9789144158167 by Smakprov Media AB

FORMA SVENSKAN, FORTSÄTTNING Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

FORMA SVENSKAN, FORTSÄTTNING Elevpaket – Digitalt + Tryckt Forma svenskan, fortsättning vänder sig till den som har grundläggande kunskaper i svenska som andraspråk och studerar på gymnasienivå. Övningarna är anpassade efter kunskapsmålen i SVA 1, 2 och 3 och upplägget följer i stort sett strukturen i den första boken Forma svenskan men med ett vidgat och mer komplext innehåll.

ELEVBOK Att studera ett språk ska vara både roligt och inspirerande. Att tillsammans studera, lösa uppgifter och pröva språket är både roligt och inspirerande. Övningarna i läromedlet har ett innehåll som är förankrat i samtiden, lockar till lärande, befäster kunskaper och utvidgar dem till nya insikter.

DIGITALT LÄROMEDEL Till boken finns ett digitalt läromedel där hela boken och flertalet övningar återfinns som självrättande övningar.

Digital version av boken med möjlighet att, söka. stryka över och göra anteckningar.

Självrättande övningar.

Fungerar på d ator, surfplatta och mobiltelefon.

klicka på bilden och prova

Forma svenskan fortsättning

Grammatiska övningar i svenska som andraspråk

Lasse Svensson

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Henric Arfwidsson Formgivning: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 45071 ISBN 978-91-44-15816-7 © Författaren och Studentlitteratur AB 2022 Upplaga 1:1 Printed by Latgales Druka, Latvia 2023

Innehåll Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Substantiv Singular – plural . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Grupp 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Grupp 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Grupp 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Grupp 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Grupp 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Några svåra/oregelbundna former . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Övning 1:1 – Substantivets plural . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Övning 1:2 – Substantivets plural . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Övning 1:3 – Substantivets plural . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Övning 1:4 – Substantivets plural . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Övning 1:5 – Substantivets former . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Övning 1:6 – Substantivets former . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Adjektiv Adjektivets komparation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Övning 2:1 – Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Övning 2:2 – Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Övning 2:3 – Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Övning 2:4 – Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Bestämdhet Regler kring bestämdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Substantivet i kombination med andra ord – kongruensböjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Övning 3:1 – Bestämdhet substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Övning 3:2 – Bestämdhet substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Övning 3:3 – Bestämdhet substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Övning 3:4 – Bestämdhet substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Övning 3:5 – Bestämdhet substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Övning 3:6 – Bestämdhet substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Övning 3:7 – Bestämdhet adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Övning 3:8 – Bestämdhet adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Övning 3:9 – Bestämdhet adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Övning 3:10 – Bestämdhet adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Övning 3:11 – Bestämdhet adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Övning 3:12 – Bestämdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Övning 3:13 – Bestämdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Övning 3:14 – Bestämdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Övning 3:15 – Bestämdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Övning 3:16 – Bestämdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Ordföljd Bisatsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Övning 4:1 – Ordföljd bisats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Övning 4:2 – Ordföljd bisats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Övning 4:3 – Ordföljd bisats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Övning 4:4 – Ordföljd bisats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Övning 4:5 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Övning 4:6 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Övning 4:7 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Övning 4:8 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Övning 4:9 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Övning 4:10 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Övning 4:11 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Övning 4:12 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Övning 4:13 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Övning 4:14 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Övning 4:15 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Övning 4:16 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Övning 4:17 – Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

Indirekt tal Direkt tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Indirekt tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Övning 5:1 – Indirekt tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Övning 5:2 – Indirekt tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Övning 5:3 – Indirekt tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

Argumentation Övning 6:1 – Finn felen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Övning 6:2 – Konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Övning 6:3 – Insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Övning 6:4 – Argumentera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Konjunktioner och Subjunktioner Konjunktioner och subjunktioner – inledning . 96 Övning 7:1 – Konjunktioner och subjunktioner . . . . . . . . 98 Övning 7:2 – Konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Övning 7:3 – Konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Övning 7:4 – Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Övning 7:5 – Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Övning 7:6 – Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Övning 7:7 – Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Övning 7:8 – Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Övning 7:9 – Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Övning 7:10 – Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Övning 7:11 – Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Övning 7:12 – Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Övning 8:1 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Övning 8:2 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Övning 8:3 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Övning 8:4 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Övning 8:5 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Övning 8:6 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Övning 8:7 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Övning 8:8 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

Övning 8:9 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Övning 8:10 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Övning 8:11 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Övning 8:12 – Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Pronomen Övning 9:1 – Possessiva pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Övning 9:2 – Possessiva pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Övning 9:3 – Possessiva pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

Relativa pronomen och relativa adverb . . . . . 138 Övning 9:4 – Relativa pronomen och adverb . . . . . . . . . 139 Övning 9:5 – Relativa pronomen och adverb . . . . . . . . . 140

Verb Verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Verbens tempus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Övning 10:1 – Tempus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Övning 10:2 – Tempus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Övning 10:3 – Tempus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Övning 10:4 – Tempus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Övning 10:5 – S-Passiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Övning 10:6 – S-Passiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

Presens particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Verbformen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Adjektivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Substantivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Konstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Övning 10:7 – Presens particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Övning 10:8 – Presens particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Övning 10:9 – Presens particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162

Perfekt particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Övning 10:10 – Perfekt particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Övning 10:11 – Perfekt particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Övning 10:12 – Perfekt particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Övning 10:13 – Perfekt particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Övning 10:14 – Particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168

Transitiva och intransitiva verb . . . . . . . . . . . 170 Övning 10:15 – Transitiva och intransitiva verb . . . . . . 171 Övning 10:16 – Transitiva och intransitiva verb . . . . . . 172 Övning 10:17 – Transitiva och intransitiva verb . . . . . . 173 Övning 10:18 – Tycker, tänker och tror . . . . . . . . . . . . . . 174 Övning 10:19 – Tycker, tänker och tror . . . . . . . . . . . . . . 175

Skulle i olika kontexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Övning 10:20 – Skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Övning 10:21 – Skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Övning 10:22 – Skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Övning 10:23 – Skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Övning 10:24 – Skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Övning 10:25 – Skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Övning 10:26 – Skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184

Partiklar tillsammans med verb och substantiv Övning 11:1 – Partiklar, ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Övning 11:2 – Partiklar, ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Övning 11:3 – Drar med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Övning 11:4 – Drar med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Övning 11:5 – Drar med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Övning 11:6 – Går med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Övning 11:7 – Går med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Övning 11:8 – Går med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Övning 11:9 – Slår med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Övning 11:10 – Slår med partikel/prefix . . . . . . . . . . . . . 199 Övning 11:11 – Slår med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Övning 11:12 – Tar med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Övning 11:13 – Tar med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Övning 11:14 – Tar med partikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203

Prepositioner Övning 12:1 – Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Övning 12:2 – Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Övning 12:3 – Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Övning 12:4 – Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 Övning 12:5 – Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 Övning 12:6 – Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212

Inledning Välkommen till Forma svenskan – fortsättning, grammatiska övningar i svenska som andraspråk. Boken vänder sig till dig som har grundläggande kunskaper i svenska som andraspråk och studerar på gymnasienivå. Övningarna jobbar mot kunskapsmålen i SVA 1, 2 och 3. Bokens upplägg följer i stort strukturen i den första boken Forma svenskan men med ett vidgat och mer komplext innehåll. Språkinlärning utvecklas bäst genom samarbete, där ni tillsammans kan förstå och pröva språket. Att samtala om språkinlärningen, texter, övningar, att dela med sig av kunskaper och språkliga erfarenheter, att gemensamt lösa uppgifter för det individuella arbetet framåt. Ibland dyker frågan upp vad som är viktigast i språket. Mitt svar har alltid varit: Ordföljd, tempus och bestämdhet. Dessa tre grammatiska element utgör en stadig grund att bygga språkkunskaperna på. De förutsätter vissa formkunskaper, som man bör automatisera i början av sin inlärning. Språkinlärning och språkfärdighet tar tid och måste få ta tid. Vägen dit består av läsning, läsning och åter läsning, lyssna på samtal, i radio, på tv och det talade språket i alla sociala sammanhang. Att i skilda sammanhang använda sina språkkunskaper är utvecklande. Använd de möjligheter som dyker upp. Övningarna fungerar både i grupp och vid självstudier. Med dagens teknik kan man överallt och alltid få tillgång till de digitala övningarna. Boken ger översikter, förklaringar till grammatiska moment och instruktioner inför de digitala övningarna. När du löst uppgifterna kommer svaren. Det finns en fördel med att lösa uppgifterna flera gånger, inte bara för repetitionens skull, utan även för att det kan finnas fler lösningar som är korrekta. Vid en dator kan man även grupparbeta och lösa övningar. Prata om tänkbara alternativ och resonera om lösningen. Fundera alltid över varför. Att tillägna sig ett språk är ett hårt och tålmodigt arbete. Att läsa mycket texter, tidningar, böcker, instruktioner och reklam brukar stödja inlärandet och utöka ordförrådet. Lycka till med studierna! Lasse Svensson

Bestämdhet

Bestämdhet Ordföljd, tempus och bestämdhet är tre viktiga grundstenar i svenskan. Bestämdhet berör substantivet och substantivet i kombination med pronomen, adjektiv och vissa andra ord. Ett substantiv uppträder i flera former beroende på textsammanhang och avsedd funktion. Singular

Plural

A. obestämd form (ofta en presenteringsform)

en film

filmer

B. artikellös form (ofta generell betydelse)

film

filmer

C. bestämd form (någonting är känt, redan omtalat) filmen Grupp

Singular

filmerna

Plural

Obestämd form

Bestämd form

Obestämd form

Bestämd form

en resa

resan

resor

resorna

en fördom

fördomen

fördomar

fördomarna

en leverans

leveransen

leveranser

leveranserna

ett ärende

ärendet

ärenden

ärendena

ett uppbrott

uppbrottet

uppbrott

uppbrotten

en skådespelare

skådespelaren

skådespelare

skådespelarna

Regler kring bestämdhet A. OBESTÄMD FORM • När man talar om något obekant/nytt. I plural använder man gärna ordet några eller fler. Exempel: Där borta går en god vän till mig. Jag köpte några apelsiner. • Man har alltid obestämd form tillsammans med presenteringsformer av typ: Det står, det finns, det kommer, det ligger osv. Exempel: Det står en cykel utanför huset. Det står en bil på gatan. Det ligger en restaurang en bit bort på gatan. • I situationer där man kan förstå att man använder en/ett av ett antal möjliga föremål, använder man obestämd form. Exempel: Hon hällde upp vatten i en kastrull. Det spelar ingen roll vilken av kastrullerna hon använde, men det finns fler än en.

Bestämdhet

• Tillsammans med vissa ord: en ett många annan annat andra denna detta dessa ingen inget inga någon något några nästa nästa samma samma samma sådan sådant sådana var/varje vart/varje varenda vartenda vilken vilket vilka

B. ARTIKELLÖS FORM • Substantivet står utan artikel – generell betydelse eller efter ett genitiv/possessivt pronomen. Exempel: Stina och Sven har skaffat barn. (tidigare hade de inget) – Var står Annas bil? – Har du sett vår katt? • Vid substantiv som betecknar yrke, nationalitet, religiös och politisk uppfattning. Exempel: Han är målare. Shirin är muslim, Carlos är socialist. Men inte vid attribut: Kalle är en framstående målare. (Så fort ett attribut kommer in i bilden blir det något annat och då kräver svenskan ett bestämmarord framför, antingen obestämd eller bestämd form.) • Vid substantiv som betecknar ämne och material. Exempel: Det finns både öl och vatten till maten. • Ofta vid kommunikationsmedel (framför allt med verbet åker). Exempel: åker hiss, åker båt, åker tåg. • Ofta vid uttryck om väder, även med attribut. Exempel: Det är vackert väder. Men som subjekt: Vädret var vackert hela veckan. • Vidare vid känslor och andra abstrakta substantiv. Exempel: Hon kom med gott humör. Han hade sorg. • Fraser med abstrakta ord med infinitiv: Exempel: har tid att …, har mod att … • Vid ord som betecknar språk. Exempel: Maria talar bra spanska. De talar flytande franska. • Vid instrument eller verktyg. Exempel: Olle har lärt sig att äta med kniv och gaffel. Karin spelar piano. • Vissa fraser med verb som tillsammans uppfattas som en aktivitet. Exempel: Gå på bio, fest, museum, fotboll, gymnastik, restaurang … Baka bröd, kakor … Har tillstånd, lov, semester, barn, feber, tur, lust. Lagar mat, kläder, skor …

Bestämdhet

• Vid kläder och utrustning. Exempel: Olle kom klädd i skjorta och jeans. Mari hade kjol och blus. Livia hade klänning. Nils har skägg. Huset är utrustat med larm och kameraövervakning. Bilen har automatväxel. • Tillsammans med genitiv, possessiva pronomen. Exempel: Lasses vita bil. Familjens hund. Man kan inte veta när ens tid är ute. Hon kom tillsammans med sin storebror.

C. BESTÄMD FORM • Om man talar om något bestämt/känt eller redan omtalat använder man bestämd form. Exempel: På väg hit köpte jag några apelsiner och en klase vindruvor. Apelsinerna är från Grekland och vindruvorna från Chile. • När den lyssnande vet, vad talaren menar med uttrycket/substantivet. Det är bestämt, självklart eller unikt. Så fort man kan, övergår man till att använda pronomen (han, hon, hen, den, det, de) i stället för bestämd form. Exempel: – Känner du mannen i kiosken? – Javisst, han är min granne. – På jobbet är det trevligt. – Vad bra. Vad heter chefen? – Han heter … – Jag måste hämta barnen före fem. De är säkert … • Vissa fraser har bestämd form trots att man inte tänker på en speciell person/ institution utan enbart funktionen/aktiviteten. Exempel: Ring brandkåren! Kontaktar polisen, arbetsförmedlingen, Försäkringskassan. Går till posten, skolan, biblioteket. Går till frissan, tandläkaren, doktorn, vårdcentralen. • Ett substantiv som är unikt i sammanhanget får bestämt form. Exempel: Solen skiner. • Likaså om substantivet betecknar något som hör till subjektet eller objektet. Exempel: Kalle slog i huvudet. • Svenskan föredrar ibland bestämd form före possessivt pronomen + substantiv. Exempel: Jag tog bilen till jobbet – vilket betyder att jag brukar åka på annat sätt. Jag tog min bil till jobbet idag betyder att jag annars kör någon annans bil.

Bestämdhet

Substantivet i kombination med andra ord – kongruensböjning Obestämd form av adjektiv och substantiv: Exempel: en fin bil, ett trevligt hus, några underbara resor Bestämd form av adjektiv med artikellös form av substantiv: Exempel: min trevliga bostad, ditt gulliga barn, Marias gulliga barn, nästa arbetsamma vecka Bestämd form av adjektiv och substantiv: Exempel: den här trevliga bostaden, det här trevliga huset, de trevliga bostäderna, den vita bilen, de vita bilarna Notera: Karins båda bröder bor utomlands. Men: Båda bröderna bor utomlands. Vissa adjektiv är oböjliga. Exempel: bra, gratis, lagom, gammaldags Presens particip, som också används adjektiviskt, böjs inte. Exempel: förtjusande, strålande

Bestämdhet • ÖVNINGAR

Övning 3:1 – Bestämdhet substantiv Använd substantivet inom parentes i rätt form. 1. (dom) blev mycket diskuterad. Många ansåg att straffet var för hårt. 2. I diskussionen var de flesta (argument) irrelevanta och svårförståeliga. 3. Eftersom det rådde stort (missnöje) med (utredning) måste den omarbetas. 4. När företaget skulle planera sina kommande investeringar blev hanteringen av (klimatförändring) en (knäckfråga). 5. Hon hörde på hans (tonfall) att något var uppåt väggarna fel. 6. En (studie) av följderna av det stora (oljeutsläpp) visade på kvarvarande olja vid strandkanten även efter (sanering). 7. Hur den vackra (lilja) kunde blomma i trädgården ännu i oktober var ett (mysterium). 8. Hennes genomarbetade (bidrag) till tävlingen gjorde henne till en lycklig (pristagare) . 9. Synen på ålder och (åldrande) har ändrats över tid då allt fler är pigga högt upp i (ålder). 10. Under många år var det mycket populärt med (dansband) i Sverige. Sen fick discomusiken sitt genombrott, en (efterföljare) som konkurrerade ut de flesta (dansband).

ÖVNINGAR • Bestämdhet

Övning 3:2 – Bestämdhet substantiv Använd substantivet inom parentes i rätt form. 1. Tv-nyheterna visar nästan dagligen (skildring) av krig, svält och (katastrof ), långt ifrån vårt svenska trygga välfärdssamhälle. 2. (förbifart), som minskar trafiken i innerstäder, är exempel på positiva

(åtgärd) för att förbättra

(miljö).

3. En del personer har (synpunkt) på det mesta och skriver gärna (insändare) i allehanda media. 4. Han såg det som sin (plikt) att diskutera (förekomst) av

(fördom) i skolan, med sina elever.

5. När målvakten bröt foten, fick ledningen (ansvar) för att hitta en (ersättare) med ambition att hålla nollan. 6. Majoriteten av de närvarande, ansåg att det var (slöseri) med föreningens medel att göra den föreslagna

(investering).

7. Nej, det kan inte vara sant! Jag drar (slutsats), att det måste vara ett dåligt

(skämt) eller möjligen någon slags desinformation.

8. Han fick ett meddelande att han måste boka (bärgning) från fyndplatsen, där den stulna

(bil) hade hittats.

9. (ljus) fladdrade i fönstret och lyste upp i (mörker). Det var ett konstgjort

(ljus), men det såg alldeles äkta ut.

10. (pensionär) fick åka gratis med (buss) i lokaltrafiken mellan klockan nio och tre, vilket de uppskattade mycket. 11. Gå på gym en gång i veckan! Det betraktas numera som en (investering) i en bättre, rörligare och friskare framtid.

Bestämdhet • ÖVNINGAR

Övning 3:3 – Bestämdhet substantiv Använd substantivet inom parentes i rätt form. 1. När (dom) föll, häpnade åklagaren. Den anklagade friades, eftersom vittnet inte ansågs vara tillräckligt trovärdigt. 2. Populära artister blir ikoner och får många (efterföljare). En del försvinner snabbt från scenen, medan andra finner sin egen stil och blir kvar i rampljuset. 3. Hela veckopengen gick åt till lördagsgodis. (slöseri) var inget begrepp som ingick i 6-åringens vokabulär. 4. 1:a april, då gäller det att vara vaksam. Både radio, tv och tidningar fylls då av roliga och dråpliga (skämt). 5. Fartygets sida slets upp vid sammanstötningen och vatten strömmade in. (katastrof ) var ett faktum, när båten gick under med man och allt. 6. Nobels kemipris blev historiskt år 2020, då två kvinnliga (pristagare) för första gången fick dela på priset. 7. När England lämnade EU, i och med Brexit, och parterna skulle skriva ett samarbetsavtal, blev fiskerätten en (knäckfråga). 8. Han hävdade, att han var nöjd med överenskommelsen, men det hördes på hans

(tonfall) att han var besviken.

9. Unga engagerar sig i olika aktiviteter för att tillsammans motverka oönskade (klimatförändring). 10. ”Köp en NY, begagnad bil, i toppskick! Värna om

(miljö) genom

återbruk”, löd radioreklamen. 11. Hon visade öppet sitt (missnöje), svor och reste sig så plötsligt, att stolen tippade omkull.

ÖVNINGAR • Bestämdhet

Övning 3:4 – Bestämdhet substantiv Använd substantivet inom parentes i rätt form. 1. Med stigande (ålder) blev han allt mer beroende av hemtjänsten och fick göra avkall på sin självvalda ensamhet. 2. Gråregnigt, ökande nederbörd, (mörker) och dimma. Väderleks rapporten har ingen ljusning i sikte. Det är ”novemberväder”. 3. Tankbilen välte på motorvägen och tonvis av mjöl ströddes ut i omgivningen. Långa köer bildades eftersom (bärgning) var komplicerad och (sanering) var omfattande. 4. Att rekrytera en (ersättare) var tidskrävande. En mycket specifik kompetens och lång erfarenhet krävdes för tjänsten. 5. Örhänget är spårlöst försvunnet. Det är ett (mysterium). Ena sekunden fanns det här och nu är det borta. Ring Sherlock Holmes! 6. (lilja) är slående vackra och finns i skiftande former och färger. Tyvärr doftar de inte gott, snarare pyton. 7. Ibland vinner (känsla) över välformulerade

(argument)

och logiska beskrivningar, vilka avfärdas med en huvudskakning. 8. (dansband) guldålder är förbi. Tomma folkparker, där musiken tystnat, lämnas att förfalla och liknar allt mer ruiner. 9. Många är månadsgivare och lämnar kontinuerligt (bidrag) till behövande barn i världen, genom t.ex. Läkare utan gränser eller Röda Korset. 10. Om man vill framföra sina synpunkter på något man är engagerad i, kan man skriva en (insändare) i t.ex. lokaltidningen. 11. De såg det som sin

(plikt) att sköta om föräldrarnas grav på den gamla

kyrkogården. (grav) skulle prydas med blommor och gravljus.

Bestämdhet • ÖVNINGAR

Övning 3:5 – Bestämdhet substantiv Skriv substantivet i rätt form. Vänträffen Någon gång under våren pratade Lena med Claudia i Göteborg och de båda (kvinna) kom överens om att träffas under ett par dagar någonstans och göra något tillsammans. Efter att ha överlagt med sina män, bestämde de alla fyra träffen till slutet av juli. De skulle bo på ett vandrarhem i Borensberg med det tilltalande namnet Gamla Glasbruket. Fördelen med vandrarhem var att de skulle kunna umgås och prata medan de tillsammans lagade mat. – Det är förbjudet att ta med färdiglagad mat, påpekade Claudia. Vi ska göra allt på plats. Vi får handla gemensamt någonstans. Planen som Claudia och Lena drog upp, var (cykeltur) längs Göta kanal. – Jag har hört talas om Bergs slussar, sa Lena. Vi kan väl cykla dit. Jag skulle gärna vilja se dem. – Det gör vi. Claudia lät bestämd och Lena undrade i sitt stilla sinne, om Bosse hade samma (entusiasm), men hon sa ingenting. (sommar) kom och en tisdag i slutet av (månad) möttes de två paren i Linköping utanför domkyrkan, där de bestämt träff. Innan de for sista biten ut till vandrarhemmet, hade Mats föreslagit, att de skulle titta på ett medeltida verk i domkyrkan. Det var ett magnifikt altarskåp målat av holländaren Maarten van Heemskerck på 1500-talet. Claudia och Bosse anlände först, och Lena och Mats efter en kort väntan. Efter en serie vänskapliga (omfamning) gick de in och betraktade altarskåpet med sina totalt 10 målningar. Det var både överväldigande och överraskande. De var helt eniga om att altarskåpet var just magnifikt, precis som de läst om. Imponerande och lite märkligt att hitta ett sådant (verk) i en svensk kyrka. Bosse sa, att han nu fått (valuta) för resan från Göteborg. Resten kunde bara bli en bonus. – Jag tror att det kan bli flera (höjdpunkt) under denna resa, sa han. Sällskapet borgar för det.

ÖVNINGAR • Bestämdhet

– Du vet hur du ska uttrycka dig, må jag säga, sa Mats med ett leende. Har du laddat med någon extra god dryck eller bokat en supercykel hos uthyraren? De fikade och besökte därefter (mataffär). Lastade med matkassar anlände de till vandrarhemmet. I en av (lägenhet) de bokat fanns det utlovade köket, och efter en kortare uppackning satte de igång med den gemensamma matlagningen. Fyra personer kring en spis och köksbänkar ger naturligtvis (tillfälle) till en lång och trevlig samvaro. Lena undrade hur det gick för Claudias kurser i självförsvar, som hon brukade hålla för unga kvinnor och Claudia berättade nöjt om sina (framgång) med det växande självförtroendet hos de unga, osäkra (flicka). Mats och Lena berättade en hel del om (liv) i Södertälje, både om (arbete och fritid). Mats hade köpt ett nyare fotoprogram till datorn och fastnade en stund i utvecklingen av AI för bildhantering, vilket dock inte fascinerade de andra. – AI är snäppet värre än de olika (quiz) som man kan råka ut för i sällskapslivet, avslutade Bosse, varefter de övergick till en smaskig dessert med färska jordgubbar och grädde, något som alla kunde uppskatta. (dag) därpå startade de sin cykeltur. Mats och Lena hade med sig cyklar från hemmet i Södertälje på en cykelhållare bak på bilen. Claudia och Bosse hade bokat cyklar hos en uthyrare. Det var 5-växlade moderna cyklar, som efter justeringar av sadelhöjden, var en fröjd att färdas fram på. Visserligen skulle turen endast vara en dags utflykt, men det krävdes likväl en stunds (eftertanke) för att få en bra packning i (ryggsäck). Cykelvägen mot Bergs slussar var blockerad av (lyftkran), som assisterade vid en rivning. På hög höjd gungade en container i vajrar. En byggarbetare i orange hjälm berättade om kommande förbättringar i slussområdet. Men då de inte tänkte avvakta dessa, cyklade de vidare mot slussen, där M/S Juno just var på väg in i en av (sluss). De hoppade av cyklarna och vinkade åt några passagerare på akterdäcket. Sakta steg fartyget upp i slussen, medan några ur besättningen justerade trossarna.

Bestämdhet • ÖVNINGAR

Övning 3:6 – Bestämdhet substantiv Skriv substantivet i rätt form. De cyklade vidare En trevlig onsdagskväll förflöt på vandrarhemmet Gamla Glasbruket. Efter att ha misslyckats med att hitta någon färsk och nyfångad fisk återvände den utskickade Bosse tomhänt vad det beträffade fisk. Han hade talat lyriskt om vätterlöja som en njutbar (delikatess) och de andra hade mer eller mindre tvingat honom att ta bilen till Motala för att söka denna (läckerhet). Han var dock inte helt tomhänt utan plockade fram färska kycklingbröst, som han också tillagade med dillkokt färskpotatis. Kvällen var klar och otaliga var de (stjärna), som de kunde betrakta en stund före midnatt, när natten var som mörkast. Nöjda gick de till sängs. Torsdagen vände de styrena mot Motala, givetvis utmed kanalen. Det var drygt 20 kilometer till Motala och dit skulle de. Vissa (bekymmer) och besvärande (företeelse) skulle inträffa, men det visste de inte, när de lämnade vandrarhemmet. De såg rader av slussar, nästan så de tröttnade på (sevärdhet), men riktigt gjorde de inte det. Kaffe med medhavda (äggsmörgås) fick (livsande) att vakna och skapade nya krafter. En glass hägrade vid målet. Målet var definierat av Mats som ville äta en speciell glass, som han påstod skulle serveras på (brygga) nära hamnpiren i Motala. Glassen skulle vara uppkallad efter den man, som startade (projekt) Göta Kanal, nämligen Baltzar von Platen, och skulle, enligt rykten, vara en välkomponerad (anrättning) med både punchglass och lemoncurd, chokladglass och riven choklad, garnerad med chokladsås, allt i en båtvåffla. Förmodligen skulle det även finnas ett segel i form av ett solfjäderkex, eftersom (stadsvapen) innehåller en solfjäder efter von Platens stadsplan för Motala. Mats la ut texten, medan de intog sin matsäck, och de började se fram emot en glassbelöning. – Jag struntar i solfjäderkexet bara (glass) är god, sa Bosse. (regnskur) på tjugo minuter kunde inte stoppa de fyra cyklisterna.

ÖVNINGAR • Bestämdhet

Nederbörden hade gjort luften lite kylig, och Lena tog fram (kofta) ur ryggsäcken och tog på sig den. Efter en stunds cykling var de alla varma igen och kunde så småningom glida in i Motala och leta sig fram till Göta kanals mynning ut i Vättern. Allas (förhoppning) om en god avslutning på cykelturen infriades, då de hittade glassen ifråga på en servering, där anrättningen stod som ett flaggskepp i glassmenyn. De njöt både av glasskapelsen och den cykeltur de dittills klarat av. Hemfärden förträngde de, ända tills det ögonblick, då de åter satte sig på sadlarna och kände en viss men besvärande stelhet. Ungefär halvvägs tillbaka till Borensberg stannade Mats med en serie svordomar. (bakhjul) var platt och däcket lufttomt. Punktering! Eftersom det ändå var på hemvägen, hade han inte lust att leta fram lagningsattiraljer, verktyg och pump som låg längst ner i (ryggsäck), utan föreslog att de andra skulle cykla vidare till vandrarhemmet. Väl där kunde Lena ta bilen och hämta honom, medan de andra två återlämnade cyklarna. Senare skulle de kunna ta en gemensam fika, innan de bröt upp från dagarna vid Göta kanal.

Bestämdhet • ÖVNINGAR

Övning 3:7 – Bestämdhet adjektiv Kongruens Placera rätt adjektiv på rätt plats i rätt form. Välj bland: kry extra extra underbar ätlig spröd het ljum läcker äkta bråd slät muskulös sönder annorlunda trovärdig enstaka 1. Efter ett känsloladdat och uppslitande uppbrott njöt hon nu av de varma och kvällarna vid Medelhavet. 2. Livet i New York var nytt och , krävande men också fyllt av möjligheter. 3. Skildringen upplevdes som och de båda huvudpersonerna kändes om än lite mystifika. 4. Efter några förkylda dagar fyllda av harklingar och hostningar kände de sig nu helt . 5. Faktum är att barn ofta skadas i hemmet. Ett bra skydd, bland andra, är barnlås på den ugnen. 6. I annonsen kunde man läsa: ”En analys av din hud ger dig faktaunderlag, när du ska välja de preparat som ger dig en vacker, hy”. 7. Den unga gymnasten gav, trots sin kropp, ett intryck när hon svingade sig i barren. 8. Efter flera timmars vandring runt i skogen hittade hon, till sin besvikelse, bara , svampar. 9. Hjärtan som krossas hör man talas om, men som tur är, är de inte , kanske bara lite kantstötta. 10. Ond död brukar vara en bloddrypande ingrediens i de flesta deckare. 11. Publikens applåder och stående ovationer gav utdelning i form av två framträdanden. 12. Att maten var och stod klart för kocken, när sällskapet beställde in portioner av allt.

ÖVNINGAR • Bestämdhet

Övning 3:8 – Bestämdhet adjektiv Några adjektiv från vanliga avledningar med suffixen -abel, -sam, -ig, -al, -bar, -isk, -lig, -aktig. Adjektiven ska placeras in i meningarna, korrekt böjda. Alla adjektiv nedan behöver inte användas: anställningsbar autentisk blygsam delaktig läraktig missunnsam oförenlig optimal presentabel sedesam skötsam ärlig 1. Han köpte en ny skjorta för att vara vid mötet med sina blivande svärföräldrar. 2. Var det falsk blygsamhet eller var han verkligen så , som han gav sken av? 3. Trots ett turbulent år gav hans lilla investering i fonder utdelning. 4. För tillfället var han inte , eftersom arbetet, som han sökte, krävde kompetens inom områden, som han saknade erfarenhet av. 5. Tv-serien kändes övertygande och . Man upplevde sig tillbakaflyttad till början av nittonhundratalet. 6. I dagens demokratiska organisationer är målet att alla ska känna sig i stort och smått. 7. Att ljuga var med hennes personlighet, att vara var en självklarhet. Barndomens röster ”ärlighet varar längst” klingade ständigt i hennes öron. 8. Hon var mycket , ja till och med . Hon levde efter Bibelns tio bud och begick aldrig något snedsteg.

Bestämdhet • ÖVNINGAR

Övning 3:9 – Bestämdhet adjektiv Några adjektiv från vanliga avledningar med suffixen -abel, -sam, -ig, -al, -bar, -isk, -lig, -aktig. Adjektiven ska placeras in i meningarna, korrekt böjda. Alla adjektiv nedan behöver inte användas: acceptabel diskutabel laglig neutral nöjaktig planenlig pålitlig skeptisk somatisk trivial underbar varsam ätlig äventyrlig 1. Löneförhandlingarna drog ut på tiden. Så småningom mynnade de ut i en låglönesatsning utöver ett blygsamt generellt påslag. Av vissa missnöjda ansågs nivån fortfarande vara . 2. Uppgiften var förvånansvärt , men triggade ändå de två kombattanterna i bakningstävlingen, eftersom det gällde att vinna eller försvinna. 3. Resultatet var inte helt i topp, men det fick anses , särskilt som det blåste en stark motvind på stadion. 4. händer plockade med de små porslinsfigurinerna. Det gällde att vara lätt på handen och inte slarva med något. 5. Sällskapet seglade över Atlanten. Båten var och resan gick . Seglatsen kändes trygg och säker om än lite . 6. Hon var helt oförberedd. Den sjukdomen hade länge legat latent, innan den blossade upp med full kraft. Förmodligen bidrog stressen på jobbet till den utvecklingen. 7. Vädret var . Svampskogen var lockande. Hon granskade omsorgsfullt varje svamp de hittade. Var den verkligen ? 8. För att inte stöta sig med någon i diskussionen, förhöll han sig eller kanske mesig, om man så vill.

ÖVNINGAR • Bestämdhet

Övning 3:10 – Bestämdhet adjektiv Några adjektiv från vanliga avledningar med suffixen -abel, -sam, -ig, -al, -bar, -isk, -lig, -aktig. Adjektiven ska placeras in i meningarna, korrekt böjda. Alla adjektiv nedan behöver inte användas: användbar dyrbar irreparabel komfortabel kufisk lösaktig omtänksam paradoxal problematisk tillbörlig tillförlitlig turkosaktig 1. Hon älskade sin gamla dator och, när den föll i golvet och dömdes ut som , grät hon floder av tårar. 2. Det var att förstå och hänga med i matlagningstävlingen. Receptet till uppgiften var hemligt, domaren något och det hela var överdrivet och förvirrande från början till slut. 3. Med respekt närmade hon sig graven. De närmast sörjande lade varsamt ner en krans och, när det blev hennes tur, släppte hon med tungt sinne sin röda ros på kistan. 4. Hon hade provat många olika bantningsmetoder och nog ledde de alltid till, att hon gick upp i vikt i stället för ner. 5. Han var bara 5 år men redan mycket . Han tröstade, när någon slog sig, och delade gärna sina godsaker med de andra förskolebarnen. 6. Strålande sol och glittrande, vatten är en hägrande dröm, när vintern är som mörkast. 7. Jackan var onödigt . Den var dock oerhört bekväm och i skiftande väder. 8. I gamla tider ansågs man vara , om man levde tillsammans med någon utan att vara gift.

Bestämdhet • ÖVNINGAR

Övning 3:11 – Bestämdhet adjektiv Några adjektiv från vanliga avledningar med suffixen -abel, -sam, -ig, -al, -bar, -isk, -lig, -aktig. Adjektiven ska placeras in i meningarna, korrekt böjda. Alla adjektiv nedan behöver inte användas: digital fanatisk förhandlingsbar föränderlig gemensam obehaglig ofördelaktig opålitlig pratsam resonabel småaktig tänkbar veritabel vämjelig 1. Älskling, du måste vara lite mer . Att stånga huvudet i väggen och aldrig ge med sig är alltför tjurskalligt. 2. Det genombrottet har lett till omvälvande förändringar i både arbetsoch samhällsliv. 3. Vädret var både och . En blixtrande kall och solig förmiddag förbyttes i töväder. Med skidor och stavar på axeln plaskade hon fram i snösörjan i stället för att susa ned för slalombacken. 4. Hon ville till varje pris dela exakt lika på allt, vilket var ganska , kan man tycka. 5. Alla elever skulle ha en friluftsdag. Med ryggsäckarna laddade med mjölkchoklad och limpsmörgåsar cyklade ungdomarna till kommunens friluftsområde. 6. Förslaget var öppet för diskussion och därmed . En mycket lösning var att gå halva vägen var. 7. Ingen kunde rubba hans ståndpunkt, eller få honom att kompromissa. Han upplevdes nära nog , när han drev sina frågor. 8. Sopberget höjde sig mot skyn. Lukten var , nästan . Med avsmak lämnade de ögonblickligen tippen. 9. Att vara bland de första, som får en helt ny medicin, kan vara , då eventuella biverkningar inte är kända.

ÖVNINGAR • Bestämdhet

Övning 3:12 – Bestämdhet Skriv rätt form av substantivet och/eller adjektivet i följande meningar. Tänk på att bestämmarord förutom obestämd och bestämd artikel även kan vara pronomenet någon/något/några. 1. Hans nya bil är absolut inte (modern). Men den har (modern) nästan (futuristisk) utseende. 2. – Kan vi inte gå på (restaurang) i kväll? – Nu idag? Har du vunnit på (häst)? Nej, men jag tittade på internetbanken. Mina aktier har gett (avkastning, bra) sista kvartalet. Besparingar är kanske bättre än hästar … – Du kanske har ? (råd, bra) 3. – Finns det (postombud) här i närheten? Jag behöver köpa . (frimärke) Jag behöver också gå på (apotek) och köpa (värktablett). – Har du ont någonstans? – Ja, jag har (tandvärk). – Ska du inte gå till (tandläkare) i stället? 4. – Jag har (tid) imorgon bitti. – Det är bra. Men vad det gäller postombud och apotek så kan du fixa dina (ärende) på ICA runt hörnet. Utanför finns för övrigt (brevlåda). 5. – Visste du att Carl och Ylva har skaffat ? (hund) – Nej, bevare mig väl, de kan ju knappt hålla reda på varandra. Hur ska det gå? – Ja, det kan man verkligen fråga sig. 6. – Vad tror du om Sveriges (chans) att komma med i fotbolls-VM? – Damerna gör det helt säkert, men om herrlandslaget kvalar in är mer än osäkert. 7. – Har du (tid) att gå med på konstutställningen på länsmuséet på lördag? – Hur dags då? – Ska vi säga efter ? (lunch) 8. – Bra, jag tror att det är . (målning/intressant) Jag har sett några av hennes (verk) tidigare. 9. – Nu måste jag gå tillbaka till skolan. (kvällslektion) börjar om 35 minuter. – Har du många? – Nej, bara två. Då ses vi på lördag! – Ja, det blir trevligt. Vi kan fika på . (museum)

Bestämdhet • ÖVNINGAR

Övning 3:13 – Bestämdhet Skriv substantiv och adjektiv i rätt form på rätt plats. Tänk på att det kan behövas ett bestämmarord framför ordet/frasen, den, det, de eller en, ett. Det kan också finnas ett adverb, som ska infogas i meningen. Härlig vårdag (lördag, härlig, solig) i april månad var Ana och Ricardo hemma hos Sara och Peter. Sara brukade prata mycket med Ana på fikapauser och lunchraster och hade en dag frågat, om de ville komma till en trädgårdsdag. Visserligen hade Ana och Ricardo aldrig ägnat sig åt trädgårdsarbete men tanken på att träffa (människor, någon, ny, förmodligen, trevlig) var en anledning så god som någon för att tacka ja. Ana och Ricardo var ju dessutom nyinflyttade och behövde lära känna fler ortsbor. Prick nio var de på plats i Sara och Peters trädgård. Trädgården var varken (stor, eller, liten) utan överblickbar utan att vara alltför vidsträckt. Där bredvid Sara och Peter stod ytterligare fem personer redo att delta.Trädgårdsdagen innebar att de inbjudna tillsammans med värdparet skulle vårstäda och fixa i trädgården och samtidigt prata och umgås. Som tack skulle Sara och Peter servera både måltider och fika under dagen. Sara hade (lista, tämligen, lång) med förslag på arbeten. Ana nappade genast på att vårkratta gräsmattan tillsammans med en ljushårig kvinna som hette Madeleine, medan Ricardo valde att sätta ihop odlingslådor av färdigsågat virke, som låg bredvid garaget. Till den uppgiften anmälde sig även John, en ung man med (skägg, välansad). Tre personer åtog sig att skrapa och måla staketet mot gatan (vit). Peter klippte ner en del gamla stjälkar i rabatterna och smågrävde kring buskar. Efter en stund tände han en kolgrill, som stod färdigladdad bredvid en odlingsdel där man kunde se rester av fjolårets kryddor som hade börjat bli gröna. Efter en knapp timme ropade Peter att det var dags för en korv. Bröd och tillbehör var (framdukad) på bordet bredvid och de inbjudna lät sig väl smaka av utbudet av korvar, med tillbehör, såväl senap som ketchup och bostongurka. John passade på att förklara för de andra gästerna att de kunde förvänta sig en riklig förplägnad under dagen, för det var så det brukade vara, sa han, medan han tog (klunk, stor) ur en flaska öl.

ÖVNINGAR • Bestämdhet

Både Ana och Ricardo valde (chorizo, varsin, lagom, grillad) som de njöt med (kaffe, stark, härlig). Staketmålarna visade sig precis som John och Madeleine vara (vänner, gammal) till Sara och Peter och hade varit med om tidigare trädgårdsdagar. Under pausen börjare samtalen spira och växa, som det lätt gör under en ledig och otvungen tillvaro av (gemenskap, trevlig). – Vi brukar alltid ha (väder, vacker) på våra trädgårdsdagar, sa Sara, och det är det även idag. Vädergudarna brukar alltid vara (välvillig). Staketet var uppenbarligen lättskrapat och arbetet med den vita färgen gick snabbt. Tidig eftermiddag serverades en god grönsakssoppa med ost och (bröd, nybakad). Kaffe med (kaka, hembakad) följde på soppan. Ana upptäckte att det var mycket (sympatisk) att jobba med Madeleine, och det blev mycket skratt och (tillrop, uppmuntrande) under arbetet. Ricardo upptäckte att han och John hade samma musiksmak och de fördjupade sig i gruppernas , (spelsätt, olik) medan de monterade ihop fyra olika odlingslådor som de sedan oljade in. När dagen började övergå i kväll, blev det dags att tvätta av sig inför middagen. Värdfamiljen plockade fram handdukar till gästerna, vilka enligt instruktioner hade ombyte med sig. Rena och uppklädda satte de sig tillrätta i vardagsrummet med (dryck, valfri) från en bricka. Det blev (kväll, oförglömlig), något som (mat, god) och (sällskap, trevlig) kan åstadkomma. Ana och Ricardo var mycket nöjda och glada över att ha blivit inbjudna.

Med digitala övningar!

Forma svenskan – fortsättning Grammatiska övningar i svenska som andraspråk Detta läromedel vänder sig till den som har grundläggande kunskaper i svenska som andraspråk och studerar på gymnasienivå. Övningarna är anpassade efter kunskapsmålen i SVA 1, 2 och 3 och upplägget följer i stort sett strukturen i den första boken Forma svenskan, men med ett vidgat och mer komplext innehåll. Att studera ett språk ska vara både roligt och inspirerande. Viktigt är även att övningarna har en språklig nivå som överensstämmer med kursnivå erna. Övningarna i Forma svenskan – fortsättning har ett innehåll som är förankrat i samtiden, lockar till lärande, befäster kunskaper och utvidgar dem till nya insikter. Språkinlärning utvecklas genom samarbete. Att prata om texter, jämföra och diskutera lösningar på grammatiska uppgifter utvecklar de individuella kunskaperna och färdigheterna. Att tillsammans studera, lösa uppgifter och pröva språket är både roligt och inspirerande. Forma svenskan – fortsättning kan användas såväl i individuellt lärande som i samarbete eller i klassgenom gångar och gemensam uppföljning. Till boken hör ett digitalt läromedel som innehåller de flesta av bokens övningar i självrättande form. Här finns även hela boken som e-bok. – En viktig avsikt med Forma svenskan är att locka till utvidgande studier i svenska som andraspråk och stimulera upptäckarglädjen i nya kunskaper. Lasse Svensson, bokens författare

Art.nr 45071

studentlitteratur.se