Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 33054
ISBN 978-91-44-17493-8
Upplaga 5:1
© Författaren och Studentlitteratur 2010, 2023 studentlitteratur.se
Studentlitteratur AB, Lund
Omslagslayout: Francisco Ortega
Författarfoto: Tomas Bergman
Fackgranskare: Erik Jonasson och Hans Bjurek
Printed by BALTO print, Lithuania 2023
ÖVERSIKT
Förord till femte upplagan 13
1. Introduktion 15
I Inledning
2. Marknaden 43
3. Elasticiteter 85
4. Marknaden och välfärden 109
5. Marknadsingripanden 145
II Hushåll
6. Nyttoteori 195
7. Hushållens efterfrågan 231
8. Hushållens utbud 255
9. Beteendeekonomi 285
III Företag
10. Produktionsteori 323
11. Kostnader 357
12. Företagens utbud under fullständig konkurrens 395
13. Företagens efterfrågan 427
IV Marknadsmisslyckanden och allmän jämvikt
14. Monopol, monopsoni och prisdiskriminering 451
15. Oligopol och spelteori 481
16. Externa effekter, kollektiva varor och asymmetrisk information 533
17. Allmän jämvikt och ekonomisk effektivitet 569
Matematiskt appendix 593
Förkortningar 617
Svensk-engelsk-svensk ordlista 619
Definitioner och förklaringar 623
Sakregister 633
INNEHÅLL
Förord till femte upplagan 13
Kapitel 1 Introduktion 15
1.1 Att tänka kritiskt 16
1.2 Det ekonomiska kretsloppet 18
1.3 Ekonomiska system 19
Marknadsekonomi 20
Planekonomi 23
1.4 Viktiga begrepp och koncept inom nationalekonomi 23
Marginalkoncept 24
Alternativkostnad 27
1.5 Nationalekonomi som vetenskap 28
Ekonomiska modeller 28
Fallgropar i arbetet med ekonomiska modeller 31
Positiv och normativ analys 32
1.6 Att läsa och förstå figurer 33
Hur är figurerna uppbyggda? 33
1.7 Regressionsanalys – ekonometri* 35
Estimering av ekonomiska samband 36
Del i INLEDNING
Kapitel 2 Marknaden 43
2.1 Efterfrågan 44
Efterfrågad kvantitet 44
Förhållandet mellan efterfrågad kvantitet och pris 45
Efterfrågekurvan 47
Efterfrågefunktionen* 53
2.2 Utbudet 57
Utbjuden kvantitet 58
Förhållandet mellan utbjuden kvantitet och pris 58
Utbudskurvan 61
Utbudsfunktionen* 66
2.3 Marknadsjämvikt 68
Marknadskrafterna 70
Förskjutning av utbuds- eller efterfrågekurvan 72
Matematisk härledning av marknadsjämvikten* 76
2.4 Marknadsjämvikt på faktormarknader 81
Förhållandet mellan varu- och faktormarknader 83
2.5 Sammanfattning 83
Kapitel 3 Elasticiteter 85
3.1 Efterfrågans priskänslighet 86
Efterfrågans priselasticitet 88
Elasticiteten längs en efterfrågekurva 91
Efterfrågeelasticiteten har ett negativt värde 93
Efterfrågeelasticiteten över tid 93
3.2 Utbudets priskänslighet 95
Utbudets priselasticitet 95
Elasticiteten längs utbudskurvan 97
Utbudselasticiteten över tid 99
3.3 Korspriselasticitet 99
3.4 Inkomstelasticitet 102
3.5 Sammanfattning 106
Kapitel 4 Marknaden och välfärden 109
4.1 Konsumentöverskott 109
Härledning och beräkning av konsumentöverskott 110
Konsumentöverskott på en marknad 113
Konsumentöverskottet vid prisförändringar 115
Konsumentöverskottet vid en förskjutning av efterfrågekurvan 118
Konsumentöverskott och efterfrågans priselasticitet 119
4.2 Producentöverskott 123
Härledning och beräkning av producentöverskott 124
Producentöverskott med linjär utbudskurva 126
Producentöverskott vid prisförändringar 128
Producentöverskottet vid en förskjutning av utbudskurvan 129
Producentöverskott och utbudets priselasticitet 133
4.3
Välfärdsanalys och allokeringsförluster 136
Konsument- och producentöverskott 136
Allokeringsförluster 138
4.4 Sammanfattning 142
Kapitel 5 Marknadsingripanden 145
5.1 Skattesystemet i Sverige 146
Skattesystemets terminologi 146
Vad är det för skillnad mellan skatt och avgift? 148
5.2 Skatter i Sverige 149
Skatt på arbete 149
Skatt på kapital 151
Skatt på konsumtion och insatsvaror 152
5.3
Marknadsanalys av skatter och subventioner 156
Maximering av skatteintäkten 156
Punktskatt 158
Subventioner 164
Mervärdesskatt 166
Jämförelse mellan punktskatt och mervärdesskatt 173
Fördelning av skattebördan – skatteincidensen 173
5.4 Andra typer av marknadsingripanden 178
Prisregleringar 178
Importhinder 183
5.5 Välfärdseffekter av marknadsingripanden 186
Välfärdseffekter och allokeringsförlust av skatter 187
Välfärdseffekter och allokeringsförlust av prisreglering 188
5.6 Sammanfattning 191
Del ii HUSHÅLL
Kapitel 6 Nyttoteori 195
6.1 Preferenser 196
Rationalitetsantagandet 196
Rationalitetsantagandet och verkligheten 197
Preferenssystem 199
Perfekta substitut och komplement 203
Den marginella substitutionsbenägenheten (MRS) 204
6.2 Nytta 208
Nyttofunktionen 208
Marginalnyttan 209
Kopplingen mellan marginalnyttan (MU) och den marginella substitutionsbenägenheten (MRS) 213
6.3
Budgetrestriktion 213
Budgetlinjen 214
Vad händer om priserna förändras? 216
Vad händer om inkomsten förändras? 217
Budgetekvationen* 218
6.4 Konsumtionsval 220
Optimal varukorg 220
6.5 Avslöjade preferenser 225
6.6 Sammanfattning 229
Kapitel 7 Hushållens efterfrågan 231
7.1 Härledning av efterfrågekurvan 232
Marknadsefterfrågan 235
7.2 Prisförändringar 236
Beräkning av efterfrågeelasticiteten 236
7.3 Inkomstförändringar 240
Förhållandet mellan efterfrågan och inkomst 240
Normal och inferior vara 242
7.4
Inkomst- och substitutionseffekt 247
För en normal vara 248
För en inferior vara 250
Inkomst- och substitutionseffekternas riktning 252
7.5
Sammanfattning 253
Kapitel 8 Hushållens utbud 255
8.1
Arbetskraftsutbudet 255
Efterfrågan på fritid 256
Inkomst- och substitutionseffekterna 259
Utbudet av arbetskraft 261
Arbetskraftsutbudet för en yrkeskategori 263
Inkomstskatt och utbudet av arbetskraft 265
8.2
8.3
Utbudet av kapital* 268
Livscykelmodellen 268
Humankapital* 277
Varför investerar vi i humankapital? 277
Hur fattas investeringsbeslutet? 278
8.4 Sammanfattning 283
Kapitel 9 Beteendeekonomi 285
9.1
Beteendeekonomins grunder och målsättning 286
Betydelsen av antaganden 286
Rationalitet från ett ekonomiskt perspektiv 287
Avsteg från fullständig rationalitet 290
9.2
Begränsad rationalitet 291
Modellstruktur för begränsad rationalitet 292
Tillämpning av begränsad rationalitet 293
Sociala preferenser och normer 294
Sociala preferenser 294
Sociala normer 295
Inkludera sociala normer i ekonomiska modeller 297
Avvikande beteende från sociala normer 298
9.3
9.4
Beteendemönster 299
Tumregler 299
Gruppklassificering 300
Minnesnärhet (invanda tankemönster) 301
Förankring 302
9.5 Status quo 305
Besittningseffekt 306
Standardalternativ (FÖRVAL) 307
9.6
Inramningseffekter 308
Presentation av valalternativ 308
Utgifter och värde 309
Gruppering av beslut 310
Experimentell ekonomi – en metod 312
Fördelar med experiment 312
Nackdelar med experiment 314
Generalisering av resultat 314
Främmande situationer och bristfälliga incitament 314
Strategiska spel/experiment 315
Diktatorspelet 315
Ultimatumspelet 316
Förtroendespelet 317
9.7 Sammanfattning 319
Del iii FÖRETAG
Kapitel 10 Produktionsteori 323
10.1 Ett företags övergripande mål 324
Vinstmaximering 324
10.2 Företagens produktion 325
Produktionsfunktionen 326
Produktionsfunktionen på kort respektive lång sikt 327
10.3 Produktion på kort sikt: en rörlig produktionsfaktor 330
Totalprodukten (av arbete) 330
Marginalprodukten av arbete 333
Styckprodukten av arbete 334
En grafisk återgivning 335
Lagen om avtagande marginalavkastning 339
10.4 Produktion på lång sikt: två rörliga produktionsfaktorer 340
Isokvanter 341
Substitution mellan produktionsfaktorer 344
Produktivitet och teknisk förändring 348
10.5 Skalavkastning 349
Konstant skalavkastning 351
Avtagande skalavkastning 351
Stigande skalavkastning 352
10.6 Sammanfattning 354
Kapitel 11 Kostnader 357
11.1 Vad är en kostnad? 358
Ekonomiska kostnader 358
Alternativkostnad 358
Bunden kostnad 360
Fasta och rörliga kostnader 361
Marginal- och styckkostnad 362
Transaktionskostnader 364
11.2 Kortsiktiga kostnader 364
Grafisk representation av kortsiktiga kostnadskurvor 366
Produktionsfunktionen och de kortsiktiga kostnadskurvorna 368
11.3 Långsiktiga kostnader 373
Kostnadseffektiv kombination av produktionsfaktorer 374
Minimering av de långsiktiga kostnaderna 377
Härledning av den långsiktiga totalkostnadskurvan 382
Långsiktiga marginal- och styckkostnader 383
Stordriftsfördelar 388
11.4 Förhållandet mellan kort- och långsiktiga kostnader 389
Inlärningseffekter och blandproduktion 391
11.5 Sammanfattning 393
Kapitel 12 Företagens utbud under fullständig konkurrens 395
12.1 Vad menar vi med fullständig konkurrens? 396
De grundläggande antagandena 396
Marknadsstrukturer 399
12.2 Vinstmaximering 400
Marginalanalys för vinstmaximering 402
Grafisk illustration av vinstmaximering 405
12.3 Ett företags utbud på kort sikt 406
Ett företags kortsiktiga utbudskurva 406
Marknadsutbudet på kort sikt 409
12.4 Ett företags utbud på lång sikt 411
Ett företags långsiktiga utbudskurva 411
Härledning av den långsiktiga utbudskurvan 412
Jämförelse mellan den långsiktiga och den kortsiktiga utbudskurvan 413
Marknadsutbudet på lång sikt 416
12.5 Sammanfattning 424
Kapitel 13 Företagens efterfrågan 427
13.1
Grundläggande begrepp 428
Faktorefterfrågan: en härledd efterfrågan 428
Produktionsfaktorer är komplement eller substitut till varandra 428
Avtagande skalavkastning 428
13.2
Faktorefterfrågan på kort sikt 429
Förhållandet mellan varu- och faktormarknaderna 431
Marknadsförändringar 434
13.3
Faktorefterfrågan på lång sikt 436
Produktions- och substitutionseffekter på lång sikt 437
Arbetsmarknadsefterfrågan 440
Investeringar och kapitalefterfrågan 442
13.4
Naturresurser 443
Förnybar naturresurs 444
Icke-förnybara naturresurser 446
13.5 Sammanfattning 448
Kapitel 14 Monopol, monopsoni och prisdiskriminering 451
14.1 Ett monopols produktionsbeslut 452
Intäkter och efterfrågan för ett monopol 453
14.2 Grafisk presentation av ett monopols intäkter 455
Vinstmaximering 457
Naturliga monopol 460
Monopol och fullständig konkurrens 463
14.3 Prisdiskriminering 464
Olika typer av prisdiskriminering 467
När är prisdiskriminering möjlig? 472
Konsekvenserna av prisdiskriminering 473
14.4 Monopsoni 473
Grundläggande antaganden 474
Vinstmaximering 474
Allokeringseffekter av ett monopsoni 477
14.5 Sammanfattning 480
Kapitel 15 Oligopol och spelteori 481
15.1 Spelteori 482
Grundläggande aspekter av spelteori 483
Dominant strategi 487
Flera jämviktslösningar 490
Upprepade spel 491
Sekventiella spel 494
15.2 Monopolistisk konkurrens 496
Grundläggande antaganden 497
Vinstmaximering 498
Allokeringseffekter av monopolistisk konkurrens 502
15.3 Oligopol 506
Cournotmodellen 507
Allokeringsförluster av Cournotmarknad 512
Bertrandmodellen 515
Kartellsamarbete 519
Den brutna efterfrågekurvan 523
Jämförelse av marknadsformer 525
15.4
Marknadskoncentration 528
Koncentrationsindex 528
Herfindahl-Hirschman-index 529
15.5
Sammanfattning 531
Kapitel 16 Externa effekter, kollektiva varor och asymmetrisk information 533
16.1
16.2
Marknadsmisslyckande 534
Externaliteter 536
Privat- och samhällsekonomisk kostnad 537
Produktionsnivå och graden av föroreningar 538
Värdering av externa effekter 541
16.3
Kollektiva varor 545
Optimal produktion av en kollektiv vara 546
Snålskjutsproblemet (freerider-problemet) 548
16.4
Asymmetrisk information 548
Negativt urval 548
Beteenderisk 549
16.5 Ekonomiska styrmedel 550
Samhällsekonomisk effektivitet 552
Kostnadseffektivitet 554
Marknadsbaserade styrmedel 557
Administrativa styrmedel 561
Informativa styrmedel 562
Att välja ett lämpligt styrmedel 563
16.6 Sammanfattning 567
Kapitel 17 Allmän jämvikt och ekonomisk effektivitet 569
17.1 Allmän jämviktsanalys: utbud och efterfrågan 570
17.2 Effektivitet i konsumtionen 572
Edgeworthboxen för konsumtion 573
Byteshandel 574
Effektiv konsumtion 576
Effektiv konsumtion och relativpriset 577
17.3 Effektivitet i produktionen 579
Edgeworthboxen för produktion 580
Effektiv produktion 581
Produktionsmöjlighetskurvan 582
Effektiv produktion och marginalkostnader 583
17.4 Total effektivitet 584
17.5 Sammanfattning 589
Matematiskt appendix 593
Förkortningar 617
Svensk-engelsk-svensk ordlista 619
Definitioner och förklaringar 623
Sakregister 633
FÖRORD TILL FEMTE UPPLAGAN
Arbetet kring denna bok tog sin början redan 2003 och har sedan dess genomgått en gedigen mognadsprocess. En process där olika texter har lagts till, reviderats och, i vissa fall, tagits bort. Allt i syfte att skriva en övergripande och illustrativ lärobok i mikroekonomi på grundnivå. Den grundläggande idén har varit att skriva på svenska med den omfattning och djup som oftast enbart återfinns i de engelskspråkiga läroböckerna och tillsammans med tydliga och rikligt förekommande figurer presentera olika ekonomiska begrepp, förhållanden och teorier. Urvalet av begrepp, förhållanden och teorier samt bokens disposition följer den internationella litteraturen för grundläggande läroböcker i mikroekonomi. De centrala begreppen anges på svenska och på engelska för att underlätta en övergång till engelskspråkig litteratur. Även beteckningarna på variabler, konstanter och funktioner följer en internationell standard.
Att skriva en lärobok i mikroekonomi på svenska kan från ett studentperspektiv motiveras på flera olika sätt. För det första har studenten lättare att tillgodogöra sig information och kunskap på sitt modersmål oavsett hur duktig denna är på engelska. För det andra kan de exempel och tillämpningar som beskrivs i engelskspråkiga läroböcker verka främmande för svenska studenter varför återkopplingen till olika samhällsfenomen försvåras. Vidare får studenten genom en svensk lärobok direkt tillgång till en terminologi på svenska som underlättar förståelsen av den ekonomiska debatten och statistiskt material.
Avsikten med denna lärobok är att den ska kunna läsas som en introduktionsbok utan andra förkunskaper i mikroekonomi. Den är speciellt utformad för grundläggande kurser i mikroekonomi motsvarande 7,5 högskolepoäng antigen som huvudbok eller som komplement till mer specialiserade läroböcker. Övningarna i slutet av varje kapitel är tänkta som ett verktyg för självutvärdering, och därför presenteras även lösningsförslag i slutet av boken.
Boken innehåller avsnitt med en högre svårighetsgrad. Dessa avsnitt är markerade med en stjärna ”*” efter avsnittsrubriken. Dessa avsnitt kan
hoppas över utan att man förlorar sammanhanget. Men jag uppmuntrar ändå läsaren att läsa dem.
Sedan 4:e upplagan utgavs 2020 har världen förändrats påtagligt. En global pandemi lamslog stora delar av samhället med brustna logistikkedjor, förändrade konsumtions- och produktionsbeteenden, varubrister och kraftiga prisjusteringar. Ryssland startade ett fullskaligt krig mot Ukraina med oerhörda mänskliga lidande som följd. Handelsrestriktioner, omlokalisering av produktionskapacitet, ekonomiska sanktioner, energikris och en storskalig företagsexodus från Ryssland har påverkat den svenska ekonomin – och den globala. Slutligen, kanske som en konsekvens av dessa händelser, har inflationen kraftigt stigit, med högre bolånekostnader och minskad köpkraft som följd. Genom att tillämpa mikroekonomisk teori kan konsekvenser av dessa omvälvande händelser analyseras. Det kan även dölja sig lösningar på vissa av problemen i sådana analyser.
Till den femte upplagan har kapitelinnehållen uppdaterats med nytt material, ny statistik och nya diskussions- och tillämpningsområden. Flera figurer har reviderats eller utökas för att ytterligare förtydliga de insikter de vill förmedla. Förklaringar av olika ekonomiska samband och fenomen har förklarats närmare för att underlätta dess inlärning och analytiska förståelse. Kapitelindelningen har dock inte reviderats.
Jag uppskattar de kommentarer och synpunkter jag har fått av både studenter och kollegor vid olika lärosäten. De har utgjort grunden för revideringarna till den femte upplagan. Jag vill speciellt tacka Hanna Lindström och Johan Gustafsson vid Umeå universitet för deras kommentarer till denna upplaga. Jag står även i tacksamhetsskuld till mina kollegor vid Luleå tekniska universitet som kontinuerligt bidrar till att utveckla innehållet. Fortsätt gärna att skicka in kommentarer.
Luleå, våren 2023
Robert LundmarkIntroduktion
De flesta av oss har gått förbi ett skyltfönster och sett den där oemotståndliga tröjan som vi bara måste ha, men som vi tvingas avstå från att köpa efter en snabb titt i en tom plånbok. I det här fallet är det inkomsten (eller förmögenheten) som begränsar vad vi kan köpa. Enkelt uttryckt är det en stor skillnad mellan vad vi vill och vad vi kan köpa. Det borde inte komma som någon överraskning. Även för företag och till och med för länder finns det skillnader i vad de vill och vad de kan göra.
Skillnaden uppstår på grund av att de resurser som samhället har till sitt förfogande är begränsade, samtidigt som våra begär är näst intill obegränsade. Begäret kan betraktas som alla de varor och tjänster som samhällets aktörer eftertraktar inklusive mat, kläder, boende, olja, arbetskraft och alla andra varor och tjänster som förbättrar våra levnadsförhållande. Tyvärr är de resurser som används för att tillverka dessa varor och tjänster begränsade. Vi säger att resurserna är knappa. Det vill säga, det finns inte tillräckligt med resurser för att uppfylla allas begär och behov. Alternativt uttryckt innebär resursernas knapphet att vi ställs inför olika val. Ett hushåll med en begränsad inkomst måste kanske välja mellan en utlandssemester eller en ny tv; företaget måste välja mellan att anställa en person till eller att köpa en ny maskin; staten måste välja mellan en högre pension till pensionärerna eller ett högre anslag till skolan. Våra resurser räcker helt enkelt inte till för att tillfredsställa alla begär.
Det är konflikten mellan de obegränsade begären och de begränsande resurserna som ger upphov till resursernas knapphet. Det är i dessa konflikter som de flesta ekonomiska problem uppstår. På grund av knappheten tvingas individer att välja mellan olika alternativ. Oftast består valen i att balansera nyttan av att få mer av någonting och kostnaden för att avstå från något annat. Varje val en individ gör innebär att han eller hon måste försaka någonting annat. Ekonomer använder sig av begreppet alternativkostnad för att belysa hur resursernas knapphet innebär en kostnad när individerna gör
sina val. Alternativkostnaden för ett givet val är det alternativ som försakas på grund av valet. Om en individ till exempel måste välja mellan en apelsin och ett äpple och väljer apelsinen, är äpplet alternativkostnaden. I kapitel 11 kommer vi mer ingående att studera begreppet alternativkostnad.
Resursernas knapphet innebär att vi är begränsade i våra produktions- och konsumtionsval och därmed också i vilka av våra begär vi kan tillfredsställa. Knappheten innebär att inget samhälle har tillräckligt med resurser för att tillverka alla de varor och tjänster som är nödvändiga för att tillfredsställa alla individers alla begär. Resursernas knapphet genomsyrar hela ekonomin. Nationalekonomi är den vetenskap som metodiskt försöker beskriva hur fördelningen av begränsade resurser fungerar för att tillfredsställa obegränsade begär. Generellt kan ämnet nationalekonomi delas in i två grenar: makroekonomi och mikroekonomi. Inom mikroekonomin studerar man det ekonomiska beteendet hos enskilda individer och företag. Man analyserar också beteenden hos enskilda hushåll, industrisektorer, marknader, fackföreningar och handelsorganisationer. Inom makroekonomin studerar man, som prefixet antyder, hur en nationell ekonomi fungerar. Grundläggande frågeställningar berör till exempel nationella inkomst- och prisnivåer, arbetslöshet, inflation, räntor och hur konjunkturcykler påverkar ett lands ekonomi. Detta är givetvis en förenkling av skillnaden mellan mikro- och makroekonomi, men den kan fungera som en fingervisning.
Det finns tre grundläggande frågor som varje ekonomiskt system måste besvara:
■ Vilka varor och tjänster ska tillverkas, och i vilka kvantiteter?
■ Vem ska tillverka varorna och tjänsterna, och hur ska de tillverkas?
■ Vem ska konsumera varorna och tjänsterna?
Med hjälp av mikroekonomisk teori försöker vi svara på dessa frågor genom att studera beteendet hos enskilda ekonomiska aktörer. Mikroekonomisk teori ger svar på frågor om hur enskilda konsumenter och producenter fattar sina konsumtions- och produktionsbeslut. Mikroekonomisk teori kan också användas för att analysera statens roll i ett ekonomiskt system och hur olika styrmedel påverkar olika marknader. Mikroekonomisk teori kan därför hjälpa oss att analysera och förstå många av de frågeställningar som möter samhället i dag.
1.1 Att tänka kritiskt
Kritiskt tänkande, eller kritisk reflektion som det också kan kallas, är ett begrepp som många talar om men få egentligen preciserar. Begreppet används till vardags och bör inta en central plats i alla akademiska utbild-
ningar. Oavsett om man arbetar eller studerar till nationalekonom, lärare, kemist, fysiker eller läkare behöver vi utveckla vår förmåga att tänka kritiskt. Vad menar vi med kritiskt tänkande? Vad innebär det att ha ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och värderingar? I grunden handlar det om att söka efter nya och bättre lösningar på ekonomiska problem. I många avseenden handlar det om att granska vedertagna ”sanningar” och föreslå alternativa lösningar. Det har alltså ett positivt syfte. Ett kritiskt förhållningssätt betyder inte att man är emot något (som ”att vara kritisk” normalt betyder i vardagstal). I stället bygger kritiskt tänkande på att man ska lära sig att bedöma betydelsen och relevansen av observationer, uttryck eller argument. Det kritiska tänkandet kan betraktas som en metod att mångsidigt pröva kunskap, färdigheter och värderingar för att finna sådana förhållanden och processer som kan ge ett annat resultat än det redovisade. Kritiskt tänkande utgår ifrån att våra kunskaper och levnadsvillkor är hypotetiska, det vill säga de är möjliga att förändra och förbättra. Vi lever inte i en förutbestämd värld utan i en föränderlig värld som vi själva kan påverka. Kunskap och värderingar behöver därför prövas, exempelvis genom att reflektera i diskussioner, i skriftlig form eller genom experiment. Kritiskt tänkande är ett sätt att vidga och fördjupa kunskap och att lägga grunden för förbättringar genom förändringar. Kritiskt tänkande är en förutsättning för att du ska lyckas med dina studier och en färdighet som du kommer att ha stor nytta av efter studietiden.
Genom att utveckla det kritiska tänkandet lär du dig att skilja fakta från åsikter, resonera utifrån alternativa försättningar, förstå underliggande premisser och utvärdera dessa med informerade och motiverade förklaringar. Med andra ord är det viktigt att du som blivande akademiker kan ifrågasätta antaganden, syntetisera information, utvärdera bevis, dra slutsatser och formulera motiverade argument. Kritiskt tänkande förbättras dock inte utan träning, varför det är viktigt att du utmanar dig själv genom att besvara frågor och lösa problem som du stöter på under utbildningen såväl som under din vardag. Mycket av universitetsundervisningen baseras också på övningar. Du förväntas under utbildningen söka efter, ta ställning till och lära dig en betydande mängd ny kunskap. Du förväntas också bearbeta information i olika former och dokumentera den i skrift eller muntlig framställning. Din förmåga att självständigt söka kunskap, analysera problem och att tänka kritiskt är något denna bok försöker stimulera.
Går det att lära sig tänka kritiskt med hjälp av nationalekonomiska teorier och metoder? Som i många andra vetenskapliga ämnen är logiskt tänkande centralt i nationalekonomi. Teoribildningen ger en struktur och ram kring vilken det kritiska tänkandet kan utvecklas. Det är därmed redan på intro-
ducerande kursnivå nödvändigt att träna på att resonera kritiskt och dra slutsatser. En viktig del av inlärningen är att lära sig använda språket på ett lämpligt sätt i resonemang och hypoteser. När du tar del av nationalekonomiska teorier, metoder och analyser märker du att ekonomer använder olika språkliga redskap för att stödja vissa ståndpunkter. Att lära sig dessa redskap är värdefullt för förmågan att tänka kritiskt. Det gör att du kan ställa dig över själva argumentationen och tänka på hur resonemanget är upplagt. Ett sätt att undvika partiskhet är att medvetet försöka skapa balans mellan olika sidor i resonemanget. Även med olika förutsättningar och förkunskaper är det viktigt att tidigt i utbildningen träna på att ställa kritiska frågor om exempelvis hållbarheten i slutsatser och antaganden. Ju längre du kommer i studierna, desto viktigare är det att kunna analysera ekonomiska samband, komma fram till en slutsats och belägga den med relevanta fakta. Det är inte längre fråga om att bara återge fakta, i synnerhet om arbetet ska resultera i en projektrapport eller uppsats. Om du förstår den underliggande processen bättre är det lättare att uppfylla de krav som ställs.
1.2 Det ekonomiska kretsloppet
Genom det ekonomiska kretsloppschemat i figur 1.1 kan vi enkelt illustrera strukturen på en marknadsekonomi. Vi kan dela in ekonomin i två sektorer: hushållssektorn, som inkluderar enskilda hushåll eller individer, och företagssektorn, som inkluderar enskilda företag eller industrisektorer. Varje sektor antas uppträda som en beslutsfattande enhet. Ibland används synonymerna ”konsument” och ”producent” för hushållet respektive företaget. Detta kan ibland vara förvirrande eftersom även företagen kan betraktas som konsumenter och hushållen som producenter när det gäller produktionsfaktorer.
Det ekonomiska kretsloppet visar hur hushållen uppträder som köpare av varor och tjänster och som säljare av produktionsfaktorer. Omvänt gäller att företagen köper produktionsfaktorer och säljer varor och tjänster. Detta kretslopp motsvaras också av ett pengaflöde (eller monetärt flöde som det också kallas). Ersättning till hushållen och företagen för utförda prestationer utgår inte in natura utan i kronor och ören. Från hushållen går alltså ett penningflöde till företagen som betalning för inköpta varor och tjänster. Från företagen går på motsvarande sätt ett penningflöde som ersättning för hushållens levererade faktorstjänster.
Den övre delen av figur 1.1 motsvaras av varumarknaderna, medan den undre delen representerar faktormarknaderna. Marknaden är den institutionella formen för transaktioner mellan köpare och säljare. Det är genom samspelet mellan köpare och säljare på marknaden som priser och omsatta
Hushållssektorn Företagssektorn
kvantiteter bestäms. Vi kan till exempel tala om bostadsmarknaden, oljemarknaden, arbetsmarknaden eller pappersmarknaden.
Den mikroekonomiska teori som vi ska studera baseras på förutsättningen att produktionsmedlen är privatägda. Vi utgår alltså från kapitalistiska produktionsförhållanden. Detta betyder dock inte att mikroekonomisk teori enbart kan användas för att studera kapitalistiska marknadsekonomier. Marknadsprissättning förutsätter inte privatägda produktionsmedel. Såväl teoretiska som empiriska resultat och praktiska erfarenheter visar att marknadsprisbildning kan förenas med kollektivt ägande av naturresurser och realkapital.
1.3 Ekonomiska system
Ett ekonomiskt system består av knappa resurser som kan användas till att tillverka en begränsad kvantitet varor och tjänster, en befolkning med obegränsade begär och en mekanism som allokerar (fördelar) resurserna mellan konkurrerande användningsområden. Ekonomiska system är komplexa och inkluderar producenter och konsumenter, både privata och offentliga, samt en rad institutioner som alla påverkar vad som ska tillverkas, hur det ska tillverkas och åt vem det ska tillverkas. Trots att varje land har ett unikt ekonomiskt system kan det vara pedagogiskt att dela in länderna i olika grupper efter deras utmärkande drag. Vanligtvis sker denna indelning i fyra grupper,
TABELL 1.1 indelning av ekonomiska system.
Privat ägande Kollektivt ägande
Centraliserade beslut Kapitalistisk planekonomi Socialistisk planekonomi
Decentraliserade beslut Kapitalistisk marknadsekonomi Socialistisk marknadsekonomi
beroende på hur ägandestrukturen ser ut och hur de ekonomiska besluten fattas. Tabell 1.1 visar hur indelningen av olika ekonomiska system kan se ut. Skillnaden mellan de ekonomiska systemen ligger i hur de ekonomiska besluten fattas och koordineras. De flesta verkliga ekonomiska system har dock inslag som ligger inom ramen för både planekonomi och marknadsekonomi och kallas blandekonomier. Kapitalistisk planekonomi existerar inte renodlat i något land i dag. Det ekonomiska systemet som existerade i Nazityskland är ett exempel på ett sådant system. Socialistisk marknadsekonomi är också ovanlig. Det bästa exemplet på detta system är det forna Jugoslavien. Kina kan också betraktas som en socialistisk marknadsekonomi.
MARKNADSEKONOMI
Sverige är en marknadsekonomi, vilket betyder att vi tror på ett ekonomiskt system med decentraliserat beslutsfattande. En marknadsekonomi fungerar så att individer och hushåll reagerar på prissignaler, samtidigt som marknaden skapar förutsättningar för en effektiv allokering av våra resurser. Hur effektivt en marknad kan allokera resurserna i ett samhälle beror på en rad faktorer, som utövandet av marknadsmakt (antingen av konsumenter eller producenter), ofullständig information eller på externa effekter. Om en marknad inte på ett fullgott sätt kan allokera samhällets resurser effektivt, kan ett marknadsmisslyckande uppstå. Om ett marknadsmisslyckande föreligger, finns det samhällsekonomiska motiv för statliga marknadsingripanden.
I en marknadsekonomi är det prismekanismen som bestämmer vad som tillverkas, hur det tillverkas och åt vem det tillverkas. Oftast medför prismekanismen att ekonomin fungerar effektivt, men det finns situationer där prismekanismen slutar fungera. Det är prismekanismen som utför uppgiften att koordinera alla decentraliserade konsumtions- och produktionsbeslut. Det var av denna anledning som Adam Smith beskrev prismekanismen som den osynliga handen som styr de ekonomiska aktiviteterna. Generellt har prismekanismen tre viktiga funktioner:
■ Prismekanismen överför information till konsumenter och producenter och hjälper dem med deras ekonomiska beslut.
DEN OFFENTLIGA SEKTORN I SVERIGE
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var den svenska bruttonationalprodukten (BNP) lika med 5 449 533 miljoner kronor under 2021 (uttryckt i löpande priser). Ett sätt att mäta den offentliga sektorns storlek är att beräkna hur stor andel av BNP som är offentliga utgifter finansierande via skatter. Tabellen anger skattekvoten i procent av BNP.
* Detta är preliminära årsuppgifter vid tryckning
Den offentliga sektorns storlek kan också mätas genom andelen sysselsatta. Enligt Ekonomifakta var sysselsättningen i Sverige fördelad mellan privat och offentlig sysselsättning enligt tabellen. Under år 2022 var 3 461 300 personer sysselsatta inom den privata sektorn och 1 466 600 personer i den offentliga sektorn.
Det finns olika förklaringar till att vi har en offentlig sektor. Dessa förklaringar har sin grund i nationalekonomiska och andra samhällsvetenskapliga teoribildningar.
Marknadsmisslyckanden är en förklaring till varför en offentlig sektor behövs. Dessa kommer att analyseras utförligt i bland annat kapitel 16, men kortfattat kan man säga att det finns situationer då en marknad inte själv kan åstadkomma en effektiv resursallokering. Detta kan bero på förekomsten av externa effekter. En extern effekt saknar ett marknadspris, varför den samhällsekonomiska och den privatekonomiska kostnaden kommer att skilja sig åt. Även kollektiva varor och asymmetrisk information kan ge upphov till marknadsmisslyckanden.
Public choice-teorin förklarar uppkomsten och existensen av en offentlig sektor genom antagandet att väljare vill maximera sin välfärd, politiker antalet röster och byråkrater storleken på förvaltningen. Som en konsekvens kommer politiker att anpassa politiken till medianväljarens preferenser. Därmed missgynnas individer som har andra preferenser.
Slutligen finns det olika normativa perspektiv som kan förklara varför vi har en offentlig sektor. De normativa åsikterna varierar, men den offentliga sektorn är tänkt att fungera som det verktyg som ska driva samhället mot önskade mål.
Robert Lundmark är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Han har i sin forskning främst intresserat sig för frågor inom naturresursekonomi med speciellt fokus på skogsbaserade näringar och produkter
Mikroekonomi
Mikroekonomisk teori och tillämpning introducerar ämnet mikroekonomi på ett pedagogiskt och illustrativt sätt. Mikroekonomi är det vetenskapsområde som analyserar hur marknader för olika varor eller tjänster fungerar. Boken presenterar grundläggande begrepp, förhållanden och teorier som ligger till grund för hur individer eller hushåll fattar sina konsumtionsbeslut. Till detta kopplas hur företag fattar sina produktionsbeslut, det vill säga vad som ska produceras och hur det produceras.
Innehållet i boken är uppbyggt kring hushållen och företagen som utgör huvudaktörerna i en ekonomi och förklarar de analytiska verktyg som används av nationalekonomer för att besvara många av de ekonomiska frågor som samhället ställs inför. Boken inleds med en övergripande diskussion av marknadens roll i en ekonomi för att sedan ge en djupare förklaring till marknadsaktörernas beteenden. Olika marknadsformer analyseras och uppkomsten av olika marknadsmisslyckanden diskuteras. De mer teoretiska avsnitten blandas med tilllämpningar för att förtydliga och visa på olika områden där mikroekonomi kan användas för att förklara ekonomiska fenomen. I denna fjärde upplagan har flera kapitel revideras med förtydliganden, korrigeringar och utökningar. Datan i statistiska tillämpningar har uppdaterats. Flertalet figurer och diagram har omarbetats för att förtydliga deras budskap. Boken lämpar sig för grundläggande kurser inom mikroekonomi men kan med fördel även läsas av den som vill skaffa sig en bättre förståelse för ämnet.