9789144168074

ÄVENTYR I FÖRSKOLEKLASSEN

Lärarpaket – Tryckt + Digitalt

LÄS OCH PROVA

LÄRARPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

ÄVENTYR I FÖRSKOLEKLASSEN

Lärarpaket – Tryckt + Digitalt

Äventyr i förskoleklassen är ett heltäckande basläromedel från Finland. En berättelse om Vildfikonens förskoleklass och en berättelse om fyra myrors matematikäventyr kombineras med strukturerad och flexibel undervisning i svenska och matematik. Det blir ett spännande och utvecklande arbete för både dig och dina elever.

Lägg till ett lekfullt inslag av engelska, så kan äventyret börja!

LÄRARHANDLEDNING

Den tryckta lärarhandledningen innehåller lektionsplaneringar för svenska och matematik, rörelselekar samt tips till skapande arbete. Lektionsplaneringarna genomsyras av användande av digitala verktyg, utomhuspedagogik samt träning i sociala färdigheter.

Tillgång till den tryckta lärarhandledningen som e-bok där du kan söka i texten, anteckna och göra överstrykningar.

DIGITALA RESURSER

De digitala resurserna innehåller inlästa berättelser, samtalsbilderna ur elevboken som förberedda genomgångar samt kopieringsunderla.

Innehåller kopieringsunderlag och förberedda genomgångar.

Äventyr i förskoleklassen

LÄRAR­HANDLEDNING

SPRÅK OCH MATEMATIK

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40323

ISBN 978-91-44-16807-4

Upplaga 1:3

© 2020 Författarna och Studentlitteratur AB

Finska originalets titel: Seikkailujen Eskari – Opettajan opas

© 2016 Siri Kolu, Kati Lassila, Virpi Marttila, Minna Salminen och Publishing Company Otava, Helsingfors

Illustrationer: Johanna Lumme, Heli Pukki

Foton: s. 9: Virpi Mattila, s. 217, 258–261: Marja Viskari

Översättning: Ville Hopponen

Nyskrivna rim: Jessica Olefeldt

5�

8�

Äventyr i förskoleklassen

Elevpaket

Elevbok

I elevboken arbetar man med att utveckla elevernas intresse för sin omvärld, skapa relationer utifrån ett empatiskt förhållningssätt samt förstå hur val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling. I språkdelen arbetar man med språklig medvetenhet, visuella övningar och en första kontakt med bokstäverna.

När man vänder på elevboken finns det en matematikdel. Här utvecklas elevernas matematiska tänkande med hjälp av uppgifter som övar bl.a. lägesbegrepp, jämförelse, klassificering och mönster. Förutom detta får eleverna möta problemlösning, geometri samt tids- och talbegrepp på ett allsidigt sätt.

Digitalt läromedel

Det digitala läromedlet följer med elevboken. Eleverna kan göra digitala övningar som övar begrepp på svenska och ger en första kontakt med samma ord på engelska, samt lyssna på berättelserna. Elevboken finns inläst med textföljning.

Lärarpaket

Lärarhandledning

Lärarhandledningen innehåller berättelserna till varje kapitel, elevbokens uppslag med facit samt instruktioner för hur man arbetar med elevboken. Den erbjuder också en mängd aktiviteter som anknyter till innehållet i elevboken, och som täcker det centrala innehållet i läroplanen för förskoleklassen. Aktiviteterna avslutas med en översikt som visar vad de svarar mot i läroplanen samt kartläggningen Hitta språket.

Digitala resurser

Lärarpaketets digitala resurser följer med lärarhandledningen. De digitala resurserna innehåller förberedda genomgångar till arbetet med elevbokens innehåll, en första kontakt med engelska ord på ett lekfullt sätt i förberedda genomgångar, samt kopieringsunderlag.

Presentation av figurerna

I Äventyr i förskoleklassen får vi möta barnen i Fikongläntan som går i Vildfikonens förskoleklass. Klassen håller till i ett tåg i förskoleklasstunnelbanan, som tar dem till nya äventyr i skogen. Under året i förskoleklass funderar Vildfikonen på mysteriet med den mystiska Tjutaren samt hur man kan få Vildminkarna i Skällby att förstå vikten av vänskap.

Texas är en igelkott med ett stort hjärta. För honom är året i förskoleklass ett stort äventyr. När andra igelkottar går i ide håller förskoleklasspirret Texas och hans föräldrar vakna.

Alma är en kvick och nyfiken ekorre, som får en riktig vän i Texas. Hon betraktar världen genom att fånga den på bild med sin kamera. Alma har en hemlighet: hon lider av höjdskräck. Kan klasskamraterna kanske hjälpa henne?

Kalle tycker om att klä sig fint. Under sitt år i förskoleklassen lär Kalle sig att man alltid kan lita på vänners hjälp.

Fanny är enda barnet i sin familj och ser mycket fram emot de skapande aktiviteterna och lekarna i skolan.

Henrik är ett gott exempel på hur allting inte är vad det verkar vara vid en första anblick. Han är en berguvsunge som är mycket lojal mot sina vänner.

Kajsas gåva till klassen är en flyttfågels perspektiv.

Hur är det att ha ett hem i två olika länder? Vintertid har klassen en egen utrikeskorrespondent!

Malla , Milli och Mio är mustrillingar. Malla med rosa rosett och Milli med gul rosett gör allt tillsammans tills de en dag upptäcker att olikhet också kan vara bra. Mio är snäll och gillar när det händer roliga saker.

Lisa är Vildfikonens lärare. Hon tycker att det är härligt att utforska världen tillsammans med klassen.

Elevpaketets struktur

Undervisning som ger allsidig utveckling och lärande

Utgångspunkten för Äventyr i förskoleklassen är en varierad undervisning. Efter aktiviteter, undersökningar, par- och grupparbeten samt diskussioner blir det tydligt för eleven, dig som lärare och för vårdnadshavarna vad hen har lärt sig i arbetet med elevbokens uppgifter.

Elevbokens uppgifter kombineras med andra aktiviteter, bl.a. lärarpaketets aktiviteter och digitala resurser. Många av uppgifterna i boken utförs parvis eller i små grupper med hjälp av konkreta redskap.

I bokens språkdel finns åtta kapitel. Varje kapitel inleds med en stor bild och en tillhörande längre berättelse. På det inledande uppslaget övar man bl.a. på att läsa bilden (1), arbeta med rim i ramsor (2), och meningar (3). För de elever som redan kan läsa finns det också en läsuppgift (4) som knyter an till bilden. Hänvisningen till det digitala läromedlet leder till en inläsning av berättelsen och digitala övningar där eleven kan öva på ord och begrepp samt få en första kon -

4. Återvinning är ett äventyr

takt med engelska ord (5). Efter det inledande uppslaget följer tre uppslag med uppgifter, där ämnena på den vänstra sidan växelvis är Jag och vi, Jag och känslorna eller Jag och min omgivning. På vänstersidan finns också en bild som anknyter till uppslagets berättelse. (6) På högersidorna bekantar man sig med en versal bokstav. I olika uppgifter övar eleverna på att lyssna efter språkljud (7), att uppfatta bokstaven visuellt (8) och att forma versalen. Innan man formar bokstaven (9) fyller man i den på motorikraden (10), där bilden ger stöd för bokstavens form och bildens initialljud. Till motorikraden hör också en uppgift som anknyter till matematik eller observationsförmåga och som presenteras i lärarhandledningen. Hänvisningen till det digitala läromedlet (11) leder till två återkommande övningstyper: Para ihop och Hitta bokstaven. Det första kapitlet skiljer sig från ovanstående struktur. I det första kapitlet ligger fokus på att börja i förskoleklass, känna tillhörighet och trygghet i gruppen och på goda kamratrelationer.

LISTEN IN ENGLISH.

ÖVA PÅ ORD.

LYSSNA PÅ BERÄTTELSEN.

I uppgifterna på Jag och min omgivning-sidorna läggs en grund för elevernas naturintresse. Gemensamt utforskar man, ställer frågor om och upptäcker naturen samt bekantar sig med växter och djur. En väsentlig del av utomhuspedagogik är erfarenheter av naturen med hjälp av alla sinnen. Många av de aktiviteter och uppgifter som ingår i läromedlet använder naturen som lärandemiljö. De aktiviteter som kan utföras i naturen har markerats med en natursymbol.

Med hjälp av uppgifterna på Jag och känslorna-sidorna övar eleverna på att känna igen och sätta namn på känslor samt fundera på hur känslorna påverkar det egna agerandet i vardagliga situationer. Man övar också på att agera kamratligt och ansvarsfullt samt att konstruktivt lösa konfliktsituationer.

Med hjälp av uppgifterna på Jag och vi-sidorna läggs en grund för en livsstil som främjar hälsa och välbefinnande. Med hjälp av uppgifterna lär man sig att ta hand om sig själv samt vardagsfärdigheter. Centrala ämnesområden är rörelse, mat, konsumtion, hälsa och säkerhet.

Matematiksidorna

På baksidan av elevboken finns matematikdelen, så att du kan lägga upp matematikunder visningen utifrån klassens förutsättningar. I de korta matematikberättelserna är figurerna myror, och därför påverkar undervisningen i matematiken inte innehållet i språkdelens berättelse om en förskoleklass. På samma sätt som i resten av boken, gör eleverna uppgifterna på matematiksidorna först när man har lekt, undersökt, byggt och utfört olika aktiviteter tillsammans. För varje matematiksida finns i lärarhandledningen tre sidor med lektionsplaneringar och förslag till aktiviteter.

1. Rita vägen med ord som börjar med O

2. Måla.

LYSSNA PÅ BERÄTTELSEN.

2� Mysteriet med Tjutaren

Kapitlets innehåll

• Känslor: spänning, rädsla och sorg

• Hösten och skördesäsongen

• Hälsosam mat

• Bildläsning

• Rim

• Bokstäverna A, S, I

Kapitlets aktiviteter

s. 10–11

Lek: Elever i knut

Låt eleverna stå i en ring, sträcka ut sina händer, sluta ögonen och gå in i mitten av ringen i en tät klunga. Varje elev tar med slutna ögon någon annan i hand. Bara två händer får röra vid varandra. Hjälp till ifall flera händer rör vid varandra eller om någon inte hittar en hand. Låt alla öppna ögonen och titta på knuten. Målet är att lösa upp den utan att lossa händerna. Leken blir svårare om man löser upp knuten utan instruktioner eller samtal.

Vi bygger en koja

Förbered: material för att bygga en koja.

Aktiviteten görs i smågrupper. Varje grupp planerar en koja och bygger den tillsammans. Se till att alla i gruppen deltar i planeringen och byggandet. De färdiga kojorna kan bilda klassens egen lekstad.

Diskussion: Taltur och lyssnande

Undersök bilden på s. 10–11 och samtala om varför de behövde talpinnar. Påminn eleverna om att det är viktigt att vänta på sin tur och att lyssna på andra.

• Varför ska man be om taltur?

• Varför kan inte alla prata på en gång?

• Vad är skillnaden mellan att lyssna och att höra?

• Hur ser man att någon lyssnar?

• Varför är det viktigt att lyssna på den som pratar?

Öva parvis på att lyssna på varandra. En elev berättar om något (t.ex. favoritfärg, favoritmat) för sin klasskamrat som återberättar för dig eller för de andra eleverna. Påpeka att lyssnandet hjälper oss att minnas.

Lek: Medan fjädern faller

Stå i en ring. Berätta att du kommer att kasta upp en fjäder i luften. Be alla elever att tala så länge fjädern är i luften, och att bli tysta så fort den landar på golvet.

Diskutera om det gick att höra vad de andra sade. Varför inte? Hur kändes det när de andra inte lyssnade? Var det trevligt att vara i rummet?

Fortsätt i par. Båda eleverna talar så länge fjädern är i luften. Var det lättare nu att lyssna på sin klasskamrat?

Sedan talar bara en av eleverna, medan klasskamraten vänder ryggen till. Hur känns det att tala när ingen lyssnar?

Till sist talar den ena eleven medan den andra lyssnar koncentrerat under tiden fjädern faller till marken. Hur kändes det när den andra lyssnade aktivt?

Uttryckslek: Jag ber om taltur

Lek i grupper med 3–5 elever. Välj en elev i taget som får be om taltur. Låt eleverna fundera på olika situationer i skolan (när man klär på sig, morgonfritids, läraren talar med vårdnadshavare, i leken, bråk osv.) och spela upp dem. Den som ber om taltur har som uppgift att fundera på hur man kan få den (t.ex. genom att markera, röra vid armen, vänta, fråga).

Empatiskt förhållningssätt:

Nervositet och spänning

Samtala om att Texas var nervös inför att börja i skolan (positiv nervositet). Fundera på hur spänningen i Mysteriet med Tjutaren skiljer sig från Texas nervositet. Hur upplevde eleverna spänningen som mysteriet orsakade?

Lek: Spänning genom rörelse

Förbered: spännande musik (t.ex. Illumination: Palestine Texas, The City of Prague Philharmonic: Air Raid Drill ).

Aktiviteten utförs i ett öppet utrymme.

Påminn innan ni börjar om hur spänning känns och syns. Instruera eleverna att föreställa sig vad som händer i musiken, och att de kan uttrycka vad de hör genom att röra sig. Sätt

igång musiken och låt eleverna röra sig till den. När musiken stannar får eleverna berätta om sina intryck för varandra.

Avslappning: Ärtpåsarna väger

Förbered: ärtpåsar samt avslappnande musik.

Dela in klassen i par och spela musik. Den ena eleven lägger sig ner på rygg. Klasskamraten sätter sig intill med 3–4 ärtpåsar, som placeras i rad på den andres kropp från fötterna till huvudet så att den nedersta alltid flyttas mot huvudet och placeras ovanför den översta. På detta sätt upprätthålls hela tiden en liten tyngdkänsla.

Reflektera efteråt över hur en avslappnad och en spänd kropp skiljer sig från varandra.

s. 12

Bildläsning: Hur många?

• Hur många olika elever finns i bilden? (8)

• Hur många olika fordon finns i bilden? (3)

• Hur många runda frukter finns i bilden? (3)

• Hur många kärl finns i bilden? (4)

• Hur många sittunderlag finns i bilden? (4)

• Hur många möss finns i bilden? (3)

• Hur många svansar syns i bilden? (5)

Hösttecken

Gör en utflykt till ert uteklassrum. Undersök vilka förändringar som sker i naturen när det är höst (t.ex. naturens färgskala förändras, löven faller från träden). Ge förslag på konkreta exempel som bär, löv, svampar, barrträd och förändringar i väderleken. Fundera på varför förändringarna sker. (färre soltimmar, luften blir kallare osv.)

Diskutera hur djuren förbereder sig för hösten. (T.ex. en del av djuren flyttar söderut, en del samlar mat inför vintern, en del bygger sitt vinterbo, en del äter för att få näring inför vintern.) Fundera på hur människorna förbereder sig för hösten. (T.ex. klär sig varmare, använder gummistövlar och regnkläder.)

Skapande arbete: Lövlandskap

Förbered: torkade, höstliga naturmaterial, lim, tuschpennor och en bit kartong.

Låt eleverna bygga en skog med tillhörande djur på kartongarket genom att använda naturmaterialen. Djurens detaljer kan ritas med tuschpenna. (Bild s. 258)

Naturens färger

Förbered: paletter med färgblock alt. pappersremsor/garn i olika färger samt en vaxduk.

Aktiviteten görs i par. Varje par får en färgnyans i form av ett färgblock/en pappersremsa/ en garnbit. Deras uppgift är att i uteklassrummet hitta något i samma färg. Samla naturmaterialen på vaxduken och låt paren presentera sin färg och sina fynd.

Berättelsestund: Höstberättelser

Förbered: pennor och ett stort papper.

Låt eleverna berätta en höstberättelse i små grupper. I varje grupp fortsätter var och en på berättelsen, ungefär en mening i taget. Efter det illustrerar de berättelsen på papperet.

Löv som förstoringsglas

Alla letar upp ett löv och sticker ett hål i det med ett barr. Använd lövet som förstoringsglas i letandet av detaljer i naturen. Låt var och en beskriva detaljerna som hen hittat.

Vilken bild beskriver jag?

Förbered: bildkort eller tidningsurklipp som anknyter till hösten.

Eleverna sitter på golvet. Bred ut bildkorten framför dem. En elev beskriver sin valda bild. De andra lyssnar noggrant och letar upp den rätta bilden. Aktiviteten kan göras svårare genom att välja flera liknande bilder.

s. 13

Hitta rimparet

Förbered: rimparen för A (kop. 15).

Placera bildkorten framför eleverna. Säg ett ord i taget. Låt eleverna leta upp ett rimpar för ordet på bilderna. apa (gapa) and (hand) arm (larm) affär (bär) arg (varg) aprikos (ros) ask (mask) ambulans (svans) Fundera på vad bilderna har gemensamt (hälften börjar med bokstaven a och de rimmar parvis).

Empatiskt förhållningssätt: Min klasskamrat

Förbered: kläder för utklädning, kamera, skrivare, kartong och sax.

Påminn eleverna om hur Vildfikonens förskoleklass tog vänskapsfoton till Lekloggen, så att de inte skulle glömma bort varandra. Bygg en egen fotostudio genom att på väggen fästa ett tyg som bakgrund och samla kläder för utklädning och andra tillbehör. Man kan också tillverka mustascher, glasögon osv. av kartong, samt vänskapsskyltar (ROLIG/SNÄLL/PÅHITTIG KLASSKAMRAT osv.). Dra lott om vem som bildar par för att fotograferas. Låt paren välja kläder och tillbehör och ställa upp sig för fotografering. De kan ha med skylten i fotot.

s. 17

Skördegodsakerna som rimpar

mål (kål) kök (lök) höna (böna)

fat (spenat)

hacka (palsternacka) fot (morot)

meta (rödbeta) klocka (kronärtskocka)

Beskrivande ord

Säg meningens inledning, och låt eleverna fylla i meningen med ett beskrivande ord. Försök hitta på så många beskrivande ord som möjligt.

• Tröjan kan vara … (stor, mjuk, färggrann, varm, liten)

• Utflykten kan vara … (lång, kort, rolig, spännande, glad)

• Cykeln kan vara … (ny, ren, snabb, gammal, smutsig)

• Boken kan vara … (tunn, tjock, spännande, sorglig, rolig, tråkig)

• Äpplet kan vara … (stort, litet, surt, sött, skadat)

• Vädret kan vara … (vackert, regnigt, blåsigt, molnigt)

AI-gympa

Gör rörelser som visar bokstävernas form:

I I-ställningen står man med händerna ovanpå huvudet, med fötterna och händerna ihop.

I A-ställningen håller man händerna utmed sidorna och benen brett isär. Säg ett ord i taget till eleverna och låt dem visa rätt rörelse utifrån ordets inledande ljud. Man kan komma överens om att man mellan varje ord intar en väntposi-

tion, t.ex. stå på huk. Om ni har tillgång till ett större utrymme kan leken också utföras så att eleverna mellan orden rör sig i takt till musik.

När musiken tystnar säger du nästa ord. apa ivrig alligator is iller apsvans innesko alarm innebandy ilsken ambulans Arne

Lek: hitta rätt plats (A, S och I)

Förbered: bokstavskorten A, S och I (kop. 4). Fäst korten med bokstäverna A, S och I på olika platser i rummet. Säg orden, ett i taget. Eleverna flyttar sig till det kort vars bokstav inleder ordet. För varje bokstav kan man även hitta på en rörelse som man gör vid bokstaven. sol apa isglass stol isbit spöke ananas strumpa ishockey ishall alligator spindel isbjörn snok insekt ankare svamp insektshotell ansikte iller svans

Lek: Långt eller kort A och I?

Förbered: kort med A med ett streck under, A med en prick under, I med ett streck under, I med en prick under (eller andra symboler för lång och kort vokal).

Tejpa fyra kort i formen av en kvadrat på golvet framför varje elev. På korten finns långt A, kort A, långt I och kort I. Läs orden, ett i taget. Eleverna lyssnar efter om vokalen låter lång eller kort och hoppar till rätt kort. is tak av sil insekt al sak iller bit mil var vit katt sill saft

Inledning till berättelseskapande Skogsmusfamiljen satt och darrade i sitt bo. De kände sig väldigt rädda. Det hade kommit en stor klunga med barn till skogen som inte alls visste hur man ska uppföra sig skogen. De små musungarna kikade genom dörrspringan till sitt bo på det vilda tumultet i sin kära skog.

Lek: Elever i knut

Vi bygger en koja

Diskussion: Taltur och lyssnande

Lek: Medan fjädern faller

Uttryckslek: Jag ber om taltur

Empatiskt förhållningssätt: Nervositet och spänning

Lek: Spänning genom rörelse

Avslappning: Ärtpåsarna väger

Hösttecken

Det hemliga meddelandet

Lek:

Empatiskt förhållningssätt: Kajsas rädsla

Empatiskt förhållningssätt: Vad är jag rädd för?

Empatiskt förhållningssätt: Min trygghetsleksak

Lek: Monstertafatt

arbete: Tjutarnyheter

Skapande arbete: Kajsas flygkamera

Lek: Vem får röra sig? (A och S)

Tokig berättelse: Återvinningens dag

Skapande arbete: Vi sorterar mat

Skapande arbete: Tallriksmodellen

Diskussion: Ätbart under skördesäsongen

Lek: Grönsaker och bär

Lek: Het potatis

Skapande arbete: Tovade grönsaker

Skapande arbete: Blomsterarrangemang

Skogens skörd

Förskoleklassens skördefest

Empatiskt förhållningssätt: Min klasskamrat

Språk och kommunikation

Digitala verktyg, medier för kommunikation

Skapande och estetiska uttrycksformer

Natur, teknik och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Lek: Hitta rätt plats (A, S och I)

Lek: Långt eller kort A och I?

Vi bekantar oss med berättelsen

Hur känns det att möta något nytt eller okänt?

Diskutera hur det känns att möta någonting nytt. Hur gör man i en sådan situation? Fundera på hur det har känts inför nya eller tidigare okända händelser eller situationer. Blir det någon skillnad om man har positiva eller negativa förväntningar?

Förutspå berättelsen ur bilden Tavla 1 Visa tavlan.

• Vad gör eleverna?

• Vad finns i Lisas burk?

• Vad tror ni att de gör med pinnarna?

• Hur ser Texas och Kalle ut?

• Var är nyckelpigan? (på fönsterrutan)

• Varför ser man bara magen på den?

Det skrämmande ljudet

Hösten var på väg. Morgnarna blev mörkare och mörkare när Texas promenerade med mamma Fnys till förskoleklasstunnelbanan. Vattenpölarna intresserade Texas. De var djupare än efter sommarregnen, och riktigt kalla morgnar fanns det isskimmer på dem. Texas mamma var bara halvt vaken, även om förskoleklasspirret hjälpte lite. Lisa hade lovat att snön skulle lysa upp landskapet, och att det skulle bli lättare att hålla sig vaken. De hoppade båda till när ett väldigt ylande skar genom luften.

– IIIIII! EEEEEE!

– V­va­vad var det där? frågade Texas med ögon stora som tefat. Jag blev rädd! – Jag vet inte, sade mamma Fnys. Kanske någon klev snett och skadade foten?

Då hördes ljudet igen. – IIIIII! EEEEEE!

Alma kom springande mot Texas.

– Hörde du, Texas? Vilket förskräckligt spännande ljud! Oj, vilket äventyr!

Förskoleklassen surrade av spänning. Alla hade hört ylandet. För en del var ljudet bekant. I Kalle Kvacks familj kallades det för ylningen. I Kajsas familj hade man gjort extra flygningar för att ta reda på vad det var för något. De talade om Plommonhedens tjutare, eftersom ljudet verkade komma därifrån. Alla hade någon teori om vad det var för varelse, och varför den ropade. Eftersom alla talade i mun på varandra, delade Lisa ut tre pinnar var ur talpinneburken. Man fick bara tala när man hade en talpinne.

– Vår mamma säger att det är ett spöke som kommit vilse, sade Mio.

2. Mysteriet med Tjutaren

– Det är alldeles vilse och ropar därifrån, sade Milli. – Spöket har kommit bort när det lekte kurragömma , sade Malla.

– Tänk om det avskyr att hösten kommer? föreslog Fanny blygt. Om det inte har ordentliga regnkläder? Texas tyckte att Fannys förslag var bra. Det var svårt att komma ihåg stövlar när det regnade. På sommaren räckte det med gympaskor. Men med gympaskor kunde man inte stå i en vattenpöl utan att fötterna blev våta.

– Jag tror att den där typen övar till melodifestivalen, sade Alma. Hon har en mikrofon och en spegel och övar framför spegeln: ” IIIIII! EEEEEE!”. Alla skrattade och började härma artisten.

– Ni lyssnade mycket bra på varandra, berömde Lisa. I de andra klasserna har de också funderat på Mysteriet med Tjutaren. Vad säger ni om att vi gör en utflykt till Plommonheden och letar efter Tjutarens spår? Vi kan se hur bra detektiver ni kan bli.

– Absolut! ropade Alma. Detektivbyrå Vildfikonet till er tjänst!

Innehållsfrågor

• Hur såg man att hösten var på väg? (Morgnarna var mörkare. Vattenpölarna var djupare och kalla morgnar hade de ett isskimmer.)

• Varför hade alla hittat på olika teorier om ljudet? (Ingen visste varifrån ljudet egentligen kom.)

• Varför delade Lisa ut talpinnar till alla? (Eftersom de talade i mun på varandra.)

• Varför är det viktigt att alla får tala i tur och ordning?

• Vad tänkte musfamiljen att ljudet kom från? (Ett spöke som gått vilse.)

• Vad föreslog Fanny att ljudet berodde på? (Varelsen som lät kanske avskydde att hösten var på väg, eftersom den inte hade rätt kläder.)

• Vad var Almas förklaring till ljudet? (Någon övade inför melodifestivalen.)

• Vad skulle de göra under nästa utflykt? (Leta efter Tjutarens spår.)

Begrepp och ord

Vad betyder uttrycken? mörkare och mörkare

ögon stora som tefat surra av spänning till er tjänst

Ord som beskriver samma handlingar

Hitta på så många ord som möjligt som beskriver handlingen. Presentera ett ord i taget.

• Hitta på så många ord som möjligt som betyder att ropa. (tjuta, yla, ryta, hojta)

• Hitta på så många ord som möjligt som betyder att skratta. (fnittra, garva, skrocka, flina, flabba)

• Hitta på så många ord som möjligt som betyder att gråta. (grina, snyfta, lipa, stortjuta, böla, hulka)

Utöka ordförrådet: Förklara beskrivande ord

Gå igenom olika beskrivande ord och förklara vad de betyder. isande mild likgiltig lindrande outhärdlig misstänksam fasansfull enorm förnuftig löjlig patetisk omöjlig

Stämningar

• Vad skrämde Texas och hans mamma på väg till tunnelbanan? (Plötsligt hördes ett enormt ylande.)

• Varför berömde Lisa eleverna? (De kunde lyssna på varandra.)

• Varför är det viktigt att kunna lyssna på sina klasskamrater?

Lekar

Mysteriet med Tjutaren

Fundera på vilka förklaringar eleverna hade till vem Tjutaren var (hade skadat foten, gått vilse, vilset spöke, fel slags höstkläder, övade inför melodifestivalen). Visa i par eller små grupper ett av förslagen som pantomim, medan de andra försöker gissa vilket förslag det är frågan om. Hitta sedan på fler förslag till vad som kan ha orsakat ylandet.

Det vilsna spöket

Förbered: äggklocka eller timer med alarm. Sätt timern på 2–3 minuter. När den låter ”tjuter spöket”. Välj en av eleverna som gömmer spöket. De andra barnen försöker hitta spöket innan det hinner börja tjuta. Eleven som hittar spöket gömmer det nästa gång.

MIO MILLI MALLA IS NOS ALMA

Bildläsning

Rätt eller fel?

• Alla elever sitter på mattan. (rätt)

• De har lekt med klossarna. (rätt)

• Lisa har en pinne i handen. (fel)

• Klassrummets hyllor är i fin ordning. (rätt)

• Alla tittar på Lisa. (fel)

• Kajsa och Fanny har lika många pinnar i handen. (fel)

• Texas pinnar ligger på mattan. (rätt)

• På golvet ligger det en bok om löv. (fel)

• Mios glasögon och byxor har samma färg. (rätt)

• På väggen finns det tre tavlor. (rätt)

Lägesbegrepp i bilden

Tänk på att eleverna i bilden sitter i en ring.

• Vem sitter mellan Kalle och Milli? (Malla)

• Vilka sitter bredvid Alma? (Texas och Kajsa)

• Vem sitter mittemot Kalle? (Fanny)

• Vem är bakom Milli och Malla? (Lisa)

• Vilka leksaker finns mellan dinosaurierna och böckerna? (en uggla och en räv)

• Vad finns ovanför kaninen och sköldpaddan? (böcker)

• Vad finns bakom Lisa? (en tavla med löv)

• Vad finns framför Mio? (talpinnar)

• Vad finns ovanför den låga hyllan? (två tavlor)

• Vad finns under fönstret? (två sittsäckar)

Vad i bilden beskriver jag?

• Den är genomskinlig. På sidan står det vad den innehåller. (förvaringslåda)

• Den gapar på ett skrämmande sätt. Den står i hyllan med en annan leksak. (dinosaurie)

• Den är pösig och mjuk. Man kan ligga i den. (sittsäck)

• Den är stor och mönstrad. Den är utbredd på golvet. (matta)

• Den hänger på väggen. Den har bilder på olika löv. (tavla med löv)

• Det finns många av dem i bilden. En del är på golvet och en del i elevernas händer. (talpinnar)

• De finns både i hyllan och på golvet. Man kan bläddra i dem. (böcker)

• Den är randig. På den vita bottnen finns tunna, gröna ränder. (Mios tröja)

2. Mysteriet med Tjutaren

Bilduppgift

Tittluckan

Förbered: en tittlucka (instruktioner s. 9) till varje elev.

Placera tittluckan så att man ser:

• en fot och fransar (Lisas fot och mattfransarna)

• tre blommor (i krukväxten)

• fyra talpinnar (flera alternativ)

• två rosetter (på Millis och Mallas huvuden)

• fyra öron (ugglans och rävens)

• en näsa och fyra stjärnor (på måntavlan)

• fyra bokstäver (flera alternativ)

• en näbb och en fot (Fannys näbb och Texas fot)

• en björn, en räv, en varg (i boken på golvet)

Hittar du i bilden? Sätt kryss� Tavla 2 Visa tavlan. Namnge och hitta figurerna i bilden (Fanny, Kajsa, Mio, Lisa, Kalle och Malla). Alla finns i bilden. Tänk på att en del har andra kläder i den lilla bilden och ändå finns i den stora bilden.

NU SÅ LÄR SIG BARNEN HUR, MAN SKA VÄNTA PÅ SIN TUR.

VEM FÅR TALA?

Ramsa

Tavla 3

Visa tavlan. Läs ramsan högt eller låt en elev läsa den. Leta efter orden som rimmar. Visa orden hur och tur med hjälp av facitknappen och jämför orden med varandra.

• Hur många bokstäver finns det i orden?

• Vad kan man säga om antalet bokstäver i orden?

• Vad är likt i de båda orden?

• Vad är olikt i de båda orden?

• Finns det bokstäver som ni känner igen?

Hitta på rimord till ramsorna

Nu så ska vi äta mat. Vem kan duka fram ett (fat)?

Nu så ska vi gunga, sedan sånger (sjunga)

Nu så ska vi ta ett kort. Stå helt still så går det (fort)

Nu så fyller Mimmi år. Presenter av sin fru hon (får)

Nu så kommer farmor hit, med sin katt som är helt (vit)

Nu så är det dags att sova. Jag är trött, det vill jag (lova)

Mening

• Visa tavlan.

Tavla 4

• Läs frågan: ”Vem får tala?” eller låt en elev läsa den. Låt eleverna svara. (den som har en talpinne) Påminn om vad eleverna ville prata om. (Tjutaren)

• Peka på tre elever och säg ett ord i meningen till var och en av dem. Låt eleverna ställa sig framför klassen och placera dem i rätt ordning utifrån meningens ordföljd.

• Repetera varje ord en gång till. Säg hela meningen, ett ord i taget, och peka samtidigt på respektive elev. Låt de tre eleverna säga sitt ord i tur och ordning och gemensamt bilda meningen: ”Vem får tala?”

• Räkna gemensamt hur många elever som står upp. Hur många ord har alltså meningen?

• Byt plats på eleverna som står upp, så att även ordens plats i meningen byter plats. Fundera på om meningen fortfarande är vettig och ifall man kan säga så. Räkna orden för varje ny placering av eleverna, och konstatera att antalet ord inte förändras.

• Ordna eleverna på nytt i den ursprungliga ordningen och säg meningen tillsammans. Räkna orden igen och måla lika många cirklar i boken som det finns ord i meningen.

Ordpilen

Undersök orden i ordpilen

Visa tavlan.

Vänstra spalten: Visa ...

Tavla 5

• orden som börjar med samma bokstav. (Mio, Milli, Malla)

• det kortaste ordet. (Mio)

• orden som har två av samma bokstav efter varandra. (Milli, Malla)

Högra spalten: Visa ...

• ordet som har minst antal bokstäver. (is)

• ordet som har störst antal bokstäver. (Alma)

• orden som slutar med samma bokstav. (is, nos)

Låt de elever som kan läsa, läsa ett ord i taget och leta upp ordet i bilden. Om det finns i bilden, markerar man ordet med ett kryss i rutan. Uppgiften kan göras tillsammans så att du läser orden högt, ett i taget, och alla gör uppgiften. Lyssna på berättelsen

MIO MILLI MALLA IS NOS ALMA

Vi bekantar oss med berättelsen

Vad hände sist?

• Vad skrämde eleverna på vägen till tunnelbanan? (ett mystiskt tjut)

• Vem var Tjutaren? (ingen visste)

• Vad tänkte eleverna göra på Plommonheden? (Leta efter spår av Tjutaren)

Förutspå berättelsen ur bilden Tavla 1

Visa tavlan.

• Vad sitter eleverna på?

• Vad gör Lisa?

• Varför räcker eleverna upp handen?

• Var ser de bokstaven A?

• Var är nyckelpigan? (på golvet bredvid Malla, på det blåa sittunderlaget)

Förskoleklassdetektiverna i

Tjutarens spår

Resan till utflyktsplatsen kändes kort när Lisa visade bokstavsscenen. På den skulle varje ny bokstav avslöjas. Sedan skulle klassen arbeta med bokstaven hela veckan.

Alma fick göra det första bokstavsavslöjandet. Texas funderade på vilket djur som börjar med den bokstaven, och kom att tänka på en apa.

Den höstliga Fikongläntan var som gjord för detektivbyrån Vildfikonets undersökningar. På området gick sandvägar kors och tvärs , täckta av höstlöv. På lövens fuktiga yta syntes spåren av Tjutaren tydligt. Eleverna tog foton som de senare skulle berätta om.

– Tjutaren har gått här! utbrast Fanny ivrigt. Den har släpat sig framåt på magen med en handväska i handen! – Här har Tjutaren tagit skydd mot regnet, sade Kalle. Mitt på den fuktiga marken fanns ett torrt avtryck av någon som hade suttit ned. Mio och Kalle tog foton av det. Mio bad Lisa om ett snöre för att mäta hur stort avtrycket var. Milli och Malla hade stött på ett riktigt fynd , Tjutarens matsäck. Ett tomt russinpaket låg vid ett träd. De tog foton av det och lade skräpet i soptunnan. Att Tjutaren var så slarvig! Texas funderade på vad som skulle hända om de verkligen stötte på Tjutaren. Skulle den ta illa vid sig av deras undersökningar? Borde man inte fråga varelsen varför den tjöt, och ifall de kunde hjälpa till? Alma stod orolig vid ett färggrant träd. På en gren högt uppe hängde en tygremsa . – Kan du flyga upp dit, Kajsa? bad Alma. Jag kan inte. Jag har höjdskräck, men det är hemligt. Kajsa flög upp och tog ett foto av grenen, och Texas klappade Alma på axeln. Hennes hemlighet var i tryggt förvar hos honom.

Vi undersöker berättelsen

Innehållsfrågor

• Vad visade Lisa för klassen? (en bokstavsscen)

• Vem fick avslöja den allra första bokstaven? (Alma)

• Vilket djur kom Texas att tänka på i samband med bokstaven? (apa)

• Hur dokumenterade eleverna sina undersökningsresultat? (genom att ta foton)

• Med vad mätte Mio Tjutarens avtryck? (med ett snöre)

• Vad hittade Alma? (en tygremsa)

• Varför bad Alma Kajsa att ta fotot? (Alma hade höjdskräck)

Stämningar

• Vad tyckte Texas att man borde göra om man mötte Tjutaren? (Fråga varför hen var ledsen och ifall de kunde hjälpa till.)

• Vad skulle du göra om du mötte Tjutaren?

• Vilken hemlighet avslöjade Alma för Kajsa och Texas? (Hon var rädd för höjder.)

• Hur är bra hemligheter? Varför kan det vara svårt att behålla en hemlighet?

Lyssna på berättelsen

2. Hur förändras naturen på hösten? Måla och rita.

1. Förmultningstest

LYSSNA PÅ BERÄTTELSEN. Olika svar.

Olika svar.

Jag och min omgivning

Uppgifterna på sidan 12

1. Förmultningstest

Förbered: olika slags skräp, t.ex. bananskal, burklock, hushållspapper, godispapper, tugggummi, saftflaska, spikar, en brädstump eller liknande samt en hammare och en spade.

Undersök hur skräpen förmultnar. Spika fast skräp som förmultnar och inte förmultnar på brädan. Varje elev väljer fyra skräp och ritar dem i sin bok samt markerar med ett kryss i uppskattningsmyrans ruta (den vänstra) ifall man tror att skräpet kommer att förmultna. Till sist grävs brädbiten ner i marken. Märk ut platsen noggrant, eftersom ni återkommer till testet i vår (s. 126).

2. Hur förändras naturen på hösten? Undersök sommarbilden i detalj. Fundera på vad som förändras när hösten kommer (t.ex. fågelboet är tomt, harungarna har vuxit). Måla och rita höstbilden.

Språklig medvetenhet Tavla 1–2

Visa tavlorna.

• Forma bokstaven A: ”Snett ner, snett ner, sen ett streck i mitten.”

• Lär känna bokstaven A (s. 12).

• Lär känna a-ljudet genom lek och aktivitet (s. 12) blandat med övningarna nedan.

• Det finns två övningar för varje bokstav i det digitala läromedlet.

Para ihop Hitta bokstaven

Lyssna efter a-ljudet

• Hörs a-ljudet i början av ordet? av, sol, al, mus, lek, Aron, tak, apa, mat, bad

Hörs a-ljudet inuti ordet? sal, sol, gap, mus, vas, sak, lås, val, svan, mat, nos

Hörs det ett långt eller ett kort a-ljud i ordet? ram, mat, svan, val, sax, mask, gran, aprikos, vas, apelsin

A-rim

Hon kunde inte sluta gapa, när hon såg en lustig (apa).

Den frukten tycker jag är fin, en rund, orange, söt (apelsin).

Titta här, en liten mask, som har byggt bo uti en (ask)

Hoppas att jag ej blir sist, suckade en känd (artist)

Du kan handla maten här, vi har allt i vår (affär) Jag ska mina skidor valla, så blir jag snabbare än (alla)

Uppgifterna på sidan 13

1. Namnge bilderna, en i taget, (ananas, mål, apelsin, solros, ankare, skatt, höna, apa, val, paraply). Lyssna efter om ordet börjar med A. Ringa in de ord som börjar med A.

2. Måla apelsinerna med bokstaven A.

Tavla 3

Visa tavlan. Leta på motorikraden efter den apa som skiljer sig från de andra och sätt ett kryss under den. Motivera hur den skiljer sig från de andra aporna. (Den näst sista apans svans sitter till vänster.)

2. Hitta A. Måla.

Vi bekantar oss med berättelsen

Vad hände sist?

• Vad hittade eleverna på Plommonheden?

• Vad var Almas hemlighet? (Hon var rädd för höjder.)

Förutspå berättelsen ur bilden Tavla 1 Visa tavlan.

• Vad har eleverna gjort?

• Hur ser eleverna ut? Varför, tror du?

• Vad gör Fanny?

• Var är nyckelpigan? (Den tittar fram bakom Almas svans, bredvid insekten.)

Kajsa är nervös

I tåget visade Lisa fotot som Kajsa tagit av grenen och tygremsan. Utifrån fotot skapade de många historier om Tjutaren. De ritade nyhetsbilder till varje historia. ”Den tjutande spanaren fastnade i en trädtopp” var rubriken för Almas bild. De hade så roligt medan de ritade. – Saknad, snyftade Kajsa plötsligt och tappade färgpennan.

Alma tittade förvånat på Texas. Vad var det frågan om? För en stund sedan hade de haft det så roligt. Alma tog Kajsas hand, och Kajsa bara skakade på huvudet. Hon var blyg, mindes Texas, och bad Kajsa rimma.

– Jag ska flytta nästa vecka, med min flock en lång, lång sträcka. Vi flyger bort från kyla och snö, och är hemma först när det blir tö. En saknad stor jag redan känner, för ni har blivit goda vänner.

Texas och Alma kände sig förkrossade . Kajsa skulle flytta. Kajsa rimmade vidare om hur hon var rädd för flytten. Skulle hon hitta någon att leka med i vinterbostadens skola? Skulle Texas och Alma komma ihåg henne nästa vår?

– Vi kommer ihåg dig, sade Texas allvarligt. Vi kommer att vänta varje dag på att du ska komma tillbaka.

– Vi måste hitta på något, sade Alma. Vi skriver till dig. Och du kan skriva till oss. Och ta foton! Vi måste uppfinna en pannkamera för flygfoton!

– När reser du? frågade Texas.

– Om ett par veckor, svarade Kajsa.

– Vi har ett par veckor på oss att få pannkameran färdig, sade Alma beslutsamt.

Sedan var det dags för nästa bokstavsavslöjande. Kalle fick avslöja en ny bokstav. Tillsammans kom klassen på att ordet snigel börjar med den nya bokstaven.

Vi undersöker berättelsen

Innehållsfrågor

• Hur kunde Kajsa berätta om sin resa, trots att hon var blyg? (hon rimmade)

• Vilket redskap måste de hitta på åt Kajsa? Varför? (pannkamera, så hon kan ta flygfoton under sin resa)

Stämningar

• Varför kom Kajsa plötsligt att tänka på saknad? (Hon skulle flytta söderut under vintern.)

• Varför var Kajsa rädd för flytten? (Hon funderade på om hon skulle hitta någon att leka med i den nya skolan, och om Alma och Texas skulle komma ihåg henne när hon kommer tillbaka på våren.)

• Vilken lösning kom Alma på för att trösta Kajsa? (De bestämde sig för att skriva brev och skicka foton till Kajsa.)

• Vad gör dig ledsen?

• Hur kan man trösta dig när du är ledsen?

• Hur kan man se att någon annan är ledsen?

• Var i kroppen känns det när man är ledsen? Lyssna på berättelsen

1. Vad är du rädd för?

2. Rita en maskin som tar bort rädsla.

LYSSNA PÅ BERÄTTELSEN. Olika svar. Olika svar.

Jag och känslorna

Uppgifterna på sidan 14

1. Diskutera varför man är rädd för olika saker. Kan man förklara rädsla? Är det lätt eller svårt att förstå andras rädslor? Hur känns det om någon skrattar åt rädslan? Vad ska man tänka på om någon annan är rädd för något man själv inte är rädd för?

Gå igenom uppgiftens bilder (spindel, geting, spöke, nalle, orm, gröt, clown, hund). Låt var och en färglägga de föremål som hen är rädd för. Man kan också rita fler föremål mellan bilderna.

2. Diskutera varför människor är rädda. Låt eleverna planera varsin egen maskin som tar bort rädsla och rita. Uppgiften kan fortsättas genom att bygga de planerade maskinerna, eller en gemensam maskin för hela klassen.

Ta i så fall med idéer från allas ritningar.

Språklig medvetenhet Tavla 1–2

Visa tavlorna.

• Forma bokstaven S: ”Sväng bak och ner, sväng fram och ner och upp en bit.”

• Lär känna bokstaven S (s. 12).

• Lär känna s-ljudet genom lek och aktivitet (s. 12) blandat med övningarna nedan.

• Det finns två övningar för varje bokstav i det digitala läromedlet.

Para ihop Hitta bokstaven

Lyssna efter s-ljudet

• Hörs s-ljudet i början av ordet? sol, vas, sil, is, ananas, snok, mås, spöke, spik, mos

Hörs s-ljudet i slutet av ordet? tass, val, apa, mos, sol, vas, ananas, apelsin, mus, orm

S-rim

Julian tog på sin kjol. Ute var det varmt och (sol)

Det känns mjukt och skönt mot min hand, när jag bygger ett torn utav (sand). Först du måste platsen hitta, så du vet var du ska (sitta).

Han fick plats med åtta ägg, när han inte klippt sitt (skägg)

Rund och hård och mycket len. Så beskriver jag min (sten) – Nu ska alla på en gång, sjunga med i denna (sång).

Uppgifterna på sidan 15

1. Namnge bilderna (apa, spöke, ananas, ankare, socka, spik) och lyssna efter vilket ljud ordet börjar med. Para ihop bild och ljud genom att dra streck.

2. Måla fälten med bokstaven S. Bara de fält som har rättvända bokstäver ska målas. De målade fälten bildar ett par sockor (ge rätt även för strumpor).

Tavla 3

Visa tavlan. Leta på motorikraden efter den snigel som skiljer sig från de andra och sätt ett kryss under den. Motivera hur den skiljer sig från de andra sniglarna. (Den mittersta snigeln har inga känselspröt.)

2. Hitta S. Måla.

Vi bekantar oss med berättelsen

Vad hände sist?

• Vad hittade klassen på med hjälp av fotot de hade tagit? (många historier om Tjutaren)

• Varför var Kajsa ledsen? (hon flyttar snart till sin vinterbostad)

Förutspå berättelsen ur bilden Tavla 1

Visa tavlan.

• Vilken årstid är det i bilden?

• Hur vet man det?

• Var är eleverna?

• Varför har de samlats runt bordet?

• Vad finns det på bordet?

• Vilken min har Texas? Varför?

• Var är nyckelpigan? (På den gröna pallen vid änden av bordet)

Skördefesten

Kajsas avskedsfest blev en fin stund där klassen åt, sjöng och dansade. Kajsa avslöjade en ny bokstav på bokstavsscenen. Bokstavens form fick klassen att tänka på något som kan hänga från tak på vintern.

–Vi har ett vackert skördefestbord idag. Alla har tagit med sig något gott att äta, sade Lisa och presenterade allt på bordet. Där fanns morotsstavar, äppelklyftor, blåbärsskum, rostade potatisar och pumpapaj. Kajsas pappa hade bakat små kakor med dekorationer i form av flyttfåglar. Texas var misstänksam mot pumpapajen. Han hade aldrig smakat på pumpa, och tänkte inte göra det nu heller. Alma trugade på honom pumpapaj, men Texas grimaserade och skakade på huvudet.

– Man måste smaka på allting, försökte Alma övertala Texas. Du kan inte veta om det är gott om du inte smakar. Man blir bara av med förutfattade meningar genom att pröva på saker, men då måste man våga lite.

För att göra Kajsa glad gick Texas till slut med på att smaka, bara lite. Pumpapajen smakade sött och mjukt, och lite rostat socker. Texas tog mer. Så gott det var! Eleverna tog foton på varandra till en sida i Lekloggen.

Kajsa skulle kunna titta på fotona när hon blev ledsen. De spelade också in en vänskapssång. Texas, Alma och Kajsa lovade att lyssna på den varje dag. Det tröstade Kajsa, som vinkade adjö till klassen.

Vi undersöker berättelsen

Innehållsfrågor

• Vad gjorde de på Kajsas fest? (åt, sjöng och dansade)

• Varför tänkte de på något som kan hänga från tak på vintern? (Eftersom bokstaven I avslöjades på bokstavsscenen och en istapp har samma form och börjar med bokstaven I.)

• Varför kallade Lisa bordet för ett skördefestbord? (Eftersom där fanns allt möjligt gott från skördesäsongen.)

• Varför tog eleverna så många bilder av sig själva och varandra? (De skulle läggas in i Lekloggen åt Kajsa.)

• Vad spelade klassen in till Lekloggen? (en vänskapssång)

Stämningar

• Varför ville Texas inte äta av pumpapajen? (För att han aldrig hade smakat på pumpa, och han visste inte hur det smakade.)

• Varför övertalade Alma Texas att smaka? (Om man inte smakar kan man inte veta om man gillar det eller inte.)

• Vad är förutfattade meningar? Hur kan man bli av med dem?

1. Välj bra mat till tallriken.

2. Planera en bra matsäck.

LYSSNA PÅ BERÄTTELSEN. Olika svar. Olika svar.

Matematikäventyret börjar

Beskriva förändring

Att göra detaljerade observationer och att kunna beskriva dem är en väsentlig del i matematik. Elever som tycker att det är svårt att observera och beskriva kan också tycka att det är svårt att se samband mellan förändringar. Man behöver öva både på att göra observationer och på att beskriva det man ser. Först efter detta övar man dessutom på att kunna beskriva en förändring. Förmågan att uppfatta förändring utvecklas under året i förskoleklass.

Mål

Eleven observerar sin omgivning, observerar egenskaper hos föremål samt beskriver förändringar.

Matematikberättelsen

Vad i festbilden beskriver jag?

Tavla

• Det lyser från dem. De hänger mellan träden. (lyktorna)

• Den sitter för sig själv ovanför bordet. (gräshoppan)

• De är gröna och runda. De har staplats i en hög stapel bredvid trädet. (äpplena)

• De är vita, och de har två röda ränder. (muggarna)

• De är höga och smala eller låga och runda. På dem finns det bilder med en jordgubbe eller ett äpple. (flaskorna)

• Den är lång och grön, och har många ben. Den tittar på festförberedelsen bredvid masken. (larven)

• Den går runt trädstammen. Den går från den rosa dörren till den blåa dörren. (trappan)

• De är bruna. De bär på jordgubbar och lådor. (myrorna)

• De är rödvitrandiga. De står i en mugg, och ett står i en flaska. (sugrören)

• De sitter fast i ett långt snöre. De är triangelformade och finns i många färger. De har olika mönster. (vimplarna)

Matematikäventyret börjar

I utkanten av skogen var det myrstämning. Det är den trevliga känslan man får då många jobbar tillsammans för en gemensam sak. Nu höll man på att ordna en fest. Inte vilken fest som helst, utan århundradets fest!

Vännerna Juno, Mika, Sam och Lo sneglade på varandra medan de arbetade. Var det verkligen sant att de fyra var de stora hjältarna på festen? De hade löst Alexander Myrs gåta och säkrat stackens framtid. Juno log hela tiden men det var inte särskilt länge som han hann dagdrömma. De andra frågade hela tiden honom om råd: Var ska vi ställa de här stolarna? Var ska vi fästa andra änden av vimpelsnöret?

Runtom i gläntan flängde många omkring. De yngsta satte ihop grupper av bord. De äldre och mer erfarna satte upp mikrofoner och lyktor, eftersom festen skulle hålla på hela natten. Juno ropade instruktioner åt myggan och flygmyran. De såg till att den vackert dekorerade festvimpeln kom på plats till trädgrenen där den skulle sättas fast. Gläntan skulle bli alldeles fantastisk!

Mika och Sam tävlade om vem som kunde tömma lådan på flest tallrikar och ställa upp dem på bordet. Mika och Sam var riktigt goda vänner, och i deras vänskap var tävling på lek mycket viktigt. Mika sneglade på Sam över bordet och ställde ut tallrikar i en rasande fart. Det kändes bra att vara där tillsammans med en kamrat

Lyssna på berättelsen

Festbilden återkommer i arbetet med varje sida i elevboken.

– Kom, vi skålar i saft! sa Juno. Festen kan snart börja.

Mika och Sam skakade hand för att båda vann. Lo sade hejdå till mormor och gick bort till de andra.

– Skål för vänskapen, sade Juno. Tack! Utan er hade vi aldrig varit här.

De skålade med saftglasen och alla andra hurrade.

Vänskap, nickade Lo nöjt. Det var det hon skulle säga till mormor. De hade lyckats med den tuffaste utmaningen i hela myrstackens historia. De hade lyckats med att öppna Alexander Myrs låda, där han hade gömt instruktionerna för hela stadens framtid. Uppgiften lyckades enbart för att de var goda vänner som hjälptes åt och stod upp för varandra. En ensam myra var bara en liten stackare, men när de löste problem tillsammans var hela världen full av möjligheter.

Innehållsfrågor

• Vad är myrstämning? (den trevliga känslan man får då många jobbar tillsammans för en gemensam sak)

• Vilka är festens hjältar? (Juno, Mika, Sam och Lo)

• Vad behövdes lyktorna till? (De skulle lysa upp festen när det var natt.)

• Varför var mormor stolt över Lo och vännerna? (De hade varit modiga och ihärdiga.)

som man efter tävlingen kunde göra high five och vara glad med tillsammans, oavsett vem av dem som vann.

Lo hämtade en kopp te till sin mormor, som tittade på ståhejet från sin gungstol. Mormor berättade för Lo att det här var den största festen under hennes livstid. Hon berättade också hur stolt hon var över Lo och hennes tre vänner, som nu var hjältarna i stacken. Så modiga och kloka de hade varit medan de samlat tips efter tips och inte gett upp. Precis som stackens grundare, Alexander Myr.

Lo funderade på vad hon skulle svara mormor. Hon tänkte att det inte kändes så hjältemodigt att vara hjälte. Ingen av dem hade ansträngt sig för att vara modig. De hade varit nyfikna. Lo ville veta hur saker fungerade eller hur de var konstruerade. Om man var nyfiken väntade äventyret bakom dörren. Men det var något annat också. De hade varit ihärdiga. Juno var orädd. Han trodde på att allt skulle lösa sig om man bara försökte. De hade lärt sig många nya saker och uppmuntrat varandra även när utmaningarna nästan hade varit för tuffa. Mika och Sam hade gjort det till en rolig tävling, vilket förvandlade den tuffa utmaningen till en lek.

Juno ropade till när lyktorna tändes på prov. Lyktorna var i många färger och det uppstod genast en sagolik stämning i skogsgläntan.

• Vem är Alexander Myr? (myrstackens grundare)

• Hur klarade vännerna av utmaningarna? (genom att vara nyfikna, ihärdiga, orädda och att tävla på lek)

• Vad var det Lo ville säga till mormor? (Man kan inte lösa problem ensam, utan de löser sig när man hjälps åt.)

Hitta i bilden

• mormor

• Juno (gul hjälm), Mika (röd scarf), Sam (nyckelband) och Lo (magväska)

• nyckelpigan

Observera egenskaper hos föremål samt förändringar i aktiviteterna

Statykull

Leken leks i ett öppet utrymme. Välj 2–4 personer som jagar, beroende på antalet elever. De som tas blir statyer. En staty kan räddas genom att man gör en likadan staty framför eleven.

Följa Texas

Leken leks i ett öppet utrymme. I början är du Texas. Eleverna bildar ett led bakom Texas och härmar hans rörelser noggrant. När alla vet hur leken går till får en elev i taget vara Texas. Den som har varit Texas ställer sig sist i ledet. Om det är många som leker kan man bilda flera led. På så sätt är det lättare att följa Texas rörelser.

Huller-om-buller-stormen

Förbered: sockor, vantar, gummistövlar eller andra föremål i par.

Blanda gummistövlar, sockor eller vantar huller om buller i hallen. Berätta för eleverna att ”Huller-om-buller-stormen” kom och rörde om allting. Hur kan ni hjälpas åt för att röja upp? Be eleverna om hjälp med att städa upp och bilda par av alla föremål. ”Huller-ombuller-stormen” kan vara en återkommande gäst i klassen och röra om olika saker.

Låter det likadant?

Förbered: instrument, två av varje.

Placera ut olika instrument, ett av varje, t.ex. bakom en skärm. Det andra instrumentet ska ligga på golvet, synligt för klassen. Spela på varje instrument som ligger på golvet och lyssna efter hur de låter. En av eleverna går bakom skärmen, väljer ett av instrumenten och spelar på det. De andra försöker avgöra vilket av instrumenten som klasskamraten bakom skärmen spelar på. Den som tror sig känna igen instrumentet, tar upp motsvarande instrument från golvet och börjar spela på det. De andra lyssnar efter om instrumenten låter lika. När det rätta instrumentet är hittat byter man elev bakom skärmen.

Känn igen ljudparen

Förbered: små ogenomskinliga burkar med lock och olika föremål som kan frambringa ljud (t.ex. pasta, ris, bjällror, kulor, tandpetare). Tillverka ljudburkar, två av varje ljud.

Eleverna arbetar på egen hand eller i par. Man lyssnar genom att skaka burkarna så att de låter, och letar efter två burkar som låter likadant och bildar ett par.

Aktiviteten fortsätter med att man ställer fram föremålen i den ena burken. Nu är uppgiften att känna igen ljudkällan genom att titta på föremålen.

Memory med ljudburkarna

Förbered: fyra par ljudburkar (se föregående aktivitet) samt en ensam burk.

Memoryspelet spelas parvis. Blanda burkarna och ställ dem i en 3 × 3-formation. Den ena i paret väljer två ljudburkar som hen skakar för att lyssna om burkarna har samma ljud. Om hen hittar ett par, får hen ta burkarna som poäng och sedan fortsätta. Om man inte hittar två burkar med samma ljud, går turen över till nästa spelare.

Foto-orientering

Förbered: kort med foton eller en surfplatta. Aktiviteten utförs inomhus eller utomhus. Använd utskrivna och laminerade kort med foton. Fotografera i förväg lätta eller svåra detaljer inomhus i skolbyggnaden eller ute på skolgården. Eleverna kan inleda i par, men när de har sett hur aktiviteten genomförs (speciellt inomhus) kan man göra den på egen hand. Ge paret/eleven ett kort. Visa dem hur man granskar detaljerna i bilden innan man börjar leta efter platsen. Paret/eleven söker upp rätt plats och jämför den med fotot. När man har hittat rätt detalj hämtar man ett nytt kort.

När man orienterar med hjälp av surfplatta, tar du foton i klassrummet och lagrar dem i en molntjänst. Med hjälp av en app eller webbsida skapar man en egen QR-kod för varje bild. Skriv ut koderna och sätt upp dem på väggen. Paret/ eleverna skannar koden med surfplattan, letar upp motsvarande plats och jämför den med fotot på surfplattan. När man har hittat rätt plats läser man av en ny kod.

Detektivleken

Förbered: digitalkamera med wifi och surfplatta.

Aktiviteten kan också utföras som foto-orientering, se föregående aktivitet.

Innan eleverna blir detektiver behöver du installera ett program där man kan se kamerans live-bild (program utifrån kamerans varumärke) i surfplattan.

Eleverna övar först på att vara detektiv inomhus. Till att börja med gömmer du wifi-kameran i klassrummet så att vyn som den visar är lätt att känna igen. Eleverna väntar i rummet intill. De får en surfplatta där de ser kamerans vy. Deras uppgift är att fungera som detektiver och leta efter kameran. När de vet hur aktiviteten går till kan de arbeta i små grupper. Varje grupp får gömma kameran och de andra letar efter den.

Aktiviteten kan göras svårare genom att rikta kameran så att man bara urskiljer små detaljer i surfplattans vy.

Aktiviteten kan också utföras så att någon av eleverna har kameran. De andra försöker med hjälp av surfplattan fundera ut var bäraren befinner sig. Wifi-kameran fungerar också som ett bra fotoverktyg i spionlekar. Man kan lämna den så att den fotograferar klassrummet, och man kan följa det som händer i rummet med hjälp av en surfplatta i rummet intill.

Fortsätt arbetet utomhus. Göm kameran eller låt en elev gömma sig med kameran. De andra letar efter kameran eller den gömda klasskamraten med hjälp av kamerans vy.

Det doftar likadant

Förbered: små burkar med lock och olika dofter (t.ex mossa, kardemumma, citron, persilja).

Tillverka två doftburkar med varje doft. Man kan göra på olika sätt:

• Eleverna försöker med hjälp av doften känna igen vad som finns i burkarna. Man kan underlätta genom att ställa fram det innehåll man har använt så att eleverna kan se det.

• Eleverna ordnar burkarna i par utifrån doft. Sedan får eleverna namnge innehållet i burkarna.

• Eleverna ordnar burkarna i par genom att en av dem luktar på en burk i taget och beskriver lukten (t.ex. sött, äckligt) eller innehållet (t.ex. används när man bakar bullar). Den andre eleven försöker hitta motsvarande burk utifrån beskrivningen.

Man kontrollerar sina resultat genom att båda luktar i burkarna.

Par utifrån egenskaper

Förbered: naturmaterial (t.ex. stenar, pinnar, löv, barr, tallkvistar).

Samla olika naturmaterial i en påse, två av varje. Om det finns 20 elever, ska det finnas 10 olika naturmaterial. Eleverna bildar en cirkel och sätter händerna bakom ryggen. Ge varje elev ett föremål ur påsen. Var och en känner på sitt föremål och letar sedan upp den klasskamrat som har ett likadant föremål. De beskriver sitt föremål för varandra utan att nämna det vid namn. Målet är att öva sig på att namnge olika slags egenskaper.

Om den andra har ett föremål som motsvarar beskrivningen bildar de eleverna ett par. Till sist kontrollerar paren om deras föremål är likadana.

Datorleken

Inled med att fundera på hur en dator fungerar. Den tänker inte själv, utan den gör vad användaren ber den göra.

Först fungerar du som en dator som eleverna ger instruktioner till. De styr dig att t.ex. gå till ett annat rum. När de ger dig instruktioner märker de snart att otydliga instruktioner inte räcker, utan de måste noggrant beskriva rummet och ge instruktioner genom att använda sig av noggranna lägesbegrepp.

När alla vet hur aktiviteten går till kan eleverna vara både datorer och programmerare.

Dina kläder

Eleverna beskriver vad du har på dig. Genom beskrivandet övar man på att göra noggranna observationer och att uttrycka dem i ord. Gör någon slags förändring (vika upp ärmen, lyfta upp glasögonen på huvudet, ta bort ett smycke etc.) och låt eleverna beskriva den.

Arbeta i par. En av eleverna vänder ryggen mot sin klasskamrat, och den andra gör en förändring, t.ex. vänder tröjan ut och in eller knäpper sin kofta. Den första eleven vänder sig om och försöker hitta förändringen hos klasskamraten.

Var är sakerna?

Begrepp som beskriver läge

Med hjälp av lägesbegrepp beskriver man föremålets position i rummet i förhållande till andra föremål. I det här avsnittet behandlas lägesbegrepp som används för att orientera sig i rummet. I avsnittet om jämförelse och förändring behandlas begrepp som beskriver egenskaper och i avsnittet om tid behandlas begrepp som beskriver tid. I avsnitten med talen 0–10 möter man begrepp som beskriver antal.

Mål

Eleven iakttar och använder lägesbegrepp i verkligheten samt behärskar begreppens motsatser. Begrepp som eleven använder är t.ex. framför, bakom, mellan, bredvid, i mitten, under, ovanpå, till höger, till vänster, inne, ute. Eleven lär känna begreppen genom att först undersöka dem för att så småningom kunna använda rätt begrepp i olika situationer.

Matematikberättelsen Tavla

Syltkällaren var en skattgömma. Hyllorna var fulla av syltburkar och alla möjliga läckra konserver. Det var bara det att man inte kunde hitta någonting i den fina källaren. Allting var huller om buller.

– Städpatrullen sätter igång! ropade Sam. Jag sköter den här sidan, ta du den där sidan.

Mika nickade.

– Ger du mig de där, där, sade Sam.

– Ger du mig de där andra, sade Mika och frustade på andra sidan. De här kan stå där.

Gurkburkarna var tunga.

– Här finns det plats, kan du ge mig de där, sade Sam, och frustade hon också.

De arbetade länge, tills händerna var hala av svett. Burkarna bytte plats med fart.

– Här är det färdigt, sade Mika. Kanske några till hit. Sådär. Färdigt!

– Den här är också färdig, sade Sam. Städpatrullen, nu gör vi segerdansen!

Sam och Mika dansade segerdansen när Juno kom och tittade.

Juno tyckte att syltkällaren såg ut precis som tidigare. Allt var fortfarande huller om buller. Hur blev det så här?

Vi undersöker berättelsen och bilden

• Vilka ord använde myrorna när de gav varandra instruktioner? (den här, den där, hit, här, där)

• Pröva att eleverna får agera enligt dina instruktioner som inte är så noggranna:

Gå dit. Hämta därifrån.

Ta därifrån. Ställ där.

Samtala om att man inte kan följa instruktioner utan noggranna anvisningar eller lägesord.

Bildläsning: Rätt eller fel?

• Nyckelpigan sitter på den mittersta hyllan. (fel)

• Myran med den röda scarfen sitter mellan äppelmoset och saltgurkorna. (rätt)

• Under en av myrorna finns det en flaska med jordgubbssaft. (rätt)

• Ovanför myran med röd scarf finns det två röda syltburkar. (fel)

• Under hyllorna finns det tre burkar. (rätt)

• Myran som står på golvet står bakom hyllorna. (fel)

Lägesbegrepp i aktiviteterna

Eleverna behöver få egna, konkreta erfarenheter av lägesbegreppen i verkligheten (klassrum/närområde) innan man går vidare till att arbeta med lägesbegrepp i boken. I aktiviteterna övar man på att följa instruktioner och att skapa egna instruktioner.

Alma säger

Aktiviteten genomförs utomhus. Först är du Alma som ger instruktioner. Efter varje instruktion övar man på motsatser med hjälp av följdfrågor. När alla vet hur aktiviteten utförs får eleverna ge instruktioner. Man ska bara följa Almas instruktioner när hon säger sitt eget namn. Om namnet Alma inte nämns ska man inte följa instruktionen. Kom överens med eleverna om vad som händer om någon utför instruktionerna felaktigt (sätta sig på huk fem gånger, hoppa, härma något djurläte eller hitta på ett ord som börjar med ett visst ljud etc.).

Exempel på instruktioner:

• Alma säger: Kliv upp på stubben. Var är stubben nu? (under)

• Alma säger: Ställ dig bakom trädet. Var är trädet nu? (framför)

• Sätt dig på huk under grenen. (stå stilla)

Min plats

Ge instruktioner till eleverna:

• Kryp under stolen.

• Ställ dig intill väggen.

• Ställ dig bakom stolen.

• Ställ dig på bordet.

• Ställ dig mellan hurtsarna.

• Ställ dig mittemot dörren.

Man vidgar elevernas uppfattning av rummet genom att använda begrepp som: mittemot den främre väggen, bredvid dörren, framför fönstret, bakom dörren etc.

När alla vet hur aktiviteten utförs arbetar man i par. Eleverna hittar på instruktioner till sin klasskamrat.

Dela in eleverna i grupper om fyra som placerar sig så att man kan använda sig av begreppen framför, bakom, mellan, i mitten, bredvid, mittemot etc. Diskutera t.ex.vem som är framför Mattis, bakom Lilo och mellan två klasskamrater.

Vilken leksak tänker jag på?

Aktiviteten utförs vid leksakshyllan i klassrummet.

En elev väljer en leksak ur hyllan och beskriver leksakens plats i hyllan. De andra försöker gissa vilken leksak det rör sig om. Använd begrepp som framför, bakom, bredvid, på den övre hyllan.

Gosedjuren gömmer sig

Förbered: ett gosedjur till varje elev/par. Öva först på att lyssna till instruktioner och att ge instruktioner. Ge eleverna instruktioner, t. ex.:

Placera gosedjuret mellan två stenar, framför trädet, bakom stubben, framför björken men bakom stubben.

Arbeta i par. En elev gömmer gosedjuret och beskriver gömstället genom att använda lägesbegrepp. Klasskamraten letar upp gosedjuret genom att följa instruktionerna. Den som gav instruktionerna följer med sin klasskamrat under letandet, så att hen kan ändra sina instruk tioner utifrån var klasskamraten befinner sig.

Var är?

Förbered: föremål som har en framdel och en bakdel (fordon, djur etc.)

Dela ut tre föremål till varje elev. Alla placerar föremålen framför sig enligt dina instruktioner (t.ex.: Ställ föremålen i en rad. Vad är bakom fisken? Placera bilen bakom tåget och båten framför tåget. Placera hunden mellan hönan och katten.).

Arbeta därefter i par. En elev ger instruktioner till hur föremålen ska placeras och klasskamraten ställer ut dem. Avsluta med att den elev som har ställt ut djuren placerar föremålen i en viss ordning mellan sig och klasskamraten och beskriver vilket föremål man tänker på (t.ex. i raden till vänster om bilen, den mittersta i raden, bakom båten och framför tåget). Den andra eleven räknar ut vilket föremålet är.

Bygga konstruktioner med hjälp av modellkort Förbered: kort med modeller och byggklossar.

Man arbetar på egen hand eller i par. Ge alla elever ett eller några kort. Eleverna bygger en konstruktion utifrån modellen.

Träna vidare genom att låta eleverna bygga något utifrån din beskrivning av ett kort. Använd noggranna begrepp och jämför sedan med kortet för att se om det blev rätt.

Fortsätt byggandet i par. Eleverna sitter med ryggarna mot varandra, så att den ena har byggklossarna och den andra har modellkortet.

Eleven som har kortet ger instruktioner till hur klasskamraten ska bygga. När den elev som har byggt tycker sig vara färdig, kontrollerar man mot kortet om konstruktionen motsvarar bilden. Om konstruktionen inte är likadan, får de resonera om hur instruktionerna borde ha varit. Sedan bygger de om så att det blir rätt. Även detta byggande sker med hjälp av instruktioner.

Undersök festbilden (s� 166)

• Var är tårtan? (på bordet)

• Var är gungan? (under grenen, bredvid trädet, till höger om trädet)

• Var är ugglans ungar? (i hålet i trädet)

• Var är humlan med mössa? (mellan två andra humlor, ovanpå trädstammen)

• Var är den stora svarta skalbaggen? (bakom bordet)

Elevbokens uppgifter

Arbeta i boken

Tavla 1–4

Tavla 1

Eleverna letar upp och namnger föremålen i bilden på leksakshyllan utifrån ledtråden.

• Den är mjuk. (nalle, docka)

• De har hjul. (bil och flygplan)

• De kan staplas. (bok och klossar)

• Man kan studsa den. (boll)

• Det är kungens eller drottningens huvudbonad. (krona)

• Man kan resa från en plats till en annan med den/det. (bil, flygplan, båt)

Uppgift 1

Tavla 1

Eleverna målar leksakerna utifrån dina instruktioner:

• Måla den mittersta klossen på den mittersta hyllan röd.

• Måla föremålet framför kronan på nedersta hyllan gult.

• Måla den understa boken i bokhögen på den översta hyllan grön.

• Måla föremålet bakom roboten på den mittersta hyllan blått.

• Måla föremålet mellan bilen och nallen brunt.

• Måla föremålet under dockan svart.

Uppgift 2

Tavla 2

Förbered: två uppsättningar byggklossar i olika färger.

Arbeta parvis. Eleverna granskar konstruktionen i boken, hämtar de klossar som behövs och bygger en likadan konstruktion. Sedan bygger man en ny konstruktion av samma klossar utan att klasskamraten ser och turas om att ge instruktioner till klasskamraten hur den ska byggas. Avsluta med att jämföra konstruktionerna.

Uppgift 3

Tavla 3

Förbered: en tallrik, ett glas, en gaffel och en kniv för varje par.

Man arbetar i par. Eleverna sitter med ryggarna mot varandra. Den ena eleven har sin bok framför sig. Den andra eleven har föremålen framför sig. Eleven med boken väljer en av bilderna och ger sin klasskamrat noggranna instruk tioner så att denne kan placera föremålen på samma sätt som i bilden. Till sist kontrollerar man om föremålen placerades rätt.

Hela sidan visas� Facitknappen visar facit. Tavla 4

2. Bygg. Gör en ny modell till din klasskamrat.

3. Välj bild. Säg hur din klasskamrat ska göra.

Hur

känner man igen geometriska objekt?

Begrepp för geometriska objekt

Eleverna får bekanta sig med de geometriska objekten triangel, fyrhörning och cirkel samt de begrepp som hör ihop med att känna igen och namnge dem: sida och hörn.

Fäst elevernas uppmärksamhet vid att det finns olika fyrhörningar och trianglar. Gemensamt för alla fyrhörningar och trianglar är antalet sidor och hörn. T.ex. kan man jämföra en kvadrat och en rektangel genom att undersöka deras likheter och olikheter. Använd begreppet fyrhörning om alla geometriska objekt som har fyra hörn.

Vi undersöker berättelsen och bilden

• Vad menade Sam med sidor och hörn?

• Vad tänkte Juno om sidor och hörn?

• Vilken del av de blåa, röda och gula plattorna vidrör de andra plattorna? (sidan och därmed även två av hörnen)

• Vilket fel var det med den sista, gula plattan?

Eleven undersöker geometriska objekt som finns i omgivningen, samt de begrepp som hör till dem, genom att bygga och leka. Eleven känner igen och namnger geometriska objekt.

Matematikberättelsen Tavla

På tunnelbaneperrongen höll man på att lägga nya plattor. Myrorna tyckte att det var ett mycket roligt jobb.

Juno placerade ut kvadratiska plattor och Sam placerade ut triangelformade plattor. Mönstret med plattorna blev färggrant och vackert.

– Här är det fel, sade Sam. Den ena plattan du lagt här ska inte vara så. Den ligger snett.

– Varför det? undrade Juno.

– Titta på plattan före, visade Sam. Sidan ska ligga mot den andra plattans sida. Då blir det en rad.

Juno gick av och an längs raden och såg förvånad ut. Vilken sida? Han lade inte sidor utan plattor.

Mika kom och hjälpte till och lade dit den sista plattan.

– Precis! sade Sam. Nej förresten, det är inte heller rätt. Nu ligger plattan snett.

– En platta som ligger platt på marken kan inte vara sned, sade Juno och kliade sig i huvudet. Den bara … ligger ned.

– Mika, de där hörnen måste vidröra varandra. Då blir det rätt, sade Sam.

– Det finns inga hörn på den här plattan, det är ju du som har triangeln! sade Mika irriterat.

Hur kan de här plattorna luras så här, undrade Mika och Juno och satte sig framför mönstret. De luras och maskerar sig. De är riktiga lurarplattor, hela raden.

• Hur borde den plattan ligga?

• Vilken del av de gröna plattorna sitter ihop med de andra plattorna? (hörnet)

Geometriska objekt i aktiviteterna

Som utgångspunkt för att känna igen och namnge de geometriska objekten behöver man ha förståelse för begreppen hörn och sida

Utgångspunkten för att namnge objekten är antalet hörn och sidor. Här koncentrerar vi oss på begreppen cirkel, fyrhörning och triangel

Begreppen hörn och sida

Fråga eleverna vad de kommer att tänka på när de hör orden hörn och sida (t.ex. sidorna i en bok, framsidan på ett hus, webbsidor, hörnen i rummet, bordets hörn). Undersök och testa om man kan forma hörn av sin egen kropp. Hitta först så många hörn som möjligt i rummet och sedan så många sidor som möjligt. Undersök sedan bilden och leta hörn och sidor i den. Räkna hörnens och sidornas antal i mönstret. Diskutera hur hörnens och sidornas antal hör ihop med det geometriska objektets namn. Fundera på om allt har hörn eller sidor.

Sortera geometriska objekt

Förbered: geometriska objekt i olika storlekar och färger (kop. 33). Kopiera dem i olika storlekar på papper i olika färger.

Placera de geometriska objekten på golvet. Låt eleverna undersöka och sortera dem i grup -

Mål

per utifrån en egenskap (färg, storlek, form).

Namnge gruppen och motivera hur den fick sitt namn.

Ge alla par ett geometriskt objekt. Paret namnger det, och letar upp så många likadana geometriska objekt som möjligt i klassrummet. Till slut berättar de för dig vilka föremål som har samma form som modellen.

Formerna i mig

Förbered: kamera.

Arbeta i smågrupper. Eleverna hittar på olika sätt att bilda former med sin kropp eller som grupparbete med flera elever. Låt dem fotografera sätten de hittat att skapa geometriska objekt på. Undersök fotona och namnge de geometriska objekten samt motivera deras namn.

Fotografera geometriska objekt

Förbered: kamera, skrivare och geometriska objekt (kop. 33)

Eleverna fotograferar i naturen, på skolgården eller inomhus så många fyrhörniga, triangelformade och cirkelformade föremål som möjligt. Skriv ut fotona, sortera dem i grupper utifrån form och gör ett collage. Gruppindelningen kan också göras digitalt. Då blir resultatet ett digitalt collage.

Av fotona kan man också tillverka ett memoryspel. Välj en lämplig mängd geometriska objekt och laminera fotona. När man spelar bildar objektkortet och fotot ett par (t.ex. en fyrhörning och ett fönster).

Tärning med geometriska objekt

Förbered: rörelsetärningar (s. 9), geometriska objekt i kartong i två färger (fyrhörningar, trianglar och cirklar) och olika idrottsredskap som finns på skolan.

Aktiviteten görs i ett öppet utrymme. Sätt fast trianglar, fyrhörningar och cirklar i olika färger på rörelsetärningen. Det är bra att ha flera tärningar och rörelsestationer så att man inte behöver vänta på sin tur. Skapa rörelsestationer med hjälp av de idrottsredskap som finns att tillgå, t.ex.:

• triangel 1 och 2 = satsbräda och madrass för kullerbyttor

• fyrhörning 1 och 2 = hopprep och ringar eller rep

• cirkel 1 och 2 = klättra i ribbstolar, rutscha ner för bänkrutschkana och balansera på bänk.

Eleverna kastar tärningen och letar upp rätt station. När man har utfört uppgiften springer man tillbaka för att kasta tärningen igen.

Skapande arbete:

Tavla med geometriska objekt

Förbered: tärningar med bitar av maskeringstejp på sidorna. Rita geometriska objekt i olika färger på tejpen. Förutom detta behövs lim, A4-papper och geometriska objekt i olika färger utklippta ur papper (kop. 33, samma geometriska objekt som på tärningen).

Arbeta i par eller små grupper. Varje grupp har två tärningar. Tärningarna kastas i tur och ordning, och var och en plockar åt sig det geometriska objekt som tärningen visar. Målet är att samla tio geometriska objekt. Var och en arrangerar sina geometriska objekt på ett papper så att de bildar en tavla. När motivet är färdigt klistras de geometriska objekten på plats.

Geometriska objekt av pinnar

Förbered: glasspinnar eller liknande.

Varje elev bestämmer vilket geometriskt objekt som hen vill tillverka. Fundera på hur många pinnar som behövs för att tillverka objektet och låt eleverna bygga det objekt som de har valt. Resonera med var och en om vilka andra geometriska objekt man kan bygga av pinnarna, hur många pinnar som behövs, och om man kan bygga alla objekt av pinnar. Därefter kan de bygga olika former.

Låt eleverna bygga trianglar och fyrhörningar genom att alltid använda olika antal pinnar. Man kan också använda olika antal pinnar till sidorna av de objekt som de bygger. Undersök hur pinnarnas antal påverkar eller ändrar trianglarnas eller fyrhörningarnas form.

Skapande arbete: sugrörsarbete

Förbered: sugrör i olika längder samt fiskelina. Fundera på hur många sugrörsbitar man behöver för att tillverka en triangel. Hur är det med en fyrhörning? Kan man tillverka fyrhörningar eller trianglar av sugrör i olika längder?

Trä rätt antal sugrör på fiskelinan och forma dem till geometriska objekt. Hjälp till att knyta knutarna.

Hur känner man igen geometriska objekt?

1. Måla.

Skapande arbete: Plattläggning

Förbered: Vanliga A4-papper och A4-akvarellpapper, potatisar samt flaskfärger.

Arbeta i par eller i smågrupper. Planera plattläggningen genom att bestämma plattornas form, storlek och färg. Uppmärksamma eleverna på att det inte ska vara några mellanrum mellan plattorna, så kallad tesselering. Gör ritningen på papper. Hjälp eleverna att rista in objekten i de halverade potatisarna, som sedan används till att stämpla plattläggningen på akvarellpapper. När plattläggningen är klar får eleverna beskriva sin plattläggning för varandra.

Undersök festbilden (s� 166)

• Hitta trianglar, fyrhörningar och cirklar i bilden.

• Hur många triangelformade fönster finns det i bilden? (2)

• Hur många cirkelformade fönster finns det i bilden? (10)

• Hur många fyrhörniga fönster finns det i bilden? (3)

• På hur många vimplar finns det ritade trianglar? (3)

Elevbokens uppgifter Tavla 1–4

Arbeta i boken

Uppgift 2

Tavla 2

Eleverna letar upp och visar geometriska objekt i bilden till uppgift 2 enligt dina instruktioner.

• En röd cirkel

• En gul triangel

• En grön fyrhörning

• En liten grön triangel

• Den minsta cirkeln

• Den största triangeln

• Den minsta fyrhörningen

Uppgift 1

Tavla 2

Leta upp en cirkel i taget i roboten och markera den genom att t.ex. dra ett streck över objektet och måla en ruta i stapeldiagrammet ovanför cirkeln. När alla cirklar är hittade, gör man likadant med trianglar och fyrhörningar. Tolka diagrammet tillsammans genom att jämföra, utan att räkna, vilket objekt det finns fler av och vilket det finns färre av. Träna på begreppen fler och färre, t.ex.: ”Det finns fler cirklar än trianglar”.

Uppgift 3

Tavla 1

Leta upp och identifiera trianglar, fyrhörningar och cirklar. Måla de geometriska objekten: trianglarna röda, fyrhörningarna blåa och cirklarna gröna.

Tavla 3

Genom att dra streck mellan punkterna bildar man en triangel och en fyrhörning. Repetera hur många punkter det behövs för att bilda en triangel och en fyrhörning. Betona att uppgiften kan lösas på många sätt, och att de ritade objekten kan vara ovanpå varandra. För att lättare kunna urskilja de geometriska objekten kan de ritas i olika färger. Låt eleverna i par jämföra hur deras geometriska objekt ser ut.

Hela sidan visas� Facitknappen visar facit. Tavla 4

2. Hur många? Måla.

3. Dra streck för att bilda trianglar och fyrhörningar.

Flera möjliga lösningar. Exempel:

Vad kan man mäta?

Att mäta massa och volym

Med hjälp av mätning kan man kvantitativt uttrycka en egenskap för ett föremål (t.ex. volymen, eller hur mycket något väger). Med eleverna talar man inte om massan, utan om hur mycket föremål väger. Föremål mätta med samma mätverktyg kan jämföras med varandra.

Öva mätning med hjälp av olika redskap i vardagen, utan de vanliga mätenheterna (liter, kilogram osv.).

Fäst även uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet. Öva på att jämföra tyngd och volym hos föremål samt att placera dem i storleksordning.

Mål

Eleven lär känna principerna för mätning, alltså hur många gånger den använda mätenheten får plats i det objekt som mäts. Eleven observerar att mätningens resultat varierar när mätverktyget byts ut samt att resultaten kan jämföras endast om mätverktyget är detsamma.

Matematikberättelsen

Tavla

Juno kom ivrig till jobbet med en affisch. På affischen stod det: ”Jubileumsårets superlotteri. Delta i grupp och vinn din egen vikt i godis. Endast en i gruppen får anmäla sig!”

– Nu måste vi bara klura ut vem av oss som är tyngst, sade Juno.

– Varför det? undrade Sam.

– Då får vi mest godis eftersom man vinner sin egen vikt i godis, konstaterade Juno. Jag är i alla fall större än du.

– Hur så? frågade Sam. Alla i vår släkt har ett hårt och starkt skal. Det väger mycket. Jag är säker på att jag är tyngre.

Men hur skulle de med säkerhet ta reda på det? Just då kom Mika och Lo springande och bad Sam och Juno komma med dem. De hade byggt en slags uppfinning på gården. Uppfinningen bestod av en lång bräda ovanpå en sten.

– Det är nåt fel på uppfinningen. Brädan blir alltid sned, sade Lo.

Mika bad Sam sätta sig i ena änden av brädan. När Mika satte sig i andra änden, lyftes Sam upp i luften. Sam blev rädd, och Juno klättrade upp och satte sig

framför henne. Då sjönk Sams och Junos ände av brädan, och Mikas ände av brädan sköts upp.

När Sam skuttade bort från brädan höjdes Junos brädände upp en aning i luften, och Mikas brädände sänktes en aning, men inte ända ned till marken. Brädan låg alldeles rak. Juno och Mika var nu på samma höjd.

– Heureka­hii­hoo! ropade Juno. Jag vet hur vi ska få reda på vem vi ska anmäla till tävlingen!

Lo kliade sig i pannan. Hur då?

Vi undersöker berättelsen och bilden

• Varför lönar det sig för den tyngsta att delta i tävlingen?

• Vilket bekant föremål påminner myrornas uppfinning om? (gungbräde)

• Hur fungerar ett gungbräde? (Den tyngre änden åker ner och den lättare änden åker upp.)

• Varför var Mikas ände av brädan i luften? (Sam och Juno var tyngre.)

• Hur kan man få ner Mikas ände av brädan?

• Vad skulle hända på ett gungbräde om ett barn och en vuxen gungade på den? (Barnet skulle åka upp i luften eftersom hen är lättare.)

Att mäta massa och volym

i aktiviteterna

I aktiviteterna är det viktigt att eleverna själva får mäta så mycket som möjligt. Det lönar sig att utföra aktiviteterna individuellt, parvis eller i små grupper. Fortsätt att mäta på olika sätt under hela läsåret.

Hur väger man?

Diskutera vägning och vad föremål väger:

• Hur får man reda på om något är lätt eller tungt?

• Vad väger man med?

Lyssna på berättelsen

• Vilka föremål kan vägas?

• Vad har du vägt och med vad?

Hur använder man olika mätverktyg?

Vi övar vägning genom att använda händerna som våg. Fundera inför vägningen på hur man kan väga med händerna, hur man ska placera föremålen i händerna och hur föremålets placering påverkar mätresultaten. Om man hänger föremålen på fingrarna eller placerar föremålet i handen så att fingrarna griper det hårt, förlorar man samtidigt känslan för föremålets tyngd och tyngdskillnader. Samma fenomen inträffar även då armbågarna placeras på knäna eller då armarna trycks hårt mot kroppen.

Alla elever väljer två föremål i klassrummet att väga med händerna. Var och en avgör vilket föremål som är lättare och vilket som är tyngre.

Vi bekantar oss med en klädhängarvåg och dess användning som mätverktyg. Till klädhängarvågen behövs en klädhängare i vars ändor man kan hänga två genomskinliga plastpåsar. Fundera på hur man ska hålla vågen i handen. Varför kan man inte hålla i den övre stången eller kroken med den andra handen? Varför måste klädhängaren kunna hänga fritt i kroken? Undersök hur vågen ser ut när den har något tungt i ena änden och något lätt i den andra. Fundera också på hur vågen ser ut när det är lika tunga föremål i båda påsarna.

Arbeta parvis. Varje par har en egen klädhängarvåg. Eleverna väljer två föremål och väger dem med klädhängarvågen. De undersöker vilket av föremålen som är tyngre och vilket som är lättare. Arbetet fortsätter genom att man letar upp föremål som är lika tunga.

Burkar i viktordning

Förbered: många glasburkar i samma storlek samt tillhörande lock. Burkarna fylls på förhand med olika föremål (t.ex. muttrar, socker, havregryn, träpärlor, fjädrar, stenar, vatten, mjöl, sand, plastpärlor och knappar).

Eleverna arbetar parvis. Varje par får 4–5 burkar. Paret avgör först vilken burk som väger mest och vilken som är lättast. Efter det ordnar paret burkarna i viktordning genom att använda händerna som våg. Diskutera om uppskattningarna skiljde sig från vägningsresultaten.

Fundera på varför inte alla uppskattningar stämde och vad som kan ha försvårat uppskattningen. Diskutera vägning och att uppfatta

viktskillnader när man använder händerna som våg.

Varför blir mätresultatet annorlunda?

Förbered: klädhängarvåg, en stövel till varje elev och t.ex. träklossar.

Ta reda på hur mycket t.ex. en gummistövel väger. Som viktmått väljer alla elever ett föremål som det finns många av, t.ex. träklossar. Var och en placerar en stövel i klädhängarvågens ena plastpåse och den andra plastpåsen fylls med vikter tills vågen är i jämvikt. Räkna hur många klossar gummistöveln väger.

Fundera på varför mätresultatet varierar fast mätobjektet och viktmåttet är samma för alla elever. (Det är skillnader i mätobjektens [gummistövlarnas] storlek.)

Varför påverkar den valda viktenheten mätresultatet?

Förbered: klädhängarvåg.

Eleverna väljer ett gemensamt objekt att väga. Alla väger objektet med sin egen viktenhet. Objektet kan vara t.ex. elevboken. Eleverna väljer någon av de viktenheter som har ställts fram (t.ex. sax, låda med färgkritor, garnnystan, olika klossar, limstift, suddgummin).

Elevboken läggs i den ena plastpåsen och en tillräcklig mängd av den valda viktenheten läggs i den andra plastpåsen, så att vågen är i jämvikt. Fundera på varför mätresultaten är olika. Upprepa den här uppgiftstypen med olika viktenheter under läsåret.

Fundera på varför mätresultatet varierar fast mätobjektet är samma för alla elever. (Allas viktenheter väger inte lika mycket.)

Hur ordnar man föremål i viktordning?

Förbered: klädhängarvåg.

Aktiviteten utförs parvis. Paren ska på egen hand storleksordna 3–4 föremål efter vikt. Observera hur eleverna gör för att lösa problemet. Vid behov ger du ledtrådar: Hur kan du jämföra vikten av två föremål? Vad gör du efter att du har tagit reda på vilken av dem som är tyngre? Hur tar du reda på var den ska placeras i förhållande till de andra föremålen?

Fundera på vilken metod man ska använda för att storleksordna efter vikt. (Det räcker inte med att jämföra endast två föremål med varandra, utan det enskilda föremålet ska jämföras med alla andra föremål i tur och ordning.)

Samma metod används när man mäter volym.

Hitta den lättare

Förbered: klädhängarvåg och föremål i klassrummet.

Välj ett föremål, visa det för eleverna och placera det i klädhängarvågens ena plastpåse. Elevernas uppgift är att hitta ett annat föremål som de uppskattar är lättare än föremålet i påsen. Var och en prövar med klädhängarvågen om föremålet som hen har hittat är lättare än ditt föremål. Placera de lättare föremålen på golvet. Undersök vilka föremål klassen har samlat ihop och jämför dem med modellföremålet (storlek, material osv.). Gör sedan på samma sätt när ni letar upp tyngre eller lika tunga föremål.

Vågen i jämvikt

Förbered: klädhängarvåg och föremål i klassrummet.

Lägg något tungt i klädhängarvågens ena plastpåse. Eleverna letar upp så många lättare föremål som krävs för att den andra påsen ska vara lika tung (vågen är i jämvikt). Alla lättare föremål ska vara likadana och lika tunga, så att man kan ange det tunga föremålets vikt med de lättare föremålens mängd.

Att mäta volym

Förbered: lådor, askar eller andra kärl i olika storlekar och föremål som finns i klassrummet.

Välj först objektet som ska mätas (t.ex. en papplåda, plastlåda). Arbeta parvis. Paret väljer ett föremål som används som måttenhet (t.ex. vantar, strumpor, träklossar, träpärlor). De uppskattar hur många måttenheter som ryms i lådan/asken som ska mätas. Efter det testar paret sin uppskattning genom att lägga sina måttenheter i lådan. Jämför parens resultat. Var alla mätresultat lika? Varför inte? Vad påverkade de olika resultaten?

Spelar burkarnas höjd eller bredd någon roll?

Förbered: glasburkar vars höjd, bottenbredd och form varierar. Förutom detta behövs också många föremål av samma storlek och gärna av samma färg (t.ex. plastpärlor eller klossar i plast) samt t.ex. ett decilitermått som måttbehållare. Nu mäter man burkarnas volym på så sätt att alla elever använder samma måttenhet, medan de mätta burkarnas storlek och form varierar. Låt eleverna uppskatta resultatet inför mätningen. Efter mätningen funderar ni på om resultaten var lika. Varför inte? Vad påverkade de olika resultaten?

Att mäta volym med hjälp av vatten

Förbered: kärl i olika storlekar (t.ex. flaska, mjölkkartong) och vattenkannor, en vaxduk och handdukar samt papper och pennor. Aktiviteten kan också göras ute eller på golvet på toaletten eller i duschrummet.

Arbeta parvis. Varje par har tre kärl i olika former och vatten i t.ex. en kanna. De uppskattar vilket kärl som rymmer mest vatten och antecknar sin uppskattning på papperet. De kontrollerar sin uppskattning genom att fylla det första kärlet med vatten. Efter detta häller man vattnet vidare till det andra kärlet. Vad händer? Kärlet blir halvfullt, vattnet rinner över kanten eller fylls helt. Vad kan man dra för slutsats av detta? Fortsätt genom att hälla vattnet från det andra kärlet i det tredje kärlet. Repetera vad paret kom fram till. Fundera på om man redan vet vilket kärl det ryms störst eller minst mängd vatten i. Varför vet man inte det? Fortsätt med att fylla kärlen tills alla kärl har jämförts med varandra.

Tyngre än eller inte?

Presentera några påståenden för eleverna. Om påståendet stämmer, ställer eleverna sig upp. Om påståendet inte stämmer, sätter de sig ned på huk.

• Vuxna är tyngre än barn. (stämmer)

• En sked är tyngre än en kastrull. (stämmer inte)

• En penna är tyngre än ett papper. (stämmer)

• En stol är tyngre än ett bord. (stämmer inte)

• Ett träd är tyngre än en kotte. (stämmer)

Undersök festbilden (s� 166)

• Leta upp två myror som bär på lådor. Vad är det för skillnad mellan myrornas miner? Vad kan man avgöra av minerna? (Lådan med en jordgubbe i är tung. Lådan med en kotte i är lätt.)

• Vad kan tänkas vara riktigt tungt? (t.ex. träden, bordet)

• Vad kan tänkas vara riktigt lätt? (t.ex. barren, bladen, sugrören)

• Vilken är lättast, ugglan eller nyckelpigan? (nyckelpigan)

• Vilken är tyngst, tårtan eller muffinsen? (tårtan)

• Bredvid den blåa triangelformade dörren finns tre flaskor. I vilken flaska ryms det mest saft? (den lila flaskan)

Elevbokens uppgifter

Arbeta i boken

Tavla 1–4

Tavla 4

Eleverna letar upp och namnger föremål enligt ledtråden.

• Den är ovanför sockan. (docka)

• Den är bredvid boken. (stövel)

• Den är nedanför nallen. (vanten)

• Namnge alla leksaker. (docka, bil och nalle)

• Det finns två av dem. (mössa och stövel)

• Man kan ha den på foten. Den är mjuk och luddig. (socka)

• Det kan vara tillverkat av glas eller plast. Man kan dricka ur det. (glas)

Uppgift 1

Tavla 1

Förbered: klädhängarvåg. Ni behöver också: mössa, leksaksbil, nalle, docka, elevboken, gummistövel, vante och socka.

Arbeta parvis. Varje par har en klädhängarvåg och föremålen som bilden visar. Uppskatta vilket av föremålen som är tyngst. Jämför sakernas tyngd genom att väga dem. Skriv resultatet.

Uppgift 2

Förbered: klädhängarvåg.

Tavla 2

Eleverna väljer tre föremål som ryms i påsen. Uppskatta vilket av föremålen som är lättast och vilket som är tyngst. Jämför föremålens vikt med hjälp av klädhängarvågen och placera föremålen i viktordning från det lättaste till det tyngsta. Skriv resultatet.

Uppgift 3

Tavla 3

Förbered: gummistövel, mjölkkartong, mössa och dricksglas samt många garnnystan.

Arbeta parvis. Paret hämtar föremålen och uppskattar hur många garnnystan det ryms i varje föremål. Undersök med hjälp av garnnystanen och visa resultatet genom att måla motsvarande antal cirklar i 10-rutan.

Hela sidan visas� Facitknappen visar facit. Tavla 4

1. Vilken är tyngst? Sätt kryss.

2. Väg tre saker. Börja med den lättaste.

3. Hur många nystan får plats? Måla. Olika svar. Olika svar.

Olika svar.

Hur jämför man antal?

Hur många, fler eller färre?

Man kan jämföra två olika antal med varandra genom att bilda par av föremål. Då tar man reda på vilka det finns fler av och vilka det finns färre av. Man undersöker hur många fler det finns av den ena sorten och hur många färre det finns av den andra sorten. När man jämför skillnaden i antal behöver man inte räkna de jämförda föremålens totala antal. Behandla alltid begreppen fler och färre samtidigt. Öva även på begreppen hur många fler? och hur många färre?.

Vi undersöker berättelsen och bilden

• Hur har blåbären och hallonen placerats? (i rader bredvid varandra)

Eleven befäster kunskapen att jämföra antal med verkliga (tredimensionella) objekt genom att kombinera dem i par. Eleven befäster samtidigt begreppen fler, färre och lika många Eleven jämför antal föremål i olika storlekar och undersöker hur storleksskillnaden försvårar parbildningen. Eleven jämför antal i en tvådimensionell omgivning (elevboken) samt undersöker skillnader i antal.

Matematikberättelsen

Tavla

Det var perfekt bärplockarväder. Sam utmanade Mika i en ny tävling. Utmaningen idag var vem som plockade flest bär. Sam valde blåbär och Mika valde hallon. De plockade båda massor med bär. Nu måste de bara utse vinnaren.

Mika kom ihåg hur den förra tävlingen hade avgjorts när de ordnade ekollonen i en rad för att jämföra antalet. De bestämde sig för att göra så även denna gång.

De lade bären i en rad på köksgolvet.

Den här gången var Sam noga med att raderna skulle börja på samma ställe och fortsätta åt samma håll. Sam var alldeles säker på att hon hade samlat fler bär än Mika. Nu såg det ändå ut som att hon höll på att förlora. Mikas rad var mycket längre.

Juno gick förbi köket och log åt tävlingen.

– Jag vann, utropade Mika. Titta nu hur lång den här raden är!

– Jag tycker inte att den här jämförelsen är riktigt rättvis, muttrade Juno. Sam hamnar i underläge fast hon inte borde det.

Sam funderade på varför det var så. Hon tyckte också att det var något mystiskt med radgrejen. Hur i all världen skulle man kunna avgöra vinnaren?

• Börjar raderna på samma plats? (ja)

• Vems rad är längre? (Mikas)

• Sam tyckte att hon plockade fler blåbär, men ändå vann Mika. Varför?

• Hur påverkas jämförelsen av att blåbären och hallonen är olika stora? (Hallonen är större, och därför är hallonraden längre.)

• Hur borde man placera bären så att man får rätt resultat? (Bilda par, så att man bredvid varje hallon placerar ett blåbär.)

Antalsjämförelse i aktiviteterna

Antalsjämförelse repeteras först med föremål i samma storlek. Jämför först genom att bilda par. Efter det gör man likadant med föremål i olika storlekar. Uppmärksamma eleverna på att när man bildar par med föremål behöver man vara noggrannare om föremålen har olika storlek. Öva på att uttrycka skillnaden i antal mellan de jämförda föremålen. Även om eleverna känner till begreppen fler och färre, kan de vara svåra att förstå. Istället för hur många fler kan man till en början använda termer som hur många blev över och hur många för mycket som förmodligen är mer bekanta.

Gällande begreppet hur många färre kan man till en början använda sig av termerna hur många fattas och hur många för lite. Fäst så småningom elevernas uppmärksamhet vid att svaret på båda frågorna alltid är samma antal. Om det finns två fler av det ena föremålet, finns det också två färre av det andra föremålet.

Fundera på hur man kan jämföra antal när det gäller antal som visas i en bild, där man inte kan bilda par med föremålen bredvid varandra.

Lyssna på berättelsen

Mål

I bilder bildar man par genom att dra streck mellan två föremål. Förutom att jämföra antal genom att jämföra vilka det finns fler och färre av, tar man också reda på hur många fler det finns av den ena sorten och hur många färre det finns av den andra sorten.

Att jämföra antal med hjälp av föremål

Förbered: olika föremål som finns i klassrummet.

Ta fram föremål, t.ex. gula och röda äpplen, i två högar framför eleverna. Börja arbetet med att uppskatta vilka det finns fler av och vilka det finns färre av. Undersök genom att para ihop föremålen i ett led. När ledet är färdigt, kontrollerar man om det fanns lika många av eller om det fanns fler eller färre av den ena sortens föremål. Kom ihåg att verbalisera båda svaren (t.ex. det finns fler av de gula, alltså finns det färre av de röda).

• Vilka finns det fler av?

• Vilka finns det färre av?

• Hur många fler eller färre finns det av den ena sortens äpplen och hur kan man se det?

• Hur många behöver man av den ena sortens äpplen så att det finns lika många av båda sorterna?

• Hur många äpplen fattas i det ena ledet?

Fikastund

Förbered: leksaksservis samt leksaksmat, t.ex. bullar, äpplen, jordgubbar, kex.

Bjud eleverna i smågrupper till en fikastund på låtsas. Bordet är dukat åt dem så att det finns lika många tallrikar på bordet som det finns elever.

Ställ också fram godsaker, en på varje tallrik. Godsakerna som bjuds får gärna vara fler eller färre än eleverna. Fundera tillsammans på om godsakerna räcker till åt alla, alltså om det finns lika många som det finns elever.

Börja dela upp godsakerna genom att ge varje elev en godsak i taget. Diskutera om det skulle räcka åt alla eller om det finns fler eller färre godsaker än elever. Undersök hur många godsaker fler som skulle behövas, alltså hur många som fattas. Hur många blir över, alltså hur många elever till skulle man kunna bjuda på fika? Fortsätt med nya godsaker och funderingar.

Björnar på skattjakt

Förbered: grupperingsobjekt, t.ex. björnar, dinosaurier eller djungeldjur samt färggranna glas- eller plastpärlor som skatter.

Arbeta parvis. När eleverna vet hur aktiviteten genomförs arbetar varje par på egen hand. Läs berättelsen högt:

”Från björnarnas by beger sig en del björnar ut på skattjakt. De skatter som björnarna hittar, samlar de ihop i slutet av dagen och de kontrollerar om skatterna räcker till åt alla som deltog i jakten, och om det blir skatter över. Om någon blir utan skatt, måste man fortsätta letandet.”

Ge varje par björnar och skatter. Björnarnas och skatternas antal spelar ingen roll. Fundera på hur man kan få reda på om det finns tillräckligt med skatter eller om det blir över av dem.

Bilda ett parled av björnarna och skatterna. Se efter vilka det finns för många av, alltså hur många det blir över.

• Vilka fanns det för lite av, alltså hur många fattades?

• Hur många skatter borde man ta bort ur ledet eller hur många fler behöver man för att det ska finnas lika många av båda?

Betydelsen av skillnader i storlek när man jämför

Förbered: en stor mängd föremål i två olika storlekar.

Föremålen placeras framför eleverna, sorterade i två högar utifrån storlek. Eleverna uppskattar i vilken hög det finns fler eller färre föremål. Kontrollera resultatet genom att placera föremålen parvis i led. Vad upptäcker ni?

• Vilka finns det för många av?

• Vilka finns det för få av eller fattas av?

• Vilka finns det fler eller färre av?

• Hur påverkade storleken uppskattningen?

• Varför måste man tänka på storleken när man bildar par i led?

Att jämföra antal i bilder

Förbered: färdiga bilder. De ska innehålla ett antal olika föremål vars antal kan jämföras.

Fundera på hur man kan jämföra antal när man inte konkret kan para ihop föremål i en bild. Pröva att bilda par av föremålen på bilderna genom att dra streck mellan dem. Strecket gör att två föremål bildar ett par. Det är viktigt att efter varje streck se efter om man kan fortsätta. Finns det fortfarande par som kan bildas eller tar den ena sortens föremål slut? Vilka finns

det alltså fler av och vilka finns det färre av? Hur många fler finns det av den ena sorten och hur många färre av den andra?

En fler och en färre

Förbered: många olika små föremål vars antal kan jämföras, t.ex. pärlor, knappar, sorteringsföremål eller stenar.

Instruera eleverna att ta en liten handfull av t. ex. knappar. Alla elever placerar knapparna i en rad. Efter detta säger du åt dem att ta en pärla fler än det finns knappar. Hjälp till genom att säga att man först tar lika många pärlor och placerar dem bredvid knapparna så att de bildar par. Repetera vad begreppet fler betyder. Fler betyder att man ska ta ett större antal. Repetera hur många fler man skulle ta (en fler). Eleverna tar varsin pärla till och placerar den i ledet. Nu finns det en pärla fler och en knapp färre. Upprepa uppgiften flera gånger och öka gradvis skillnaden i antal mellan föremålen. Instruera eleverna att ta en liten handfull av t. ex. knappar. Alla elever placerar knapparna i en rad. Efter detta säger du åt dem att ta en pärla färre. Hjälp till genom att säga att man först tar lika många pärlor och placerar dem bredvid knapparna så att de bildar par. Repetera vad begreppet färre betyder. Färre betyder att man ska ta ett mindre antal, att man ska ta bort pärlor, eftersom det ska finnas mindre av dem. Repetera hur många färre man skulle ta (en färre). Eleverna tar bort en pärla ur ledet. Nu finns det en pärla färre och en knapp fler. Upprepa uppgiften flera gånger, och öka gradvis skillnaden i antal mellan föremålen.

Spel: Hur många fler?

Förbered: en tärning åt båda spelarna, multilinkklossar, 10-ruta (kop. 27) och knappar som poäng.

Spela parvis. Kom överens om ifall man spelar med begreppet fler eller begreppet färre. Båda spelarna har varsin tärning, sex klossar, en 10-ruta och knappar. Spelarna kastar sin tärning samtidigt, och bygger ett torn med det antal klossar som motsvarar poängen. Ställ klosstornen intill varandra och jämför. Den spelare som har färre klossar vinner rundan. Vinnaren räknar hur många färre klossar som hen har, och lägger lika många knappar på 10-rutan som poäng. Den som först får ett fullt bräde vinner.

Undersök festbilden (s� 166)

Förbered: många föremål, t.ex. knappar, i två olika färger.

Man kan bilda par i bilden genom att dra streck, men eftersom man ibland inte kan rita på bilden får man ta redskap till hjälp.

Täck alla jordgubbar i bilden med knapparna i den ena färgen, och alla äpplen med knapparna i den andra färgen. Placera sedan knapparna i ett parled och konstatera hur många fler eller färre äpplen det finns. Hur är det med jordgubbarna? På samma sätt kan man ur bilden avgöra hur många fler eller färre muggar eller glas det finns.

Elevbokens uppgifter Tavla 1–4

Uppgift 1

Tavla 1

Sam har blåbär och Mika har hallon. Instruera eleverna att ta reda på vilken sorts bär det finns fler av och vilka det finns färre av. Låt eleverna fundera på hur man kan lösa uppgiften utan att räkna bären (para ihop blåbären och hallonen genom att dra streck). Undersök vem som har fler och vem som har färre bär, och hur man vet det. Hur många fler finns det av den ena sortens bär? Hur många färre finns det av den andra sorten? Eleverna ringar in den myra som har flest bär. Gör på samma sätt med kottarna.

Uppgift 2

Tavla 2

Instruera eleverna att ta reda på vilka det finns fler av och vilka det finns färre av. Låt dem fundera på hur man kan lösa uppgiften utan att räkna antal (para ihop hundarna med matskålarna genom att dra streck). Undersök vilka det finns fler av och vilka det finns färre av, samt hur man vet det. Undersök också hur många fler det finns av de ena och hur många färre det finns av de andra. Eleverna markerar med ett kryss vilka det finns färre av. Gör på samma sätt med tårtorna och ljusen.

Arbeta i boken

Fundera efter uppgifterna 1 och 2:

Uppgift 3

Tavla 4

• Hur många hallon borde Mika plocka för att det ska finnas lika många hallon som blåbär? (2)

• Hur många kottar borde Sam plocka för att hon ska ha lika många som Mika har? (1)

• Hur många matskålar ska man plocka bort för att det ska finnas lika många matskålar som hundar? (1)

• Hur många fler ljus behövs för att det ska finnas lika många ljus som tårtor? (1)

Tavla 3

Triangeluppgiften: Instruera eleverna att rita en fler i den högra rutan. Låt dem fundera på hur man ska göra (först ritar man lika många och sedan en fler, eftersom fler betyder mer). Eleverna ritar rätt antal i den högra rutan.

Bolluppgiften: Instruera eleverna att rita en färre i den högra rutan. Låt dem fundera på hur man ska göra (man täcker en boll med fingret, eftersom färre betyder att man ska ta bort en viss mängd från den ursprungliga mängden). Eleverna ritar rätt antal i den högra rutan.

Hela sidan visas Facitknappen visar facit. Tavla 4

1. Vem har fler? Ringa in.

2. Vilka finns det färre av? Sätt kryss. ×

3. Rita.

Fem

Vi lär känna talet fem och ser samband mellan antalet, siffran och talet�

Mål

Eleven uppmärksammar hur antalet fem förekommer i omgivningen och ser samband mellan antalet, siffran och talet.

Matematikberättelsen

Tavla

Jonte var gruppens nyaste medlem. Nu för tiden kom han till arbetet samtidigt som de andra. Myrorna arbetade fem vardagar i veckan, från måndag till fredag. Att Jonte kom med i gänget förde dock med sig en ny utmaning. På lunchen fanns det inte plats för honom vid fyrapersonersbordet.

– Det här går inte. Det är inte rättvist, sade Juno nästa morgon. Vi ska ändra om helt. Vi gör om matsalsborden till bord för fem personer.

Han pekade på skylten han hade skrivit och satt upp på väggen. På den stod: Fem myror vid varje bord.

– Vi ska göra en annan förändring också: från och med idag arbetar vi i grupper om fem. Vi kan pröva först. Sam, Mika, Lo, Jonte och jag är en grupp!

De begav sig iväg till tunnelbanetunneln, och medan de promenerade sjöng de: ett, två, tre, fyra, fem.

De var ett gäng på fem. Fem myrrackare som arbetade mer än någonsin. När de gick hemåt sjöng de på samma sätt.

Lyckofemman. Samma antal myror som det finns fingrar på en hand. Ett perfekt tal.

Vi undersöker berättelsen och bilden

• Varför behövde man fem stolar till matsalsborden? (Vännerna var nu sammanlagt fem.)

• Vad finns det en av? (t.ex. borste, slips, scarf, magväska)

• Vad finns det två av? (t.ex. hackor, hammare)

• Vad finns det tre av? (t.ex. sandsäckar)

• Vad finns det fyra av? (t.ex. hinkar)

• Vad finns det fem av? (t.ex. myror, hjälmar, spikar, spadar, munnar)

• Vad finns det fler än fem av? (t.ex. känselspröt, fötter, ögon)

Talet fem i aktiviteterna

Eleverna får bekanta sig med talet fem på flera olika sätt och få konkreta erfarenheter av talet, både i verkligheten och i elevboken. Uppmärksamma eleverna på att antal presenteras på olika sätt (storlek, färg, form och gruppering).

Lär känna siffrans form genom att bygga, forma och skriva (s. 164–165). Eleverna får möjlighet att bekanta sig med sambandet mellan antalet, räkneordet och siffran genom olika aktiviteter.

Vad har jag fem av?

Fundera på vad den egna kroppen har exakt fem av. (t.ex. fingrar på en hand, tår på en fot, sinnen)

Vad finns det fem av i vårt klassrum?

Leta upp föremål i klassrummet som det finns exakt fem av.

Vad finns det fem av hemma hos dig?

Fundera på vilka föremål det finns exakt fem av i det egna hemmet (t.ex. fönster, handdukskrokar, sittplatser i vardagsrummet).

Hur kan man uttrycka antalet fem på olika sätt?

Fundera på hur man kan visa antalet fem på olika sätt med båda händernas fingrar.

Alla elever får i uppgift att hämta fem föremål, vilka som helst. Undersök föremålen och hur de skiljer sig från varandra. Konstatera att var och en endast har fem av varje föremål, även om föremålen skiljer sig gällande vikt, form eller någon annan egenskap.

Hur ser siffran fem ut?

Förbered: t.ex. knappar, piprensare, klossar, lera och en kamera.

Studera hur siffran fem ser ut. Var börjar man skriva den och hur fortsätter man? Forma siffran med piprensare och lera, olika kroppsdelar eller tillsammans med en klasskamrat. Fotografera siffrorna och samla fotona till en utställning.

Talet fem

Förbered: kopieringsunderlaget Befästa tal (kop. 31), ett till varje elev.

Eleverna skriver siffran i rutan och ritar fem föremål intill. Sedan ritar man eller klipper ut föremål som det finns fem av (t.ex. vardagar/ skoldagar i veckan, bokstäver i det egna namnet). Eleverna ritar/målar också var man kan se antalet fem, eller hur antalet fem ser ut i omgivningen. Slutligen målar man rätt antal cirklar i 10-rutan samt pärlor.

Räknemaskinen

Dela upp eleverna i led med 5–6 personer. Du börjar som användare av räknemaskinen och klappar ett antal mellan 1 och 5 på ryggen på den elev som står sist i ledet. Eleverna fortsätter skicka vidare antalet genom att klappa det på ryggen på den som står framför. De som står längst fram säger antalet högt eller ritar det antingen som prickar eller som siffra på tavlan eller på ett papper på väggen. Kontrollera med de som står sist om maskinen fungerar. De som står först ställer sig sedan sist så att alla får fungera som berättare. När alla vet hur aktiviteten går till kan eleverna vara användare av räknemaskinen.

Aktiviteten görs med talområdet 1–10.

Hitta rätt antal

Förbered: talkorten 1–5 (kop. 26), många små föremål och t.ex. engångstallrikar.

Varje elev får fem tallrikar. Visa ett av talkorten. Eleverna fyller en av tallrikarna enligt antalet på kortet. Använd likadana föremål på samma tallrik så att det är lättare att räkna dem. Till sist ordnar eleverna tallrikarna i storleksordning enligt antal. De jämför parvis vilka föremål de samlade.

Sammanlagt fem

Förbered: talkorten 1–5 (kop. 26).

Eleverna arbetar i par. Du säger tal eller visar talkorten 1–5. Paret lyfter upp så många fingrar i luften att parets fingrar sammanlagt bildar talet som du har visat/sagt.

Läsdomino

Förbered: kartong, tuschpenna, kontaktplast eller lamineringsfilm och en lamineringsmaskin. Tillverka i förväg dominokort med talen 1–5. På varje kort ska det finnas ögon som visar antal i ena änden och en siffra i andra änden. Det måste vara samma antal av siffror och ögon (tre stycken siffran 5 och tre stycken med fem ögon). Spelet spelas i grupper om 2–3 personer. Korten delas jämnt mellan spelarna. Ett nytt kort får läggas till i spelet i någon av radens ändar, om det egna kortet innehåller samma antal som föregående kort. Den som först blir utan kort eller som har minst antal kort när spelet slutar, vinner.

Den försvunna tal-kamraten

Förbered: talkort och antalskort 1–5 (kop. 26 och 27).

Ge var och en ett kort. Eleverna tittar på sina kort men säger inte dess tal eller antal högt. Deras uppgift är att hitta sin egen försvunna tal-kamrat. Som tal-kamrater fungerar två kort som visar samma tal (talkort och antalskort).

Man får inte säga kortets tal högt utan frågar: ”Är du min försvunna tal-kamrat?” och klappar antingen sitt antalskorts antal på klasskamratens rygg eller ritar siffran som talkortet anger på hens rygg. När man har hittat tal-kamraten, ställer sig paret bredvid varandra och väntar på att de andra hittar sina par. Till slut kontrollerar man om alla hittade rätt tal-kamrat.

Lek: Vi rör oss med hjälp av tal

Förbered: fyra tygpåsar, aktivitetskort och talkort eller antalskort från talområdet 1–5 (kop. 17, 26 och 28–30).

Eleverna planerar utomhus eller i ett öppet utrymme två rörelsebanor bredvid varandra. I vardera ände av respektive bana placeras två tygpåsar. I den ena påsen lägger man aktivitetskort och i den andra lägger man antals- eller talkort. Bestäm att banan ska gås medsols.

Eleverna tar upp ett kort ur varje påse.

Antalskortet visar hur många gånger man ska utföra aktiviteten från aktivitetskortet (t.ex. fem krysshopp). Korten läggs tillbaka i påsarna när aktiviteten utförs.

Skapande arbete: Händerna visar

Förbered: papper i olika färger, sax, lim och pennor.

Placera händerna som modeller på papperet och rita deras konturer med pennan. Klipp ut händerna från papperet. Limma händerna på färgat papper så att ungefär hälften av fingerlängden blir utan lim. ”Böj” fingrarna. På den högra handen ritar man siffrorna 1–5 med början vid tummen. På den vänstra handen ritar man antalen 1–5 som cirklar med början vid tummen. (Bild s. 261)

Lek: Antalspoker

Förbered: talkort från talområdet 1–5 (kop. 26), egna mössor (och timglas).

Spelet spelas i smågrupper. Först kommer man överens om speltiden (5–10 minuter). Talkorten placeras med bildsidan nedåt på bordet. Alla tar i tur och ordning upp ett kort och placerar det på sin panna, i mössans vikning. Man tar reda på talet genom att ställa frågor till sin spelpartner. Svaren får endast vara i formen ja eller nej (t.ex. Är jag större än fyra?). För varje rätt gissat tal får man en poäng. Den som har flest poäng i slutet av spelet vinner.

Spela spelet med ett timglas. Varje spelare har en viss tid på sig att ställa frågor.

Undersök festbilden (s� 166)

Vad finns det fem av? (t.ex. äpplen, pallar)

Elevbokens uppgifter

Arbeta i boken

Tavla 1–3

Tavla 2

Eleverna tittar noggrant på bilden till uppgift 2. Stäng boken. Stämmer påståendet?

• I alla kritaskar finns det fyra kritor. (rätt)

• I burken finns förutom pennor och penslar även saxar. (fel)

• Alla limstift står upprätt. (fel)

• Alla block är på bordet. (fel)

• Flickan har en pensel i handen. (rätt)

• Alla häftapparater är samma färg. (rätt)

Uppgift 1

Tavla 1

Eleverna ritar fem föremål i rutan, letar upp och målar talet fem på tallinjen samt övar på att forma siffran.

Uppgift 2

Tavla 2

Namnge de små bilderna bredvid den stora bilden (sax, pensel, häfte, penna, kritor, häftapparat, pennvässare och palett). Eleverna letar upp och räknar antalet för varje föremål i den stora bilden, och markerar sedan antalet i rutan intill respektive föremål. Till slut letar man upp de föremål i småbilderna som det finns samma antal av i den stora bilden, och drar streck mellan dem.

Hela sidan visas Facitknappen visar facit. Tavla 3

Rita fem saker. Hitta och måla talet 5 på tallinjen.

2. Hur många? Skriv antalet. Hitta lika många. Dra streck.

Noll

Vi lär känna talet noll och ser samband mellan antalet, siffran och talet�

Mål

Eleven uppmärksammar vad antalet noll egentligen betyder och ser samband mellan antalet, siffran och talet.

Matematikberättelsen

Tavla

Det var dags för förskoleklasstunnelbanans årliga säkerhetsrapport. Det var ett noggrant arbete. Juno bad sitt arbetsgäng om hjälp med att samla in reparationsrapporterna för varje station. En sådan gjorde man om man reparerade någonting där. Varje reparationsarbete skulle antecknas på en egen rad.

– Almkullen, tre rapporter, sade Sam vant och bläddrade i servicebokens papper. Hon hade hjälpt Juno med detta tidigare. ”Almkullen, 3”, skrev Juno på raden.

– Kringelbacken, fem rapporter, sade Mika.

”Kringelbacken, 5”, skrev Juno.

– Plommondammen, ingen, sade Lo. Skriv alltså ingenting.

De fortsatte. Juno kollade sin lista en gång till. Äsch, där hade det blivit fel. Han hade glömt att anteckna på raden för Plommondammen och måste bläddra bakåt bland papperen.

– Nej, vi har kontrollerat Plommondammen, kom Lo ihåg. Inga rapporter.

Alla konstaterade att man nog inte minns om man inte skriver någonting.

Sam berättade att det finns ett tal som betyder att det inte finns någonting.

”Plommondammen, 0”, skrev Juno stolt. Alltså inte en enda rapport från Plommondammen.

Nollan hade en viktig betydelse. Den hjälpte myrorna att komma ihåg att inget alls ibland är något betydelsefullt.

Vi undersöker berättelsen och bilden

• Varför var nollan viktig för Juno? (Annars skulle det inte ha stått något alls på den raden)

• Vad betyder antalet noll? (ingenting)

• Hur många spadar finns det? (0)

• Hur många hjälmar finns det? (0)

• Hur många pennor finns det? (3)

• Hur måna kepsar finns det? (5)

• Hur många nyckelpigor finns det? (0)

Talet noll i aktiviteterna

Eleverna får bekanta sig med talet noll på flera olika sätt och får konkreta erfarenheter av talet, både i verkligheten och i elevboken. Uppmärksamma eleverna på att antal presenteras på olika sätt (storlek, färg, form och gruppering).

Lär känna siffrans form genom att bygga, forma och skriva (s. 164–165). Eleverna får möjlighet att bekanta sig med sambandet mellan antalet, räkneordet och siffran genom olika aktiviteter. När man arbetar med noll är det viktigt att diskutera vad nollan verkligen betyder som antal. Noll är det samma som ingenting eller inget alls. Om man får noll godisbitar, får man inga godisbitar alls. Studera också nollans plats på tallinjen.

Vad har jag noll av?

Fundera på vad den egna kroppen har exakt noll av. (t.ex. människan har noll svansar, vingar).

Vad finns det noll av i vårt klassrum?

Kom på föremål i klassrummet som det finns exakt noll av.

Vad finns det noll av hemma hos dig?

Fundera på vilka föremål det finns exakt noll av i det egna hemmet (t.ex. bastu, drake, tron).

Lyssna på berättelsen

Hur kan man uttrycka antalet noll på olika sätt?

Fundera på hur man kan visa antalet noll med fingrarna. Visa antalet genom att ha båda händerna knutna. Alla elever får i uppgift att hämta noll föremål. Konstatera att man då inte hämtar någonting alls.

Hur ser siffran noll ut?

Förbered: t.ex. knappar, piprensare, klossar, lera och en kamera.

Studera hur siffran noll ser ut. Var börjar man skriva den och hur fortsätter man? Forma siffran med piprensare och lera, olika kroppsdelar eller tillsammans med en klasskamrat. Fotografera siffrorna och samla fotona till en utställning.

Talet noll

Förbered: kopieringsunderlaget Befästa tal (kop. 31), ett till varje elev.

Eleverna skriver siffran i rutan och ritar noll föremål intill. Konstatera att man inte kan rita någonting på bladet, eftersom det annars inte finns noll föremål där.

Den tokiga pausgympan

Ge eleverna instruktioner medan de står upp. Betona att man ska lyssna noggrant både på hur rörelsen utförs och antalet gånger den ska göras innan man börjar.

• Gå ned på huk två gånger.

• Klappa i händerna bakom ryggen en gång.

• Hoppa ända upp till taket noll gånger.

• Rör vid tårna fem gånger.

• Hjula noll gånger.

• Snurra händerna runt i luften tre gånger.

• Rör vid tårna med tungan noll gånger.

• Hoppa krysshopp fem gånger.

• Spring runt gården noll gånger.

Raketnedräkning

Eleverna står i ett öppet utrymme. Räkna ned raketen från fem och nedåt. Vid varje tal går eleverna ned lite mer på huk. Meningen är att alla ska vara helt nere på huk vid talet ett. När du ropar ”NOLL!” skjuter alla raketer iväg och hoppar så högt som möjligt. När alla lyckas med det gradvisa hukandet, räknar eleverna ned tillsammans med dig.

5 1 3 2 0

Undersök festbilden (s� 166)

• Hur många dinosaurier hittar du? (0)

• Hur många ufon hittar du? (0)

Elevbokens uppgifter

Arbeta i boken

Tavla 1–3

Tavla 2

Eleverna letar upp och namnger föremålen i uppgift 2 enligt ledtråden.

• Man kan äta den. (munk)

• Den hjälper till att hålla dig flytande. (badring)

• Den är ett smycke. Man har den på fingret. (ring)

• Det finns fyra av dem på en bil. (däck)

Uppgift 1

Tavla 1

Eleverna ritar noll föremål i rutan, letar upp och målar talet noll på tallinjen samt övar på att forma siffran.

Uppgift 2

Tavla 2

Eleverna räknar hur många föremål det finns, och skriver siffran som motsvarar antalet.

Hela sidan visas Facitknappen visar facit. Tavla 3

Rita noll saker. Hitta och måla talet

Hur många? Skriv antalet.

Kati Lassila Virpi Marttila Minna Salminen Siri Kolu

Äventyr i förskoleklassen

Äventyr i förskoleklassen är ett heltäckande läromedel från Finland, som består av en vändbar arbetsbok i både svenska och matematik. Genom att följa en berättelse om Vildfikonens förskoleklass på äventyr får eleverna utforska naturens växt- och djurliv, en hållbar livsstil, sina egna känslor och interaktion med andra.

Igelkotten Texas, ekorren Alma och deras klasskamrater blir elevernas följe slagare under läsåret i förskoleklass. I samma skog bor också de myror som man lär känna i matematikdelen.

Läromedlet har en strukturerad inlärningsgång och ett rikt utbud av aktiviteter som gör det möjligt att anpassa undervisningen efter elevernas behov.

Elevpaket med elevbok och digitalt läromedel

Varje kapitel i språkdelen inleds med en detaljrik samtalsbild och tillhörande berättelse, som följs av uppgifter i form av bildläsning, rim, ord och meningar. Det finns även en läsuppgift för de elever som kan läsa. Därefter följer tre uppslag med uppgifter som tränar språklig medvetenhet och ger en första kontakt med versala bokstäver. Vänd på boken så hittar du matematikdelen som också inleds med en samtalsbild och en berättelse. Arbetet med matematikdelen stärker utvecklingen av elevens matematiska tänkande och lägger grunden till matematisk inlärning. Eleverna uppmuntras att utveckla sina matematiska färdigheter genom lek och användning av olika sinnen. Problemlösning har en central roll i matematiken i Äventyr i förskoleklassen

I elevpaketets digitala läromedel finns elevboken som e-bok med inläst text. Eleverna kan också lyssna på berättelserna och arbeta individuellt med övningar som tränar ord, språkljud och versala bokstäver. I varje kapitel finns det också en övning där eleverna får en första kontakt med engelska ord.

Lärarpaket med lärarhandledning och digitala resurser

Lärarhandledningen är fullspäckad med bland annat inspirerande aktiviteter, konkreta lektionsplaneringar och förenklade versioner av berättelserna. I lärarpaketets digitala resurser finns förberedda genomgångar till alla kapitel och matematiksidor samt kopieringsunderlag för nedladdning. Här får man också tillgång till lärarhandledningen som e-bok samt elevpaketet.