9789144159751 by Smakprov Media AB

DIGITALISERING, LITERACY OCH MULTIMODALITET Digitalisering, literacy och multimodalitet

J EN N Y EDVA R D S S O N A N N A- LEN A G O D H E PE T R A M AG N U S S O N

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39498 ISBN 978-91-44-15975-1 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018, 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Formgivning omslag: Francisco Ortega

Printed by Eurographic Group, 2023

Omslagsbild: Shutterstock.com

Innehåll

Förord 7 Författarpresentationer 9 1 Läraren, eleven och skolans digitalisering 11 Bokens disposition 13 2 Digitalisering 15 Samhällets digitalisering 16 Skolans digitalisering 20 Gränser suddas ut 23 Ett kritiskt förhållningssätt 24 Digitaliserade system i skolan 27 Generering och analys av data 29 Digital kompetens 32 3 Literacy 37 Literacy som social praktik 38 Digitala texter 39 Critical literacy 42 Nya villkor för kommunikation och kunskapsutveckling 44 Förändrade kommunikationsmönster 46 Förändrade förutsättningar för kunskapsutveckling 48 4 Multimodalitet och multiliteracies 53 Multimodal teoribildning 54 Meningsskapande och lärande 55 Mediers betydelse 60

Multiliteracies – ett förhållningssätt som främjar kritiskt multimodalt meningsskapande 61 5 Lärarens arbete – före 67 Att planera undervisningen 67 Planering i flera steg 68 Stöttning 71 Elevernas delaktighet 74 Reflektioner – lärarens planeringsarbete 76 Språket i fokus 78 Digital stöttning och planering 82 6 Lärarens arbete – under 85 Att genomföra undervisningen 85 Lektionen startar 86 Litteratursamtal 88 Genomgång av presentationstekniskt hjälpmedel 94 Reflektioner – klassrumsarbete 97 Elevernas lärande blir synligt 97 Digitala verktyg både stöttar och stör skolarbetet 101 Digitala och multimodala texter i undervisningen 104 7 Lärarens arbete – efter 109 Att efterarbeta undervisningen 109 Reflektera tillsammans med kollegor 113 Hålla sig uppdaterad 114 Reflektioner – lärarens efterarbete 115 Digitala lärplattformars roll i lärares efterarbete 116 Digitalt efterarbete av text 119 Det utvidgade kollegiet 121 Avslutning 123 Litteraturförteckning 129

Förord

Villkoren för undervisning har förändrats sedan vi tre författare började arbeta som lärare på 1980- och 1990-talen. Då var det papper, penna och bok som gällde – för både lärare och elever. När datorerna kom placerades de i en datorsal och man kunde boka dem ett fåtal av sina lektioner. I dag har många elever och lärare mobiltelefoner och datorer eller datorplattor. Elever är digitala på ett helt annat sätt och det går knappast att dela upp världen i en verklig och en digital värld. Denna uppdelning är heller inte möjlig i klassrummet, vilket gör att lärare, precis som elever, måste ha digital kompetens. Vad kan denna kompetens innebära? Det kan vara att kunna förstå och hantera digital information, att kunna navigera på internet och att förstå hur webbläsare och hyperlänkar fungerar. Det räcker dock inte med detta. För att kunna fungera i dagens digitala samhälle krävs också förmåga att kunna läsa och analysera texter och att ha förståelse för hur olika modaliteter och medier är en del av informationssamhällets flöde. Med den här boken vill vi utveckla och diskutera den viktiga frågan om digitaliseringens betydelse för undervisningen. Klassrumsexemplen kretsar runt ämnena svenska och historia och både undervisningspraktiken och de didaktiska resonemangen kring den går att överföra till andra ämnen och fungerar för både yngre och äldre elever. I de undervisningssituationer som vi beskriver finns den digi-

Förord tala tekniken med som en röd tråd. Det blir tydligt att läraren arbetar målmedvetet och aktivt med att ge eleverna verktyg och strategier för att möta och använda den digitala tekniken och för att utveckla adekvat digital kompetens. Samtidigt som den digitala tekniken används finns läsandet, skrivandet och samtalandet med som centrala utgångspunkter i lärarens undervisning – elevernas literacyutveckling i ett digitaliserat samhälle står i fokus. I denna reviderade andra upplaga har vi utvecklat våra resonemang och lagt till ny relevant forskning samt anpassat texten till de förändringar som gjorts i läroplaner och andra styrdokument inför höstterminen 2022. September 2022 Jenny Edvardsson, Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson

Författarpresentationer

Jenny Edvardsson är legitimerad gymnasielärare i svenska och historia och har sedan slutet av 1990-talet arbetat i skolans värld, både som lärare och skolledare. Jenny är numera verksam vid Högskolan Kristianstad där hon utbildar blivande lärare och är doktorand i pedagogiskt arbete. Hon är särskilt intresserad av barn och ungas läsning och har gett ut flera böcker som handlar om läsning och undervisning. Jenny har fått en rad utmärkelser: För sitt arbete med att stimulera elevernas intresse för litteratur erhöll hon Svenska Akademiens svensklärarpris 2017. Myndigheten för tillgängliga medier tilldelade henne Amy-priset 2015 för hennes arbete med att tillgängliggöra undervisningen. Samma år tilldelades Jenny Guldäpplet för sitt arbete med digital teknik i klassrummet. Anna-Lena Godhe är legitimerad gymnasielärare i engelska och svenska som andraspråk och har främst arbetat som lärare på yrkesförberedande gymnasieprogram, där hennes intresse för multimodala texter uppstod. Hösten 2008 påbörjade hon forskar utbildningen i en nationell forskarskola för lärare, Språk och Lärande i Mångfaldsperspektiv, och fortsatte efter licentiat examen på forskarskolan CUL, Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning, där hon disputerade 2014 i ämnet tillämpad informationsteknologi. Fokus i avhandlingen är på hur elevers multimodala texter bedöms inom svenskämnet på gymnasienivå.

Författarpresentationer Anna-Lena är verksam lärare och forskare vid Malmö universitet och leder ett forskningsprojekt med fokus på vad digital kompetens innebär i praktiken (2020−2023). Petra Magnusson är legitimerad lärare i svenska och so-ämnen och har undervisat från årskurs fem till gymnasiet. Efter att ha deltagit i forskarskolan i Svenska med didaktisk inriktning och skrivit en licentiatavhandling fortsatte hon sin forskarutbildning och tog doktorsexamen 2014. Avhandlingen utforskar bland annat hur multimodal teoribildning kan användas för att tala om lärande och undervisning. Petra har tidigare arbetat med skolutvecklingsarbete på kommunal nivå och är verksam inom lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Hon har också haft uppdrag för Skolverket i Läslyftssatsningen och arbetat med forskning och utveckling i samverkan med kommuner och skolor, bland annat i ett tre-årigt projekt kring lärares arbete med digitala multimodala texter, finansierat av Skolforskningsinstitutet med början vårterminen 2022.

1 Läraren, eleven och skolans digitalisering Digitaliseringen av samhället påverkar skolarbetet och fyller olika funktioner i undervisningssammanhang. Dels används digital teknik som kommunikationskanal: lärare kommunicerar digitalt med både kollegor, skolledning, elever och vårdnadshavare genom till exempel e-post och bloggar, dels är den en del av den administration som hör till lärares dagliga arbete, såsom till exempel frånvarorapportering. Ytterligare en funktion är att lärare hämtar material och inspiration till sin undervisning från digitala källor, och annan typ av information både inhämtas och sprids digitalt. Mängden källor som lärare kan hämta material och råd från ökar ständigt och lärarkollegiet är inte längre lika beroende av vare sig tid eller rum, exempelvis kan inlägg på en blogg ingå i undervisningen. Via olika digitala kanaler och plattformar kan lärare och elever också dela med sig av det de gör i skolan och skapa eget material som kanske innehåller länkar till material skapat av andra. Även ämnesinnehållet kan påverkas då elever gör uppgifter med digitala verktyg. Tekniken gör det helt enkelt enklare och snabbare för både elever och lärare att producera material som kombinerar olika uttryck – bilder, ljud, text och så vidare – vilket påverkar både lärarens pedagogiska verktyg och elevernas möjlighet att uttrycka sig. Den digitala tekniken kan även skapa variation i ämnesinnehållet och sättet det presenteras på, vilket gynnar lärarnas möjligheter att göra extra anpassningar inom ramen för

1 Läraren, eleven och skolans digitalisering ordinarie undervisning så att alla elever ska kunna nå målen för undervisningen, något som betonas i Skollagen (SFS 2010:800). Regeringen antog 2017 Nationell digitaliseringsstrategi för skol väsendet (U2017/04119/S) och läroplanerna reviderades med skrivningar ämnade att stärka elevernas digitala kompetens för att tydliggöra relationen till olika ämnen och läroplanernas övergripande mål.1 Syftet med denna bok är att utifrån våra kunskaper och erfarenheter som lärare och forskare både teoretisera och konkretisera hur förutsättningar och villkor för undervisning, skolarbete och kunskapsutveckling påverkas av den digitala utvecklingen. Hur ser nutidens förutsättningar och villkor ut? Vad kan det i förlängningen betyda för undervisningen? Vi utgår från en syn på lärande som något som sker i samspel med andra och där sammanhanget, kontexten, spelar roll och påverkar hur och vad vi lär oss. Vi är följaktligen intresserade av lärandet i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv så som det tolkas av bland andra Roger Säljö (se Säljö 2005, 2010). Vi riktar särskilt intresse mot hur de verktyg människan kan utnyttja för att kommunicera och minnas i allt högre utsträckning har digitaliserats, och vad denna förändring kan betyda för skola och utbildning. I boken använder och diskuterar vi flera begrepp som också förklaras närmare i kommande kapitel. Dock vill vi redan nu klargöra hur vi använder två av bokens centrala begrepp: literacy och multimodalitet. Begreppet literacy har mer och mer kommit att ersätta vad vi tidigare benämnde som läs- och skrivkunnighet men är inte synonymt med detta. Medan läs- och skrivkunnighet fokuserar på alfabetisk text och förmågan att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift, innefattar literacy som begrepp olika sätt att kommunicera, till exempel med bilder och ljud. Literacy formas och 1 Den nuvarande digitaliseringsstrategin för skolväsendet löper ut 2022. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet för 2023–2027. Strategin ska bland annat bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i förskolan och skolan.

1 Läraren, eleven och skolans digitalisering påverkas dessutom av det sammanhang där kommunikationen sker och hur dessa olika sammanhang relaterar till varandra, till exempel hem och skola. Engelskans literacy har inte fått någon direkt svensk översättning. Ibland används dock ordet litteracitet men då med delvis annan innebörd, och därför väljer vi att behålla den engelska termen. Begreppet multimodalitet används för att tala om betydelse som skapas genom att använda flera uttryckssätt. En multimodal text innehåller flera uttryckssätt såsom bilder, ljud och skriven text. I realiteten är alla texter multimodala och består av olika uttryckssätt i samverkan. Exempelvis påverkar layout och typsnitt en skriven text. Att tala om multimodala texter innebär att man sätter de olika uttryckssättens gemensamma innebörd i fokus. I stället för uttryckssätt, eller de ibland använda begreppen teckensystem och teckenvärld, använder vi begreppet modalitet. I boken använder vi benämningar som dator, surfplatta, platta, datorplatta, laptops och så vidare, men typ av enhet är dock mestadels av underordnad betydelse för oss – det är digitaliseringen i bemärkelsen integrering av digital teknologi i undervisningen som vi är intresserade av att lyfta fram och resonera kring, inte den tekniska utrustningen i sig. Vi vill med den här boken bidra till att ge en nyanserad bild av digitaliseringen av skolan där både potentiellt positiva och negativa aspekter tas upp. Vi vill även praktiskt förankra de resonemang som presenteras genom att ge exempel på hur lärare kan förhålla sig till digitaliseringen i undervisningen. Våra undervisningsexempel är tagna från ämnena svenska och historia på högstadiet och gymnasiet men de aspekter vi vill åskådliggöra kan appliceras på övriga skolämnen och skolstadier.

Bokens disposition Boken är disponerad så att den första delen, kapitel 2–4, ger en teoretisk bakgrund som kretsar kring de centrala begreppen digitalisering (kapitel 2), literacy (kapitel 3) samt multimodalitet

1 Läraren, eleven och skolans digitalisering och multiliteracies (kapitel 4) och i ljuset av dessa begrepp diskuteras de olika villkor och förutsättningar som råder för lärare och elever i en digitaliserad skola. I bokens andra del, kapitel 5–7, följer vi en lärares klassrumspraktik genom tre olika faser som vi har benämnt lärarens arbete före (kapitel 5), under (kapitel 6) och efter (kapitel 7) lektionen. Här avslutas varje kapitel med reflektioner där lärarens arbete belyses utifrån de teoretiska resonemangen i bokens första del och där även ytterligare aspekter tas upp utifrån den undervisningspraktik som beskrivits i kapitlet. I bokens avslutande kapitel 8 för vi så en sammanfattande diskussion och försöker blicka framåt.

2 Digitalisering I klassrummet I dag är det historia som gäller. Läraren Jenny loggar in på datorn, går vidare till det digitala klassrummet som finns på skolans lärplattform, klickar på ”Klassuppgifter” och dagens lektion. Jenny startar projektorn och ser till att dagens lektion blir synlig på projektorduken. Här finns information om vad som ska hända under lektionen (planering), en inbäddad film om andra världskriget och sedan ett delat dokument till en skrivmall om orsakerna till andra världskriget. Nu kan eleverna få komma in i klassrummet. Lektionen kan börja! *** Vad innebär egentligen digitaliseringen av skolan och hur kan den relateras till digitaliseringen i samhället i stort? Skolan är en del av samhället och ska utbilda elever för deras framtida liv. Därför bör skolan också avspegla den samtid de lever i och den omfattande digitalisering som just nu sker. Samtidigt behöver vi se på samhällsutveckling ur ett historiskt perspektiv och sätta in digitaliseringen i ett sammanhang genom att ställa frågor som: På vilket sätt påverkar digitaliseringen skolan och undervisningen? Hur kan vi förhålla oss till den samhällsutveckling som skolan är en del av? Hur kan skolutveckling i ett digitaliserat samhälle se ut?

2 Digitalisering

Samhällets digitalisering Engelskan har två ord för vad som i svenskan benämns digitalisering, nämligen digitization och digitalization. De två termerna kan översättas på lite olika sätt och med delvis olika innebörd. Digitization innebär att olika former av analog data omvandlas till digital data, enkelt uttryck till ettor och nollor. Digital data kan läsas av tekniska system och på så sätt kan data från olika källor sättas samman för att skapa mönster och samband. Stora datamängder kan också hanteras av dessa tekniska system, och på vilket sätt dessa data sätts i relation till varandra avgörs av kodade algoritmer. Digital data blir på så sätt lagringsbar och sökbar. Hur tekniska system designas, till exempel vad gäller algoritmer, avgör hur data från olika källor relateras till varandra och vad som exempelvis visas vid sökningar på nätet. Digitalization å andra sidan handlar om den ökade användningen av digital teknik, såsom datorer, plattor och mobiler, av både privatpersoner och organisationer. Utvecklingen av sociala medier och plattformar som Google, Facebook och Youtube har inte bara förändrat vårt sätt att kommunicera, utan innebär dessutom att digital data konstant samlas in när vi använder dessa plattformar. På så sätt hänger vår ökade användning av digital teknik, det vill säga digitalization, samman med att mängden digital data, digitization, ökar och används på olika sätt och för olika syften. Användargenererade data från digitala plattformar och sociala medier samlas in och sorteras på olika sätt av tekniska system i syfte att anpassa sökningar och reklam och personalisera dem. Det här blir till exempel tydligt då reklam dyker upp på Facebook utifrån de webbsidor som tidigare besökts eller inlägg som man tittat på. Även i vilken ordning sökresultat visas på Google påverkas av tidigare sökningar. Dagens samhälle benämns både som ett kunskapssamhälle och ett informationssamhälle men dessa två begrepp är inte synonyma.

2 Digitalisering UNESCO1 (2005) pekar på skillnaden genom att poängtera att information är något som kan säljas och köpas medan kunskap i ett kunskapssamhälle görs tillgänglig för alla. Information är inte kunskap i sig men är ett kunskapsgenererande redskap (UNESCO 2005) eftersom vi utifrån den information vi har kan skaffa oss kunskap. Begreppet informationssamhälle grundar sig i den ökade mängd information som många i dag har konstant tillgång till. Informationen görs numera i stor utsträckning tillgänglig för oss via digital teknik såsom mobiler, datorer och plattor. De senare årens utveckling av bredband och wifi-nätverk har bidragit till att många är konstant uppkopplade mot internet. Genom inställningar i appar, eller applikationer, aviserar till exempel Facebook och Snapchat, via de digitala verktyg vi använder, när något händer i olika flöden som vi på olika sätt följer. På så vis nås vi av diverse information under dygnets alla timmar. UNESCO menar att teknikutvecklingen är fundamental för framväxten av ett informationssamhälle men pekar även på vikten av att medborgare kritiskt kan sålla och granska information. Dessutom understryker UNESCO betydelsen av att människor tillåts ha kontroll över information, och inte tvärtom (UNESCO 2005). Definitionen av samhället som ett kunskapssamhälle har bland annat att göra med en ökad medvetenhet om att en välutbildad befolkning bidrar till ekonomisk tillväxt. Det har gjort att utbildning hamnat i fokus, inte minst i politiska sammanhang, i olika länder. Internationella jämförelser av olika länders utbildningssystem, såsom PISA och TIMSS, ses i dag som ett sätt att mäta kvaliteten i utbildningar i olika länder. Dessa mätningar ligger bland annat till grund för förutsägelser om den ekonomiska tillväxten

1 UNESCO är en samarbetsorganisation inom FN med fred och global utveckling för alla länder som mål. I UNESCO diskuterar länderna framtiden inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation (www.unesco.se/ om-oss/unesco/).

2 Digitalisering och på så vis har utbildning blivit ett konkurrensmedel med tydlig koppling till (samhälls)ekonomisk vinst. En grundläggande intention med internet var att koppla samman människor och bidra till att information kunde delas och spridas fritt, utan så kallade grindvakter som på olika sätt sorterade och valde ut vilken information som gjordes tillgänglig. Redan 2011 påpekar Eli Pariser2 att de mänskliga grindvakter som fanns tidigare håller på att ersättas av algoritmer. Information filtreras numera i hög utsträckning genom komplexa algoritmiska system som både sökmotorer och digitala plattformar använder sig av. Vilken information som görs tillgänglig beror på de digitala data som algoritmerna baserar sitt urval på, till exempel vad den aktuella användaren tidigare gjort i digitala miljöer. På så sätt personaliseras information i allt högre grad. I stället för att internet öppnar upp för att få tillgång till alla möjliga sorters information, finns en tendens att vi får tillgång till sådant som de algoritmiska systemen tror att vi vill ha tillgång till, baserat på våra tidigare sökningar och andra användargenererade data som till exempel vad vi klickat på. Detta ligger bakom föreställningen om så kallade filterbubblor för att beskriva en situation där den information som når oss bekräftar våra uppfattningar snarare än utmanar dem. Pariser hämtar exempel från sitt eget Facebook-flöde där inlägg från dem som har en annan politisk grundsyn än han själv tagits bort. Denna sortering görs osynlig för oss. De algoritmiska system som olika sajter använder sig av är svårförståeliga för gemene man och vi ges i liten utsträckning möjlighet att själva bestämma vad som ska visas och vad som ska sorteras bort. Pariser menar att det som skiljer algoritmerna från mänskliga grindvakter är att maskinerna inte tar hänsyn till exempelvis etiska aspekter. Vid programmeringen av algoritmerna behöver man även se till att det som är utmanande och går emot våra föreställningar blir tillgängligt för oss. De problem som Pariser pekar på hänger samman med att data blivit digital och på så sätt sökbar och möjlig för maskiner 2 www.ted.com/talks/elipariserbewareonlinefilterbubbles?language=sv

2 Digitalisering att läsa och sätta samman på olika sätt. Parisers beskrivning och användning av ordet filterbubblor har ifrågasatts bland annat av Dahlgren (2021). Dahlgren påpekar skillnaden mellan att ha en teknisk förståelse av filterbubblor och att utifrån den dra långt gående slutsatser om påverkan på samhället i stort. Vetenskapliga studier som visar på samhälleliga effekter är få och svåra att göra eftersom många parametrar påverkar. Samtidigt är individers konsumtion av nyheter och media komplex. Dahlgrens forskning visar att människor över tid och även i dag aktivt använder sig av ett flertal olika nyhetskällor och inte väljer endast kanaler med ensidig information. Jutta Sundin och Olof Haider (2016) tar upp hur algoritmer påverkar det offentliga samtalet, något som i förlängningen kan påverka demokratin. Ett grundantagande i ett demokratiskt samhälle är att olika åsikter ska få höras och finnas. Haider och Sundin tar företagen Google, Facebook och Netflix som exempel på globala företag som äger digitala plattformar som många av oss använder. Företagens grundidé bygger på lönsamhet och de utnyttjar användargenererade data för att skapa lönsamhet i företagen. Deras främsta inkomstkälla skiljer sig dock åt: reklamintäkter för Facebook och abonnemang för Netflix. Många av de tjänster som tillhandahålls via digitala medier är i dag gratis på så sätt att vi inte betalar med pengar. I stället kan vi sägas betala med den information som vi lämnar om oss när vi använder tjänsterna, till exempel genom att gilla inlägg på Facebook, genom sökningar på Google och genom att betygsätta filmer på Netflix. Hur företagens nätverk av algoritmer byggs upp beror på vilken som är deras främsta inkomstkälla. Facebook använder de digitala spår som vi lämnar efter oss för att personalisera reklamen på vår sida och i vårt flöde, medan Netflix använder informationen för att locka till sig fler abonnenter. I Statens medieråds återkommande undersökning av ungas medievanor (2021) tar man speciellt upp det inflytande som så k allade influencers har. Influencers är ofta unga personer som har en stor andel följare på sociala medier såsom YouTube och

2 Digitalisering Instagram. Cirka 80 % av ungdomarna i åldern 13–18 år följer användare eller influencers på sociala medier. Få av dem uppger att de litar på dessa kanaler, men samtidigt har en högre andel faktiskt följt tips eller råd från dem de följer. På en webbsida tar Storbritanniens regering upp influencers som fenomen3 och påpekar avsaknaden av reglering vad gäller till exempel reklam för produkter. Samtidigt skriver man om influencers som personer som kan öka unga människors medvetenhet i viktiga frågor. Sökbarhet och synlighet är viktigt på internet men eftersom några stora aktörer i hög grad styr vad som blir sökbart och synligt så anpassas informationen efter de kriterier som dessa företag sorterar information utifrån. Algoritmerna som sorterar informationen baseras på vissa föreställningar och värderingar, vilket till exempel inneburit att Facebooks algoritmer sorterar bort nakenhet. På så sätt påverkas den information vi får tillgång till och vad som görs synligt för oss. Att vi i allt högre utsträckning får information och nyheter via olika kanaler diskuteras alltmer som ett potentiellt hot mot demokratin. Vikten av att kunna värdera och sålla bland all information som vi dagligen möts av är av yttersta vikt för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare.

Skolans digitalisering Diskussioner kring digitaliseringen av skolan handlar ofta om elevers användning av individuella digitala verktyg såsom laptops eller plattor, men digitaliseringen av skolan är, precis som digitaliseringen av samhället i stort, mycket mer än så. Digitaliseringen beskrivs ibland som en implementering av nya verktyg. Inte sällan ses då skolan som en institution som tar lång tid på sig att implementera dessa verktyg. Att betrakta digitaliseringen som en implementering av verktyg bottnar i ett teknikcentrerat synsätt (t.ex. Bruce 1993, Lipponen m.fl. 2006). Med detta synsätt fokuseras tekniken och mindre hänsyn tas till det sammanhang som den 3 https://committees.parliament.uk/work/1126/influencer-culture/

2 Digitalisering ska användas i eller till själva användningen. Implementeringen syftar till att verktyget ska anammas av användarna. Mått på hur implementeringen lyckas kan vara hur ofta tekniken används och inom hur många, och vilka, områden. Med detta synsätt framhävs ofta positiva exempel på hur digital teknik används i undervisningen och aspekter som effektivitet och att tekniken bidrar till nya sätt att tänka betonas. Sällan görs detaljerade analyser av de sammanhang, eller praktiker, som tekniken implementeras och används i. Den här typen av resonemang har varit vanligt förekommande när teknik sålts in på skolor. Teknikens fördelar fokuseras men sällan finns konkreta exempel på verksamheter där tekniken lett till att alla positiva förhoppningar blivit verklighet. Att tekniken även kan leda till problem nämns sällan. Skolan som institution framställs ofta både i medier och av försäljare som en konservativ bromskloss som är ovillig till förändring och inte inser teknikens fördelar. Om däremot det sammanhang som tekniken ska användas i ses som central, hamnar fokus snarare på att studera hur tekniken används i olika sammanhang och vilka faktorer som påverkar användningen i dessa sammanhang. I skolsammanhang behöver till exempel styrdokument och andra regelverk inom skolan relateras till användningen av digitala verktyg i verksamheten. Med utgångspunkt i hur tekniken används i skolsammanhang blir slutsatsen ofta att etablerade mönster återkommer och att förändringar för det mesta är både långsamma och av mindre omfattning. Detta beror sannolikt på att skolan är en reglerad verksamhet där styrdokument och organisationsstrukturer är utformade för att skapa en stabilitet i utbildningssystemet. De olika sätten att se på digitaliseringen är synliga i diskussioner om digitaliseringen av svensk skola. Debatten blir ofta polariserad. Att få till en konstruktiv dialog mellan å ena sidan en grupp som är nästintill urskillningslöst positiv till teknikanvändning i skolan och å andra sidan en grupp som tvärtom är nästintill urskillningslöst negativ till teknik i skolan, verkar vara svårt. Dessa olika perspektiv behöver mötas för att ta hand om och för-

2 Digitalisering ändra verksamheten, så att hänsyn tas till de faktorer som spelar roll och påverkar användningen i specifika sammanhang. Här kan forskning bidra till att ge en mer nyanserad bild och peka ut vissa dilemman som verkar uppstå samt visa på hur dessa kan hanteras. Dock vill vi påpeka att forskning görs utifrån olika perspektiv och med olika teoretiska och metodologiska ramar, vilket innebär att slutsatserna kan bli motsägelsefulla. I stället för att använda forskning för att slå fast vad som är rätt och fel, menar vi att man bör betona forskningens möjlighet att belysa olika aspekter av ett fenomen och därigenom ge oss viktiga insikter och kunskaper för att kunna fatta genomtänkta, välgrundade beslut. Digitalisering av utbildning behöver genomsyra verksamheten och kan inte läggas på lärarna. Petterson (2018, 2021) visar att skolor i ett inledningsskede oftast fokuserar på att de digitala resurser som finns i klassrummet ska användas. I ett senare skede behöver dock tydliga mål sättas av bland annat skolledningen för att digitaliseringen även ska leda till förändringar i arbetssätt och till exempel bidra till likvärdighet och ökad måluppfyllelse för eleverna. Stöttning i utveckling av lärandeaktiviteter behövs i detta skede men även vad gäller förändrade sätt att planera och kommunicera både undervisning och administration inom verksamheten. Huruvida digitaliseringen är bra för utbildning är en fråga som Neil Selwyn (2016) ställer. Han framhåller vikten av att förhålla sig kritisk till teknik i skolan och pekar på att debatten om teknik i skolan ofta leds av företag inom teknikbranschen. Selwyn menar att framställningen av teknik som skolans frälsare och som det som kommer att förändra utbildning i grunden oftast har ringa förankring i något som bevisligen har skett i skolverksamheter. Han menar att många av dem som uttalar sig om hur tekniken ska förändra utbildning är aktörer som inte har någon djupare förståelse av skolans verksamhet. För att kunna ta ställning till på vilket sätt teknik kan bidra till skolans verksamhet behöver de som faktiskt har insikt om skolans förutsättningar ställa relevanta frågor om vad det är för problem som tekniken eventuellt kan hjälpa till att lösa.

2 Digitalisering När det till exempel gäller centrala delar av svenskämnet, såsom läsande och skrivande, finns en tendens att skapa en olycklig dikotomi där digitalt läsande och skrivande sätts i motsats till läsande av tryckta böcker och skrivande med papper och penna. Med tanke på att svensk skola ska utbilda eleverna till att kunna bli aktiva samhällsmedborgare är vår utgångspunkt att elever behöver utbildning i hur de läser, skriver och förstår texter också i digitala miljöer. GR Ä NSER SU DDA S U T

I takt med att den digitala tekniken blivit alltmer bärbar har den även kommit allt närmare oss som individer och påverkar vårt dagliga liv på ett annat sätt än tidigare (Säljö 2017). Att ständigt vara tillgänglig är en konsekvens av den digitala tekniken. Tillgängligheten kan gälla så väl att vara kontaktbar som att följa med i informationsflöden på sociala medier. Detta kan upplevas som både positivt och negativt för individer. Utvecklingen av digital teknik innebär också att gränserna mellan olika sammanhang, till exempel skola och fritid, kan sägas ha flyttats eller i vissa fall suddats ut. Den digitala tekniken öppnar till exempel upp för lärare att ha kontakt med andra lärare utanför den egna skolan eller kommunen. Detta görs genom användande av bland annat Twitter och Facebook och benämns som det utvidgade kollegiet där samarbetet inte längre är begränsat av tid och rum. När digital teknik finns i klassrummet så öppnar den upp för sammanhang utanför skolans väggar. Å ena sidan kan det ses som något positivt som gör det lättare att knyta an det som görs i skolan till världen i stort, å andra sidan kan det ses som något som utmanar skolan på flera sätt. Digital teknik kan bidra till att lyfta in världen utanför klassrummet, men att säga att hela världen är något knapptryck bort är en förenkling av teknikens potential. Visst är det betydligt lättare att komma åt olika slags information i dag, men det ställer även högre krav på oss att kunna sålla och sortera bland all den information som finns. Tillgängligheten

3 Literacy 2014). En viktig slutsats är att även de praktiska färdigheterna att förstå och hantera digitala resurser måste ingå i undervisningen. Digitaliseringen och förändrade kommunikationsmönster, Jenny Edvardsson, (mitten) Anna-Lena Godhe som innebär att vi har tillgång(t.v.) tilloch större information Petramängder Magnusson (t.h.) är verksamma som lärarutbildare ochkommunicerar forskare. De har alla och som även innebär att vi i ökad utsträckning en bakgrund som ämneslärare i svenska och med olika modaliteter, har betydelse för skolarbete och undervisandra ämnen. ning. Ämnesinnehållet står att finna även på andra ställen än hos läraren och i läroboken, och eleven kan ta hjälp av förklaringar från flera håll. Centrala färdigheter är att kunna navigera och DIGITALISERING, välja bland det innehåll ochLITERACY de resurser som erbjuds. Den kritiska OCH MULTIMODALITET förmågan, liksom vikten av att arbeta med metakognition, lyfts fram i läroplanerna för grundskolan och gymnasiet även om Lgr22 Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt har ett skiftat fokus från ”förmågor att utveckla” till ”kunskaper i läroplanerna. Digitaliseringens betydelse för lärande är en nyckelom” i jämförelse med Lgr11. Det understryks till exempel att elever fråga för lärare, skolledare och samhället i stort. Men vad innebär ska utveckla kunskaper strategier för digitaliseringen i skolan?som Hurinnebär kan denatt blide enkan del välja av elevernas literacylärande, göra självständiga val, lösa problem och agera kritiskt. Att utveckling? Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig detta skrivs fram så tydligt i styrdokumenten kan ha att göra med multimodalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning? att utbildning i högre grad ses som ett konkurrensmedel i ett så Författarna resonerar om digitaliseringen av skolan och tar upp såväl kallat kunskapssamhälle (UNESCO 2005). En utbildad befolkning potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier om som kan bidra på en alltmer avreglerad och flexibel arbetsmarkdigitaliseringens inverkan på mänsklig kommunikation i relation nad kan enligt detta synsätt bidra till fortsatt ekonomiskhur tillväxt. till läsande, skrivande och samtalande samt diskuterar olika

modaliteter – bilder, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning. Genom konkreta exempel från ämnena svenska och historia ges en tydlig bild av vad digitaliseringen kan innebära för lärarens planering, genomförande av undervisningen och efterarbete. Denna andra upplaga är anpassad till skolans styrdokument 2022 och uppdaterad med forskning och utveckling inom området. Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till lärare och lärarstudenter med intresse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Andra upplagan

Art.nr 39498

studentlitteratur.se