9789144177748 by Smakprov Media AB

FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE 8

Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE 8

Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

Med Från rapsoder till rappare 8 får eleverna färdas genom litteraturhistorien, från upplysningen till realismen, och på vägen utveckla sitt skrivande, sin läsförståelse, sin muntliga förmåga och sin kunskap om det svenska språket. Här kopplas genreskrivande till en kontext och ett relevant ämnesinnehåll.

ELEVBOK

Boken består av tre kapitel som alla behandlar var sin litterär tidsepok, med textutdrag och tillhörande läsförståelse- och diskussionsfrågor samt skrivuppgifter. Respektive kapitel består även av ett avsnitt om språkliga strukturer och normer samt en skriftlig och muntlig uppgift som knyter an till kapitlets innehåll. Kapitlen avslutas med en sammanfattning av innehållet samt en genomgång av svenska språkets utveckling under den aktuella tidsperioden. Sist i boken finns en sammanfattning av den grammatik som har tagits upp i bok 7 och 8.

DIGITALT LÄROMEDEL

I det digitala läromedlet kan eleverna få texterna upplästa med textföljning. Här finns självrättande övningar på ord- och begrepp samt den grammatik som läromedlet går igenom. Det finns en anpassad version av textutdragen där eleverna kan klicka på ord och uttryck direkt i texten och få en popup-ruta med förklaring i text eller bild. I det digitala läromedlet finns även skrivmallar och checklistor inför skrivuppgifterna.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

RAPSODER RAPPARE FRÅN

Stina Nylén • Marie-Elen Osbeck

8 RAPSODER RAPPARE FRÅN

T I LL

Nylén • Marie-Elen Osbeck

Stina

FÖRORD

Varför ska du läsa om författare som levde för länge sedan?

Varför ska du läsa utdrag ur olika romaner?

Varför ska du läsa skönlitteratur över huvud taget?

Jo, genom skönlitteraturen blir du smart, fokuserad och allmänbildad. Du kan också bli road, upprörd eller lycklig. När du läser får du insyn i hur andra människor levt, känt och tänkt, oavsett om dessa människor var födda under antiken eller på 1800-talet. Du kan då dra paralleller till hur det är att leva i dag på 2000-talet. Har de verkligt viktiga livsfrågorna förändrats eller är de fortfarande lika? Vad var viktigt då? Vad är viktigt i dag? Delar vi samma typ av fantasi? Är vi olika i grunden, eller har människan knappt förändrats? Alla dessa frågor kan du fundera på när du möter litteraturen och kanske kommer du fram till ett svar.

Titeln på den här boken kan ge en ledtråd. Den anspelar på två yrkesgrupper med ungefär samma uppgifter, men med tusentals år mellan sig. Under antiken var en rapsod en person som vandrade runt mellan byarna och underhöll genom att rytmiskt berätta spännande händelser till musik. Och det är ju i grund och botten precis vad en rappare gör i dag.

I Från rapsoder till rappare kommer du dessutom få utveckla ditt skrivande genom att öva dig i olika genrer som till exempel nyhetsartikel, novell och reportage. Du kommer också att få muntliga uppgifter att genomföra, både i grupp och enskilt. Och allt du gör är kopplat till det du läser, så att du har den viktiga litteraturen med dig genom hela din utbildning under högstadiet.

Litteraturen, språket och människan

När började vi människor berätta saker för varandra? Det kan vi inte veta säkert. Men vi vet att människor har delat med sig av upplevelser och lämnat spår till varandra redan så långt tillbaka som för 44 000 år sedan. Så gammal är nämligen den äldsta bevarade grottmålningen som har hittats. Den finns på en ö i Indonesien och föreställer en jaktscen med människor och djur.

Då är det inte svårt att föreställa sig hur människor också berättade spännande händelser och sagor för varandra muntligen. Det fanns heller inget annat sätt att förmedla nyheter. Så gjorde man i många år, tills skrivkonsten började utvecklas.

Men när de första texterna nedtecknades under forntiden var det inte många som kunde läsa dem. Det är först under 1800-talet som läskunnigheten sprider sig från samhällets elit och når de breda massorna, vilket innebär att böcker blir alltmer eftertraktade och människan kan drömma sig bort med hjälp av de berättelser som andra har författat och spridit.

Du ska precis som i Från rapsoder till rappare 7 få vara med om några nedslag i litteraturen genom olika tider. Via olika sorters texter får du en inblick i både litteraturhistoria och författarliv. Efter att ha studerat en tidsperiod och några författare samt läst utdrag ur deras verk, ska du ta dig an både muntliga uppgifter och skrivuppgifter.

I Från rapsoder till rappare arbetar vi kronologiskt med litteraturhistorien.

Det betyder att vi börjar långt bak i historien och arbetar oss framåt. I slutet av nionde klass kommer du att ha gjort nedslag i litteratur, kultur och historia från antiken fram till våra egna dagar. Att studera på det sättet är många gånger en god hjälp att minnas vad man lär sig, eftersom du har en rak tidslinje att hålla dig till. Tänk dig en busslinje med ett antal hållplatser. Vid det första stoppet tittar du ut och ser bara vildmark. På nästa hållplats möts du i stället av en plöjd odling med sädesfält och fruktträd. Några stopp längre fram märker du att det finns en busskur byggd av metall och glas, och på fälten bakom kör skördetröskor.

På det sättet kan man haka fast sina nya kunskaper, åka fram och tillbaka men hela tiden ha koll på riktningen. För det är alltid enklare att förstå och jämföra det förflutna och nutiden om man kan koppla människor, idéer, böcker och uppfinningar till deras respektive tidsåldrar.

Stina Nylén och Marie-Elen Osbeck

Innan du börjar

Varje kapitel inleds med en kort introduktion av tidsperioden, en tidslinje och en punktlista över kapitlets innehåll.

Till varje kapitel finns även ett utdrag ur en skönlitterär bok som utspelar sig under den aktuella tidsperioden.

ROMANUTDRAG

Därefter följer en genomgång av tidsperioden varvad med textutdrag från kända verk. Till en del av textutdragen finns det läsförståelsefrågor. Dessa är markerade med olika symboler som markerar vad det är för frågetyp. Det finns fyra olika frågetyper:

H Hitta efterfrågad information. Svaret finns direkt i texten.

D Dra enkla slutsatser. Svaret får du genom att läsa mellan raderna. Det innebär att svaret inte står direkt utskrivet i texten och att du måste göra en egen tolkning med utgångspunkt i den information som finns.

S Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera. Du får ta hjälp av hela eller större delen av texten för att lista ut svaret och du behöver ta hjälp av dina tidigare erfarenheter och kunskaper.

G Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Du behöver fundera över hur texten är uppbyggd och skriven samt vilka källor som har använts.

Ibland hittar du följande tecken i textutdragen: / … /.

Det betyder att en del av texten är utelämnad.

SYMBOLER ENSKILT ARBETE

I varje kapitel får du en skriftlig och en muntlig uppgift som är kopplad till det du har läst.

Inför de olika uppgifterna får du först en genomgång av språkliga strukturer och normer som du behöver kunna för att genomföra uppgifterna på bästa sätt. Du får också ta del av en modelltext som stöd i ditt eget skrivande.

Den här symbolen är en hänvisning till det digitala läromedlet som hör till boken. I det digitala läromedlet hittar du skrivmallar och checklistor som är till hjälp inför ditt skrivande. Här finns även självrättande övningar på ord och begrepp samt den grammatik som boken går igenom.

Sist i varje kapitel finns en sammanfattning av innehållet och en genomgång av svenska språkets utveckling under den aktuella tidsperioden.

DANIEL

Daniel Defoe tänkte självständigt och skrev debattartiklar om samhället och kritiserade kyrkan. Det gillade inte makthavarna, så de dömde

SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER

UPPLYSNINGEN

Franska revolutionen: Stormningen av fängelset Bastiljen i Paris den 14 juli 1789.

Upplysningen

Upplysningstiden inleddes i England och Frankrike under slutet av 1600-talet och var som mest dominerande under 1700-talet. Än idag har vi med oss många av de idéer som fördes fram under upplysningen, precis som vissa av tankarna från antiken om till exempel demokrati fortfarande lever.

Först ska vi reda ut varför perioden kallas upplysningen. Tänk tillbaka på det du vet om renässansen. Redan då hade man börjat ifrågasätta sådant som man alltid tagit för givet, till exempel vad kyrkan sade om hur universum var utformat.

Under upplysningen blev det kritiska tänkandet ännu tydligare. Det var en tid när man fokuserade mycket på begreppen förnuft och samhällsnytta. Det som lystes upp, som av en stark lampa, var människans intellekt. Det fanns en optimistisk syn på människan. ”Alla människor är kapabla att tänka själva”, menade man. Därför skulle man inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdade. Man behövde inte ens tro på det som olika kyrkor lärde ut och det som prästerna predikade.

De som arbetade med att skriva, diskutera och forska tog stort intryck av alla de naturvetenskapliga framsteg som gjorts under renässansen. Då hade vetenskapsmän, som till exempel Galileo Galilei, upptäckt att många av de naturlagar som man trott på sedan antiken kunde ersättas av andra. Naturvetenskapliga forskare som Isaac Newton och andra formulerade nu bevis för att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar – inte av Gud. På samma sätt ansåg många nu att människan själv kunde styra sin utveckling.

Revolutionerna

Framstegen inom naturvetenskapen ledde till att man på motsvarande sätt ville ordna upp samhället. Några idéer som är aktuella än idag är de om alla människors lika värde och att makten ska utgå från folket. I inledningen till en av Sveriges fyra grundlagar, regeringsformen, står det att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”.

Det här var förstås revolutionerande tankar. Alla tog inte del av dem på en gång – attackerna mot religionens, kungens och kyrkans makt var det mest filosofer och andra lärda som diskuterade. Bönderna fortsatte plöja sin mark och mjölka sina kor. Men en annan revolution var i högsta grad påtaglig för dem: den industriella.

De nya vetenskapliga framstegen i kombination med det självständiga tänkandet ledde nämligen till många nya uppfinningar, bland annat

När Isaac Newton (1642–1727) en gång såg ett äpple falla började han fundera på varför saker och ting faller nedåt.

Efter ungefär tjugo års forskning kunde han lägga fram sin teori om tyngdkraften och hur den fungerar.

inom jordbruket som förändrades hastigt. Mängden mat ökade, eftersom effektiva jordbruksredskap började användas. Men på grund av de moderna redskapen blev många lantarbetare arbetslösa. Därför flyttade de till städerna och fick slitsamma jobb på de nya fabrikerna som växte fram.

Två andra revolutioner under 1700-talet hänger ihop med upplysningstankarna. Det var den amerikanska, när nybyggare från England förklarade sig självständiga från den engelska staten och bildade Amerikas förenta stater, och den franska, som under några blodiga år avskaffade monarkin.

Några upplysningsförfattare

Många av de författare och filosofer som var verksamma under den här tiden påverkade sin samtid starkt – och blev själva påverkade av det samhälle de levde i. Bland dem finns Daniel Defoe, Jonathan Swift, Voltaire, Jean-Jacques Rousseau, Carl von Linné och Mary Wollstonecraft. Några av dem får du läsa mer om i det här kapitlet.

Men vad betyder det att författarna påverkade sin samtid och själva blev påverkade? Ett exempel på detta är att många av upplysningsförfattarna ville att samhället skulle förändras så mycket att de som hade makten blev rädda. I de flesta länder fick man inte utmana de styrande. Det kunde bestraffas på olika sätt, till exempel med fängelse eller att man tvingades lämna landet. Och det är klart att sådana omständigheter påverkade författarna och vad de skrev. På det sättet kan man förstå att en författare inte helt kan lösgöra sig från sin samtid eller det samhälle de arbetar i. Det blir till en cirkel av påverkan från båda håll.

Den franske författaren, debattören och filosofen Voltaire hade stora problem med myndigheterna, som inte uppskattade hans angrepp på stat och kyrka. Han blev känd i Europa redan under sin livstid och många respekterade hans kamp för människors rätt att tycka olika.

I romanen Candide, som är en fartfylld och rolig äventyrsberättelse om en ung man som reser ut i världen, kommer Voltaires tankar tydligt

Wollstonecraft

Mary

Rousseau

Jonathan Swift

Daniel Defoe

fram. Han accepterar att det finns en form av skapargud, men utöver det är det upp till människorna att sköta sig själva – det finns ingen gudomlig plan som människorna måste leva utifrån.

Den här boken påverkade sin samtid genom de nya och revolutionerande tankarna. Och Voltaire i sin tur var ju påverkad av sin tid, genom de hinder han såg från kyrkans och statens sida för människors fria tankesätt.

I de flesta länder under den här tiden var det, som du redan har läst, fortfarande förbjudet och riskfyllt att kritisera de som hade makten, som kungen och kyrkan.

Sverige blev ett undantag från detta när Tryckfrihetsförordningen infördes år 1766. Det var en lag som gav rätt åt alla att skriva och trycka vilka tankar och idéer de ville, och dessutom rätt att läsa myndigheternas beslut, domar och utredningar.

Lagen var unik i världen när den kom, även om den först bara varade i sex år. Men 1809 skrevs den in i en av grundlagarna, regeringsformen. Och numera är tryckfrihetsförordningen en egen grundlag.

Inom kulturlivet blev det väldigt populärt att läsa i de nya uppslagsböckerna som kom ut, och att samlas i klubbar och grupper för att umgås och diskutera. Behovet av böcker och tidningar ökade kraftigt och det första lånebiblioteket kom, liksom de första dagstidningarna. Men tidningarna var fortfarande dyra. I storstäderna startades så kallade kaffehus, som liknade dagens kaféer. Där fanns det tidningar och tidskrifter, och där samlades männen, läste högt för varandra och debatterade. Det var nu som en ny sorts författare kom fram, nämligen journalisten. En av dessa ska du få läsa om i nästa avsnitt: Daniel Defoe.

TÄNK PÅ !

SKRIVA GESTALTANDE

När man beskriver något så att det blir levande och trovärdigt, alltså gestaltar, använder man sig av verb och adverb för att visa vad som händer. Du ska med andra ord visa vad karaktären gör för att uttrycka sina känslor, istället för att bara skriva ner känslan.

Man kan till exempel berätta att en person ”skakar av köld och håller hårt om sig själv”, i stället för att säga att personen fryser. I en gestaltande beskrivning är det viktigt att lyfta fram hur någon agerar, tänker, talar eller rör sig. Använd gestaltning där texten är som mest spännande.

Adjektivet LEDSEN kan gestaltas så här:

• tårarna rinner längs kinderna

• snyftar

• darrar på rösten

• slår händerna för ansiktet

Adjektivet GLAD kan gestaltas så här:

• skrattar

• ler

• ögonen glittrar

• hoppar och skuttar

JONATHAN SWIFT

Jonathan Swift , 1667–1745, brittisk och irländsk författare. Känd för att …

• ha skrivit Gullivers resor

• vara en av världslitteraturens vassaste satiriker

• ha kritiserat det engelska styret under upplysningen.

Jonathan Swift arbetade precis som Daniel Defoe i perioder som journalist i England, men för att få bättre inkomster studerade han också till präst och tjänstgjorde senare i livet som domprost i Dublin på Irland, där han var född. Samtidigt skrev och publicerade han många olika sorters litteratur. Swifts sätt att tänka var typiskt för hans tid, upplysningen, genom att han såg klart och ville beskriva hur de som var födda till makt inte behövde vara det minsta kloka eller pålitliga. Den genre han blev allra mest känd för var satiren.

Satir

Satir betyder att driva med eller håna något man vill kritisera men också förändra till det bättre. Oftast görs det på ett humoristiskt sätt. Att påverka samhället genom att skriva satiriskt är ett grepp vi kan se i alla tiders litteratur, och i våra dagar även i filmer eller stand up comedy.

Anna Maria Lenngren var en svensk författare under upplysningstiden. Hon skriver i en dikt om kvinnans uppgift bland annat så här:

Med läsning öd ej tiden bort –

Vårt kön så föga det behöver, Och skall du läsa, gör det kort.

Att såsen ej må fräsa över!

Eftersom Lenngren själv var en mycket bildad kvinna som läste mycket ska den här dikten läsas som satir.

Här driver hon med de traditionellt kvinnliga sysslorna, som matlagning.

Modern satir

är ofta politisk eller vill driva med nya fenomen och aktuella händelser.

ATT SKRIVA EN NOTIS OCH EN NYHETSARTIKEL

När du läser en dagstidning i pappersformat eller på nätet kan du hitta nyhetsartiklar. Det är texter som handlar om någonting som har hänt i världen, antingen nära dig eller långt borta.

Nyhetsartiklar kan vara långa eller korta, och inleds med en sammanfattning av artikeln så att läsaren kan välja om hen vill läsa hela texten eller inte. Sammanfattningen kallas för ingress och är fetmarkerad.

Notiser är kortare än nyhetsartiklar och har ingen ingress. Ofta handlar det om något som hänt i närområdet, till exempel: Igår brann en bil på Gunnesbo. Ingen skadades och branden var snabbt under kontroll. Det finns ingen misstänkt för branden.

I avsnittet om språkliga strukturer och normer kommer du att få träna på värdeord samt att skilja på åsikt och fakta så att du kan skriva neutralt och objektivt när du ska skriva en nyhetsartikel. I grammatikdelen får du lära dig ytterligare ordklasser: adverb, interjektioner och prepositioner.

SKRIVA NOTIS OCH NYHETSARTIKEL

För att skriva notiser och nyhetsartiklar behöver du kunna skilja mellan åsikt och fakta samt mellan neutrala och värdeladdade ord. Det ska du få lära dig i detta avsnitt.

SKILJA PÅ ÅSIKT OCH FAKTA

När du skriver en notis eller en nyhetsartikel skriver du sakprosa. Det innebär att när du skriver informerande texter, till exempel nyhetsartiklar och bruksanvisningar, så ska du skriva sakligt. Det betyder utan egna värderingar eller åsikter. Du ska hålla dig till fakta. Fakta är inget som du tycker, utan det är något som kan bevisas. Med andra ord är fakta någonting som är sant och säkert.

Motsatsen till sakprosa är skönlitteratur. När du skriver skönlitteratur har du med känslor i din text och väljer då ord som tydligt visar hur någon är och mår. Men det kan du alltså inte göra i den journalistiska genre vi ska träna på nu, för i den här sortens texter ska du vara saklig och inte ta med egna åsikter. När du skriver en notis eller en nyhetsartikel ska du återge fakta, så då är det viktigt att du kan skilja på åsikt och fakta.

Låt oss titta på hur åsikt och fakta skiljer sig åt.

Åsikt – kan ej bevisas

Fakta – är sant

Eden Hazard är världens bästa fotbollsspelare. Fotbolls-VM spelades första gången i Uruguay 1930.

Tjuvar kör alltid skåpbil från brottsplatserna. År 2020 anmäldes 81 000 inbrottsstölder.

DISKUTERA

Här får du läsa några meningar. Din uppgift är att avgöra om det är en åsikt eller fakta.

Diskutera enligt EPA -modellen. E nskilt: Fundera själv en stund

P ar: Diskutera i par

A lla: Diskutera alla tillsammans

1. Historien påverkar vår uppfattning av samtiden och våra perspektiv på framtiden.

2. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern och yngre stenåldern.

3. Ett verb är ett ord som beskriver något man gör.

4. Det är roligt att kunna grammatik.

5. En del av den grekiska litteraturen framfördes muntligen medan annat nedtecknades.

6. Inför litteraturprovet bör ni repetera vilka de främsta grekiska författarna var.

SKRIVA: ÅSIKT OCH FAKTA

Skriv två egna meningar – den ena ska vara en åsikt, den andra ska vara fakta.

När du är klar kan du skriva dem på tavlan under rätt rubrik.

NEUTRALA OCH VÄRDELADDADE ORD

För att skriva en notis och en nyhetsartikel behöver du känna till att ord har olika värdeladdningar. Det innebär att man genom sitt val av ord kan visa vad man tycker om någon eller något. Dina ordval signalerar hur du värderar det du skriver om. Därför ska du vara noga med de ord du väljer och den effekt de kan ha.

Ord kan vara positiva, neutrala eller negativa. I en nyhetstext ska man sträva efter att använda neutralt laddade ord.

Om man säger att en person är känd, har man inte tagit ställning. Man har valt ett neutralt ord för att beskriva personen. Att använda ordet berömd om en person förmedlar en positiv syn på personen, då det är ett positivt laddat ord. Om man däremot väljer att använda ordet beryktad ger det en negativ bild av personen, eftersom ordet oftast används om en känd person som har dåliga egenskaper.

Fler exempel på hur ord skiljer sig i laddning ser du i följande meningar:

Positiv: Det finns en chans att det kommer att regna.

Neutral: Det finns en möjlighet/en sannolikhet att det kommer att regna.

Negativ: Det finns en risk att det kommer att regna.

Positiv: Här doftar det …

Neutral: Här luktar det …

Negativ: Här stinker det …

DISKUTERA I PAR

1. Vad signalerar orden nedan för värden? Slå upp betydelsen och diskutera hur orden uppfattas.

KRITISK HANDFALLEN AMBITIÖS FUNDERSAM INDIGNERAD SNABBTÄNKT

2. a) Välj en känd person. Försök att beskriva personen med positiva ord. Hur låter det?

b) Beskriv nu samma person med negativa ord. Hur blir det?

ADVERB

I Från rapsoder till rappare 7, fick du lära dig att adjektivet var substantivets kompis. På samma sätt är det med adverben, som är verbens kompis. Ett adverb bestämmer ett verbs egenskaper, det ”pekar ut” hur man gör något, till exempel fort, noggrant och vackert

Adverb kan stå antingen före eller efter ett verb. Oftast står det efter ett verb.

VERB – ADVERB Hästen springer fort

ADVERB ELLER ADJEKTIV?

Till skillnad från adjektiv, som kongruerar (böjs) efter sitt substantiv, så har ett adverb alltid samma form.

Adverbtest!

Om du har svårt att avgöra om ett ord är ett adjektiv eller ett adverb kan du böja substantivet i meningen i plural. Om ordet förändras är det ett adjektiv, om det inte förändras så är det ett adverb.

Bilen kör snabbt. Bilarna kör snabbt. ”snabbt” är lika i singular och i plural = adverb

Bilen är snabb. Bilarna är snabba. ”snabb” förändras till ”snabba” i plural = adjektiv

ADJEKTIV ADVERB singular plural singular plural

Huset är högt. Husen är höga. Kaninen hoppar högt. Kaninerna hoppar högt. Blomman är vacker. Blommorna är vackra. Konstnären målar vackert. Konstnärerna målar vackert.

Förutom att beskriva ett verb kan adverb också beskriva ett adjektiv eller ett annat adverb.

Huset är riktigt högt. Kaninen hoppar riktigt högt.

Blomman är otroligt vacker. Konstnären målar otroligt vackert.

OLIKA SORTERS ADVERB

Adverb kan bildas genom ändelser eller bestå av specifika ord som alltid är adverb.

1. ÄNDELSER: -t, -lunda, -en, -vis till exempel: snabbt, någorlunda, dagligen, troligen, naturligtvis De kör snabbt. Elliot svarar dagligen i telefonen.

OBS! Adverbet kan placeras antingen först i meningen eller efter verbet.

Dagligen svarar han i telefonen.

2. SMÅORD

till exempel: hit, dit, här, där, nu, då

De kommer hit. Här är Lina.

3. VISSA FRÅGEORD

till exempel: när, var, hur

När kommer du till Paris?

Var bor du?

4. ORD SOM SVARAR PÅ hur?/när?/var?

till exempel: försiktigt, inte, sällan, aldrig, alltid, ofta, hemma

Katten smyger försiktigt. Hur smyger katten? Försiktigt.

Leo går sällan på bio. När går Leo på bio? Sällan. Vi ses hemma. Var ska vi ses? Hemma.

INTERJEKTIONER

Interjektioner är en ordklass som består av ord som används när vi hälsar, för att härma ett ljud, svara, svära och uttrycka starka känslor. Dessa ord kan delas in i fem grupper:

Hälsningsord Hej! Adjö! Grattis! Tack!

Ljudhärmande ord Pang! Plask! Vroom! Mjau!

Svarsord Ja! Jo! Nej!

Svordomar Fan! Skit! Jävlar!

Utropsord Aj! Oh! Oj! Usch!

PREPOSITIONER

Prepositioner är en ordklass som består av flera olika ”småord”. Ordet preposition består av delarna: pre + position: pre = före och position = plats. Detta innebär att en preposition är ett ord som står före ett annat ord. Detta andra ord är ofta ett substantiv.

De vanligaste prepositionerna är: av, bakom, efter, framför, från, för, före, genom, i, med, mot, om, på, till, under, ur, utanför, vid, åt, över

Läraren står framför klassen och förklarar matematik.

Det finns en vas på bordet.

Det finns blommor i vasen.

Bakom skrivbordet sitter rektorn.

Jag sitter under parasollet och jobbar med datorn i knäet.

Jag skriver ett brev till mor.

Utanför affären väntade en hund ängsligt på att husse skulle komma.

Prepositioner kan också bestå av flera ord tillsammans: på grund av Hunden var orolig på grund av bullret från vägarbetet.

SKA NU KUNNA . . .

skilja på åsikt och fakta

skilja på neutrala och värdeladdade ord vad ett adverb är och hur det skiljer sig från ett adjektiv

vad en interjektion är

vad en preposition är

NOTIS OCH NYHETSARTIKEL – UTMÄRKANDE DRAG

När du läser en tryckt dagstidning eller på nätet kan du se att vissa texter är utformade enligt samma mall. Nyhetsartiklarna inleds med en fetmarkerad sammanfattning av texten som kallas ingress, är längre än notiser och kan innehålla intervjuer. Notisen är kort och komprimerad utan ingress.

En notis är en objektivt informerande text. Den sammanfattar kortfattat någonting som har hänt och består av en rubrik samt brödtext som besvarar de journalistiska frågorna när, vad, hur, var, vem, varför. Du kan läsa notiser både i papperstidningar och på nätet.

Exempel på notis baserad på en längre artikel:

STRUKTUR

FÖR EN NOTIS

RUBRIK

mycket kort vid notiser, gärna ett verb i

Brödtext

När? Vad? Hur? Var?

Refererar till källan Vem?

Varför?

Skott avlossades i Fruängen

I fredags kväll sköts flera skott med automatvapen mot en lägenhetsdörr i ett flerfamiljshus i Fruängen. Enligt Aftonbladet sågs två gärningsmän lämna området, men ingen är gripen. Måltavlan tros vara en person med kopplingar till det kriminella nätverket i Dalen.

Nyhetsartikeln liknar notisen, men den är längre. Rubriken ska locka till läsning och gärna innehålla ett verb, eftersom det gör texten mer levande. Nyhetsartikeln brukar ha en ingress, det vill säga en kortare sammanfattande text. Ingressen ska vara en kort, intresseväckande sammanfattning som ändå inte avslöjar för mycket. Man ska bli sugen på att läsa artikeln.

Frågorna när, vad, hur, var, vem, varför besvaras i artikeln precis som i notistexten.

I en nyhetsartikel är det också vanligt med intervjusvar från vittnen eller andra intervjupersoner. Intervjufrågorna behöver inte skrivas ut. Av svaret förstår man vilken fråga journalisten har ställt.

SKRIVUPPGIFT – SKRIV EN NYHETSARTIKEL

SKRIVA SJÄLV

Du är journalist på 1700-talet och ska skriva en nyhetsartikel som handlar om nyheten att Robinson och Fredag har hittats och kommit hem. Precis som du gick tillväga när du tränade på att skriva en notis kan du utgå ifrån de journalistiska frågorna, vad, när, hur, var, vem, varför. Ta hjälp av skrivmallen som du hittar i det digitala läromedlet. När du skriver ihop din text utifrån din planering kan du spara ingressen till sist, eftersom den ska vara en kort sammanfattning av brödtexten i din nyhetsartikel.

CHECKLISTA FÖR NYHETSARTIKEL

Har du en ingress?

Har du använt de journalistiska frågorna?

Är texten längre och mer detaljerad än en notis?

Har du tänkt på att bara skriva ut intervjupersonernas svar, inte dina egna frågor?

MUNTLIG UPPGIFT – PRESENTERA EN 1700-TALSFÖRFATTARE

Du ska välja en av författarna på listan och hålla en presentation som är minst två och max fyra minuter lång. Berätta kort om författarens liv och lyft fram något i det som intresserar dig särskilt. Förklara också på vilket sätt det märks att författaren lever under upplysningen. Välj sedan ett av författarens verk och beskriv innehållet översiktligt.

Innan du börjar med uppgiften ska du läsa igenom hur man använder sig av talmanus och hur man går tillväga för att skriva ett bra talmanus.

FÖRFATTARE

• Voltaire

• Carl Michael Bellman

• Anna Maria Lenngren

• Jean-Jacques Rousseau

• Mary Wollstonecraft

• Hedvig Charlotta Nordenflycht

• Carl von Linné

• Jonathan Swift

• Daniel Defoe

TALMANUS

Ett talmanus är en text som du skriver som förberedelse till ett muntligt framträdande. Om du har ett manus som du har tränat in så känner du dig som talare tryggare och ger ett säkrare intryck.

• Skriv ned det du vill få med i din presentation. Om du vill kan du börja med en tankekarta.

• Sedan läser du igenom och börjar strukturera texten så att det som hör ihop står i samma stycke.

• Din inledning ska väcka intresse. Det kan du se till genom att börja med en retorisk fråga. En retorisk fråga är en fråga som inte förväntar sig något svar av åhörarna (se exempel i rutan). Ett annat sätt att väcka intresse är att berätta något oväntat om författaren istället för att till exempel börja med födelseår eller liknande.

• Skriv nu korta, tydliga rubriker till varje stycke. Rubrikerna kommer att fungera som ”stolpmanus”. Det innebär att du markerar ”stolparna” och strävar efter att endast behöva titta på stolparna i ditt manus, inte hela texten, när du håller din presentation.

• Förbered ”talarkort”. Det är små kort där du kan skriva ned dina stolpar.

• Lär dig din presentation utantill. Markera var du vill göra pauser och vilka ord som ska betonas. Om du inte kan lära dig allt utantill, är det bra att lära sig inledningen och avslutningen av talet utantill.

• Tänk på att lyfta blicken och titta på publiken.

• Ha en tydlig avslutning. Försök att knyta ihop slutet med din inledning, genom att till exempel besvara den retoriska frågan i början. (Exempel: om du i början säger: ”Man kallar ofta Mary Wollstonecraft den första feministen. Hur kommer det sig?” kan du upprepa frågan i slutet och själv besvara den.)

Retorisk fråga

En retorisk fråga är en fråga som man ställer utan att förvänta sig ett svar. Syftet är att väcka åhörarnas intresse. Man kan också få fart på publikens tankar. Lyssnare vaknar ofta till lite av en fråga, i jämförelse med att bara få fakta presenterade.

Retoriska frågor kan vara både allvarliga, skämtsamma och vardagliga, som dessa exempel:

• Hur skulle du känna det om du sattes i fängelse för dina åsikters skull?

• Vad skulle livet vara utan choklad?

• Hur många gånger ska jag behöva be dig duka av efter dig?

UPPLYSNINGEN

Upplysningstiden började i England och Frankrike under slutet av 1600-talet och varade till slutet av 1700-talet. Under denna period fokuserar man på begrepp som förnuft och samhällsnytta. Människans förmåga att tänka själv lyfts fram, till exempel behöver man inte tro på det kyrkan lär ut och det prästerna predikar.

Inom naturvetenskapen görs stora framsteg. Idéer som gör att man vill organisera samhället på ett nytt sätt väcks. Tanken att alla människor har lika värde och att makten ska utgå från folket är ny. Detta är fortfarande aktuellt i våra dagar.

Dessa tankar tog naturligtvis tid för folket att vänja sig vid.

Nya maskiner uppfinns och nya redskap används inom jordbruket, så många lantarbetare blir arbetslösa. De flyttar in till städerna för att arbeta på de nya fabrikerna.

Jobbet är hårt och farligt.

NÅGRA UPPLYSNINGSFÖRFATTARE

Många av upplysningstidens författare blev påverkade av det som skedde under 1700-talet som till exempel den industriella revolutionen, den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen.

DANIEL DEFOE (1660–1731)

Daniel Defoe tänkte självständigt och skrev debattartiklar om samhället och kritiserade kyrkan. Det gillade inte makthavarna, så de dömde Defoe till fängelse för det han skrivit. När han kom ut från fängelset skrev han romanen Robinson Crusoe. Boken Robinson Crusoe är skriven som en dagbok. Det finns många detaljer som beskrivs tydligt så att det känns verkligt när man läser boken. Boken handlar om en man, Robinson Crusoe, som är den enda som överlever ett skeppsbrott. Han måste själv tänka ut hur han ska överleva. Han får med sig några saker från det krossade skeppet innan det sjunker ner i havet. Genom att experimentera sig fram, lär han sig hur han ska göra. Han är ett exempel på hur en upplysningsmänniska skulle tänka och vara. Tack vare sitt förnuft överlever han.

JONATHAN SWIFT (1667–1745)

Jonathan Swift var en typisk upplysningsman och ville beskriva hur de som var födda till makt inte behövde vara kloka och pålitliga. Den genre han skrev i kallas för satir. En satir är en text där man driver med någon eller något man vill kritisera. Swift har skrivit romanen Gullivers resor. Den handlar om en engelsk läkare som hamnar i olika länder. Han reser till landet Lilliput, där människorna är pyttesmå. Lilliputtarna krigar på grund av att de inte kan komma överens om i vilken ände man bör öppna ett ägg. Därefter åker han till Jättarnas land, där alla är fredliga och tycker att England verkar vara ett hemskt land som krigar och bråkar om allt möjligt. Gulliver kommer också till Laputa, ett land som styrs av löjliga vetenskapsmän. Den sista platsen han besöker är Hästarnas ö, där hästarna är intelligenta och styr landet.

I Ett anspråkslöst förslag kritiserar Swift hur England förtrycker Irland. Irländarna var mycket fattiga och svalt ofta. I denna text låtsas han att det är en bra idé att lösa de fattigas problem genom att sälja deras spädbarn till rika engelsmän som kan tillaga barnen som en söndagsstek.

JEAN-JACQUES ROUSSEAU (1712 – 1778)

Jean-Jacques Rousseau tillhörde upplysningsfilosoferna – en grupp tänkare som bland annat kämpade för yttrandefriheten.

Han skrev bland annat en bok som handlar om barnuppfostran: Émile eller Om uppfostran. I boken beskriver han hur Émile undervisas av sin lärare. Läraren försöker få honom att lära sig av sina erfarenheter och pröva sig fram. Rousseau tyckte dock inte den sortens uppfostran till självständighet passade för flickor.

MARY WOLLSTONECRAFT (1759–1797)

Mary Wollstonecraft var också upplysningsfilosof. Hon var intresserad av politik, andra länder och mänskliga rättigheter, och skrev om alla dessa saker. Att flickor skulle få utbildning på samma sätt som pojkar var något hon kämpade för. Hon skrev också om att det är viktigt att känna medlidande med djur och fattiga människor, samt att inte låta sig styras av känslor.

Den mest kända boken hon skrivit är Till försvar för kvinnans rättigheter. Den blev viktig för kvinnorörelsen i flera länder under 1800-talet och anses vara det första feministiska verket. I den boken tar hon bland annat upp att det är fel att flickor inte får gå i samma skola som pojkar för pojkarna får en bättre utbildning än flickorna.

Språkliga strukturer och normer

SKILJA PÅ ÅSIKT OCH FAKTA

En åsikt är något som du själv tycker. Fakta däremot är inget som du tycker, utan det är något som kan bevisas. Med andra ord är fakta någonting som är sant och säkert. Naturligtvis kan en åsikt vara sann, men den bygger på vad du tycker om ämnet och inte på fakta.

NEUTRALA OCH VÄRDELADDADE ORD

Ord kan vara positiva, neutrala eller negativa. I en nyhetstext ska man sträva efter att använda neutralt laddade ord.

Positiv Här doftar det …

Neutral Här luktar det …

Negativ Här stinker det …

Grammatik

ADVERB

Ett adverb bestämmer ett verbs egenskaper, det ”pekar ut” hur man gör något, till exempel fort, noggrant och vackert. Adverb kan stå antingen före eller efter ett verb. Oftast står det efter ett verb.

VERB – ADVERB Hästen springer fort

Adverbtest!

ADJEKTIV

ADVERB singular plural singular plural

Strutsen är snabb. Strutsarna är snabba. Bilen körs snabbt. Bilarna körs snabbt.

Huset är högt. Husen är höga. Kaninen hoppar högt. Kaninerna hoppar högt.

Adverb svarar bland annat på frågorna: hur? när? var?

Hon svarar artigt i telefonen. Hur svarar hon i telefonen? Artigt.

Han ser ofta på TV.

När ser han på TV? Ofta.

De bor hemma. Var bor de? Hemma.

OBS! Adverbet kan placeras antingen först i meningen eller efter verbet.

Artigt svarar hon i telefonen.

INTERJEKTIONER

Interjektioner är en ordklass som ofta är korta ord. De kan vara hälsningsord, ljudhärmande eller uttrycka en stark känsla, till exempel: Hej!, Pang!, Mjau!, Nej!, Fan!, Skit!, Oj! och Usch!.

PREPOSITIONER

Prepositioner är en ordklass som består av fler olika ”småord”.

• Ordet preposition består av delarna: pre + position: pre = före och position = plats. Detta innebär att en preposition är ett ord som står före ett annat ord. Detta andra ord brukar ofta vara ett substantiv.

• De vanligaste prepositionerna är: av, bakom, efter, framför, från, för, före, genom, i, med, mot, om, på, till, under, ur, utanför, vid, åt, över

Bakom skrivbordet sitter rektorn. Eleven sitter på en stol, framför skrivbordet.

ATT SKRIVA EN NOTIS OCH NYHETSARTIKEL

Notis

En notis är en objektivt informerande text. Den sammanfattar kortfattat någonting som har hänt och består av en rubrik samt brödtext som besvarar de journalistiska frågorna när, vad, hur, var, vem, varför? Du kan läsa notiser både i papperstidningar och på nätet.

På s. 39 kan du se ett exempel på en notis.

Nyhetsartikel

Nyhetsartikeln liknar notisen, men den är längre och brukar ha en ingress, det vill säga en kortare sammanfattande text som är fetmarkerad. Frågorna när, vad, hur, var, vem, varför? besvaras i artikeln precis som i notistexten.

På s. 40 kan du se hur en nyhetsartikel byggs upp.

Med hjälp av nedanstående stödfrågor kan du skriva en notis eller en nyhetsartikel

• Vilken händelse ska du skriva om?

• Vad hände?

• Var hände det?

• Vem var inblandad?

• När (vid vilken tidpunkt) hände det?

• Hur gick det till?

• Varför hände det?

• Vilka konsekvenser fick det?

Muntlig presentation

Ett talmanus är en text som du skriver som förberedelse till ett muntligt framträdande.

Om du har ett manus som du har tränat in så känner du dig som talare tryggare och ger ett säkrare intryck.

1. Skapa en tankekarta med det du vill få med i din presentation.

2. Utgå från tankekartan och skriv ner din presentation.

3. Det som hör ihop ska komma i samma stycke.

4. Skapa en intressant inledning genom att börja med något oväntat om författaren.

5. Skriv korta rubriker till varje stycke. Dessa rubriker blir stödorden till din presentation.

6. Skapa ”talkort” – små kort där du skriver dina korta rubriker, alltså dina stödord.

7. Lär dig din presentation utantill så långt som möjligt.

8. Titta på publiken eller på en punkt bakom åhörarna.

9. Ha en tydlig avslutning som knyter ihop avslutning med inledning.

Retorisk fråga

Retoriska frågor kan vara både allvarliga, skämtsamma och vardagliga, som dessa exempel:

• Hur skulle du känna det om du sattes i fängelse för dina åsikters skull?

• Vad skulle livet vara utan choklad?

• Hur många gånger ska jag behöva be dig duka av efter dig?

SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING UNDER

1700-TALET

I början av 1700-talet inleds epoken som kallas för yngre nysvenska. Man brukar ange starten till 1732 och säga att den varar fram till 1900. Vi ska i detta avsnitt se hur svenskan förändras under 1700-talet.

Att man säger att yngre nysvenskan börjar just 1732 hänger ihop med utgivningen av en tidskrift som hette Then swänska Argus. Det var journalisten Olof von Dalin som gav ut den. Olof von Dalin var känd för att vilja hålla det svenska språket fritt från lånord och skriva så enkelt och tydligt som möjligt. Han ville helt enkelt skapa en vardagligare svensk prosastil. Men under 1700-talet kommer det ännu fler lånord in i svenskan. Språket, som redan hade gott om tyska lånord, fick nu in även franska ord.

Exempel på sådana ord är: enorm, garderob och trottoar.

Som du läste i Från rappare till rapsoder 7 ersattes latinet i kyrkan med svenska under reformationen på 1500-talet. Fram till 1700-talet hade dock latinet funnits kvar som utbildningsspråk, men nu togs det bort även i skolor och på universitet, och man började använda det svenska språket.

Det hade inte funnits några stavningsregler i svenskan tidigare, utan man stavade ofta som man tyckte att ordet lät. Det ville man nu få ordning på. Så för att det skulle bli tydligt och klart hur ord skulle stavas och texter skrivas instiftade Gustav III

”Svenska Akademien” 1786. Akademien fick i uppgift att sammanställa skriftspråksregler.

Till exempel bestämde Akademien att man inte längre skulle dubbelteckna vokaler: ”een öö” – blir ”en ö”.

Bokstaven ”i” byttes ut mot ”j” eller togs bort: siö – sjö, kiöpa – köpa.

Svenska Akademien finns än idag och arbetar fortfarande med svenska språket, men också med att till exempel bestämma vem som ska få Nobelpriset i litteratur.

Diktaren och trubaduren Carl Michael Bellman (1740–1795) var mycket populär under sin tid och har också fortsatt vara det. Han kallas ibland Sveriges nationalskald.

Det betyder att han har haft en stark påverkan på eftervärlden och att många andra poeter och artister inspirerats av honom. Många av hans sånger sjunger vi än idag, som ”Gubben Noak” och ”Fjäriln vingad syns på Haga”.

I de Bellman-original som har sparats blir det tydligt hur man kunde skriva på 1700-talet. I utdraget från ”Fredmans epistel nr 9” nedan kan du se att man då till exempel skrev ”v” med ”fv”. Detta kommer att ändras först i början av 1900-talet.

Käraste bröder, systrar och vänner, si, fader Berg, han skrufvar och spänner strängarna på fiolen, och stråken han tar i hand.

Ögat är borta, näsan är klufven: si hur han står och spottar på skrufven, ölkannan står på stolen.

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46990

ISBN 978-91-44-17774-8 Upplaga 1:1

Grafisk form: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form

Printed by Pozkal, Poland 2024

TEXTKÄLLOR

s. 10 utdrag ur 1793 av Niklas Natt och Dag utgiven enligt avtal med Salomonsson Agency Copyright © Niklas Natt och Dag 2017, s. 18 utdrag ur Robinson Crusoe av Daniel Defoe översättare Harry Lundin, s. 21 utdrag ur Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon från Samlade skrifter II av Anna Maria Lenngren, s. 23 utdrag ur Ett anspråkslöst förslag och andra smärre skrifter av Jonathan Swift, urval och efterskrift av Gunnar Boklund, översättare Bengt Anderberg, s. 31 utdrag ur Till försvar för kvinnors rättigheter av Mary Wollstonecraft översättare Ingrid Ingemark, s. 32 utdrag ur Mary/Maria av Mary Wollstonecraft översättare Erik Carlquist, s. 40 Boende om skottlossningen publicerad i Aftonbladet, s. 42 Försvunna barn i Amazonas hittade vid liv hämtad från TT publicerad i DN, s. 53 utdrag ur Fredmans epistel N:o 9 av Carl Michael Bellman, s. 54 utdrag ur Huset Ushers undergång av Edgar Allen Poe översättare Erik Carlquist, s. 63 utdrag ur Stolthet och fördom av Jane Austen översättare Gun-Britt Sundström, s. 66 utdrag ur Huset Longbourn av Jo Baker översättare Molle Kanmert Sjölander, s. 68 Du går icke ensam ur Songes av Carl Jonas Love Almqvist, s. 72, 73 utdrag ur Frankenstein av Mary Shelley översättare Måns Winberg, s. 89 Hålet utdrag ur Skräcktimmen av Madeleine Bäck, s. 102 utdrag ur Anna Karenina av Lev Tolstoj översättare Sigrud Agrell, s. 107 utdrag ur Thérèse Raquin av Émile Zola översättare Tom Wilson, s. 110 utdrag ur Oliver Twist av Charles Dickens översättare Erik Björkbro bearbetad av Åsa Hjalmarsson, s. 117, 121 utdrag ur Jane Eyre av Charlotte Brontë översättare Gun-Britt Sundström, s. 126 Revanschen av Hans Erik Engqvist utdrag ur ”Odjujet” och andra berättelser, s. 137 utdrag ur Fröken Julie av August Strindberg återberättad av Busk Rut Jonsson, s. 151 Jag hade ett hål i hjärtat publicerad i Kamratposten 17, s. 154 Heino Jacobsson har byggt en egen glashytta i Gamlestaden publicerad i GP,

BILDKÄLLOR

Illustrationer s. 21 Emelie Sörensen

Bilder: s. 14, 16, 46 National Maritime Museum, London/Wikimedia Commons, s. 14, 21, 47 National Portrait Gallery, London/Wikimedia Commons, s. 14, 27, 47 Maurice Quentin de La Tour/Wikimedia Commons, s. 14, 30, 47 John Opie/National Portrait Gallery, London/Wikimedia Commons, s. 15 Henrik Montgomery/TT, s. 16 Bettmann/Getty Images, s. 22 Wikimedia Commons, s. 26:1 Wikimedia Commons, s. 26:2 Getty Images, s. 43 PRENSA PRESIDENCIA/AFP/TT, s. 53 Per Krafft d.å., National Portrait Gallery/Wikimedia Commons, s. 56 DEA PICTURE LIBRARY/ De Agostini Editorial/Getty Images, s. 59:1 Thomas Phillips - NPG/Wikimedia Commons, s. 59:2 Heritage Images/Getty Images, s. 60, 97 Keith Lance/Getty Images, s. 61 Larry Ellis Collection/Hulton Archive/Getty Images, s. 63 »Porträtt av en ung kvinna«, Sir Thomas Lawrence / hans krets., s. 67, 97 Carl Peter Mazer /Wikimedia Commons, s. 69 Rijksmuseum/Wikimedia, s. 71, 97 Richard Rothwell/National Portrait Gallery /Wikimedia Commons, s. 72 Universal Studios, NBCUniversal/ Wikimedia Commons, s. 104 Kampen for tilværelsen av Krogh, C./Wikipedia, s. 105 Grafissimo/Getty Images, s. 106 Everett Collection/TT, s. 107 Jules Bastien-Lepage/ National Gallery of Victoria/Wikimedia Commons, s. 108:1-2 Wikimedia Commons, s. 109, 160 Bettmann/Getty Images, s. 110 Walt Disney Pictures/Wikimedia Commons, s. 115, 160 Bridgeman Images/TT, s. 115:2 Grafissimo/Getty Images, s. 116 Branwell Brontë/National Portrait Gallery /Wikimedia Commons, s. 120 Heritage/ TT, s. 124 Mary Evans Picture/ TT, s. 134, 161 Herman Anderson/Wikimedia Commons, s. 145, 163 Yayayoyo/Shutterstock.com, s. 151 Erik Simander/TT, s. 154, 156 Pernilla Löfgren

Övriga bilder: Shutterstock.com

FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE

Med Från rapsoder till rappare får du färdas genom litteraturhistorien och på vägen utveckla ditt skrivande, din läsförståelse, din muntliga förmåga och din kunskap om det svenska språket.

Serien består av tre elevpaket som tillsammans går igenom litteraturhistorien från antiken till nutid, tre epoker per bok. Till varje epok finns även ett avsnitt om det svenska språkets utveckling under samma period. Du får läsa originalutdrag ur och bearbetningar av texter från de olika epokerna, samtidigt som det görs nutida kopplingar så att du kan se hur vi än idag påverkas av dessa dåtida verk. Till textutdragen finns det både läsförståelsefrågor och diskussionsfrågor. Läsförståelsefrågorna tränar fyra läsförståelseprocesser, det vill säga att hitta information, att dra slutsatser, att sammanföra och tolka information samt reflektera och att granska och värdera innehåll, språk och textuella drag.

Du får även träna dig på genreskrivande och muntligt framförande i ett naturligt sammanhang, till exempel genom att skriva en novell inspirerad av skräckromantiken och debattera i lag om AI efter att ha läst om Frankensteins monster. Inför skrivuppgifterna finns ett grammatikavsnitt som tar upp områden som är till hjälp vid textskapandet. I läromedlet finns det genomgående olika former av stödstrukturer. Det finns bland annat ordförklaringar i marginalen, stöd i hur du sammanfattar en text och vad du ska tänka på när du diskuterar. Inför skrivuppgifterna finns en modelltext som hjälp och i slutet av varje kapitel finns en sammanfattning av innehållet.

I det medföljande digitala läromedlet finns bland annat alla texter inlästa, självrättande övningar på ord och begrepp samt den grammatik som läromedlet går igenom. Det finns även checklistor och skrivbara mallar inför bokens skrivuppgifter.

studentlitteratur.se