9789144167145 by Smakprov Media AB

SPRÅKPORTEN BAS Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

SPRÅKPORTEN BAS Elevpaket – Digitalt + Tryckt Språkporten Bas finns nu i en efterlängtad andra upplaga! Grundstrukturen är densamma som tidigare, men mycket är nytt eller uppdaterat. Texterna har fått en tydligare genrekoppling och fler skrivuppgifter har tillkommit.

ELEVBOK Bokens texter är tematiskt ordnade kring ämnen som intresserar och skapar debatt. De är även valda för att tydligt representera olika genrer. I anslutning till kapiteltexterna finns utförliga ordlistor och i en mängd övningar tränas, med utgångspunkt i texterna, det abstrakta ordförrådet, ordbildning, fraser och grammatik.

DIGITALT LÄROMEDEL I det digitala läromedlet finns hela boken inläst med textföljning. Här kan eleverna öva vidare på de moment som behandlas i boken.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

ANDRA UPPLAGAN!

SPRÅKPORTEN BAS Svenska som andraspråk

Monika Åström

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd till detta läromedel har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Liza Greczanik Bildredaktör: Johanna Szemenkar Remgard Omslagsbild: Shutterstock Formgivning: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 33737 ISBN 978-91-44-16714-5 © Författaren och Studentlitteratur AB 2021 Upplaga 2:3 Printed by GPS Group, Austria 2023

Innehåll Välkommen till Språkporten Bas . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 UPPSLAGSSIDOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Texttyper/genrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Skönlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Genrer inom skönlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Sakprosa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Genrer inom sakprosa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Ange källa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Citat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Tala inför publik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Subjunktioner som bisatsinledare . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Frågeord som bisatsinledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Relativa ord som bisatsinledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Satsadverbial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Sambandsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 1. SAMTAL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Utdrag ur roman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 ”Barasådär” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Tack! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Hos Amos är alla VIP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Jobb vi retar upp oss på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Jobb med mycket snack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Jobbigt mobilprat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Utdrag ur roman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Momo försöker övertyga monsieur Hamil . . . . . . . . 38 Momo försöker övertyga madame Rosa . . . . . . . . . . 40 Hörövning: Konsten att vara snäll . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 2. STÖRST, BÄST, VÄRST . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Först . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Först till Amerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Första bilresan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Mest kända forskare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Ibn Sina/Avicenna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Marie Curie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Högst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Burj Khalifa i Dubai . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Babels torn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Äldst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Fler superlativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Bäst och dyrast . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Flest singlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Flest skönhetsoperationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Super värst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Det kallaste hotellet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Kalenderns ovanligaste dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Saga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Törnrosa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Hörövning: Anders Celsius . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 3. MÅ BRA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Populärvetenskaplig artikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Vad händer när vi sover? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Att ta igen sömn går bra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Varför är sömnen så viktig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Experten: ”Släng ut mobilen ur sovrummet” . . . . 101 Populärvetenskaplig artikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Ta en tupplur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Drömmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Motion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Hur mycket bör vi träna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Och varför bör vi träna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Måste maten vara ett problem? . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Vad ska jag nu laga? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Ordet ”banta” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

Solens vitamin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Hörövning: Vasaloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 4. VAL I LIVET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Val som förändrar livet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Samepojken Aron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Krönika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Jag fungerar mycket dåligt i kyla . . . . . . . . . . . . . . . 140 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 ”Jag vägrar vara förtryckare” . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 I huvudet på en snattare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Med många mål i sikte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Hörövning: Kärleksmöten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 5. SPRÅKET OCH LITTERATUREN . . . . . . . . . . . 175 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Mer vi än JAG på tigrinska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Utdrag ur biografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Jag åt kylan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Enkla verb med stort innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Idiom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 ”Farliga” idiom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Svenskan blir till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Språkliga släktingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Utdrag ur roman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Francie och böckerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Om att läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Om att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Skönlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Novell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 Hälsostart . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211

6. GÖRA SKILLNAD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Klimathotet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Växthuseffekt och växthusgaser . . . . . . . . . . . . . . . 219 Global uppvärmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Utsläppen i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Några miljöbovar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 Flyget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 Transporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 Maten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Shopping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 Flygskam, köttskam och nu … barnskam! . . . . . . . 231 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Ingen plats för plast! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 1,5 eller två grader så stor är skillnaden . . . . . . . . . 233 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 ”Fake news” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 Några kända konspirationsteorier . . . . . . . . . . . . . 242 Källkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Trollen som luras på nätet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 En miljöäventyrare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Leonardos tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Gretas tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 Nobels fredspris 2004 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 Fabel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 Jag gör så gott jag kan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252 Hörövning: Att vara vegetarian . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Texträttigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278

Välkommen till Språkporten Bas en lärobok i svenska som andraspråk och svenska som främmande språk! Alla vet att språkstudier innebär att man möter ord; nya ord, gamla ord och ord som man känner igen men inte är helt säker på betydelsen av. Den här boken vill öppna för förståelsen av mer abstrakta ord, det vill säga det ordförråd som du möter till exempel i våra dagstidningar, på tv och i radio. Du får rikligt med övningar i anslutning till bokens texter och ännu fler övningar i det digitala läromedlet. Förhoppningen är att du som arbetar med boken ska övervinna den första känslan av motstånd, få en bättre läsförståelse och sedan mer självständigt kunna ge dig i kast med skönlitteratur och sakprosa; helt enkelt klara dig på djupare vatten. Bokens innehåll är tematiskt uppdelat i sex kapitel. Texterna är valda för att väcka intresse och leda till vidare diskussion och till jämförelser mellan kulturer. Texterna är också av olika genrer så att du lär dig känna igen olika texttyper. I varje kapitel finns ett grammatikavsnitt. Här finns grammatik övningar som är anpassade till dig som lär dig svenska som andraspråk/ främmande språk. Den digitala delen ger dig många möjligheter att öva vidare. Skrivuppgifterna ökar stegvis i svårighetsgrad och ger dig träning i att skriva i olika genrer och förbereder dig för att klara nationella provet i SVA Grund och SVA 1. Jag hoppas att Språkporten Bas ska kännas som porten till något nytt och att den ska leda till att ditt språk bär inom nya domäner. Lycka till! Monika Åström

Till den tryckta boken hör ett digitalt läromedel. På insidan av omslaget finns en kod som ger tillgång till det digitala materialet. Där hittar du hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Här finns också övningar som ger dig möjlighet att träna vidare på till exempel ord, uttryck och grammatik.

KAPITEL 5 SPRÅKET OCH LITTERATUREN

utbildad/t som har studerat ämnet lägga märke till märka, observera, notera kollektiv/t som en grupp, som helhet individualistisk/t som en person, en individ innebära (-bär, -bar, -burit) betyda obegriplig/t omöjlig att förstå viss/t särskilda, några speciella ovetande inte veta könsuttryck, -et; pl.= syftar på sex och kön, svordom

Reportage Mer vi än JAG på tigrinska Som utbildad tolk har Rim Yemane lagt märke till att man måste tänka på olika sätt när man talar svenska och tigrinska. I hennes tidigare hemland, Eritrea, tänker man ofta i kollektiva termer, menar hon, medan svensk kultur är mer individualistisk. – På tigrinska används inte jag lika mycket som i svenskan, utan man säger ofta vi, säger hon. Hon menar att grupptänkandet går igen i talesätt som ”den som äter ensam, dör ensam”, vilket innebär att man måste dela med sig för att få vara med i gemenskapen. På svenska blir det obegripligt: ”Vadå, varför skulle inte jag kunna äta ensam?”

Tigrinskans ordförråd är till största delen semitiskt med få låneord från andra afroasiatiska språkgrupper. Det gör att Rim Yemane kan förstå vissa arabiska ord – det tigrinska ordet för välkommen ”merhaba”, heter till exempel nästan likadant på arabiska. Hon menar också att de flesta slanguttrycken kommer från arabiskan. Men orden betyder inte alltid samma sak på båda språken. Rim Yemane var länge ovetande om att ett slanguttryck som på tigrinska betyder ”det struntar jag i” är ett grovt könsuttryck på arabiska. Jag använde alltid det uttrycket själv ända tills jag träffade en arabisktalande person som blev alldeles chockad av det. Staffan Eng, Språktidningen (2019:7)

176

5 Språket och litteraturen

Utdrag ur biografi 5

Här följer ett utdrag ur boken Sverigevänner. Eftersom boken handlar om en verklig person och beskriver personens liv under en lång tid är det en biografi. Arash har hittat sin pappa Jamshids gamla dagbok. Här följer några dagboksanteckningar där Jamshid skrivit ned vad han tycker är konstigt i svenskan.

Jag åt kylan 10

”Jag åt kylan!” Så säger man på persiska om man blivit förkyld. ”Jag åt marken!” Så säger man om man har ramlat. Det är ganska konstigt, eller hur? Sådana ”konstigheter” finns i alla språk och det är nästan alltid främmande personer som uppmärksammar dem. Svenskan innehåller mycket sådant för mig. Låt mig ge lite exempel:

ofattbar/t omöjlig att fatta, omöjlig att förstå ange (-ger, -gav, -givit/gett) lämna uppgift om, uppge färdmedel, -et; pl.= det man reser med, t.ex. bil, buss, flyg, tåg underförstått det man förstår utan förklaring uttrycka, uttrycker säga, ange specifik/t särskilt, i detalj föremål, -et; -en sak, ting bedömning, -en; -ar beräkning, analys ofin/t oartig, otrevlig anlända, anländer komma fram till målet självförtroende, -t, -n tro på sig själv, självkänsla luftslott, -et; pl. = utan innehåll, tomt

• Ordet ”talet” kan användas för att betona ett århundrade likaväl som ett årtionde. 1980-talet. 1900-talet. Samma suffix. I början var detta ofattbart för mig, hur kan man med samma ord mena både en tioårsperiod och en hundraårsperiod? • Olika verb för människors rörelse. Om jag säger ”jag ska gå till USA” börjar folk skratta. Man måste ange exakt vilket färdmedel man tänker använda. Gå, flyga, cykla, simma, springa. Det är aldrig underförstått, det måste uttryckas specifikt. • Att ställa ifrån sig ett föremål är språklig hjärngymnastik. Ställ glaset där. Okej. Ställ gaffeln där. Nej då heter det ”lägg”. Varför? Ingen vet. Man måste göra en geometrisk bedömning av föremålet ifråga. En bil ställer man. En boll lägger man. Det kan hålla mig vaken om natten … Svensken skulle aldrig vara ofin nog att säga att man pratar dåligt. I Frankrike berättade folk för mig varje dag hur dålig jag var på att prata. ”Vi förstår knappt vad du säger”, ”din franska blir sämre för var dag”, ”så böjer man inte det verbet”. Två månader efter att vi anlänt till Sverige börjar folk berömma min svenska. Det skapar självförtroende. Samtidigt märker man att självförtroendet är ett luftslott. När jag ber en kollega att sätta locket på en gryta hämtar han en lök. Så dåligt är tydligen mitt uttal. Get, gem och gelé är tre liknande ord, samtliga börjar med konsonanten ”G” och

177

gehör, -et musiköra, musikalitet brottas med, brottas kämpa med, jobba hårt med motsvarighet, -en; -er likhet, ”synonym” baka in, bakar låta ingå, bli en del av bordsskick, -et; -en sätt att äta, att uppföra sig vid bordet

därefter vokalen ”E”. Hur stor kan skillnaden i uttal vara? Ganska stor visar det sig. Och tydligen är det inte exakt samma betoning på ordet för den plätt av gräs som du har utanför villan (tomten) som den skäggige gubben som kommer genom skorstenen (tomten). Jag kommer aldrig att kunna höra skillnaden. Synd att alla svenska har absolut gehör för den. Ur Sverigevänner (2019) av Arash Sanari

Enkla verb med stort innehåll

I texten ovan beskriver Jamshid hur han brottas med verben. Svenska verb har inte alltid en motsvarighet i andra språk. Som han påpekar bakar svenskan in färdmedlet: ”Vi bilade till Malmö”, ” Vi flög till London” medan det på många andra språk uttrycks ”Vi åkte till London” eller ”Vi åkte bil till Paris”. Många svenska verb beskriver också sättet som verbet/handlingen utförs på. Ta verbet sörpla t.ex. Det betyder att dricka något (t.ex. varm choklad) eller äta soppa med ett ljud. Att sörpla är inte bra bordsskick. Och hur översätter man sörpla till andra språk? På franska blir översättningen ”dricka med ett ljud” (boire en faisant du bruit). Flera svenska verb med grundbetydelsen gå uttrycker också sättet man går på. Vi plumsar i vatten och pulsar i snö. Och kan man på ditt

178

5 Språket och litteraturen

språk med ett enda ord översätta halta, lunka, smyga, ströva, trippa, stappla, lufsa? Men svenska språket är långt ifrån det enda språk som lägger ”handling” till ett verb: 5

idiom, -et; -en uttryck, talesätt bokstavlig/t exakt, ord för ord råka i blåsväder, råkar få stark kritik begripa(-griper,-grep,-gripit) fatta, förstå

”På språket berik, som talas på Nya Guinea, kan ett enkelt verb som ge tyckas vara lite mer uttrycksfullt än på svenska. Golbifi betyder till exempel ’kommer att ge ett stort föremål till en kvinna i mörkret’. Tänk, ett enda ord med så mycket mening! Kitobana betyder ’ger tre stora föremål till en man i dagsljus’.” (Mikael Parkvall, Språktidningen 2014:5)

Idiom 15

Idiom är några ord tillsammans som skapar en bild och en speciell betydelse. Det går inte att tolka ord för ord, det vill säga bokstavligt. Idiomen är ofta svåra att förstå för den som håller på att lära sig språket. Om man inte känner till idiomet tolkar man det ord för ord och då missar man betydelsen. Här nedan följer några meningar. Först visas meningen som ska tolkas ord för ord, bokstavligt. Sedan visas orden i en bildlig betydelse.

Bokstavlig Fågeln sjöng vackert på grön kvist. Pojkarna låg och brottades på golvet. Hon tyckte att han var snygg med sitt gråa hår. Här är fel! Du har skrivit en nolla för lite.

Barnen hade en lekstuga i trädgården.

Bildlig (som idiom) Familjen vann pengar på lotto och hamnade på grön kvist. Forskarna brottas med frågorna kring hur språken kom till. Hans oro för dottern gav honom gråa hår. Han är ganska duktig i simning men då det gäller fotboll är han en riktig nolla. ”Det här är ingen lekstuga!” skrek läraren till eleverna.

”Farliga” idiom 35

Idiomen är oftast omöjliga att översätta från ett språk till ett annat. När du läser orden råka i blåsväder tänker du kanske att det blåser mycket, att man kämpar i vinden. Men alla som förstår bildspråket/idiomet begriper att nu har någon satt sig i en besvärlig och jobbig situation och får kritik från andra.

179

manus, -et; pl.= manuskript, text rentav faktiskt, till och med framstå (-står, -stod, -stått) verka, tyckas, visa sig vara våldsam/t med fysisk kraft, med våld beklaga, beklagar be om ursäkt för skälla ut, skäller gräla på någon skäll, -et; pl.= hårda ord, gräl hämnas, hämnas ge igen, ta revansch hotfull/t fientlig, hotande klister, klistret lim, används för att sätta ihop två ytor galla, -n; or (i kroppen) gul vätska från levern

Miljöaktivisten Greta Thunberg råkade i blåsväder när hon talade under en demonstration i italienska Turin, december 2019, och översatte ett svenskt idiom till engelska. Idiomet var ”ställa någon mot väggen” och på svenska betyder det att fråga ut någon, tvinga någon att ge besked, tvinga någon att ta ansvar. Greta vände sig direkt till publiken utan manus och när hon talade om politiker som bär ansvaret för klimatfrågor översatte hon det svenska uttrycket ord för ord till engelska: ”We will make sure that we put them against the wall and that they will have to do their job …” På engelska finns inte samma bildspråk/idiom och om man tolkar det bokstavligt kan det rentav framstå som våldsamt: att ställa någon mot väggen och skjuta. Det var naturligtvis inte så Greta menade och hon bad genast om ursäkt för sin ”svengelska” och beklagade om någon hade missförstått.

Fler ”våldsamma” idiom: Läsa lusen av någon (= Skälla ut någon ordentligt) Få sina fiskar varma (= Få mycket skäll, bli ordentligt utskälld) Ge/få betalt för gammal ost (= Hämnas) Få det hett om öronen (= Komma i ett svårt läge, hotfull situation) Sitta i klistret (= Vara i en besvärlig situation, trassla till det för sig) Reta gallfeber på någon (= Reta upp någon ordentligt, göra någon rasande) Det ska du få äta upp! (= Det ska du få ångra)

180

5 Språket och litteraturen

Svenskan blir till 5

Ett språk blir till under tusentals år av stegvis utveckling. Svenska språket har sina rötter i ett indoeuropeiskt urspråk som talades kring Svarta havet för ungefär 4000 år sedan. Folket där var ett ryttarfolk som av någon anledning så småningom tvingades bryta upp. Orsaken till uppbrottet är oklar. Kanske var det ont om mat. Olika grupper vandrade åt olika håll och deras språk spreds över ett jättelikt landområde från Indien till Europa. Så uppstod den indoeuropeiska språkfamiljen. Det blev många olika språk som utvecklades olika men de har en likartad meningsbyggnad och ord för släkt och natur påminner om varandra. Likhet kan man till exempel se i orden för fader och moder (far och mor): svenska fornengelska latin antik grekiska sanskrit

fader faeder pater pater pitar

moder modor mater meter matar

Resultatet av folkvandringen blev att vi kom att tillhöra ett stort språkområde som täckte nordvästra Europa. Språket som talades kallas urgermanska. För två tusen år sedan började så småningom Sverige, Norge och Danmark utveckla sin egen dialekt. De använde också samma tecken då de ristade sina runor i sten. På 800-talet hade vi fått en ny runskrift och därmed inleddes en ny språklig period, runsvenskan. Runt år 1000 e kr började kristendomen sprida sig i landet. Det var en stor händelse för språket eftersom Bibeln var skriven på latin och man började använda latinska bokstäver.

bli till (blir, blev, blivit) uppstå, födas stegvis/t steg för steg, gradvis, successivt utveckling, -en; -ar framsteg, som växer fram rot, -en; rötter här: början, grund ur- här: det första, mycket gammalt ryttarfolk, -et; pl.= folk som förflyttar sig med hästar så småningom gradvis, långsamt bryta upp (bryter, bröt, brutit) ge sig av uppbrott, -et; pl.= flytt, avresa sprida (sprider, spred, spritt) sända ut, överföra jättelik/t enormt, jättestort uppstå (-står, -stod, -stått) börja, bli till likartad/t liknande, snarlik täcka, täcker bre ut sig över rista, ristar skriva i sten runa, -n; -or bokstav, tecken (som skrevs i sten) inleda (-leder, -ledde, -lett) börja

Runsvenska ca 800–1225

Hårby-stenen vid Hårby Gård vid Hjälstaviken i Enköpings kommun. Texten lyder "Vigisl lär resa stenen efter sin son Sigrev, Torgöt ristade denna sten".

181

Fornsvenskan 1225–1526

Äldre nysvenska 1525–1732

Yngre nusvenska 1732–1900

påverkan (en) inflytande, influens ersätta (-sätter, -satte, -satt) byta ut, vara i stället för enhetlig/t likartad, som hänger samman nämligen närmare bestämt tillgång, -en; -ar möjlighet att använda glansperiod, -en; -er bästa tiden, storhetstid

182

En ny viktig språkperiod tar sin början år 1225. Och varför just år 1225? Jo, mellan 1225 och 1250 skrevs Äldre Västgötalagen. Det var en lag för landskapet Västergötland. Den skrevs med latinska bokstäver och är vår första skrift på svenska. Åren mellan 1300- och 1500-talet sker en stor påverkan från tyskan. Tyska köpmän och hantverkare bosatte sig i Sverige och tyska språket påverkade ordförråd och grammatik. Även sättet att uttala ord förändrades. Nya ljud ersatte de gamla. År 1526 är ännu ett viktigt årtal på vägen mot ett enhetligt språk. Då trycktes nämligen Nya testamentet på svenska. Kung Gustav Vasa hade låtit översätta Bibeln som tidigare lästs på latin och nu fick människor tillgång till en bok på svenska. Den spreds i kyrkorna över hela landet och kom att bli som en regelbok för språket. Den visade hur man skulle skriva och stava på svenska. Under 1700-talet förändras det svenska ordförrådet men den här gången från ett annat håll, nämligen från franskan. Kung Gustav III hade stort intresse för fransk livsstil, fransk kultur och franska språket. Franska talades på slottet och vi började använda ord som frisyr, toalett, karamell, sås, balkong, applådera, modern, elegant, buljong, roman, parfym, garderob, balett, pjäs, ridå och salong. Grammatiken förändrades också under perioden och blev densamma som vi har idag. Drottningholms slottsteater, uppförd 1766. Teaterns första glansperiod inleddes 1777 av Gustav III.

5 Språket och litteraturen

I början av 1900-talet minskar skillnaden mellan tal och skrift i sven skan. I kampen om vilket språk som skulle bli ett världsspråk (tyska, franska, engelska eller något annat) segrar engelskan. I slutet av 1900-talet får vi in fler och fler engelska och amerikanska ord. Vi använder ord som mejla, briefa, cash, fejk, stajla och blackout utan att reflektera över om det finns ett svenskt ord som skulle fungera lika bra. Under 1900-talet har vi haft olika invandringsvågor och blivit ett land med många modersmål. Uppskattningsvis talas nu, förutom svenska, 200 språk. Det största är arabiska följt av finska, bosniska, kroatiska, serbiska, kurdiska, polska, spanska, persiska, tyska, danska, norska, engelska och somaliska. (Det finns ingen exakt statistik över språken i Sverige men man uppskattar att de ovan nämnda var de modersmål som talades mest år 2020.)

Nusvenska 1900–

uppskattningsvis ungefär, omkring

Förstod du? 1. Var talades det indoeuropeiska urspråket från början? 2. Hur kom det sig att språket spreds över ett stort område? 3. Vilka likheter har de olika indoeuropeiska språken? 4. I vilken språklig period befann sig svenskan kring 800-talet? 5. Vad hände med språket då kristendomen och Bibeln började sprida sig i landet på 1000-talet? 6. Varför är Västgötalagen så viktig? När skrevs den? 7. När påverkades svenskan av tyskan? Varför hände det? 8. ”År 1526 är ännu ett viktigt årtal på vägen mot ett enhetligt språk. Då trycktes nämligen Nya testamentet på svenska.” Varför var det viktigt? 9. Kung Gustav III bidrog till att kultur och språk förändrades. På vilket sätt? 10. Vad har hänt med svenskan under 1900-talet?

183

brottas med, brottades kämpa med, ha svårigheter med ständig/t alltid, hela tiden märklig/t konstigt, underligt dra (drar, drog, dragit) här: vandra

De tio största språken i världen mandarin 950 milj spanska 400 milj engelska 360 milj hindi 310 milj arabiska 300 milj portugisiska 210 milj bengali 205 milj ryska 160 milj japanska 120 milj punjabi 100 milj Källa: Nationalencyklopedin (2020)

184

Språkliga släktingar I berättelsen om Babels torn ger Bibeln sin förklaring till varför vi har så många olika språk när det hade varit så mycket enklare med bara ett (se s. 68). Forskningen brottas ständigt med frågorna kring hur språken kom till, hur de är släkt med varandra osv. I dag talas uppskattningsvis sex tusen språk i världen. Språkforskarna räknar med att över hälften av dessa kommer att vara döda om femtio år. Det finns länder där man inom landet talar hundratals språk, exempelvis Indonesien med ca 700 språk, Nigeria med ca 500 språk. Svenskan tillhör den stora indoeuropeiska språkfamiljen och har många geografiskt nära men också avlägsna släktingar. De närmaste är de flesta språk i Europa och de mer avlägsna i samma familj som svenskan är språk som talas i till exempel Indien och Iran. Några av språken i Europa är dock inte indoeuropeiska, nämligen finska, samiska, estniska, ungerska, turkiska och baskiska. Det som kan tyckas vara märkligt är att vi inte alls är släkt med finskan som är en del av den finskugriska språkfamiljen. Forskare ger förklaringen att det för flera tusen år sedan pågick folkvandringar och att olika språkgrupper drog åt olika håll. En annan språkfamilj som täcker ett stort landområde är afroasiatiska språk. Hit räknas till exempel berbiska, koptiska, somaliska och oromo. Den största gruppen i den här familjen är semitiska språk (se träd nedan).

5 Språket och litteraturen

Tillbaka till texten A Ordövning Välj bland orden i rutan och skriv in rätt form av orden i meningarna. ange inleda utveckling

bedömning motsvarighet våldsam

beklaga obegriplig

enhetlig ständigt

ersätta tillgång

hämnas täcka

1. Ett uttryck på tigrinska blir ibland på svenska. 2. På svenska måste man vilket färdmedel man tänker använda. 3. För att använda orden ”ställa” och ”lägga” på rätt sätt måste man göra en geometrisk . 4. Det svenska uttrycket som Greta använde framstod som på engelska. 5. Greta om någon hade missförstått henne. 6. Det hon gjorde mot mig var väldigt dumt men jag tyckte att det skulle vara lika dumt att . 7. Urgermanskan nordvästra Europa. 8. Då Nya testamentet trycktes på svenska en ny period. 9. Det innebar att människor för första gången fick till en bok på svenska och vi gick mot ett mer språk. 10. Så småningom de gamla ljuden av nya. 11. Svenska verb har inte alltid en i andra språk. 12. Ett språk blir till under tusentals år av . 13. Språkforskare arbetar med frågor kring hur språken är släkt med varandra.

185

B Motsatser I vänstra spalten finns ord från texterna. Para ihop dessa med en motsats. 1. obegriplig

A. åka iväg

2. våldsam

B. sällan

3. stegvis

C. lätt att förstå

4. enhetlig

D. direkt

5. anlända

E. fredlig

6. ständigt

F. olika

C Olika sätt att gå Här följer flera verb som betyder gå, men på olika sätt. Para ihop dem med rätt förklaring. 1. hasa

A. med trötta ostadiga steg

2. smyga

B. ha ont i foten eller benet

3. stappla

C. klumpigt, som t.ex. en björn

4. lufsa

D. med små lätta steg

5. ströva

E. långsamt utan speciellt mål, ofta i naturen

6. irra

F. tyst, vill inte synas

7. trippa

G. hittar inte rätt väg, är vilse

8. halta

H. gå långsamt utan att lyfta fötterna

Vilket ord passar bäst? Skriv orden Vad betyder orden? Vilken förklaring passar bäst?

186

5 Språket och litteraturen

Fundera och diskutera 1. Rim Yemane: På tigrinska används jag inte lika mycket som i svenskan, utan man säger ofta vi. Talesättet ”den som äter ensam, dör ensam”, förstås av alla i Eritrea men det blir obegripligt för en svensk. Hur är det i ditt hemland? Stämmer talesättet även där? Och varför blir det obegripligt för en svensk? 2. Jamshid Sanari: Svensken skulle aldrig vara ofin nog att säga att man pratar dåligt. I Frankrike berättade folk för mig varje dag hur dålig jag var på att prata. ”Vi förstår knappt vad du säger”, ”din franska blir sämre för var dag”, ”så böjer man inte det verbet”. Två månader efter att vi anlänt till Sverige börjar folk berömma min svenska. Vad tycker du? Viket sätt är bäst? Det franska eller det svenska? Hur mycket och när ska man rätta och påpeka fel? 3. ”Jag åt kylan!” Så säger man på persiska om man blivit förkyld. ”Jag åt marken!” Så säger man om man har ramlat. Det är idiom som är obegripliga att förstå för någon som inte talar språket. Ge exempel på speciella talesätt i ditt modersmål. 4. Vidare berättar Jamshid hur han brottas med de svenska verben. Man ställer ett glas och lägger en gaffel, vilket förbryllar honom mycket. Många har svårt med de svenska verben då t.ex. sörpla, bila, halta inte går att översätta med ett enda ord. Vad förbryllar dig i det svenska språket? Vilka är de största skillnaderna jämfört med ditt eget språk? Och hur många ord måste du använda på ditt språk för att översätta sommarstugeområde och lättmjölk?

Skriv Uppskattningsvis talas i dag 200 språk i Sverige. Språktidningen gör en serie där några av dessa språk presenteras. I ett nummer presenterar tolken Rim Yemane sitt språk tigrinska (tigrinja). Hon beskriver hur hon måste tänka på olika sätt när hon talar svenska och när hon talar tigrinska. Det har också hänt att hon använt slang som visat sig vara chockerande ord på ett annat språk. I biografin Sverigevänner berättar Jamshid Sanari om de svårigheter han haft med svenska ord och svenskt uttal. Hur han bad om ett lock och fick en lök.

187

presentera, presenterar berätta något för någon som inte vet, introducera redogöra (-gör, -gjorde, -gjort) beskriva, förklara anknyta (-knyter, -knöt, -knutit) koppla till, förena, referera till källa, -n; -or texten du har läst, ursprungstext

Språktidningen vill nu ha in flera berättelser från människor som har erfarenhet av att brottas med två språk. Hur är det att möta situationer där man inte blir förstådd eller då man inte förstår alla svenskans konstigheter? Du har tidigare diskuterat ämnet med dina kurskamrater (se ovan). Du bestämmer dig för att skriva ett inlägg. Presentera kort ditt modersmål. Redogör för några skillnader mellan ditt språk och svenskan, t.ex. att så här kan du säga på ditt språk men inte på svenska eller tvärtom. Berätta också om några konstigheter du har upptäckt i svenska språket. Anknyt till texterna om Rim och Jamshid (anknyt till en eller till båda). Visa också var de text erna finns att läsa. Ange källa. Rubrik: (Namnet på ditt språk) och svenska. (300–500 ord) Att ange källa Ibland vill läsaren veta varifrån du har hämtat dina uppgifter. De vill veta källan. Den måste finnas med i din text. Exempel på hur källan bakas in i texten: Tolken Rim Yemane berättar om hur hon chockat personer genom att använda vissa uttryck (Språktidningen 2019:7). Jag har själv varit med om nästan samma sak då jag … eller I Språktidningen (2019:7) berättar tolken Rim Yemani om … Liksom Jamshid Sanari (Sverigevänner, 2019) har jag alltid undrat över skillnaden mellan ställa och lägga. eller I Sverigevänner (2019), berättar Jamshid Sanari om konstigheter i svenskan. Skillnaden mellan att ställa något och att lägga något t.ex. Om att ange källa och citera se s. 10–12.

Tala Presentera ditt modersmål. Vilken större språkgrupp ingår det i? Var talas det? Hur ser alfabetet ut? Hur är det med ordföljden om du jämför med svenskan som exempelvis måste ha verbet på plats två i huvudsats? Beskriv några idiom. Hur hälsar man? Och så vidare . . . Bara du själv vet vad som kan vara intressant för lyssnaren. Tala i 5 minuter. (Se s. 12 Om att tala inför publik)

188

5 Språket och litteraturen

Utdrag ur roman Francie och böckerna 5

Romanen Det växte ett träd i Brooklyn är skriven av den amerikanska författaren Betty Smith (1896–1972). Den kom första gången ut 1943 och har blivit en av de stora klassikerna i USA. Boken handlar om Francie som växer upp i Brooklyn, på den tiden en fattig del av New York. Francies liv är hårt och fullt av motgångar, men hon vägrar ge upp drömmen om ett bättre liv. Romanen har två delar och första delen tar sin början 1912.

entusiasm, -en mycket starkt intresse, kärlek medge (-ger, -gav, -gett) erkänna bokmal, -en; -ar person som läser mycket annorlunda olika, på annat sätt unna sig, unnar tillåta, tycka att någon har rätt att göra något

Francie tänkte sig att alla böcker i världen fanns i det här biblioteket, och hon ville läsa alla. Hon läste en bok om dagen i bokstavsordning, och hon hoppade inte över de tråkiga. Hon kom ihåg att den första författaren var Abbott. Nu hade hon läst en bok om dagen en lång tid och var fortfarande på B. Hon hade redan läst om bin och bisonoxar, semester på Bermuda och bysantinsk arkitektur. Trots all sin entusiasm måste hon medge att en del av B hade varit tråkig. Men Francie var en bokmal. Hon läste allt hon fick tag i: skräp, klassiker, tidtabeller och specerihandlarens prislista. En del av vad hon läst hade varit underbart. Louisa Alcotts böcker, till exempel. Hon funderade på att läsa om dem alla när hon var klar med z. På lördagarna var det annorlunda. Då unnade hon sig att läsa vilken bok som helst och bad bibliotekarien om boktips.

189

besksöta, -n växt med violetta blommor järnek, -en växt med gröna blad och röda bär videkisse, -n; -ar växt (träd) med mjuka ludna knoppar blick, -en; -ar ögon bry sig om (bryr, brydde, brytt) intressera sig för grinig/t sur, på dåligt humör skjuta (skjuter, sköt, skjutit) här: lägga fram uppslagen/t perfekt particip av slå upp (öppna) utdragen/t perfekt particip av dra ut bespara (besparar) slippa, inte behöva besvär, -et; pl.= arbete, jobb som man inte vill ha springa, -n; -or öppning, mellanrum beundra, beundrar se upp till, uppskatta avsky, avskyr tycka illa om, hata darra, darrar skaka förväntan (en) hopp

190

När Francie hade kommit in och stängt dörren tyst efter sig – så som man ska göra på ett bibliotek – tittade hon hastigt bort mot den lilla gulbruna porslinsvasen som stod på ena sidan av bibliotekariens disk. Den visade vilken årstid det var. På hösten stod det några kvistar besksöta där och på julen järnek. När hon såg en kvist med videkissar i vasen visste hon att det snart var vår även om det låg snö på marken. Och i dag, denna sommarlördag 1912, vad stod i vasen? Hennes blickar vandrade långsamt uppför vasen och de gröna kvistarna med små runda blad, och så fick hon se … krasse! Röda, gula, gyllene och elfenbensvita. Det gjorde faktiskt ont i henne när hon tittade på de underbara blommorna. Det var något att minnas för hela livet. När jag är stor, tänkte hon, ska jag ha en sådan där brun vas, och i augusti när det är hett ska jag ha krasse i den. ___

Hon stod länge vid disken innan bibliotekarien brydde sig om henne. – Nå? sa kvinnan bakom disken grinigt. – Den här boken. Jag vill ha den. Francie sköt fram en bok uppslagen i slutet och med det lilla utlåningskortet utdraget ur facket på pärmen. Bibliotekarien hade lärt barnen att komma med böckerna på det sättet. Det besparade henne besväret att öppna flera hundra böcker om dagen och dra ut flera hundra kort ur lika många fack. Hon tog kortet, stämplade det och stoppade ner det i en springa i disken. Hon stämplade Francies kort och sköt över det till henne. Francie tog det men gick inte sin väg. – Nåå? Bibliotekarien brydde sig inte om att titta upp. – Kan ni rekommendera en bra bok för en flicka? – Hur gammal? – Elva år. Varje vecka bad Francie om samma sak och varje vecka frågade bibliotekarien samma sak. Ett namn på ett kort sa henne ingenting, och eftersom hon aldrig tittade upp för att se på ett barns ansikte lärde hon aldrig känna den lilla flickan som lånade en bok varje dag på vardagarna och två på lördagarna. Ett litet leende skulle ha betytt mycket för Francie, och en vänlig kommentar skulle ha gjort henne lycklig. Hon älskade biblioteket och beundrade kvinnan som jobbade där. Men bibliotekarien hade annat att tänka på. I varje fall avskydde hon barn. Francie darrade av förväntan när bibliotekarien böjde sig ner under disken. Hon såg titeln på boken som kom upp: Om jag vore kung av

5 Språket och litteraturen

trygg/t lugn tät/t nära skynda, skyndar gå snabbt, springa motstå (-står, -stod, -stått) stå emot, säga nej till frestelse, -n; -er lust, lockelse polkagris, -en; -ar en sorts karamell spräckt trasig bladverk, -et; -en trädens blad, löv dåsig/t sömnig, slö, lat avteckna sig, avtecknar visa sig flyktig/t hastig, snabb örngott, -et; -en tyg på kudden

McCarthy. Underbart! Förra veckan hade det varit Beverly från Graustark precis som veckan före. McCarthy hade hon bara haft två gånger. Bibliotekarien rekommenderade de här två böckerna om och om igen. Det kanske var de enda hon själv hade läst, kanske de stod på rekommendationslistan, kanske hon hade upptäckt att man tryggt kunde lämna dem åt elvaåringar. Francie höll böckerna tätt intill sig och skyndade hem. Hon motstod frestelsen att sätta sig på första bästa trappa och börja läsa. Till slut var hon hemma, och nu var den stund inne som hon sett fram emot hela veckan: brandstegsstunden. Hon la en liten matta på brandstegen och tog kudden från sängen och kilade in den mot stegpinnarna. Lyckligtvis fanns det is i isskåpet. Hon tog en liten bit och lade den i ett glas vatten. Polkagrisarna från i morse hade hon i en liten skål, spräckt men vackert blå. Hon ordnade med glaset, skålen och boken på fönsterbrädet och klättrade ut på brandstegen. När hon var där ute satt hon som i ett träd. Varken uppifrån eller nerifrån eller från andra sidan kunde någon se henne. Men hon kunde titta ut genom bladverket och se allting. Det var en solig eftermiddag. En dåsig, varm vindfläkt förde med sig en ljum havsdoft. Trädens löv avtecknade sig i ett flyktigt mönster på det vita örngottet. Det fanns ingen på gården, och det var skönt. ___

191

betrakta, betraktar se på smutta, smuttar smaka på, dricka små klunkar frukta, fruktar vara rädd tillfälle, -t; -n chans, möjlighet förfärlig/t hemsk till freds nöjd

Francie andades in den varma luften, betraktade lövens darrande skuggor, åt sina karameller och smuttade på det iskalla vattnet medan hon läste sin bok. Om kung jag var, min kärlek Å, om jag vore kung … Berättelsen om François Villon blev underbarare för varje gång hon läste den. Ibland fruktade hon att boken skulle försvinna i biblioteket och att hon aldrig mer skulle få tillfälle att läsa den. Hon hade en gång börjat skriva av den i en billig anteckningsbok. Hon ville så förfärligt gärna ha en bok, och hon hade tänkt att hon skulle få det om hon skrev av den. Men de handskrivna sidorna varken liknade eller luktade som bibliotekets bok, så hon hade övergivit tanken och tröstade sig med löftet att när hon blev stor skulle hon arbeta hårt, spara pengar och köpa varenda bok hon ville ha. Allt eftersom hon läste, till freds med världen och lycklig som bara en liten flicka kan vara med en bra bok och en liten skål med karameller och alldeles ensam i huset, flyttade sig skuggorna från lövverket och eftermiddagen försvann. Ur Det växte ett träd i Brooklyn (1943) av Betty Smith

Förstod du? 1. Francie går systematiskt tillväga när hon läser igenom bibliotekets böcker. Hur gör hon? 2. Vad tycker hon om böckerna på bokstaven B? 3. Lördagarna är speciella. Vad gör hon då? 4. På biblioteket finns en vas med olika blommor. Vad kan man förstå av de olika blommorna? 5. Francies kort stämplas och hon har lånat en bok. Vad vill hon mer göra? 6. Vad tycker bibliotekarien om barn? 7. Varför blir Francie så glad när bibliotekarien ger henne en bok av McCarthy? 8. På vägen hem försöker Francies motstå en frestelse. Vilken? 9. Vem kunde se Francie när hon satt på brandstegen? 10. Tröttnade Francie på boken om François Villon? 11. Vad försökte hon göra för att få ha den för alltid?

192

5 Språket och litteraturen

frasa, frasar prassla sinne, -t; -n syn, hörsel, lukt, känsel, smak märklig/t märkvärdig, underlig

Om att läsa Svåra ord Det finns inga svåra ord, bara ord man inte kan. Slå upp! Ovanliga ord, gammaldags ord? Slå upp. Ord man inte förstår men ändå förstår. Låt stå. Ur Så gör jag (2012) av Bodil Malmsten

Alla bra böcker har en sak gemensamt, De är verkligare än om de verkligen hade hänt. Ernest Hemingway

Jag gillar inte ljudböcker. En bra bok ska läsas. Jag vill höra hur papperet frasar och jag vill känna doften av en ny pocketbok. Ju fler sinnen som är inblandade, desto bättre. Lisa

Jag lyssnar mycket på poddar och det finns bloggar och vloggar som jag alltid följer. Twitter och Instagram kollar jag varje dag. Jag undrar hur folk har tid över för böcker. Lukas

Om att skriva Man vill skriva sånger som är större än livet. Man vill berätta om märkliga saker som hänt en, märkliga ting som man sett. En sång är som en dröm, och man försöker göra den verklig. Ur Memoarer (1971) av Bob Dylan

193

övergripande som täcker en större del genomsyra, genomsyrar här: märks genom hela texten

Skönlitteratur I det här kapitlet läser du en dikt, en novell och ett utdrag ur en roman. Det är tre vanliga sorters (genrer) skönlitteratur. (Om skönlitterära genrer se s. 6–8.) Skönlitterära texter är byggda av fantasi och de vill locka fram känslor och tankar. Motsatsen är sakprosan som bygger på fakta och verkliga händelser.

Tema och motiv För varje roman, novell eller dikt kan man bestämma ett tema. Svara med ett eller två ord på frågan ”Vad handlar det i grunden om?” och svaret är verkets tema, det huvudsakliga ämnet. Exempel på vanliga teman är kärlek, hämnd, de goda mot de onda, barndom och uppväxt. I romanutdraget ”Francie och böckerna” är det övergripande temat just böcker och läsning. Francies kärlek till böcker genomsyrar allt.

Efter att ha bestämt en berättelses tema, som är bara ett, kan man se många olika motiv. Motiv kan man se i olika händelser och situationer. Exempel på motiv kan vara att en familj tvingas flytta, att en kär släkting dör och att gamla vänner möts igen. Romanutdraget om Francie är kort men några motiv går att hitta: möte mellan vuxna och barn, en flickas hem i New York.

Rak berättelse eller inte Ett sätt att berätta är att låta händelserna komma efter varandra i rätt tidsordning. Ett annat sätt är att bryta upp den raka berättelsen och vända tillbaka i tiden. Vi får tillbakablickar för att bättre förstå vad som

194

5 Språket och litteraturen

händer nu. Ett tredje är att berätta parallellt om två personer. Vi får följa dem samtidigt men på olika platser. Ännu ett sätt kan vara att bryta tidsordningen genom att se in i framtiden. 5

Vem berättar? Författaren väljer ur vilket perspektiv händelserna ska skildras. Om boken eller novellen berättas i jag-form kommer den oftast ur huvudpersonens mun. En berättelse i jag-form kan kännas levande och personlig. Men författaren kan också göra sig till allvetande. Någon som vet allt om personerna i berättelsen. Berättelsen handlar då om ”han”, ”hon” och ”de”. En allvetande författare kan göra sig själv ”osynlig” eller ibland träda fram för att kommentera något.

öknamn, -et; pl.= elakt extra namn, som hånar, mobbar knubbig/t tjock, mullig pion, -en; -er stor blomma, ofta rosa eller röd slå ut (slår, slog, slagit) öppna sig (om blommor) frans, -en; -ar ögonfransar

Finns något budskap? 15

Vill författaren säga oss något? Lära oss något? Kan du stänga boken och känna att du har blivit klokare?

Beskrivningar 20

I romanutdraget ovan får vi en bild av Francie och bibliotekarien. Vi kan se dem framför oss. Även miljöerna (Francies hem och biblioteket) blir levande. Författare till skönlitteratur beskriver personer och miljöer (platser) så att vi ska få en bild, så att vi ska kunna se framför oss hur en person eller en miljö ser ut. Adjektiven är viktiga. Här följer några beskrivningar hämtade från skönlitteratur från olika länder och olika tider. Det är beskrivningar av en person och av två platser. Fettpärlan Kvinnan hade varit fet redan i ungdomen och fått öknamnet Fettpärlan. Hon var kort, tjock överallt och de knubbiga fingrarna liknade små korvar. Men med sin släta glänsande hud var hon vacker i andras ögon. Ansiktet var som ett rött äpple, som en pion som just skulle slå ut. Ögonen var mörka, vackra och skuggades av långa täta fransar och så en fin liten mun med vita tänder. Ur Fettpärlan (1880) av Guy de Maupassant, Frankrike

195

uppfart, -en; -er plats för bilen begravd/t här: täckt, gömd dämpad/t lugn, stilla kråka, -n; -or svart, grå ganska stor fågel kraxande, -t; -n kråkans ljud barfota utan skor tassande tyst ljud, gå tyst knarra, -r; -de här: ljud som hörs när man går på snö tjuta (tjuter, tjöt, tjutit) skrika, låta högt sluttning, -en; -ar backe, lutning bukt, -en; -er vik, golf reslig/t hög, ståtlig lykta, -n; -or lampa, belysning förskansa sig, förskansar skydda sig, gömma sig skumpa, skumpar studsa, skaka, guppa spjälstaket, -et; -en staket av smala brädor vitlimmad/t målad med vit färg veranda, -n, verandor terrass, altan

Snö i Kabul Vinter. Så här gör jag när årets första snö har kommit: jag går ut tidigt på morgonen, fortfarande i pyjamas och med armarna i kors över bröstet mot kylan. Jag ser hur uppfarten, min fars bil, murarna, träden, taken och bergen ligger begravda under tre decimeter snö. Jag ler. Himlen är molnfri och blå, snön så vit att det gör ont i ögonen. Jag stoppar en handfull nysnö i munnen, lyssnar på den dämpade tystnaden som bara bryts av kråkornas kraxande. Jag går barfota nerför trappan och ropar till Hassan att han ska komma och titta.

___ Jag älskade vintrarna i Kabul. Jag älskade dem för det mjuka tassande ljudet av snö mot mitt fönster på kvällen, för sättet som nysnön knarrade på under mina svarta gummikängor, för värmen vid vedspisen när vinden tjöt i träd gården och på gatan.

Ur Flyga drake (2003) av Khaled Hosseini, Afghanistan och USA

Dannys hus (När Danny återvänder hem från kriget får han veta att hans farfar har dött och lämnat två små hus i arv åt honom. Husen ligger högt upp i den fattiga delen av staden Monterey, Kalifornien.) Monterey ligger på en bergsluttning med en blå havsbukt under sig och med en skog av resliga mörka tallar bakom ryggen. Stadens lägre delar är bebodda av amerikaner, italienare, fiskare och fiskkonservfabrikanter. Men uppåt berget, där staden blandar sig med skogen, där gatorna inte vet av någon asfalt och det inte finns några lyktor i hörnen, har Montereys fattiga invånare förskansat sig. De bor i gamla trähus, kringväxta av ogräs och skuggade av skogens tallar.

___ Advokaten tog adjö av dem vid det andra husets grind och klättrade upp i sin Ford och skumpade i väg utför sluttningen mot Monterey. Danny och Pilon stod framför det omålade spjälstaketet och kastade beundrande blickar på egendomen, ett lågt, vitlimmat hus med fönster utan gardiner, blanka och blinda. Men på verandan lyste en stor skär spansk ros, och geranium växte bland ogräset på gården. – Det här är det bästa, sa Pilon. Det är större än det andra.

196

5 Språket och litteraturen

Danny hade en ny nyckel i handen. Han trippade på tå över den rankiga verandan och låste upp dörren. Det stora rummet var precis sig likt sedan farfadern bodde där. En kalender för 1906, sidenfanan på väggen, buketten av röda pappersrosor, de dammiga flätorna av rödpeppar och vitlök, spisen, de skrangliga gungstolarna. Ur Riddarna kring Dannys bord (1935) av John Steinbeck, USA

Hur ska det gå? Författaren vill förstås hålla intresset vid liv hos läsaren. Så att vi hela tiden frågar oss ”Hur ska det gå?” Någonting är inte avslutat och vi kom mer att få veta mer innan det är slut. Böcker som lyckas hålla intresset hos läsaren vid liv och är spännande kallas ”bladvändare”. Vi måste läsa några blad (= sidor) till för att få veta hur det går … och sen några till. Inom film och litteratur är även ”cliffhanger” ett begrepp. Det kommer från bilden av att en person hänger ytterst på en klippa med ett stup under sig och man får vänta på att se hur det ska gå. Man måste läsa vidare eller se nästa avsnitt i en serie. När vi läser skönlitteratur måste vi ta hjälp av vår fantasi för att fylla i det som inte sägs eller görs. Vi ”spelar filmen” framför oss. Här nedan följer ett kapitel, kapitel 21 i en bok. Romanen har 22 kapitel. Läs kapitlet och fundera över vad som händer och över vad som har utspelat sig tidigare i romanen.

rankig/t ostadig, vinglig, skranglig fana, -n; -or flagga skranglig/t rankig, ostadig utspela sig, utspelar hända, ske genomborra, genomborrar tränga genom, fixera urskilja (-skiljer, -skilde, -skilt) upptäcka, märka hacka, -n; -or lång yxa bås, -et; -en box, liten del av ett rum gränd, -en, -er smal gata daglönare, -n; pl.= arbetare slunga, slungar kasta få syn på se, upptäcka medvetande, -t; -n känsla, sans, sinne förlora medvetandet svimma fasa -n; -or skräck, rädsla

Zakia vaknade, sittande på sin vanliga plats i ingången till huset. Hennes stora svarta ögon blickade ut i mörkret, genomborrade det och urskilde porten med järngallret. Hon visste inte exakt vad hon väntade på. Men så snart hon fick se de blå ögonen skymta bakom porten, reste hon sig upp. Hon visste inte vad hon tänkte göra. Men hon gick in i båset där hackan låg i ett hörn. Hennes långa magra kropp böjde sig ned och den grova handen grep om hackans skaft. Hennes stora bara fötter gick av sig själva ut ur båset, sedan ut ur huset. Hon korsade den lilla gränden, som skilde deras dörr från järnporten. Omdan såg henne komma mot sig och trodde först att hon var en av daglönarna på hans ägor. Men så snart han närmade sig henne, såg han hennes långa arm höja sig i luften med en hacka i handen. Innan hackan slungades mot hans huvud för att krossa det, hade han fått syn på hennes blick och redan förlorat medvetandet av fasa. Ur Och tiden står stilla vid Nilen (1974) av Nawal El Saadawi, Egypten

197

Dikt Alltför många dikter finns inte Alltför många dikter har ingenstans att bo Ingen vill ta hand om dem, ge dem ord att äta, rim att sova i, vackra vokaler att leka med när kvällen kommer Alltför många dikter måste bo i papperskorgar övergivna som utblommade vitsippor De vill vara tillsammans med dig, dikterna De vill ligga i din ficka, känna just din värme, lyssna på din röst när du talar, skrattar, gråter De vill bli skrivna av din penna, de vill bli lästa av dina ögon Och när det regnar vill de bli lika våta som du Ur Om världen inte fanns (1991) av Bengt Berg

198

5 Språket och litteraturen

Tillbaka till texten A Ordövning Välj bland orden i rutan och skriv in rätt form av orden i meningarna. annorlunda märklig

bry sig om skynda sig

frestelse tillfälle

frukta underlätta

genomsyra unna sig

grinig utspela sig

motstå

1. Francie motstod att inte sätta sig på vilken trappa som helst och börja läsa. 2. Lördagarna var speciella. Då Francie att läsa vilken bok som helst. 3. På lördagarna var det inte som andra dagar. Då var det . 4. Det tog lång tid innan bibliotekarien Francie. 5. Bibliotekarien såg sur ut och svarade . 6. Francie höll böckerna hårt och hem. 7. Det var svårt för Francie att frestelsen att börja läsa innan hon kommit hem. 8. Hon var rädd att hennes favoritbok skulle försvinna från biblioteket och att hon aldrig mer skulle få att läsa den. 9. Hon att boken skulle försvinna. 10. Bob Dylan vill berätta om saker som hänt honom och om att när han förflyttar sig det skrivandet. 11. Temat i texten är kärlek till böcker eftersom det allt. 12. Jag har inte läst hela romanen så jag vet inte vad som har tidigare. Vilket ord passar bäst? Skriv orden Vad betyder orden? Vilken förklaring passar bäst?

199

B Träna textbindning. Sambandsorden (s. 18) skapar samband mellan meningar i texten och gör att den blir lättare och mer intressant att läsa. Vilka sambandsord passar här? Fler än ett ord kan passa ibland. 1. Tolken Rim Yemane kan förstå vissa arabiska ord – det tigrinska ordet för välkommen ”merhaba”, heter (exemplifiering) nästan likadant på arabiska. 2. Hon menar (tillägg) att de flesta slanguttrycken kommer från arabiskan. (motsats) orden betyder inte alltid samma sak på båda språken. 3. År 1526 är (tillägg) ett viktigt årtal på vägen mot ett enhetligt språk. Då trycktes (betoning, förklaring) Nya testamentet på svenska. 4. Mellan våningarna går världens snabbaste hissar, som förflyttar sig med tio meter i sekunden. (medgivande) vill massor av turister varje dag ta hissen upp för att se på utsikten. Öva sambandsord

200

5 Språket och litteraturen

Fundera och diskutera En dikt (Om dikt se s. 6.) Läs dikten Alltför många dikter finns inte. Vilken känsla eller stämning tycker du att den förmedlar? Vilka rader tycker du bäst om? Vad vill dikten säga dig? Beskrivningar 1. Läs de korta texterna under Beskrivningar på s. 195–197. Vilken beskrivning tycker du bäst om? Vilken är mest levande? Fettpärlans utseende, beskrivningen av miljön i Kabul eller i Monterey? Motivera varför. 2. Adjektiven är viktiga för alla beskrivningar av personer och miljöer. Person beskrivningen av Fettpärlan består av bara några rader ändå är den full av målande adjektiv: kort, tjock, knubbig, glänsande, vacker, mörk, lång, tät, vit. Dessutom några liknelser: som en pion, som ett rött äpple, som korvar. I romanutdraget om Francie möter vi en bibliotekarie. Hon är inte beskriven med adjektiv ändå ser man henne framför sig när man läser. Gå tillbaka till texten. Vilka adjektiv och liknelser skulle du vilja använda för att beskriva henne? 3. I texten Dannys hus förekommer också adjektiv som gör texten mer levande. Ge exempel. 4. Onomatopoetiska ord är ord som sägs med ett ljud som liknar det som ordet beskriver, exempelvis pang, poff, pling, boom, splasch och krasch. I texten Snö i Kabul finns flera sådana. Säg orden och tänk på vilket ljud de härmar: kråkornas kraxande, det tassande ljudet av snö, nysnön knarrade under mina kängor, vinden tjuter i trädgården. 5. Vad har hänt och hur ska det gå? Läs texten om Zakia en gång till. Vad får vi veta om Zakia? Hur ser du henne framför dig? Vad får vi veta om Omdan? Hur ser du honom framför dig? Vad tror du kommer att hända i nästa kapitel? Och vad tror du har hänt FÖRE det här kapitlet?

201

Skriv 1. Beskriv en person eller en miljö. Beskriv en persons utseende så noga du kan eller beskriv en speciell plats. Lär av författarna och använd adjektiv och liknelser för att det ska bli levande. 2. Din lärare vill veta lite om dina läsvanor. Läste du mycket som barn och var en bokmal som Francie eller är det annat som har fått ta plats i ditt liv? Är du en person som ständigt går med en roman i hörlurarna eller är du som Lisa (s. 193) som vill känna på boken och känna doften av den? Är du som Lukas som hellre följer poddar, bloggar, vloggar och sociala medier? Eller är du en person som så gärna skulle vilja läsa och köper hem pocketböcker med lockande omslag – men som helt enkelt inte får tid? Berätta för din lärare om vilken sorts läsare du är, om vilken sorts böcker du helst läser – eller skulle vilja läsa om du får tid. Rubrik: Jag och böckerna

202

5 Språket och litteraturen

Novell 5

Novellen är kortare än en roman och därmed blir det inte plats för så många personer. Även beskrivningen av miljön måste bli kortfattad och handlingen utspelas under kort tid. Man brukar kalla det ”ett litet avsnitt av livet”. Handlingen följer ett visst mönster:

uteliggare, -n; pl.= hemlös livstidsfånge, -n; -ar fånge dömd till fängelse resten av livet rastgård,-en; -ar fängelsegård uttryckligen tydligt, bestämt slå sig ner (slår, slog, slagit) sätta sig tjafsa, tjafsar krångla, småbråka nota, -n; -or restaurangkvitto, faktura

• Novellens ”problem” presenteras.

• Handlingen trappas upp och man börjar undra ”hur ska det här sluta?” • Ofta finns en vändpunkt för huvudpersonen. Något händer som gör att problemet kan lösas. • Novellen har ofta ett budskap.

Nedan följer en novell ur novellsamlingen Plötsligt knackar det på dörren av Etgar Keret. Den är kort men har ett dramatiskt innehåll. Orden är inte alltid så lätta men förhoppningsvis kan du förstå dem av sammanhanget. Mirons kvinna, Mayan, har lämnat honom. Han har tråkigt. Han sätter sig på ett café och om någon kommer in och ser ut att söka någon, någon de inte känner till utseendet, gör han tecken till dem att sätta sig vid hans bord och så låtsas han vara personen som de söker, någon som han inte har en aning om vem det är.

Hälsostart

När hon hade lämnat honom somnade han på olika platser varje kväll. I soffan, i en fåtölj i vardagsrummet eller på mattan ute på balkongen, som om han var någon sorts uteliggare. Och på morgnarna såg han till att alltid gå ut och äta frukost. Även en livstidsfånge får ju sin stund på rastgården varje dag, inte sant? På kaféet han gick till fick han ett bord för två – även morgnar när servitören uttryckligen frågade om han var ensam – och varenda morgon slog han sig ner mittemot en tom stol. Runt omkring honom på kaféet satt par eller små grupper och skrattade, smakade av varandras mat och tjafsade om notor. Men Miron satt ensam vid sitt bord och åt tyst sin Hälsostart – apelsinjuice, müsli med honung, en dubbel koffeinfri espresso med varm lättmjölk vid sidan om. Det hade självklart varit trevligt om någon hade suttit där på stolen mittemot, någon som han kunde prata och skratta med, eller någon att

203

gnabbas småbråka kämpa, kämpar jobba hårt plånbok, -en; -böcker plats för pengar och betalkort bjuda, (bjuder, bjöd, bjudit) betala för andra ägna åt, ägnar syssla med, hålla på med spana in, spanar titta efter smyg- i hemlighet bilaga, -n; -or extra tidning aktie, -n; -er värdepapper likgiltig/t utan intresse uppsyn, -en; -er ansiktsuttryck, mimik nicka, nickar böja på huvudet dyka upp (dyker, dök, dykt) komma plötsligt räcka, räcker ge fet tjock rubrik, -en; -er titel våldtäkt, -en; -er sexuellt våld förort, -en; -er förstad, utanför stor stad drista sig till, dristar våga yttrande, -t; -n det man säger, replik gemensam/t det vi har tillsammans öde, -t; -n predestination, slump, livshistoria främling, -en; -ar en människa som man inte känner blick, -en; -ar titt, uttryck i ögonen fråga om lov, frågar be om tillstånd fullständig/t helt och hållet överrumplad överraskad le (ler, log, lett) smila, småskratta leende, -t; -n att le, smil omisskännlig/t mycket tydligt sarkastisk/t hånfull kliva in (kliver, klev, klivit) komma in

204

gnabbas om notan med – ett sånt där trevligt gräl där Miron skrattande hade fått kämpa för att ge pengarna till servitrisen: ”Nej, ta inte hans pengar! Avri, stoppa undan plånboken! Nu är det jag som bjuder!” Men Miron hade ingen att göra den sortens saker med och en frukost i ensamhet på ett kafé var ändå tusen gånger bättre än en frukost hemma. En hel del tid ägnade han åt att spana in de andra borden. Han smyglyssnade på folks samtal, läste sportbilagan och följde de israeliska aktiernas upp- och nedgång på Wall Street med en likgiltig uppsyn. Ibland kom någon fram till hans bord och bad att få låna någon av bilagorna han redan hade läst och då tittade han upp, nickade och försökte le. En gång var det en ung sexig mamma med en bebis i sittvagn som dök upp vid Mirons bord och han räckte henne nyhetsdelen. På förstasidan fanns en fet rubrik om en gruppvåldtäkt ute i förorterna och han hade till och med dristat sig till att säga några ord om det: ”Vad är det egentligen för en värld vi låter våra barn växa upp i?” Det hade åtminstone låtit som den där sortens yttrande, om ett gemensamt öde, som kan föra främlingar närmare varandra. Men den unga, sexiga mamman hade bara gett Miron en tom blick, sen hade hon tagit Hälsa & Fritid också, utan att ens fråga om lov. Men så en dag, en torsdag, steg en tjock svettig kille in på kaféet och log mot Miron. Miron hade blivit fullständigt överrumplad. Den person som senast log mot honom var Mayan, strax innan hon lämnade honom, för minst fem månader sedan, men hennes leende hade varit omisskännligt sarkastiskt. Killen som nu klev in på kaféet hade ett mjukt, nästan

5 Språket och litteraturen

urskuldande leende. Sedan gjorde han en gest som verkade betyda att han ville slå sig ner, och Miron nickade utan att ens tänka sig för. Den tjocke satte sig. ”Reuben”, sa han. ”Ursäkta att jag kommer så sent. Jag vet att vi sa tio. Men lilltjejen – det var rena mardrömsmorgonen.” Det slog Miron att han antagligen borde berätta för den tjocke att han inte hette Reuben, men av någon anledning kastade han i stället en blick på sitt armbandsur och sa: ”Vad spelar tio minuter för roll? Det är lugnt för min del.” De satt tysta i några sekunder och sedan frågade Miron om allt var bra med lilltjejen. Den tjocke svarade att allt bara var bra, men att hon hade börjat på ett nytt dagis och att hon inte ville att han skulle gå när han lämnade henne på morgnarna. ”Men strunt i det nu”, sa han kort. ”Du har mycket att stå i redan som det är, utan att behöva höra om mina problem också. Så låt oss prata affärer.” Miron drog ett djupt andetag och väntade. ”Jo …”, sa den tjocke. ”Femhundra är för mycket. Men jag kan ge dig … fyrahundra. Jag skulle kunna sträcka mig till fyrahundratio och i så fall tar jag sexhundra stycken.” ”Fyrahundraåttio”, sa Miron. ”Fyrahundraåttio och då får du ta tusen.” ”Men du inser väl att marknaden är nere just nu?” sa den tjocke. ”Det är lågkonjunktur. Senast igår visade de på nyheterna helt vanliga människor som åt mat ur soptunnor. Jag kan inte sälja över marknadspriset. Det vet du.” ”Oroa dig inte”, sa Miron. ”På tre sopätare går det minst en nyrik typ i en sprillans Merca.” Det var en kommentar som fick den tjocke att skratta rakt ut i luften. ”Ja, jag har hört du är tuff ”, mumlade han med ett leende. ”Jag är bara som du”, sa Miron, ”kämpar på för att få det att gå runt.” Den tjocke torkade av sin svettiga hand på skjortan och sträckte fram den. ”Fyrahundrasextio”, sa han. ”Fyrahundrasextio och jag tar tusen.” När Miron inte reagerade tillade han: ”Fyrahundrasextio, tusen stycken och jag är skyldig dig en gentjänst. Och du Reuben, om någon, vet att tjänster och gentjänster är värda mer än pengar i vår bransch.” Den där sista meningen var allt som krävdes för att Miron skulle ta den utsträckta handen. För första gången i hans liv var någon skyldig honom en tjänst. Någon som trodde att han hette Reuben förvisso, men

urskuldande ursäktande gest, -en; -er rörelse, tecken med hand, arm eller huvud verka, verkar se ut som, tyckas slå sig ner (slår, slog, slagit) sätta sig lilltjejen yngsta dottern mardröm, -men; mar hemsk dröm slå (slår, slog, slagit) här: plötsligt förstå, plötsligt inse anledning, -en, -ar orsak, skäl kasta en blick (kastar) se på ur, -et; pl.= klocka spela roll, spelar vara viktigt strunt i det bry dig inte om det, tänk inte på det ha mycket att stå i ha mycket att göra dra ett djupt andetag (drar, drog, dragit) andas djupt sträcka sig till, sträcker kunna gå med på ”marknaden” ekonomin, affärerna lågkonjunktur, -en; -er dåliga ekonomiska tider nyrik som nyss blivit rik sprillans Merca helt ny Mercedes mumla, mumlar tala otydligt kämpa på, kämpar jobba hårt gå runt (går, gick, gått) här: klara av ekonomin vara skyldig en gentjänst ”du har gjort något bra för mig och jag måste göra något lika bra för dig” bransch, -en; er affärsområde kräva, kräver fordra, göra anspråk på sträcka ut, sträcker räcka fram vara skyldig förväntas ge något till någon förvisso säkert, visserligen

205

hopknycklad skrynklig sedel, -n; sedlar papperspeng, t .ex. hundrakronorssedel praktiskt taget nästan, i det närmaste standardprocedur, -en; -er vanlig att göra, som man gör hela tiden hålla ett öga på vakta, passa förväntansfull/t med hopp om något teckna, tecknar visa med handen vederbörande personen i fråga skallig utan hår ögonbryn, -et; pl.= hår ovanför ögonen komma överens vara eniga, av samma åsikt nattskift, -et; pl.= arbetspass på natten mullra, mullrar med brummande röst

206

ändå. Och när de hade avslutat sin frukost, och gnabbats lite över notan, spred sig en varm skön känsla i Mirons mage när han en tiondels sekund före den tjocke lyckades trycka en hopknycklad sedel i servitrisens hand. Efter den dagen blev det praktiskt taget en standardprocedur: Miron slog sig ner vid sitt bord, beställde och höll sedan ett öga på dörren och på alla som steg in på kaféet. Om någon av dem såg sig om med en förväntansfull blick var han fort uppe med handen och tecknade åt vederbörande att slå sig ner. ”Jag vill inte att det här går till domstol”, sa en skallig kille med tjocka ögonbryn. ”Inte jag heller”, erkände Miron, ”det är självklart bättre om vi kan komma överens som vänner.” ”Bara jag slipper jobba nattskift”, förklarade en blondin med botoxläppar. ”Och vem tycker du ska ta nattskiften?” mullrade Milon till svar. ”Alla andra utom du?”

5 Språket och litteraturen

”Gabi ville att jag skulle framföra en ursäkt”, sa en kille med ruttna tänder och ring i örat. ”Om han verkligen hade menat det skulle han ha kommit hit personligen och framfört det”, sa Miron. ”Inga mellanhänder”. ”Du verkade inte så kort i ditt mejl”, sa en mager rödhårig tjej. ”Du verkade inte så petig”, snäste Miron till svar. Men på ett eller annat sätt löste det sig alltid i slutändan. Miron och skinnskallen lyckades göra upp utan att blanda in någon domstol. Tjejen med botoxläppar gick med på att be sin syster sitta barnvakt, så att hon kunde ta ett nattpass i veckan. Killen med de ruttna tänderna lovade att be Gabi ringa, och den rödhåriga och Miron kom överens om att de inte var riktigt rätt för varandra. Några gånger var det personen på andra sidan bordet som tog notan, och några gånger var det Miron – och en gång, med den rödhåriga, delade de på den. Alltsamman var så fascinerande att Miron kände sig besviken om en hel förmiddag hade passerat utan att någon hade satt sig på stolen mittemot honom. Men lyckligtvis hände det inte särskilt ofta. Nästan två månader hade gått sedan den tjocke, svettige killen dök upp inne på kaféet, när en man med koppärrigt ansikte klev in genom dörren. Trots det ärriga ansiktet och faktumet att han såg ut att vara minst tio år äldre än Miron, var det en snygg karl med massor av karisma. Det första han sa när han satt sig var: ”Jag trodde inte att du skulle komma.” ”Vi hade ju avtalat om en tid”, sa Miron. ”Visst”, sa den koppärrige, ”men när jag började gorma åt dig i telefonen var jag säker på att du inte skulle våga.” ”Här har du mig”, sa Miron nästan lite retsamt. ”Jag är ledsen att jag skrek”, sa mannen ursäktande. ”Jag menar det. Jag tappade behärskningen. Men – jag hoppas att du förstår att jag menar vad jag sa. Vartenda ord. Förstår du det? Jag vill att du slutar att träffa henne.” ”Jag älskar henne”, sa Miron dämpat. ”Ibland måste man ge upp det man älskar”, sa den koppärrige. ”Ta ett råd från någon som är lite äldre. Ibland måste man släppa taget.” ”Jag är ledsen”, sa Miron, ”men det kan jag inte göra.” ”Jo, det kan du”, nästan skrek den koppärrige. ”Du kan och du ska. Du har inget val! Kanske älskar vi henne båda två, men till skillnad från dig så råkar jag vara gift med henne. Och jag tänker fanimej inte låta dig splittra min familj. Hör du det?”

framföra, framför tala om, meddela rutten/ruttet dåliga, förstörda inga mellanhänder direkt, ingen annan inblandad petig/t noga snäsa, snäser svara ovänligt lösa sig, löser bli bra, bli ok i slutändan i slutet skinnskalle, -n; -ar man med rakat huvud, ofta i gäng med starka åsikter, skinhead göra upp komma överens gå med på acceptera, säga ja till fascinerande intressant besviken missnöjd, ledsen koppärrig/t ärr i ansiktet ärr, -et, -en märke kvar efter ett sår karisma, -n charm avtala, avtalar bestämma tillsammans gorma, gormar skälla på retsam/t ironisk, för att irritera någon behärskning, -en; -ar lugn, självkontroll tappa behärskningen bli arg dämpad/t med svag röst ge upp släppa, lämna släppa taget ge upp, låta vara råka vara, råkar här: jag är faktiskt fanimej fan (svordom) splittra, splittrar dela, krossa

207

ingen aning inte veta någonting alls gå igenom vara med om, uppleva jättelik/t enorm, jättestor unken dålig lukt stycke, -t; -n bit, område make -n; -ar, äkta make gift man skämta, skämtar skoja en rak höger hårt slag, slag i boxning stötvåg, -en; -or här: smärta genom kroppen smärta, -n; -or ont, värk, plåga stråla, strålar sprida sig sprida (sprider, spred, spritt) sända ut, stråla ut raklång ligga med kroppen mot golvet skrika (skriker, skrek, skrikit) ropa med hög röst revbenen ben över bröstet jävla sopa stora idiot servitör, -en; -er man som serverar på restaurang flyga på (flyger, flög, flugit) kasta sig över släpa bort, släpar ta bort bartender person som arbetar i baren pressad/t här: som ligger tätt mot sval/t kall tapper/t modig, duktig insistera, insisterar vara envis, hålla fast vid sluta (sluter, slöt, slutit) stänga föreställa sig, föreställer fantisera, drömma ögonblick, -et; -en mycket kort stund värka, värker göra ont

208

Miron skakade på huvudet. ”Du har ingen aning om vad jag har gått igenom det här året”, sa han till den gifte mannen. ”Ett helvete. Nej, värre än ett helvete. Ett enda jättelikt, unket stycke ingenting. Och har man som jag levt så länge utan något alls och någon plötsligt dyker upp, så kan man inte bara låta henne gå sin väg. Det förstår du nog, eller hur? Jag vet att du förstår.” Maken bet sig i underläppen. ”Om du träffar henne en gång till”, sa han, ”så kommer jag att döda dig. Och du vet att jag inte skämtar.” ”Var så god! Döda mig bara”, sa Miron. ”Jag är inte rädd för att dö. Vi ska alla dö en dag.” Den äkta maken böjde sig fort över bordet och gav Miron en rak höger på hakan. Det var första gången någon slog Miron så hårt. En stötvåg av smärta strålade upp genom ansiktet och spred ut sig ut i alla möjliga riktningar, och sekunden senare låg han raklång på golvet med den äkta maken över sig. ”Jag tar henne härifrån”, skrek han och sparkade Miron i magen och på revbenen. ”Jag ska ta henne härifrån, långt bort, till ett annat land, och du kommer aldrig att få veta var hon är. Hör du det, din jävla sopa! Du kommer aldrig nånsin att träffa henne igen.” Två servitörer flög på den äkta maken och lyckades på något sätt släpa bort honom. Någon skrek åt bartendern att ringa polisen. Och med ansiktet fortfarande pressat mot det svala golvet såg Miron mannen springa ut från kaféet. En av servitörerna böjde sig över honom och frågade om han var okej. Miron gjorde ett tappert försök att svara. ”Vill du att jag ringer efter en ambulans?” frågade servitören. Miron viskade att det inte behövdes. ”Är du säker”, insisterade servitören, ”du blöder ju.” Miron nickade långsamt och slöt ögonen. Han försökte föreställa sig själv tillsammans med den där kvinnan. En kvinna som han aldrig skulle få träffa igen. Han försökte – och för ett ögonblick var det nära att han lyckades. Hela hans kropp värkte av smärta, men han kände sig levande.

5 Språket och litteraturen

Fundera och diskutera 1. Hur känner sig Miron i början av novellen? 2. Varför äter han frukost på café? 3. Platsen för handlingen är ett café. Hur beskrivs miljön? 4. En vändpunkt för Miron blir då en ”tjock svettig kille” kommer in på caféet. Beskriv deras möte. Vad tror du att mötet handlar om? 5. Miron spelar ett högt spel under det mötet. På vilket sätt? 6. Sedan följer en ”standardprocedur”, alltså hans möten på caféet fortsätter på samma sätt. Beskriv standardproceduren. 7. När ”mannen med koppärrigt ansikte” dyker upp en dag närmar vi oss novellens slut. Vad handlar mannens och Mirons samtal om? 8. Handlingen trappas upp och hur avslutas mötet? 9. Jämför hur Miron känner sig i början av novellen och i slutet. 10. Varför känner han sig mer levande i slutet trots allt? 11. Fundera över varför novellen heter Hälsostart. 12. Fundera över novellens tema. Finns några motiv? (Tema och motiv, se s. 6.)

Förstår du följande uttryck i novellen? Han kastade en blick på sitt armbandsur. Strunt i det nu! Han höll ett öga på dörren. Det är lugnt för min del. Hör du det din jävla sopa! Ibland måste man släppa taget.

209

Ordbildning A Prefixet ur”ur-” är ett prefix som a) betyder mycket gammal, sedan lång tid tillbaka, ursprunglig Exempel: Svenska språket har sina rötter i ett indoeuropeiskt urspråk som talades kring Svarta havet. urgermanska, urfader, urtiden b) förstärker, på samma sätt som jätteExempel: urkul, urkonservativ, urdum Andra förstärkande prefix: toppen-, världs-, döds-, kanon-, as-, tokExempel: toppensnygg, dödstrevlig, askul, kanonbra, världsgod, tokspännande

B Suffixet -vis a) bildar ord som betecknar hur stor mängd åt gången eller hur mycket tid åt gången. Exempel: Ett språk blir till under tusentals år av stegvis utveckling. Hästen äter kilovis med mat. Vi betalar hyran månadsvis. b) bildar ord som visar på inställningen, känslorna och attityden hos den som talar eller skriver. Exempel: Orden är inte alltid så lätta men förhoppningsvis kan du förstå dem av sammanhanget. Min mobil var försvunnen men lyckligtvis hittades den samma dag. c) bildar ord som betecknar såsom, i form av, genom Exempel: Under 1900-talet har vi haft olika invandringsvågor och blivit ett land med många modersmål. Uppskattningsvis talas nu, förutom svenska, 200 språk. Inledningsvis gäller det att få läsaren intresserad. Suffix

210

5 Språket och litteraturen

Grammatik A Frågeordsbisatser Frågeord i indirekt fråga om hur vem vad var vart varifrån varför vilken, vilket, vilka hur mycket hur många Obs! Bisatsen måste alltid ha ett subjekt. Om det inte finns ett subjekt kommer som på subjektets plats. Direkt fråga: Vad heter du? Indirekt fråga: Du måste tala om vad bisatsord

Direkt fråga: Vem kom? Indirekt fråga: Såg du vem

heter.

subjekt

som kom?

bisatsord subjekt

Direkt fråga: Hur många personer ska följa med på utflykten? Indirekt fråga: Vet du hur många personer som ska följa med på utflykten? bisatsord

subjekt

I exemplet ovan är personer subjekt i huvudsatsen men inte i bisatsen så därför måste ett som in på subjektets plats i bisatsen. Vilken, vilket, vilka, hur mycket, hur många tar med efterföljande ord in på bisatsordets plats.

211

Gör direkta frågor till indirekta. 1. Vem ringer? Hon undrar

2. Har du många syskon? Hon vill veta

3. Hur mycket pengar behöver du? Hon frågar

4. Hur många barn har du? Hon skulle vilja veta

5. Hur många elever har inte gjort läxan? Kan du säga mig

6. Hur många av dina vänner på Facebook bor i Uppsala? Hon undrar

7. Vilka spännande böcker kan du rekommendera? Hon vill gärna veta

8. Vilken av alla dessa böcker går fortast att läsa? Hon skulle också vilja veta

9. Hur mycket mjölk finns i kylen? Var snäll och se efter

10. Hur många av alla här inne kan tala spanska? Jag är nyfiken på

212

5 Språket och litteraturen

B Relativa bisatser Bisatser som börjar med relativa ord kallas relativa bisatser. De relativa bisatsorden syftar tillbaka på ordet eller hela satsen som står före bisatsen. som är det vanligaste relativa ordet. Vintern var den årstid som barnen i Kabul gillade mest. (vilken/vilket/vilka kan användas i stället för som, men det blir då mer formellt språk). där syftar tillbaka på den plats man befinner sig i/på. Han gick in i garaget där cykeln stod i ett hörn. dit syftar tillbaka på den plats man rör sig till. Verbet som följer efter dit är ett rörelseverb. Telemuseet, dit du kan gå för att titta på gamla telefoner, ligger i Stockholm. vars är genitivform, syftar tillbaka på ägaren. Träden, vars blad var stora och gröna, gav skön skugga. något som/vilket syftar tillbaka på innehållet i hela satsen före/syftar tillbaka på verbet i satsen före. Världen är inte likadan överallt vilket gör att det alltid finns saker att upptäcka. Lena har börjat lära sig spela dragspel något som hennes man inte är så glad åt. som + preposition kan användas i stället för där och dit Jämför: Jag har en stuga dit jag åker varje helg. Jag har en stuga som jag åker till varje helg. Det finns en hylla där du kan lägga dina saker. Det finns en hylla som du kan lägga dina saker på. Fyll i ett relativt ord. Välj bland orden i rutan ovan. 1. Centralbadet, jag besöker en gång i veckan, ska stänga för renovering. 2. Centralbadet, jag går en gång i veckan, ska stänga för renovering. 3. Centralbadet, jag simmar en gång i veckan, ska stänga för renovering. 4. Norrland är den del av Sverige människor bor förhållandevis glest. 5. Vilken dialekt talas i den del av Sverige du bor i? 6. Du känner väl till Astrid Lindgren böcker är översatta till 80 språk? 7. Mobilerna ringer ibland i klassrummet, gör mig otroligt irriterad.

213

C Skillnaden mellan relativa bisatser eller frågeordsbisatser Relativa bisatser (syftar tillbaka)

Frågeordsbisatser

Hon åker ofta till Norrland (!) där hon har sin släkt.

Jag undrar (?) var i Norrland hon har sin släkt.

Jag fick ett kort från Oslo (!) dit hon har flyttat.

Är det någon som vet (?) vart hon har flyttat?

Flickan, (!) vars hund sprungit bort, var mycket orolig.

Känner du till (?) vems hund som har sprungit bort?

Norrland, (!) varifrån Anna kommer, upptar en stor del av Sveriges yta.

Vi har alltid undrat (?) varifrån Anna kommer.

Stryk under rätt alternativ. 1. Jag känner en kille /vars/vems/ far har ett transplanterat hjärta. 2. Numera har vi bredband i huset /var/där/ jag bor. 3. På Öland /där/var/ vi har vår lilla sommarstuga är landskapet öppet och vänligt. 4. När jag gått runt i en stad vill jag se efter på kartan /var/där/ jag har varit. 5. Vet du /vart/dit/ det här tåget går? 6. Öland, /dit/vart/ vi åker varje sommar, har ett öppet och vänligt landskap. Öva frågeordsbisatser Öva relativa bisatser Relativ bisats eller frågeordsbisats? Alla typer av bisatser

214

5 Språket och litteraturen

D Satsadverbial Välj bland satsadverbialen och fyll i. knappt

naturligtvis

nämligen

så småningom

rent av

1. På engelska finns inte samma bildspråk och om man tolkar det bokstavligt kan det framstå som våldsamt. 2. Hon bad om ursäkt. Det var inte det hon menade. 3. Vi förstår vad du säger. 4. Folket var ett ryttarfolk som av någon anledning tvingades bryta upp. 5. Under 1700-talet förändrades det svenska ordförrådet men den här gången från ett annat håll, från franskan.

E Partikelverb Välj bland nedanstående partiklar och fyll i. Partiklarna kan användas flera gånger. upp på in om runt ner till med 1. ”Jag är bara som du”, sa Miron, ”kämpar för att få det att gå .” 2. Miron och skinnskallen lyckades göra utan att blanda någon domstol. 3. Tjejen med botoxläppar gick på att be sin syster sitta barnvakt, så att hon kunde ta ett nattpass i veckan. 4. En gång var det en ung mamma med en bebis som dök vid Mirons bord. 5. Sedan gjorde han en gest som verkade betyda att han ville slå sig . 6. Folket som levde kring Svarta havet bröt och vandrade vidare. 7. Ett språk blir under tusentals år av utveckling. 8. Hon stod länge vid disken innan bibliotekarien brydde sig henne. 9. Varenda morgon slog han sig mittemot en tom stol. Svåra verb kapitel 5

215

SPRÅKPORTEN BAS Språkporten Bas vänder sig till elever som läser Sva Grund via vuxenutbildningen eller Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet/komvux och till studenter vid svenska och utländska universitet samt bildningsförbundens kurser. Den kan även användas vid självstudier. Språkporten Bas motsvarar B2 på den europeiska språkskalan, CEFR. Språkporten Bas består till stor del av tidningstexter men även berättande texter i form av till exempel romanutdrag. Texterna är valda för att väcka intresse och leda till vidare diskussioner. De är tematiskt ordnade i sex kapitel: Samtal, Störst, bäst värst, Må bra, Val i livet, Språket och litteraturen och Göra skillnad. Varje kapitel har samma tydliga struktur och innehåller rikligt med övningar som ger eleverna möjlighet att träna på ord och uttryck, ordbildning och grammatik. Bokens texter är alltid utgångspunkt för exempel och övningar. Bokens digitala läromedel innehåller en mängd material för eleven att arbeta med på egen hand, i skolan eller i hemmet. I det digitala läromedlet finns bland annat • hela boken inläst, så att eleven kan läsa och lyssna samtidigt • möjlighet att träna systematiskt på bokens kapitelord • en mängd extra övningar • bokens hörövningar. Till Språkporten Bas hör även ett lärarmaterial.

Art.nr 33737

studentlitteratur.se