9789144165998

Bygga en undervisningsgemenskap

GRUPPSTÄRKANDE LEDARSKAP

Niclas Fohlin & Jennie Wilson

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45965

ISBN 978-91-44-16599-8

Upplaga 1:1

© Författarna och Studentlitteratur 2023

studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group

Omslagslayout: Francisco Ortega

Omslagsbild: Shutterstock.com

Printed by Dimograf, Poland 2023

INNEHÅLL

Förord 5

1 Ett samarbetande klassrum 7

Tävlan, samarbete och individualism 10

Trygga lärmiljöer och vikten av en gemenskap 15

Reflektionsfrågor 17

2 Samarbetande aktiviteter 19

Ingredienser för samarbetande aktiviteter 25

Gruppidentitet och trygghet 25

Inkludering och acceptans 26

Positivt ömsesidigt beroende 27

Roller och ansvar 27

Social utveckling och gemensamt problemlösande 28

Gemensam glädje 28

Hur kan jag förändra en aktivitet så att den innefattar

samarbete? 29

Reflektionsfrågor 31

3 Pedagogens roll i samarbetande aktiviteter 33

Var en förebild 35

Anpassa och tänk långsiktigt 38

Modellera och ge verktyg 38

Värna elevers integritet 39

Uppmuntra elever och lyft fram positiva beteenden 39

Arbeta med samarbetande aktiviteter 41

Välja en bra aktivitet 41

Skapa goda förutsättningar 42

Leda aktiviteten 42

Skapa utrymme för reflektion 43

Använda och utveckla grupper i aktiviteter 45

Forma en grupp 46

Utveckla en grupp 47

Lösa upp en grupp 48

Reflektionsfrågor 48

4 Övningsbank 49

Lära känna varandra 52

Skapa gemensamma mål 65

Trygghet och gemenskap 71

Rörelsepauser 91

Lekar och uteaktiviteter 96

Skapa och bygga 101

5 Sammanfattning 109

Reflektionsfrågor 112

6 Uppdrag 113

Uppdrag 1: Skapa en plan för din grupp 115

Uppdrag 2: Genomför förbättringsförsök 116

Uppdrag 3: Pedagogens roll 117

Referenslitteratur 119

3

Pedagogens roll i samarbetande aktiviteter

PEDAGOGEN HAR EN VIKTIG roll vid samarbetande aktiviteter och gruppstärkande övningar. Pedagogens agerande kan förändra elevernas upplevelse av aktiviteten och varandra. Att bygga en undervisningsgemenskap innefattar fler aspekter än att bara genomföra gruppstärkande övningar. I detta kapitel beskrivs några viktiga faktorer att tänka på.

Var en förebild

Om vi vill att våra elever ska bry sig om varandra behöver vi också visa att vi bryr oss om dem. Pedagogen kan vara en empatisk och inlyssnande förebild för eleverna. Genom att modellera beteenden som aktivt lyssnande, nyfikenhet och respekt för andra kan eleverna få en tydlig bild av vad som förväntas av dem.

De får då konkreta verktyg att använda – de kan göra som den vuxne gör. Genom att bjuda på sig själv och skratta tillsammans med sina elever kan pedagogen fostra en öppen och trygg miljö.

Pedagogen behöver också tänka på vilka signaler hen skickar ut i sina instruktioner och sin återkoppling. Om pedagogen vill att elever ska stötta och hjälpa varandra kan hen inte uteslutande ge instruktioner som ”var tysta”, ”stör inte varandra” eller ”bli

För F attarna och Studentlitteratur

I stället för: Testa:

Var tysta!

Stör inte varandra!

Bli klara snabbt!

Fundera tillsammans! ta hjälp av varandra!

ni fick alla rätt!

ni var snabbast!

det viktigaste är inte att bli klar snabbt utan att ni hjälper varandra! ni förklarade för varandra!

ni stannade upp och såg till att alla var med!

klara snabbt”. I stället kan hen ge instruktioner som ”fundera tillsammans”, ”ta hjälp av varandra” eller ”de viktigaste är inte att bli klar snabbt utan att ni hjälper varandra”. Återkoppling och beröm bör fokusera på saker eleverna gjort bra för varandra så att de ser att detta värderas och i förlängningen vill göra mer av det. I stället för ”ni fick alla rätt” eller ”ni var snabbast” kan pedagogen berömma ”ni förklarade för varandra” eller ”ni stan-

nade upp och såg till att alla var med”. Pedagogen behöver även ge utrymme och vara öppen för återkoppling från eleverna kring innehåll och metoder som används i undervisningen. Pedagogen kan samla in och reflektera kring elevernas tankar och låta detta påverka undervisningen. De vuxna visar då att de tar eleverna på allvar och att de faktiskt kan påverka sin vardag.

Niclas berättar

Jag förundras fortfarande över hur vi lärare kan göra något som inte fungerar, om och om igen. Hur vi samling efter samling låter förskoleklassbarn sitta i ring med tjugo andra där en i taget ska säga en tanke och vänta på sin tur, där eleverna vrider och vänder på sig för att de inte orkar sitta still, där vi gång på gång säger till elever att inte säga svaret rakt ut i en handuppräckning, utan att försöka förändra hur vi strukturerar samtalen i klassen. Hur vi tjatar på högstadieleven att ta med sig penna till lektionen och lägger dyrbar undervisningstid på det i stället för att ha en uppsättning pennor i klassrummet. Hur vi skickar ut flera klasser på rast samtidigt och förundras över att det blir konflikter i det trånga kapprummet. En lärare sa till mig på ett samtal: ” d etta gör mig galen!” Ja, att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat är galenskap. v i behöver reflektera kring hur vi vill ha det och vad vi behöver förändra för att komma dit.

© För F attarna och Studentlitteratur

Anpassa och tänk långsiktigt

Ingen grupp är helt lik någon annan. Lärare måste utgå från eleverna de har framför sig och anpassa övningarna efter gruppen de arbetar med och de behov som finns. Att skapa en trygg grupp sker inte på en eftermiddag eller efter en samarbetande aktivitet. Lärare behöver tänka långsiktigt och handla utifrån där gruppen

är. Kom ihåg att flera små saker kan ge stora effekter över tid. Börja gärna med att forma gruppen och bygga positiva relationer mellan elever för att därefter utveckla gruppen mot gemensamma mål och reflektera med eleverna kring vad som behöver utvecklas vidare.

Modellera och ge verktyg

När lärare ber eleverna delta i samarbetande övningar är det viktigt att de inte förväntar sig att eleverna har alla sociala förmågor från början. De vuxna behöver ge eleverna ramar och stöd för

Jennie berättar

I min elevgrupp skedde en hel del konflikter på rasterna. Jag och mina kollegor sa ofta ”sluta bråka!”, ” retas inte!”, ”säg inte dumma saker!”. men vad menade vi med det? visste eleverna vad vi menade? visste eleverna hur de kunde göra i stället? I stället för att säga vad de inte skulle göra behövde vi ge dem konkreta exempel på vad de skulle säga och göra. vi skrev upp

exempel på positiva saker de kunde säga till varandra – ” bra jobbat!”, ”Heja på!”, ” kom igen!”, ” bra försök!” –och uppmuntrade elever när de använde dessa ord.

deras interaktioner så att de vet hur de ska bete sig mot varandra.

Detta kan göras genom att exempelvis två vuxna modellerar hur interaktionen ska gå till eller att klassen tillsammans skriver några exempelfraser eller framgångsfaktorer för en övning på tavlan.

Genom att fokusera på något beteende som behövs för att lyckas väl i uppgiften kan lärare över tid hjälpa eleverna att utveckla sina sociala kompetenser.

Värna elevers integritet

Samarbetande övningar kan kräva att elever ska bjuda på sig själva och vara sårbara inför andra. Det är därför viktigt att elever aldrig blir tvingade att delta, dela med sig eller fysiskt bli rörda av andra. Prata om samtycke och hur vi tar emot det andra säger. En del elever kanske behöver observera i början innan de känner sig bekväma att vara med. Håll fokus på det långsiktiga målet att skapa ett tryggt klimat för alla elever. Skapa en acceptans för olikheter och för hur elever reagerar på och upplever sociala situationer.

Uppmuntra elever och lyft fram positiva beteenden

Pedagogen kan peka ut riktningen för gruppen genom att lyfta fram positiva beteenden för klassen. Det innebär att när läraren ser ett beteende som stödjer lärande lyfter hen fram det högt och tydligt inför klassen, med en reflektion kring varför beteendet var gynnsamt.

– Jag såg att ali och sara tittade på varandra så att de kunde skicka rockringen på bästa sätt – det gjorde att ni lyckades bättre – bra jobbat!

När de vuxna berömmer eleverna för något positivt uppmuntrar det även eleverna att berömma varandra. Läraren visar vad som värderas och hjälper eleverna att få syn på detta. Läraren behöver skapa rutiner för hur elever kan uppmuntra varandra och ofta lyfta fram när elever gör positiva saker för andra. Ett enkelt sätt att göra detta är att be elever säga tack till varandra efter en social aktivitet. Detta visar eleverna att det som de gör för varandra har ett värde och spelar roll. Över tid kan detta enkla tack påverka klassrumsklimatet oerhört mycket. Läraren kan också be eleverna tillsammans fundera på något de gjort bra tillsammans och uttrycka detta högt. Eleverna får då träna på att uppskatta varandra och synliggöra positiva beteenden. När elever får upp ögonen för att de kan påverka varandra positivt kan detta över tid bli norm i gruppen.

Arbeta med samarbetande aktiviteter

Samarbetande aktiviteter kan se ut på olika sätt och användas för olika syften. De kan ske i par, smågrupper eller helklass. Att enbart genomföra samarbetande aktiviteter räcker inte för att utveckla elevernas samarbetsförmåga och skapa en gemenskap i klassrummet. Hur pedagogen ramar in och leder aktiviteten påverkar i hög grad hur väl samarbetet går, hur eleverna upplever övningen och hur samarbetet utvecklas över tid. Även små förändringar i pedagogens agerande kan leda till stora förändringar för eleverna. Vid samarbetande aktiviteter behöver pedagogen utifrån syftet och sin elevgrupp

1. välja en bra aktivitet

2. skapa goda förutsättningar för aktiviteten

3. leda aktiviteten

4. skapa utrymme för reflektion.

VÄLJA EN BRA AKTIVITET

Samarbetande aktiviteter kan se ut på många olika sätt och främja olika mål. Fundera på syftet med aktiviteten – vad är det du vill uppnå? Vill du få en positiv start på en lektion, främja goda relationer, förstärka lärandet kring ett område eller något annat? Utifrån syftet och målet läraren vill uppnå kan de välja ett relevant innehåll och en passande aktivitet. Läraren kan sedan fundera på följande:

■ Passar aktiviteten gruppen? Ålder och kognitiv utveckling kan påverka, men också gruppens trygghet och vana vid samarbetande aktiviteter. Aktiviteter

där man rör vid varandra kräver mer av eleverna än inledande namnlekar.

■ Har ni det material som behövs? Hur ska materialet användas av eleverna?

■ Vilket slags utrymme krävs för aktiviteten?

■ Hur lång tid kräver aktiviteten?

■ Kan alla i gruppen delta? Är aktiviteten inkluderande?

Behöver aktiviteten anpassas så att alla kan vara med?

SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR

När aktiviteten är vald behöver läraren skapa goda förutsättningar för eleverna att lyckas tillsammans.

■ Vad behöver förberedas när det gäller material?

■ Behöver något i utrymmet förberedas?

■ Behöver par eller grupper skapas i förväg? Hur görs det?

■ Se till att du själv förstår hur aktiviteten går till och vet hur du ska ge instruktioner så att eleverna förstår.

■ Ha en plan för elever som väljer att inte vara med. Tvinga ingen att delta, utan ge i stället möjlighet att observera, heja på eller stötta på annat sätt.

LEDA AKTIVITETEN

Innan aktiviteten sätts i gång kan läraren på olika sätt skapa positiva förväntningar genom att exempelvis

■ berätta om syftet med aktiviteten

■ sätta ramen med en berättelse, till exempel att marken är lava och vi måste hjälpas åt att ta oss över till andra sidan

■ sätta fokus på en samarbetsfärdighet som behövs för att lyckas, till exempel att uppmuntra varandra eller lyssna på varandra.

När läraren leder aktiviteten kan de tänka på följande:

■ Ge instruktioner så att eleverna vet vad som förväntas av dem. Ges alla instruktioner på en gång eller några i taget? Kan delar av aktiviteten modelleras? Kan de få återberätta instruktionerna för gruppen eller i par?

■ Ge instruktionen så att fokus hamnar på rätt sak. ”Ta er över så snabbt som möjligt” kommer att ge ett annat utfall än ”Hjälp varandra så att alla kommer över säkert”.

■ Ha en signal för när eleverna ska pausa aktiviteten och rikta sin uppmärksamhet tillbaka till dig, till exempel att du håller upp en hand, visslar eller klappar, så att du kan förtydliga instruktioner eller ge positiv återkoppling.

■ Delta i aktiviteten om det passar.

■ Observera elevernas deltagande och ge stöd vid behov.

■ Var flexibel och pausa eller ändra om något är oklart eller inte fungerar som planerat.

■ Avsluta aktiviteten när det passar.

■ Samla ihop eleverna och pausa tillsammans innan nästa aktivitet, om ni gör flera efter varandra.

SKAPA UTRYMME FÖR REFLEKTION

När lärare genomför samarbetande aktiviteter är det bra att involvera eleverna i reflektion kring det som sker. Enskilt, i en liten grupp eller i hela klassen kan eleverna få reflektera kring

vad de lärt sig, hur det gick, hur det kändes, vad de gjorde för att

hjälpa gruppen, vad de gjorde bra tillsammans och vad de kan göra bättre nästa gång. Läraren kan på så sätt medvetandegöra eleverna kring vad som krävs för att lyckas tillsammans och skapa förståelse för hur de kan påverka varandra på positiva sätt.

Eleverna behöver få förståelse för att när de bryr sig om varandra så mår alla bättre och när de stödjer gruppen så lär sig alla mer.

Olika typer av frågor kan användas:

■ Öppna frågor, till exempel: ”Vad var roligt i aktiviteten?”, ”Vad lärde du dig?”, ”Hur hjälpte du din grupp?”

■ Frågor kring känslor, till exempel: ”Hur kändes det när alla i gruppen hade tagit sig igenom banan?”, ”Hur kändes det när de andra hejade på dig?”, ”Hur kändes det när ballongen nuddade marken?”

■ Analyserande frågor, till exempel: ”Skulle den här aktiviteten passa för förskoleklassen?”, ”Var den här aktiviteten roligare än den vi gjorde tidigare?”, ”Vad gjorde att ni lyckades?”

■ Filosofiska frågor, till exempel: ”Är det bättre att vinna själv eller tillsammans med en grupp?”, ”Är det bra att kunna samarbeta som ni gjorde nu? När kan det behövas i livet?”

■ Framåtsyftande frågor, till exempel: ”Hur skulle du vilja förändra aktiviteten nästa gång?”, ”Vad kan ni göra bättre nästa gång?”

Jennie berättar

När jag gjorde spegelövningar med mina elever kunde de lätt bli slarviga och tramsiga. Eleverna gjorde svåra rörelser så att kompisen inte hängde med. För att skapa bättre fokus och se till att övningen blev bra för alla ändrade jag några saker i min instruktion. Jag sa: ”Nu ska vi göra en spegelövning igen. den här gången ska ni få en utmaning. Ni ska försöka röra er så samtidigt som möjligt, så att det verkligen ser ut som en spegelbild! Fundera lite på vilka rörelser du kan göra som gör att du och kompisen lyckas göra dem exakt samtidigt.” Eleverna funderade en stund och var sedan mycket mer medvetna och avsiktliga i sina rörelser. Efteråt reflekterade vi tillsammans kring hur det hade gått, och eleverna var betydligt mer nöjda den här gången.

Använda och utveckla grupper i aktiviteter

För många elever är en grupp med fler än fem medlemmar en stor grupp som de själva inte helt förstår eller känner sig trygga med. Det är därför bra att skapa mindre enheter och grupper i den stora gruppen (par, triader, fyr- och femgrupper) som möts i samtal och aktiviteter där mål från den stora gruppen kan brytas ner till konkreta handlingar med de man sitter närmast. Lärare behöver skapa grupper som de tror på och som kan vara ett stöd för varje medlem. Både i den stora gruppen och i de mindre grup-

perna ska fokus vara på gemensamt stöd och uppmuntran till alla gruppens medlemmar. Gruppen kan därmed bli en grogrund för lärande och utveckling för varje medlem.

I olika sociala aktiviteter kan lärare skapa tillfälliga mindre grupper eller långvariga grupper som håller ihop även efter en avslutad aktivitet. Tillfälliga grupper kan skapas för stunden och sedan lösas upp efter att målet för gruppen är uppnått. I en långvarig grupp kan gruppen användas som stöd för att genomföra aktiviteter och bygga starka känslomässiga band till varandra och skolan. Eleverna tränas över tid i att kommunicera och förstå varandras behov och förutsättningar. Ju längre gruppen håller ihop desto starkare band får de till varandra. Riskerna med långvariga grupper är att vissa roller kan låsa sig inom gruppen, att grupper kan börja tävla mot varandra och att individer utan kritik anammar gruppens åsikter. Detta kan motverkas genom regelbunden återkoppling och gruppreflektion kring hur gruppen samarbetar, genom att framhäva demokratiska samtal med öppenhet för olika ståndpunkter samt genom att grupper då och då delas upp och tvärgrupper bildas där elever får dela med sig av sina tankar och känslor med andra klasskamrater. Olika gruppstärkande övningar och samarbetande aktiviteter kan användas i olika faser av gruppens utveckling för att främja en positiv undervisningsgemenskap i både mindre grupper och i en hel klass.

FORMA EN GRUPP

För nybildade grupper kan fokus vara på att skapa form och riktning för gruppen och att medlemmarna erkänner och accepterar varandra. Här kan pedagogen använda sig av aktiviteter där elever får intervjua varandra, lära känna varandra, heja på och

uppmuntra varandra, bygga trygghet och skapa något unikt tillsammans. Målet är att de ska få positiva upplevelser tillsammans som lägger en grund för fortsatt arbete.

Pedagogens roll: styrande och formande

■ Stötta gruppen att skapa ett vi.

■ Låt elever lära känna varandra.

■ Stötta elever att se och erkänna varandra.

■ Stötta grupper att bygga en positiv gruppidentitet.

■ Forma goda undervisningsrelationer mellan elever.

UTVECKLA EN GRUPP

När gruppen har en grundläggande sammanhållning behöver pedagogen stödja elevernas ansvarstagande. De kan få ha strategisamtal, skapa en plan och sätta mål, formulera förhållningsregler och testa olika roller och ansvarsområden. Genom reflektion kring vad som fungerar väl och vad som kan utvecklas kan de ta steg framåt. Samarbetande aktiviteter där gruppen får testa olika roller, lösa problem och utmaningar och lyckas tillsammans kan här passa bra för att utveckla gruppen. Pedagogen kan då stötta gruppens utveckling genom att ringa in framgångsfaktorer och uppmuntra positiva beteenden som stärker gruppen.

Pedagogens roll: stötta elevernas ansvarstagande

■ Sätt gemensamma mål tillsammans med eleverna.

■ Lyft fram sociala förmågor/mål/beteenden.

■ Förtydliga ansvar och roller.

■ Stöd konflikthantering och effektivisera lärande.

■ Skapa reflektion och samtal om utvecklingsområden.

GRUPPSTÄRKANDE LEDARSKAP

Denna bok är ditt stöd i arbetet att skapa trygga grupper och forma en inkluderande gemenskap i klassrummet. Boken är mer än bara ett pedagogiskt verktyg; den är en guide för att stärka relationer och hjälpa elever forma vänskap i skolan, och därigenom bidra till en tryggare, mer inspirerande och mer effektiv lärandemiljö.

Vi delar med oss av praktiska övningar och aktiviteter som inte bara utvecklar sociala färdigheter hos eleverna, utan även främjar en djupare förståelse och acceptans för människors olikheter.

Gruppstärkande ledarskap innehåller tips om hur du som lärare kan hantera och utnyttja klassens kollektiva styrka och mångfald, med målet att främja demokratiskt tänkande och samarbete.

Oavsett om du är ny eller erfaren lärare, kommer Gruppstärkande ledarskap att utrusta dig med verktyg för att forma en trygg och inbjudande gemenskap, där varje elev kan trivas och frodas.

Boken ingår i serien Lärarpraxis.

Art.nr 45965

studentlitteratur.se