9789144161747 by Smakprov Media AB

Medicinska Ord En biomedicinsk uppslagsbok

dẹrad

mindre allvarlig än vid ▶ Rh-immunisering. acẹtacetat salt av acetättiksyra ( -immunisering kan också ske vid transfusion acẹtaminofen ▶ paracetamol. od med felaktig blodgrupp. acetazolamid läkemedel som an ẹrad skrapad, sliten; abraderat bett tänder förhöjt tryck i ögat samt vid vissa nedslitna tuggytor (vid svår ▶ bruxism). ab- aceton flyktig vätska med skar n, abrạsio 1. nedslitning, t.ex. av tänder. 2. ämnesomsättningsprodukt (▶ apning. dåligt inställd diabetes, svält s infektionshärd som i centrum består av var. aceton i blodet. acetonurị acet [-sạngs] kortvarig (sekunder–minuter) störtillstånden är vanliga vid dålig eller förlust av medvetandet. vid svält m.m. t 1. ren, icke uppblandad. 2. om resultatre- acetyl, acetylgrupp, Ch3CO-, en ning: ett absolut mätetal är, i motsats till ett syra. vt sådant, inte angivet som en fraktion av acetylcystein en substans med nnat mätetal. absolut riskreduktion, ARR, vissa stormolekylära proteiner. A ensen mellan två risktal. Jfr ▶ relativ riskrelösande läkemedel. on. acetylering kemisk process där e bera suga upp, ta upp. absorption uppsuggas. Vissa läkemedel acetyleras upptag, t.ex. födoämnen i nedbruten form inaktivering och elimination (b tarmkanalen. absorptionsgrad anger den Acetyleringsförmågan varierar av ett läkemedel som tas upp från tarmen. vider (▶ polymorfism). Acetyle ẹns tillstånd som innebär avsaknad av en Bengt proteingrupp Jörgen Malmquist Lundh som DNA är bu ingsframkallande aktivitet. Oftast avses ett genaktiviteten. ott i ett invant bruk av beroendeframkal- acetỵlkolịn signalsubstans som b

MEDICINSKA ORD En biomedicinsk uppslagbok

Jörgen Malmquist Bengt Lundh ÅTTONDE UPPLAGAN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 3046 ISBN 978-91-44-16174-7 Upplaga 8:1 © Författarna och Studentlitteratur 1996, 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Illustrationer: Marie-Louise Hedin Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Signalera/Jens Martin Printed by Latgales Druka, Latvia 2023

FÖRORD

Medicinska Ord är en biomedicinsk uppslagsbok som förklarar vad medicinens facktermer betyder, hur de har samband med varandra och hur de används i medicinskt arbete, dvs. sjukvård och forskning. Dessutom beskrivs och förklaras begrepp inom humanbiologi, dvs. normala strukturer och funktioner. Begreppet biomedicin omfattar här alltså dels den medicinska vetenskapen och dess grund i biovetenskaper, dels tillämpning av de kunskaperna inom sjukvård: diagnostik, behandling och omvårdnad. Ett urval av odontologiska, vårdadministrativa och juridiska termer har tagits med, liksom några termer som gäller utformning och bedömning av medicinska vetenskapliga undersökningar. Förklaringar av termers språkliga ursprung (etymologi) har utelämnats. Medicinska Ord är alltså betydligt mer än en ordbok som enbart översätter från fackspråk till allmänspråk. Uppslagsorden följs av förklaringar som sätter in termen i sitt sammanhang och beskriver t.ex. ett organs funktioner, ett hormons verkningar, en sjukdoms uppkomstsätt, dess biologiska processer och yttringar, eller ett läkemedels verkningssätt. Sjukdomsprocessers genetiska bakgrund och biokemiska förlopp, och läkemedels inverkan på dem, har givits stor uppmärksamhet. Detsamma gäller syndrom av särskilt komplicerad natur. Kroppsskador, missbildningar och utvecklingsstörningar beskrivs också. Det finns ett omfattande nät av hänvisningar som gäller besläktade begrepp eller viktiga samband mellan begrepp. För att öka tydligheten har boken förklarande bilder i anslutning till vissa uppslagsord. Medicinska Ord revideras inför varje ny upplaga för att förbli aktuell. De klassiska termerna av grekisk-latinskt ursprung utgör numera endast en mindre del av uppslagsorden. I stor utsträckning har svenska termer ersatt de klassiska. Detta gäller bland annat många av diagnostermerna. Avledningar av grekisk-latinska termer (t.ex. anatomiska) är emellertid vanliga i dagens fackspråk (t.ex. i sjukdomsnamn); därför

måste många sådana termer finnas med. Det sker ett väldigt inflöde av nya ord från biologiska och medicinska basvetenskaper, från nya diagnostiska metoder och kirurgiska metoder, från läkemedels utveckling samt från teknologi av olika slag. Inom praktisk (klinisk) medicin skapas nya termer, och läkemedelsnamn är en termgrupp i stark tillväxt. Många nya ord kommer från engelskan och används i engelsk eller försvenskad form eller bådadera. Eftersom dessutom förkortningstermer blivit synnerligen vanliga är termer med flera alternativformer vanliga. I möjligaste mån har sådana alternativ tagits med, tillsammans med korshänvisningar. Särskilt vanliga är akronymer, initialförkortningar som bildats som en sekvens av första bokstaven i vardera av en serie ord eller orddelar, t.ex. aids, KOL och ATP. Förkortningarna är ofta ”språkblandade”, som i ATP där sista bokstaven återger engelska phosphate i stället för fosfat. En kommentar om diagnostermer. Den internationella förteckningen över sådana är ICD som ges ut av WHO. För närvarande gäller i Sverige ICD-10-SE, den nationella utgåvan av ICD:s upplaga 10. Upplagan ICD-11 gäller från januari 2022. En svensk översättning förmodas komma i bruk först 2024. Dessutom finns den i USA producerade psykiatriska förteckningen DSM, vars upplaga DSM-5 kom ut 2013. Den har inte officiell internationell giltighet men används ofta som vägledare och debattskapare. Sammanlagt finns alltså tre diagnosförteckningar som är gällande resp. under diskussion. M edicinska Ord kan givetvis inte återge alla dessa termer, men i några fall uppges källan till diagnostermer som är nya eller förändrade eller omdiskuterade. I varje upplaga har en gallring skett för att ge utrymme för nya och viktigare termer. Termer som kommit ur bruk har utelämnats med undantag för några som kan missförstås eller är av historiskt intresse. Av det stora antalet mycket sällsynta sjukdomar och syndrom har endast en begränsad andel (med förekomst i Sverige) kunnat tas med. I texter om sjukdomar har behandlingsmetoder oftast beskrivits helt kort eller utelämnats. Dels sparas textutrymme, dels kan behandlingsmetoder snabbt bli förändrade. Termer i helt grekisk-latinsk form har tagits med om de innehåller ord eller ordstammar som underlättar förståelsen av andra termer eller om de är flerordiga diagnos- eller anatomitermer.

I övrigt används försvenskad stavning som följer riktlinjer som utarbetats av Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård. Alla romerska siffertecken (de kan feltolkas) har i medicinska termer ersatts av arabiska. Alla läkemedel som är i bruk september 2022 och som är beskrivna i katalogen Fass finns med under sina substansnamn (generiska namn). De följande har utelämnats: diagnostiska medel, vacciner, växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. I artiklarna har ordet ”läkemedel” ofta inte skrivits ut; att det gäller ett sådant framgår av texten.

ӷ Uppslagsorden står i halvfet stil. Omedelbart efter många av dem finns en eller flera termer i kursiv stil; sådana termer är alternativ termer (synonymer). Uppslagsorden står i strikt alfabetisk ordning med hänsyn till hela begreppet (ett ord eller flera). Siffror i uppslagsord har inte beaktats vid alfabetiseringen. Betoning är angiven med en punkt under betonad vokal. Läkemedelsnamn kan dock betonas på varierande sätt, därför är betoningstecken ibland utelämnat. I några få fall finns uttalsanvisning. Hänvisningar görs med tecknet ▶. Om ▶står ensamt mellan två ord betyder hänvisningen att de båda termerna har samma innebörd. I andra fall har hänvisningen bland annat formen ”se ▶” eller ”se under ▶. För att undgå överflöd av hänvisningstecken har de ibland utelämnats. En term som finns inne i text och saknar hänvisningstecken kan alltså ändå finnas som eget uppslagsord. Förkortningen jfr står för ”jämför” som avser hänvisning till ett ord som språkligt eller faktamässigt har viss anknytning till det aktuella uppslagsordet. Inne i texterna förekommer ord som är framhävda genom kursivering. Det kan röra sig om underbegrepp till uppslagsordet, viktiga besläktade termer, anatomiska termer, artnamn m.m. Uttrycket ”allmän benämning” innebär att ordet inte är en fackterm utan tillhör vardagsspråket, ”dagligt tal”. I många fall har sådana ord, liksom vissa direktöversättningar, försetts med citattecken. Läsning och sökning underlättas av att den tryckta boken är kombinerad med en digital version med fritextsökning. Medicinska Ord har sitt ursprung i en ordbok som Bengt Lundh

gav ut 1983. Jag samarbetade med honom i framställningen av 1:a upplagan av Medicinska Ord (1996) och uppdateringarna under de följande åren. Den 5:e upplagan kom ut 2009. Bengt Lundh avled samma år. Den 6:e upplagan kom ut 2016 efter kompletterande och gallrande revision. Efter ytterligare omfattande förnyelser kom 7:e upplagan 2020. För första gången fick bokens köpare då också en digital utgåva. Inför 8:e upplagan har många nya termer införts, en omfattande textrevision är gjord och bokens undertitel är förtydligad till En biomedicinsk uppslagsbok. Januari 2023 Jörgen Malmquist

Ord som inte återfinns under c- bör sökas på k-.

C 1. kemiskt tecken för kol. 2. beteckning för ▶komplement(system), t.ex.: C3 = tredje komplementfaktorn. 3. beteckning för cytosin i DNA och RNA. 4. förkortning för cervikal när det gäller halsryggkotor, ryggmärgssegment och halsnerver. °C beteckning för grad Celsius (vår vanliga temperaturskala). Ca kemiskt tecken för kalcium. CA 125, cancerassocierat antigen 125, ett glykoprotein, en tumörmarkör som bildas i celler i bukhinnan. Koncentrationen i blodplasma är förhöjd vid vissa former av ovarialcancer. CA 15-3, cancerassocierat antigen 15-3, en tumörmarkör som bildas i bröstkörteln. Koncentrationen i blodplasma är förhöjd framför allt vid bröstcancer med metastaser. case även ▶ka-. CABG, coronary artery bypass graft, ▶ koronar bypass. CADASIL, cerebral autosomalt dominant arteriopati med subkortikala infarkter och leukoencefalopati, ovanlig ärftlig sjukdom där mindre artärer, framför allt i hjärnan, får tilltagande förändringar i kärlväggen. Dess muskelceller ersätts av tillsnörande bindväv. Det avtagande blodflödet medför multipla vävnadsskador i hjärnan. Det finns ingen behandling som påverkar grundprocessen. I Sverige finns mer än 20 släkter med sjukdomen. cadherịner en grupp membranproteiner (adhesionsproteiner) som är beroende av kalciumjoner och av betydelse för interaktionen celler emellan. cae- se även ▶ce-. caecum [sẹ:kum] ▶ blindtarmen. café au lait-fläck beskrivande benämning på ljusbrun hudfläck vid ▶Albrights syndrom och ▶neurofibromatos typ 1. CAH kongenital adrenal hyperplasi, se ▶adreno genitala rubbningar. cal beteckning för ▶kalori. cal- se även ▶kal-. calcạneus ▶hälbenet. cạlcar sporre; calcar calcanei ▶hälsporre. Caldwell–Lucs operation [lycks] (efter George Caldwell, amerikansk kirurg, 1834–1918, och Henri Luc, fransk kirurg, 1855–1925) ett kirurgiskt ingrepp på käkhålan vid svårläkta akuta eller kroniska sinusiter. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Cc calịcivirus, familj av RNA-virus som ger smittsam tarminfektion, ofta kallad vinterkräksjuka. Den omfattar hos människa norovirus och sapovirus. cạlyx bägarformigt organ eller hålrum, ”bägare”, ”kalk”; t.ex. calices renales njurkalkarna, se ▶njure. callus 1. (i huden) ▶kallositet. 2. (i benvävnad) ▶kallus. calmẹttevaccination, BCG-vaccination, vaccination mot tuberkulos med levande försvagade tuberkulosbakterier (BCG). Vaccinationen utförs numera enbart för att skydda riskgrupper, t.ex. barn som har kontakt med personer med tuberkulos, viss vårdpersonal m.fl. calmodulịn ▶kalmodulin. cạlor värme; särskilt temperaturstegring i en vävnad vid infektion. cAMP ▶cykliskt AMP. Campbell de Morgan-fläckar (efter Campbell G. de Morgan, engelsk läkare, 1811−1876) röda hudfläckar som också kallas körsbärsfläckar. De är kärlmissbildningar, anhopningar av vidgade ytliga blodkärl (kärlnystan). De djupröda något upphöjda fläckarna är vanligen ett par mm stora. De är alltid benigna. De ökar i antal i högre åldrar. Förändringarna betraktas av vissa experter som kärltumörer (angiom). (Tidigare förekom benämningen ”senila angiom” som är inaktuell eftersom termen ”senil” kommit ur bruk.) camptothekịn ▶kamptotekin. Campylobạcter släkte av stavformiga gramnegativa bakterier som orsakar akut ▶gastroenterit. I allmänspråket kallas de ”kycklingbakterien”. Campylobacterinfektion är anmälningspliktig och räknas till allmänfarliga sjukdomar. canalịculus liten kanal; canaliculi biliares gallkapillärerna (se ▶gallvägarna). canạlis anatomisk kanal, t.ex. canalis centralis ▶centralkanalen (i ryggmärgen), canalis femoralis ▶femoralkanalen, canalis inguinalis ▶ljumsk kanalen, canalis Schlemmi ▶Schlemms kanal. cancer, samlingsbenämning på maligna (elak artade) tumörer. Huvudgrupper är karcinom (utgår från epitel, dvs. från hud, slemhinnor och körtlar) och sarkom (utgår från stödjevävnad och muskelvävnad). Speciella former är ▶leukemi (från benmärgsceller), ▶lymfom (från lymfocyter) och ▶hjärntumörer. Det primära hos cancercellerna är att de inte reagerar på

cạncergen

de signaler som normalt styr celldelning och cellernas placering i vävnaden. Tillväxten i en cancertumör är större än cellförlusten, och förmågan till tillväxt kan vara obegränsad. Cancercellerna ser annorlunda ut än andra celler, med stora cellkärnor och stora nukleoler, varierande cellstorlek och form m.m. Cellerna ger sig utanför de områden där de egentligen hör hemma, växtsättet är infiltrativt. De ger i regel också upphov till dottersvulster, metastaser, via spridning med blodet och lymfbanorna och/eller i serösa hålor, t.ex. bukhålan. – Cancer klassificeras efter den vävnad eller det organ den kommer ifrån (t.ex. magsäck, bronker, benvävnad, bröstkörtel, prostata), efter sin utmognadsgrad (sämre utmognad medför i regel sämre prognos) samt efter tumörens utbredning både lokalt och i fråga om metastaser. Se även ▶TNM-klassifikation. Spridd cancer är cancer som spridit sig genom metastaser. cạncergen ▶onkogen (2). cancerläkemedel ▶antineoplastiska medel. cancerofobị, sjuklig cancerskräck: man tolkar varje sjukdomstecken som ett symtom på cancer. cancerogẹn, karcinogen, cancerframkallande. Exempel: kolväten i tobaksrök, många andra kemikalier, vissa former av strålning. cancerprov se ▶cytologisk diagnostik. Cạndida ett släkte jästsvampar som förekommer normalt i munnen, tarmen och slidan. Hos personer med nedsatt motståndskraft mot infektioner, t.ex. efter behandling med antibiotika (med störning av den normala bakteriefloran), cytostatika eller kortisonpreparat, kan Candida växa till kraftigt och ge upphov till svårbehandlade infektioner i munhåla och svalg (muntorsk), ev. också i resten av mag–tarmkanalen. I en del fall infekteras också blodet (Candida-sepsis) och vävnader utanför mag– tarmkanalen. candidịasis, candidos, infektion med Candida, oftast arten albicans. Se också ▶kronisk mukokutan candidiasis. canịn hörntand. cannabinoịder 1. de biologiskt aktiva substanser, ett 100-tal, som bildas i hampaväxten ▶cannabis. Många av substanserna förekommer som flera isomerer med något varierande verkningar. Data om lindrande verkan vid långvarig smärta är motstridande. De rusgivande effekterna finns framför allt hos tetra-hydrocannabinol (THC, avser isomeren delta-9-THC). Substansen är narkotikaklassad. Något läkemedel med rent THC finns inte i Sverige. THC och närstående cannabinoider har sina verkningar via cannabinoid-(CB-)receptorer. I nervsystemet finns framför allt CB1-receptorer, i immunsystemet CB2-receptorer. En annan uppmärksammad cannabinoid är cannabidiol (CBD). Den är inte rusgivande och därför inte klassad som narkotikum. Den verkar inte via CB-receptorer utan påverkar hjärnan m.m. på andra sätt, inte

fullt klarlagda. Ett läkemedel som innehåller rent CBD är godkänt för användning vid vissa former av epilepsi hos barn (▶Lennox–Gastauts syndrom och ▶Dravets syndrom). Dessutom finns ett godkänt läkemedel som innhåller Cannabis-extrakt och som används som munhålespray vid multipel skleros. 2. endogena cannabinoider (endocannabinoider) som är fettsyraderivat med obetydlig strukturlikhet med hampaväxtens substanser. Den mest studerade endocannabinoiden är arakidonoyletanolamid, anandamid (namnet av sanskrit-ordet ananda, vällust). Endocannabinoidernas verkar via CB-receptorerna. Deras fysiologiska betydelse är föga känd. cạnnabis term som dels avser växten indisk hampa, Cannabis sativa subspecies indica, och extrakt från den, dels kollektivt gäller de ämnen som kan extraheras från växten. De ca 100 substanser som har biologisk verkan hos människa benämns ▶cannabinoider. Vidare används termen cannabis ofta som samlingsbegrepp för de beredningar som missbrukare använder, främst hasch och marijuana. Vid rökning ger cannabis ett rus med förändrat tidsbegrepp, störd varseblivning och försämrad verklighetsuppfattning. Bruket av cannabis är vanebildande. Cannabis är illegalt med undantag för två läkemedel, se ▶cannabinoider. CAPD, chronic ambulatory peritoneal dialysis, en form av ▶ dialysbehandling (”påsdialys”). capịtulum ”litet huvud”, liten rundad förtjockning av en benända, t.ex. capitulum humeri, en liten upphöjning på överarmsbenets nedre ända, mot vilken strålbenet ledar. Se bild ▶caput. CAPS, cryopyrin-associated periodic syndrome, ▶autocaput inflammatorisk sjukdom orsakad av mutation i ▶kryopyrin. capsaicịn ▶kapsaicin. 1 cạpsula ▶kapsel. Även capsula interna, ett stort område av nervbanor i hjärnans inre. cạput 1. huvudet. 2. huvud, benämning bl.a. på ansvällda ändpartier på vissa av 2 skelettets ben, t.ex. caput femoris och caput humeri, lårbenets resp. överarms benets övre ända; jfr ▶capitulum. Se bilder. carcinogẹn ▶cancerogen. carịna den plats där luftstrupen delas i de båda huvudbronkerna. carọtis ▶halsartärer. 3 car-T-cell en T-lymfocyt 1 caput femoris som har försetts med en 2 caput humeri chimerisk antigenreceptor 3 capitulum humeri. (CAR). T-lymfocyter från © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

celiakị en patient med tumörsjukdom genmodifieras in vitro (med hjälp av virus) så att de bildar ett proteinkomplex som består av car-receptorn (som utgörs av två immunglobulinfragment), en länk som går genom cellmembranet samt en intracellulär del med aktiverande funktioner. Receptorn är utformad för att som ligand ha ett ytantigen som är överuttryckt på patientens tumörceller. Cellerna som förökats in vitro infunderas till patienten. Receptor–ligandbindningen medför tumörcellsangripande aktivering. Goda resultat har uppnåtts med car-T-celler mot antigenet CD19 som finns på lymfocyter och som överuttrycks vid akut lymfatisk leukemi och vissa lymfom. Metoden kan även tillämpas med användning av ▶naturliga mördarceller från navelsträngsblod (car-NK-celler). cartilạgo ▶brosk, t.ex. cartilago arytenoidea ▶kannbrosk, cartilago cricoidea ▶ringbrosk. case control study ▶fall–kontrollundersökning. case report fallbeskrivning, kort artikel i en vetenskaplig tidskrift som noga beskriver en enda patient (eller ett fåtal). caspofungịn ett antimykotikum som ges intravenöst vid invasiva infektioner med svampar inom släktena Aspergillus eller Candida. Castlemans sjukdom (efter Benjamin Castleman, amerikansk patolog, 1906−1982) onormalt livlig nybildning av celler (proliferation) i lymfatiska vävnader samt överaktivering av immunsyste met. Förutom allmänsymtom som feber och trötthet uppkommer organsymtom genom tumörliknande inväxt av lymfocyter. Se också ▶lymfoproliferativa sjukdomar. CAT, computerized axial tomography, ▶datortomografi. CATCH-22, CATCH-22-syndrom, medfött syndrom som omfattar immunbrist, hypokalcemi, gomspalt, hjärtfel, inlärningssvårigheter och karakteristisk ansiktsform. Syndromet har härletts till en deletion (förlust av gensubstans) på kromosom 22, position 11 på långa armen, varför 22q11-deletionssyndrom av somliga experter anses vara en mera korrekt benämning än akronymen CATCH-22 som härrör från en filmatiserad roman. Ärftligheten är autosomalt dominant men det stora flertalet fall beror på att deletionen uppstått hos individen själv (nymutation). Benämningen DiGeorges syndrom m.fl. förekommer också. cạtgut kirurgisk suturtråd gjord av tarmsträngar från katt, får eller get. Den bryts ner och tas upp av kroppen efter en tid. De resorberbara suturmaterial som används numera är syntetiska. cathéter à demeure ▶kvarkateter. cat scratch disease ▶kattklössjuka. cạuda equịna (”hästsvansen”) benämning på den samling ryggmärgsnerver som passerar nedåt förbi ryggmärgens nedre ände vid 1:a–2:a ländkotan för att sedan fortsätta ut i kroppen genom olika kotmellanrum. cauda pancrẹa© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

tis ”svansen”, bortre ändan (åt vänster) av bukspottkörteln. cava, vena cava, ▶hålven. cavum håla, hålighet, tomrum; cavum nasi ▶näshålan; cavum oris munhålan; cavum pulpae pulpahålan i kronan i en tand; cavum tympani ▶trumhålan; cavum uteri livmoderhålan (se ▶livmoder). CBD cannabidiol, se under ▶cannabinoider. CBF cerebralt blodflöde; se ▶rCBF. C-celler, parafollikulära celler, celler som finns i sköldkörteln och som bildar ▶kalcitonin. CCK ▶ kolecystokinin. CCR receptorsystem, se ▶kemokiner. CD, cluster of differentiation, termsystem för antigener framför allt på ytan av lymfocyter men även på andra blodceller samt på vissa andra celler. Omkring 400 CD-antigener är kända. CD-antigenerna har samband med cellernas funktioner, t.ex.: CD4 finns på hjälpar-T-lymfocyter, CD8 på cytotoxiska och reglerande T-lymfocyter. Monoklonala antikroppar mot vissa CD-antigener på lymfocyter har stor betydelse i behandlingen av maligna lymfocytsjukdomar och används även för immunsuppression och inflammationsdämpning. CDG, congenital disorders of glycosylation, ärftliga enzymdefekter som medför att ▶glykosylering av kroppens proteiner inte sker normalt. Ett flertal störningar av kroppsutvecklingen kan uppstå, liksom försenad psykisk utveckling. CDK ▶cyklinberoende kinas. CDT ▶ kolhydrat fattigt transferrin. ce- se även ▶ke-. CEA, carcinoembryonic antigen, ▶karcino embryonalt antigen. cefạl, kefal, som hör till eller avser huvudet; belägen åt huvudet till. cefalalgị ▶huvudvärk. cefạlhematọm ▶kefalhematom. cefalosporịner en grupp antibiotika (ursprungligen utvunna från en mögelsvamp) effektiva mot många typer av bakterier. De har vissa egenskaper gemensamma med penicillingruppens antibiotika. De finns både i tablettform och för injektion och infusion. Läkemedel i gruppen: cefadroxil, cefazolin, cefepim, cefotaxim, ceftarolin, ceftazidim, ceftobiprol, ceftolozan, ceftriaxon och cefuroxim. cekạl som hör till eller avser blindtarmen. cẹkum, caecum, ▶blindtarmen. -cele -bråck, -utbuktning. celecoxịb, ett läkemedel med inflammationshämmande, febernedsättande och smärtstillande effekt i gruppen ▶ NSAID-preparat. Celecoxib tillhör de medel som relativt specifikt hämmar cyklooxygenas-2 (COX-2, se ▶cyklooxygenas), den isoform som är förhöjd vid vävnadsskada. celiakị, gluteninducerad enteropati, en tunntarmssjukdom som vanligen beror på immunreaktion mot ▶gluten. Slemhinnan blir inflammerad och förlorar tarmludden. Reduktionen av slemhinneytan medför att uppsugningen av födans

cell cell

C 4 5 6

Snitt genom en cell (starkt schematiserat). 1 cellkärna 2 mitokondrie 3 endoplasmatiskt retikel 4 lysosom 5 Golgi-apparat 6 centrioler.

beståndsdelar blir ofullständig ( malabsorption). Diarré, avmagring, tillväxtstörning (barn) och blodbrist är vanliga. Celiaki börjar vanligen under barnaåren, ibland först i vuxen ålder. Ofta uppstår celiaki tillsammans med hudsjukdomen ▶ dermatitis herpetiformis, med bl.a. svår klåda. Glutenfri kost brukar eliminera symtomen från både tarmen och huden. Sjukdomen är inte ärftlig i strikt mening, men genetiska faktorer medverkar vilket framgår av att nära släktingar till en person med celiaki har en ökad risk att få sjukdomen. cell, cellula (lat. ”litet hålrum”), organismens minsta fungerande enhet hos människan och andra multicellulära eukaryoter samt varje individ hos encelliga organismer och prokaryo ter. Viktigaste komponenter hos eukaryoter är cellkärna (avgränsad sådan saknas hos prokaryoter), cytosol (cellvätska) och organeller (ribosomer, mitokondrier, lysosomer m.fl.). Cytoplasma omfattar allt utanför kärnan, dvs. cytosol plus organeller. Cellen omges av ett cellmembran med receptorer, jonkanaler, vävnadsantigener och andra komponenter. Se bild. cellatypị benämning på vissa avvikelser i cellers utseende vid mikroskopi av cytologiskt prov eller biopsi. Cellatypi kan innebära förstadium till cancer och är närbesläktat med begreppet ▶dysplasi. I besked till patient kallas cellatypi ofta ”cellförändringar”. cellcykel cellens växling mellan följande faser: tillväxt (G1), DNA-syntes (S), förberedelse för celldelning (G2) och celldelning (mitos, M). Efter celldelningen följer endera ett förnyat G1 eller ett vilostadium (G0). Hos människan upptar cellcykeln hos normala celler minst ett dygn. Många celler är dock i långvarigt vilostadium, några under organismens hela livstid. En central komponent i cellcykeln är ▶cyklinberoende kinas. celldelning en cells uppdelning i två. Man skiljer mellan vanlig celldelning (mitos), som är mekanismen bakom organismernas tillväxt och vävnadernas cellomsättning, och reduktionsdelning (meios), som ger upphov till könsceller (med till hälften

reducerat antal kromosomer). cellfritt DNA se ▶cfDNA och ▶cffDNA. cellförmedlad allergi allergi som orsakas av allergenreaktiva T-lymfocyter. cellförmedlad immunitet immunitet som upprätthålls av T-lymfocyter och NK-celler. cellgift allmänspråklig benämning på ▶cytostatikum. cellhämmare term som kan användas i betydelsen ▶ cytostatikum men som också kan anses som synonym till hela gruppen ▶antineoplastiska medel. cellkärna, nucleus, den del av cellen som bl.a. innehåller majoriteten av arvsanlagen, generna, bundna till ▶kromosomerna. cellmembran term som i regel avser cellens yttermembran (plasmamembran). cellmigration enskilda cellers förflyttning av egen kraft. Sådan migration är av avgörande betydelse vid embryots och fostrets utveckling. Hos den postnatala människan är migration av vita blodkroppar och andra immunceller viktig. Förflyttningen sker genom formförändringar som uppstår genom snabba ombyggnader av aktinfilament samt genom inverkan av motorproteinet myosin på dem. Detta gäller även fibroblaster vid sårläkning. Cancerceller förflyttar sig på delvis liknande sätt. Spermier migrerar med hjälp av flagell. Vissa mikroorganismer har förmåga till aktiv migration, encelliga organismer med cilier eller flageller, bakterier med flageller. Hos vita blodkroppar och många mikroorganismer kan migrationen styras av kemiska impulser, kemotaxis. cellodling se ▶odling. cellprov se ▶cytologisk diagnostik. cellskelett nätverk av trådformiga proteiner i celler, av betydelse för cellens form, för cellrörelser och för transporter inne i cellerna. Komponenterna är ▶mikrotubuli, mikrofilament (som består av ▶aktin) och intermediärfilament (beträffande de båda sistnämnda se ▶filament). Störningar i cellskelettets struktur och funktion anses vara av patofysiologisk betydelse bl.a. vid ▶neurodegenerativa sjukdomar. cellskräck ▶ klaustrofobi. cẹllula litet rum, hålighet, t.ex. cellulae ethmoidales silbenscellerna (se ▶silben). cellulịt 1. en vanligen infektiöst betingad inflammation i bindväv, särskilt i underhuden eller mellan organ. 2. detsamma som ▶ mastoidit. 3. i allmänspråket benämning på de små gropar i huden på låren som kan förekomma framför allt hos kvinnor och som saknar medicinsk betydelse. cellulọsa en högmolekylär förening (ett kolhydrat, uppbyggt av tusentals glukosmolekyler) som bygger upp växtcellernas väggar. Cellulosa utgör en stor andel av fiberinnehållet i födan och spjälkas inte vid passagen genom tarmkanalen. cellulạ̈r som hör till eller avser celler. cellulạ̈ra immunsystemet aktiviteter som utövas av vissa T-lymfocyter och av NK-celler. De kan döda celler (virusinfekterade celler, cancerceller, kroppsfrämmande celler) direkt eller i samver© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

ceroịdlipofuscinọs kan med antikroppar. Cellerna angrips med ▶perforiner, genom induktion av ▶apoptos eller genom skadande verkan av kvävemonoxid (NO). Fagocyterande celler, framför allt ▶dendritceller, medverkar genom en s.k. antigenpresenterande funktion. cellöar anhopningar av likartade celler. Oftast avses ▶Langerhans cellöar i bukspottkörteln. celọm, kroppshåla, en sammanhängande hålighet i embryots kropp. Den delas så småningom med skiljeväggar upp i bröst- och bukhåla. cement 1. en speciell benvävnad på tandrötternas yta. 2. tandfyllningsmaterial som kan vara fosfat- eller silikatcement. 3. bencement, en plastmassa som används vid skelettkirurgi, t.ex. för att förankra delarna i en protes i samband med ▶ artroplastik eller för att fylla defekter vid tumöroperationer. cemiplimạb monoklonal antikropp som har tumörhämmande verkan genom att blockera cellreceptorn ▶PD-1. Medlet används vid kutan skivepitelcancer, basaliom och icke-småcellig lungcancer. cenestopatị störning av kroppsuppfattningen, dvs. en felaktig upplevelse av den egna kroppens form m.m. Problemet förekommer bland annat vid anorexia nervosa. cenobamạt en substans som i hjärnan påverkar vissa jonkanaler för natrium och GABA. Medlet används som tilläggsbehandling vid vissa former av epilepsi. censurẹring inom statistiken benämning på förhållandet att vissa data saknas av kända skäl. Vanligast inom medicinska undersökningar är att man vid en långtidsuppföljning av praktiska skäl måste avbryta innan alla patienter observerats hela den avsedda tidsrymden resp. innan alla patienter avlidit. -centẹs -punktion. centrạlgropen, fovea centralis, den centrala delen av ▶gula fläcken i ögat. centrala nervsystemet, CNS, omfattar ▶hjärnan (med förlängda märgen) och ▶ryggmärgen. centralfåran, sulcus centralis, fåran mellan pann- och hjässlob i en storhjärnshemisfär. centralkanalen, canalis centralis, ryggmärgskanalen, en fin kanal som löper centralt genom ryggmärgen. Den är fylld av cerebrospinalvätska och står uppåt i förbindelse med 4:e hjärnventrikeln. centrạlstimulerande medel ämnen som stimulerar centrala nervsystemet och därmed framkallar ökad fysisk och psykisk aktivitet, ofta också upprymdhet och lustfyllda rusupplevelser. Alla egentliga centralstimulerande medel är i Sverige klassade som ▶narkotika och de verkar framför allt via ▶belöningssystemet. Hit hör kokain och en rad syntetiska substanser, t.ex. amfetamin, fenmetralin, metylfenidat och det amfetaminbesläktade MDMA (av missbrukare kallat ecstasy). Legal användning av centralstimulerande medel ingår i behandlingen av ADHD och narkolepsi. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

centrạlt ventryck, central venous pressure, CVP, trycket i de stora venerna och i höger förmak, se ▶ventryck. centrạl venkatẹter ▶CVK. centriọl cylindrisk cellorganell uppbyggd av fibrer som består av tubulin. Varje cell har två centrioler. De har framför allt betydelse som organiserande strukturer vid celldelning. Se bild ▶cell. centromẹr snävare parti, insnörning, på en kromosom, där de båda kromatiderna hålls ihop innan de separeras i celldelningens slutfas. I den enskilda kromosomen utgör centromeren gränsen mellan kromosomens korta och långa arm. centrum anatomisk eller funktionell term som framför allt används om områden i hjärnan där en viss funktion huvudsakligen är lokaliserad. Exempel: talcentrum, hörselcentrum, syncentrum. ceramịd, N-acylsfingosin, lipid som ingår i ▶sfingolipider. cerạt läppbalsam, en fast salva som innehåller bivax, vaselin m.m. och som används mot torrhet och sprickor i läpparna. cerclạge om- eller hopbindning, t.ex. lindning med metalltråd kring ett splittrat skelettben för att hålla ihop det och gynna läkning. cerebẹllum ▶lillhjärnan. cerebrạl som hör till eller avser ▶storhjärnan (cerebrum); som har med hjärnan eller intellektet att göra. cerebrạl parẹs, CP, samlingsnamn på yttringar som i varierande grad kan förekomma som följd av hjärnskador som uppstått under fosterutvecklingen, vid förlossningen och under de första levnadsåren. Yttringarna är oftast muskelförlamningar av varierande grad, kombinerade med ökad omedveten muskelspänning (spasticitet). cẹrebro- (stor)hjärn-. cerebrosịder kolhydrathaltiga fettämnen som finns bl.a. i nervernas myelinskidor och som hör till gruppen ▶ sfingo lipider. cerebrospinạl som hör till eller avser hjärna och ryggmärg. cerebrospinạlvätska, liquor cerebrospinalis, hjärn- och ryggmärgsvätska, likvor, en klar vätska som bildas i hjärnans hålrum i blodkärlsrika körtlar, plexus choroidei, och som cirkulerar ut till hjärnans och ryggmärgens utsida i utrymmet under spindelvävshinnan, subaraknoidalrummet, för att sedan tas upp i vener på hjärnans utsida. cerebrovaskulạ̈r som har att göra med hjärnans blodkärl. Cerebrovaskulär skada innebär skada på vävnaden (nervcellerna) i hjärnan pga. blodkärlsförändringar (blödningar, blodpropp). cẹrebrum ▶ storhjärnan. ceritinịb medel som hämmar överaktivt tyrosinkinas ▶ALK och därmed har tumörhämmande verkan vid ALK-positiv icke-småcellig lungcancer. ceroịd olika fettämnen som tenderar att ansamlas i kroppsceller, bl.a. som beståndsdel i ▶lipofuscin. ceroịdlipofuscinọs grupp sällsynta sjukdomar som beror på genetisk brist på lysosomalt

certolizumạbpegol

enzym som bryter ner ceroider. Flera orsakande mutationer är kända. Svåra störningar uppstår i nervsystemet. Motoriska och kognitiva funktioner reduceras. Blindhet och epilepsi utvecklas. Efter debutålder indelas sjukdomen i infantil och juvenil form, av vilka den senare ibland kallas Spielmeyer–Vogts sjukdom eller Battens sjukdom. certolizumạbpegol läkemedel som består av en immunglobulindel (Fab) mot ▶TNF, bunden till ▶PEG. Medlet används vid reumatoid artrit. ceruloplasmịn kopparbärande plasmaprotein som har betydelse för omsättningen av bl.a. järn (molekylen är ett ferroxidas som oxiderar Fe2+ till Fe3+) och koppar. Höga värden uppstår vid inflammationer, tumörer, graviditet och bruk av p-piller. Ärftlig brist på ceruloplasmin föreligger vid ▶Wilsons sjukdom. cerụmen ▶öronvax. cervicịt inflammation i livmoderhalsen. cervikạl som hör till eller avser halsen eller en halsliknande organdel. Cervikalspondylos är artros i lederna mellan halskotorna, en form av ▶spondylos. cervikạlgel ▶endocervikalgel. cervikalgị värk i nacken; se ▶cervikobrakialt syndrom. cervikạlnerver åtta ▶spinalnerver (C1–C8) som utgår från halsdelen av ryggmärgen. cẹrvikobrakiạlt syndrom värk i nacken samt ut i skuldrorna och överarmarna. Tillståndet anses ibland kunna bero på nervpåverkan från förändringar i halsryggen som diskbråck eller spondylos men i regel påträffas ingen övertygande sådan orsak. cẹrvix hals; halsliknande del av ett organ m.m., särskilt cervix uteri, livmoderhalsen (se ▶livmoder). cervixcancer malign tumör i livmoderhalsen (se ▶livmodercancer). cervixpolỵper den vanligaste formen av ▶ uteruspolyper. cesium, Cs, metalliskt grundämne. Dess radio aktiva isotop Cs-137 används vid ▶brakyterapi. cestọder ▶bandmaskar. cetirizịn ett ▶antihistamin. cetrorelịx en gonadorelinantagonist, en peptidanalog som blockerar hypofyscellers receptorer för ▶gonadorelin och därmed hämmar frisättningen av ▶gonadotropiner från hypofysen. Cetrorelix används för att förhindra för tidig ägglossning i samband med ▶ assisterad befruktning. cetuximạb en monoklonal antikropp mot EGF-receptorn EGFR (▶HER1). Medlet används vid metastaserande kolorektal cancer och vid skivepitelcancer i huvud–halsregionen. cetỵlpyridịn antibakteriellt medel som används i sugtabletter. CF ▶cystisk fibros. cfDNA, cellfritt DNA, DNA-fragment som finns utanför organismens celler, i blodplasma och andra kroppsvätskor. Vanligen rör det sig om delar av individens eget DNA. Hos personer som bär ett transplantat kan DNA-fragment från detta (dvs. från givaren) ofta påvisas. Vidare kan

man i många fall detektera och analysera DNA från en cancer. Hos gravida kvinnor finns DNA från fostret, ▶ cffDNA. cffDNA, cellfritt foster-DNA, DNA-fragment som härrör från ett foster, som finns i den gravida kvinnans blodplasma och som kan skiljas åt från kvinnans eget cellfria DNA. I blodprov från kvinnan kan alltså cffDNA analyseras. Detta möjliggör prenatal genetisk diagnostik, se ▶NIPT. Foster-DNA kan finnas kvar hos kvinnan i många år efter att hon fött barn. CFS ▶kroniskt trötthetssyndrom. CFTR, cystic fibrosis transmembrane conductance regulator, se under ▶cystisk fibros. CGD ▶kronisk granulomatös sjukdom. cGMP ▶cykliskt GMP. CGRP, kalcitonin-gen-relaterad peptid, neuro peptid som fungerar som signalsubstans i uppkomsten av neuropatisk inflammation och smärta och som anses ha en roll i migrän och Hortons huvudvärk. ch- se även ▶ k-. CHA2DS2VASc skattningssystem för bedömning av risken för stroke vid förmaksflimmer. Förkortningen bygger på engelska ord: Congestive heart failure (hjärtsvikt), Hypertension, Age (75 år eller mer), Diabetes, Stroke (tidigare), Vascular disease, Age (65−74 år), Sex category (kvinnligt kön). Varje element ges 1 poäng, förutom ålder 75 eller mer samt tidigare stroke som ges 2 poäng vardera (markerat i förkortningen). Rekommendation vid poängsumma 1: behandling med antikoagulans bör övervägas (poäng 1 enbart för kvinnligt kön gäller dock ej); 2 eller högre: behandling med antikoagulans (NOAK eller warfarin) bör sättas in. Chagas sjukdom (efter Carlos Chagas, brasiliansk läkare, 1879–1934) en infektionssjukdom med stor utbredning framför allt i Sydamerika. Den sjukdomsalstrande protozon (Trypanosoma cruzi) överförs med exkrementer från blodsugande rovskinnbaggar. Infektionen ger svullnad på bettstället, så småningom feber och allmänpåverkan, i långvariga fall också hjärtmuskeloch tarmpåverkan. Charcot–Marie–Tooths sjukdom (efter Jean Martin Charcot, fransk neurolog, 1825–93; Pierre Marie, fransk läkare, 1853–1940; Howard Henry Tooth, brittisk läkare, 1856–1926), CMT, ibland kallad peroneal muskelatrofi, grupp av ärftliga polyneuropatier med störd funktion i vissa motoriska och sensoriska nerver. Yttringarna är tilltagande muskelsvaghet och muskelatrofi först i vaderna, senare i låren och i armar–händer samt nedsatt känsel inom samma områden. På grundval av varierande klinisk bild och genetisk heterogenitet anses gruppen omfatta ett 50-tal sjukdomar. Geneffekterna gäller myelinsyntes eller störningar i nervcellen som sådan (axonal transport, mitokondriefunktion m.m.). Ärftligheten kan vara autosomalt © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

chock dominant, autosomalt recessiv eller X-kromosomal. De kliniska skillnaderna gäller debutålder, progresshastighet samt tilläggsyttringar som skolios, ataxi, tremor, glaukom och hörselnedsättning. En del av de sjuka får behov av att använda rullstol. Sjukdomen förkortar inte livet. Den drabbar 30–40 personer per 100 000. CHARGE-syndromet kombination av missbildningar och funktionsstörningar vars namn är bildat av initialerna i de engelska termer som beskriver de vanligaste inslagen. Dessa är kolobom i ögongloben, hjärtfel, koanalatresi, långsam tillväxt, störd psykisk utveckling, missbildningar i könsorganen samt öronmissbildningar som kan medföra hörselnedsättning och balansstörning. Syndromet är dominant äfrtligt men uppkommer vanligen genom nymutation. Årligen föds i Sverige ett tiotal barn med syndromet. Charnley-protes (efter John Charnley, brittisk ortoped, 1911–82) en av de första konstgjorda höftlederna; se bild. Se vidare ▶höftplastik. Charrières skala (efter Joseph F.B. Charrière, schweizisk-fransk instrumentmakare, 1803–76) nummerskala för diametern hos katetrar. Numret, som föregås av Ch, anger kateterns ytterdiameter i mm multiplicerad med 3. Ch 9 innebär alltså ytterdiameter 3 mm. Eftersom Pi-talet (π) ligger nära 3 anger Ch-talet ungefärligt kateterns omkrets i mm (Ch 9 innebär omkrets ca 9,42 mm.). Eftersom katetrar kan ha olika väggtjocklekar ger Ch-talet inte uppgift om kateterns innerdiameter. Utanför Frankrike används ofta benämningen ”French”. Uttrycket ”18 French” är detsamma som Ch 18. Se också ▶gauge. checkpoint (i immunsystemet) se ▶immunkontrollpunkt. chefsöverläkare läkare som inom psykiatri och rättspsykiatri har ledningsansvar beträffande tvångsåtgärder samt läkare som har lednings ansvar vid isolering enligt smittskyddslagen. Om enhetens ▶verksamhetschef inte är läkare med specialistkompetens inom berört område och därmed inte kan vara chefsöverläkare ska en separat chefsöverläkare utses. cheilo-, se under keilo-. chelạt ▶kelat. Cheyne–Stokes andning (efter John Cheyne, skotsk läkare, 1777–1836, och William Stokes, Charnley-protes

irländsk läkare, 1804–78) en onormal andningsrytm med regelbundna variationer i andningens djup och frekvens och med återkommande andningspauser. Tillståndet tyder på allvarlig sjukdom med svår medvetandestörning. Chiaris missbildning se ▶Arnold-Chiaris missbildning. chiạsma [ki-] X-formigt kors, t.ex. chiasma opticum ▶synnervskorsningen. chikungụnyafeber sjukdom som orsakas av ett alfavirus (som ingår i familjen togavirus). Virus överförs av Aedes-myggor från djur till människa, sjukdomen är alltså en zoonos. Den förekommer i hela världen i tropiska och subtropiska områden. Sjukdomsfall i Europa har tidigare varit importfall (smitta utomlands), men sommartid har konstaterats att sjukdomen sprids i Italien. Sjukdomsbilden är lik den vid denguefeber: hög feber, huvudvärk, muskelvärk och ledvärk, ibland också hudutslag och små slemhinneblödningar. Hjärn- eller hjärnhinneinflammation uppstår i sällsynta fall. Ledvärken kan vara långvarig. chimẹrisk molekyl en proteinmolekyl som framställts genom sammanfogning (med rekombinant DNA-teknik) av delar av två varianter av molekylen. För exempel se ▶monoklonala antikroppar. En chimerisk molekyl skiljer sig något från ett ▶fusionsprotein. chimerịsm, chimärism, kimerism, förhållandet att en individ har vävnadsceller även från en annan individ, vanligen efter transplantation. Mikrochimerism innebär att fåtaliga främmande celler, eller små mängder främmande DNA, kan påvisas i blodet eller i (icke transplanterad) vävnad. Sådana fynd är vanliga efter transplantation samt hos kvinnor som fött barn (celler eller DNA från deras foster). Vidare kan DNA från en cancer i många fall påvisas. Se ▶cfDNA och ▶cffDNA. Jfr ▶ mosaicism. Chlamỵdia ett släkte bakterier som endast kan föröka sig intracellulärt. Vissa arter tillhör nu släktet Chlamydophila. Se vidare under ▶klamydiainfektioner. chock 1. psykiskt tillstånd – t.ex. förvirring och apati, i svåra fall omtöckning och ibland fysiska symtom, t.ex. tillfälliga förlamningar – framkallat av en skrämmande upplevelse eller av häftig sinnesrörelse. 2. cirkulatorisk chock, cirkulationssvikt, ett allvarligt tillstånd kännetecknat av allmänpåverkan, kallsvett, hjärtklappning, lågt blodtryck, sjunkande urinproduktion och risk för multipel organsvikt. Tillståndet förekommer vid sänkt blodvolym (hypovolemisk chock) orsakad av stor blodförlust (blödningschock) eller av stor vätskeförlust samt vid svår svikt av hjärtfunktionen (kardiogen chock). Vidare kan chock uppstå vid markant och utbredd kärl utvidgning som medför kraftigt blodtrycksfall. Tillståndet utgör då septisk chock (se ▶sepsis) eller ▶ anafylaktisk chock.

chockbehandling

chockbehandling, chockterapi 1. inom psykiatrin äldre benämning på ▶elbehandling (”elchock”). 2. behandlingen vid ▶chock (2) med vätsketillförsel, ev. blodtransfusion och åtgärder riktade mot den utlösande orsaken. chole- se även ▶kole-. cholsyra [kåll-] en ▶ gallsyra. chorda anatomisk sträng. Chorda dorsalis, ryggsträngen, är embryots anlag till ryggraden. Chorda tympani, trumhålesträngen, är en nerv som passerar genom trumhålan, en gren från nervus facialis till tungan som innehåller bl.a. trådar med impulser från smaklökarna på tungans främre delar. Chordae tendineae är sentrådar som går från papillarmusklerna i hjärtats kammare till segelklaffarna. Churg–Strauss syndrom (efter Jacob Churg, 1910–2005, och Lotte Strauss, 1913–85, amerikanska läkare), eosinofil granulomatos med polyangit, ovanlig form av vaskulit (blodkärlsinflammation) särskilt i lungorna, övre luftvägarna och huden. De inflammatoriska infiltraten domineras av eosinofila granulocyter. I blodet är antalet sådana granulocyter ökat. Svårbehandlad astma är det vanligaste huvudsymtomet. Symtom från bl.a. nerver, hud och hjärta förekommer också. Sjukdomen kan vara långvarig, men behandling med kortisonpreparat m.m. är verkningsfull. Orsaken är okänd, men processen misstänks vara av autoimmun natur. Ingen ärftlighet är påvisad. ci- se även ▶ki-. cicạtrix ▶ärr. -cid -dödande. CIDP se under ▶polyneuropati. ciklesonịd en ▶glukokortikoid som används för inhalation vid astma. ciklopirọx medel med svamphämmande verkan. Det används i form av nagellack. ciklosporịn, cyklosporin A, ett läkemedel med immunsuppressiv effekt. Det hämmar särskilt vissa T-lymfocyters funktion. Medlet används i samband med organtransplantation för att förhindra avstötning och för att förebygga eller behandla GVH-reaktion (se ▶transplantation) och dessutom för behandling av vissa autoimmuna sjukdomar: endogen uveit, nefrotiskt syndrom, reumatoid artrit, psoriasis och atopisk dermatit. cilastatịn en enzymhämmare som motverkar nedbrytningen av ▶imipenem. cilgavimạb monoklonal antikropp riktad mot sars-CoV-2 (se ▶coronavirus), närmare bestämt mot en epitop på spikeproteinets receptorbindande domän, dvs. den del av viruspartikeln som binder sig till den smittades cellreceptorer. Medlet ges genom intramuskulär injektion, tillsammans med ▶tixagevimab, som pre-expositionsprofylax, dvs. för att förebygga covid-19 hos personer som pga. långvarig sjukdom m.m. löper stor risk för svår covid-19 vid eventuell virussmitta samt hos viss vårdpersonal som är utsatta för hög smittrusk.

ciliạrgangliet ett parasympatiskt ganglion (tillhörande 3:e hjärnnerven) beläget alldeles bakom ögongloben. Motoriska trådar som omkopplas i gangliet går till pupillens sfinktermuskel och till ▶ciliarmuskeln. Genom gangliet passerar utan omkoppling sympatiska trådar till pupillens dilatator. ciliạrkroppen ▶strålkroppen i ögat. ciliạrmuskeln den glattmuskel i ciliarkroppen som påverkar linsens upphängningstrådar och därmed är verksam vid ögats ▶ackommodation. ciliạter en stam protozoer som har ▶cilier för rörelser eller intag av föda. Av de tusentals arterna är endast en av medicinskt intresse: ▶Balantidium coli. Se också ▶flagellater. cịlie hårliknande utskott från de flesta kroppsceller. Cilien har sitt fäste i en basalkropp och har en axel av mikrotubuli. Hos vissa cilier är mikrotubuli bärare av ”armar” av motorproteinet dynein som medför förmåga till aktiva rörelser. Bland de egentliga cilierna finns två huvudgrupper. 1. Rörliga cilier har hittills varit de mest kända hos människan. De kallas också flimmerhår och förekommer endast hos vissa cellgrupper, ▶flimmerepitel, med ett stort antal på varje cellyta. En särskild grupp bland de rörliga cilierna är de embryonala rörliga cilier som finns i primitivnoden (här endast en cilie per cell), en av de första strukturerna i embryonalplattan. Dessa ciliers riktade aktivitet styr utvecklingen av lateralitet (vänster–höger). En annan speciell grupp bland de rörliga cilierna är ▶flageller som har förmåga till framdrivande rörelser. Hos människan finns sådana endast i spermiernas svansar. 2. Orörliga cilier (benämns också primära cilier) finns på praktiskt taget alla kroppsceller, endast en cilie per cell, varav termen monocilie. Dessa cilier utgör cellorganeller som tar emot impulser (kemiska, mekaniska och termiska) från cellens omgivning och sänder in funktionspåverkande signaler. Ciliestrukturer är nödvändiga för syn-, lukt-, hörsel- och balanssinnena. De orörliga ciliernas avgörande roll även inom den embryonala utvecklingen framgår av att ett stort antal organmissbildningar och utvecklingsstörningar har kunnat tillskrivas störd funktion hos primära cilier. Dessa tillstånd har, tillsammans med verkningarna av funktionsstörning hos rörliga cilier, sammanfattats i grupptermen ▶ciliopatier. Se också ▶cilieorörlighet. – Termen cilie används även om de följande. Kinocilie är en orörlig cilie som hos embryot har en styrande roll i utvecklingen av s.k. stereocilier på ytan av innerörats ▶hårceller. Postnatalt försvinner kinocilierna från hörselorganet men finns kvar i balansorganet. Stereocilier är inte cilier, de är en form av ▶mikrovilli. Ögonfransar är hårstrån (pili) men benämns cilier i anatomisk terminologi. cịlieorörlighet, primär ciliär dyskinesi, genetiskt tillstånd där kroppscellernas normalt rörliga ▶cilier saknar rörlighet. Detta medför bl.a. att © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

cirkadiạnsk rytm transporten av slem, föroreningar och mikro organismer uppåt från luftvägarna inte fungerar, med återkommande infektioner som följd. I äggledaren blir transporten av ägget mot livmodern störd. Spermiens svans är en flagell, besläktad med cilie; den fungerar inte normalt. Både män och kvinnor får därför fertilitetsproblem. Ett stort antal mutationer i olika gener kan orsaka cilieorörlighet. Ärftligheten är oftast autosomalt recessiv. Cilieorörlighet medför i ungefär hälften av fallen omvänt läge av inre organ, ▶situs inversus; denna kombination kallas Kartageners syndrom. Orsaken till situs inversus är att cilierna i den embryonala primitivnoden (se ▶cilie) inte fungerar. Vänster–högerplaceringen av organ blir därför slumpmässig och alltså felaktig i hälften av fallen. – Nedsatt rörlighet hos luftvägarnas cilier kan vara förvärvad (sekundär ciliär dyskinesi) orsakad av tobaksrökning, andra luftföroreningar och upprepade infektioner. cịliopatịer en grupp funktionsstörningar, missbildningar och sjukdomar som har sin grundorsak i genetiskt betingad störning i ciliers struktur och/eller funktion. Beträffande de rörliga cilierna se ▶cilieorörlighet. Övriga ciliopatier gäller nästan enbart orörliga (primära) ▶cilier. Området har stor klinisk och genetisk komplexitet. Det finns ett tjugotal syndrom och närmare 100 identifierade gener. Ärftligheten är oftast autosomalt recessiv, men dominant nedärvning förekommer. Som framgår av det stora genantalet kan ett visst syndrom ha olika genetisk bakgrund hos olika individer. Förutom av ordinär recessiv ärftlighet (två lika alleler) kan ett syndrom orsakas av två eller tre olika gener i samverkan. Syndromen har överlappande yttringar och i vissa fall också genetisk släktskap. De organ som oftast drabbas är näthinnorna, hjärnan och njurarna men många andra missbildningar och störningar förekommer. Exempel på ciliopatier: ▶Alströms syndrom, Bardet– Biedls syndrom (se ▶Laurence–Moon–Bardet– Biedls syndrom), ▶Ellis–van Crevelds syndrom, ▶nefronoftis och ▶polycystisk njursjukdom. cilostazọl läkemedel mot ▶claudicatio intermittens. Det har trombocythämmande och blodkärlsvidgande verkan. Cịmex släktnamn för vägglus. Den kan suga blod från människan men vistas i övrigt inte på kroppen och räknas därför inte som ▶ektoparasit. Den överför inte sjukdom. Vägglöss är inte löss utan tillhör insektsordningen skinnbaggar. cinakalcẹt läkemedel som ökar bisköldkörtelcellernas känslighet för kalciumjoner och därmed sänker sekretionen av ▶parathormon. Medlet används vid sekundär ▶hyperparatyreoidism. cịneradiografị röntgenundersökning med kontinuerlig insamling av bildinformation så att organrörelser kan iakttas. ▶MRT kan användas på liknande sätt. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

cịngulum, gyrus cinguli, gördelvindlingen (även kallad ringloben) på vardera storhjärns hemisfärens mittsida. Delar av cingulum ingår i ▶limbiska systemet. cinkokaịn ett lokalbedövande medel som används lokalt vid hemorrojder och analfissur. cinnarizịn ett läkemedel som fungerar som central kalciumantagonist. Det används i kombination med dimenhydrinat vid yrsel. CIP ▶kronisk intestinal pseudoobstruktion. cịprofloxacịn en ▶fluorokinolon med antibakteriell effekt. circ- se även ▶cirk-. cịrculus cirkel, ring, krans. circulus arteriọsus Willịsii (efter Thomas Willis, engelsk läkare, 1621–75) en ring av artärer på hjärnans undersida. Den förbinder de båda stora artärerna (inre halsartärerna, arteriae carotis internae) till hjärnan på vardera sidan dels med varann, dels med den bakifrån kommande artären (arteria basilaris). Från ringen avgår på varje sida tre artärgrenar till hjärnan, den främre, den mellersta och den bakre hjärnartären (arteria cerebri anterior, media resp. posterior). Ringen utgör en viktig kollateralförbindelse vid störningar i hjärnans blodcirkulation. cịrculus vitiọsus, ”ond cirkel”, förlopp där två eller flera ogynnsamma faktorer, t.ex. sjukliga rubbningar eller negativa kognitioner och perceptioner, successivt förstärker varandra. cirkadiạnsk rytm, cirkadisk rytm, kroppens dygnsrytm (cykel) med växlingar mellan vakenhet och sömn samt variationer inom dygnet i andra biologiska processer: kroppstemperatur, blodtryck, hormonsekretion, hunger/mättnad, energiproduktion m.m. De många processer som har kortare cykeltid än dygnet kallas ultradianska rytmer. En endogen rytm, en ”inre klocka” som finns i alla kroppens celler svarar för de variationer i många cellaktiviteter som har dygnet som cykeltid. Basen är fyra gener och deras produkter som i komplexa återkopplingssystem framkallar periodiskt växlande genuttryck av aktivitetsstyrande proteiner. De fluktuerande cellaktiviteternas heldygnsrytm tenderar att i sig själv ha en periodlängd av något mer än 24 timmar. Denna ”dygnsklocka” har ett centralt styrande centrum, den suprakiasmatiska kärnan (eng. förkortning SCN) i hjärnans hypotalamus. Kärnan har fått sitt namn av att den på vardera sidan av hypotalamus ligger omedelbart ovanför synnervskorsningen, chiasma opticum. Detta nervcellscentrum får impulser från särskilda ljuskänsliga sinnesceller, fotoreceptorer (som inte deltar i seendet) i ögats näthinna, vilket medför en ”korrigering” av dygnsrytmen till exakt 24 timmar. Växlingarna mellan dagsljus och mörker benämns ”tidgivare”. Från den suprakiasmatiska kärnan går impulser till tallkottkörteln. Därigenom styrs dennas dygnsvarierande insöndring av det vakenhets-

cirkulation

påverkande hormonet ▶melatonin. Det finns också andra styrande signalvägar till och från den suprakiasmatiska kärnan, bl.a. signaler som påverkar det autonoma nervsystemets aktiviteter. Andra viktiga signalsubstanserna är ▶orexin, ▶galanin och ▶VIP. (De två förstnämnda har dessutom hungerframkallande verkan.) Samordningen mellan den centrala klockfunktionen och de perifera cellulära motsvarigheterna är inte klarlagd i detalj. Klart är emellertid att de fyra klockgenerna som finns i alla celler har rytmiskt varierande aktivitet i de organceller som undersökts, t.ex. levern, samt att variationsperioderna påverkas av tidgivare. Intag av föda fungerar som tidgivare genom att signalera till hjärnan med leptin, ghrelin och insulin. Även varierande halter av vissa metaboliter i kroppsvätskor deltar i uppkomsten av dygnsrytm. Ett exempel är adenosin, se ▶purinerg signalering. Sammanfattningsvis anses det att cirkadiansk rytm kan indelas i ett överordnat styrande system med SCN som centrum samt system som styr ▶sömn/vakenhet, ▶hunger/mättnad och metabolism, särskilt ▶energimetabolism. Mellan dessa styrsystem finns reciproka länkar, bl.a. genom att deras signalsubstanser delvis är gemensamma. Totalt sett är de cirkadianskt varierande funktionerna alltså ett system av mycket hög komplexitet. – En annan viktig cyklisk process är ▶menstruationscykeln. cirkulation något som går runt, kretslopp; avser praktiskt taget alltid blodets kretslopp i kroppen, men även lymfa, hjärn- och ryggmärgsvätska och andra kroppsvätskor har kretslopp. cirkulationssvikt otillräcklig blodcirkulation se ▶ chock (2). cirkulationsorgan hjärta och blodkärl. cirkulationstid omloppstid; oftast avses den tid det tar för blodet att gå från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjärtat. I vila är den tiden i stora kretsloppet omkring 1 minut, i lilla kretsloppet upp till 8 sekunder. cirkulärgips gipsbandage runt en extremitet. cirkulärkaries tandröta runt en tand, längs tandhalsen. cirkumcision ▶ omskärelse. cirkumduktion gångrubbning orsakad av funktionsstörning i ett ben efter stroke. På grund av spasticitet kan benet inte föras rakt framåt med naturlig böjning utan förs i en utåt bågformig bana. cirkumorạl runt munnen. cirkumskrịpt avgränsad, begränsad. cirrọs sjuklig process i ett organ där andelen av bindväv ökar på den speciella organvävnadens (parenkymets) bekostnad, vilket medför skrumpning. Vanligast är ▶levercirros. cisplatịn ett cytostatikum vars molekyl innehåller en atom platina. Medlet verkar framför allt genom att störa DNA-syntes. Det används vid behandling av ett flertal cancerformer. cistern hålrum eller liknande som fungerar som behållare, reservoar, t.ex. subaraknoidal-

cistern

Cisterna chyli.

rummets utvidgningar. Cisterna chyli är den nedersta delen av stora ▶ bröstgången i bukhålan (se bild). Den samlar upp lymfa (kylus) från matspjälkningskanalen. cistrọn detsamma som gen; det minsta avsnitt i en DNA-molekyl som kan överföra genetisk information. citaloprạm ett ▶antidepressivt medel som hör till gruppen SSRI. citrạt salt av citronsyra; ofta = natriumcitrat, som används bl.a. i blodprov för att hindra blodet från att koagulera (citratjoner binder kalcium joner; utan sådana kan koagulation inte ske). citronsyracykeln, Krebs-cykeln, en i mitokondrierna befintlig cyklisk serie av åtta enzymreaktioner som är en gemensam slutprocess för oxidation av aminosyror, fettsyror och kolhydrater. Den molekyl som tas upp i cykeln är acetat i form av acetylkoenzym A (acetylCoA). Varje varv av cykeln börjar med att acetat reagerar med oxalacetat under bildning av citronsyra. Därefter sker successiva molekylförändringar som slutar med att oxalacetat åter bildas, varefter acetat tas upp osv. Resultatet av varje varv är att det förutom två molekyler koldioxid bildas en molekyl GTP (energibärande molekyl), tre molekyler NADH och en molekyl FADH2. De elektroner och protoner som tagits upp av de fyra sistnämnda molekylerna övergår till mitokondriernas elektrontransportkedja där det sker energigivande reaktioner där syre övergår till vatten. Dessa processer ger 9 molekyler ATP. Om dessa inräknas ger alltså ett varv av cykeln upphov till 10 molekyler ATP+GTP. Citronsyracykeln är dessutom av betydelse genom att dess mellanprodukter delvis utnyttjas för syntes av aminosyror och flera andra substanser. citrullịn, karbamylornitin, aminosyra som normalt inte ingår i proteiner. Citrullin bildas i ▶ureacykeln genom en reaktion mellan karbamylfosfat och ornitin. Citrullin bildas också i den enzymreaktion där ▶kvävemonoxid bildas från arginin. citrullinemị sällsynta recessivt ärftliga sjukdomar som stör omsättningen av citrullin. Citrullinemi typ 1 beror på brist på det enzym som katalyserar omvandlingen av citrullin i ureacykeln. Förutom anhopning av citrullin i kroppen störs bildningen av urea så att © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

COMT-hämmare höga halter av ammoniak (ammoniumjon) ger förgiftningssymtom (se ▶ureacykeln). Citrullinemi typ 2 (ytterst sällsynt i Europa) beror på brist på ett cellulärt transportprotein. Hos spädbarn uppstår störd leverfunktion med gallstas. Symtom av hyperammoniemi m.m. tillkommer. citrullinẹrade proteiner, CP, proteiner där aminosyran arginin har omvandlats till citrullin. Antikroppar mot CP förekommer i blodplasma vid reumatoid artrit. CJS ▶Creutzfeldt–Jakobs sjukdom. CK ▶ kreatinkinas. cl- se även ▶kl-. Cl kemiskt tecken för klor. claudicạtio haltande gång, hälta; claudicatio intermittens ▶fönstertittarsjuka. clạvus ▶liktorn. clearance ett mått på kroppens förmåga att utsöndra ett ämne. Vanligen avses ▶ njurclearance. clip klämma av metall eller plast som vid operation används för att stänga av hålformiga strukturer, t.ex. blodkärl eller (vid sterilisering) äggledare. Se även ▶stejpling. Clostrịdium ett släkte stavformiga bakterier, med arter som orsakar stelkramp, gasbrand och botulism. Arten C. difficile, som i samband med antibiotikabehandling kan orsaka svår inflammation i tjocktarmen, har fått släktnamnet ändrat till Clostridioides. cluster headache ▶Hortons huvudvärk. CMT ▶Charcot–Marie–Tooths sjukdom. CMV ▶ cytomegalovirus. CNS ▶ centrala nervsystemet. CNTF, ciliary neurotrophic factor, ett ▶neurotrofin som först isolerades från ciliargangliet. CNV, copy number variation, skillnader mellan individer beträffande antal exemplar av en viss gen eller annat DNA-avsnitt. Visa gener finns normalt i flera exemplar. Vissa former av CNV kan vara förknippade med cancer eller annan sjukdom. co- se även ▶ko-. Co kemiskt tecken för kobolt. CO 1. kemisk formel för ▶kolmonoxid. 2. förkortning för cardiac output, hjärtminutvolym (se ▶minutvolym). CO2 kemisk formel för ▶koldioxid. cocc- se även ▶kocc- och ▶kock-. coccidiọs se ▶koccidios. coch- se ▶kok-. cocillạna farmaceutisk benämning på extrakt av barken från trädet Guarea rusbyi. Extraktet anses vara slemlösande och förekommer i läkemedel mot hosta. coe- se även ▶ce-. coelịacus som hör till eller avser buken eller bukhålan; arteria coeliaca är en artär till organen i övre delen av bukhålan. coelọma ▶celom. Coffin–Lowrys syndrọm (efter Grange Coffin, amerikansk barnläkare, 1923–2022, och Brian Lowry, brittisk-kanadensisk genetiker. f. 1932) © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

medfött tillstånd betingat av X-kromosomal mutation. Yttringar uppstår huvudsakligen hos pojkar/män men i varierande omfattning även hos flickor/kvinnor varför ärftligheten ibland benämns semidominant. I många fall är mutationen en nymutation (hos embryot eller i könsceller hos någon av föräldrarna). Yttringarna är intellektuell funktionsnedsättning i varierande kombination med störningar av skelett- och muskelutveckling, missbildningar i hjärnan och hjärtat, epilepsi samt utveckling av särskilda ansiktsdrag som kan vara diagnostiskt vägledande. Syndromet bedöms finnas hos 1–2 personer av 100 000. COHb kolmonoxidhemoglobin (se ▶kolmonoxid). Colles fraktur (efter Abraham Colles, irländsk kirurg, 1773–1843) brott på strålbenet (radius) i underarmen strax ovanför handleden. Brottet uppstår vanligen genom att man faller framåt och försöker ta emot med handflatan. Se bild. Colles fraktur

collum hals, kollum. Collum anatomicum (resp. chirurgicum) humeri anatomisk (resp. kirurgisk) hals på överarmsbenet, smalare parti omedelbart nedanför ledhuvudet (egentlig hals) resp. ytterligare någon cm längre ned (vanlig plats för benbrott). Collum femoris ▶lårbenshals. collumcancer ▶cervixcancer. collumfraktụr brott på lårbenshalsen, en form av ▶ höftfraktur. colon ▶kolon. colon irritạbile, irritabel kolon, irritable bowel syndrome (IBS), se ▶irritabel tarm. colụmna pelare; columna vertebralis kotpelaren, ▶ryggraden. commụnicans som förbinder eller står i förbindelse, kommunicerande; vena communicans kommunikant, ▶perforant. commụnis gemensam. comp. förkortning för compositus, sammansatt (i läkemedelsnamn), med två eller flera verksamma substanser. compartment syndrome ▶kompartmentsyndrom. compliance 1. eftergivlighet, förmågan hos en vävnad eller ett organ att ge efter för tryck (t.ex. tänjas ut). 2. en patients medverkan genom att ta föreskrivna läkemedel; följsamhet till läkarens ordinationer. COMT, catechol-O-methyltransferase, ett enzym som svarar för inaktiveringen av bl.a. dopa och dopamin. COMT-hämmare substanser som hämmar effekten av COMT och därmed ökar den andel av intagen ▶levodopa som når centrala nervsystemet. Ett exempel är entakapon.

concha

concha ▶konka. cọnfluens anatomisk term för sammanflöde, ställe där olika flöden går samman. confọunding feltolkning som uppstår vid bearbetning av resultaten i en vetenskaplig studie genom att en i statistisk mening störande faktor (confounding factor, confounder) inte beaktats. Confounding kan medföra att man felaktigt konstaterar, överskattar eller underskattar ett samband mellan en sjukdom och en riskfaktor genom att bortse från något som har samband med bådadera. Exempel: Vid bedömning av skillnader i cancerrisk mellan hög- och lågkonsumenter av alkohol är skillnader i rökvanor en confounder. Jfr ▶bias. Conns sjukdom (efter Jerome W. Conn, amerikansk läkare, 1907–94) en typ av ▶hyper aldosteronism. contịnuus ständig, kontinuerlig; febris continua långvarig feber (hög, på samma nivå). contụsio ▶kontusion. converting enzyme ▶angiotensin converting enzyme. Coombs test (efter R.R.A. Coombs, brittisk immunolog, 1921–2006) test för att påvisa antikroppar och komplementkomponenter bundna till röda blodkroppar (”direkt antiglobulintest”, DAT) resp. fria, ej agglutinerande antikroppar mot röda blodkroppar i plasma (”indirekt antiglobulintest”, IAT). coping en persons sätt att bemästra påfrestningar och kriser. Begränsad förmåga till coping gör en person mer känslig och mer benägen att reagera med sjukdomssymtom. cor [kå:r] ▶hjärta. Cor pulmonale tillstånd där högra hjärthalvan sviktar därför att belastningen på den ökat genom att långvariga sjukliga förändringar i lungorna har förstört blodkärl så att lungartärtrycket ökat. coracoidẹus, processus coracoideus, ▶korpnäbbs utskottet på skulderbladet. Cornelia de Langes syndrom (efter Cornelia de Lange, nederländsk barnläkare, 1871–1950) genetiskt tillstånd som omfattar utvecklingsstörning, tillväxthämning och missbildningar som kan gälla extremiteterna, mag–tarmkanalen och/ eller hjärtat. Ett antal orsakande genmutationer har identifierats. De stör strukturen av kohesiner, proteinkomplex som reglerar kromosomala processer vid celldelning. I många fall har genmutationerna uppkommit i könscellerna hos någon av föräldrarna. Syndromet kan ärvas autosomalt dominant eller X-kromosomalt. Ett fåtal barn med syndromet föds årligen i Sverige. coronạrius formad som en krans eller som ingår i en krans, t.ex. arteriae coronariae, hjärtats kransartärer. Termen finns också i ▶coronavirus. corọnavirus, CoV, en grupp RNA-virus med många typer som är kända sedan länge och orsakar luftvägsinfektioner (förkylning) samt senare

upptäckta typer som orsakar ▶sars, ▶mers och ▶covid-19. De tre sistnämnda virustyperna har fått benämningarna sars-CoV-1, mers-CoV och sars-CoV-2. Virusnamnet syftar på att partikelns yta har ett stort antal utskott, spikes, som i avbildning ser ut som en krans (corona). På spikes finns de strukturer som binder sig till cellreceptorer hos den smittade. Vacciner och läkemedel mot sars-CoV-2-infektion har tagits i bruk 2021–22. Angående varianter av sars-CoV2-virus se ▶covid-19. cọrpus (plur. corpora), korpus, kropp (i olika betydelser); stomme, centralt parti i ett organ. Corpus alienum främmande kropp (främmande föremål eller partikel); corpus callosum ▶hjärnbalken; corpus cavernosum svällkropp (i penis eller klitoris); corpus ciliare ▶ strålkroppen; corpus luteum ▶ gulkropp; corpus pineale ▶ tallkottkörteln; corpus striatum ▶ strimmiga kroppen; corpus uteri ▶ livmoderns huvuddel, livmoderkroppen (till skillnad från livmoderhalsen); corpus vitreum ▶ glaskroppen i ögat. corpuscancer, korpuscancer, cancer som utgår från corpus uteri; se ▶ livmodercancer. cọrtex bark, t.ex. hjärnbarken. Cọrtis organ (efter Alfonso Corti, italiensk anatom, 1822–76), cortiska organet, hörsel organet som består av sinnesceller i ▶snäckan i innerörat. corỵza snuva. costa revben; costa cervicalis ▶ halsrevben. CoV ▶ coronavirus. cọvid-19, coronavirus disease 2019, starkt smittsam infektionssjukdom som började i Wuhan, Kina, december 2019 och därefter snabbt spred sig över världen som en pandemi. Orsaken är sarsCoV-2, ett ▶coronavirus. Huvudsymtomen är hosta och feber. Lunginflammation (pneumoni) är den allvarligaste yttringen. Förtätningarna i lungorna kan bli så omfattande att andningssvikt uppstår och intensivvård (IVA-vård) krävs. Dödligheten är låg; risk för dödlig utgång finns framför allt hos personer som är över 80 år och har annan sjukdom som exempelvis diabetes eller KOL. Covid-19 har stora likheter med ▶sars, som orsakas av sars-CoV-1, men sars-CoV-2 har mycket större smittförmåga och har därför orsakat en mycket mer omfattande pandemi. Ett stort antal varianter av sars-CoV-2 har upptäckts efterhand. De har av WHO tilldelas beteckningar från grekiska alfabetet. De första fyra varianterna var alfa, beta, gamma och delta. Därefter kom i november 2021 varianten omikron. (Mellanliggande bokstäver har använts för preliminära eller lokala varianter.) Omikron varianten (med subvarianter) blev pga. hög smittsamhet snabbt dominerande globalt. Den ger hos de flesta en lindrig sjukdom som liknar förkylning eller lindrig influensa. I Sverige påvisades de första fallen av covid-19 i månadsskiftet februari-mars 2020 © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

CPT-brist varefter antalet ökade till en topp i april följd av avtagande spridning under sommaren. Därefter kom en andra våg av antal smittade med maximum vid årsskiftet 2020/2021, en tredje våg med maximum april/maj 2021 och en fjärde i början av 2022. Vid den fjärde vågen var andelen avlidna eller intensivvårdade lägre än tidigare. Under våren och sommaren 2022 rapporterade Folkhälsomyndigheten ett ökande antal positiva testutfall för omikronvarianten BA5. Många av dessa personer hade obetydliga eller lindriga symtom. Detta bedöms bero på att omikron BA5 har begränsad sjukdomsframkallande förmåga samt på att en stor del av befolkningen har varierande grad av immunitet efter vaccinationer och efter tidigare genomgången covid-19. Följande kumulativa uppgifter gäller läget september 2022. I Sverige var antalet smittade omkring 2.6 miljoner (därav många med lindriga eller inga symtom), antalet IVA-vårdade 9 600 och antalet avlidna med covid-19 som huvudorsak 20 100. En stor del av de IVA-vårdade och av de avlidna hade samtidigt annan långvarig sjukdom. Under sommaren 2022 fanns en nedåtgående trend i antalet nya fall (dvs. testpositiva personer). En viss uppgång förväntas under hösten. Vissa experter anser att sjukdomen är på väg att övergå i en endemisk fas med lindriga yttringar. Globala tal: 615 miljoner smittade och 6.5 miljoner döda. Från USA publicerades i augusti 2022 observationer från en långtidsuppföljning av personer som under en våg av omikronvirusspridning månatligen lämnade blodprov för mätning av antikroppar mot sars-CoV-2. Bland dem som övergick från negativa till positiva analyser, och alltså hade blivit smittade, meddelade drygt hälften att de inte haft några symtom på omikroninfektion; en tiondel av dem hade haft förkylningssymtom. I Sverige klassades covid-19 i ett tidigt skede som en allmänfarlig sjukdom; detta upphävdes 1 april 2022. Vaccination startade januari 2021. I september 2022 hade 85 % av befolkningen över 12 år fått minst två doser, 67 % av vuxna hade fått minst tre doser och 76 % av personer över 65 år fått fyra doser. För behandling och profylax har ett antal läkemedel framställts, dels monoklonala antikroppar mot virusantigener, dels antivirala medel verksamma genom injektion eller peroralt. Covid-19 kan dels följas av ▶hyperinflammation, dels framkalla ett ibland mycket långvarigt postviralt trötthetssyndrom, ▶postcovid. cowperịt infektiös inflammation i Cowpers körtlar. Cowpers körtlar (efter William Cowper, engelsk anatom, 1666–1709), två körtlar belägna just under prostata; de mynnar i urinröret strax efter det att detta lämnat prostata. Se bild. COX ▶cyklooxygenas. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Cowpers körtlar

coxa

1 en av Cowpers körtlar 2 urinblåsa 3 prostata 4 testikel med bitestikel.

Från vänster coxa vara, normalt lårben, coxa valga.

coxa, höft, höftled, koxa. Coxa valga och coxa vara ökning resp. minskning av vinkeln mellan lårbenshalsen och lårbenets skaft (se bild). coxịber grupp läkemedel inom kategorin ▶NSAID, se ▶cyklooxygenashämmare. Coxiẹlla (efter Herald Rea Cox, 1907–86, amerikansk bakteriolog) bakteriesläkte med enda arten C. burnetii som ger ▶Q-feber. Coxsạckie-virus (efter orten Coxsackie, New York) ett virus med många varianter. Det kommer in via mag–tarmkanalen. Mest bekant är Coxsackie typ B, som kan ge ▶meningoencefalit och påverkan på skelett- och hjärtmuskelvävnad; det orsakar t.ex. ▶bornholmssjuka. CP 1. ▶cerebral pares. 2. ▶citrullinerade proteiner. CPAP se ▶PAP. CPD, citrate-phosphate-dextrose, lösning av natriumcitrat, natriumdivätefosfat, glukos och citronsyra. CPD är en koagulationsförhindrande näringslösning som används vid tappning av helblod (blodgivning). C-peptid en del av proinsulinmolekylen (se ▶proinsulin). C-peptidhalten i blodet är ett mått på bukspottkörtelns insulinproduktion. CPT-brist genetisk brist på någon av formerna av enzymet karnitin-palmitoyltransferas, endera CPT 1A eller CPT 2. Enzymerna katalyserar funktionen av ▶karnitin vid transporten av långkedjiga fettsyror in i mitokondrier för energi givande oxidation. De sällsynta enzymbristerna är autosomalt recessivt ärftliga. Underskottet av energiproduktion från fettsyror medför abnormt intensiv förbrukning av glukos med hypogluk emi som följd, detta framför allt i attacker vid fasta eller fysisk ansträngning. Symtomen kan vara allt från lindriga till livshotande, ibland redan i nyföddhetsperioden. Hjärnskada och andra organskador kan uppstå. Vid CPT 2-brist förekommer en myopatisk form där yttringarna är begränsade till muskler. Vid ansträngning uppkommer muskelsmärtor och muskelcelldöd med myoglobinuri. Båda sjukdomarna tillhör dem som söks inom nyföddhetsscreeningen vid PKU-laboratoriet.

cr-

cr- se även ▶kr-. Cr kemiskt tecken för krom. 51Cr är en radioaktiv isotop av krom som används t.ex. för njurfunktionsprov (se ▶njurclearance). craving drogsug, en substansberoende persons starkt upplevda behov av en ny dos av medlet. C-reaktivt protein ▶CRP. 51 Cr-EDTA ▶EDTA som är märkt med radioaktivt krom. 51Cr-EDTA-clearance se ▶ njurclearance. crẹna fåra, klyfta, springa, t.ex. crena ani fåran mellan skinkorna. CREST, kalcinos, Raynauds fenomen, esofageal dysmotilitet, sklerodaktyli, telangiektasier, konstellation av sjukdomstecken som kan uppstå vid systemisk skleros (se ▶sklerodermi). Creutzfeldt–Jakobs sjukdom (efter Hans G. Creutzfeldt, 1885–1964, och Alfons Jakob, 1884–1931, tyska läkare), CJS, en form av ▶ spongiform encefalopati, en ovanlig form av ▶neurodegenerativ sjukdom med celldöd framför allt i hjärnan. Sjukdomen orsakas av skadeverkningar utlösta av prionprotein (▶PrP). Till symtomen hör skakningar, förlamningar, känselbortfall och tilltagande demens. Sjukdomen kan uppkomma spontant eller genom överföring av smittämnet ▶prion eller genom ärvd gen. Hjärnskadorna utgörs framfötr allt av härdar av celldöd som efterlämnar hålrum. Dessutom anhopas aggregat av abnorma prionproteiner mellan hjärncellerna som en form av ▶amyloid. Överföring av sjukdomen kan ske vid transplantation eller vid behandling med tillväxthormon framställt från infekterad hypofysvävnad. En särskild form av CJS, variant-CJS (vCJS), ger en något annorlunda symtombild och drabbar något yngre personer. Denna sjukdom har samband med förtäring av föda som härstammar från djur med ▶BSE. Se också ▶prion, ▶kuru och ▶scrapie. CRH, corticotropin releasing hormone, kortikoliberin, hypotalamushormon som stimulerar hypofysens frisättning av ACTH (kortikotropin). cri du chat-syndromet (fr. för ”kattskrik”) ett ovanligt medfött syndrom som beror på en deletion i kromosom 5, dvs. ett kromosomparti som förlorats. Det nyfödda barnet har ett svagt, gällt och entonigt skrik. I syndromet ingår utvecklingsstörning, hyperaktivitet, stereotypa handlingar och självskadebeteende. Autistiska drag kan förekomma. Hjärtfel samt läpp-, käkoch gomspalt kan ingå. Huvudet är litet och ansiktet har vissa karakteristiska drag. Syndromets omfattning har samband med deletionens storlek. I de flesta fall har kromosomavvikelsen uppkommit hos någon av föräldrarna, oftast fadern, vid bildningen av könsceller. I några fall har barnet ärvt en translokationskromosom från en förälder. Ett hundratal personer med syndromet är kända i Sverige. CRISPR, clustered regularly interspaced short palindromic repeats, ett genetiskt försvarssystem

(mot bakteriofager) hos bakterier. CRISPR består av två komponenter: ett DNA-nukleas (DNA-nedbrytande enzym) och en RNA- sekvens som kan modifieras och som för nukleaset till en bestämd plats i arvsmassan. Flera olika nukleaser kan ingå i CRISPR, t.ex. nukleaset Cas9; komplexet benämns då CRISPR/Cas9. CRISPR kan användas för genredigering, dvs. styrd påverkan av genomet hos en individ. Gener kan slås ut, kan få sin aktivitet ökad eller sänkt eller kan bytas ut. Tekniken har börjat tillämpas inom genterapi och cancerbehandling. crista kant, kam, ås, list (vanligen på ben), t.ex. crista iliaca, höftbenskammen (se ▶höftben). cristapunktion ▶benmärgsprov i höftbenskammen. crizotinịb läkemedel för behandling av icke-småcellig lungcancer. Medlet verkar genom att hämma mutationsförändrat tyrosinkinas ▶ALK i tumörcellerna. Crohns sjukdom (efter Burrill B. Crohn, amerikansk läkare, 1884–1983), regional enterokolit, en ofta långvarig inflammatorisk tarmsjukdom som vanligen sitter i nedre delen av tunntarmen (terminal ileit) men som kan förekomma också i den övriga tunntarmen, i tjocktarm och ändtarm samt (sällsynt) i magsäck och matstrupe. Inflammationen ger förtjockning av tarmväggen, förträngningar i tarmkanalen och fistelbildningar till andra tarmavsnitt eller till huden. Yttringarna är diarré, avmagring, allmänpåverkan, buksmärtor, blodbrist m.m. Orsaken är okänd. crossing-over ▶överkorsning. crossoverstudie, överkorsningsstudie, klinisk undersökning, vanligen en läkemedelsprövning, där varje patient undersöks i två eller flera perioder med olika behandlingar. Ordningsföljden mellan behandlingarna varieras randomiserat mellan deltagarna. Vid en crossoverstudie kan behandlingseffekter jämföras ”inom” varje patient, vilket ger statistiska fördelar. Användning av crossovermetoden kräver bl.a. att sjukdomen är långvarig och att den inte helt elimineras av någon av behandlingarna. Crouzons syndrom (efter Octave Crouzon, fransk neurolog, 1874–1938) sällsynt kraniofacialt missbildningssyndrom där förtidig slutning av skallens suturer m.m. medför anatomiska avvikelser i neurokraniet och ansiktsområdet. Följder är bland annat syn- och hörselproblem och hydrocefalus. Orsaken är mutation i ▶FGFR, nyuppkommen eller dominant ärvd. CRP, C-reaktivt protein, ett plasmaprotein. Halten är normalt låg men ökar snabbt och kraftigt vid akut inflammatorisk sjukdom. Mätning av CRP har i stor utsträckning ersatt sänkan (SR), analysen kallas ibland ”snabbsänka”. CRPS, complex regional pain syndrome, ▶komplext regionalt smärtsyndrom. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

cyklofosfamịd CRT, cardiac resynchronization therapy, användning av biventrikulär ▶pacemaker vid hjärtsvikt. crus 1. underben. 2. anatomisk struktur som har formen av en sträng, stjälk eller skänkel. crush-syndrom tillstånd med utbredd muskel undergång efter svåra krosskador, med blodtrycksfall och njurskador. I urinen kan vanligen stora mängder ▶ myoglobin påvisas. Cryptosporịdium släkte av protozoer som kan infektera tarmkanalen hos många arter. Se ▶kryptosporidios. CSF ▶kolonistimulerande faktorer. CSV ▶cerebrospinalvätska. CT, computerized tomography, ▶datortomo grafi (DT). ctDNA cirkulerande tumör-DNA, DNA-fragment i blodplasma som kan analyseras för att diagnostisera cancer eller för att vid känd cancer påvisa mutationer som indikerar bl.a. vilka cellhämmande läkemedel som kan förväntas ha störst verkan. CTG ▶kardiotokografi. C-terminal, karboxyterminal, den ände av en peptidkedja eller en proteinmolekyl som har en aminosyra med fri karboxylgrupp. CTL förkortning för cytotoxisk T-lymfocyt, se ▶lymfocyter. CTLA-4, cytotoxisk T-lymfocyt- antigen 4, en cellytereceptor som binder cell aktiverande molekyler. Till skillnad från andra T-lymfocytreceptorer ger bindning till CTLA-4 en hämning av cellaktiveringen. CTLA-4 hör därför till begreppet ▶immunkontrollpunkt. Läkemedlet abatacept är en fusionsmolekyl som innehåller att avsnitt av CTLA-4 och som därför har en immunhämmande verkan. Medlet används vid reumatoid artrit. Ipilimumab är däremot en antikropp mot CTLA-4 och medför därför en ökad aktivering av cytotoxiska T-lymfocyter som angriper tumörceller. Medlet används vid avancerat melanom. cu- se även ▶ku-. cụbitus armbåge. cuboidẹus kubisk, med form som en tärning, t.ex. os cuboideum, tärningsbenet i ▶ vristen. cuneạtus, cuneiformis, kilformig. curvatụra major och minor se bild ▶ magsäck. Cushings syndrom (efter Harvey Cushing, amerikansk hjärnkirurg, 1869–1939) ett tillstånd med ökad bildning av binjurebarkhormon, framför allt kortisol (hyperkortisolism). Syndromet innebär stort, runt ansikte, bålfetma, tunna extremiteter (muskelatrofi), högt blodtryck, benskörhet och högt blodglukos. Orsaken kan vara en ACTH-bildande hypofystumör (basofilt adenom) och tillståndet kallas då Cushings sjukdom. Syndromet kan också uppstå vid kortisolbildande tumörer i binjurebarken och vid ACTH-bildande tumörer i lungan m.fl. organ. Ett tillstånd som liknar syndromet kan uppkomma vid behandling med glukokortikoider i hög dos under lång tid. cuspis se ▶kusp. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

cutịcula en tunn hinna av horn, den yttersta delen av nagelbandet (se ▶nagel). cụtis ▶kutis. C-vitamin askorbinsyra (se ▶vitaminer). CVK, central venkateter, en kateter som har sin spets i övre hålvenens nedersta del, vid öppningen till höger förmak. Den är oftast införd från en punktion av en halsven eller nyckelbensven, ibland ljumskven (femoralven). En CVK används för injektion, infusion eller transfusion eller för att mäta centrala ▶ventrycket. Jfr ▶PICC-line och ▶veningång. cy- se även ▶ky-. cyạnobakterier, benämning på bakterier som tidigare kallats blågröna alger, en grupp organismer som finns i både sött och salt vatten. Vissa arter förekommer i stor mängd i anslutning till att vattnet ”blommar” och kan ge sjukdomssymtom hos badande (”giftalger”). cyạnokobalamịn en form av ▶vitamin B12. cyanọs, blåaktig färgton i hud och slemhinnor beroende på nedsatt syreinnehåll i blodet, vilket medför ökad halt av icke syresatt hemoglobin. Cyclọspora, en grupp encelliga organismer (protozoer) tillhörande koccidierna. En art, Cyclospora cayetanensis, kan orsaka gastroenterit (cyklosporiasis). Spridningen har visats ske bl.a. med odlade bär. cykel förlopp där vissa företeelser regelbundet upprepas, t.ex. cellcykeln, dygnsrytmen, menstruationscykeln och citronsyracykeln. Cyklisk som utgör eller ingår i en cykel. cykelergometer se ▶ergometer. cyklịnberoende kinạs, CDK, en grupp intracellulära serin/treoninkinaser (se ▶proteinkinaser) som har en styrande effekt på ▶cellcykeln. CDK aktiveras genom bindning till proteinet cyklin och hämmas/inaktiveras av andra cellkomponenter som kan påverkas av signaler från cellens omgivning. Hämmare av CDK bromsar celldelning i tumörer, en effekt som används i vissa cancerläkemedel. cykliskt AMP, cAMP, cykliskt adenosinmonofosfat, en signalsubstans, ”second messenger”, som bl.a. förmedlar hormonsignaler i celler. cAMP bildas i anslutning till en receptor genom att ett hormon eller annan ligand aktiverar enzymet adenylatcyklas som omvandlar ATP till cAMP. cykliskt GMP, cGMP, cykliskt guanosinmonofosfat, signalsubstans med funktioner delvis analoga med dem hos cykliskt AMP. cyklofosfamịd ett ▶cytostatikum som är besläktat med kvävesenapsgas och som verkar genom att alkylera tumörcellers DNA-molekyler. Medlet används vid lymfom, kronisk lymfatisk leukemi, akut leukemi, myelom, makroglobulinemi, ovarialcancer, bröstcancer m.fl. cancerformer. Som immunsuppressivt medel används cyklofosfamid vid bl.a. Wegeners sjukdom, antikroppar mot koagulationsfaktor 8 samt vissa autoimmuna tillstånd.

cỵklooxygenạs

cỵklooxygenạs, COX, enzym (prostaglandinendoperoxidsyntas) som deltar i bildningen av prostaglandiner, prostacyklin, tromboxan m.fl. Somliga av dessa är viktiga signalsubstanser, bl.a. för utvecklingen av den inflammatoriska reaktionen i samband med vävnadsskada, medan andra spelar roll för den normala funktionen i många organ. Många läkemedel (acetylsalicylsyra och andra ▶NSAID) hämmar enzymet, vilket förklarar den dämpande effekten på den inflammatoriska reaktionen, på smärta samt på temperatur stegring. COX-1 och COX-2 är olika former av cyklooxygenas. COX-1 svarar för den normala funktionen i många organ medan COX-2 svarar för prostaglandinbildningen i samband med vävnadsskada och inflammation. cỵklooxygenạshämmare, COX-hämmare, substanser som hämmar cyklooxygenas, t.ex. läkemedlen i gruppen ▶NSAID. Vissa medel i gruppen, coxiber, hämmar enbart COX-2. cỵklopentolạt antikolinergt pupillvidgande medel som används i ögondroppar vid ögonundersökning och ögoninflammation. cykloplẹgikum antikolinergt medel som förlamar strålkroppens muskelvävnad (ciliarmuskeln) och upphäver ögats ackommodationsförmåga. Varje sådant medel är också ett mydriatikum, dvs. det förlamar regnbågshinnans sammandragande muskelvävnad så att pupillen vidgas. cyklosporịn A ▶ ciklosporin. cylịnderepitẹl ▶ epitel med höga cylindriska celler. Se bild. cylinderglas en typ av ögonglinser som används vid astigmatism. cylindrar protein utfällningar i njurtubuli, ibland innehållande röda och vita blodkroppar. Vid njursjukdom kan cylindrar påträffas i urinen vid mikroskopisk undersökning. CYP, cytokrom P450, P450-monooxygenas, grupp oxiderande enzymer som bl.a. har stor betydelse bl.a. för omsättningen av läkemedel i kroppen. Olika CYP-enzymer identifieras genom tillägg, t.ex. CYP1A2, CYP2D6 m.fl. Hämmande och inducerande verkningar på aktiviteten av olika CYP-enzymer, oftast gruppen CYP3A, är orsaken till många ▶ läkemedelsinteraktioner. Läkemedel som hämmar CYP3A kan användas för att bromsa inaktiverande metabolism av andra medel, se ▶ritonavir. cyproterọn läkemedel som är receptorantagonist till manliga könshormoner (androgener). Det cylinderepitel

används för hämning av onormalt stark könsdrift hos män, vid ▶hirsutism hos kvinnor samt i kombination med östrogenet etinylöstradiol vid svår akne hos kvinnor. cysto- 1. blås-, blåsformad. 2. urinblåse- (oftast) eller gallblåse-. cysta 1. sjuklig bildning i form av en blåsa innehållande vätska eller geléartad massa. Inom sjukvårdsspråket används emellertid termer på cyst- även när det gäller gallblåsan och urinblåsan (som båda anatomiskt heter vesica). 2. inom embryots utveckling: ▶blastocysta. 3. stadium i livscykeln hos många parasiter. cystadenọm godartad tumör som utgår från körtelvävnad vars gångar utvidgats så att de liknar blåsor. cystatịner en grupp proteiner som hämmar proteinaser med cystein i katalytiska centra som finns bl.a. i lysosomerna. Cystatin C avges från alla celler och finns i kroppsvätskorna. Halten av proteinet i blodplasma ger uppfattning om glomerulusfiltrationen i njurarna. Cystatin C-amyloid-angiopati är en ärftlig form av ▶ amyloidos med inlagring av cystatin C som amyloidfibriller i bl.a. artärväggarna i hjärnan. Sjukdomen leder till demens och ökad risk för hjärnblödning. cysteamịn, merkaptamin, 2-aminoetantiol, ett läkemedel för behandling av ▶cystinos. Substansens SH-grupp reagerar med cystin så att det bildas cystein och en blandad disulfid; båda kan utsöndras från kroppen. cysteịn en aminosyra som har en tiolgrupp (–SH) I vissa proteiner bildas stabiliserande disulfidbryggor mellan två cysteiner. Jfr ▶cystin. cysteinỵldopa en substans bildad av dopakinon och cystein, ett mellansteg på vägen mot hudpigment (melanin). Vid metastaserat melanom är plasmahalten högre och utsöndringen i urin större än normalt. cystektomị operation där man tar bort urinblåsan. Bortoperation av gallblåsan benämns kolecystektomi. cysticẹrcus ▶dynt. cysticerkọs form av bandmasksjukdom, se ▶bandmaskar. cỵsticus 1. ▶ cystisk. 2. ductus cysticus gallblåsegången (se ▶gallvägarna). cystịn en svavelhaltig aminosyra bestående av två cysteinmolekyler. cystinọs recessivt ärftlig rubbning i omsättningen av cystin orsakad av brist på ett lysosomalt transportprotein. Cystin ansamlas (inlagras) i vävnader med åtföljande störningar i organfunktioner. Vanligast är att njurarna drabbas så att njursvikt kan uppstå. Även ögonen, sköldkörteln m.fl. organ kan drabbas. Läkemedlet ▶cysteamin åstadkommer utsöndring av cystin; det används peroralt för att motverka progress av njurskada och som ögondroppar för att hindra utfällning av cystinkristaller på hornhinnan. cystinurị ärftlig rubbning i omsättningen av cystin med mera begränsade verkningar än vid ▶cystinos, bl.a. ökad utsöndring av cystin i urinen och benä© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

cytomẹgalovirus genhet för bildning av konkrement (cystinsten) i njurar och urinvägar. cystisk som utgör en cysta; som innehåller cystor; som avser cystor. cystisk fibrọs, CF, recessivt ärftlig sjukdom där förmågan att bilda normalt lättflytande sekret är nedsatt hos körtlarna i luftvägarna och tarmkanalen (inkl. bukspottkörteln) samt hos svettkörtlarna. De sega sekreten ger tilltäppningar som medför benägenhet för ständiga luftvägsinfektioner, ▶ malabsorption med diarré, tillväxtrubbning m.m. Orsaken är en mutation i en gen (på kromosom nr 7) som styr bildningen av proteinet CFTR (cystic fibrosis transmembrane conductance regulator). CFTR är ett jonkanalprotein av betydelse för transporten av kloridjoner in i och ut ur cellerna. Mutationen (över 2 000 sådana är kända) leder till bildning av en defekt CFTR-molekyl eller annan störning i CFTR-funktionen som förklarar den bristande körtelfunktionen vid cystisk fibros. Diagnosen sätts bl.a. med ▶ svett-test och kan i regel bekräftas genom påvisande av viss CFTR-mutation. Vid CF orsakad av vissa av mutationerna reduceras sjukdomsyttringarna av läkemedlen ▶elexakaftor, ▶ivakaftor, ▶lumakaftor och ▶tezakaftor. De används i olika kombinationer. cystisk mẹdianekrọs sjukdom i artärvägg, se ▶medianekros. cystịt inflammation i urinblåsan. Den vanligaste formen (blåskatarr) ger täta urinträngningar, sveda och grumlig urin. Den är oftast orsakad av en bakteriell infektion. Interstitiell cystit är en långvarig inflammation i urinblåseväggen med eller utan slemhinnesår. Smärta uppstår framför allt då blåsan är fylld. Orsaken är okänd. cỵstlever, polycystisk leversjukdom, en ärftlig levermissbildning med rikligt med cystbildningar i levervävnaden. Tillståndet kan uppkomma samtidigt som dominant ärftlig ▶polycystisk njursjukdom eller kan vara fristående. Levern förstoras men fungerar vanligen normalt. cystnjurar se ▶polycystisk njursjukdom och ▶multicystisk renal dysplasi. cystocẹle en typ av ▶slidframfall. cystografị röntgenavbildning av urinblåsan med hjälp av kontrastmedel. cystokarcinọm malign tumör som innehåller cystor och som kan förekomma bl.a. i äggstockarna (se ▶ovarialcancer). cystolitịasis bildning och förekomst av stenar (konkrement) i urinblåsan. cystometrị mätning av urinblåsans funktion genom bestämning av dess totala innervolym eller av trycket vid olika fyllnadsgrad. cystopyelịt inflammation i urinblåsa och njurbäcken. cystoskopị granskning av det inre av urinblåsan med ett endoskop som förs in genom urinröret. Se bild. cystostomị operation där man åstadkommer en förbindelse från urinblåsan till en öppning på bukens framsida; även benämning på den åstadkomna förbindelsen. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

cystoskopi

cytarabịn ett ▶ cytostatikum (en antimetabolit) som framför allt används vid akut leukemi. cytidịn en ▶nukleosid (cytosin bundet till ribos). cyto- cell-. cỵtogenetịk genetik på cellplanet, dvs. med tonvikt på cellers kromosomer och gener. Klinisk cytogenetik omfattar studiet av kromosomer och kromosomavvikelser med särskild hänsyn till deras betydelse för uppkomsten av sjukdom. cytokịner peptider och lågmolekylära proteiner som är verksamma som signalsubstanser inom immunreaktioner, inflammation samt cellproliferation och celldifferentiering. Till cytokinerna hör ▶interleukiner, ▶interferoner, ▶kemokiner, ▶kolonistimulerande faktorer och tumörnekrosfaktor (▶ TNF). cytokrọmer en grupp enzymer som finns i de flesta celler, knutna till mitokondrierna. De svarar för cellens oxidativa ämnesomsättning och bildningen av energi. Cytokromerna är hemproteiner (se ▶hem), och deras katalytiska verkningar bygger på att järnjonen i hem växlar mellan två- och trevärd form. Vissa cytokromer är av betydelse för omsättningen av främmande substanser, se ▶ CYP. cytologị läran om cellerna, cellbiologi. cytolọgisk diagnostịk innebär att man ställer diagnos genom undersökning av celler. Undersökningen kan göras dels på celler som lossnat på naturligt sätt och tillvaratas från slemhinna eller sekret (exfoliativ cytologi), dels på celler som via en fin nål sugits ut (aspirerats) ur en förändrad vävnad, t.ex. en tumör (aspirationscytologi; se även ▶ nålbiopsi). Det erhållna materialet stryks ut på ett objektglas, färgas och undersöks i mikroskop. Verksamheten ingår i specialiteten klinisk patologi. Cytologiska bedömningar av blod- och benmärgsceller utförs vanligen av patientläkare, t.ex. hematolog. cytolỵs upplösning av en cell, orsakad av giftverkan eller av angrepp av virus, immunceller eller antikroppar. cytomẹgalovirus, CMV, ett virus (hör till ▶herpesvirus) som ursprungligen visades kunna infektera foster och nyfödda och ge sjukdom med lever-, mjält- och hjärnpåverkan. Hos vuxna är infektion med cytomegalovirus mycket vanlig och ger i regel inga symtom. Ibland uppstår hepatit och långvarig feber. Vid försvagat immunförsvar, som vid HIV-infektion eller immunhämmande behandling, kan cytomegalovirus ge allvarlig sjukdom i bl.a. näthinnan och tarmen.

Båda författarna har varit verksamma som sjukhusläkare och docenter i internmedicin. De medverkade vid tillkomsten av bland annat Nationalencyklopedin.

Medicinska Ord

En biomedicinsk uppslagsbok Medicinska Ord (MO) är en aktuell medicinsk uppslagsbok som förklarar innebörden av termer från sjukvården, medicinska bas vetenskaper och medicinsk forskning. Befintliga läkemedel är med några undantag inkluderade, liksom ett urval termer från odonto logi, vetenskapsmetodik, lagstiftning och administration. Termer i grekisklatinsk grundform har tagits med om de ingår i andra termer och belyser vad de innebär. MO är alltså betydligt mer än en översättande ordbok. De flesta texterna innehåller förklaringar som beskriver till exempel kroppens biokemi och struktur, ett organs funktioner, en sjukdoms processer, en sjukdoms ärftlighet eller ett läkemedels verkningssätt. Hänvisningar mellan artiklarna fördjupar informationen. Inför åttonde upplagan har en omfattande komplettering och revision utförts. Upplagan har alltså många nya uppslagsord, och många förändringar och tillägg har gjorts i tidigare befintliga texter. Läsaren har tillgång till en digital version som visar hela innehållet och har fritextsökning. MO riktar sig i första hand till dem som utbildar sig inom vårdyrkena och till lärare inom dessa utbildningar. Boken är också av intresse för dem som är verksamma inom sjukvården och dess administration och tillsyn. Den är också till nytta för dem som kommer i kontakt med sjukvården som patienter eller närstående samt för journalister, jurister, socionomer med flera. Åttonde upplagan

Art.nr 3046

studentlitteratur.se