar på” med och två saker som mest barn gör, när ingen ser.

VÅRA TRE TIPS

72

© Författarna och Studentlitteratur

Gnissel i klassen åk 1–3

Tre tips Hur ska VI ha det? Kom tillsammans fram till tre bra tips som man kan använda om klassen behöver lämnas ensamma utan en vuxen. Utgå från vanliga gnissel som stress, ljudnivå, arbetsro eller grupptryck. Använd kopieringsunderlag ”Våra tre tips” och skriv ner det ni enats om. Sätt upp tipsen på ett lämpligt ställe, så ni lätt ser dem när de behövs.

KOPIERING TILLÅTEN

20 978-91-44-18045-8_01_book.indd 20

2023-09-07 13:58


Tyst kunskap För att sätta klimatet och kunna vara en positiv auktoritet behöver ledaren vara närvarande i sin grupp. Det gäller speciellt om gruppen är ny, men också om det blivit förändringar i gruppen som att någon tillkommit eller slutat, efter längre lov eller om gruppen har en orolig period av andra orsaker. I början av gruppens tid tillsammans mår alla grupper bäst av att inte bli lämnade utan sin ledare överhuvudtaget. Ibland finns det såklart orsaker som gör att du behöver lämna gruppen på egen hand, en kortare stund. Då är det effektivt att i förväg prata om hur och vad man kan tänka på för att undvika konflikter som kan uppstå. Det är också viktigt att alla elever vet vad som förväntas av dem och har en meningsfull aktivitet att ägna sig åt. De behöver även veta vad de ska göra om de hinner bli färdiga med uppgiften de arbetar med.

Om man har en målarbild på sin bänk, så kan man måla om man inte orkar läsa hela tiden. Elev åk. 1

21 978-91-44-18045-8_01_book.indd 21

2023-09-07 13:58


TANKEBUBBLOR – KLASSRUMMET Fundera över vilka tankar de olika eleverna i berättelsen har. Fyll i tankebubblorna. Berätta sedan för varandra i klassen hur ni tror.

Namn: © Linda Palm, ÅsaMia Alteryd och Studentlitteratur

978-91-44-18045-8_01_book.indd 71

Gnissel i klassen åk 1–3

KOPIERING TILLÅTEN

71 2023-09-07 13:58


VÅRA TRE TIPS

72

© Linda Palm, ÅsaMia Alteryd och Studentlitteratur

978-91-44-18045-8_01_book.indd 72

Gnissel i klassen åk 1–3

KOPIERING TILLÅTEN

2023-09-07 13:58


Källhänvisningar Antonovsky, A., Hälsans mysterium (1991), Natur & Kultur Det går inte helt att undvika gnissel i en klass, men många konflikter kan Bergmark,före U., byggas. Kostenius, C., Uppskattningens lärande, och hälsa, (2011), Gnissel i klassen åk 1–3kraft: ger dig stöd etik i arbetet med relationer ­Lund: Studentlitteratur och det sociala klimatet i gruppen. ­Forster, M., Fem gånger mer kärlek: Forskning och praktiska råd för ett fungerande Materialet innehåller berättelser om vardagsnära problem i skolans olika familjeliv (2009), Stockholm: Natur & Kultur miljöer och de fungerar som en bra ingång till viktiga samtal. Till varje avsnitt finns en bild med tillhörande aktiviteter och Kahneman, D., Fredrickson, B. L., Schreiber, C. A.,diskussionsfrågor, Redelmeier, D. A., (1993). kopieringsmaterial för att arbeta vidare med temat. ”When More Pain Is Preferred to Less: Adding a Better End”, Psychological ­Science, 4(6) (pp. 401–405) Kostenius, C. & Warne, M. (2020), Främja psykisk hälsa – Elevers erfarenheter och förslag visar vägen för skolan, Socialmedicinsk tidskrift, Vol 97, nr. 5 och nr. 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22), Stockholm: Skolverket Morgonpepp är bra för prestationen, Chef, hämtad från https://chef.se, 12.04.2011 Om författarna: Social rapport (2010), hämtad från https://docplayer.se/11925418-Skola-­ LINDA PALM är författare, föreläsare och legitimerad larande-och-psykisk-halsa-insikter-och-slutsatser-fran-systematiskaförskollärare. Hon har arbetat många år i både förskola kunskapsoversikter.html och skola och har stor erfarenhet av att skriva värdeWilson, J.,grundsmaterial. Möjligheterna med EPA, Kooperativt lärande [Blogg], (2017-10-01)

ÅSAMIA ALTERYD är grundare av EQverkstan, skolkurator, författare och föreläsare. Hon har arbetat många år i både förskola och skola och har skrivit en mängd värdegrundsmaterial.

Art.nr 46061

studentlitteratur.se

92


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.