9789144159928 by Smakprov Media AB

Läsningens magi – högläsaren, barnet, boken och den läsande förebilden

Maria Heimer

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45346 ISBN 978-91-44-15992-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning och ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Helena Jansson Formgivning Omslagsbild: Veronica Ljunglöf Printed by Dimograf, Poland 2022

Innehåll

1. Inledning

2. Så växer världen

Vägen till ett rikt ordförråd Högläsningens många fördelar Högläsning – en investering Barnet behöver din uppmärksamhet Barnet behöver omges av böcker Högläsarens sex hemligheter

17   18   20   22   24   27

3. Barnets första levnadsår

Sjunga och gunga Ramsa och leka med ljud Läsa pekböcker

32   34   35

4. Barn 1–2 år

Sjunga och ramsa Läsa småbarnsbilderböcker Läsa faktaböcker Högläsningens betydelse för ordförrådet

43   44   48   49

I nneh å ll

5. Barn 3–5 år

Läsa bilderböcker Det betydelsefulla samtalet Rimma och ramsa Samtala och läsa – faktaböcker

55   59   60   64

6. Berättaren, barnet och berättelsen

Sagoberättande Egna berättelser

70   73

7. Barn i skolåldern

Läsa kapitelböcker Boksamtal Högläsarens sju budord Läsbingo – högläsning

78   80   82   84

8. Den läsande förebilden

Bli en läsare – ett maratonlopp Läsande förebild När läsningen inte går som förväntat När motivationen eller förståelsen sviktar Läsbingo – läsning på egen hand

90   91   93   94   96

9. Hur gör jag? – Du som läsande förebild

101

När kan jag börja läsa med mitt barn? Vid vilken tidpunkt är det bäst att läsa högt? Var är det bra att läsa högt? Vad ska jag läsa? Vad är en bra bok? Hur kan jag fånga barnets intresse?

101   103   104   105   106

I nneh å ll

Barn omges i dag av så många bilder. Behöver barnet verkligen se bilderna i boken? När kan vi samtala om det lästa, måste vi vänta tills vi läst klart boken? Barnet börjar på bok efter bok, men läser aldrig klart någon. Hur kan jag stötta barnet att läsa klart boken?

107   108

109

10. Avslutning

113

Referenser

117

Så växer världen Och när man läser, händer något

märkligt: det öppnar sig en värld i varje bok. En värld med andra muggar, stolar, hundar, katter och andra grannars andra blommor i rabatter och andra himlar över annat gräs som grönskar och allting ingen sett, men många av oss önskar[.]

Så vä x er vä r lden av Lot ta Olsson och M a r i a Nil sson T hor e

Så växer världen är en bilderbok om hur barnets värld växer efter hand som språket utvecklas. Genom böckernas värld blir barnets värld rikare. Barnet får möta katter med lång och kort päls, pälslösa katter och katter i alla dess färger. Några är på väg att gå och lägga sig medan andra är försvunna. Barnet behöver upptäcka och utforska världen och språket tillsam mans med dig och andra betydelsefulla vuxna. Språkutveck lingen är inte något som sker av sig själv. Inte heller läsglädjen och läsutvecklingen kommer av sig själv. Genom att läsa och språka med ditt barn från födseln och under hela uppväxten ger du det viktiga nycklar till livet – nycklar för att kunna

2 S å vä x er vä rlden

uttrycka sig, nycklar för att kunna tänka, nycklar för att kunna lära sig saker, nycklar för att läsa och skriva och nyck lar för att bli vad det vill. Högläsning, sånger, rim och ramsor är en gemensam glädje och det är du som skapar förutsättningar för glädjen, dels genom ditt kroppsspråk och ditt ansiktsuttryck, dels genom ditt sätt att närma dig boken och ditt sätt att läsa och samtala med barnet.

Källa: Shutterstock.

2 S å vä x er vä rlden

Vägen till ett rikt ordförråd Orden är språkets byggstenar och för att klara sig i livet behö ver man 50 000–70 000 ord i sitt ordförråd. Med så många ord kan man förstå till exempel tidningstexter, nyhetsprogram, myndighetstexter och instruktioner. Vårt talade språk är långt ifrån så ordrikt som vårt skrivna språk är, varför det inte räcker att enbart språka med sitt barn. En undersökning visar att barn som varken blivit lästa med eller som har läst själva vid 17 års ålder har ett ordförråd på enbart 15 000–17 000 ord, medan barn som både blivit lästa med och som själva läst under sin uppväxt har ett ordförråd på 50 000–70 000 ord – alltså vad som krävs för att klara sig i livet.1 Din inställning till läsning och att du läser och uppmuntrar till läsning har stor betydelse för barnets ordförråd.

När vi har ord för saker förstår vi bättre det vi ser och upplever. Ju fler ord vi har för exempelvis olika känslor, desto djupare blir vårt känsloregister och vi kan uttrycka oss mer nyanserat och närmare ”sanningen”. Jag är inte bara glad, arg eller ledsen utan också förvirrad, orolig, förvånad, besviken, förväntansfull och så vidare. Anniqa Sandell R ing, 2021, s. 27

1 God läsutveckling: kartläggning och övningar av Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin, 2014.

2 S å vä x er vä rlden

Språk är makt. Med hjälp av språket kan barnet forma sina tankar, uttrycka sig och förstå vad det ser och upplever. Genom högläsningen och era samtal kan du skapa förut sättningar för att ditt barn ska utveckla ett rikt ordförråd och kunna sätta ord på vad det känner, ser och upplever.

Högläsningens många fördelar Högläsningen har fler fördelar förutom att bidra till språk utveckling och ge erfarenheter om världen. En annan fördel är att högläsningen är en mötesplats för barn och vuxna. Genom högläsningen får barnet och du gemensamma upplevelser och referensramar, något som följer med er genom hela livet. Nu är mina barn tonåringar och om några år redo att lämna hemmet och bygga sig egna hem, men de världar och karaktärer som vi tillsammans mött i böckernas värld lever kvar. Likaså all lek med ord. Jag minns med värme när min dotter för ett tag sedan hittade kapitelboken Sju tusen steg av Bo R. Holmberg i bokhyllan och mindes hur hon identifierade sig med bokens huvudperson Siri – ”Siri det är jag”, som hon uttryckte det som åttaåring. Siris tankar kring sina föräldrars skilsmässa var precis samma tankar som Ellen tänkte. Jag minns också med värme när min son på sin 18-årsdag följde med mig till en bokhandel och förundrad stod framför hyllorna fulla med bilderböcker och upptäckte hur många barnbokskaraktärer han kände igen från sin uppväxt och hur berättelserna fort farande lever kvar. Jag ler också inombords varje gång Ellen leker med ord som vi mött i litteraturen. ”Jaså mamma, du ska på konfrans du”, som jättemyrsloken i Konstiga djur, av

2 S å vä x er vä rlden

Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore, skulle ha sagt i stället för konferens. Jättemyrsloken har kommit att bli en av mina favoritkarak tärer, och när jag skulle börja dela med mig av digitala boktips hämtade jag inspiration från jättemyrsloken och karaktären Boksloken skapades. Bokslokens boktips finns tillgängliga via Förskoleforums webbplats, där du kan få inspiration till högläsning för barn i 1–6-årsåldern.2

Illustration: Moa Graaf.

2 https://forskoleforum.se/boksloken

2 S å vä x er vä rlden

Fem andra fördelar med högläsningen Högläsningen • stöttar barnet i hur man håller i en bok, hur man vänder blad och hur man läser, vilket barnet behöver lära sig för att kunna läsa på egen hand • stimulerar barnets fantasi • bidrar till att barnet får öva på att skapa inre bilder • gör att barnet får öva sin förmåga till medkänsla och empati • kan stärka barnets självkänsla, genom att barnet får uppleva att det finns andra som tänker och känner precis som barnet.

Högläsning – en investering I mitt arbete har jag under årens lopp mött många föräld rar, vårdnadshavare eller andra betydelsefulla vuxna som uttryckt olika anledningar till att de inte läser med sitt barn. Jag har många gånger fått höra att de inte har tid, att barnen inte är intresserade eller att barnen hellre tittar eller spelar på sin surfplatta. Hur mycket man som vuxen än har att göra är det en investering att avsätta en stund varje dag med sitt barn, att vara en läsande förebild. Den stunden skapar en

2 S å vä x er vä rlden

viktig anknytning och gemenskap för resten av barnets och den vuxnes liv och ger barnet flera nycklar till livet, som du kunde läsa i inledningen till det här kapitlet. Om barnet till en början inte visar intresse för böcker och läsning är det viktigt att inte sluta läsa, utan att fortsätta välja böcker med ett innehåll som barnet är intresserat av och har erfarenhet av, att läsa korta stunder och att samtala om bil derna. Högläsning kan ibland också vara att enbart titta på bilderna i boken och samtala om dem. Som högläsare kan du tänka på att inte fråga barnet om det vill att du läser en bok utan se högläsningen som en självklarhet. Genom att du avsätter en stund varje dag till läsning, kommer barnet med tiden att uppskatta läsningen. Yngre barn lyssnar gärna på samma bok många gånger. Genom att läsa en berättelse om och om igen, skapar du möjlighet för barnet att dels fördjupa sig i innehållet och därmed förstå vad boken handlar om, dels tillägna sig de ord som är nya. En del vårdnadshavare har uttryckt och uttrycker att de tänker vänta med högläsningen och se om barnet blir mer intresserat när det är äldre, men det är en mindre lyckad tanke. Jag brukar jämföra läs ning med tandborstning. Inte låter vi bli att borsta barnets Gör läsningen till tänder om barnet uttrycker en rutin, precis som en ovilja mot det. Vi fortsätter tandborstningen! borsta för att vi vet hur viktig tandborstn ingen är för tand hälsan. Så behöver vi tänka när det gäller högläsningen med. Vi fortsätter läsa för att vi vet hur stor skillnad som läsningen kan göra i ett barns liv.

Källa: Shutterstock.

2 S å vä x er vä rlden

Barnet behöver din uppmärksamhet Under högläsningen bör barnet få den vuxnes fulla uppmärk samhet och förbli ostörd. Om något eller någon stör kan barnet tappa den magi som byggts upp kring läsningen och kan då ha svårt att hitta tillbaka till den. Det kan därför vara bra att välja en plats där det är möjligt för barnet att koncentrera sig på boken, på den vuxnes röst och på samtalet. Det är också bra att sätta telefonen på ljudlöst och lägga den ifrån sig. I mitt möte med föräldrar, vårdnadshavare eller andra betydelsefulla vuxna har jag också mött de som låter barnet ensamt få lyssna på en ljudbok eller en e-bok med ljud i stället för att själva läsa högt. En ljudbok eller en e-bok med ljud kan inte ersätta en fysisk vuxen som sitter intill barnet och läser med sin röst. Till skillnad från en fysisk vuxen talar en inläst röst inte med barnen utan till dem. Barnet kan inte samtala med uppläsaren, och det är genom samtalet som gemenskapen och språket växer fram. Om du av någon anledning inte kan läsa texten i boken högt med ditt barn, kan du ändå vara en betydelsef ull läsande förebild. Tills am mans kan du och barnet då Schh! lyssna på en ljudbok eller en e-bok och sedan samtala om det lästa. Med yngre barn kan du också titta på bilderna i boken och samtala om dem. Källa: Shutterstock.

2 S å vä x er vä rlden

Det finns också textlösa böcker, det vill säga böcker med ett rikt bildspråk men som saknar text. Utifrån bilderna är det möjligt att själva skapa en gemensam berättelse. Här följer några förslag på textlösa böcker för olika åldrar. Dessa böcker är intressanta att läsa och utforska oavsett om man kan eller inte kan läsa högt.

Textlösa böcker 0–3 år Cirkus av Ida Björs Titta Pippi av Astrid Lindgren Limpan är sugen av Eva Lindström 3–6 år Pojken och huset av Maja Kastelic Hundpromenaden av Sven Nordqvist Ett rep av Cao Wenxuan och Yu Rong Från 6 år Resan av Aaron Becker Luftslott och synvillor av Björn Bergenholtz Dörren av JiHyeon Lee Ankomsten av Shaun Tan

2 S å vä x er vä rlden

Barnet behöver omges av böcker Ditt barn behöver böcker och böckerna behöver vara tillgäng liga för barnet, så att det själv kan hämta böckerna och visa eller berätta att det vill bli läst med. Även till den egna läs ningen behöver barnet ha ett rikt utbud av böcker. Biblioteken är en guldgruva: det finns många titlar att välja mellan, det är kostnadsfritt att låna och det finns bibliotekarier som kan tipsa om litteratur om det som barnet och den vuxne gärna vill läsa om. Biblioteken erbjuder dessutom barnböcker på många olika språk. Om böcker på ett specifikt språk eller en specifik titel skulle saknas på det närmsta biblioteket, kan en bibliotekarie hjälpa till med att låna böcker från ett annat bibliotek, så kallat fjärrlån. Att läsa och samtala på det språk som man är trygg med är det bästa sättet att ge barnen både läsglädje och ett rikt språk. Om barnet är inskrivet i förskolan kan det vara bra att stämma av med förskolans personal vilka titlar som läses högt där och att ibland läsa samma titlar i hemmet, förutsatt att de finns utgivna på barnets modersmål. Att läsa samma titel på svenska och på barnets modersmål anses enligt en studie gynna barnets båda eller alla språk.3 Under mina barns uppväxt har jag låtit böckerna vara tillgängliga på olika sätt. När barnen var små stod böck erna i en liten korg med omslagen framåt i vardagsrummet och på nedersta hyllplanet i en bokhylla i deras rum. Med tiden började jag också att sprida ut böckerna i huset. Jag la till exempel böcker på köksön, på soffbordet och på väg

3 Se Språkutvecklande förskola: en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola av Polly Björk-Willén, 2022.

2 S å vä x er vä rlden

in till deras rum, för att de skulle lockas till att läsa själva eller inspireras till högläsningen. Barn behöver inspiration till läsningen.

En väska full med Pixiböcker som inspirerar till läsning och som är lätt att flytta runt på. Foto: författaren.

2 S å vä x er vä rlden

4 tips till dig som högläsare 1. Prioritera högläsningen och gör den till en

rutin, precis som tandborstningen.

2. Fråga inte barnet om du ska läsa, utan

bara läs.

3. Bygg upp en förväntan kring högläsningen.

Säg något som gör att barnet blir nyfiket på boken, till exempel ”Jag har hört att det är någon som tar barnens kanelbullar. Jag är nyfiken på vem eller vilka som tagit kanel bullarna. Kom så läser vi boken och tar reda på vad som har hänt!”. 4. Barn tycker om att höra böcker om och om igen. Om du tröttnar på en bok så varken säg det till barnet eller visa det. Locka hellre barnet med en ny bok genom att till exempel säga ”Den här boken lånade jag på biblioteket. Jag tycker den verkar vara så spännande. Jag föreslår att jag läser den/läser första kapitlet så får jag höra vad du tycker”.

2 S å vä x er vä rlden

Högläsarens sex hemligheter Innan jag går in på högläsning med barn i olika åldrar vill jag dela med mig av högläsarens sex hemligheter, formulerade av Ulla Rhedin, forskare och författare.1 Bär gärna med dig dessa hemligheter under all din högläsning under barnets uppväxt, de är otroligt värdefulla. De hjälper dig i din roll som högläsare, att till exempel kunna tolka ditt barn när det uttrycker att boken är tråkig eller om det lämnar hög läsningen. Kanske har du då valt en alldeles för svår bok, kanske behöver ni stanna upp och prata om nya ord i boken och bokens händelser. Det kan också vara så att boken berör barnet på ett sätt som gör att det behöver en paus.

Barn förstår inte att de inte förstår. De säger aldrig: ”Den här boken var nog lite för svår för mig, jag kanske ska vänta ett tag med den.” De säger: ”Vilken tråkig bok!”

Barn lämnar rummet, fysiskt eller mentalt, om innehållet går dem för nära eller om de blir rädda eller oroade. Låt dem lämna!

Barn behöver ofta höra en bok flera gånger innan de ”upptäcker” den och gör den till sin favoritbok.

Om barnen uppenbart gillar en bok som jag som högläsare inte förmår fascineras av, då är jag inte denna boks bästa högläsare. Be någon annan!

Barn förstår alltid det de (hör)läser, men de förstår det på sitt eget sätt. Barn vet inte att en bok kan eller ”ska” förstås på ett annat eller särskilt sätt.

1 En fanfar för bilderboken! av Ulla Rhedin, 2013, s. 179.

Läsningens magi – högläsaren, barnet, boken och den läsande förebilden Högläsning har stor betydelse – den kan förändra ett barns liv. Att få höra en betydelsefull vuxen läsa högt och att tillsammans prata om det lästa skapar närhet och gemenskap mellan den vuxne och barnet. Böckerna, sångerna, rimmen och ramsorna bidrar till att världen växer och språket utvecklas. Den vuxne har även stor betydelse för barns egen läsning. Genom att värdesätta läsning – att läsa själv och att låta litteratur finnas tillgänglig i hemmet – motiveras barn till läsning. I den här boken lyfter författaren fram högläsningens många fördelar. Du får konkreta exempel på hur och vad du kan läsa högt för barn i olika åldrar, från spädbarn upp till arton år. Det finns också ett kapitel om att berätta muntligt och ett kapitel om att motivera barn till att läsa på egen hand. Läsningens magi är skriven för föräldrar, vårdnadshavare och andra betydelsefulla vuxna som har ett eller flera barn i sin närhet.

Art.nr 45346

studentlitteratur.se