Att gestalta vetenskaplig text
SVEN-ERIK HANSÉN
JESSICA ASPFORS
GUNILLA EKLUND
TOM WIKMAN
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 45725
ISBN 978-91-44-16188-4
Upplaga 1:1
©Författarna och Studentlitteratur 2023
studentlitteratur.se
Studentlitteratur AB, Lund
Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson
Formgivning omslag: Jens Martin
Printed by Dimograf, Poland 2023
Innehåll
Förord 9
Prolog 11
1 Inledning 19
1.1 Att inleda 19
1.2 Att presentera motiv 20
1.3 Att formulera syfte och forskningsfrågor 22
Litteratur 26
2 Teoretisk referensram 29
2.1 Hur gestaltar du en teoretisk referensram? 29
2.2 Hur behandlar du tidigare forskning? 33
2.3 Hur argumenterar du? 38
2.4 Hur gestaltar du textens struktur? 41
2.4.1 Kapitel 41
2.4.2 Avsnitt 43
2.4.3 Stycke 43
2.4.4 Mening 48
2.5 Hur granskar du kvaliteten på en teoretisk referensram? 49
Litteratur 51
3 Metod 55
3.1 Hur positionerar du studien inom ramen för en metodologisk ansats? 55
3.2 Hur beskriver du ditt empiriska underlag? 58
3.2.1 Datainsamling 58
3.2.2 Population och urval av deltagare 60
3.3 Hur beskriver du analysen av data? 61
3.4 Hur redogör du för tillförlitlighet och trovärdighet? 68
3.5 Hur redogör du för etiska överväganden? 70
Litteratur 72
4 Resultat 77
4.1 Utgångspunkter för resultatredovisning 77
4.2 Hur gestaltar du dina resultat? 78
4.2.1 Konkret och datanära resultatredovisning 78
4.2.2 Resultatredovisning med en konkluderande teoriförankring 81
4.2.3 Integrerad resultatredovisning och analys 84
Litteratur 86
5 Diskussion 91
5.1 Hur inleder du en avslutning? 91
5.2 Hur diskuterar du undersökningens resultat? 93
5.2.1 Diskussion vid datanära resultatredovisning 93
5.2.2 Diskussion vid resultatredovisning med konkluderande teoriförankring 95
5.2.3 Diskussion vid integrerad resultatredovisning och analys 96
5.3 Hur diskuterar du studiens begränsningar? 98
5.4 Vilket är studiens kunskapsbidrag? 99
5.5 Hur ger du förslag på tillämpningar och fortsatt forskning? 100
5.6 Hur avslutar du en avslutning? 102
Litteratur 103
6 Att skriva på doktorandnivå 107
6.1 Olika format på en doktorsavhandling 107
6.2 Monografi 108
6.3 Sammanläggningsavhandling 108
6.3.1 Struktur 109
6.3.2 Forskningsfrågor och syfte i delstudier och kappa 110
6.3.3 Teoretisk referensram i delstudier och kappa 111
6.3.4 Metod och vetenskapsteoretisk förankring i delstudier och kappa 113
6.3.5 Resultat i delstudier och kappa 113
6.3.6 Relation mellan delstudiernas diskussioner och kappans syntes 115
Litteratur 116
Epilog 117
Författarpresentationer 119 Register 121
6 Att skriva på doktorandnivå
Om du efter din masterexamen önskar fördjupa dina kunskaper och studera vidare är ett alternativ att fortsätta på doktorandnivå. Bokens tidigare kapitel är avsedda även för dig som skriver en doktorsavhandling. Utöver de perspektiv på gestaltning som redan har behandlats, riktar vi här uppmärksamheten mot teman som specifikt rör texter på doktorandnivå, nämligen doktorsavhandlingar.
6.1 Olika format på en doktorsavhandling
En doktorsavhandling skrivs inom ramen för en forskarutbildning och framläggs vid en offentlig disputation.1 I jämförelse med uppsatser på masternivå är kraven högre och avhandlingsarbetet kräver att du har förmågan att bedriva självständig forskning. För att kunna skriva en doktorsavhandling behöver du bredda din vetenskapliga allmänbildning genom att öka din förståelse av forskning, dels generellt, dels specifikt inom ditt forskningsområde, såväl teoretiskt som metodologiskt.
En doktorsavhandling kan ha olika format. En monografi är ett sammanhängande verk, medan en sammanläggningsavhandling utgörs av ett antal delstudier (artiklar) som sammanfattas i en
1 I vissa länder är det även möjligt att skriva en licentiatavhandling som framläggs och examineras vid ett licentiatseminarium.
6 Att skriva på doktorandnivå
kappa. Kappan är en övergripande helhet som på engelska benämns extended abstract (Jerdén m.fl., 2016). Tidigare dominerade monografier, men sammanläggningsavhandlingar har blivit allt vanligare. Vi inleder med att behandla monografin som format, för att sedan visa hur en sammanläggningsavhandling kan gestaltas.
6.2 Monografi
En monografi kan beskrivas som en sammanhållen text som utförligt behandlar ett avgränsat och klart definierat forskningsproblem. Monografin utarbetas självständigt av doktoranden. Ett lärosäte kan även ställa särskilda krav på handledares eller andra sakkunnigas insatser i samband med planering, insamling och analys av data. Monografier kan skilja sig åt med avseende på utformning och omfattning. En genomgång av doktorandprogram vid några lärosäten visar att de kan variera från hundra till trehundra sidor (Göteborg universitet, 2023; Helsingfors universitet, 2023; Örebro universitet, 2023). Monografier har dominerat inom humaniora, men även där ökar andelen sammanläggningsavhandlingar.
Gestaltningen av monografier, liksom kappan i sammanläggningsavhandlingar, följer ungefär samma grundläggande upplägg som vi behandlat i kapitel 1–5. I det här kapitlet fokuserar vi därför på det som är karakteristiskt för en sammanläggningsavhandling.
6.3 Sammanläggningsavhandling
En sammanläggningsavhandling (även begreppet artikelavhandling används) består av ett antal delstudier eller publikationer, vanligen artiklar eller kapitel, utgivna i vetenskapliga tidskrifter, antologier eller forskningsrapporter. Kappan är en utvidgad sammanfattning av de enskilda studierna och väver samman resultaten i delstudierna
108
©Författarna och Studentlitteratur
till en syntes. Kappan kan, samtidigt som den är förankrad i delstudierna, ha ett eget mervärde där syntesen av resultaten kan ge ett viktigt bidrag till forskningslitteraturen. Kappan ger också möjlighet att förstärka argumentationen för valet av teoretisk referensram och metod, eftersom artikelformatet vanligtvis inte tillåter fördjupningar av det här slaget. (Krumsvik, 2022)
Denna typ av avhandling är lämplig för en doktorand som finner det ändamålsenligt att bedriva sin forskning i ett antal delstudier som successivt publiceras. Avhandlingsformen motiveras dessutom av att den möjliggör gemensamt författarskap med andra forskare. Publikationerna kan således skrivas av doktoranden ensam eller i samarbete med handledare eller andra forskare. Kraven på omfattningen av kappan och antalet publikationer varierar mellan forskningsdiscipliner och lärosäten. Det finns inga absoluta krav på kappans längd, men den bör i allmänhet vara betydligt kortare än en monografi. Antalet delstudier och formen för publicering har konsekvenser för kappans omfattning. Ett vanligt minimikrav är tre publikationer som genomgått eller genomgår en referentgranskning (eng. peer review).
Om en artikel har flera författare, är doktoranden vanligen första författare. Vidare ska arbetsfördelningen mellan författarna framgå. Arbetsfördelningen kan anges som en notering i respektive publikation, eller som en bifogad redogörelse för doktorandens arbetsinsats när avhandlingen lämnas in för förhandsgranskning.
6.3.1 Struktur
I en sammanläggningsavhandling är delstudierna (artiklarna) antingen under referentgranskning eller redan publicerade. Delstudierna analyseras integrerat i kappan. Kommunikationen mellan dem och kappan är central. Figur 18 illustrerar den principiella
6 Att skriva på doktorandnivå
strukturen och pekar på den ömsesidiga och nära relationen mellan delstudier och kappa. Exempelvis ska delstudie 1 kunna relateras till kappans övergripande forskningsproblem, teoretiska referensram, metod, resultat och diskussion. Samma princip gäller för de andra delstudierna. Kappan ska tillsammans med delstudierna utgöra en sammanhållen helhet och primärt inte framstå som en fristående text.
För att konkretisera sammanläggningsavhandlingens uppbyggnad och motiven bakom de val som görs, använder vi härefter ett för oss bekant exempel från en doktorsavhandling som rör nyutexaminerade lärares första tid i yrket (Aspfors, 2012). Avhandlingen omfattar fyra delstudier med en kappa som ger ett sammanfattande helhetsperspektiv på det behandlade forskningsområdet.
6.3.2 Forskningsfrågor och syfte i delstudier och kappa
Gestaltningen av syfte och forskningsfrågor har vi redan, med hjälp av samma exempel, behandlat i bokens första kapitel. Här går vi specifikt igenom relationen mellan forskningsfrågorna i delstudi-
110
©Författarna och Studentlitteratur
Figur 18 Sammanläggningsavhandlingens principiella struktur.erna och det övergripande syftet i kappan. Som framgår av figur 19 ligger avhandlingens syfte, så som det skrivs i kappan, på en mer övergripande nivå än forskningsfrågorna i de enskilda delstudierna (F1–F4). Forskningsfrågorna är inkluderade i syftet i kappan, samtidigt som de varit riktgivande för delstudierna.
Figur 19 Relationen mellan övergripande syfte och forskningsfrågor.
Övergripande sy e: att fördjupa förståelsen och kunskapen om nya lärares erfarenheter av den första tiden i yrket
Forskningsproblem
F1. Vilka är nya lärares förväntningar på och erfarenheter av läraryrket?
F2. Vilka erfarenheter har nya lärare av sina första möten med skola och klassrum?
F3. Vilka erfarenheter har nya lärare av relationer och vad kännetecknar dessa relationer?
6.3.3 Teoretisk referensram
i delstudier och kappa
F4. Vilka erfarenheter har nya lärare av att delta i gruppmentorskap?
Den teoretiska referensramen i kappan integrerar den teorigrundade förståelse som ingår i delstudierna. I kappan kan du fördjupa och utveckla granskningen av den forskning du hänvisat till i artiklarna. Systematiska litteraturgenomgångar som utgår från bestämda sökord och premisser kan inkluderas.
I vårt exempel (figur 20) har tidigare forskning om lärarens första tid i yrket och mentorskap tangerats på olika sätt i samtliga delstudier. I kappan fördjupar och vidgar forskaren granskningen av lärares
6 Att skriva på doktorandnivå
professionella utveckling, men tar även hjälp av en ny teori, teorin om praktikarkitekturer, som ger ett helhetsperspektiv på lärares professionella utveckling. Med hjälp av denna teori önskar forskaren ytterligare belysa och öka förståelsen av nya lärares erfarenheter av sin första tid i yrket, i den så kallade induktionsfasen. Teorin används sedan för att diskutera resultaten.
Figur 20 Relationen mellan teoretiska referensramar i delstudier och kappa. Forskningsproblem
Övergripande teoretisk referensram: Lärares professionella utveckling, teorin om praktikarkitekturer
Nya lärares förväntningar på och erfarenheter av professionen i övergången från utbildning till yrkesliv
– Lärarsocialisering
Nya lärares erfarenheter av sina första möten med skola och klassrum
– Lärarsocialisering skolkultur
Nya lärares erfarenheter av sina relation inom skolsamfundet
Nya lärares erfarenheter av att delta i gruppmentorskap – Induktion och mentorskap
Som framgår av vårt exempel tar forskaren in den nya teorin i kappan och integrerar den med forskningen som använts i delstudierna. En kompletterande teorigrundad förståelse kan således binda samman den forskning som refereras till i delstudierna, som underlag för syntesen i kappan. Huvudregeln är att referensramen i kappan bygger på den teoretiska förståelse som utvecklats i delstudierna. Om forskningsfältet efter artiklarnas publicering hunnit genomgå en väsentlig utveckling, kan kappan innehålla en uppdatering som visar att doktoranden har insyn i den senaste forskningen på området.
112
©Författarna och Studentlitteratur
6.3.4
Metod
och vetenskapsteoretisk förankring i delstudier och kappa
I kappan diskuteras studiens vetenskapsteoretiska grund, samt den metod och det tillvägagångssätt som använts då data genererats och analyserats (se kapitel 3). Denna grund brukar diskuteras i termer av ontologi, epistemologi och metodologi. Utrymmet för en sådan diskussion är i allmänhet begränsat i delstudierna, medan kappan ger ett större utrymme för positionering. Figur 21 visar att forskaren till viss del använt olika metoder i de enskilda delstudierna. Metoddiskussionen i kappan möjliggör en utvidgad analys på olika abstraktionsnivåer.
Vetenskapsteoretisk grund: konstruktivism, ontologisk relativism (Ontologi), subjektivism (Epistemologi), kvalitativ och tolkande forskningstradition, abduktivt tillvägagångssätt, meta-syntes (Metodologi)
Forskningsproblem
Enkät med öppna frågor
Enkät med öppna frågor
Fokusgruppintervju
Narrativ analys
Enkät med öppna frågor Fokusgruppintervju
Innehållsanalys
Skri lig evaluering Innehållsanalys
6.3.5 Resultat i delstudier och kappa
Uppmärksamheten i den här delen av kappan riktas mot resultaten i delstudierna och på hur de kan gestaltas. Resultaten i delstudierna utgör grunden för presentationen och återges här kortfattat. Figur 22
6 Att skriva på doktorandnivå
illustrerar den samlade bilden av induktionsfasen, lärares första tid i yrket, utgående från delstudierna. Forskaren har identifierat fyra övergripande dimensioner, relationell–emotionell, spänningsfylld-obeständig, lärorik–utvecklande och ömsesidig–professionell, när resultaten från delstudierna förts samman. Begreppen är övergripande och visar karakteriserande mönster i lärares erfarenheter av den första tiden i yrket.
Övergripande dimensioner: relationell – emotionell, spänningsfylld – obeständig, lärorik – utvecklande, ömsesidig – professionell
Forskningsproblem
Nära och harmoniska –distanserade och fragmentariska
Mångsidig och meningsfull –intensiv och mödosam
Fortsatt tillväxt – otillräcklig förberedelse
Partikularitet Entusiasm
Intensifiering Obeständighet
Kompetensbildning
Omsorg om: omtanke –uteslutning
Omsorg för: glädje – utmattning
Ömsesidighet: omfattande –begränsad
Formellt, informellt och non-formellt lärande
Ömsesidighet och likvärdighet Att få dela erfarenheter och diskutera viktiga pedagogiska
frågeställningar
Dialog och samarbete
Inget behov av fortsatt mentorskap
114
©Författarna och Studentlitteratur
Figur 22 Relationen mellan resultat i delstudierna och övergripande dimensioner i kappan.6.3.6 Relation mellan delstudiernas
diskussioner och kappans syntes
Som framgått av kapitel 5, ska diskussionen lyfta fram den nya kunskap som resultaten genererat. Med hjälp av den teoretiska referensramen konceptualiseras resultaten med fokus på sammanfattande karakteristika drag. I vårt exempel har forskaren, utgående från bakgrunden, referensramen och resultaten i kappan, gjort en syntes som styrs av frågan: Vilken är syntesen av de integrerade resultaten som beskriver induktion och tidigare forskning från ett praktikteoretiskt perspektiv?
Forskaren ställer frågan i kappans inledande del och diskuterar den i kappans avslutande del där resultaten syntetiseras. Med hjälp av tidigare forskning och den introducerade teorin om praktikarkitekturer granskar forskaren resultaten och gör en syntes av induktionspraktiker. På det här sättet ger syntesen en mer enhetlig bild av induktionsfasen (figur 23).
Syntes: induktionspraktiker
Forskningsproblem
Övergripande dimensioner: relationell – emotionell, spänningsfylld – obeständig, lärorik – utvecklande, ömsesidig – professionell
Delstudie 1 Delstudie 2 Delstudie 3 Delstudie 4
6 Att skriva på doktorandnivå
Sammanfattningsvis har vi i kapitlet visat på två olika sätt att gestalta en doktorsavhandling – monografi respektive sammanläggningsavhandling. Som framgått utgår de två formatens gestaltning från liknande principer; kopplingen mellan delstudierna och kappan är emellertid av central betydelse i den senare typen av avhandling. De beskrivna formaten används i dag frekvent, men andra alternativ kan i framtiden öppna för nya kreativa lösningar.
Litteratur
Aspfors, J. (2012). Induction practices: Experiences of newly qualified teachers [Doktorsavhandling, Åbo Akademi]. https://urn.fi/
URN:ISBN:978-952-12-2806-3
Göteborgs universitet (2023). Forskarutbildning. https://www.gu.se/ forskarutbildning
Helsingfors universitet (2023). Doktorsutbildning. https://www.helsinki.fi/ sv/forskning/doktors-utbildning
Jerdén, B., Nordström, A., & Svantesson, M. (2016). Doktorsavhandlingen: Mellan gesällprov och livsverk. I L. Hagström, N. Bremberg & A. erg (red.), Att forska. Praktiker och roller inom samhällsvetenskapen (s. 56–76). Carlsson.
Krumsvik, R.J. (2022). Academic writing in scientific journals versus doctoral theses. The article-based thesis and the synopsis. Nordic Journal of Digital Literacy, 17(2), 78–94. https://doi.org/10.18261/njdl.17.2.1
Örebro universitet (2023). Utbildning på forskarnivå. https://www.oru.se/ utbildning/utbildning-pa-forskarniva/
116
©Författarna och Studentlitteratur