LĂSFĂRSTĂ ELSE GRUND Elevpaket â Digitalt + Tryckt INGĂ R I EN SERIE
LĂS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR
LĂSFĂRSTĂ ELSE GRUND Elevpaket â Digitalt + Tryckt LĂ€sförstĂ„else Grund Ă€r ett elevpaket som bestĂ„r av tvĂ„ delar: elevbok och digitalt lĂ€romedel. PĂ„ följande sidor kan du provlĂ€sa och bilda dig en uppfattning om sĂ„vĂ€l det digitala lĂ€romedlet som den tryckta delen.Â
ELEVBOK LÀsförstÄelse Grund ska ses som en bro mellan högstadiet och gymnasiet. Den passar elever som behöver repetera och/eller trÀna mer pÄ en nivÄ som de kÀnner igen frÄn Ärskurs 9.
DIGITALT LĂROMEDEL I det digitala lĂ€romedlet finns samtliga texter inlĂ€sta med textföljning. Genom de interaktiva uppgifterna övar eleverna pĂ„ de ord och begrepp som finns i texterna. Ordövningarna Ă€r uppbyggda i tvĂ„ steg â ordförstĂ„else och anvĂ€ndning av ordet i ett sammanhang. I det digitala lĂ€romedlet finns Ă€ven ordlistor och extra uppgifter.
Interaktiv version av b  oken, inlĂ€st med Âautentiskt tal och Âtextföljning
Interaktiva övningar
Fungerar pĂ„ d  ator, surfplatta och Âmobiltelefon
klicka pÄ bilden och prova
GRUND
LÀsförstÄelse LÀsförstÄelseövningar för gymnasiet
Petra Andersson
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: à kergrÀnden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Det Àr ett engÄngsmaterial och fÄr dÀrför, vid tillÀmpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsÀndamÄl. Inte ens enstaka sida fÄr kopieras, dock fÄr enstaka frÄga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, Àr e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman eller rÀttsinnehavare. Studentlitteratur har bÄde digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker Àr miljöanpassade, bÄde nÀr det gÀller papper och tryckprocess. Redaktion: Liza Greczanik, Henric Arfwidsson Formgivare: Sten Melin Grafisk Form Omslag: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 40287 ISBN 978-91-44-17573-7 Upplaga 1:5 © Författaren och Studentlitteratur AB 2019 Printed by Interak, Poland 2023
InnehÄll Reportage: Skolbesök pÄ koncentrationslÀger.................. 6 InsÀndare: Om köttkonsumtion ................................................12 Instruktion: Gör din egen sushi! ..............................................18 Nyhetsartikel: Första bilden av ett svart hÄl ....................24 Romanutdrag: Utdrag ur Wallflower ....................................30 Debattartikel: LÀxor i skolan behövs! .................................. 36 Tal: Jason Diakités tal i riksdagen .............................................42 Novell: Lotten ...................................................................................... 48 Dikt: Fyra dikter ................................................................................. 56 LÀrobokstext: HÄllbar utveckling ............................................62 Krönika: KÀrlekens kemi................................................................ 68 Novell: PÀlsen .......................................................................................72
Innan du börjar ⊠VÀlkommen till ditt nya lÀromedel! LÀsförstÄelse Grund ingÄr i en serie som bestÄr av tre böcker: LÀsförstÄelse Grund, LÀsförstÄelse FortsÀttning och LÀsförstÄelse Avancerad. Genom att arbeta med böckerna kan du stÀrka din lÀsförstÄelse och utveckla dina kunskaper om olika textgenrer. I LÀsförstÄelse Grund möter du tolv olika slags texter. NÄgra Àr nyskrivna och andra Àr klassiska, Àldre texter. Till texterna finns uppgifter som ska ge dig öv ning i att söka efter information, dra slutsatser och reflektera över innehÄllet i texten pÄ ett djupare plan. Till varje text hör dessutom en ordlista, ordövningar och en fördjupningsuppgift som du hittar i det digitala lÀromedlet.
Olika texttyper krĂ€ver olika sorters lĂ€sning Texterna i boken Ă€r av varierad lĂ€ngd och tillhör olika texttyper. DĂ€rför behöver du arbeta med dem pĂ„ olika sĂ€tt. En faktatext förutsĂ€tter till exempel att du först lĂ€r dig Ă€mnesord och fackbegrepp som eventuellt förekommer i texten. Kanske behöver du ocksĂ„ lĂ€sa texten flera gĂ„nger, stanna upp och fundera för att riktigt förstĂ„. Dikter Ă€r ofta korta men ibland kan du behöva studera varje rad för att âlĂ„sa uppâ den, det vill sĂ€ga förstĂ„ vad den betyder. En novell kan ocksĂ„ krĂ€va flera genomlĂ€sningar eller att du, sjĂ€lv eller tillsammans med nĂ„gon, gĂ„r igenom frĂ„gor som hjĂ€lper dig med förstĂ„elsen. NĂ€r du lĂ€ser en argumen terande text Ă€r det bra om du funderar pĂ„ vad skribenten vill övertyga dig om och vad du sjĂ€lv tycker om det. Kort sagt: Du behöver anpassa din lĂ€sning efter texternas specifika egenskaper. Till din hjĂ€lp finns en lĂ€snyckel till varje text. Den talar om vad som Ă€r typiskt för texttypen och ger dig tips om hur du ska ta dig an texten. En bra idĂ© kan vara att Ă„tervĂ€nda till lĂ€snyckeln nĂ€r du ska lösa uppgifterna.
4
Hur ska du svara pÄ frÄgorna?
⹠Titta pÄ antalet skrivrader: NÀr du ska svara pÄ frÄgorna rÀcker det ibland
med ett kort svar, kanske ett enda ord eller en kort mening. Svar som innehÄller en tolkning kan behöva flera meningar. Titta pÄ antalet skrivrader. De ger dig en fingervisning om hur omfattande ditt svar ska vara.
⹠Vad frÄgar uppgiften efter? Var noga med att lÀsa instruktionen till uppgiften. StÄr det att tvÄ exempel krÀvs, var noga med att ge tvÄ sÄdana. Ibland Àr upp giften tvÄdelad sÄ att du först ska svara pÄ en frÄga och sedan, till exempel, motivera ditt svar.
⹠AnvÀnd lÀsnyckeln: GÄ tillbaka till lÀsnyckeln som inleder texten. Ibland finns
det hjÀlp att fÄ dÀr. Detsamma gÀller eventuella faktarutor och bilder. DÄ och dÄ efterfrÄgas ett ords betydelse och dÄ kan du ta hjÀlp av den digitala ordlistan eller helt enkelt slÄ upp ordet i en ordbok.
⹠GÄ vidare men ÄtervÀnd: Du behöver inte svara pÄ frÄgorna i rÀtt ordning.
Ibland kör man fast och dÄ kan det vara skönt att gÄ vidare, göra nÄgra andra uppgifter och sedan ÄtervÀnda.
HjÀlpmedel och uppgifter som inte syns Vill du trÀna mer och fördjupa dina kunskaper? DÄ kan du logga in i det digi tala lÀromedlet. Det kommer du Ät med hjÀlp av en kod som finns pÄ insidan av bokens pÀrm. I det digitala lÀromedlet finns ordlistor och ordövningar. Att förstÄ orden Àr en förutsÀttning för att förstÄ texten och om du trÀnar pÄ orden flera gÄnger kommer du att fÄ en skjuts in i lÀsningen. I det digitala lÀromedlet finns Àven extra uppgifter, sÄ kallade fördjupnings uppgifter, för dig som Àr snabb eller vill fördjupa dig mer. Ett bra sÀtt att utveckla lÀsningen Àr att skriva om eller diskutera sina intryck av texten. Med fördjupningsuppgifternas hjÀlp kommer du att fÄ möjligheter till detta. Fördjupningsuppgifterna Àr ocksÄ en bra utgÄngspunkt i arbetet med olika sorters texttyper.
Varför ska man lÀsa? Jo, för att det Àr sÄ hÀrligt att för en stund kliva in i nÄgon annans verklighet och se livet genom nÄgon annans ögon. Men att lÀsa Àr ocksÄ viktigt! SamhÀllet vi lever i stÀller stora krav pÄ att lÀsa och förstÄ. Att kunna ta till sig information eller söka rÀtt pÄ fakta Àr nÄgot som krÀvs bÄde i vardagen och i arbetslivet. En god lÀsförstÄelse Àr ofta ocksÄ en förutsÀttning för att lyckas med studier i olika Àmnen. Ju mer man lÀser desto bÀttre blir man. Det gÄr Ànnu snabbare att utveckla sin lÀsförstÄelse med hjÀlp av uppgifter att fundera över. Lycka till med din lÀsning och arbetet i LÀsförstÄelse Grund! Petra Andersson, lÀrare och lÀromedelsförfattare
5
Ordlista och ordövningar
LĂ€snyckel: Reportage
⹠Ett reportage Àr en lÀngre tidningstext. ⹠Reportaget Àr till formen likt en nyhetsartikel med rubrik, ingress, mellanrubriker och
brödtext, men innehÄllet gÄr mer pÄ djupet och behöver inte vara dagsaktuellt. Bilder och nÄgon faktaruta Àr vanligt.
âą Miljöbeskrivningar och intervjuer med mĂ€nniskor Ă€r viktiga för att ge lĂ€sarna en kĂ€nsla av att âvara pĂ„ platsâ. Beskrivningarna varvas ofta med fakta.
⹠Vanligen Àr texten skriven i presens (nutid). ⹠Titta pÄ bilder och rubrik innan du börjar lÀsa. LÀs ingressen och stanna upp och fundera pÄ vad texten kan handla om. Vet du nÄgot om Àmnet eller personerna?
Skolbesök pĂ„ koncentrationslĂ€ger Arbeit macht frei. Lina Bladh, 16 Ă„r frĂ„n Kullaskolan i Göteborg, tittar upp pĂ„ skylten. Hon vet att texten Ă€r pĂ„ tyska och att den har blivit en symbol för det koncentrationslĂ€ger som hon och hennes klasskamrater ska besöka. â Det kĂ€nns overkligt att sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor har dött hĂ€r, sĂ€ger Lina. FĂ„glarna sjunger och vackra tegelhus stĂ„r i rader. Prydliga gĂ„ngar och smĂ„ grĂ€smattor skiljer dem Ă„t. Solen flödar med överdriven generositet och de olika grupperna av mĂ€nniskor söker skugga sĂ„ ofta de kan. Annars stĂ„r de helt orörliga och stirrar rakt framför sig, en effekt av att de lyssnar intensivt i sina lurar dĂ€r de hör vad guiden berĂ€ttar. â Jag har vĂ€ntat sĂ„ lĂ€nge pĂ„ den hĂ€r resan, nĂ€stan hela Ă„ret. Ett skĂ€l till att jag valde just Kullaskolan Ă€r för att jag vet att de brukar ordna skolresor hit, sĂ€ger Lina och samlar ihop sitt lĂ„nga hĂ„r i en hĂ€stsvans. Sedan sĂ€tter hon pĂ„ sig lurarna och följer guidens anvisningar för att stĂ€lla in rĂ€tt kanal. Det Ă€r mĂ„nga skolklasser hĂ€r men ocksĂ„ andra grupper av mĂ€nniskor. De har olika Ă„ldrar, sprĂ„k, hudfĂ€rg och stil men ett gemensamt allvar i ansiktena. 6
Ett dödslĂ€ger i förklĂ€dnad Nu startar guiden med att berĂ€tta om skylten som Lina och hennes klass stĂ„r framför. â Orden betyder arbete ger frihet. FĂ„ngarna skulle tro att det var ett arbetslĂ€ger och att de skulle fĂ„ tillbaka sin frihet sĂ„ smĂ„ningom. FrĂ„n skylten strĂ€cker lĂ„nga taggtrĂ„dsstaket ut sig och hĂ€gnar in omrĂ„det. Höga vakttorn kastar spöklika skuggor över platsen. Eleverna har förberett sig vĂ€l, lĂ€st böcker, sett filmer och lĂ€rt sig de historiska hĂ€ndelserna. De vet att mĂ€nniskor dog i hundratusental hĂ€r. Guiden visar in eleverna i ett av tegelhusen och eleverna fĂ„r först titta pĂ„ förstorade svartvita bilder som hĂ€nger pĂ„ vĂ€ggarna. Bilderna Ă€r gamla och inte helt skarpa, men det Ă€r mycket tydligt vad som pĂ„gĂ„r. Med neutral röst berĂ€ttar guiden hur effektivt de tyska soldaterna sorterade mĂ€nniskor i lĂ€gret och att de tog de starkaste till arbetskraft. Han berĂ€ttar ocksĂ„ hur man fick fĂ„ngarna att lĂ€mna ifrĂ„n sig sina tillhörigheter för att de skulle delas ut till det tyska folket. PĂ„ andra vĂ€ggar finns kartor och en översikt över de tre koncentrationslĂ€ger som hörde ihop.
âMĂ„ste ha varit mĂ„nga mĂ€nniskorâ Först i nĂ€sta hus kĂ€nns det verkligt för Lina. HĂ€r ligger högar med resvĂ€skor i ett stort rum och i ett annat rum finns det glasögon, matskĂ„lar och skoborstar. Siffrorna blir verkliga hĂ€rinne. â Det Ă€r sĂ„ mĂ„nga saker ... och varje sak representerar ett livsöde, suckar Lina. NĂ„gra elever blir ledsna och lĂ€mnar byggnaden. PĂ„ utsidan hinner de hĂ€mta sig nĂ„got innan turen fortsĂ€tter med fler hus och till slut nĂ„r de gaskammaren. HĂ€r stannar guiden pĂ„ utsidan och eleverna fĂ„r sjĂ€lva gĂ„ in. I det hĂ€r huset leddes fĂ„ngarna in, fick byta om och packades tĂ€tt ihop innan gasen slĂ€pptes in. NĂ€r gasen vĂ€drats ut kom arbetare och hĂ€mtade kropparna som de sedan brĂ€nde.
TÄgstationen i Birkenau Guiden manar pÄ eleverna. De mÄste hinna över till Auschwitz 2 som ocksÄ heter Birkenau. Det Àr en annan, mycket större, del av lÀgret. HÀr hann de tyska soldaterna förstöra mycket strax innan befrielsen kom. Först möts eleverna av taggtrÄden och sedan det stora fÀltet
dĂ€r skorstenarna stĂ„r kvar och visar hur mĂ„nga hus som en gĂ„ng stod hĂ€r. TvĂ€rs igenom skĂ€r tĂ„gspĂ„ren. Hit kom tĂ„gen och pĂ„ perrongen sorterades mĂ€nniskorna upp. NĂ€r fĂ„ngarna klev av tĂ„get delades de i tvĂ„ led, ett för de som kunde arbeta och ett för de som fördes direkt till gaskamrarna. HĂ€r finns ocksĂ„ trĂ€baracker kvar dĂ€r mĂ€nniskorna bodde mycket trĂ„ngt. Eleverna samlas vid ett par lĂ„nga bĂ€nkar med hĂ„l i. â SĂ„ hĂ€r sĂ„g fĂ„ngarnas toaletter ut. De fick utföra sina behov en gĂ„ng pĂ„ morgonen och en gĂ„ng pĂ„ kvĂ€llen, förklarar guiden.
SvĂ„rt att hitta orden Eleverna och guiden gĂ„r utmed perrongen och lĂ€ngst ner ser de ruiner av gaskammare och skorstenar som en gĂ„ng lĂ„g hĂ€r. NĂ€r lĂ€gret befriades Ă„r 1945 hann tyskarna sprĂ€nga gaskamrarna. Idag har man förvandlat detta till en minnesplats och mitt i allt det bedrövliga finns en pĂ„taglig kĂ€nsla av lugn. â Det Ă€r svĂ„rt att förklara. Jag vet ju vad som har hĂ€nt hĂ€r, men idag Ă€r det en vĂ€ldigt stillsam plats, sĂ€ger Lina. 7
Turen Ă€r slut och eleverna tackar guiden som ser trött ut. Han gör turen flera gĂ„nger varje vecka. Han Ă€r sjĂ€lv jude och hans slĂ€ktingar dog hĂ€r i lĂ€gret. NĂ€r guiden gĂ„tt stĂ„r eleverna kvar och försöker prata med varandra. Det Ă€r svĂ„rt att hitta orden. Flamset och skratten pĂ„ vandrarhemmet igĂ„r kĂ€nns avlĂ€gsna. NĂ„gra kramas och grĂ„ter lite. â TĂ€nk att nĂ„gon kan förneka Förintelsen, sĂ€ger Lina. LĂ€raren berĂ€ttar om hur tungt det kĂ€nns att Ă„ka hit med elever, men samtidigt sĂ„ viktigt.
8
â Ibland kĂ€nns det som att jag Ă„ker hit med barn, men hem med vuxna. Har man varit pĂ„ plats, vet man med sĂ€kerhet vad som har hĂ€nt hĂ€r. Eleverna ger sig av till tĂ„get och Ă„ker tillbaka till KrakĂłw. Det blir nog en dĂ€mpad kvĂ€ll. â Nu förstĂ„r jag varför det Ă€r sĂ„ viktigt att komma hit och se lĂ€gret med egna ögon, avslutar Lina. Vi fĂ„r aldrig glömma vad som hĂ€nde i Auschwitz. Petra Andersson
Auschwitz
Förintelsen
Auschwitz Ă€r idag ett museum men var ett koncentrationslĂ€ger under andra vĂ€rldskriget. Det ligger i södra Polen i en stad som heter OĆwiÄcim, Auschwitz Ă€r det tyska namnet pĂ„ staden. Detta lĂ€ger var det största av alla koncentrationslĂ€ger under andra vĂ€rldskriget. UngefĂ€r 1,3 miljoner mĂ€nniskor deporterades hit och av dessa dog 1,1 miljoner i lĂ€gret.
Under andra vĂ€rldskriget dödades ungefĂ€r sex miljoner judar. De samlades in runtom i Europa, frĂ„ntogs sina Ă€godelar och skickades till koncentrationslĂ€ger dĂ€r de mördades. Detta folkmord kallas Förintelsen. Förutom judar mördades Ă€ven romer, polacker och sovjetiska krigsfĂ„ngar men ocksĂ„ homosexuella, personer med funktionsnedsĂ€ttning, Jehovas vittnen samt politiska och religiösa motstĂ„ndare. NĂ€r man anvĂ€nder den vidare definitionen av begreppet âFörintelsenâ uppskattar man att mellan 11 och 17 miljoner mĂ€nniskor dödades.
Uppgifter Hitta information 1. Vad Àr Auschwitz?
2. Var ligger Auschwitz?
3. Vad betyder ordet deporteras?
4. Vilka skickades till Auschwitz?
5. Vad Àr det för vÀder nÀr Lina och hennes klass Àr pÄ besök?
6. Hur bor eleverna pÄ sin skolresa?
Dra slutsatser, jÀmför och tolka 7. Vilken av följande beskrivningar passar bÀst in pÄ Lina efter besöket pÄ Auschwitz? a) Hon Àr vÀldigt ledsen och uppgiven. b) Hon Àr tagen av stundens allvar. c) Hon lÀngtar efter allt det roliga hon och klassen ska göra. 8. Varför sprÀngde tyskarna gaskamrarna nÀr lÀgret skulle befrias, tror du?
9
9. Vad menar lÀraren med att eleverna Àr barn nÀr de gÄr in i lÀgret, men vuxna nÀr de gÄr ut?
Reflektera och utvÀrdera 10. Varför verkar guiden trött nÀr han har visat eleverna Auschwitz?
11. Varför anordnar mÄnga skolor resor till koncentrationslÀger?
12. Lina sÀger att vi aldrig fÄr glömma vad som hÀnde i Auschwitz. Vad menar hon med det?
10
13. Den hÀr texten Àr ett reportage. Ge fem exempel frÄn texten som Àr typiska för den hÀr sortens text.
Fördjupningsuppgift
11
Ordlista och ordövningar
LÀsnyckel: Krönika
⹠En krönika Àr en personligt skriven tidningstext, ofta om ett Àmne som mÄnga kan kÀnna igen sig i.
⹠Krönikören för fram egna Äsikter och tankar. Den subjektiva texten vÀcker kÀnslor hos lÀsaren. ⹠Krönikor delas ibland vidare pÄ sociala medier och kan dÄ nÄ vÀldigt mÄnga lÀsare. ⹠Texten inleds ofta med en personlig upplevelse som sedan lyfts till nÄgot som angÄr fler mÀnniskor, som Àr generellt.
KÀrlekens kemi av Ulf Ellervik, professor i organisk kemi TÀnk pÄ ett slumpmÀssigt valt fyrsiffrigt tal, kanske 4352, och rÀkna sedan baklÀnges i steg om sju. Snart Àr alla tankar som bortblÄsta och hjÀrnan kÀnns nollstÀlld. Denna övning anvÀndes i en studie dÀr 17 förÀlskade kvinnor och mÀn undersöktes med magnetkamera. Magnetkameror mÀter blodflödet i hjÀrnan och ett ökat flöde innebÀr ökad hjÀrnaktivitet. Efter rÀkneövningen visades ett fotografi pÄ den Àlskade och dÄ aktiverades delar av hjÀrnan som anvÀnder signalsubstansen dopamin. Det vi i dagligt tal kallar för kÀrlek kan delas in i tre helt olika stadier. Lust Àr helt enkelt sexuell attraktion för nÄgon, förÀlskelse innebÀr en total fokusering pÄ en enda person medan kÀrlek Àr en stark, lÄngvarig bindning. Med lite tur Àr det samma person i alla tre fallen, men det behöver inte vara sÄ, fysiologiskt. Lust Àr enklast att förklara och styrs i hög grad av hormonerna testosteron och östrogen. Lite slarvigt brukar vi kalla det första för manligt och det andra för kvinnligt men bÄde mÀn och kvinnor behöver bÄda för att kÀnna lust. MÀn och kvinnor som ordineras testosteron för att fÄ tillbaka förlorad sexlust berÀttar nÀmligen att det fungerar alldeles utmÀrkt, men de blev inte mer förÀlskade i sin partner. FörÀlskelse Àr betydligt mer komplicerat. För att vi ska mÄ bra psykiskt krÀvs att tre olika signalsubstanser, dopamin, noradrenalin och serotonin, Àr i balans. Tillsammans fungerar de som en slags volymkontroll för kÀnslor som dessutom styr bland annat sömn, 68
blodtryck, kroppstemperatur och aptit. Vid en förĂ€lskelse rubbas allt, dĂ„ dopamin och noradrenalin rasar i höjden medan serotonin minskar. NĂ€r vi trĂ€ffar vĂ„r romans dunkar hjĂ€rtat kraftigt, vi blir svettiga i handflatorna och vi rodnar. Allt detta beror pĂ„ noradrenalin. Samtidigt gör de förĂ€ndrade nivĂ„erna av dopamin och serotonin att vĂ„r aptit och vĂ„rt sömnbehov minskar och vi kan helt fokusera pĂ„ att uppvakta vĂ„r Ă€lskade. Varför blir vi dĂ„ sĂ„ lyckliga nĂ€r vi Ă€r kĂ€ra? Dopamin Ă€r en signalsubstans som pĂ„verkar vĂ„rt hjĂ€rnas belöningssystem â vilket vi upplever som lycka. Det liknar faktiskt en drog och man kan bli beroende av förĂ€lskelse. Dessutom vĂ€njer sig kroppen och, Ă€ven om vi svĂ€r pĂ„ att vi kommer att vara förĂ€lskade för evigt, Ă€r alla signalsubstanser utan förskoning tillbaka pĂ„ det normala efter ett till tvĂ„ Ă„r. DĂ„ upptĂ€cker vi brister hos vĂ„r partner, som tidigare dolts i ett töcken av dopamin och noradrenalin. Det finns dock hopp, för samtidigt som dopaminet minskar ökar nivĂ„erna av andra substanser. Oxytocin Ă€r ett Ă€mne som frigörs i livmodern vid förlossning. För de flesta dĂ€ggdjur verkar oxytocins viktigaste funktion vara att knyta an mamma och barn, men hos ett fĂ„tal arter, mĂ€nniskan inkluderad, har systemet utvecklats en smula. Oxytocin, och dess nĂ€ra slĂ€kting vasopressin, gör nĂ€mligen att vi kĂ€nner kĂ€rlek och vĂ€nskap. Nu Ă€r det sĂ„ fantastiskt att oxytocinnivĂ„erna stiger bara vi kramas. SĂ„, slĂ„ ett slag för kemin â krama nĂ„gon redan idag! Lunds universitet, 2012
Uppgifter Hitta information 1. Vad hÀnder med signalsubstanserna nÀr man blir förÀlskad?
2. Hur mÀrks det pÄ kroppen att man Àr förÀlskad?
3. Hur lÀnge varar förÀlskelse?
4. De tre signalsubstanserna dopamin, noradrenalin och serotonin mÄste vara i balans. Ge tre exempel pÄ vad de styr i kroppen.
5. PÄ vilket sÀtt skiljer sig oxytocinets verkan hos mÀnniskor jÀmfört med hos andra dÀggdjur?
Dra slutsatser, jÀmför och tolka 6. Krönikan börjar med en beskrivning av ett experiment. Vad skulle experimentet leda till?
69
7. Enligt krönikören, vilken effekt hade receptbelagd testosteron pÄ de mÀn och kvinnor som ville fÄ tillbaka förlorad sexlust?
8. Förklara skillnaden mellan lust och förÀlskelse.
9. Varför tycker krönikören att du ska âkrama nĂ„gon redan idagâ?
10. Krönikören skriver att man kan âbli beroende av förĂ€lskelseâ. Vad menar han med det?
11. Krönikören stĂ€ller en frĂ„ga som han svarar pĂ„ i texten âVarför blir vi dĂ„ sĂ„ lyckliga nĂ€r vi Ă€r kĂ€ra?â. Vilket Ă€r svaret?
Reflektera och utvÀrdera 12. I texten finns det en del svÄra ord och begrepp. a) Ge tre exempel pÄ svÄra ord eller begrepp.
b) Förklara de svÄra orden.
c) Hur förstod du de svÄra orden eller begreppen?
70
13. Varför har professorn skrivit den hÀr krönikan, tror du?
14. Var skulle du kunna hitta fler krönikor av det hÀr slaget?
15. Vad gör den hÀr texten till en typisk krönika? Ge tvÄ exempel.
Fördjupningsuppgift
71
GRUND
LÀsförstÄelse LÀsförstÄelseövningar för gymnasiet
I lÀromedelsserien LÀsförstÄelseövningar för gymnasiet fÄr eleverna möjlighet att arbeta med lÀsförstÄelse pÄ ett mÄlinriktat och fokuserat sÀtt. Serien bestÄr av tre böcker med stigande svÄrighetsgrad: LÀsförstÄelse Grund, LÀsförstÄelse FortsÀttning och LÀsförstÄelse Avancerad. Böckerna innehÄller noggrant utvalda texter i olika genrer och lÀmpar sig för sÄvÀl individuell trÀning som arbete i större grupp, till exempel klassgenomgÄngar. Uppgifterna i serien bygger pÄ följande lÀsförstÄelseprocesser: ⹠hitta information i texten och dra slutsatser ⹠tolka och sammanföra information ⹠reflektera över och utvÀrdera innehÄll, form och sprÄk. LÀsförstÄelse Grund innehÄller 12 olika sorters texter med tillhörande uppgifter. I det digitala lÀromedlet finns facit, ordlistor, ordövningar och fördjupnings uppgifter till varje text. Fördjupningsuppgiften ger eleverna tillfÀlle att arbeta vidare med ursprungstexten, till exempel i form av muntliga diskussioner eller genom fördjupande skrivuppgifter.
Första upplagan
Art.nr 40287
studentlitteratur.se