9789144177427 by Smakprov Media AB

LÄSFÖRSTÅELSE STEG 1–3 Lärarpaket – Tryckt bok + Digital licens 36 månader

LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS SAMTLIGA DELAR

ännu B ä t t r e

s n a m m a s l til

LÄSFÖRSTÅELSE STEG 1–3 Lärarpaket – Tryckt bok + Digital licens 36 månader Läsförståelse Steg 1–3 är en serie som ger eleverna träning i att läsa och förstå olika genrer inom texttyperna; berättande, beskrivande, instruerande, argumenterande, förklarande och utredande. Texterna är elevnära och aktuella med såväl nyskrivna texter som textutdrag. Fyra teman går som en röd tråd genom varje bok.

LÄRARHANDLEDNING Den tryckta lärarhandledningen inleds med ett teoriavsnitt om hur du kan arbeta med läsning och läsförståelse med eleverna. Därefter följer en generell genomgång av hur du kan arbeta med Läsförståelse steg 1–3 samt samtalsfrågor och förslag på skriftliga och/eller muntliga uppgifter till samtliga texter i elevböckerna. Det finns även förslag på hur du kan lägga upp större projekt med utgångspunkt i elevböckernas olika teman. Sist hittar du kopieringsunderlag med bland annat samtalskort, läslogg samt skriv- och kamratresponsmallar.

DIGITALA RESURSER I lärarpaketets digitala resurser får du tillgång till de tre elevböckerna och facit till samtliga uppgifter. Du får även tillgång till förberedda genomgångar. Här finns kopieringsunderlagen för nedladdning.

Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka.

klicka på bilden och prova

Förberedda presentationer och kopieringsunderlag.

STEG 1–3

LÄSFÖRSTÅELSE Lärarhandledning

Karin Herlitz

LÄSFÖRSTÅELSE STEG 1–3

Lärarhandledning Karin Herlitz Teoriavsnittet om läsmotivation och lässtrategier på sidorna 6–10 är skrivet av Maria Heimer.

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Grafisk form: Helena Alvesalo Teori s. 6–10 av Maria Heimer Art.nr 45197 ISBN 978-91-44-17742-7 Upplaga 1:3 © Författaren och Studentlitteratur AB 2023 Printed by Eurographic Group, 2023

978-91-44-17742-7_02_book.indd 2

2023-09-15 08:44

FÖRORD

Välkommen till Läsförståelse Steg 1–3 Lärarhand ledning! Lärarhandledningen ska ses som ett kom plement till elevböckerna Läsförståelse Steg 1–3 och med hjälp av den kan du få ut mer av respektive bok. I dag är det viktigare än någonsin att återigen göra skolan till en plats där läsningen har en central roll, eftersom forskning visar att barn och ungdomar läser allt mindre och att läsförmågan har sjunkit. Skolan fyller en viktig funktion för att ge alla barn möjlighet att träna upp sin läskondition och sin läsförståelse. Med denna lärarhandledning får du konkreta tips på hur du kan arbeta fördjupat med läsning och läsförståelse i din undervisning. I Läsförståelse Steg 1–3 möter eleverna flera texter inom olika texttyper. De får guidning inför läs ningen dels genom introduktionssidorna som innehåller förberedande läsning, dels genom läsnycklarna som inleder varje text. I läsnycklarna finns bra tips inför arbetet med varje texttyp. De tillhörande läsförståelsefrågorna är färgkodade för att vägleda eleverna i arbetet med de olika fråge typerna och ge dem stöd i hur de ska gå till väga för att hitta den efterfrågade informationen. Texterna har valts för att engagera och väcka läslust hos hög stadieelever och återfinns i teman som är viktiga för unga människor. I det medföljande digitala läro medlet finns självrättande övningar på ord och

fraser samt olika former av anpassningar för elever som behöver mer stöd. Läsförståelse Steg 1–3 Lärarhandledning inleds med ett teoriavsnitt om hur du kan arbeta med läsning och läsförståelse med dina elever. Därefter följer kon kreta förslag på hur du kan arbeta vidare med elev böckernas texter, i form av diskussionsuppgifter samt skriftliga och muntliga uppgifter. Till uppgifterna finns även färdiga skriv och kamratresponsmallar som kopieringsunderlag. Utöver detta får du upp slag till större temaarbeten utifrån några av de teman som behandlas i elevböckerna. Flera av dessa teman tar sin utgångspunkt i en skönlitterär bok som eleverna ska läsa och bearbeta gemensamt. Här ges också tips på andra medier att använda i tema arbetet. I de medföljande digitala resurserna har du tillgång till alla elevböckerna. Här hittar du även förberedda genomgångar och facit till läsförståelse frågorna i elevböckerna. Detta läromedel vill ge dina elever goda läsupplevel ser som stärker deras självförtroende som läsare och väcker deras lust att läsa mer. Genom denna lärar handledning hoppas vi att du hittar mycket inspira tion till ditt läsfrämjande arbete i klassrummet. Lycka till!

INNEHÅLL TEORI

Läsmotivation ��6 Den betydelsefulla högläsningen��8 Lässtrategier – att skapa förutsättningar för god läsförståelse��9

ARBETA MED LÄSFÖRSTÅELSE Steg 1–3

Den tryckta boken ��11 Det digitala läromedlet ��12 Arbetsgång ��13 Praktiska tips för att främja ett läsande klassrum ��14

ARBETA VIDARE

LÄSFÖRSTÅELSE Steg 1 fördjupning Religiös myt: Utdrag ur Odjuret i labyrinten och andra grekiska myter��16 Creepypasta: Okänd avsändare ��17 Seriestripp: Saken är inte biff ��18 Roman: Utdrag ur Röd zon ��19 Novell: Mannen på bänken ��19 Recept: Bönburgare med grönärtsguacamole ��20 Instruktion: Hur man övertygar andra ��21 Tidningsartikel: Fejknyheter sätter stopp för aprilskämt ��21 Personbeskrivning: Florence Nightingale – ”damen med lampan” ��22 Krönika: Läsning och idrott går hand i hand ��23 Bokrecension: Gripande om Sophie Scholls liv ��24 Faktatext: Infodemi – farlig ryktesspridning över hela världen ��25 Populärvetenskaplig text: Utdrag ur Skärmhjärnan ��26 Fördjupningsarbete: Artificiell intelligens – hot eller möjlighet? ��27

LÄSFÖRSTÅELSE Steg 2 fördjupning Roman: Utdrag ur Som eld ��28 Novell: En packad väska ��29 Klassiker: Utdrag ur Robinson Crusoe ��29 Dikt: Världens gång, Längst inne i mitt huvud, Unga viljor viner ��30 Roman: Utdrag ur En ocean av kärlek ��31 Reportage: Utdrag ur Gamer: Vägen till Mojang ��31

Instruktion: Hur du söker ett jobb��32 Instruktion: Två instruktioner om livräddning��33 Faktatext: Ung Företagsamhet (UF) ��34 Annons: Västtrafik, Burger King, IDUN Minerals ��35 Debattartikel: Förnedrings-tv? Nej, tack!��36 Faktatext: Panikångest ��37 Faktatext: Internationella mensdagen ��37 Fördjupningsarbete: Idrott i skolan – könsuppdelat eller tillsammans? ��38

LÄSFÖRSTÅELSE Steg 3 fördjupning Roman: Utdrag ur 100% äkta fejk ��39 Klassiker: Utdrag ur Prinsen och tiggaren ��40 Novell: Stå upp eller ligg ner ��40 Personlig berättelse: Utdrag ur Var kommer du ifrån, egentligen? ��41 Reportage: Jesper Rönndahl: Satiriker med superkraft ��42 Instruktion: Hur du bygger ett insektshotell ��42 Faktatext: Cosplay – en kombo av utklädnad och rollspel ��44 Nyhetsartikel: Snart kan det bli pant på dina mobiltelefoner ��44 Krönika: Utdrag ur Vad håller ni på med?: en antologi om klimatet: Om klimatet inte känner vår ängslan, kommer det inte åt oss ��45

Debattartikel: Nej, det går inte att skämta om allt!, Hellre fri humor än humorfritt! ��46

Filmrecension: Starkt och känslomässigt om rasism ��47 Faktatext: Varför skrattar vi? ��48 Faktatext: Rasism och diskriminering ��49 Labbrapport: Labbrapport om övergödning��49

TEMAARBETE

LÄSFÖRSTÅELSE Steg 1 Tema: Civilkurage ��52 Tema: Framtid ��54

LÄSFÖRSTÅELSE Steg 2 Tema: Överlevnad ��57 Tema: Jämställdhet ��59

LÄSFÖRSTÅELSE Steg 3 Tema: Rasism ��62 Tema: Miljö��64

KOPIERINGSUNDERLAG

TEORI Läskunnighet är tillsammans med skrivkunnighet en av EU:s åtta nyckelkompetenser� Dessa nyckelkompetenser har formulerats för att visa vilka kompetenser som krävs för det livslånga lärandet, för att kunna vara delaktig i samhället i stort, må bra, få ett arbete och vara en del av en social gemenskap (Europeiska unionen, 2018)� Läskunnighet är alltså grunden för demokrati� Den internationella PISAstudien undersöker hur väl femtonåringar kommer

att klara sig senare i vuxenlivet, genom att testa deras förmåga att söka information, reflektera över, tolka och bedöma olika texter� Varje elev har rätt att utveckla en god läskunnighet, och det är skolans ansvar att skapa förutsättningar för att eleverna utvecklas till läsare, genom att till exempel motivera eleverna till läsning, att läsa högt för dem och att arbeta med lässtrategier i undervisningen�

Läsmotivation Det finns en skillnad mellan att vara läsare och att vara läskunnig. En läsare har ett personligt intresse för böcker och läsning och införlivar det själv i sitt liv, medan en läskunnig inte självklart har ett intresse för att läsa. Läsforskaren Linda Gambrell har sammanställt sju forskningsbaserade regler för hur vi kan stötta eleverna i deras läsmotivation. Elever är mer motiverade till att läsa när 1. läsuppgifterna och aktiviteterna är relevanta för deras liv 2. de har tillgång till ett omfattande läsmaterial 3. de har gott om möjligheter att ägna sig åt läsning 4. de har möjlighet att välja vad de vill läsa och hur de engagerar sig i och slutför olika läskunnighetsuppgifter 5. de har möjlighet att interagera med andra kring den text som de läser 6. de har möjlighet att ta sig an krävande texter på ett framgångsrikt sätt 7. de uppmuntras till läsning på ett sätt där läsningens betydelse framgår.

Relevanta läsuppgifter och aktiviteter Elevernas läsmotivation ökar alltså om texterna och aktiviteterna som är kopplade till läsningen känns 6

TEORI

relevanta för dem. Det handlar om att vi måste göra medvetna val av texter, att välja texter som eleverna kan känna igen sig i och där de kan göra kopplingar till sig själva. Genom att skapa en för förståelse för texten bidrar vi också till att den upp levs som relevant. Det kan vi göra genom att koppla ihop elevernas tidigare erfarenheter med det nya sammanhanget inför läsningen. Eleverna moti veras också till läsning om de får samtala om textens innehåll och om de i samtalet får diskutera sam band mellan texten och sitt eget liv. I Läsförståelse Steg 1–3 är texterna noga utvalda för att eleverna ska uppleva att innehållet är relevant för deras liv.

Omfattande läsmaterial När eleverna har tillgång till ett rikt utbud av texter, skapar vi förutsättningar för läsmotivation. Det handlar om att det ska finnas många olika böcker, tidningar, tidskrifter, digitala texter och skilda genrer. Det är viktigt att vi uppdaterar det utbud som vi erbjuder eleverna, så att böckerna inte är trasiga, gula, slitna och innehållet förlegat eller strider mot skolans styrdokument. Eleverna behöver få möta ny

litteratur som speglar det samhälle som de växer upp i, men också äldre litteratur som är tidlös, aktuell och intressant än i dag. Läsförståelse Steg 1–3 består av såväl flera olika textgenrer som nyskrivna texter och textutdrag ur klassiker.

Gott om möjligheter till läsning Hur lång tid eleverna ägnar sig åt läsning är av görande för deras läsmotivation. För att bli en god läsare krävs 5 000 timmar av tålmodig träning (Lundberg & Herrlin, 2014). Det motsvarar en timme per dag i 13,6 år och 43 kilometer text. Vi måste alltså även under högstadiet ge eleverna gott om tid att läsa, och läsningen behöver ske under en längre stund åt gången. Läsning är en färskvara, varför vi inte kan fokusera på den vid utvalda tidpunkter under läsåret, utan den måste ske kontinuerligt. Delaktighet i urvalet Studier visar att läsmotivationen ökar när eleverna själva får välja vad de vill läsa (Allington, 2011; Sanden, 2012). Bäst effekt blir det om vi också läser samtidigt som eleverna. Att vi läser under tiden som eleverna gör det i kombination med att de får välja texter själva bidrar till att elevernas läs motivation ökar med 23 procent (se Smith & Elley, 1997). Samtidigt som eleverna ska få vara delaktiga i urvalet är det viktigt att bredda deras läsrepertoar. Genom att erbjuda eleverna bokprat, kan vi skapa intresse för olika böcker och texter. Detta kan med fördel ske i samarbete med en skolbibliotekarie. Social interaktion kring text Läsning är en social aktivitet, och vi behöver skapa tillfällen för samtal om text, både före, under och efter läsningens gång. Att få interagera med andra kring en gemensamt läst text är lika betydelsefullt som själva läsningen. I samtalen får eleverna möj lighet att förstå innehållet i texten och fördjupa sin förståelse. De får också tillfälle att uttrycka sina tankar, koppla texten till sig själv och ta del av hur andra tänker och känner. Med stöd av oss i sam talen skapas också förutsättningar för att eleverna utvecklas till tänkande läsare, att de ifrågasätter,

sammanfattar, jämför och kritiskt granskar textens innehåll. Här är det viktigt att vara medveten om vilka frågor som vi ställer till eleverna, så att vi ger dem förutsättningar att utvecklas till tänkande läsare. De frågor som det finns ett rätt eller fel svar på, så kallade slutna eller stängda frågor, utvecklar inte elevernas tänkande, utan när syftet med sam talet är att utveckla elevernas tänkande behöver vi formulera öppna frågor, som det inte finns ett rätt eller fel svar på. I den här lärarhandledningen finns det tillgång till samtalsfrågor att använda i samtalet om de olika texterna.

Framgångsrik läsning Elevernas läsmotivation ökar också om de på ett framgångsrikt sätt får läsa och arbeta med texter som utmanar dem. När elever läser på egen hand behöver de förstå 90 procent av orden (Allington, McCuiston & Billen, 2015) och när vi tillsammans tar oss an texter kan texten ha något fler nya ord än 10 procent. Läsförståelsetexterna till den här läro medelsserien finns i tre olika steg, det vill säga tre nivåer, och här finns möjlighet att anpassa svårighets graden, så att varje elev får möjlighet att ta sig an texter framgångsrikt. Elever som framgångsrikt lyckas ta sig an texter stärker sitt självförtroende för läsning, vilket är viktigt för att lyckas som läsare. Vi behöver därför måna om att göra eleverna medvetna om sina framsteg i sin läsning.

Uppmuntran till läsning För att motivera eleverna till läsning behöver vi ge dem konstruktiv och stödjande feedback (Gambrell, 2011). En sådan feedback måste upp levas som äkta av eleven för att ge effekt. Om eleven skulle uppfatta att den inte är ärlig eller att hen inte är värd den, finns det risk att motivationen minskar. Studier har visat att tävlingar, som att läsa ett visst antal sidor eller ett visst antal böcker för att få en belöning, inte uppmuntrar till läsning utan snarare motverkar elevernas inre motivation (Hultgren & Johansson, 2017).

TEORI

ARBETA VIDARE Texterna och frågorna i elevböckerna kan användas som de är, men får gärna ses som ingångar till för djupningar av olika slag. Beroende på texternas genre och innehåll finns det flertalet öppningar till uppföljande övningar som kan placera texterna i ett större sammanhang, bredda perspektiven och träna flera förmågor samtidigt. I detta kapitel kommer ni att få ta del av förslag på hur ni kan arbeta vidare med samtliga texter i de tre elevböckerna. Varje avsnitt inleds med diskussionsfrågor som är knutna till ursprungstexten. Frågorna kan ni arbeta med på olika sätt. Ett förslag är att eleverna först funderar på svaren enskilt för att sedan diskutera dem vidare i mindre grupper eller i helklass. Påminn gärna eleverna om att de i grupp diskussioner ska försöka se till att alla kommer till tals och att det är viktigt att visa att man lyssnar på sina kompisar. Om de är nyfikna på ett resonemang som inte utvecklas vidare får de gärna ställa följdfrågor. Om ni vill prata vidare om texterna finns det sam talsfrågor av mer allmän karaktär på kopierings underlag 4 som kan appliceras på alla texter i de tre elevböckerna. De behandlar textinnehållet på ett generellt plan och kan även användas vid jämförelse av två eller flera texter. Dela upp klassen i små grupper och låt varje grupp få en uppsättning med

lappar. En elev börjar med att dra en lapp, läsa frågan, fundera en stund och sedan dela med sig av sitt svar. Låt gärna frågan gå runt i gruppen så att alla gruppdeltagare får svara på den. Sedan är det nästa elevs tur att dra en lapp. Till varje kapitel finns även en skriftlig eller muntlig uppgift som ger er möjlighet att arbeta vidare med varje text. Som hjälp i arbetet finns ett stödmaterial i form av kopieringsunderlag att tillgå. Det består bland annat av skrivmallar till de mer omfattande skrivuppgifterna. Till de flesta uppgifter finns även kamratresponsmallar som ger eleverna möjlighet att arbeta formativt. Kamratresponsmallarna går hand i hand med skrivmallarna och följer upp de moment som anges där. Om arbetsuppgiften går ut på att läsa en hel bok, kan ni använda er av läsloggsmallen (se kopierings underlag 5). En läslogg hjälper läsaren att reflektera över innehållet i en bok och kan ligga till grund för en mer ingående analys av texten. Genom läsloggen kan eleverna samla sina tankar under hela läsningen. I läsloggen skriver eleven vad hen har reagerat på under läsningens gång. I den ena kolumnen anteck nas vad i texten som har fångat elevens intresse, till exempel i form av ett citat med en sidhänvisning. Den andra kolumnen ska fyllas med tankar, frågor och funderingar knutna till det utvalda textavsnittet.

ARBETA VIDARE

om källkritik. Ursprungligen levde vandringssägner delvis vidare på grund av att människor som trodde att sägnerna var sanna spred dem vidare muntligt. Utbredningen av smartphones har bidragit till en digital delningskultur av moderna vandringssägner. Människor delar ofta texter som upprör dem, utan att ha läst hela texten. Det här är viktigt att synlig göra för eleverna. Det finns massor av material att arbeta med kring just källkritik, till exempel på ne.se, urplay.se och internetstiftelsen.se. Du kan även ta hjälp av den förberedda genomgången Källkritik som handlar om hur man granskar en källa. Om du vill att eleverna ska läsa mer om vilka faror som finns med fejknyheter som sprids på nätet och vilka konsekvenser det kan få för samhället finns ytter ligare läsvärda böcker av Jack Werner att tillgå, till exempel Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå (2019).

SERIESTRIPP: Saken är inte biff

EPP

Ö VA

En kort historia berättad genom en rad serierutor Har som syfte att underhålla och förmedla ett budskap Består av bilder, med eller utan text, som vanligen läses från höger till vänster Handlar om ett fåtal personer med utmärkande personliga egenskaper/drag Har pratbubblor som visar vad seriefigurerna säger och tankebubblor som visar vad de tänker • Berättar hur seriefigurerna mår med hjälp av ansiktsuttryck och kroppsspråk • Innehåller ofta ljudord, till exempel Pang! Bang! Boom!

UPPGIFT: Skapa en egen serie När ni har läst och diskuterat innehållet i serie strippen kan det vara roligt att låta eleverna skapa egna serier. Det finns många digitala designverktyg på nätet som ni kan använda. Du kan också låta eleverna rita för hand. För att serien ska bli så bra som möjligt är det viktigt att eleverna gör en ordentlig plan innan de börjar arbeta med själva serierutorna. Vad ska serien handla om? Ska den bygga på ett särskilt tema? Vilka karaktärer ska ingå i serien? Är det en serie som ska få läsaren att skratta eller har den ett dju pare budskap? Ta hjälp av kopieringsunderlag 11. För att få praktisk hjälp med själva serieskapandet kan du ta hjälp av Jimmy Wallins lärarhandledning ”Skapa egna serier – en lärarhandledning” (Story house Egmont). Den finns som pdf att ladda ner . Där får du mängder av tips på hur du gratis kan hjälpa dina elever att komma i gång med sitt serieskapande. Det krävs en del planering och finlir när text och bild ska kombineras.

BERÄTTANDE TEXT: Seriestripp

• • • • •

LÄSNYCKEL

• Om du skulle ge tips till någon som skulle vilja äta mer klimatsmart, utan att göra avkall på näringsinnehåll och smak, vad skulle det då vara? Gör en lista på tre saker och förklara hur det är smart för miljön. • Vilket är, enligt dig, det viktigaste vi kan göra för att bli mer klimatsmarta när det kommer till våra matvanor? Motivera ditt svar.

E D OC H B

Nedan följer en serie på temat hälsa och konsumentmedvetenhet. Det är en fristående serie skapad av Jimmy Wallin. När man läser serier behöver man både ta hjälp av texten och bilden för att förstå handlingen och kunna läsa mellan raderna.

Saken är inte biff OM JIMMY WALLIN Jimmy Wallin är en svensk serietecknare, illustratör, redaktör och föreläsare, född 1980. Han varvar teckningsuppdrag med workshoppar och föreläsningar samt undervisar sedan 2005 i serieteckning vid Karlstad universitet. Wallin arbetar med olika stilar och gör allt ifrån reklamkampanjer för företag till serier för barn. Han skriver bland annat manus till Bamse, som är en av Sveriges mest populära serietidningar för barn.

DIGITALA KÄLLOR Illustratörcentrum. (u.å.). Jimmy Wallin. Hämtad 2021-02-04, från https://www.illustratorcentrum.se/portfolio/jimmy-wallin/ Wikipedia. (2020). Jimmy Wallin. Hämtad 2021-04-02, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Jimmy_Wallin

Fortsättning på nästa sida. 16

BERÄTTANDE TEXT

978-91-44-15115-1_book.indd 16

2021-05-06 07:10

978-91-44-15115-1_book.indd 17

2021-05-06 07:10

DISKUSSIONSFRÅGOR • Mat är viktigt. Vad vi äter påverkar både oss och miljön. Rangordna bland följande alternativ vad som är viktigast för dig när det gäller val av mat: att det är gott att det är hälsosamt att det är miljövänligt Förklara hur du tänker.

ARBETA VIDARE – LÄSFÖRSTÅELSE STEG 1 FÖRDJUPNING

När ni skapar egna seriestrippar kan du antingen låta eleverna arbeta helt enskilt utifrån ett valfritt tema eller så kan ni tillsammans skapa olika serier som följer samma tema. Målbilden kan vara en hel vägg med klassens seriestrippar. Tomma serierutor för utskrift finns på kopieringsunderlag 11.

för att deras tillvaro skulle kunna bli bättre? Skriv upp alla tankar på tavlan.

DEBATTARTIKEL: Förnedrings-tv? Nej, tack!

LÄSNYCKEL

ARGUMENTERANDE TEXT: Debattartikel

EPP

Ö VA

• Text där skribenten argumenterar antingen för eller emot en åsikt • Har som syfte att försöka övertyga läsaren om något Å • Inleds med en bakgrund och skribentens huvudåsikt (tes) och följs därefter av OR E D OC H B flera underbyggda argument som stödjer tesen • Innehåller ofta ett tänkt motargument, det vill säga ett argument som en motståndare skulle kunna använda sig av, som skribenten bemöter • Avslutas med en sammanfattning eller ett förslag till lösning. Ofta ingår även en uppmaning, till exempel ”Satsa på ungdomarna genom att satsa på miljön.” • Innehåller ofta värdeord som är laddade med en positiv eller negativ betydelse, till exempel lycklig, vänskap, hat och förfärlig • Skiljer sig från en insändare genom att den är längre och hänvisar till källor samt att skribenten måste skriva under med sitt namn

Har ni tänkt på vad dokusåpor egentligen gör med oss och vår syn på vad som är rätt och fel? Genom att tv-producenterna framställer deltagarna som självupptagna idioter, som vi ska blir upprörda över och dumförklara, uppmuntrar de till ett kränkande och hatfullt samhälle. Hela programidén bygger på utröstningar, pakter och fulspel. Tv-producenterna använder deltagarna som spelpjäser och njuter av hur de får dem att vända sig mot varandra. Det är bra tv, tänker de. Är det? Verkligen? Genom att 48

fortsätta titta ger vi dem rätt och vad säger det då om oss? Vill vi verkligen bidra till program som sätter empatin ur spel? Tänk också på vilka ideal som dokusåporna uppmuntrar. Deltagarna följer en tydlig mall, särskilt i de dokusåpor där samtliga deltagare är unga. Tjejerna ska vara smala, ha opererade bröst, botox i ansiktet och fillers i läpparna, medan killarna ska vara vältränade och tatuerade. Vad ger detta för signaler till oss ungdomar? Och vad gör det med vår självkänsla när vi inte passar in i den mallen? Personlighetsmässigt premieras deltagare som inte drar sig för att ljuga och svika medspelarna i sina försök att vinna. Det här är inte ideal som jag vill vara med och stötta.

Genom att titta på dessa dokusåpor bidrar vi till att programmen fortsätter produceras och sändas, till att de människor som deltar mår psykiskt dåligt och till att samhället blir mer hatiskt. Många ungdomar är medvetna om hur vår konsumtion påverkar miljön. Att vi genom våra val av till exempel klädinköp kan påverka företagen att anpassa sin produktion till mer miljövänliga

Sedan kan man ju fundera på hur deltagarna mår egentligen. I Expressen vittnar dokusåpakändisar om ångest, depression och ätstörningar när kamerorna har slocknat. ”Jag har mått så jäkla dåligt och haft självmordstankar”, berättar Marcus ”Mcuze” Johansson som deltog i Paradise Hotel 2020 (Expressen, 2020). I sociala medier får

Så vad väljer du? En kortsiktig tillfredställelse av att titta på program som roar i stunden eller en långsiktig tillfredställelse av att ha valt bort något som är skadligt för vårt samhälle? Det är upp till dig. Jag har redan gjort mitt val. Lisa Persson, elev årskurs 9

KÄLLFÖRTECKNING Expressen. (2020). Livet efter dokusåporna. Hämtad 20200111, från https://www.expressen.se/noje/ livetefterdokusapornaharmattsajakladaligt/ Dagens Media. (2021). Talang, Let’s dance, Robinson och Farmen – så gick TV4:s späckade helg. Hämtad 20210615, från https://www.dagensmedia.se/medier/rorligt/talangletsdancerobinsonochfarmensagicktv4sspackadehelg/ SVT. (2021). Paradise hotel stoppas – kommer inte att sändas. Hämtad 20210520, från https://www.svt.se/kultur/ paradisehotellstoppaskommerinteattsandas

ARGUMENTERANDE TEXT

978-91-44-15116-8_book.indd 48

alternativ. Samma sak gäller vår konsumtion av tv-program. Du kan påverka bara genom att noga tänka igenom vilka val du gör och vad de får för konsekvenser. Du kan bidra till att människor slipper förnedras offentligt. Du kan vara med och skapa ett bättre samhälle. Det är enkelt. Bara byt till ett annat tv-program – eller stäng av tv:n.

Visst, man kan argumentera för att deltagarna trots allt anmäler sig frivilligt. Att det är deras eget ansvar och inte vårt. Och nej, det finns ingen som blir tvingad att gå med. Man väljer själv och får naturligtvis vara beredd på att ta konsekvenserna. Men jag tror inte att deltagarna riktigt förstår vad de ger sig in på när de anmäler sig till programmet. De gör det troligtvis för att de lockas av kändisskapet; att vara med i tv tycker nog de allra flesta är ganska coolt. Några medverkar säkert för pengarnas skull och försöker klara sig hela vägen för att vinna prissumman. Men är deltagarna verkligen redo för den psykiska påfrestningen? Är de redo för hur de kommer att framställas i tv? Kommer de att kunna stå för sina handlingar i efterhand?

Förnedrings-tv? Nej, tack! Dokusåpor, dokusåpor, dokusåpor, överallt dokusåpor! Bara slå på en av våra största tv-kanaler på bästa sändningstid så finns de där, Big Brother, Robinson, Farmen, Paradise Hotel och Temptation Island. I många andra länder har intresset för dokusåpor svalnat, men inte i Sverige. Tvärtom. Här fortsätter programmen säsong efter säsong och lockar fortfarande över en halv miljon tv-tittare per avsnitt (Dagens Media, 2021). Hur kan tv-program där man bråkar och gråter, gör bort sig och röstas ut ha en sådan dragningskraft? Helt ärligt, är det något vi ska sponsra? Det är dags att vi tar vårt ansvar och slutar bidra till de höga tittarsiffrorna.

dokusåpakändisarna ofta utstå kränkningar och hat. Ibland blir de hotade till livet. Dessutom har flera deltagare utsatts för sexuella övergrepp av andra deltagare under tiden programmen har spelats in, utan att produktionsbolagen har ingripit. Paradise Hotel fick stoppa sändningen av säsongen under vårterminen 2021, efter misstanke om övergrepp mot två kvinnliga deltagare, (SVT, 2021). Detta om något borde få var och en av oss att omedelbart sluta uppmuntra den här typen av program.

När idéerna börjar ta slut kan ni tillsammans se om det går att omformulera det som står på tavlan i olika teser. Exempelvis: Det behövs fler fritidsgårdar! eller Större utbud av maträtter i matsalen!

ARGUMENTERANDE TEXT

2021-08-13 12:42

978-91-44-15116-8_book.indd 49

2021-08-13 12:42

DISKUSSIONSFRÅGOR • Tittar du på några dokusåpor (realitytv)? I så fall vilka och varför just dessa? • Skribenten tycker att förnedringstv är förkastligt och skadar människor. Håller du med? Varför/ varför inte? • Varför tror du att människor ställer upp på att vara med i dokusåpor? Förklara hur du tänker. • Skulle du kunna tänka dig att vara med i en dokusåpa? Om ja, i så fall vilken och varför? Om nej, varför inte? UPPGIFT: Skriv en debattartikel Det är lärorikt och spännande att skriva debatt artiklar om något som är aktuellt för ungdomarna i kommunen och sedan skicka in dessa till lokal tidningen. Det brukar inte vara helt omöjligt att få någon eller några artiklar publicerade. Att skriva för riktiga mottagare kan öka elevernas motivation för skrivuppgiften. Många elever har svårt att komma på vad de ska skriva om, och här kan hela klassen hjälpa till. Diskutera vad det finns för frågor som är aktuella för ungdomarna i kommunen (Fritidsgårdar? Simhallar? Gratis kollektivtrafik?) och skriv upp dessa på tavlan. Låt sedan eleverna själva komma med förslag på ämnen. Vad skulle de vilja förändra

ARBETA VIDARE – LÄSFÖRSTÅELSE STEG 2 FÖRDJUPNING

Låt sedan eleverna välja något att skriva om och påbörja arbetet med sin debattartikel. Först behöver de läsa in sig på sitt ämne för att hitta underlag till både argument och motargument. De kan med fördel skriva en tydlig disposition innan de skriver själva texten, och då kan de följa mallen som debatt artikeln i boken följer: • inledning med bakgrund och tes • argument 1 • argument 2 • motargument och bemötande • argument 3 • avslutning med uppmaning Låt eleverna använda kopieringsunderlag 29 när de planerar sin debattartikel. Gå gärna igenom hur man skriver motargument och träna tillsammans med eleverna utifrån ett gemensamt ämne. Gå även igenom hur man gör källhänvisningar i den löpande texten, (se förberedd genomgång Källhänvisning och källförteckning). När texterna är färdigskrivna kan eleverna få läsa varandras texter och ge respons (se kopierings underlag 30). Efter bearbetning kan ni skicka in dem till lokaltidningen och därefter hålla utkik efter eventuell publicering.

FAKTATEXT: Varför skrattar vi?

Ö VA

EPP

FÖRKLARANDE TEXT: Faktatext

• Har som syfte att förklara och utreda, det vill säga att svara på frågorna: Vad? När? Var? Hur? Varför? • Återger enbart fakta och innehåller inga personliga tankar eller åsikter • Innehåller ofta en bild, faktaruta, diagram och/eller tabell • Består av ämnesspecifika ord och orsaksbindeord, till exempel för att, därför och som en följd av • Innehåller en källförteckning

LÄSNYCKEL

D OC H B

Varför skrattar vi? Fnissa, gapskratta, skrocka, garva, hånskratta: det finns många olika ord för att beskriva människans sätt att skratta. Skratt skiljer sig åt från person till person. Vi skrattar redan som små barn och allt eftersom vi växer utvecklas vårt eget, individuella skratt. Men vad är skratt och varför skrattar vi?

blir skrattet ett sätt att mildra spänningen genom att få musklerna att slappna av. Det blir en befriande effekt när vi kan släppa ut, kanske omedvetna, uppdämda känslor på ett socialt accepterat sätt.

Människans skratt är en fysiologisk funktion. Det uppstår genom sammandragningar i buken som ger stötvisa luftströmmar upp genom struphuvudet. Detta leder till snabba ut- och inandningar, samtidigt som våra stämband är omväxlande spända och avslappnade, vilket gör att vi ger ifrån oss det ljud som kallas för skratt. Skrattet uppkommer ofta spontant som en reflex. Även andra däggdjur har denna reflex. Människan kan också styra skrattet med viljan. Vid dessa två olika typer av skratt är det olika delar av hjärnan som aktiveras.

En tredje orsak till skratt hör ihop med social samvaro och är den positiva effekt som uppstår i en grupp där vi känner gemenskap. Det kan lösa upp spänningar i relationer och öka den sociala sammanhållningen i en grupp. Vi markerar vår välvilja och positiva inställning till gruppen genom skratt och skratt brukar, liksom gäspningar, smitta av sig på omgivningen. Skrattet kan också ses som en form av kommunikation (Illustrerad vetenskap 2010). Undersökningar har visat att sannolikheten för att brista ut i skratt är 30 gånger större, om vi befinner oss i ett socialt sammanhang med andra människor, än när vi är fullkomligt ensamma.

Det finns olika faktorer som är utlösande för skrattet. Humor är en av dem. Ett skämt eller en rolig historia avslutas ofta med en överraskning eller förklaring som kan vara plötslig och oväntad, vilket får oss att skratta. Ibland fördröjs skrattet en aning eftersom vi behöver tänka några sekunder innan vi fattar det roliga.

En del säger att leendet är en form av lågintensivt, tyst skratt. Men någon modern forskning har inte undersökt detta samband. Ett leende kan ju spegla glädje vid en upplevelse men kan också vara mer av ett ansiktsuttryck. Man har visat att dessa olika leenden går att skilja åt genom att olika muskelgrupper kring mungipor och ögon är engagerade.

En annan utlösande faktor är spänningar i kroppen, som kan bero på oro, nervositet eller rädsla. Här

Man vet inte säkert vilken funktion skrattet fyller, men forskning visar att skratt kan ha positiva effekter

på vår hälsa. Med ökande nivåer av endorfiner och dopamin ökar välbefinnandet samtidigt som stresshormon minskar. Immunsystemet stärks, syreupptagningen ökar och blodtrycket sjunker. I examensarbetet Skrattet är mitt vapen (2020) fick 230 universitetsstudenter uppskatta hur deras upplevda stressnivå påverkas av att skratta mycket. Av dessa svarade 62 % att stressnivån minskas (se diagram 1). Så här påverkas min upplevda stressnivå av att skratta mycket minskas 61,9 % ökas 1,6 % oförändrad 18,2 % vet ej 18,2 %

Eftersom skrattet har alla dessa positiva effekter för hälsan bedrivs något som kallas för skratterapi. Terapin bedrivs oftast i grupp beroende på den smittande effekt som skrattet sägs ha. Det kan dock vara svårt att säkert veta vad som är effekter av skrattandet i sig och vad som är effekten av att ingå i en gruppsamvaro. Skrattet är alltså en spontan fysiologisk funktion, eller en viljestyrd handling, som kan utlösas av olika orsaker och som är positivt för vårt välbefinnande. Vad vi skrattar åt och hur det låter när vi skrattar är individuellt. De flesta skratten uppstår tillsammans med andra.

Diagram 1 Visar i procent deltagarnas upplevda stressnivå av att skratta mycket.

DIGITALA KÄLLOR NE. (u.å.). Skratt. Hämtad 2021-11-16, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skratt Wikipedia. (u.å.). Skratt. Hämtad 2021-11-16, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Skratt Illustrerad vetenskap. (2010). Varför skrattar vi?. Hämtad 2021-11-16, från https://illvet.se/kultur/beteende/ varfor-skrattar-vi-egentligen Diva-portal. (2020). Skrattet är mitt vapen. Hämtad 2021-11-16, från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1442235/ FULLTEXT02

FÖRKLARANDE TEXT

978-91-44-15737-5_book.indd 52

På grund av dessa effekter kan vi tolerera mer smärta och minska allergiska reaktioner. Det är också troligt att skratt motverkar nedstämdhet, om det inte handlar om allvarliga depressioner.

2022-04-06 12:10

978-91-44-15737-5_book.indd 53

2022-04-06 12:10

DISKUSSIONSFRÅGOR • I texten ni läste beskrivs hur skrattet ibland utlö ses av nervositet. Det förklarar varför vi ibland skrattar när det är helt olämpligt, till exempel när vi ska hålla presentationer eller göra något annat som inte alls är särskilt roligt. Har du eller någon du känner någon gång börjat skratta vid helt fel tillfälle? Berätta vad som hände och hur folk runt omkring reagerade. • Att skratta tillsammans skapar gemenskap – kanske särskilt när andra inte förstår det roliga. Vad skrattar du och dina vänner åt? Ge exempel. • Vad skrattar andra åt som du inte alls tycker är kul? Ge exempel. • Ibland skrattar vi för att vara artiga. Märker du skillnad om folk skrattar hjärtligt eller om de skrattar för att vara artiga eller passa in i situationen? Motivera ditt svar. UPPGIFT: Skriv ett referat I texten ni just har läst används löpande källhänvis ningar. Detta är något som många elever har svårt för och som är viktigt när de skriver vetenskapliga texter. Ett bra sätt att öva på detta är genom att skriva referat.

ARBETA VIDARE – LÄSFÖRSTÅELSE STEG 3 FÖRDJUPNING

Välj ut en text som du tycker passar din grupp. Det kan till exempel vara ett reportage ur någon dags tidning. Börja med att förklara vad ett referat är för något och hur det skiljer sig från en sammanfatt ning. Den största skillnaden är att ett referat måste innehålla källhänvisningar vilket inte är ett krav i en sammanfattning. Gå igenom hur ett referat ska skrivas (se kopieringsunderlag 38) och poängtera att hela texten ska sammanfattas, så eleverna kan inte fastna i detaljer i vissa avsnitt. Ett rimligt tex tomfång är 250 ord. Gå även igenom hur man gör löpande hänvisningar i en text. Ett referat inleds med en fullständig käll hänvisning där artikelnamn, namn på tidning, artikelförfattare samt datum finns med (se förberedd genomgång Källhänvisning och källförteckning). Därefter ska eleverna göra källhänvisningar genom att använda referatmarkörer i kombination med artikelförfattarens namn, antingen hela namnet eller enbart efternamnet. Ge eleverna exempel på referatmarkörer som de kan använda i sin text. Nedan följer några exempel, men det finns givetvis många fler att välja mellan. På kopieringsunderlag 26 finns en lista med användbara referatmarkörer. • XXX beskriver vidare … • En annan aspekt enligt XXX är … • XXX fortsätter med att berätta … När eleverna har skrivit sina referat kan du sätta dem i grupper om fyra och låta dem jämföra sina referat och tillsammans skapa en sista version som du sedan får ta del av. Det brukar vara ett bra sätt att hjälpa eleverna att få syn på när de fastnar i detaljer – referaten kommer antagligen att vara rätt olika inledningsvis. I diskussionen hjälper eleverna varandra att se helheten.

TEMAARBETE Genom att arbeta vidare med texterna i Läsförståelse Steg 1–3 kan man placera dem i större sammanhang och bredda perspektiven. Texterna kan fungera som ingångar till större projekt till exempel inom de teman som återfinns i varje bok. Eleverna får på så sätt träna läsförmågan i kombination med andra förmågor till exempel att skriva i olika genrer, tala och lyssna. De får också tillfälle att arbeta med olika sorters medier och olika redovisningsformer. I det här kapitlet får du förslag på hur du kan lägga upp större projekt med utgångspunkt i böckernas teman. Till varje bok presenteras två temaarbeten: Läsförståelse steg 1: civilkurage, framtid Läsförståelse steg 2: överlevnad, jämställdhet Läsförståelse steg 3: rasism, miljö Det är alltid vanskligt att kategorisera, men det går att knyta de olika texterna i varje bok till ett eller flera teman. Om du vill arbeta tematiskt med texterna finner du inför varje större projekt en förteckning över vilka texter som kan knytas till respektive tema. Naturligtvis går flera teman att återfinna i flera texter.

Projekten som presenteras på nästkommande sidor är uppbyggda enligt samma princip. De inleds med en introduktionsuppgift som introducerar ämnet och därefter följer en eller flera uppgifter som för djupar temat. Projektet avslutas med förslag på redovisningsform eller avslutande uppgift. Slutligen listas ytterligare böcker, filmer, radioprogram, poddar eller annat som kan läggas in i temat. Flertalet projekt i detta kapitel byggs upp kring läsning av en bok. Använd gärna läsloggsmallen (se kopieringsunderlag 5) i arbetet med böckerna. Genom läsloggen kan eleverna reflektera över inne hållet i boken och samla sina tankar genom hela läsningen. Dessa reflektioner kan sedan ligga till grund för en mer ingående analys av texten. I läs loggen skriver eleven vad hen har reagerat på under läsningens gång. I den ena kolumnen antecknas vad i texten som har fångat elevens intresse, till exempel i form av ett citat med en sidhänvisning. Den andra kolumnen ska fyllas med tankar, frågor och funde ringar knutna till det utvalda textavsnittet.

TEMAARBETE

LÄSFÖRSTÅELSE Steg 2

TEMA: ÖVERLEVNAD TILLHÖRANDE TEXTER Robinson Crusoe Två instruktioner om livräddning Panikångest

Ett klassiskt tema i litteraturens och filmens värld är överlevnadstemat. Få berättelser griper tag i oss med sådan kraft som de som handlar om kampen att ta sig över livshotande hinder. Det finns många olika typer av överlevnadsberättelser, till exempel biografiska skildringar från krig och katastrofer eller berättelser om social överlevnad. I det här temat kommer eleverna att lära sig mer om den litterära genren robinsonad och berättelser som likt Daniel Defoes Robinson Crusoe handlar om någon som försöker överleva på en öde plats.

INTRODUKTIONSUPPGIFT Det finns många perspektiv på temat överlevnad. Det kan till exempel handla om fysisk överlevnad, social överlevnad eller psykisk överlevnad. Gå gärna igenom begreppen med eleverna. Har eleverna läst eller sett en film som på något sätt handlar om att överleva? Samla titlar på tavlan och fundera till sammans på vilken typ av överlevnad som skildras i verken. Berätta för eleverna att det inte nödvän digtvis behöver handla om överlevnad i extrema miljöer, som i Robinson Crusoe. Det kan också handla om att ta sig igenom en tuff period i livet, att bekämpa en sjukdom eller att försöka klara sig i ett hårt socialt klimat.

ARBETA MED TEMAT

UPPGIFT 1: Skriv en inledning till en robinsonad Inled uppgiften med att gå igenom begreppet robinsonad. Ge exempel på robinsonader, både klassiska och moderna. Några välkända titlar är Flugornas herre av William Golding, Kensukes rike av Michael Morpurgo och Berättelsen om Pi av Yann Martel. För att ge eleverna en förförståelse för genren och inspiration till det egna skrivandet kan ni läsa inledningarna till två eller tre robinsonader. Be eleverna att vara uppmärksamma på dels person beskrivningar, dels miljöbeskrivningar i böckerna. Hur presenteras huvudkaraktären eller huvud karaktärerna? Var blir huvudkaraktären strandsatt och hur beskrivs platsen? Vad händer i huvudkarak tärens inre när hen förstår att hen inte kan komma från platsen? Skrivuppgiften går ut på att eleverna ska skriva två inledande kapitel till en egen robinsonad. Texten ska skildra en person som blir strandsatt på en öde plats till exempel en ö, främmande planet, öken eller en flotte på havet. Syftet med uppgiften är att träna eleverna på personbeskrivningar och miljö beskrivningar. Eleverna ska även försöka återge huvudkaraktärens tankar och känslor. En utmaning är att huvudkaraktären i en robinsonad inte har någon att prata med. Hur ska då det inre själslivet kommuniceras? Kanske ska hen prata högt för sig själv? Eller träffa ett djur eller liknande som hen delar sina tankar med? En annan metod är att använda inre dialoger. Gå igenom både hur man

TEMAARBETE – LÄSFÖRSTÅELSE STEG 2

KOPIERINGSUNDERLAG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 66

Diskussionsfrågor Läsförståelse Steg 1 ��67 Diskussionsfrågor Läsförståelse Steg 2 ��71 Diskussionsfrågor Läsförståelse Steg 3 ��75 Samtalskort ��79 Läslogg ��82 Skriv en skapelsemyt ��84 Kamratrespons – skapelsemyt ��86 Skapa en mytologisk karaktär ��87 Skriv en egen creepypasta ��88 Kamratrespons – creepypasta��90 Skapa en serie��91 Kamratrespons – serie ��94 Skriv ett reportage från en dystopisk framtid ��95 Kamratrespons – reportage ��98 Karaktärsschema ��99 Skapa en tutorial �� 100 Kamratrespons – tutorial�� 102 Skriv en nyhetsartikel �� 103 Kamratrespons – nyhetsartikel �� 104 Planera din muntliga redovisning �� 105 Kamratrespons – muntlig redovisning �� 106 Skriv en krönika �� 107 Kamratrespons – krönika �� 108 Skriv en bokrecension �� 109 Kamratrespons – bokrecension �� 110 Referatmarkörer �� 111 Analysera en film �� 112 Gör en intervju �� 114 Skriv en debattartikel �� 115 Kamratrespons – debattartikel �� 117 Skriv en insändare �� 118 Kamratrespons – insändare�� 120 Skriv spelregler till ditt spel �� 121 Skriv en lekinstruktion �� 123 Kamratrespons – instruktion �� 125 Skriv en filmrecension �� 126 Kamratrespons – filmrecension �� 127 Skriv ett referat �� 128 Kamratrespons – referat �� 129 Skriv en folksaga �� 130 Kamratrespons – folksaga�� 132 Skriv en inledning till en robinsonad �� 133 Kamratrespons – robinsonad �� 135 Analysera ett tal �� 136

KOPIERINGSUNDERLAG

LÄSFÖRSTÅELSE Steg 1–3 Lärarhandledning Läsförståelse Steg 1–3 är en serie som ger eleverna träning i att läsa och förstå olika genrer inom texttyperna; berättande, beskrivande, instruerande, argumenterande, förklarande och utredande. Texterna är elevnära och aktuella med såväl nyskrivna texter som textutdrag. Fyra teman går som en röd tråd genom varje bok.

Läsförståelse Steg 1–3 Lärarpaket består av en tryckt lärarhandledning med digitala resurser. Den tryckta lärarhandledningen inleds med ett teoriavsnitt om hur du kan arbeta med läsning och läsförståelse med eleverna. Därefter följer en generell genomgång av hur du kan arbeta med Läsförståelse steg 1–3 samt samtalsfrågor och förslag på skriftliga och/eller muntliga uppgifter till samtliga texter i elevböckerna. Det finns även förslag på hur du kan lägga upp större projekt med utgångspunkt i elevböckernas olika teman. Sist hittar du kopieringsunderlag med bland annat samtalskort, läslogg samt skriv- och kamratresponsmallar. I lärarpaketets digitala resurser får du tillgång till de tre elevböckerna och facit till samtliga uppgifter. Du får även tillgång till förberedda genomgångar. Här finns kopieringsunderlagen för nedladdning.

Art.nr 45197

studentlitteratur.se

978-91-44-17742-7_02_cover.indd 4

2023-05-23 14:30