9789144159058 by Smakprov Media AB

Motorik för studiero och lärande

Ingegerd Ericsson & Kennet Fröjd

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45234 ISBN 978-91-44-15905-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Illustrationer inlaga: Madelene Egerfält Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Printed by Dimograf, Poland 2022

Innehåll

Författarpresentation 7

I Motorisk och perceptuell utveckling 1 Motorik och perception 11 Grovmotorik och balansförmåga (vestibulär perception) 15 Övningsexempel 22 Handens och fotens motorik 31 Muskelsinnet (kinestetisk perception) 35 Beröringssinnet (taktil perception) 41 Synen (visuell perception) 44 Hörseln (auditiv perception) 47 Referenser 49

II Så här lägger du upp det 2 Förskoleklass 55 Fokus: Sensomotorisk träning och utveckling 55 På lektionen 58 På rasten 86 På fritids 96 3 Årskurs 1–3 99 På lektionen 102 På rasten 115 På fritids 120

4 Årskurs 4–6 123 På lektionen 124 På rasten 130 På fritids 134 5 Skolans lag för rörelse 137 Referenser 139

III Vad säger forskningen? 6 Motorik som forskningsområde 145 Vilka möjliga effekter ger olika typer av träning och aktiviteter? 148 Motorik- eller konditionsträning? 149 Idrott och hälsa-undervisning 152 Fysisk aktivitet i klassrum 156 Raster, fritid och skolmiljö 161 Sammanfattningsvis 162 Förklaringsperspektiv 163 Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning: MUGI-modellen 164 Kognitiv stimuleringsteori 165 Konsekvenser och rekommendationer 166 Slutord 167 Referenser 168 Sakregister 179

3 Årskurs 1–3 Skolan är en arena där alla barn kan nås, och här finns goda möjligheter att undervisa om kroppsrörelsens betydelse för en hälsosam livsstil. Motorisk utveckling har mer och mer kommit att betraktas som en livslång process (Sigmundsson & Pedersen, 2000). Skolan har därför en viktig roll när det gäller barns och ungdomars motoriska utveckling och lärande. I dag är Idrott och hälsa (IDH) så gott som det enda skolämnet där elever får möjlighet att genom kroppsrörelse utveckla och förbättra motorik samt kinestetisk kunskap. IDH kommer helt naturligt fortsätta vara basen för det, men vi hoppas att alla som arbetar i skolan och fritidshem ska få kunskap och möjlighet att bidra till elevernas utveckling inom dessa områden. Då finns potential att det kan påverka undervisningen positivt även i andra skolämnen. Lek och rörelse har stor betydelse för elevers lärande. Skolans ansvar att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet har tydliggjorts i läroplanen Lgr 22: ”Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket, 2022, s. 8). Skolverket har således gjort ett viktigt ställningstagande för ökad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. I skolan borde finnas många tillfällen att genom fysisk aktivitet träna sin motorik och uppleva rörelseglädje. Automatisering av grundläggande motoriska färdigheter, Fundamental Movement Skills (FMS) möjliggör positiv social interaktion som kan motverka motoriskt utanförskap (Ericsson & Karlsson, 2014), förbättra barns självförtroende (Draper et al., 2012) och ge motivation till fortsatt fysisk aktivitet (Bangsbo et al., 2016).

3 Årskurs 1–3 Det faktum att skolan är obligatorisk och elevernas arbetsplats under många år gör att höga krav måste ställas på att arbetssätt utformas så att skolproblem förebyggs. Elever med ökad sårbarhet på grund av sjukdom, inlärningssvårigheter eller funktionsnedsättning löper särskilt stor risk att påverkas negativt av brister i miljön (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016). Skolan behöver ha stor beredskap för att undervisa barn som har motoriska brister, koncentrationssvårigheter och andra funktionshinder. I en inkluderande skola för alla är det nödvändigt att identifiera de specifika förutsättningar som elever med olika funktionsvariationer har. Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd (Skolverket, 2022). Motorikobservationer vid skolstarten i förskoleklass och årskurs 1 ger värdefull kunskap och viktiga indikationer om barn som kan behöva extra stöd inom olika områden. Motorikobservationer kan många gånger fungera som ”väckarklocka” för föräldrar som oftast är intresserade av att, så tidigt som möjligt, få information om sitt barns utveckling, inte bara inom teoretiska områden. Utformandet av adekvata åtgärdsprogram för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter skulle underlättas om bedömningar av motorisk status och stimulering av sensomotorisk utveckling fanns med som en naturlig del av skolans verksamhet. Idrottslektionerna är basen för grovmotorisk träning och det optimala verkar vara att skolan schemalägger ett ökat antal IDH-lektioner och medveten motorisk träning för alla elever samt dessutom erbjuder specialundervisning i motorik för elever i behov av det. I skolan finns alla barn och skolan kan förväntas ta ansvar för att utbilda växande barn och ungdomar till en hälsofrämjande livsstil med kroppsrörelse som en naturlig daglig aktivitet. Skollagen slår fast att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Riksdagen, 2022). Det innebär att kunskap från relevanta forskningsresultat ska ligga till grund för undervisningen i skolan, både när det gäller innehåll och metoder. Detta gäller alla skolformer. Betydelsen av ökad idrottsundervisning, medveten motorisk träning och motorisk specialundervisning i skolan har studerats vetenskapligt i Bunkefloprojektet – en hälsofrämjande livsstil (Ericsson, 2003; Lindén, 2006; Gustafsson, 2008). Ett av projektets främsta syften var att stimulera eleverna till en hälsofrämjande livsstil med ökad fysisk aktivitet även på

100

3 Årskurs 1–3 fritiden och efter avslutad skolgång. Målsättningen var att alla elever varje skoldag skulle få en allsidig medveten grovmotorisk rörelseträning på en lekfull nivå med rörelseglädje som en viktig komponent. Bunkefloprojektets intervention har övergått i Bunkeflomodellen, för att betona att det är en arbetsmodell och inte ett övergående projekt. Arbetsmodellen, som kan ses som ett framgångsrikt exempel, innebär att 45 minuter idrottsundervisning schemaläggs dagligen för alla elever, det vill säga att skolämnet IDH utökas från två till fem lektioner per vecka. Skolans lärare är utbildade i att observera och träna barns motorik. Motorikobservationer genomförs varje år vid skolstarten och elever med motoriska brister får anpassad motorikträning. Detta arbetssätt kan tänkas ha betydelse för hur barnen upplever fysisk aktivitet och i vilken utsträckning de fortsätter vara fysiskt aktiva på fritiden och efter avslutad skolgång. Det är viktigt att varje barn ges förutsättningar att utveckla och automatisera grundläggande grovmotoriska rörelsemönster. Motoriska färdigheter och kinestetisk kunskap uppnås inte genom teoretiska studier eller genom att se andra röra sig. Därför behövs en utökning av och en mer medveten motorisk träning inom skolans ram för alla elever. Sannolikt behövs en varierad och medveten motorisk träning i en flexibel och inbjudande närmiljö för att åstadkomma positiva effekter. Fokus i årskurs 1–3 bör vara fortsatt sensomotorisk utveckling och rörelseglädje. Grovmotoriska grundfärdigheter (FMS) behöver övas för automatisering i olika situationer, så att kombinationsmotoriken (sammansatta rörelser) kommer i gång. Så småningom kan då exempelvis arm- och benrörelser i bröstsim sättas samman till fungerande simtag. Tre nivåer När det gäller motorikträning i grupp kan det, som vi tidigare nämnt, vara bra att tänka i minst tre olika nivåer eller svårighetsgrader: För att lära sig en ny motorisk övning, behövs ofta 1) någon lite enklare förberedande övning som underlättar och ger självförtroende. För att övningen ska bli 2) automatiserad behövs tid att öva, om och om igen, tills den verkligen sitter och barnet kan känna: ”Det här kan jag verkligen nu!” Då är det dags att pröva övningen med 3) en liten utmaning, exempelvis blunda

101

3 Årskurs 1–3 eller göra övningen snabbare flera gånger i följd. I varje klass finns barn som befinner sig på många olika motoriska nivåer och i ett inkluderande arbetssätt ingår att erbjuda alternativa motoriska utmaningar så att varje barn känner motivation och får möjlighet att uppleva rörelseglädje. PÅ L EK T ION EN

Fysisk miljö – möbler, möblering och redskap Allra bäst tränas grovmotoriska färdigheter såsom rulla, åla, krypa, hoppa och springa i en gymnastiksal, men med lite fantasi kan många övningar göras även i klassrum. Att hoppa och balansera kan med fördel tränas med hjälp av rockringar, hopprep och trollinor. Flera bänkar i rad kan bli spännande utmaningar för eleverna, exempelvis att krypa från bänk till bänk eller att balansera på ett utlagt hopprep över bänkarna. Den utrustning som rekommenderas för förskoleklassen bör kompletteras med några balansbrädor/vippbrädor i varje klasslåda. En elev som väntar på sin tur i klassrummet eller gymnastiksalen kan träna balansförmågan genom att stå på båda eller ett ben i taget på en sådan bräda. Ytterligare en bra investering för lågstadiet är att varje klass får tillgång till en fallskärm i glada färger. Fallskärmen kan användas i såväl gymnastiksal, på fritids och kanske på rasten för att träna färger, balans, kondition samt social gemenskap. Undervisning – aktiviteter och organisation Grovmotoriska färdigheter behöver övas och automatiseras. Allra bäst tillgodoses detta behov under idrottsundervisningen i en gymnastiksal. Ett ”motoriklandskap” kan byggas i gymnastik salen som ger möjlighet att träna grundläggande motoriska färdigheter (FMS) såsom: • rulla rakt på långmatta, hela mattan (båda hållen) • åla i diagonalmönster under ”taggtråd” (spänd trollina), bom eller lågt räck

102

3 Årskurs 1–3

• krypa i diagonalmönster på gymnastikbänk eller i tjockmatta • hoppa svikthopp från rockring till rockring • hoppa ”längdhopp” ca 1 m över ”dike” (två hopprep)

103

3 Årskurs 1–3 • hoppa ”höjdhopp” (galoppsprång) ca 50 cm över trollina

• hoppa på ett ben ca 7 m framåt och bakåt • balansera på utlagt hopprep, vänd gymnastikbänk eller låg bom • balansera på vippbräda, även på ett ben i taget • hänga med böjda armar i en romersk ring och ”titta genom fönstret” ca 10 sek

104

3 Årskurs 1–3 • hänga och gunga i en bom eller lina • hänga upp och ner i knävecken i ett räck

• stödja på raka armar och klättra med fötterna bakåt upp i ribbstol, nästan upp till handstående

• stödja på raka armar och hoppa harskutt över pallplint, bänk eller bom.

105

3 Årskurs 1–3 Motoriklandskapet kan förberedas i klassrummet utifrån olika teman i undervisningen eller något som barnen är intresserade av, exempelvis bondgård, cirkus, djungel, rymden eller dylikt. Barnen kan fantisera och rita sitt eget motoriklandskap som klassen sedan hjälps åt att iscensätta i gymnastiksalen. Här nedan visas ett exempel på ett djungellandskap för motorikträning.

Rövarleken Ett exempel på en avslutningslek efter motorikträningen i ”landskapet” är Det finns inga rövare. Det fina med denna lek är att många av redskapen kan vara kvar som naturliga hinder och gömställen i ”skogen”. Tänk bara på att ta bort redskap som barnen kan halka eller snubbla på, exempelvis utlagda hopprep, upp- och nervända bänkar och dylikt. Lekbeskrivning: En ”rövare” utses som gömmer sig bakom något redskap vid ena kortsidan av salen. Rövaren tänker ut ett hemligt klockslag. Alla barn håller varandra i händerna och går/hoppar hoppsasteg sjungande ut i skogen: ”Det är så vackert i denna skog för här finns inga rövare, det är så vackert i denna skog för här finns inga rövare. När klockan slår ett så kommer de ej, när klockan slår två så kommer de ej, när klockan slår tre …” och så vidare – ända tills rövaren ropar: ”– Då kommer han!”

106

3 Årskurs 1–3 Då släpper barnen varandras händer och försöker undvika att bli tagna/kullade av rövaren när de springer tillbaka till sitt ”hus” vid den andra kortsidan. Den som blir tagen kan välja mellan att hjälpa rövaren eller att bli ett ”förstenat träd” på platsen där hen blev tagen. Förstenade träd kan få ”levande armar” och hjälpa rövarna när dessa ropar: ”– Då kommer vi!” Balansträning (vestibulär perception) Alla övningar som får fart på vätskan i innerörat stimulerar balansförmågan, det vill säga övningar i olika hastighet och riktning och gärna med huvudet i olika lägen i förhållande till kroppen, exempelvis olika lekar och bollspel med löpning-stopp-startvändning. Att rulla, rutscha, snurra, gunga samt vara upp och ner är bra vestibulär stimulering. Här följer några övningsexempel i tre nivåer med stigande svårighetsgrad. Förberedande: Rulla som en stock a) i hoprullad långmatta (som kamraterna rullar). b) på långmatta, hela mattan, båda hållen. Automatiserande: a) Kullerbytta framåt och bakåt på lutande plan, exempelvis en satsbräda inskjuten under gymnastikmatta. b) Magliggande på rullbräda där man drar sig fram i olika hastighet och riktning. c) Gunga i ”hängmatta”, = gymnastikmatta upphängd i romerska ringar. Utmanande: Kullerbytta framåt a) runt en stor boll. b) med hjälp av voltkudde.

107

Ingegerd Ericsson är speciallärare, filosofie doktor i pedagogik och docent i idrottsveten skap. Kennet Fröjd är specialiserad inom anpassad fysisk aktivitet med särskilt fokus på inkludering och motorisk träning. Båda författarna är utbildade idrottslärare med mångårig erfarenhet av arbete med elever i behov av extra stöd i motorisk utveckling.

Motorik för studiero och lärande I varje klass finns barn som befinner sig på olika motoriska nivåer och i ett inkluderande arbetssätt ingår att erbjuda alternativa motoriska utmaningar så att varje barn känner motivation och får chans att uppleva rörelseglädje. De rörelser och övningar vi rekommenderar visas därför på tre olika nivåer eller svårighetsgrader: 1) Förberedande och inkluderande övningar, som kan underlätta och ge självförtroende, 2) Automatiserande övningar, för att befästa och känna trygghet i rörelsen (Det här kan jag nu!), 3) Utmanande övningar; exempelvis utföra dem med stängda ögon eller snabbare flera gånger i följd. Bokens del 1 innehåller en rörelsebank med metodisk stegring för barns motoriska och perceptuella utveckling från 0–13 år. Bokens del 2 benämns ”Så här lägger du upp det” och är utformad som ett koncept för hur du effektivt kan främja, inkludera och dra nytta av motorisk träning i ordinarie verksamhet. Här ges praktiska råd för motorikträning i förskoleklass, årskurs 1–3 respektive 4–6; på lektionen, rasten och på fritids. Bokens del 3 behandlar rörelse för mental hälsa och lärande. Här redovisas forskningsstudier som undersökt effekter av olika typer av fysisk aktivitet. Kapitlet avslutas med några sammanfattande konsekvenser och rekommendationer för motorisk träning i skolan. Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter, fritidspedagoger, skolledare och andra pedagoger i grundskolan inklusive den anpassade grundskolan. Även skolsköterskor och vårdnadshavare till elever i dessa skolor kan ha glädje av bokens innehåll liksom föreningslivets idrottsledare/tränare samt andra motorikintresserade.

Art.nr 45234

studentlitteratur.se