9789144162461 by Smakprov Media AB

Teori En introduktion Eddy Nehls

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45763 ISBN 978-91-44-16246-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin Omslagsbild samt s. 9 och 87: Shutterstock Printed by GraphyCems, Spain 2023

Innehåll Förord 7 Del I Teori betyder olika saker i olika sammanhang 1 Inledande tankar och belysande exempel 11 Ordet teori 13 Exempel från tänkandets och teorins historia 14 Tre sätt att se på och använda teori 16 Akademisk kultur och vetenskapliga tänkesätt 18 Grundläggande termer 23 Om betydelsen av tydliga definitioner 30 Teoriers förmåga att påverka tänkandet 33 2 Tre olika typer av teorier 37 Teori uppifrån eller före 39 Teori underifrån eller efter 45 Teori från sidan 48 3 Mer om teori från sidan 51

Kontingens 51 Postmodernism 54 Epistemologiska vändningar 60 Teoridrivna analyser av film 72 Teorins roll i en (samhällsvetenskaplig) uppsats 82

I nn e h å ll

Del II Exempel och reflektioner 4 Några kända teorier från sidan 89 Teorier om sjukdom och hälsa 90 Pierre Bourdieus fält- eller kapitalteori 92 Rawls teori om rättvisa 96 Teorier om orsaker till kriminalitet 98 Olika sätt att se på lärande 102 Aktör-nätverksteori 105 Institutionell teori 107 Metaforer som analytiska verktyg 109 Genusteorier 114 Kulturens tre abstraktionsnivåer 118 5 Avslutande reflektioner och tankar om teoriutveckling 121 Exempel på teoriutveckling inom en vetenskaplig disciplin 121 Om teorins olika roller i forskningen 127 Referenser 135 Personregister 139 Sakregister 141

Inledande tankar och belysande exempel

Frågan om människans ursprung är en bra illustration av vad teori är och hur teori fungerar i arbetet med att utveckla kunskap. Genom mänsklig hetens historia har det funnits en massa olika teorier om detta. Alla religioner har till exempel sin egen förklaring. På vikingatiden berätta des det här i Norden att Ask och Embla var de första människorna och att Oden skapat dem av två trädstammar som han fann på stranden – en ask och en alm. När Sverige kristnades kom Bibelns skapelseberättelse, som säger att Gud skapade Adam och Eva till sin avbild, att dominera den allmänna uppfattningen. Hur många som verkligen på allvar trodde på berättelserna är svårt att säga, men att ämnet långt fram i historien var laddat visar sig i det faktum att det var först efter år av vånda som Charles Darwin vid mitten av 1800-talet publicerade sin vetenskapliga teori om evolutionen, som säger att människan utvecklats successivt (se t.ex. Frostegård 2017). Det som skiljer Darwins teori om människans ursprung från asatrons och Bibelns är att den bygger på systematiska iakttagelser och logiskt resonerande. Religionens förklaring är statisk och utgår från texter som skrevs för tusentals år sedan. Evolutions teorin är ett sammanhållet system av tankar som testats mot iakttagelser och som ständigt utvecklas. Båda sätten att förklara är teoretiska, men synen på och användandet av teori skiljer sig åt mellan religion och vetenskap. Inom vetenskapen slår man sig idealt sett aldrig till ro med

D E L I T e o r i b e ty d e r olika sak e r i olika samman h ang

en förklaring bara för att den tillfredsställer behovet av ett svar. Teorier och arbetet med att utveckla och diskutera deras olika problem och förtjänster driver kunskapsutvecklingen framåt, och därför är förmågan att förstå och hantera teori en nyckelkompetens i både forskningen och studierna på högskolan. Ett annat sätt att förklara vad teori är finns i den fascinerande boken Dold verklighet, av kognitionsforskaren Donald Hoffman. Han är en minst sagt egensinnig tänkare och har formulerat en teori om medvetandet, vilket länge gäckat forskarna. Även om boken inte handlar om teori i allmänhet är den en lysande redogörelse för hur en teori kan skapas. Hoffmans teori är inte helt enkel att ta till sig, men boken är intressant även om man inte förstår allt in i minsta detalj, eftersom Hoffman tydligt förklarar hur han tänker när han formulerar teorin och när den försvaras mot kritik. I slutet av boken finns ett pedagogiskt citat som visar det: Definitionen av en medveten aktör [som är den tanke som teorin bygger på] är exakt, och den här tesen är djärv – inte för att jag vet att det är korrekt, utan för att jag vill upptäcka på exakt vilken punkt den eventuellt är felaktig och, om möjligt, rätta till felaktigheten. Detta är ett standardförfarande inom vetenskapen: man lägger fram en klart formulerad teori, sätter upp ett stort mål och hoppas att briljanta kolleger med hjälp av logik och experiment ska försöka skjuta ner den. Där en pil träffar målet försöker man förbättra teorin. En teori måste utstå kritikernas styng och pilar, men den behöver också förespråkare. (Hoffman 2021 s. 274)

Den sista meningen är viktig att lägga märke till. Ingen teori talar för sig själv, så den behöver, i alla fall innan den visat sig användbar, anhängare som tror på och för dess talan. Lika viktigt är det dock att intresset för en speciell teori inte går över i blind kärlek eller att man identifierar sig med sina metoder och analysverktyg. Fungerar de inte måste man göra sig av med dem, annars är det inte vetenskap man ägnar sig åt. Förstår man detta har man kommit en lång väg i arbetet med att utveckla en egen förståelse för hur man kan använda teori för att skapa kunskap som håller för en vetenskaplig granskning.

K A P I TE L 1 I nl e dand e tanka r oc h b e lysand e ex e mp e l

Ordet teori Ordet teori har sitt ursprung i antiken. Det grekiska ordet theoria betyder ”titta på”, ”vara medveten om” eller ”åskådliggöra”. Väldigt förenklat kan man säga att teori är tankar om det som undersöks. Intresse för teori handlar med andra ord om tänkandets möjligheter. För att det ska vara meningsfullt att tala om en teori räcker det dock inte att man har en idé om något, utan det behöver vara ett sammanhållet resultat av systematiskt tänkande som handlar om att antingen förklara eller förstå ett fenomen eller en företeelse. Teori kan betraktas antingen som en form av kunskap (man brukar till exempel skilja mellan praktisk och teoretisk kunskap) eller som en delaspekt av kunskapen, som i sin tur är en sammanhållen, dynamisk helhet bestående av både abstrakta förklaringar av (teori) och belägg för (evidens) det som påstås. Teori kan också vara dels ett resultat uteslutande av tankemöda (logiskt resonerande), dels ett resultat av en sammanställning av empiri, dels ett analysredskap, vilket är huvudfokus i denna bok. Även om teori ofta bygger på undersökningar är forskningsresultat och teori två olika saker. Just detta har många uppsatsskrivande studenter svårt att förstå, men det är ett faktum att resultatet av aktuell forskning om ett fenomen (kvalitativa eller kvantitativa studier) och relevanta teorier (abstrakta förklaringar och förslag till förståelse) om samma fenomen inte är samma sak. Teorier kan vara relevanta och användbara i många år, medan resultatet av olika studier (särskilt inom samhällsvetenskaperna) bara är aktuellt och därför meningsfullt att referera till under en kortare tid eftersom det som studeras är föränderligt. Stannar man inte upp och gör sig medveten om dessa saker är det som upplagt för missförstånd, och däri ligger en del av förklaringen till att teori uppfattas vara svårt. Det är helt avgörande att man förstår att det bara är påståenden om hur det är eller fungerar som kan vara sanna eller felaktiga. Teorier kan vara intressanta, provocerande, perspektivgivande, förklarande och så vidare, samt mer eller mindre användbara. Släpper man fixeringen vid om teorierna är sanna eller ej blir man friare i sitt förhållande till dem, och då ökar chansen att man förstår och lär sig hantera denna centrala

D E L I T e o r i b e ty d e r olika sak e r i olika samman h ang

aspekt av vetenskapen. Teori kan, beroende på i vilket sammanhang ordet förekommer, betyda ”lära”, ”hypotes” eller ”förklaringsmodell”. Det handlar om ett slags antagande om hur det är, men teori kan också betyda analysverktyg eller en sorts glasögon som riktar blicken mot en specifik aspekt av det som studeras. Teori är ett kraftfullt verktyg för all kunskapsutveckling som det gäller att man förstår och använder på rätt sätt, annars blir resultatet av arbetet inte användbar kunskap. För att visa på några exempel på detta ska vi nu göra några nedslag i tänkandets och teorins historia.

Exempel från tänkandets och teorins historia Människan har en fallenhet för att lita på auktoriteter, och eftersom påven inom den katolska kyrkan betraktades som Guds ställföreträdare på jorden uppfattades hans ord och Bibelns bokstav före upplysningen som sanningen. Under medeltiden byggde den katolska kyrkans världsbild på tanken att jorden låg i universums centrum, och den utgick i mångt och mycket från Aristoteles teorier om verkligheten. Han skrev till exempel att tunga objekt faller snabbare än lätta. Just detta exempel är bra att tänka med eftersom det blir uppenbart att Aristoteles inte ställt sin teori mot faktiska förhållanden. När kunskapen övertogs av kyrkan kom den att betraktas som helig, och läran fick inte ifrågasättas eftersom det skulle innebära att man gick emot Guds ord. Fast med tiden blev det alltmer uppenbart – särskilt inom militären, där man utvecklat bättre vapen som kunde skicka i väg projektiler längre – att Aristoteles förklaringar inte stämde med förhållandena i verkligheten. Och när Galileo Galilei, som brukar sägas vara den första vetenskapsmannen, tog sig före att testa Aristoteles påståenden i praktiken, bland annat genom att släppa objekt av olika tyngd från det lutande tornet i Pisa, visade det sig att Aristoteles teoretiska förutsägelser inte inträffade. Galilei byggde även ett teleskop och studerade månen, som han såg hade kratrar, vilket stred mot kyrkans bestämda uppfattning om att alla himmelska kroppar var perfekta sfärer. Han var inte ensam om att inse att beräkningarna av solens och planeternas banor stämde mycket bättre överens med det man faktiskt kunde 14

K A P I TE L 1 I nl e dand e tanka r oc h b e lysand e ex e mp e l

iaktta om man utgick från att solen låg i centrum och att det var jorden som snurrade runt den i stället för tvärtom, men han valde att publicera sina tankar, vilket påven och prästerskapet inte kunde acceptera. Galilei ställde teori mot empiriska iakttagelser och skapade med hänvisning till dessa en ny förklaring till det som alla kunde se, så oavsett hur mäktig påven var gick det inte i längden att hålla de vetenskapliga tankarna och förklaringarna borta från det allmänna medvetandet. Den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis, som var verksam i Wien under mitten av 1800-talet, har blivit berömd för sitt sätt att se på och använda teori (i betydelsen hypotes). Han arbetade på ett av stadens sjukhus, där han kom att intressera sig för orsakerna till barnsängsfeber. Den allmänna uppfattningen på den tiden var att sjukdomen var omöjlig att komma till rätta med, att det var något man var tvungen att acceptera. När Semmelweis tog över ansvaret för kliniken var mödradödligheten på grund av barnsängsfeber över tio procent. Vid en del andra förlossnings kliniker var dödligheten mycket lägre. Det som fick Semmelweis att börja fundera på orsaken till den höga dödligheten och en eventuell lösning var att hans vän Jakob Kolletschka dog av ett infekterat sår som han ådrog sig när han råkade skära sig i fingret med en kniv under en obduktion. Semmelweis tänkte att det möjligen var något ämne i eller på lik som kunde leda till en infektion. Hans hypotes gick ut på att studenterna, som på den tiden inte tvättade händerna mellan sina olika uppdrag, förde med sig det infekterande ämnet från obduktionsrummet till förlossningskliniken. I dag låter det märkligt att Semmelweis mötte motstånd när han föreslog att det fanns en koppling och ville undersöka sambandet, men det blir kanske mer begripligt om man vet att bakterieteorin om sjukdomar ännu inte utvecklats. I kraft av sitt chefskap införde han policyn att läkare som rörde sig mellan obduktionsavdelningen och förlossningskliniken skulle tvätta händerna med en lösning av klorerad kalk. Resultatet blev att dödligheten sjönk drastiskt och hamnade i nivå med övriga klinikers. Man skulle kunna tro att resultatet av Semmelweis tankearbete ledde till omedelbar framgång och ett allmänt accepterande av kunskapen om hur man kan minska dödligheten i barnsängsfeber, men så var märkligt

D E L I T e o r i b e ty d e r olika sak e r i olika samman h ang

nog inte fallet. En skäl till att han mötte motstånd var förmodligen att läkarna inte gärna ville erkänna att de hade orsakat så många dödsfall genom sitt sätt att handla. En annan orsak till att tankarna inte omedel bart accepterades var att det saknades en vetenskaplig förklaring till kopplingen mellan ämnet som kom från liken och barnsängsfebern. Semmelweis tankar stred helt enkelt mot den allmänna uppfattningen, som utgick från att sjukdomar berodde på obalans mellan de fyra grundläggande kroppsvätskorna (blod, gul och svart galla samt slem), och därför tvekade han även själv innan han publicerade sina rön. Att Semmelweis upptäckter inte kom att accepteras tidigare gjorde att tusentals unga mödrar dog i onödan, vilket framstår som närmast obegripligt med utgångspunkt i vad vi vet i dag. Berättelsen är talande och intressant i detta sammanhang, av många olika orsaker. Dels visar den hur svårt det är att vinna gehör för nya idéer, särskilt om dessa går på tvärs mot den allmänna uppfattningen, dels visar den att och hur tankar och teorier hänger ihop med vem som presenterar dem. Den som anses vara klok och uppfattas som en auktoritet på området har lättare att få gehör för nya idéer, medan den som saknar förtroende har svårare, oavsett hur klok, underbyggd och användbar teorin är. Detta är inte platsen att försöka reda ut varför det blir så, men insikten om att kunskap alltid ingår i system som hänger samman och bildar en helhet gör det förhoppningsvis lättare att förstå vad teori är.

Tre sätt att se på och använda teori I den här boken har jag av pedagogiska skäl valt att dela upp vetenskapen i tre delar, med utgångspunkt i användandet av teori. I nästa kapitel, efter att bland annat några grundläggande termer som behöver uppmärksammas har förklarats, ska teori diskuteras med hänvisning till tre olika sätt att använda den för att skapa kunskap:

■ teori uppifrån eller före ■ teori underifrån eller efter ■ teori från sidan (som verktyg för att utveckla förståelse och arbeta med förändring). 16

K A P I TE L 1 I nl e dand e tanka r oc h b e lysand e ex e mp e l

Uppdelningen motiveras med att teori för det första kan användas som en hypotes i den mening som exemplifierats med berättelsen om Semmelweis ovan. Då tänker man först ut en förklaring och sedan testar man om den håller streck, och gör den det räknas teorin som kunskap (tills någon testar hypotesen och pekar på problem med antagandet). Då kan man säga att teorin kommer uppifrån eller före och att kun skapen utvecklas efteråt. Galileo Galilei förhöll sig till teori på motsatt sätt genom att han ifrågasatte den allmänna uppfattningen och byggde upp sin teori underifrån eller efter. Hans tankar om världen växte fram med utgångspunkt i iakttagelser av fenomenen som undersöktes. Inom vetenskaper där man arbetar så försöker man initialt göra sig så fri som det går från alla förutfattade meningar om hur det är. Man samlar först in ett så rikt underlag som möjligt, och analysen av materialet handlar sedan om att identifiera teman och generella mönster. Tänker och arbetar man så växer alltså teorin fram underifrån och kommer efter. Båda dessa sätt att tänka och arbeta med teori bygger på tanken att kunskap består av både konkreta belägg och en teoretisk förklaring. Det tredje sättet att se på och använda teori har jag valt att benämna från sidan. Här används teorier som verktyg för att locka mening ur de fenomen som undersöks, inte som ett sätt att säga hur det är egentligen. Målet med detta sätt att använda teori är att visa på olika sätt att förstå ett fenomen, snarare än att leda något i bevis. Teorins roll i den här typen av studier är att fungera som analysredskap i jakten på förståelse för sociala och kulturella förhållanden som är möjliga men inte nödvändiga och som därför – om det är önskvärt – kan förändras ( jag återkommer till och förklarar detta i kapitel 3, i avsnittet om kontingens). Teorin är så att säga frikopplad från det som undersöks och utgör inte en del av kunskapen. Olika sätt att arbeta med och se på teori kan placeras in i den här tredelade modellen, och förhoppningsvis blir teori därigenom enklare att förstå. I sammanhang där teori antas vara något som kommer uppifrån fungerar hypotes, förklaringsmodell och antagande som synonymer till teori. I sammanhang där teori utvecklas underifrån fungerar modell som synonym. Teori från sidan bygger delvis på en annan kunskapssyn och

D E L I T e o r i b e ty d e r olika sak e r i olika samman h ang

där fungerar ord som perspektiv, prisma, glasögon, begrepp och metafor som synonymer.

Akademisk kultur och vetenskapliga tänkesätt Det är lätt att glömma bort det, men vetenskap är en social verksamhet och i den akademiska miljön har det utvecklats olika kulturer där det vuxit fram olika normer och antaganden. Kunskap är något som skapas av människor och för människor, med allt vad det innebär. Inser man detta blir det enklare att förstå att alla forskare inte tänker eller arbetar på samma sätt.

Vetenskapens två kulturer Även om vetenskap inte är en entydig verksamhet går det att grovt dela upp forskarsamhället i två ”läger” eller två kulturer med olika epistemologi (som är en samlingsterm för teorier om kunskap) och syn på vetenskapens uppdrag. Väldigt förenklat kan man säga att naturvetenskap huvudsakligen präglas av det positivistiska tänkandet och humaniora av det hermeneutiska, och inom samhällsvetenskapen finns både och. Såväl positivism som hermeneutik har en lång historia. Även om man inte är intresserad av den historien är det viktigt att känna till dels att begreppen är resultatet av många och långa reflektioner kring hur man bäst når kunskap, dels att man som forskare aldrig väljer att ansluta sig till den ena eller andra skolbildningen (positivism och hermeneutik är vetenskapsteoretiska termer som få forskare använder i sin dagliga verksamhet). För denna boks syfte räcker det att säga att positivism bygger på statistiska analyser av stora mängder data och att hermeneutik bygger på tolkning av kvalitativa material, vilket spelar en viktig roll för synen på teori. Positivismen är en uppsättning metoder och vetenskapliga principer utformade för att söka säker kunskap som kan användas för att göra förutsägelser. Och det finns massor av områden där det tänkesättet är tillämpbart. Den här typen av kunskap är viktig, men om positivism blir 18

K A P I TE L 1 I nl e dand e tanka r oc h b e lysand e ex e mp e l

ett ideal som påverkar hur vi bedömer all forskning och alla vetenskapliga resultat blir det svårt att förstå begreppet teori. Hermeneutiken är utformad för att undersöka andra aspekter av tillvaron. Om det som undersöks är komplext, föränderligt och diffust till sin natur är det omöjligt att nå säker och otvetydig kunskap om just det fenomenet, men det går fortfarande att undersöka och beskriva det så exakt som möjligt. Hermeneutik är ingen ersättning för positivism, utan det är ett annat vetenskapligt förhållningssätt som bygger på andra metoder och sätt att se på och använda teori, utformat för att tillgodose behovet av förståelse för frågor som positivismen inte kan svara på. Båda tänkesätten behövs lika mycket, men till olika saker, för att tillgodose mänsklighetens behov av kunskap om livets och tillvarons olika aspekter. Man ska givetvis alltid sträva efter att uttrycka sig så säkert och tydligt som det bara går, men verkligheten består även av sådant som är vagt, motsägelsefullt och föränderligt, och för att kunna undersöka och skapa kunskap om sådana fenomen krävs en vidare syn, inte minst på teori. En viktig anledning till det infekterade tonläget i många debatter om forskning är okunskap om eller ignorans inför det faktum att teori inte är ett entydigt begrepp inom vetenskapen. Det är en avgörande skillnad mellan å ena sidan teorier som fungerar som hypoteser eller preliminär kunskap som väntar på att verifieras och å andra sidan teorier som används som modeller eller analysredskap. Även om det är en förenkling brukar man säga att målet med naturvetenskaplig forskning är att förklara och målet med humanistisk forskning är att förstå, och det gör det förhoppningsvis lättare att inse varför det råder delade meningar om vad teori är. Det korrekta svaret på frågan är att det beror på i vilket sammanhang man befinner sig och vad man vill uppnå. I båda fallen handlar det dock om insikter och resultat som skapats genom att tänka kring det fenomen man undersöker. Tyvärr håller den norm som reglerar vad som anses vara vetenskap på att smalna av på ett olyckligt sätt, vilket gör att en massa viktig kunskap riskerar att hamna under radarn, bara för att den inte lever upp till människors högt ställda krav på ”säker” kunskap. Många ser det som vetenskapens enda uppgift att approximera verkligheten och göra

D E L I T e o r i b e ty d e r olika sak e r i olika samman h ang

prediktioner om framtiden, vilket bygger på antagandet att vetenskapen upptäcker kunskapen och att alla forskare använder en och samma metod. Det är både olyckligt och ovetenskapligt att ta det för givet. Man brukar säga att för den som bara har tillgång till en hammare ser alla problem ut som spikar, och det är också en beskrivning av ett vanligt tankefel som begås även av de mest erkända forskarna. När jag arbetade med ett kulturvetenskapligt projekt om alkohol och droger blev det tydligt att alkohol- och drogforskningen dominerades av forskare inom tre discipliner: medicin, psykologi och sociologi. Alla alkohol-, drog- och missbruksforskare försöker på sitt sätt finna förklaringar till och förståelse för grundproblemet: varför dricker och drogar sig männi skor? Under min genomgång av tidigare forskning blev det uppenbart i hur stor utsträckning valet av teori styr sättet att arbeta. Det visade sig nämligen att psykologer i princip uteslutande söker svaret i miss brukarens familj och uppväxtförhållanden och att sociologer söker sina svar i missbrukarens sociala sammanhang. Medicinare letar i sin tur huvudsakligen efter gener och enzymer som förklaring till missbruk. Och orsaken till detta är att man utgår från olika teorier. I min studie (Nehls 2009) använde jag olika kulturteorier för att förstå bruk och missbruk på alternativa sätt för att fördjupa och komplettera bilden. Poängen med detta exempel är att visa att det inte finns ett enda rätt sätt att förklara och förstå ett fenomen, bara olika mer eller mindre ändamålsenliga teorier.

Paradigm och tankestilar Inom det vetenskapliga fält som kallas vetenskapsteori undersöker man vilka grundläggande antaganden som finns inom vetenskapen och hur dessa påverkar tänkandet och resultaten av forskningen. Thomas Kuhn (1992) skapade begreppet paradigm för att beskriva hur ontologiska och epistemologiska antaganden vävs samman till en ämnesspecifik tankefigur (de två termerna förklaras under nästa rubrik). Fysiken är till exempel en vetenskap där det bara finns utrymme för ett paradigm eller en verklighetsuppfattning åt gången, medan samhällsvetenskapen 20

K A P I TE L 1 I nl e dand e tanka r oc h b e lysand e ex e mp e l

brukar ses som ett flerparadigmatiskt forskningsfält. Eftersom den sociala verkligheten är mer mångtydig än den fysiska finns det helt enkelt plats för flera olika, parallella paradigm. Pedagoger ser på samspelet mellan människor på delvis andra sätt än psykologer och företags ekonomer. Kommer man inte överens kan man inom samhällsvetenskapen dela upp verksamheten i olika grenar. Och eftersom det inom kulturvetenskapen finns en lång rad olika sätt att definiera begreppet kultur utmärker sig det ämnet genom att man inte är överens. Vardagen inom alla vetenskapsgrenar präglas av ibland hetsiga kontroverser, men eftersom naturvetare verkar inom samma paradigm handlar konflikterna om hur man ska tolka olika iakttagelser, medan humanister och samhällsvetare ofta strider om vilken teori som är bäst. I det allmänna medvetandet framstår därför naturvetare som säkrare och mer eniga än samhällsvetare och humanister, men det är bara en effekt av att man studerar olika aspekter av verkligheten, inte ett tecken på att naturvetenskaplig kunskap per definition är mer pålitlig och bättre. Paradigmbegreppet har verkligen fått genomslag långt utanför forskningen och har tagits upp i det allmänna medvetandet. Ytterst få tankar är dock helt nya och unika – alla människor lever trots allt i samma verklighet. Olika tankar och tänkare relaterar därför ofta till varandra, mer eller mindre medvetet. Kuhn, som myntade begreppet paradigm, var influerad av en annan vetenskapsteoretiker, nämligen Ludwik Fleck, som verkade i Polen och skrev om liknande saker trettio år före Kuhn. Fleck (1997) studerade kunskapsutvecklingen inom medicinen, närmare bestämt framväxten av diagnosen syfilis, och han använder begreppen tankestil och tankekollektiv för att förstå hur kunskap utvecklas inom vetenskapen. Utgångspunkten för Fleck är att sanning är ett oupp nåeligt ideal, och han visade hur olika forskare kan sägas vara fastlåsta i tankestilar som förenar dem i olika tankekollektiv. Hans undersökning visar att det krävs inomdisciplinära förhandlingar för att resultatet av forskning ska kunna godkännas som ett vetenskapligt faktum, och vad som anses vara god forskning och vilka resultat som kan accepteras som vetenskapliga bestäms av vilken tankestil forskaren verkar inom och

Eddy Nehls är docent i etnologi och arbetar som lektor i kulturvetenskap vid Högskolan Väst, där han undervisar på en rad olika utbildningar och på alla nivåer. Kultur och kunskapsutveckling är hans huvudsakliga forskningsinriktning och skrivande är hans största intresse.

Teori En introduktion Teori är ett inslag i studierna och i forskningen som många studenter brottas med. Men egentligen är det inte så svårt. Många av problemen med att förstå vad teori är kan härledas till några missförstånd som är relativt enkla att komma till rätta med. I den här boken förklaras hur man kan tänka för att utveckla förståelsen för teorierna som sådana och för teorins olika roller inom vetenskapen, vilket man behöver för att kunna skriva en bra uppsats. Förståelse för vad teori är och hur man använder teori för att skapa kunskap är en kompetens som man har stor nytta av även utanför högskolans olika utbildningar.

GREPPBAR METOD är en serie böcker om olika sätt att bedriva forskning. Från forskningsfråga till slutsats. Skrivna av erfarna forskare. För dig som är nyfiken. På nya tillvägagångssätt och gamla beprövade metoder. På nya insikter om samhället och hur man kan göra det komplexa och oöverskådliga greppbart.

Art.nr 45763

studentlitteratur.se