9789144161358 by Smakprov Media AB

DIALOGKOMPETENS för utveckling i arbetsliv och samhälle Lena Wilhelmson Marianne Döös

Dialog kompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle

Lena Wilhelmson Marianne Döös

Femte upplagan

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36026 ISBN 978-91-44-16135-8 Upplaga 5:1 © Författarna och Studentlitteratur 2012, 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Dimograf, Poland 2023

Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Anna Åström Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock.com Författarfoto, Lena Wilhelmson: Privat Marianne Döös: Sören Andersson

Om du inte samtalar kan du hamna i din övertygelses våld. K. Ekman, Gör mig levande igen (1996). Foto: Shutterstock.com

Innehåll

Dialog för reflektion 9 Hur vi människor lär i handling och samtal 14 Perspektiv och aspekt 23 Dialogkompetens 27 Att bredda, skifta och överskrida perspektiv 33 Kommunikativt skruvstäd 37 Kvinnor och män förvärvar olika samtalsstilar 43 Att gripa in i andras verklighet 49 Praktiska råd 53 Referenser 59

På det mellanmänskligas område betyder sanning att människor meddelar sig med varandra sådana de är. M. Buber, Det mellanmänskliga (1990/1953). Foto: Shutterstock.com

Perspektiv och aspekt Två viktiga begrepp för att beskriva dialogiska gruppsamtal är per spektiv och aspekt. Med perspektiv menas den särskilda synvinkel som var och en har förvärvat utifrån sina erfarenheter av en viss företeelse. Med aspekt menas en sida av verkligheten så som den framträder ur ett visst perspektiv. Verkligheten kan för var och en framstå som självklar och sann, det är ju vad jag ser och hör. Men vi människor bygger våra sanningar på en bräcklig grund, det finns alltid mer att förstå, fler sidor av samma sak att upptäcka, världen är sällan svartvit, utan brokig och föränder lig. Det är lätt att bli förvånad när det visar sig att någon annan har upplevt en viss händelse på ett annat sätt än man har gjort själv. Det kan förklaras genom att var och en av oss under livet förvärvat egna tolkningsraster. Genom det rastret tolkar man sina upplevelser som genom ett par färgade glasögon. Dessutom är varseblivningen selektiv. Man ser och hör bara bråkdelar av det som finns att uppfatta i omgiv ningen. Upplevelsen av verkligheten är med andra ord högst subjektiv. Perspektivet finns i betraktarens öga. Att en och samma situation kan upplevas olika av två olika personer gör missförstånd vanliga. Utifrån ett visst perspektiv är det vissa företeelser och erbjudanden till handling i omvärlden som framträder och blir tydliga, medan andra förblir otydliga, eller inte uppmärksammas alls. Till exempel har den 23

Sak och person Att öva upp sin dialogkompetens är att skaffa sig ett verktyg för lärande. Detta verktyg kan användas både för att bli klokare i sakfrågor och för att förändras på ett djupare plan vad gäller grundläggande värderingar som berör den egna identiteten. I sakfrågor innebär det att kunna bidra till att få fram flera vink lingar på till exempel ett aktuellt problem och att därmed komma fram till mer kvalificerade lösningar. Att lära på djupet, genom transforma tivt lärande, innebär personlig utveckling i och med att man kommer till insikt om egna grundläggande värderingar och föreställningar så att man inte är oreflekterat fången i dem. I stället kan man förhålla sig till dem med viss distans och resonera ungefär så här: Det här är vad

som är sammanhållande som ledare för ett projekt en annan utgångs punkt för sina bedömningar än den som bidrar med en specialistkom petens i en avgränsad del av projektet. Olika hinder och möjligheter framträder och uppmärksammas beroende på vilken arbetsuppgift en individ är sysselsatt med. Just för att vi människor subjektivt skapar våra egna föreställningar och kunskaper så har vi mycket att lära av varandra, inte bara sådan kunskap vi tillägnar oss genom undervisning i skolor och på universi tet, utan också i det vardagliga mellanmänskliga samspelet. I dialogiska samtal kan man vara varandras ögonöppnare – om man tillåter sig att lyssna och vågar ifrågasätta de egna sanningarna. Motivet för dialog är att få ett större aspektseende10 och undvika att bli aspektblind, dvs. att kunna se något som något och förstå att mitt sätt att se och förstå är ett sätt av många möjliga. Andra möjliga synsätt kan jag få ta del av om jag ber andra berätta om sin syn på saken.

jag tror nu, det kommer nog att ändras i framtiden, det förstår jag, men just nu verkar det riktigt och rätt. Det är utifrån sin samhälleliga och sociala roll man skaffar sina erfarenheter, sitt vardagskunnande och sina föreställningar. Man tolkar in betydelse och mening i livet och ur detta växer de intentioner fram som man agerar utifrån.

En staty av föreställningar Ett sätt att föreställa sig meningen med att utbyta erfarenheter på ett dialogiskt sätt är att använda statyn som en metafor för vad samtalarna skapar under samtalet. Samtalarna konstruerar tillsammans en bild av

Samtalsämne

Figur 4 Samtalsämnet görs synligt ur flera perspektiv.

samtalsämnet när de ur sina olika perspektiv synliggör olika aspekter av en och samma verklighet (se figur 4). När de går laget runt och berättar för varandra hur de ser på saken bygger de bit för bit upp olika sidor av statyn; så här ser det ut från mitt håll! Vitsen med det dialogiska gruppsamtalet är att samtalarna med hjälp av varandra kan bli mer medvetna om att det som var och en håller för sant är ett av många möjliga sätt att förstå samtalsämnet. Tillsammans kan en grupp bli klokare än individerna var och en för sig. Särskilt om samtalarna har olika roller, arbetsuppgifter, bak grunder och erfarenheter att dela med sig av till varandra. Tillsammans kan de skapa ny och mer integrerad kunskap, som bygger på ett mer omfattande aspektseende än vad var och en har på egen hand. Särskilt när det gäller svåra frågor, som har karaktär av dilemma, behöver de varandras perspektiv för att förstå bättre. En väg att nå dit är att ge möten en dialogisk karaktär. Vi ska därför fortsätta med att närmare granska vad dialogkompetens innebär.

Dialogkompetens När samtalarna berättar för varandra om sina egna erfarenheter och synsätt gör de tillsammans olika aspekter synliga av den sakfråga eller den komplexa verklighet de försöker förstå sig på och kanske förändra. Att på detta sätt samtala dialogiskt är svårt, det kräver förmågor som behöver övas upp. Dialogkompetens visar sig som ett sätt att förhålla sig i gruppsamtal och arbetsmöten. En kompetens som varje samtalare behöver använda sig av för att dra nytta av samtalandets fulla potential. Tala, lyssna och reflektera samtidigt, i ett samtal som böljar fram och åter – det är en hel del som krävs. Att kunna tala och lyssna är dialogkompetensens kärna. Det kan verka som en självklarhet men när vi undersöker vad det innebär, så blir det genast mer komplicerat. Människor har kommunikativa vanor. Några brukar ofta dominera, andra brukar vara mer tystlåtna. I vilken mån vi människor talar och lyssnar är beroende av sammanhanget. Med familj och vänner samtalar man på ett sätt och på arbetet kanske på ett helt annat sätt. Vem har legitimitet att ta ordet, vem har tolk ningsföreträde och vem antas ha relevant kunskap? Att vara dialogkompetent innebär att kunna bidra till att kommu nikation har dialogisk kvalitet. Då krävs av varje samtalare förmåga att i samtalet förhålla sig med närhet och distans till både sitt eget och med

Lena Wilhelmson och Marianne Döös är organisationspedagoger och forskare vid Stockholms universitet.

DIALOGKOMPETENS för utveckling i arbetsliv och samhälle Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter. Författarna Lena Wilhelmson och Marianne Döös tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. De ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal. Den nya upplagan innehåller uppdateringar av text och litteraturlista. Femte upplagan

Art.nr 36026

studentlitteratur.se