9789144159485

Biblioteksgeografin

En antologi om biblioteksväsende och biblioteksforskning

ROGER BLOMGREN

KATARINA MICHNIK

JOHAN SUNDEEN (RED.)

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45273

ISBN 978-91-44-15948-5

Upplaga 1:1

©Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co

Ombrytning inlaga: Siv Rudholm

Formgivning omslag: Jens Martin

Omslagsbild: Monika Hunackova/Shutterstock

Printed by Eurographic Group, 2022

5.

6.

Biblioteksgeografin – en introduktion

RogeR BlomgRen, KataRina michniK & Johan Sundeen

En antologi som fyller en lucka

Det har länge saknats ett läromedel som på ett kartläggande vis presenterar de vanligaste bibliotekstyperna i Sverige samt sätter in dessa i relevanta begreppsliga, juridiska och historiska sammanhang. De publikationer som hittills har använts som kurslitteratur vid de svenska bibliotekarieutbildningarna fokuserar på en bibliotekstyp som till exempel Joacim Hanssons Det lokala folkbiblioteket: förändringar under hundra år (2005) och Cecilia Gärdéns Skolbibliotekets roll för elevers lärande: en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015 (2017).

Syftet med antologin är dels att presentera tio bibliotekstyper från det svenska biblioteksväsendet, dels att ge perspektiv på biblioteksväsende och biblioteksforskning i stort. Vi hoppas genom boken delvis fylla nämnda tomrum och stimulera till nya initiativ inom dessa ämnesområden. Antologin vänder sig i första hand till studenter på grundläggande och avancerad nivå vid de svenska utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap, även om vi tror och hoppas att de 13 ingående kapitlen kan erbjuda värdefull läsning för såväl yrkesverksamma bibliotekarier som för den biblioteksintresserade allmänheten. Vi hoppas – och tror – också att antologin genom sin mångsidighet kan komma till användning inom utbildning och forskning i andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner.

Innan vi går in på denna boks innehåll skulle vi vilja dela några ord med läsaren gällande boktiteln: Biblioteksgeografin: en antologi om biblioteksväsende och biblioteksforskning. Begreppet biblioteksgeografi myntades av Magnus Torstensson och Romulo Enmark och har använts av bland andra Catarina Eriksson och Angela Zetterlund (2008). Med inspiration från dessa forskare liknar vi biblioteksväsendet vid olika terränger där det finns bibliotekstyper på olika geografiska nivåer och med skilda roller, regelverk och relationer att förhålla sig till.

Genom att använda begreppet biblioteksforskning i undertiteln vill vi uppmärksamma att biblioteksforskning är ett eget forskningsområde och inte per automatik en underdisciplin till informationsvetenskap. Även om biblioteksstudier vanligtvis genomförs inom ramen för biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) förekommer det även inom angränsande discipliner som till exempel pedagogik, sociologi och hälsovetenskap. Titeln kan läsas som en markering mot vad vi uppfattar som en tendens till strömkantring inom BoIämnet, där biblioteksforskning stundom fått sekundär status trots att utbildningarna inom miljöerna domineras av biblioteks- snarare än informationsperspektiv. Snarare än att inleda en polemik vill vi emellertid bidra till att på ett positivt sätt låta biblioteksforskning få ett större utrymme inom såväl som utom disciplinen. De bibliotekstyper som har identifierats i föreliggande antologi kan kategoriseras på olika vis. Ett första sätt är att utgå från geografisk tillhörighet utifrån om biblioteken är verksamma på lokal, regional eller statlig nivå. Vid en sådan indelning hamnar exempelvis folkbibliotek och skolbibliotek i samma kategori då båda är verksamma på kommunal nivå. En geografisk indelning har dock sina brister: även om två bibliotekstyper är verksamma på samma nivå, kan det finnas stora skillnader mellan deras uppdrag vilket är fallet med folkbibliotek och skolbibliotek. Ett annat sätt att kategorisera bibliotek

är att utgå från deras uppdrag: då hamnar lärosätesbibliotek och skolbibliotek i samma kategori eftersom båda har ett utbildande uppdrag. Nationalbiblioteket som ligger på statlig nivå kan i sin tur definieras

central/o entlig terräng

O entlig

lokal/o entlig terräng

Central Lokal

central/privat terräng

Platsoberoende och gränsöverskridande verksamheter

lokal/privat terräng

Privat

figuR 1.1 ”Kartverktyget för biblioteksgeografi (= modellen i sig)”

(Eriksson & Zetterlund, 2013, s. 5). För exempel på vilka aktörer som kan placeras i respektive terräng, se Eriksson och Zetterlund (2008, s. 8).

i en egen kategori då biblioteket har bevarandeuppdrag, vilket även en del lärosätesbibliotek och ett biblioteksmuseum har. Ett tredje sätt att kategorisera bibliotek på är att utgå från deras finansiering och skilja mellan offentligt och privat finansierade bibliotek.

De ovan gjorda kategoriseringarna kan också kombineras: i artikeln ”Den svenska biblioteksgeografin” (Eriksson & Zetterlund, 2008) presenteras en karta över det svenska biblioteksväsendet. Kartan är konstruerad utifrån polerna central nivå – lokal nivå och offentlig – privat. Mellan dessa poler skapas fyra terränger där det svenska biblioteksväsendets aktörer placeras, beroende på vilken nivå som de är verksamma på och hur de är finansierade (se figur 1.1).

Kartan kan användas som ett verktyg för att kategorisera olika bibliotekstyper: folkbibliotek placeras till exempel i den lokala och offentliga terrängen eftersom folkbibliotek är en lokal biblioteksverksamhet som finanserias med offentliga medel. Modellen kan också användas för att kategorisera aktörer som inte är bibliotek men som ändå ingår i eller är betydelsefulla för biblioteksväsendet.

Ett exempel på sådana är försäljare av böcker som Adlibris. Denna aktör är verksam på central nivå och är inte offentligt finansierad.

Följaktligen placeras Adlibris i den centrala och privata terrängen.

Vi har i föreliggande antologi valt att kategorisera de presenterade bibliotekstyperna utifrån gemensamma nämnare enligt följande: 1) Bibliotek som finns på kommunal eller regional nivå. Här hittar vi folkbibliotek, regionbibliotek, som har en stödjande funktion för folkbibliotek, och sjukhusbibliotek. 2) Därefter har vi identifierat en grupp bibliotek som har en bevarandefunktion och kan beskrivas vara förvaltare av svenskt kulturarv: det svenska nationalbiblioteket och Bernadottebiblioteket. 3) Bibliotek med utbildande uppdrag, som här exemplifieras av lärosätesbibliotek och skolbibliotek, utgör en kategori, och slutligen talar vi om 4) specialbibliotek. Dessa indelningsgrupper är inte varandra uteslutande. Flera lärosätesbibliotek som exempelvis Lunds universitetsbibliotek skulle kunna placeras i såväl kategori 2 som kategori 3. Ett annat exempel är att skolbibliotek även kan placeras i kategori 1, eftersom denna bibliotekstyp är en kommunal verksamhet. Beaktas kan även att folkbibliotek också har ett utbildande uppdrag och skulle kunna placeras i kategori 3. Flera liknande exempel finns.

Antologin är uppbyggd av fem block: ett metatextblock och fyra biblioteksblock där varje block ägnas åt en av de kategorier som räknas upp ovan. I metatextblocket får läsaren genom tre kapitel ta del av olika förståelser av biblioteket som begrepp, av den lagstiftning och de styrdokument som reglerar offentliga bibliotek och av bibliotekshistoria. Syftet är att ge läsaren viss grundläggande kunskap om bland annat hur bibliotek kan förstås, regleras och styras. Därefter följer de fyra biblioteksblocken. Dessa består av totalt tio kapitel som ägnas åt var sin bibliotekstyp. Författarna till bokens totalt 13 kapitel har teoretisk och/eller praktisk kunskap och erfarenhet av det område som de presenterar. Kapitlen visar att det inom området finns skilda skrivtraditioner beroende på ämnets karaktär och för fattarens disciplinära och/eller professionella hemhörighet.

Mångfalden understryks ytterligare av att antologins författare utgörs av såväl forskare som yrkesverksamma bibliotekarier.

Antologins kapitel

I kapitel 1, ”Vad är ett bibliotek? Biblioteket som begrepp”, analyseras bibliotek som fenomen utifrån fem skilda förståelser av begreppet som har identifierats inom det biblioteksvetenskapliga forskningsfältet. Katarina Michnik skriver att bibliotek kan förstås som 1) en byggnad, 2) ett rum, 3) en samling, 4) bibliotekens beskrivna funktioner, 5) arbetsverktyg och 6) de värden som bibliotek förstås vila på eller bidra till. Syftet är att visa på begreppets bredd och bidra till läsarens ökade förståelse av begreppet och företeelsen bibliotek.

Den offentliga styrningen av det svenska biblioteksväsendet behandlas i kapitel 2, ”Lagstiftning och styrdokument för de offentliga biblioteken”. Kerstin Rydbeck visar dels på styrningen i ett historiskt perspektiv under 1900- och 2000-talen, dels på hur styrningen ser ut idag genom de lagar och styrdokument som reglerar svenska bibliotek. Exempel på lagar som diskuteras i kapitlet är: bibliotekslagen, tryckfrihetsförordningen, regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen samt offentlighets- och sekretesslagen. Förutom dessa lagar behandlas även Unescos och IFLA:s biblioteksmanifest och biblioteksplaner på lokal och regional nivå. Genom konkreta exempel beskriver Rydbeck på vilka sätt dessa lagar reglerar det svenska biblioteksväsendet men också när de inte reglerar svenska biblioteksverksamheter.

I det tredje kapitlet, ”Från Ansgar till Valfrid – svenska bibliotek genom tiderna”, skriver Johan Sundeen om medeltidens, reformationstidens, stormaktstidens, frihetstidens och den gustavianska tidens bibliotekshistoria. Kapitlet avslutas med en kort genomgång av 1800-talets bibliotekshistoria och början av de svenska folkbibliotekens framväxt på tidigt 1900-tal. De presenterade bibliotekstypernas historia under 1900- och 2000-talet beskrivs i respektive bibliotekstyps kapitel.

I resterande kapitel (4–13) fördjupas och diskuteras skilda bibliotekstyper, från folkbibliotek till specialbibliotek. I kapitlen 4, 5, 6 och 7 belyses bibliotek och biblioteksverksamhet på den kommunala och

regionala nivån. Ett gemensamt drag är att politiker på respektive nivå har ett direkt inflytande över verksamheten samt att verksamheten främst regleras av kommunallagens bestämmelser om den kommunala självstyrelsen.

I det fjärde kapitlet, ”Folkbibliotek som idé och praktik”, skrivet av Lisa Olsson Dahlquist och Hanna Carlsson , behandlas folkbiblioteket både som idé och praktik. Vidare diskuteras hur digitaliseringen formar och omformar folkbibliotekets uppdrag och roll i samhället. I kapitlet problematiseras även folkbiblioteket som (ut)bildningsinstitution och kulturinstitution samt folkbiblioteket som rum, mötesplats och byggnad. Avslutningsvis diskuteras några samtida utmaningar och aktuella frågor.

I det femte kapitlet, ”Folkbibliotekens verksamhet för och med barn”, beskrivs den verksamhet som erbjuds barn vid svenska folkbibliotek. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av vad en barnavdelning på folkbibliotek, eller ett barnbibliotek, är och den lagstiftning och de styrdokument som reglerar denna verksamhet. Pia Borrman visar vidare på vilka aktiviteter som erbjuds olika åldersbestämda målgrupper. Hon belyser också vilka samarbetsaktörer som är viktiga för barnbibliotekarier. Genom hela kapitlet delar Borrman med sig av konkreta tips för den som vill arbeta eller arbetar som barnbibliotekarie, till exempel vad som är viktigt att tänka på vid utformningen av rum, medieplacering och bemötande på barnavdelningen.

Den regionala nivån är i fokus i kapitel 6, ”Regional biblioteksverksamhet”. Inledningsvis görs en genomgång av hur regionbiblioteken har utvecklats under 1900- och 2000-talen. Därefter beskriver Cecilia Gärdén de styrdokument som reglerar regionsbiblioteken samt dessa biblioteks uppdrag, ansvarsområden och målgrupper. Kapitlet behandlar också de organisatoriska förändringar som har genomförts under de senaste åren. Avslutningsvis riktar Gärdén blicken mot dels de arbetsmetoder och olika typer av arbetsuppgifter som regionbibliotekens medarbetare ägnar sig åt, dels vilka kompetenser som efterfrågas på regionbibliotek.

Kapitel 7, ”Sjukhusbibliotek och medicinska bibliotek – för en säker och jämlik vård”, handlar om sjukhusbibliotek och medicinska bibliotek. Kapitlet inleds med en historisk bakgrund, därefter redogör Sara Ahlryd och Fredrik Hanell för dessa biblioteks uppdrag och organisatoriska placering i hälso- och sjukvården där även den lagstiftning och de styrdokument som reglerar sjukhusbibliotek och medicinska bibliotek behandlas. Efter detta följer ett avsnitt om den service som erbjuds till bibliotekens heterogena målgrupper respektive ett avsnitt om sjukhusbibliotekens och de medicinska bibliotekens informationsresurser. Kapitlet avslutas med en sammanfattning där Ahlryd och Hanell diskuterar vad sjukhusbibliotek och medicinska bibliotek kan vara – idag och i framtiden.

Kapitel 8 och 9 handlar om Kungliga biblioteket (KB) och Bernadottebiblioteket som båda har ett bevarandeuppdrag. KB och Bernadottebiblioteket har dock, vilket vi utvecklar nedan, fler uppdrag vid sidan av sitt bevarandeuppdrag.

Det svenska nationalbibliotekets historia från 1600-talet och fram till dags dato beskrivs i kapitel 8, ”KB – det svenska nationalbiblioteket”. Jonas Nordin tar även upp bibliotekets centrala uppgifter: att samla in, bevara, beskriva och tillhandahålla det tryckta kulturarvet och numera även det digitala. Utöver de fyra traditionella uppgifterna har KB numera ansvaret att främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Där ingår att följa upp hur regionala och kommunala biblioteksplaner utformas och används; i samverkansuppdraget ingår även utarbetandet av den nationella biblioteksstrategin. En ytterligare uppgift som KB har och som behandlas i kapitlet är att ansvara för Svensk mediedatabas, SMDB, som är nationalarkiv för inspelat ljud och rörlig bild.

Det nionde kapitlet, ”Bernadottebiblioteket – kungligt biblioteksmuseum”, inleds med en genomgång av Bernadottebibliotekets historia och tillkomst. Därefter beskriver Arvid Jakobsson bibliotekets samlingar: boksamlingarna och fotografisamlingen såväl som de övriga samlingarna som exempelvis den Bernadotteska kartsamlingen och musiksamlingen. Jakobsson presenterar den

verksamhet som bedrivs på Bernadottebiblioteket och går igenom de två delar som denna utgörs av: den museala och den forskningsrelaterade verksamhetsdelen. Kapitlet avslutas med en redogörelse om de yrkesroller som behövs på Bernadottebiblioteket.

Kapitlen 10 och 11 fokuserar på bibliotek som har ett uttalat utbildningspolitiskt fokus, lärosätesbiblioteken med hemvist på statlig nivå och skolbiblioteken med hemvist på kommunal nivå.

De svenska lärosätesbiblioteken behandlas i kapitel 10, ”Lärosätesbibliotek – där utbildning och forskning möts”. Fokus riktas mot såväl gemensamma faktorer som skilda förutsättningar för de biblioteksverksamheter som bedrivs vid svenska lärosäten. I kapitlet presenteras centrala arbetsuppgifter på lärosätesbibliotek, fördelat på de tre huvudanvändargrupperna: studenter (och lärare), forskare och allmänhet. De avslutande avsnitten ägnas åt lärosätesbibliotekariers kompetenser, dels genom en kort beskrivning av vilka kompetenser som idag efterfrågas, dels genom att Mauritza Jadefrid och Katarina Michnik vänder sig till den läsande bibliotekariestudenten och tar upp vad som kan vara bra att tänka på som blivande lärosätesbibliotekarie. Kapitlet 11, ”Skolbibliotek för demokrati, lärande och kultur”, inleds med en kort historik kring skolbibliotekens framväxt, från 1911 till idag. För att ringa in skolbiblioteken i politiskt och organisatoriskt avseende redogör Ulrika Centerwall, Pamela Schultz Nybacka och Maria Ringbo för ramverk samt de lagar, styrdokument och policyer som omger bibliotekstypen. Därefter diskuteras skolbibliotekens roll och uppdrag, vad som kännetecknar skolbibliotekariens arbete samt vilka arbetsuppgifter och aktiviteter som ingår. Kapitlet tar upp skolbibliotekens huvudsakliga målgrupp, eleverna, och hur samlingarna utformas i relation till målgruppen. Genomgående i kapitlet diskuteras skolbibliotekens roll och uppdrag för bildning och utbildning.

De två sista kapitlen behandlar bibliotekstyper som varken är knutna till någon bestämd politisk nivå eller regleras av lagstiftning, vilket kännetecknar ovanstående bibliotekstyper. Det tolfte kapitlet, ”Specialbibliotek – vad är det?” tar upp specialbibliotekens roll och

verksamhet och diskuterar vad som är utmärkande för denna bibliotekstyp. Ann-Christin Karlén Gramming och Elisabeth Ejemyr tar även upp specialbibliotekens huvudmän och organisationer samt vilka uppdrag, målgrupper, samlingar och bestånd som specialbibliotek kan ha.

Företagsbibliotekens roll fördjupas i trettonde och sista kapitlet, ”Företagsbibliotek – nutid och dåtid”. Kapitlet inleds med en beskrivning av vad företagsbibliotek är, och hur dessas uppdrag och samlingar kan se ut. Vidare går Ann-Christin Karlén Gramming igenom vad som kännetecknar en företagsbibliotekarie, centrala arbetsuppgifter och hur en företagsbibliotekaries kompetens kan utvecklas. För att visa hur olika företagsbiblioteksverksamheter kan se ut ger Karlén Gramming exempel från tre branscher: industrin, läkemedelsbranschen och kunskapsföretag, och beskriver deras verksamheter. Karlén Gramming gör en genomgång av företagsbibliotekens historia under 1900-talet och beskriver företagsbibliotekens situation idag.

Läsanvisningar

Antologins kapitel visar att det finns stora skillnader mellan de presenterade bibliotekstyperna vad gäller exempelvis uppdrag, målgrupper och kompetenser. Av flera kapitel framgår vidare att det inom en och samma bibliotekstyp kan finnas stora skillnader mellan de enskilda bibliotekens förutsättningar och möjligheter och i förlängningen verksamheter. Samtidigt finns det vissa gemensamma nämnare, inte minst genom de utmaningar som mer eller mindre alla bibliotek ställs inför, oavsett bibliotekstyp: här handlar det kanske framför allt om den digitala utvecklingen och om svårigheter att utåt förmedla vad ett bibliotek är och vad ett bibliotek kan erbjuda. Oavsett om det handlar om folkbibliotek, sjukhusbibliotek eller företagsbibliotek är dessa utmaningar återkommande. Värt att hålla i minnet är också att vikten av samordning och samarbete tas upp i flera kapitel.

Redaktörer för boken är Roger Blomgren , professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, Katarina Michnik, fil.dr i biblioteks- och informationsvetenskap och bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek och Johan Sundeen , docent i idé- och lärdomshistoria vid Högskolan i Borås.

Biblioteksgeografin

Biblioteksgeografin är ett översiktsverk som på ett kartläggande vis introducerar de vanligaste bibliotekstyperna i Sverige samt sätter in dem i relevanta begreppsliga, juridiska och historiska sammanhang. I antologin presenteras och analyseras ett stort antal bibliotekskategorier såsom folk-, national-, skol-, företags- och sjukhusbibliotek.

Boken visar på bredden och komplexiteten som ryms inom det samlade biblioteksväsendet och på den mångfald av perspektiv som kännetecknar forskningen inom fältet. Författarnas skiftande bakgrund och kompetenser skapar en ändamålsenlig blandning av teoretiska och praktiska infallsvinklar på biblioteksverksamheten, med ingångar av såväl humanvetenskapligt som samhällsvetenskapligt slag.

Biblioteksgeografin vänder sig i första hand till studenter på grundläggande och avancerad nivå i biblioteks- och informationsvetenskap samt till företrädare för bibliotekarieprofessionen.