9789144161433

KOMPLEXA SYNDROM Om vanliga kontroversiella och svårbegripliga sjukdomstillstånd

PETER WÄHRBORG

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45643 ISBN 978-91-44-16143-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Eurographic Group, 2023

1C

Sakgranskning: Walter Osika Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: shutterstock.com

Innehåll

Författarpresentation 11 Förord 13 Inledning 15 1 Vad är ett komplext sy ndrom? 17 Avsaknad av vetenskapligt biologiskt påvisbar orsak 19 Diagnosen baseras på observation och tolkning 20 Förförståelse – en gäckande skugga 20 Brister i diagnosens känslighet och tillförlitlighet 21 Överlappning av symtom och kriterier 22 Multisymtomatiska tillstånd 23 Konfliktskapande 24 Vad är problemet? 24 Sammanfattning 26 Referenser 26 2 Sjuk dom och ohälsa – om begr epp och benä mningar 27 Symtom, syndrom och samsjuklighet 27 Diagnoser, klassifikationer och manualer 28 Hur dåligt måste man må innan man är sjuk? 29 Vad är en sjukdom? 31

Om man inte är sjuk, vad är man då? 32 Mot förbättrat vetande 35 Finns komplexa syndrom? 36 Problemet med de komplexa syndromen 37 Sammanfattning 39 Referenser 39 3 Sjuk dom och komplex a sy ndrom i ett histor iskt perspektiv 41 Economos sjukdom – tillstånd efter infektion 41 Infektionssjukdomarnas tid är … alltid 43 Coronavirus och covid-19 45 Sammanfattning 46 Referenser 46 4 Hur mår vi egentligen? 49 Ökad standard förändrar sjukdomspanoramat 49 Globaliserad sjukdomsbörda 50 Välfärds- och civilisationssyndrom? 51 Den psykiska ohälsan 52 Den nya ohälsan 53 Framtidens sjukdomar 55 Sammanfattning 56 Referenser 57 5 Utmattningssy ndrom 59 Hur utmattningssyndrom yttrar sig – symtom 59 Hur vanligt är det? 62 Diagnosen utmattningssyndrom 63 Differentialdiagnostik 65 Kritik mot diagnosen 68

Psykiska och kroppsliga reaktioner vid stress 70 Utvecklingen av ett utmattningssyndrom 72 Hormoner på krigsstigen 74 Sambandet mellan utmattningssyndrom och långvarig stress 75 Utredning och behandling 77 Varför utmattningssyndrom är ett komplext syndrom 79 Sammanfattning 80 Referenser 81 6 Myalgisk encefalomyelit (kroniskt trötthetssy ndrom, ME/CFS) 83 Kort historik 83 Förekomst 86 Fukudakriterierna 87 De kanadensiska konsensuskriterierna 88 Nya riktlinjer i diagnostiken av ME/CFS 92 Internationella konsensuskriterier 92 Andra namn på ME/CFS 93 Differentialdiagnoser 93 Varför kritiseras diagnosen? 96 Vad vet och tror man om orsakerna? 98 Utredning 101 Behandling 103 Varför är ME/CFS ett komplext syndrom? 105 Sammanfattning 107 Referenser 108 7 Fibromyalgi 111 Smärta en tidlös plåga 111 Ett vanligt smärtproblem 114

Diagnos fibromyalgi 115 Kritik mot diagnosen 122 Fibrosit blir fibromyalgi 123 En eller flera orsaker till sjukdomen 124 Psykologiska faktorer 128 Hur utreder och behandlar man fibromyalgi? 130 Ett komplext syndrom 132 Sammanfattning 133 Referenser 134 8 Whiplash 137 Erichsens sjukdom – ”railroad spine” 137 Vad hände – sekunder som kan förändra allt 139 Whiplash är vanligt 140 Gradering 141 Alternativa diagnoser – differentialdiagnoser 142 Riskfaktorer för bestående besvär efter whiplash (WAD) 143 Kritiska synpunkter på WAD-diagnosen 145 Vad beror whiplashrelaterat syndrom på? 148 Utredning och behandling av whiplash­relaterade tillstånd 1 50 Whiplash Associated Disorder är ett komplext syndrom 152 Sammanfattning 153 Referenser 154 9 Någr a andr a komplex a sy ndrom 157 Sjukdomar kommer och går men ohälsan består 157 Gengas- och koloxidförgiftning 158 Amalgam, oral galvanism och kvicksilverförgiftning 160 Elektricitet och elektromagnetiska fält 161 Irriterad tarm (IBS) 163 Bäcken- och blåsproblem 166

Multipel kemisk överkänslighet 167 Komplexa epidemiska tillstånd med psykosociala förtecken 169 Individens påverkan på andra 171 Och många fler 174 Sammanfattning 176 Referenser 177 10 Hjär nan och kroppen är en sa mman vigd och odelbar helhet 181 Den framgångsrika människan och den ofullständiga 181 Hjärnan – människans sambandscentral 182 En enkel modell över hjärnans uppbyggnad 182 Nervsystemet – en överblick 187 När smärtan blir långvarig 191 Central sensitisering vanlig vid komplexa syndrom 192 Smärtupplevelsen i hjärnan 193 Den flexibla hjärnan 195 Den ”trötta” hjärnan 200 Hjärnan förutser, reagerar och dirigerar 203 Autonoma nervsystemet – invärtes ordning och reda 204 Så påverkar kroppen oss 208 Sammanfattning 209 Referenser 210 11 Komplexiteten hos den sociala människ an r educer as av för enk lade sjuk domsbegr epp 213 Den sociala människan 213 Och själen flög sin kos 214 När kunskap om kroppen inte räcker till för att förklara vissa tillstånd 215 Vad skyddar oss mot kroppslig stress och smärta? 219

Innehåll

Vanliga psykologiska problem vid komplexa syndrom 221 Från biologisk till social evolution 223 Sammanfattning 229 Referenser 229 12 Utr edning och behandling av komplex a sy ndrom – någr a sy npunkter 231 Gemensamma attribut för komplexa syndrom 231 Människan är ett oordnat kaos med dålig prognos 241 Ny syn på komplexa samband 243 Framtida möjliga perspektiv 247 Hur ska komplexa syndrom behandlas? 250 Sammanfattning 253 Referenser 254 Till sist 259 Register 261

10

© Författaren och Studentlitteratur

Författarpresentation

Peter Währborg har en bred utbildningsbakgrund. Han är fil.kand. med sociologi som huvudämne, därefter utbildade han sig till psyko­log och psykoterapeut. Med denna bakgrund växte intresset för hjärnan och kroppens funktioner, varför han efter sina medicinstudier blev läkare. Han är specialist i invärtes medicin, kardiologi och smärtmedicin. Doktorsavhandlingen, publicerad 1988, hade en neurologisk inriktning och avhandlade psykosociala konsekvenser av afasi. Han är professor emeritus i invärtes medicin och beteendemedicin samt docent i kardiologi.

I sin kliniska verksamhet har han främst varit verksam som överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Han har dock haft ett flertal tjänster som läkare såväl inom invärtes medicin som smärtmedicin. Under en period var han också grundare av och chef vid Institutet för stressmedicin. Under de senaste yrkesverksamma åren har han huvudsakligen varit verksam med forskning, undervisning och handledning.

Peter Währborg har publicerat ett drygt trettiotal böcker och bokkapitel inom olika medicinska och psykologiska områden samt ett hundratal vetenskapliga artiklar. Han är också en uppskattad och flitigt anlitad föreläsare vid universitet, högskolor och i andra offentliga sammanhang.

© Författaren och Studentlitteratur

11

Förord

Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag varit intresserad av sambandet mellan ”kropp och själ”. Om detta vittnar min utbildningsbakgrund. Själen har numera ersatts av hjärnan och vårt medvetande.

Många år har jag lagt bakom mig av teoretiska studier och möten med människor som samtalspartner eller rådsökande patienter. Genom dessa studier och möten har jag blivit övertygad om att människan inte bara härbärgerar en kropp och en hjärna utan också en mental spegelbild av sitt liv, en spegelbild i ständig omvandling och som i varje ögonblick är ett nu. Och det är i nuet vi alla lever, antingen vi vill eller ej. Den intrikata dynamiken mellan vår kropp, dess föränderlighet och denna ständiga mentala process gör oss svårbegripliga. Det ligger nära till hands att hänge sig åt enkla förklaringar på livets gåtor. Men jag har ändå lärt mig att livet självt bedrar oss gång på gång och de enkla förklaringarna blir plötsligt historia. Det är av denna anledning denna bok tillkommit med funderingar kring människans komplexi­ tet och hennes ständiga följeslagare i form av sjukdom och lidande.

Ett martyrium lika ofrånkomligt som viljan att förstå dess orsaker.

Jag vill rikta ett stort tack till alla er som hjälpt, stöttat och under­ visat mig på vägen fram till denna bok. Ni är så många att jag skulle kunna fylla många sidor med bara era namn. Ett särskilt innerligt tack vill jag rikta till min familj Lisbeth, Zina, Luna, Cindra, Kim, Olle och Elis.

Peter Währborg, Torslanda sommaren 2022

© Författaren och Studentlitteratur

13

4 Hur mår vi egentligen?

Sjukdomarnas karaktär och utbredning har varierat från en tid till en annan. I vår tid och i de moderna informationssamhällena blir begrepp som ”mående” och ”ohälsa” allt vanligare. Det är begrepp som inte nödvändigtvis betyder samma sak som sjukdom, men ändå återspeglar att man inte i alla avseenden mår väl i livet. Gränsdragningarna mellan dessa tillstånd diskuterade vi i kapitel 2. Innan vi går vidare till de olika komplexa syndromen kan det vara på sin plats att fråga sig hur vi egent­ ligen mår. Vilken roll har de komplexa syndromen och hur ser sjukligheten eller ohälsan ut egentligen? I följande kapitel ges en bakgrund och ett perspektiv på dessa frågor.

Ökad standard förändrar sjukdomspanoramat I Sverige är det inte särskilt konstigt att ohälsoproblemen för­ändrats under de senaste hundra åren. Vi har inte bara blivit mycket rikare utan vi lever också under avsevärt bättre sanitära förhållanden. Ålderdomen blir längre, vilket ställer allt större krav på vård och omsorg. Även antalet behandlingsbara sjukdomar ökar. I det postindustriella samhället är påfrestningarna av ett annat slag än under tidigare epoker i vår historia. Det är människor som i kontakt med andra människor i allt större utsträckning utsätts för nya och allt större krav och påfrestningar av psykosocial natur. I takt med det nya industrisamhällets framväxt utvecklades sjukdomar vars orsaker till

© Författaren och Studentlitteratur

49

4 Hur mår vi egentligen?

stor del kan förklaras av den nya rikedomen med överkonsumtion av mat och dryck som följd, samtidigt som arbetena blev alltmer stillasittande liksom fritiden. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancers­jukdomar liksom ämnesomsättningens sjukdomar ökade och dominerar fortfarande till stor del ohälsopanoramat både i Sverige och i övriga västvärlden. Infektionssjukdomarnas tid ”är alltid” som påpekades i det föregående kapitlet och är därmed alltid ett potentiellt hot mot vår hälsa. Den sammanflyttning i större städer som ägde rum under den industriella epoken fortsätter alltjämt. För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet, i dag är det nästan tvärt om, 85 procent bor i tätorter. Denna urbanisering medverkar också till spridningen av infektioner genom de nära kontakter människor har med varandra, men också genom att vi vistas alltmer i inomhusmiljöer som främjar smittspridningen ytterligare och reducerar graden av fysisk aktivitet i befolkningen.

I Harvardforskarna Christopher Murray och Alan Lopez (1996) kartläggning av ohälsan i världen, liksom i efterföljande arbeten (The Lancet 2022), framgår det att de förändringar som pågår av ohälsans utveckling samvarierar med de ekonomiska förändringarna.

Globaliserad sjukdomsbörda Sjukdomsbördan går mot en globalisering där världens låginkomstländer kommer att präglas av samma slags ohälsa som redan nu dominerar de västliga höginkomstländerna. Hjärt- och kärlsjukdomar antas inta en dominerande roll inom de närmsta decennierna över hela världen. Vad som i övrigt är tydligt i denna och andra undersökningar av ohälsans utveckling är att allt fler sjukdomar kan definieras som livsstilsrelaterade. De psykosociala påfrestningarna i deras vidaste bemärkelse intar allt tydligare en ny särställning som viktig orsak till sjukdom och ohälsa.

50

© Författaren och Studentlitteratur

4 Hur mår vi egentligen?

Världshälsoorganisationen har genom det omfattande projektet The Global Burden of Disease kunnat följa sjukdomsutvecklingen i världen och med mängder av insamlade data som utgångspunkt kan man också med stor säkerhet förutsäga ohälsosituationen i den nära framtiden. Projektet är ett världsomspännande forskningsprojekt som syftar till att kartlägga sjukdomar, olycksfall och riskfaktorer för sjukdom i världen. Över 1 800 forskare i 127 länder deltar i projektet.

Man har bland annat funnit att psykiska tillstånd förorsakar alltmer av sjukdomsbördan i västvärlden. Depression antas vara en av de vanligaste sjukdomsorsakerna inom en snar framtid. Även tillstånd som tidigare dominerat som sjukdomsorsak i världen kommer att spela en fortsatt stor roll för sjukdomsbördan. Bland dessa tillstånd återfinns ischemisk hjärtsjukdom (till exempel kärlkramp och hjärtinfarkt) och slaganfall liksom trafikolyckor.

Välfärds- och civilisationssyndrom?

Det är svårt att beskriva ”den nya ohälsan” eftersom sjukligheten ofta är komplex och omfattar flera olika symtom av såväl kroppslig som psykisk natur. Vanligen definieras olika hälsoproblem som avgränsade sjukdomstillstånd (definierade enligt etablerade medicinska klassifikationssystem, se kapitel 2) med allt vad det innebär av brister och begränsningar. Det är dock det enda möjliga sättet för närvarande eftersom sjukvårdsstatistiken bygger på denna typ av sifferexercis.

I Folkhälsorapporten (Folkhälsomyndigheten 2019) uppger 26 procent av männen och 31 procent av kvinnorna att de inte tycker sig ha en god hälsa. Alla dessa lider förstås inte av en sjukdom i traditionell mening. I denna rapport visar man att den självrapporterade hälsan är tydligt beroende av utbildningsnivån. Den nya ohälsan beskrivs ibland som välfärdssjukdomar eller civilisationssyndrom.

© Författaren och Studentlitteratur

51

4 Hur mår vi egentligen?

Med detta låter man antyda att det är välfärdens fel att sjukdomarna uppstått eller utvecklats. Denna alltför lättsinniga slutsats ska vi återkomma till, men visst finns det ett ytligt samband mellan den ökande materiella välfärden och den nya ohälsan. Tydligt är dock att den ”nya ohälsan” tycks vara mer komplex och alltmer gränsöver­ skridande mellan kropp och psyke.

Den psykiska ohälsan Den psykiska ohälsan har ökat i Sverige, både bland barn och vuxna.

Bland män rapporteras en ökning av oro och ångest från 5 till 15 procent sedan 1980-talet. Under motsvarande tid har kvinnornas rapporterade oro och ångest ökat från 15 till 25 procent. Det finns ingen detaljerad och tillräckligt tillförlitlig statistik för att bryta ner den psykiska ohälsan i undergrupper, men det är uppenbart att den psykiska ohälsan intar en särställning som orsak till att man söker hjälp för sin ohälsa. Beroende på vilken källa man anlitar, olika uppsatser, Försäkringskassans statistik och så vidare fördelar sig siffrorna lite olika beroende på vad studierna syftat till att illustrera. Vid en vanlig svensk vårdcentral är det i storleksordningen 20 procent som söker på grund av psykiska besvär. Glädjande nog har dock antalet självmord minskat sett över en trettioårsperiod både för kvinnor och män, däremot har snarare en viss ökning av antalet självmord bland unga ägt rum under samma period. Det högsta självmordstalet återfinns annars bland män över 85 års ålder. Vad som förorsakat mest uppmärksamhet under senare år är nog trots allt det förhållandet att den psykiska ohälsan framför allt ökar bland barn och unga (Folkhälsomyndigheten 2019).

52

© Författaren och Studentlitteratur

4 Hur mår vi egentligen?

Den nya ohälsan Studerar man ohälsosituationen i världen torde det fortfarande vara uppenbart att undernäring, svält och infektioner (till exempel hiv och aids) utgör de allra största problemen för mänskligheten, men också ett nytt scenario är på väg att torna upp sig. Vid en närmare betraktelse av den förändrade ohälsosituationen såväl i vårt land som i andra länder världen över framgår att hälsan och hälsoproblemen sam­varierar med den förändrade samhällsstrukturen. Många av oss har till och med fått uppleva hur vi i vårt land föddes in i och växte upp i en tidsepok (industrialismen) för att senare sätta barn till världen i en helt ny tidsepok (informationssamhället). Som en följd av detta har vi också fått uppleva hur några av industrisamhällets traditio­nella sjukdomsproblem minskat i omfattning, till exempel högt blodtryck och sjukdomar förknippade med detta liksom förhöjda blodfettvärden och relaterade sjukdomar. Dessa förhållanden har uppmärksammats i den välrenommerade medicinska facktidskriften The Lancet. Publiceringarna har baserats på en mycket omfattande genomgång av ett hundratal stora befolkningsstudier där de senaste trettio årens utveckling av stora folkhälsoproblem har studerats (Finucane et al. 2011; Danei et al. 2011; Farzadfar et al. 2011). Vissa sjukdomstillstånd och hälsoproblem har ökat. Övervikt och fetma är exempel på sådana fortsatt ökande folkhälsoproblem i vår del av världen. Överlag ger dock dessa studier stöd för en o­ ptimistisk prognos med en vikande trend för hjärt- och kärlsjukdomarna. Smolken i denna glädjebägare är dock den ökande övervikten eller fetman som sannolikt kommer innebära en ökning av typ 2-diabetes och ledsjukdomar.

© Författaren och Studentlitteratur

53

4 Hur mår vi egentligen?

Det anstr ängda humank apitalet Beträffande folkhälsan i vårt land och särskilt i de yngre ålders­ grupperna är det de psykiska sjukdomarna och syndromen som intar en allt tydligare roll som ledande hot mot hälsa och välbefinnande. En betydelsefull förklaring till detta förändrade ohälsoscenario är den, i vidaste mening, kulturella förändring som präglar den rika delen av världen och inte minst Sverige. Förändringstakten blir alltmer uppdriven, vilket i sin tur medverkar till att allt större krav ställs på individen i form av utbildning, flexibilitet, prestations- och anpassningsförmåga.

Ekonomin globaliseras, ofredshandlingar har en annan karaktär och nationalstaternas traditionella gränser l­uckras upp, åtminstone i den rika delen av världen. Detsamma gäller före­tagens produktion och organisation, liksom flera offentliga verksamheter. Människors intellektuella resurser tas i anspråk på ett annat och mer krävande sätt.

Dessutom ställs oupphörliga krav på ökad effektivitet, produktivitet och lönsamhet i det ekonomiska system som dominerar den rika världens ekonomier. Kort sagt: humankapitalet spelar en allt större roll och därigenom ökar graden av påfrestning och sårbarhet hos dem som utgör humankapitalet – det vill säga de enskilda individerna. I denna mening lever vi allt tydligare i en individkultur.

Mycket talar i dag för att denna kultur kommer att bli bestående och att humankapitalet får en allt tydligare och ännu mer betydelse­ full roll i samhället. Med en växande befolkning, som lever allt längre, kommer också produktivitets- och effektivitetskraven att öka ännu mer, inte minst inom den offentliga sektorn. Av det skälet ökar också kraven på de enskilda individerna. Individens uppfattning om sig själv och sin prestanda blir i denna kultur betydelsefulla sociala faktorer och determinanter för ohälsa och funktion. En individ med god självkänsla kan då antas löpa mindre risk att drabbas av funktionsstörning, emedan andra som av olika skäl inte räcker till löper större risk att drabbas av psykisk eller annan ohälsa.

54

© Författaren och Studentlitteratur

4 Hur mår vi egentligen?

Den förr ädisk a livsstilen Livsstilen i det moderna informationssamhället är i detta avseende direkt kontraproduktiv med avseende på de ökade krav som ställs på människorna. Mindre fysisk aktivitet, ökad droganvändning, alltför energirik kost samt mer eller mindre ständig psykosocial påfrestning är faktorer som alla drar sina strån till stacken. Våra biologiska förutsättningar har inte förändrats nämnvärt under de senaste tusentals åren. Med den förändrade samhällsbilden följer således kravet att prestera mer och bättre med väsentligen samma biologiska förutsättningar som under stenåldern, vilket i sig innebär en problematisk och sjukdomsalstrande paradox.

Den nya kulturens sjukdomar och ohälsa kännetecknas av sin högre komplexitet genom att de inte bara utvecklas till följd av vad man exponeras för utan också hur rustad man är att hantera dessa påfrestningar. Det är inte bara hur man har det som spelar en roll utan också hur man tar det, som det ofta uttrycks. Samspelet mellan de yttre förhållandena och den enskildes reaktioner är centralt och leder till tillstånd som svårt fördystrar och förmörkar den enskildes liv. Generellt i världen, med några undantag, räknar man således med att psykisk ohälsa kommer att vara den vanligaste orsaken till försämrad hälsa och livskvalitet inom bara något decennium. Det blir således allt tydligare att livets stora frågor inte enbart handlar om hur man ska förlänga livet utan också hur man ska göra det meningsfullt och värt att leva.

Framtidens sjukdomar Den moderna sjukdomssynen är resultatet av den kunskapsutveckling som ägt rum under årtusenden och framför allt under de senaste århundradena. Den biomedicinska tradition som dominerar vår tids syn på sjukdom har firat stora triumfer genom åren, men långt ifrån befriat mänskligheten från sjukdomarnas ok. Det mest iögonen-

© Författaren och Studentlitteratur

55

4 Hur mår vi egentligen?

fallande under senare år är förskjutningen från svält, undernäring, bristsjukdomar och infektioner till livsstils- och stressrelaterade sjukdomar. Även skador och olycksfall förväntas öka med en ökande trafik i världen.

Krig och konflikter utgör alltid en potentiell risk för alla slags sjukdomar och skador. Dessvärre har vi inte bara historiska exempel på detta utan också högst aktuella exempel på hur krig och konflikter kan bidra till omfattande och svåra konsekvenser för människors liv och hälsa. Inte bara de direkt inblandade utan också många närstående och berörda drabbas av oro och medlidande.

Förändringarna av landskapet och de ekologiska samspelen utgör en annan risk vars konsekvenser är svåra att förutsäga, inte minst vad gäller hastigheten i till exempel smittspridning men också med avseende på uppkomsten av nya hot mot vår hälsa till exempel i form av modifierade (muterade) virus. Den psykiska hälsan har redan förändrats och intagit en alltmer betydelsefull roll i stora delar av världen. Den typ av sjukdomar och ohälsotillstånd som beskrevs i det inledande kapitlet, komplexa syndrom, tycks också bli allt vanligare.

Dessa syndrom präglas ofta av ett komplicerat samspel mellan kroppsliga, psykiska och sociala förhållanden. Detta ska jag återkomma till i de följande kapitlen, där jag ska gå igenom exempel på olika tillstånd som på olika sätt kan beskrivas som komplexa ­syndrom.

Sammanfattning En föränderlig värld leder till ett föränderligt sjukdomspanorama.

Allt fler sjukdomstillstånd förorsakas av psykiska och sociala påfrestningar, ofta i kombination med en stillasittande livsstil och dåliga kostvanor. I många avseenden har sjukvården varit framgångsrik i att behandla tillstånd som under tidigare epoker spelat en stor roll för folkhälsan. Vi lever längre, men mycket talar för att vi i alla fall

56

© Författaren och Studentlitteratur

4 Hur mår vi egentligen?

inte mår bättre. När det gäller flera av de ”moderna” sjukdomarna är vi ännu inte lika framgångsrika. Detta beroende på att allt fler av de stora folksjukdomarna är komplexa och därigenom utmanar vårt synsätt på sjukdom och hälsa.

Referenser Danei, G., Finucane, M.M., Lin, J.K. et al. (2011). Global burden of metabolic risk factors of chronic diseases collaborating group (blood pressure). National, regional, and global trends in systolic blood pressure since 1980: systemic analysis of health examination surveys and ­epidemiological studies with 786 country-years and 5,4 million participants. Lancet. 377:568–77.

Farzadfar, F., Finucane, M.M., Danaei, G. et al. (2011). Global burden of metabolic risk factors of chronic diseases collaborating group (cholesterol). National, regional, and global trends in serum total cholesterol since 1980: systematic analysis of health examination surveys and ­epidemiological studies with 321 country-years and 3,0 million participants. Lancet. 377:578–586.

Finucane, M.M., Stevens, G.A., Cowan, M.J. et al. (2011). Global burden of metabolic risk factors of chronic diseases collaborating group (body mass index). National, regional, and global trends in body-mass index since 1980: systemic analysis of health examination surveys and ­epidemiological studies with 960 country-years and 9.1 million participants. Lancet. 377:557–567.

Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling: Årsrapport 2019.

The Lancet (2022) Global Burden of Disease: all content. Hämtad 2022-01-22 från www.thelancet.com/gbd/collection Murray, C., Lopez, A. (1996). The global burden of disease: A comprehensive assessment of mortality and disability from diseases, injuries and risk factors in 1990 and projected to 2020. Cambridge (Mass.): Harvard School of Public Health on behalf of the World Health Organization and the World Bank, Harvard University Press.

© Författaren och Studentlitteratur

57

Peter Währborg är läkare, psykolog och psykoterapeut. Han är professor emeritus i invärtes medicin och beteendemedicin samt docent i kardiologi.

KOMPLEXA SYNDROM Om vanliga kontroversiella och svårbegripliga sjukdomstillstånd Utmattningssyndrom, kroniskt trötthetssyndrom (ME), fibromyalgi och whiplashrelaterat syndrom är några exempel på tillstånd som kan betecknas som komplexa syndrom. Begreppet komplexa syndrom syftar till att beskriva det mångfasetterade och komplexa hos flera sjukdomar och där just komplexiteten tycks ha en avgörande betydelse för tillståndets uppkomst.

Inledningsvis ges en definition av begreppet komplexa syndrom.

Därefter diskuteras de språkliga problemen med att definiera olika tillstånd och hur sjukdomsutvecklingen sett ut över tid, för att landa i frågan hur vi egentligen mår. Flera kapitel beskriver sedan några vanliga, kontroversiella och svårbegripliga syndrom som präglas av sin komplexitet. Efter en genomgång av differentialdiagnoser redovisas den kritik som riktats mot diagnosen och därefter diskuteras orsakerna bakom tillståndet.

Komplexa syndrom riktar sig till universitets- och högskolestudenter inom medicin- och vårdområdet, både vid grund- och specialistutbildningar samt till yrkesverksamma sjuksköterskor, läkare, psykologer, kuratorer, fysio- och arbetsterapeuter. Boken vänder sig även till jurister och handläggare på t.ex. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Den riktar sig också till alla som drabbats eller befarar att drabbas av ett komplext syndrom.

Art.nr 45643

studentlitteratur.se