9789144172439

EN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG INTRODUKTION TILL BITCOIN

OCH KRYPTOVALUTOR

Oskar Broberg Viktor Elliot (red.)

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45702

ISBN 978-91-44-17243-9

Upplaga 1:1

©Författarna och Studentlitteratur 2023

studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Henrik Hast

Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia

Omslagsbild: Hanna Järgenstedt

Printed by Latgales Druka, Latvia 2023

INNEHÅLL

FÖRORD 7

FÖRFATTARPRESENTATIONER 9

01 / Kryptovalutor – en introduktion 11

OSKAR BROBERG & VIKTOR ELLIOT

Vadå krypto? 11

Ett samhällsvetenskapligt perspektiv 16

Avgränsningar 28

Referenser 28

02 / Kryptovalutor – ett historiskt perspektiv 31

OSKAR BROBERG & MARCUS GIANNESCHI

Inledning 32

Industrialisering, dagspress och guldmyntfot 32

Nationalstater, etermedier och Bretton Woods 35

Finansialisering, internet och cypherpunkare 38

Global finanskris, web 2.0 och bitcoin 42

Tillgångsinflation, DeFi och löftet om web3 46

Avslutning 53

Referenser 54

03 / Kryptovalutor, så funkar de 57

ANDREAS NILSSON

Inledning 57

Köp och förvar av bitcoin – ett exempel 58

Så fungerar bitcoin och andra kryptovalutor 60

Teknologier 60

Komponenter 64

Aktörer 67

Styrning 69

Andra användningsområden för krypto 73

Referenser 76

04 / Kryptovalutor – energiförbrukning och miljöeffekter 79

ERIK AGRELL

Inledning 79

Elförbrukning 80

Klimatavtryck 83

Jämförelser 85

Trender och utveckling 2009–2022 87

Ett livscykelperspektiv 91

Alternativ till proof-of-work 93

Avslutning 94

Referenser 96

05 / Den framväxande marknaden för kryptovalutor 99

VIKTOR ELLIOT

Inledning 100

Dagens kryptomarknader 108

Finansrelaterad forskning om kryptovalutor 113

Avslutning 115

Referenser 116

06 / Internationell reglering av kryptomarknaden 119

GABRIEL SÖDERBERG

Inledning 119

Varför internationell reglering? 121

Vilka nationella regleringsinitiativ har tagits? 122

Hur ser den internationella regleringsdiskussionen ut? 126

Avslutning 128

Referenser 131

07 / Kryptovalutor som betalningsmetod 133

MAGNUS WILLESSON

Inledning 134

Vad påverkar valet av betalningsmetod? 136

Förutsättningar för att använda sig av en viss betalningsmetod 137

Tillgänglighet och begränsningar till olika betalningsmetoder 138

Beslut om användning av olika betalningsmetoder 142

Kryptobaserade betalningar 145

Avslutning 151

Referenser 153

08 / Kryptokontrakt 155

KRISTOFFER SCHOLLIN

Juridik och teknik 155

Utmaning 1: Kryptokonst på blockkedjan 158

Utmaning 2: Pengar eller något annat? 162

Utmaning 3: Smarta kontrakt 166

Referenser 174

09 / Kryptovalutor och politisk filosofi 177

JOAKIM SANDBERG

Inledning 177

Kryptovalutor och frihet 179

Kryptovalutornas sociala konsekvenser 182

Kryptovalutor och jämlikhet 184

Olika förutsättningar i olika länder 186

Avslutning 188

Referenser 190

10 / Kryptovalutor: ett fönster till samtiden 193

OSKAR BROBERG & VIKTOR ELLIOT

Tre reflektioner om kryptovalutor i samtiden 193

Individen och kollektivet 194

Pengar och synen på framgång 197

Vår fysiska och digitala värld 198

REGISTER 201

OSKAR BROBERG & VIKTOR ELLIOT

Kryptovalutor – en introduktion

Kryptografi, blockkedjor, hashing, mining, smarta kontrakt, NFT:er, decentraliserad finans, kryptocertifikat – kryptovärldens begrepp är många och upplevs ofta som komplicerade. Kanske är det också något kring dessa begrepp som mystifierar och gör ämnet såväl spännande som svårgenomträngligt. Är det kanske också därför som denna del av finansvärlden ofta jämförs med kaninhålet i Alice i Underlandet?

När man väl har trillat ner är det synnerligen svårt att ta sig upp igen. I detta kapitel kommer vi att förklara några grundläggande begrepp i syfte att öppna upp för viktiga frågor om kryptovalutors plats i samtiden. Samtidigt ger en sådan grund också möjligheten att göra vissa viktiga avgränsningar. Med hjälp av dessa begrepp, frågor och avgränsningar hoppas vi kunna bereda marken för efterföljande kapitel.

Vadå krypto?

Detta är en bok om kryptovalutor. Prefixet – krypto – härstammar från grekiskans ”gömd” och det har under lång tid använts inom kryptografin för kommunikation som har utformats för att undanhålla information från obehöriga. Detta är ett område som många känner igen från populärhistoriska skildringar av till exempel andra

världskriget, där koder spelade stor roll för den militära kommunikationen. Men det är också ett akademiskt kunskapsområde, kryptologi, med stora användningsområden inom exempelvis datasäkerhet.

Under de senaste tio åren har det skett något med ordets användning, både i Sverige och i världen i stort. Innan 2010 användes ordet krypto i traditionella svenska medier oftast för att beteckna en speciell form av korsord, men under 2010 ­talet började det alltmer att användas som ett paraplybegrepp för olika finansiella fenomen som på något sätt hade koppling till kryptovalutor och blockkedjeteknik (se förklaring i kapitel 3). Den nya betydelsen blev först populär i nischade internetforum i gränslandet mellan teknik och finans, men efter 2015 spred sig användningen alltmer till traditionella medier, i takt med stigande marknadsvärderingar av och återkommande bedrägerier med kryptovalutor. Vid ingången till 2022 hade begreppet krypto blivit allmängods. De flesta visste då att bitcoin var världens högst värderade kryptovaluta och många hade hört talas om non-fungible tokens, NFT:er, men utan att riktigt fatta hur en JPEG ­ fil egentligen kunde värderas till de astronomiska summor det pratades om i media (mer om det i kapitel 3 och 8).

För många, som inte hade stött på krypteringsalgoritmer tidigare, framstod ordet krypto som nytt, men för dem som hade bakgrund inom kryptologi framstod den nya användningen av begreppet snarare som en kapning.

Vad saker och ting kallas är viktigt och man kan ofta få en djupare förståelse för ett fenomen om man ser till hur begrepp förändras över tid. Det kan vara många olika intressenter som vill påverka vilka begrepp som blir dominerande. Fram till 2013 pratade reglerande myndigheter runt om i världen oftast om ”bitcoin”, sedan övergick man till att prata om ”virtuella valutor” och efter 2016 har det blivit allt vanligare att prata om olika former av ” digitala tillgångar”. Detta speglar både användningen av de nya finansiella instrumenten och den strategi som myndigheter runt om i världen har haft för att börja reglera området (se kapitel 6). Det mer svep­

ande begreppet ”krypto” har i detta sammanhang blivit ett sätt att tala om kryptovalutor på ett mindre tekniskt och mer populärkulturellt sätt i media – en typ av användning som också är central om man vill förstå kryptovalutornas stora genombrott under 2010talets andra hälft (se kapitel 2).

I denna bok fokuserar vi på kryptovalutor med bitcoin som huvudexempel, men eftersom kryptovalutor till sin konstruktion överskrider många olika gränser riskerar begreppet att man begränsar tanken till att bara prata i termer av valutor. I många sammanhang är det till och med direkt felaktigt att prata om kryptorelaterade finansiella instrument som valutor. Dessutom finns stora tekniska och ekonomiska skillnader mellan exempelvis bitcoin och dess främsta utmanare ether, men också mellan bitcoin och så kallade stablecoins som tether. Vi kommer att återkomma till dessa skillnader på flera ställen i boken, men oftast med bitcoin som utgångspunkt.

Ett av de vanligaste påståendena kring kryptovalutor är att dessa kommer att förändra det finansiella systemet i grunden och slå ut etablerade finansiella aktörer som banker och försäkringsbolag. Men vilka är egentligen de främsta användningsområdena för kryptovalutor idag och i en mer diffus framtid? Det kanske mest uppenbara användningsområdet är som nytt betalningsmedel. Rent teoretiskt finns det uppenbara fördelar med ett digitalt betalningsmedel och de flesta centralbanker utforskar möjligheterna kring olika typer av digitala valutor. I Sverige har e ­kronan, alltså Sveriges Riksbanks tilltänka digitala valuta, fått relativt stor uppmärksamhet. Samtidigt har majoriteten av dagens kryptovalutor fortfarande stora praktiska nackdelar och det är fortfarande få individer som använder kryptovalutor som ett alternativt betalningsmedel (se nedan och kapitel 7).

Ett annat potentiellt användningsområde är som en digital motsvarighet till guld . Egenskaper såsom en begränsad mängd som inte kan utökas med hjälp av kemi (guld) eller teknik (bitcoin) och att det är kostsamt att producera förknippas ofta med kryptovalutor och särskilt med bitcoin. Tanken med detta användningsområde är

att bitcoin ska kunna fungera som ett alternativt tillgångsslag för investerare som vill bredda sin portfölj och inte vara låsta till andra valutors koppling till nationell politik (se kapitel 2).

Samtidigt har kryptovalutor också börjat påverka en lång rad marknader utanför valutaområdet, genom att tekniken öppnade upp för att hantera ekonomiska värden och finansiella flöden på nya sätt i en alltmer digitaliserad värld. Ett sådant område är möjligheten att upprätta så kallade smarta kontrakt, vilket öppnar för att lagra information på ett decentraliserat sätt med hjälp av kryptografiska metoder (se kapitel 8).

Eftersom användningsområdena skiftar och ständigt utvecklas kommer vi i den här boken omväxlande att prata om bitcoin, kryptovalutor, kryptotillgångar och krypto. Kryptovalutor är det begrepp som är mest utbrett, åtminstone än så länge. Kryptotillgångar är det begrepp som kanske bäst beskriver fenomenet, eftersom den huvudsakliga användningen för merparten av de som köper och säljer dessa instrument är kort­ eller långsiktig investering. Krypto är det mest generiska begreppet och omfattar alla de olika typer av faktiska och tänkta användningsområden som kryptovalutor spänner över.

Under våren 2022 omnämndes kryptovalutor som en geopolitisk variabel vid Rysslands invasion av Ukraina. I traditionella medier runt om i världen bjöds experter på kryptovalutor in för att diskutera i vilken utsträckning auktoritära regimer kunde komma undan finansiella sanktioner genom att använda bitcoin. Men trots den stora mediala uppmärksamheten som kryptovalutor har fått under senare år är det viktigt att komma ihåg att det fortfarande är en begränsad del av befolkningen som faktiskt handlar med kryptovalutor och ännu färre som använder det för andra ändamål än som en investering. I Internetstiftelsens (2022) årliga rapport om svenskarnas internetvanor noteras att cirka sex procent av svenskarna hade handlat med kryptovalutor under det senaste året och den stora majoriteten av dessa var unga män. Makarov och Schoar (2021) konstaterar att det framför allt är bitcoin som investeringstillgång,

snarare än som betalningsmedel, som är huvudskälet till de transaktioner som utförs. Makarov och Schoar visar också att den totala transaktionsvolymen är kraftigt uppblåst, eftersom 90 procent av alla bitcointransaktioner involverar överföringar mellan egna konton. Skälen till dessa ”tomma” transaktioner är dels användares vilja att behålla sin anonymitet, dels den tekniska designen av bitcoinprotokollet.1

Kryptovalutor som ett Exceldokument

Kryptovalutor öppnar således dörren till en rad olika möjliga användningsområden, men vi börjar här med en mycket kort förklaring av krypto som valuta. En kryptovaluta är en valuta som bara finns digitalt och därför blir bilder på fysiska bitcoins direkt vilseledande.

Ett enkelt sätt att tänka på en kryptovaluta är som ett stort Exceldokument, där kolumnerna utgörs av konton (där de faktiska kontoinnehavarna är anonyma) och raderna utgörs av transaktioner. Det äldre svenska ordet för denna typ av centralt äganderegister

är liggare och det är också därför som denna teknologi på engelska kallas för distributed ledger technology (DLT).

När en transaktion genomförs tillförs en ny rad där transaktionen noteras, det vill säga pengar flyttas från konto A till konto B. Poängen är att denna Excelfil saknar en central instans. Det finns alltså ingen central bitcoinserver, tvärtom är bitcoins Excelfil distribuerad och identiska kopior finns på tusentals datorer världen över – detta för att det ska vara svårt att föra in felaktiga transaktioner i Excelfilen, till exempel föra alla pengar till konto C. Anledningen till prefixet krypto ­ är att man använder kryptografiska metoder för

1 En bitcoinadress innehåller inte ett saldo, utan endast transaktionshistoriken. Man kan också bara betala ut samma (eller adderade) summor som man har fått inbetalt. Detta innebär att om ett konto har fått 5 och 7 bitcoins överförda till sig och sedan vill betala ut 8 bitcoins måste kontoägaren betala ut både 5:an och 7:an samtidig. Det innebär att transaktionen kommer att vara 8 till ett konto och 4 tillbaka till det egna kontot, vilket skapar stora mängder tomma transaktioner.

att garantera att det bara är rätt transaktioner som i slutändan förs in i Excelfilen. Det finns idag tusentals olika kryptovalutor och de fungerar alla olika när det gäller hur nya pengar tillförs systemet, vilka specifika kryptografiska metoder som används och i vilken utsträckning det finns ett företag eller annan aktör som kontrollerar kryptovalutan.

En viktig slutsats av detta är att en kryptovaluta som bitcoin inte representerar något annat utanför sig själv. Att äga en bitcoin är att förfoga över ett digitalt ägandebevis på en bitcoin. Så länge ett sådant ägandebevis är svårt att förfalska, och så länge många människor världen över tycker att det är värdefullt, betingar bitcoin ett högt marknadspris. Detta kan låta som en skakig grund att bygga en valuta på, men som vi återkommer till i kapitel 2 är det inte alldeles olikt hur pengar oftast har fungerat genom historien.

Ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Bokens kapitel är tänkta att kunna läsas vart och ett för sig. Samtidigt drivs vi av idén och ambitionen att läsaren ska förstå kryptovalutor på ett djupare plan, varför vi angriper ämnet från olika perspektiv som läggs bredvid varandra. Kan man då säga att det finns en gemensam analytisk modell för samtliga kapitel i boken?

Svaret är nja. Man kan å ena sidan svara nej på den frågan eftersom idén med boken är att låta olika ämnesmässiga ingångar komplettera varandra, vilket innebär att vi använder vissa begrepp och teoretiska ingångar som är specifika för respektive ämne. Man kan å andra sidan svara ja på frågan eftersom vi tänker oss att det finns några övergripande teman som är gemensamma för de olika kapitlen.

Dessa formar den referensram som vi använder för att tala om kryptovalutor. Vi har därför kokat ner bokens utgångspunkt till sex teman och förändringsprocesser som vi uppfattar som centrala för en läsare som vill lära sig mer om och reflektera över kryptovalutor: pengar, institutioner, entreprenörskap, digitalisering, finansialisering och decentralisering,

p engar

Det första temat är alltså pengar, men vad är pengar egentligen? Eftersom vi alla använder pengar i vår vardag har vi alla en intuitiv förståelse av vad pengar är, samtidigt som det är lätt att bli svarslös om man skulle bli ombedd att definiera pengar (Ahnland & Ögren 2020). Ett sätt att svara på frågan är att pengar är ett sätt att förvara den köpkraft vi inte behöver för ögonblicket, i en form som vi förväntar oss att vi enkelt kan översätta till köpkraft när vi vill i framtiden. En sådan definition sätter alltså fingret på pengar som förväntad köpkraft – att det vi kallar för pengar ska fungera som en slags omvandlare av värde i tid och rum. Att fungera som en värdeomvandlare i rummet innebär exempelvis att pengar i form av sedlar och mynt är lättare att ta med sig på en lång resa jämfört med porslin eller timmer. Att fungera som en värdeomvandlare i tiden innebär att pengarna förväntas behålla sin köpkraft över tid. Det där sista är dock långt ifrån självklart. Eftersom framtiden är osäker finns det alltid ett mått av risk när det gäller pengars förmåga att fungera som en omvandlare av värde över tid. Genom historien finns många exempel på när regenter har valt att skapa nya pengar för att finansiera sin krigföring, med följd att förtroendet och värdet av pengarna har rasat. Pengars värde är därmed alltid nära knutet till frågan om förtroende och hur detta förtroende byggs upp och vidmakthålls (Broberg 2006).

För att pengar ska fungera som förväntad köpkraft krävs två olika typer av förtroende. För det första krävs det att de som ska använda pengarna verkligen förstår och litar på att pengarna kan uppfylla de funktioner som man förväntar sig, såsom mobila över föringar via Swish och mobilt bank­id. Detta kan vi kalla för funktionsförtroende. Det kan låta trivialt när det gäller pengar som vi redan har vant oss vid, men när det gäller nya former av pengar är det en stor utmaning för de nya pengarnas förespråkare att förklara nyttan och att skapa funktionsförtroende för den nya sortens pengar.

För det andra krävs att de som ska använda pengarna litar på de institutioner som ligger bakom och upprätthåller pengarnas

EN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG INTRODUKTION TILL

BITCOIN OCH KRYPTOVALUTOR

En samhällsvetenskaplig introduktion till bitcoin och kryptovalutor är ett samarbete mellan forskare och lärare från en rad olika akademiska discipliner. Boken är som titeln indikerar avsedd att ge en bred ingång till kryptovalutor och dess roll i samtiden med syfte att ge en nyanserad bild av detta samhällsfenomen, för att balansera den bitvis polariserade debatten om bitcoin och andra kryptovalutor. Kryptovalutor berör många av 2000-talets stora samhällsutmaningar och bokens innehåll kan därför bäst beskrivas som en kryptovalutabaserad skildring av samtidens utmaningar inom finans, juridik, etik och politik samt global energianvändning och digitalisering. Du som läsare behöver inga tidigare kunskaper om kryptovalutor, men om du vid något tillfälle har intresserat dig för kryptovärldens mysterier kan boken förhoppningsvis erbjuda nya perspektiv.

Boken riktar sig till studenter och lärare på svenska högskolor, men även till andra med ett intresse för hur ekonomi och teknik formar samhällsutvecklingen.

studentlitteratur.se