9789144166407 by Smakprov Media AB

HÅLLBARA LOGISTIKSYSTEM MARIA BJÖRKLUND

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 34290 ISBN 978-91-44-16640-7 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2012, 2018, 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Dimograf, Poland 2023

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: chochi_cz/Shutterstock

INNEHÅLL

Förord 9

Del I

Hållbara logistiksystem, vad är det? LOGISTIK 15 Vad är logistik? 15 Logistikens aktiviteter 16 Kostnadseffektiv leveransservice 23 Den logistiska affärsmodellen 27 Från logistik till supply chain management 29

HÅLLBARHET 31 Vad är hållbart? 31 Miljömässig hållbarhet 36 Social hållbarhet 40 Ekonomisk hållbarhet 43 Verktyg och handlingsplaner i hållbarhetsarbetet 44

SYSTEM 49 Vad är ett system? 49 Systembeskrivningar 50 Helhetssyn och avgränsningar 51

Del II

Situationsförståelse och anpassning

VEM ANSVARAR FÖR DEN HÅLLBARA LOGISTIKEN? 59 Ett delat ansvar 59 Konsumenternas ansvar 60 Kunskaps- och utbildningsskaparnas ansvar 60 Myndigheternas och beslutsfattarnas ansvar 61 Näringslivets och företagens ansvar 63 Aktörssamverkan, en nödvändighet för hållbar logistik 65

DEN UNIKA SITUATIONEN 67 Situationsanpassat förhållningssätt 67 Företagets mognad och ambitioner 68 Typ av organisation och produkt 69 Inre drivkrafter 71 Yttre drivkrafter 74 Verktyg för situationsanalys 77

Del III

Historisk utveckling och framtida trender

EN FÖRÄNDERLIG OMVÄRLD 81 Globalisering 81 Närproduktion 82 Urbanisering 83 Ökad konsumtion och behovet av cirkulära flöden 85 Teknikutveckling 88

LOGISTIKSTRATEGIER OCH DERAS HÅLLBARHET 91 Centrala logistikstrategier 91 Utkontraktering och fokus på kärnkompetens 92 Centralisering och stordrift 94 Kundorderstyrda flöden och kundorienterade produkter 96 Resurssnål produktion och ”just-i-tid” 98 Senareläggning 99 Ökad e-handel och omnikanaler 101 Sammanfattningsvis – ett förändrat transportbehov 103

Del IV

Att beräkna logistiksystemets miljöpåverkan

MEDVETNA OCH OMEDVETNA STÄLLNINGSTAGANDEN 107 Varför mäta logistiksystemets påverkan? 107 Vem involveras i mätningen? 108 Hur ska miljöpåverkan fördelas? 109 Val av nyckeltal 111 Centrala transportrelaterade mått 112 Hur skapas trovärdiga resultat? 115

BERÄKNINGSMETODER 117 Metoder för transportinriktad miljöberäkning 117 Metoder för miljöberäkning 120 Känslighetsanalys – ett sätt att öka trovärdigheten 121

Del V

Vägar mot hållbara logistiksystem

SÄTT ATT KATEGORISERA ÅTGÄRDER 125 Åtgärder på en operativ, taktisk eller strategisk nivå 125 Åtgärder i värdekedjans olika aktiviteter 128 Förändrad teknik eller förändrat beteende? 129 Åtgärder för olika aktörer 131

ÅTGÄRDER I TRANSPORTRESURSERNA 133 På en operativ nivå med transporttekniken i fokus 133 Minska transportslagets miljöpåverkan 134 Effektivare transportutnyttjande 137 Byte av transportslag och intermodala transporter 139 Mätning av åtgärderna i transportlänken 140 Socialt hållbara transporter 141

TIDSTYRNING AV FLÖDEN 143 Hållbar ledtid 145 Hållbar leveranspålitlighet 146 Hållbar leveranssäkerhet 147

Hållbar lagertillgänglighet 148 Hållbar information och informationsdelning 148 Hållbar flexibilitet och kundanpassning 150

FLÖDETS FYSISKA STRUKTUR 153 Lokalisering 154 Antal och kapacitet 155 Ändrade flödesstrukturer i staden 157

HÅLLBARA INKÖP 161 Hållbara leverantörsval 161 Leverantörsuppföljning 163 Leverantörssamverkan och leverantörsutveckling 164 Hållbara inköp, en summering 167

HÅLLBAR PRODUKTION, SAMT HÅLLBARA TERMINALER OCH LAGER 169 Miljöåtgärder i företagets anläggningar 169 Sociala aspekter relaterade till företagets anläggningar 170 Hållbara förpackningar och produkter 171

HÅLLBAR LOGISTIK I FRAMTIDEN 173 Hållbarhet som innovationsdrivare och värdeadderare 173 Mot hållbar logistik, ett arbete i utveckling 175 Från hållbar logistik till logistik för hållbarhet 178

Referenser 181 Sakregister 183

DEL I

Hållbara logistiksystem, vad är det? I bokens första del söker vi efter definitioner och tolkningar av hållbara logistiksystem. Först går vi igenom logistikbegreppet och skaffar oss en överblick för att få en förståelse av de mest centrala delarna inom logistiken. Sedan tar vi oss an det komplexa ordet hållbarhet. Vad är egentligen hållbarhet? Därefter går vi igenom hur logistiken påverkar hållbarheten. Till sist tittar vi närmare på begreppet system. Det är vanligt att både logistiker och miljövetare delar in och beskriver världen i form av olika system, till exempel logistiksystem, transportsystem och ekosystem. Men vad menar vi egentligen, och vad utmärker detta sätt att se på och förhålla sig till världen?

LOGISTIK

Detta kapitel avser att ge en grundläggande förståelse för vad logistik är, och det utgör således en grund för bokens kommande beskrivningar av hur logistiksystem kan bli mer hållbara. Kapitlet inleds med en översiktlig definition av logistik, men sätter även in företagets logistiksystem i ett försörjningskedjeperspektiv. Därefter följer en mer konkret beskrivning av de aktiviteter eller delfunktioner som bygger upp logistiken. Logistikens övergripande mål är att uppnå en kostnadseffektiv leveransservice. Såväl innebörden av detta som den avvägning som i praktiken måste göras mellan logistikkostnader och leveransservice behandlas. Kapitlet avslutas med att perspektivet vidgas – från ett enskilt företag till en försörjningskedja – och vi stiftar därmed bekantskap med begreppet supply chain management, SCM.

Vad är logistik? Logistik handlar om att leda och kontrollera materialflöden och de resurs-, informations- och monetära flöden som är kopplade till det fysiska flödet. Med hjälp av logistik eftersträvas en hög effektivitet genom bra service och låga kostnader. Det finns flera olika definitioner av logistik. En av de mest använda har formulerats av den internationellt ledande branschorganisationen inom logistik, Council of Supply Chain Management Professionals (CSCMP, 2022): Att på ett effektivt sätt planera, genomföra och kontrollera förflyttning och lagring av material och produkter från råvara till slutlig konsumtion och returflöden av framställd produkt, och som syftar till att tillfredsställa kundens och övriga intressenters behov och önskemål. 15

Logistikens aktiviteter Flödena genom ett företag, ibland kallat logistikprocessen, kan delas in i olika funktionella delar. Dessa delar kallas materialförsörjning, produktion och distribution. Distribution består vanligtvis av de logistiska aktiviteterna transport, hantering och lagring, se figur 1.1. Lagring kan även finnas inom och mellan materialförsörjning och produktion. I det följande beskrivs de funktionella delarna i försörjningskedjan närmare.

Leverantör

Materialförsörjning Lager

Produktion Lager

Distribution Lager

FIGUR 1.1 Försörjningskedja. Pilarna mellan de olika aktiviteterna symboliserar fysiska transporter.

16 | 1 Lo gis t ik

Slutkund

Logistik handlar om effektiv planering, implementering och kontroll av godsflöden, tjänster och information, eller enklare uttryckt – att kunden får önskad produkt på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. Bland företag identifierades logistik som en nyckelfunktion under 1970-talet och starkt fokus har sedan dess legat på att utveckla logistiken i syfte att stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet. Kunden och marknaden har fått en alltmer central position inom logistiken; det gäller inte bara att möta kundens behov, utan helst också att överträffa dem. I mötet mellan logistik och marknadsföring kan logistiken ses som en plattform, en resursbas, som möjliggör strategiska handlingar på marknaden och ger företaget konkurrensfördelar. Även om logistik kan spåras tillbaka till de tidigaste formerna av organiserad handel, är det först på senare tid som logistiken har blivit ett viktigt verktyg för att stödja företagets övergripande strategier.

INKÖP Inköp, även kallat materialförsörjning, har av van Weele (2018, s. 31) beskri vits som

styrning av företagets externa resurser på ett sådant sätt att leveranser av alla varor, förmågor och all kunskap som är nödvändig för att driva, underhålla och styra företaget primära och stödjande aktiviteter säkras på ett så fördelaktigt sätt som möjligt.

Några av de främsta anledningarna till att ett företag väljer att köpa in en tjänst eller produkt i stället för att utföra den i egen regi är att det saknar nödvändig kompetens, att det vill fokusera på sin kärnverksamhet, eller att det vill öka sin effektivitet och sänka sina kostnader genom att frigöra resurser. För att ett köpande företag ska uppnå en så effektiv logistik som möjligt arbetar det kontinuerligt med att söka lämpliga leverantörer och bedöma deras kompetens, erbjudanden och produkter. Vid inköp av mer avancerade tjänster utökas dock ofta antalet kriterier med bland annat finansiell styrka, operativ flexibilitet, informationssystemets kapacitet och möjligheter till samverkan. Standard kriterier såsom kvalitet, pris och leveranstid lämpar sig mer för kortsiktiga leverantörsrelationer. I dag går trenden alltmer mot att bygga långsiktiga relationer med strategiskt viktiga leverantörer och att samarbeta med dessa i stället för att spela ut dem mot varandra i syfte att pressa priser. Valet av leverantör är viktigt för ett företags framgång. En leverantör som inte valts med omsorg kan medföra flera nackdelar för det köpande företaget, såsom ökade administrativa kostnader, osäkerhet på arbetsplatsen och målkonflikter.

PRODUKTION I produktionen bearbetas produkten och den får därmed en ökad formnytta. Produktion kan innebära allt från råvaruframställning till bearbetning och montering. Det finns flera olika sätt att effektivisera flödet i produktionen, exempelvis genom att minska ledtiderna och att identifiera rätt partistor lekar. Produktionsflödet kan antingen styras utifrån kundefterfrågan genom ett ”sug” (pull-metoden) eller genom att optimera flödet utifrån bäst utnyttjande av råmaterial och produktionsresurser, det vill säga genom ett ”tryck”

1 Lo gis t ik | 17

(push-metoden). En stor utmaning inom produktionslogistiken är att planera in order från kunder och samtidigt hålla en hög utnyttjandegrad av utrustning och personal. Vid långa tillverkningsserier, långa ledtider och stora order spelar prognossättning och tidigare erfarenhet ofta en viktigare roll.

En produkt som producerats på en specifik geografisk plats har inget egentligt värde om den inte når kunden. Transporter skapar såväl platsnytta som tidsnytta, då transportsättet avgör hur snabbt en produkt kan förflytta sig mellan två punkter. Vidare avgör valet av transportsätt med vilken precision ankomsttiden kan hållas (leveransprecision). De fyra vanligaste transportmedlen är lastbil, järnväg, båt och flyg. Ett femte och ibland bortglömt transportmedel är rörledningar (pipeline). Flera aspekter avgör vilket eller vilka transportslag som är lämpligast att använda för en specifik transport. Följande resonemang kring dessa aspekter är av generell karaktär, och det kan således finnas specifika situationer som avviker från denna framställning.

• Infrastrukturen sätter både begränsningar och möjliggör vilka transportslag som är möjliga. Exempel på detta är närheten till hamnar, tågterminaler och omlastningsterminaler. Vägnätet är betydligt finmaskigare än exempelvis järnvägsnätet, vilket gör att de flesta företag är beroende av lastbilstransporter. Det finns dock större företag som har egna industrispår och hamnar. Hur infrastrukturen ser ut kan även vara avgörande för företagets lokalisering samt val av kunder och leverantörer. • Vikt och volym på godset avgör vilka transportslag som är lämpliga. Vanligtvis brukar större sändningar transporteras med båt eller järnväg, medan mindre sändningar transporteras med lastbil eller flyg. • Frekvensen, det vill säga hur ofta produkter skickas, kan också avgöra valet av transportslag. Lastbilstransporter har vanligtvis tätare avgångar jämfört med exempelvis järnvägs- och båttransporter. • Tidpunkten, det vill säga när transporten ska ske, kan vara avgörande för vilka transportslag som kan användas. Tidtabeller finns för alla transportslag, men dessa är betydligt mer flexibla för vägtransporter än för exempelvis flyg- och järnvägstransporter. Vidare kan det finnas 18 | 1 Lo gis t ik

TRANSPORT

•

restriktioner med avseende på när transporter kan ske, såsom tidszoner i städer eller förbud mot lastbilstransporter på vissa länders motorvägar under vissa dagar. Transporttider och krav på korta ledtider kan också begränsa valet av transportmedel. Exempelvis transporteras ofta färska produkter, såsom livsmedel och ny informationselektronik med snabbare transportslag som flyg (längre avstånd) och lastbil (kortare avstånd). Leveransprecisionen, det vill säga det tidsfönster inom vilket leveransen ska ankomma, skiljer sig vanligtvis åt mellan olika transportslag. Till följd av transportslagens varierande flexibilitet är de exempelvis mer eller mindre känsliga för störningar. Transportavståndet är i sig också en avgörande faktor för valet av transportslag. Lastbil används vanligtvis då transportsträckorna är korta (t.ex. nationella transporter eller transporter inom Europa), medan flyg och sjöfart är vanligare för interkontinentala transporter. Produktvärdet kan styra valet av transportmedel. Högvärdiga produkter kan bära högre transportkostnader än lågvärdiga. Risken för stölder och sabotage skiljer sig åt mellan de olika transportslagen, även om detta också är beroende av exempelvis var transporten äger rum. Vidare binder en högvärdig produkt mer kapital än en lågvärdig då transporten kan liknas vid ett lager i förflyttning, vilket kan ställa krav på kortare transporttider och snabbare transporter. Produktens känslighet, såsom att den kan skadas vid mer vårdslös hantering, kan dels vara avgörande för vilka transportslag som är lämpliga, dels sätta begränsningar för vilka möjligheter det finns att omlasta godset för att möjliggöra exempelvis ett byte mellan olika transportslag. Flödesbalansen mellan de platser där transporten äger rum kan spela stor roll för valet av transportslag. Här gäller det för företaget att anpassa sig till sin omgivning och rådande trafiksituation. Exempel på obalanserade flöden är när många produkter ska in till storstäderna, där en stor del av konsumtionen ofta sker, medan förhållandevis få produkter ska ut ur städerna. I Sverige finns ett stort norrgående flöde. Ett annat exempel är flödet till och från Asien, där Sverige importerar två till tre gånger fler produkter (räknat i antalet containrar) än vad som exporteras. Som en följd måste många tomma lastbärare, såsom 1 Lo gis t ik | 19

containrar och transportmedel, positioneras (köras fram och flyttas) för att möjliggöra dessa transporter. Hur flödesbalansen ser ut kan i stor utsträckning påverka transportpriset. En konsekvens är att transporten från A till B i praktiken sällan kostar detsamma som transporten från B till A. Andra aspekter som kan påverka valet av transportslag är företagets utrustning och därmed möjlighet att effektivt lasta och lossa gods från olika transportslag. Vidare kan skillnader i transportkostnader och företagets beställningsrutiner påverka valet. Personliga och väl etablerade kontakter, liksom företagets riktlinjer och traditioner, kan också ha en stor inverkan på valet.

Lager kan finnas på olika ställen i distributionssystemet, men även i produktionen och i varuförsörjningen. Utan lager skulle alla varor produceras först efter att kundefterfrågan uppstått, något som skulle medföra oacceptabelt långa ledtider. Lagring gör också att man kan frikoppla olika funktioner i försörjningskedjan från varandra. Företag kan lättare hantera oförutsebara händelser, och blir på så vis mindre störningskänsliga. Med hjälp av lager kan företag också undvika att störningar i processerna fortplantar sig. Det finns flera exempel på situationer då företagets behov av lager inte kan förbises. Exempelvis kan servicekrav och önskemål från kunder medföra att ett företag måste hålla ett större lager än det, av ekonomiska skäl, skulle vilja. Vidare kan tidskrävande maskinella omställningar mellan olika produkter få ett företag att, av skalekonomiska skäl, producera fler enheter än det finns behov av (jfr push-orienterad produktion). Det kan också uppstå situationer där efterfrågan plötsligt ökar, där leveranserna blir försenade, eller där leveransen innehåller färre produkter än vad som beställts. För att kunna parera sådana störningar använder sig många företag av ett säkerhetslager. Vid planering och styrning av lager är det viktigt att ta i beaktande att det är kostsamt att ha lager. Produkterna i lagret binder kapital, vilket måste tas med i beräkningen när lagernivåer planeras. Vidare ökar risken för inkurans, det vill säga att produkterna inte längre efterfrågas (de kan exempelvis ha blivit omoderna eller oätliga). Lager och höga lagernivåer ska därför bara tillämpas när det är motiverat. 20 | 1 Lo gis t ik

LAGRING

DISTRIBUTION Distributionens uppgift är att förse kunder med produkter och på så vis överbrygga fyra gap:

1 Tidsgapet. Producenterna producerar kontinuerligt, medan konsumenterna köper i intervall. 2 Geografiskt gap. Producenterna finns på ett fåtal ställen på stora avstånd från sina kunder. 3 Kvantitetsgap. Producenterna producerar vanligtvis stora kvantiteter, medan konsumenterna efterfrågar små kvantiteter. 4 Variantgap. Producenterna erbjuder ett begränsat antal produktvarianter, medan konsumenterna efterfrågar många varianter. Det är vanligt att man illustrerar distributionssystemet med noder och länkar. Noderna symboliserar någon form av förädling eller så kallad ”vertikal” hantering, till exempel vid lagring och terminalhantering. Länkarna symboliserar den ”horisontella” förflyttningen, det vill säga transporten, se figur 1.2. Om en sändning från ett företag inte på ett effektivt sätt fyller transport slaget kan det vara ekonomiskt lönsamt att samlasta (konsolidera) godset med sändningar från andra varuägare. Under de senaste decennierna har det blivit alltmer sällsynt att företag själva ombesörjer sina transporter. I stället köps dessa tjänster in från olika logistikföretag, som finner lönsamhet i att bland annat samlasta godset och planera lämpliga rutter. Samlastning innebär bland

FIGUR 1.2 Distributionssystemet åskådliggörs ofta i form av ett komplext nätverk av länkar och noder.

1 Lo gis t ik | 21

Korridorsystem

Navsystem Avsändare

Avsändare

Avsändare Avsändare

Terminal

Avsändare

Mottagare

Avsändare Avsändare

Mottagare

Terminal

Mjölkrunda Avsändare

Terminal

Avsändare

Mottagare

FIGUR 1.3 Tre former av distributionsstrukturer.

22 | 1 Lo gis t ik

Terminal

Avsändare

annat kostnadsvinster, då fyllnadsgraden ökar och transportslaget utnyttjas mer effektivt. Till nackdelarna hör ökad risk för längre transporttider, mer omfattande hantering av godset och därmed ökad risk för godsskador, samt längre transportavstånd. Terminalen fyller en viktig funktion genom att möjliggöra omlastning mellan olika transporter och transportslag, och omfördelning av godsströmmar. Vanligtvis bygger man upp distributionssystem som består av transportlänkar och terminaler eller lager. Strukturen för distributionssystemet kan variera stort; normalt talar man om tre olika distributionsstrukturer, nämligen korridor, nav och mjölkrunda, se figur 1.3. I transportkorridoren samlas gods som ska åt samma håll i ett stort gemensamt flöde. Inom miljöforskningen arbetar man med att skapa ”gröna korridorer”, det vill säga stora transportvägar där exempelvis samlastning, gränsöverskridande transporter, modern teknik och samverkan mellan olika transportslag kan användas för att nå en hög effektivitet. Navsystem återfinns

exempelvis inom flygtransporter, där stora flygplatser utgör naven i vilka gods omfördelas. Små godsmängder kan samlas upp (eller lämnas av) från ett flertal olika adresser genom att ett fordon kör en så kallad ”mjölkrunda”. Namnet mjölkrunda kommer från den tid då mjölkbud varje morgon körde runt och levererade mjölk och samtidigt tog med sig tomma kärl tillbaka. Att använda slingor kan vara ett effektivt sätt att motverka det så kallade sista-milen-problemet (eng. the last mile problem), ett problem med små ineffektiva godsflöden som ofta uppstår i den sista (och första) transportlänken där mindre godsmängder hanteras. Vid mjölkrundor använder man fordonet för samlastning, så kallad fordonskonsolidering, medan man vid nav- och korridorupplägg använder terminaler för att möjliggöra samlastning, så kallad terminalkonsolidering. Ofta är systemen komplexa. Exempelvis kan man i en mjölkrunda kombinera insamling och avlastning av gods. Vidare kan en produkt färdas genom flera olika distributionsstrukturer innan det når sin mottagare.

Kostnadseffektiv leveransservice Logistikens mål är att skapa värde för kunder och intressenter. Logistiksyste mets alla funktioner måste koordineras för att kunna tillfredsställa kunders och övriga intressenters behov och önskemål. Logistikens uppgift kan därför beskrivas som att möta kundens servicekrav till en så låg kostnad som möjligt, se figur 1.4. Att skapa värde innebär därmed att göra avvägningar mellan kostnader och service. Förändring i logistiksystemet leder ofta till att vissa kostnader ökar medan andra minskar. Det är därför viktigt att bedöma den totala kostnaden vid förändring och styrning av logistiksystemet för att inte suboptimera verksamheten. En totalkostnadsansats är nödvändig för att kunna fatta välgrundade beslut. Förutom att ta ställning till hur kostnaderna påverkas av ett beslut är det, som tidigare nämnts, viktigt att undersöka hur servicenivån påverkas. En minskad leveransservice till kund kan ge upphov till minskade intäkter. Risken är då att en kostnadsreduktion blir verkningslös och leder till ett sämre resultat. I det följande beskrivs logistikkostnader, leveransservice, samt kopplingen mellan dessa i detalj. Det finns olika modeller för att fånga upp logistikrelaterade kostnader och den service som logistiken skapar. Olika författare har sin syn på vilken uppdelning, avseende kostnadsslag och servicemått, som är lämplig för en sådan modell. Den faktiska grupperingen av kostnader är inte det mest centrala; det 1 Lo gis t ik | 23

Logistikkostnader Lagerhållning Lagerföring

Leveransservice

Information

Övrigt Ledtid

Transport

Flexibilitet

Administration

Leveranspålitlighet

Leveranssäkerhet Lagertillgänglighet

viktigaste är snarare att samtliga kostnader som är relevanta i en specifik situation inkluderas. Den struktur avseende kostnader och service som beskrivs här följer den indelning som framförs av Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2021).

LOGISTIKENS KOSTNADER De kostnadsposter som är viktiga att inkludera för att få en helhetsbild av den logistiska totalkostnaden är lagerföringskostnader, lagerhållningskostnader, transportkostnader och administrativa kostnader. Lagerföringskostnader består dels av de kostnader en produkt i lager för med sig till följd av kapitalbindning, dels av riskkostnaden att ha en produkt i lager. Kapitalbindningskostnaden uppstår på grund av att ett företag har låst en viss del av sina tillgångar, och därigenom inte kan förränta dem genom investeringar. Till riskkostnaderna hör kostnader för inkurans (produkter som utgår eller blir omoderna; dagliga färskvaror med ett bäst-före-datum som blir osäljbara) svinn (skador, stölder eller varor som försvinner i den egna hanteringen) och försäkringspremier. Lagerhållningskostnader består av de kostnader som uppkommer vid drift av ett lager. För att enklare hålla reda på och få med alla kostnader kan man dela upp arbetet efter de aktiviteter som produkterna går igenom. Till lagerhållningskostnader räknas bland annat godsmottagning (kontroll och inlagring av produkter), personal (löner, utbildning etc.), utrustning (automati seringsanläggningar, truckar, kranar, ställage, lastbärare, programvaror etc.), samt driften och ägandet av själva lagerbyggnaden. 24 | 1 Lo gis t ik

FIGUR 1.4 Balansakten mellan logistikkostnader och leveransservice.

Transportkostnader inkluderar transporter mellan företagets anläggningar (interna transporter) och de transporter som utförs till och från företaget, exempelvis från leverantörer och ut till kund (externa transporter). Vanligtvis tas inte transporter inom anläggningen upp i transportkostnadsposten. Transportkostnaderna avser både administration kring och utförandet av transporten. Administrativa kostnader uppkommer för administration av logistiken, till exempel kostnader för administration av orderläggande och ordermottagande, för ekonomisk uppföljning och löneutbetalningar till personal, eller för arbetsplanering. Det händer att företag ackumulerar dessa kostnader och fördelar dem på ett genomsnittliga antal order som företaget hanterar under ett år, och kallar denna kostnad ordersärkostnad. Övriga kostnader som inte ryms inom övriga poster kan placeras i en speciell post. Exempel på övriga kostnader kan vara emballagekostnader.

LEVERANSSERVICE Leveransservice är en gemensam beteckning för kundens upplevelse av kvaliteten på leverantörens logistikprocesser. Leveransservice kan beskrivas utifrån sex olika serviceelement: ledtid, leveranspålitlighet, leveranssäkerhet, lagertillgänglighet, information och flexibilitet/kundanpassning. Ledtid är den tid det tar från det att kunden har lagt sin beställning (order) till dess att ordern har levererats. Ledtiden kan därför beskrivas som tiden mellan olika behovssituationer och behovstillfredsställelser. Ledtiden kan utgöras av tiden det tar att skicka en order, det vill säga tid för uttag från lager, tid för packning och tid för mottagning. I många fall är det fråga om improduktiv tid, där produkten bara väntar på nästa aktivitet. Dessa tider leder till onödigt lång kapitalbindning, vilket ger en merkostnad. Beroende på situation kan ledtiden vara mer eller mindre viktig. Exempelvis kan den vara kritisk i en producerande anläggning, där produktionen måste stoppas om det råder brist på ingående komponenter. En alltför kort ledtid kan å andra sidan medföra en onödig lagring. Leveranspålitlighet definieras som ledtidens tillförlitlighet, det vill säga hur väl den avtalade ledtiden hålls eller hur stort tidsfönstret för leveranstidpunkten är. För tidig leverans kan orsaka problem på grund av begränsade ytor, då lagret är anpassat för mindre volymer. För sen leverans kan å andra sidan medföra onödiga driftstopp. Till följd av industrins ökade anpassning 1 Lo gis t ik | 25

KOSTNADSEFFEKTIV LEVERANSSERVICE I PRAKTIKEN Totalkostnadsmodellen som beskrivits är just en modell att utgå från – i praktiken måste den anpassas efter situationen. Det kan vara fler poster som ska tas med, andra gånger behöver inte alla kostnader inkluderas. Det är inte heller nödvändigt att sortera in kostnaderna i de poster som beskrivits här; det viktiga är att alla påverkade kostnader inkluderas. Det är lika viktigt för ett företag att minska sina logistikrelaterade kostnader som att erbjuda god service till kund. Därför är avvägningen viktig mellan att till exempel sänka lagernivåerna och att uppfylla kundens önskemål om exempelvis korta ledtider eller hög lagertillgänglighet. Risken är annars att företaget lyckas sänka sina lager och därigenom sänka sin totala kostnad, men att dess kunder tröttnar på långa leveranstider och därför väljer en annan

26 | 1 Lo gis t ik

till resurseffektiv produktion och just-in-time (se kapitel 7) kan det därför vara av större vikt att varan kommer vid utlovad tid, varken förr eller senare, än att ledtiden i sig är lång eller kort. Leveranssäkerhet kan beskrivas som rätt vara, i rätt mängd och av rätt kvalitet. Exempel på element som påverkar leveranssäkerheten är administra tiva fel, skador vid transport eller lagring, och plockningsfel. Lagertillgänglighet är andelen order och kvantiteter som kan levereras direkt när kunden lägger sin beställning. Här beräknas storleken på säkerhetslagret. Lagertillgängligheten uttrycks ofta i en procentsats, till exempel 97 procent, vilket innebär att produkten är tillgänglig för leverans i 97 fall av 100. Information kan exempelvis avse en kunds önskemål att kunna följa en order under transporten, eller få insyn i leverantörens lagernivåer. Information är dock lika viktig även åt andra hållet i försörjningskedjan, det vill säga från kund till leverantör, för att den senare exempelvis ska kunna planera produktionen efter kundefterfrågan. Flexibilitet/kundanpassning innebär att företaget ska kunna anpassa ordern eller varan efter kundens önskemål. Hög grad av flexibilitet kan vara av stor vikt för att kunden ska kunna hantera osäkerheter som variation i efterfrågan. Kundanpassning kan exempelvis avse kortare ledtider eller snabbare transporter. I dag erbjuder logistikföretag allt bredare tjänster och tar där igenom på sig ett stort ansvar för kundanpassning och flexibilitet.

leverantör. En hundraprocentig servicenivå skulle å andra sidan ge oändligt höga kostnader och således vara en förlustaffär för företaget. Logistikens kostnader och vissa serviceelement, såsom lagertillgänglighet och ledtid, är mätbara prestationsmått. Andra element, såsom flexibilitet och information, är svåra att kvantifiera då det ofta rör sig om mjuka och kvalitativa aspekter. Vidare är vissa kostnader lätta att härleda medan andra, såsom utebliven försäljning, är betydligt svårare att kvantifiera och allokera. Det viktigaste måttet kommer dock alltid att vara kundens upplevelse av företagets leveransservice. Kundens synpunkter och åsikter är alltid högsta prioritet, oavsett om leverantören anser sig ha en bra leveransservice eller ej. Begreppet leveransservice är inte bara tillämpbart i relation till företagets kunder; den kan även användas för att beskriva servicen inom och mellan företagets olika avdelningar.

Den logistiska affärsmodellen Ett företags affärsmodell kan beskrivas som en komplex sammansättning av olika delar, såsom kunderbjudande, prissättningsmekanismer, marknadssegmentering/fokuserade marknader, interna resurser, externa resurser och företagsstrategi, se figur 1.5.

Erbjudande – Kunderbjudande – Prissättningsmekanismer

Marknadsposition – Företagets strategi – Externa resurser – Fokuserade marknader

Operativ plattform – Interna resurser

FIGUR 1.5 Exempel på en affärsmodells olika delar. Källa: Kindström (2005).

1 Lo gis t ik | 27

Maria Björklund är professor vid Linköpings universitet, avdelningen för Logistik- och kvalitetsutveckling. Hon har sedan slutet av 1990-talet forskat inom hållbar logistik, med ett fokus på miljömässiga och socialt hållbara logistiksystem och försörjningskedjor ur en rad olika perspektiv. Parallellt undervisar hon inom området, utvecklar undervisningsmaterial samt håller seminarier med exempelvis näringslivsrepresentanter.

HÅLLBARA LOGISTIKSYSTEM Hållbara logistiksystem beskriver hur hållbar logistik skapas och utvecklas. Boken är utformad med kurser vid högskolor, universitet eller annan eftergymnasial utbildning i åtanke och kan antingen användas som kurslitteratur i det specifika ämnet eller som komplement i generella logistikkurser. Boken ger förståelse för de ofta komplexa sambanden mellan logistik och hållbarhet. Läsaren ges också förmåga att förstå och identifiera en organisations kontext och hur en hållbar logistisk lösning skapas och upprätthålls under varierande affärsmässiga förutsättningar. Bokens ämne är i ständig utveckling vilket också speglar innehållet. Situationsanpassning, trender, transformation till cirkulära flöden och aktörssamverkan har fått ökat utrymme i denna tredje reviderade version. Likaså används flera olika ramverk med dess styrkor och svagheter för åtgärder. Syftet är att ge läsaren flertalet exempel och perspektiv för att skapa förmåga att se logistiksystem ur en holistisk vinkel. Bokens innehåll är förankrat i aktuell forskning samt företagets förutsättningar. Boken avslutas med en utblick mot framtiden där fokus förflyttas från hållbar logistik till logistik för hållbarhet. Tredje upplagan

Art.nr 34290

studentlitteratur.se