9789144156835 by Smakprov Media AB

UPPHANDLINGOFFENTLIGEVALINDAHLTOFTEGAARD LOU och upphandlingsprocessen

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 39693 ISBN ©FörfattarenUpplaga978-91-44-15683-53:1ochStudentlitteratur

Studentlitteraturs

Studentlitteraturstudentlitteratur.seAB,

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

2018, 2020, 2022 Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Siv Rudholm Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2022

Innehåll Förord 7 Lagar, förordningar, EU-fördrag, direktiv och förordningar 9 Förkortningar 13 Upphandlingsbegrepp 15 Karta över upphandlingsprocessen 17 1 Inledning 19 1.1 Bakgrund 19 1.2 Lagarna som rör offentlig upphandling 24 1.3 Fokus på LOU och upphandlingsprocessen 30 2 När ska LOU tillämpas? 33 2.1 Vem ska använda LOU? 33 2.2 När ska LOU användas? 39 3 Principer för upphandling 49 3.1 Allmänt om principerna 49 3.2 Principen om icke-diskriminering 51 3.3 Principen om likabehandling 54 3.4 Principen om proportionalitet 58 3.5 Principen om öppenhet 61 3.6 Principen om ömsesidigt erkännande 64

4 Innehåll 4 Upphandlingsprocessen 67 4.1 Upphandling är mer än LOU 67 4.2 Upphandlingsprocessens olika steg 69 5 Förbereda för upphandlingen 75 5.1 Behovsanalys 75 5.2 Bestäm syfte och mål med upphandlingen 79 5.3 Planera upphandling, leverans och uppföljning 82 5.4 Att välja upphandlingsförfarande 98 5.5 Besluta om att genomföra upphandlingen 105 5.6 Kommunikation och dokumentation 106 5.7 Övriga frågor 108 6 Genomföra upphandlingen 115 6.1 Starta upphandlingen 116 6.2 Ta fram upphandlingsdokumenten 116 6.3 Annonsera och bjuda in anbudssökande 137 6.4 Svara på frågor och ändring av upphandlingsdokumenten 140 6.5 Anbudsöppning 142 6.6 Kontroll och prövning av anbud 143 6.7 Besluta om tilldelning av kontrakt 155 6.8 Underteckna kontrakt och avsluta upphandlingen 160 6.9 Efterannonsera, bevara och arkivera handlingar 161 6.10 Avbryta eller göra om upphandlingen 162 7 Leverera det som upphandlats 165 7.1 Utgå från kontraktet 165 7.2 Följ upp kontraktet 167 7.3 Ändring av kontrakt 173

Innehåll 5 8 Följa upp upphandlingen 179 8.1 Syfte med uppföljningen 180 8.2 Uppföljning av det som upphandlats 181 8.3 Uppföljning av upphandlingsprocessen 182 8.4 Upphandlingsstrategi och upphandlingsplan 183 9 Ramavtal 189 9.1 Vad är ett ramavtal? 189 9.2 Olika typer av ramavtal 191 9.3 Avropa från ramavtal 193 9.4 Upphandla egna ramavtal eller använda andras 195 9.5 Frågor vid upphandling av ramavtal 197 10 Direktupphandlingar 203 10.1 Vad är en direktupphandling? 203 10.2 När får direktupphandling användas? 205 10.3 Krav på riktlinjer, skriftlig underrättelse och dokumentation 212 10.4 Annonsering av direktupphandlingar 214 11 Överträdelser och tillsyn 217 11.1 Konsekvenser av att agera i strid med LOU 217 11.2 Klaga på upphandlingar, kontrakt och ramavtal 218 11.3 Tillsyn och stöd 224 Källor 231 Bilagor Bilaga 1 Lag (2016:1145) om offentlig upphandling 241 Bilaga 2 Upphandlingsförfaranden i LOU 339 Bilaga 3 Tröskelvärden och direktupphandlingsbelopp i LOU 341 Register 343

7 Förord

att erbjuda leverantörer en god översikt över det regelverk och de principer som styr offentlig upphandling. Förhoppningen är att boken ska bidra till en större förståelse för upphandlingsprocessen, men också tydliggöra vilka möjligheter leverantörer har och vilka krav som kan ställas på upphandlande myndigheter och deras hantering av offentliga upphandlingar.Urvaletavrättsfall

Bokenkorruption.ärframtagen

Offentlig upphandling och det regelverk som omgärdar upphandlingar kan verka både snårigt och oöverskådligt. Sedan den här boken utkom första gången 2018 har förhoppningen varit att den som fackbok bidrar till att göra regelverket kring offentlig upphandling överskådligt och begripligt. Syftet har alltid varit att sätta in upphandlingsprocessen i dess verkliga kontext och samtidigt ge läsaren nödvändiga och grundläggande kunskaper på området.

har gjorts med utgångspunkten att fallen ska vara så relevanta som möjligt, det vill säga lämpliga av prejudicerande eller pedago

Boken vänder sig också till personer som arbetar med granskning och revision av upphandlingar samt med uppföljning av upphandlade kontrakt ochSyftetramavtal.äräven

för utbildning på högskolenivå, men är också tänkt att kunna användas av personer som arbetar med offentlig upphandling till exempel i ledningsgrupper eller på upphandlingsfunktioner.

I boken behandlas frågeställningar rörande upphandling, både före, under och efter det formella upphandlingsförfarandet, inklusive uppfölj ningen av de upphandlade kontrakten. Boken ger också en förståelse för kraven bakom upphandlingsregelverket och belyser med konkreta exempel de principer som påverkar och styr offentlig upphandling. Dessutom berörs frågor om sekretess, jäv, intressekonflikter, snedvridning av konkurrensen och

Författaren vill slutligen rikta ett stort tack till de vänner och kollegor som på olika sätt bidragit till boken: Catrine Tengqvist, Lotta Ricklander, Rolf Höök, Helena Hammarström, Helena Möllerman, Meliha Sevinc Husberg och Eivind Torp. Frösön, 17 mars 2022 Eva Lindahl Toftegaard 1 Prop. 2021/22:135, Ds 2021:31 och Ds 2022:5.

8 giska skäl. I vissa fall används äldre rättsfall, huvudsakligen i de fall HFD eller EU-domstolen avgjort en fråga eller om rättsfallet av något annat skäl fått stor betydelse för rättstillämpningen.

Boken inleds med tre kapitel som ger en bakgrund till upphandlings regelverket samt beskriver upphandlingsprinciperna. Det fjärde kapitlet ger en introduktion till upphandlingsprocessen följt av fyra kapitel som beskriver processen mer i detalj för varje enskilt steg. Därefter följer två kapitel som berör direktupphandlingar respektive ramavtal, två områden som brukar ge upphov till många frågor. Boken avslutas med ett kapitel om konsekvenserna av överträdelser av LOU samt tillsynen på upp handlingsområdet.Dennatredjeupplaga

Den omfattande fotnotsapparaten syftar till att ge läsaren en möjlighet att fördjupa sig i olika frågor. Hänvisning görs till såväl förarbeten och rättspraxis som till olika utredningar och rapporter.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

har tillkommit på grund av ändringar i LOU och flera nya vägledande rättsfall på området. Boken utgår från det svenska regelverket såsom det är utformat per den 1 juli 2022. Ytterligare några ändringar av LOU är att vänta under 2023, eftersom regeringen har lagt fram en proposition som berör idéburna organisationer, samt två departements skrivelser om bland annat tillsynen på upphandlingsområdet. 1

Den svenska upphandlingslagen, lag (2016:1145) om offentlig upphand ling (LOU) definierar offentlig upphandling på följande sätt i 1 kap. 2 § LOU: Denna lag gäller för upphandling som genomförs av en upphandlande myndighet (offentlig upphandling). Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Begreppet upphandlande myndighet ska tolkas brett och omfattar såväl statliga och kommunala myndigheter som aktiebolag och andra privat

Detta kapitel behandlar frågan om vad offentlig upphandling är samt ger en översiktlig presentation av det upphandlingsrättsliga regelverket, såväl internationellt som i Sverige.

19 Kapitel 1

Inledning

1.1 Bakgrund 1.1.1 Definition av begreppet offentlig upphandling Vad är offentlig upphandling? Mycket förenklat kan man säga att offentlig upphandling är köp som görs för offentliga medel.

är otillräcklig i förhållande till hur upphandlings processen ser ut i praktiken. Genom LOU, som är en komplicerad och omfattande lag, har fokus i processen hamnat på genomförandet av det formella upphandlingsförfarandet. Men de omständigheter man faktiskt 1 1 kap. 18 och 22 §§ LOU. Se mer om begreppet upphandlande myndighet i kapitel 2, avsnitt 2.1.

20 Kapitel 1 Inledning rättsliga subjekt som på något sätt kontrolleras eller finansieras av det offentliga.1Eftersom LOU bygger på ett EU-direktiv kan man jämföra med hur begreppet offentlig upphandling beskrivs där. I artikel 1 (2) i EU:s upphand lingsdirektiv står följande: Med upphandling avses i detta direktiv en eller flera upphandlande myndig heters anskaffning genom ett offentligt kontrakt av byggentreprenader, varor eller tjänster från ekonomiska aktörer som utvalts av dessa upphandlande myndigheter oberoende av om byggentreprenaden, varorna eller tjänsterna är avsedda för offentliga ändamål eller inte.2

2 Enligt skäl (4) i EU:s upphandlingsdirektiv ska begreppet anskaffning förstås i vid mening, som att få tillgång till fördelarna av de aktuella byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna, vilket inte nödvändigtvis kräver att äganderätten överlåts till den upphandlande myndigheten.

Offentlig upphandling kan också beskrivas som ett sätt för offentlig sektor att införskaffa resurser för att bedriva sin verksamhet. Att skaffa resurser till verksamheten kan också göras på andra sätt än genom upphandling, exempelvis genom att anställa personer. Anställ ningar omfattas inte av LOU. Avgörande för om LOU ska tillämpas eller inte är alltså sättet på vilket den upphandlande myndigheten anskaffar sina resurser. 1.1.2 En formaliserad inköpsprocess

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

Offentlig upphandling kan också beskrivas som en slags formaliserad inköpsprocess. Processen är reglerad i olika lagar och förordningar. LOU tillhandahåller ett omfattande regelverk för hur en upphandling ska Dengenomföras.legaladefinitionen av offentlig upphandling i LOU och i EU:s upphandlingsdirektiv

Offentlig upphandling omgärdas av ett omfattande och detaljerat regelverk. Det grundläggande syftet med regelverket är att stimulera tillväxt och främja en effektiv konkurrens samt att säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig hantering av offentliga medel. Utgångspunkten för upp handlingsregelverket är att en effektiv konkurrens verkar tillbakahållande på priserna och ger goda förutsättningar för en dynamisk marknad som kan producera det som efterfrågas. Eftersom offentlig upphandling utgör en viktig del av EU:s inre mark nad har lagstiftaren velat säkerställa att leverantörer från EU:s medlems länder ska kunna konkurrera på lika villkor inom EU. Regelverket kring offentlig upphandling syftar följaktligen till att borga för likabehandling

Kapitel 1 Inledning 21

Förbereda Genomföra Leverera Följa upp Figur 1 Upphandlingsprocessen.

måste ta hänsyn till vid genomförandet av en upphandling är betydligt fler än de som regleras i LOU. I realiteten måste man ta ställning till många frågor och vidta ett antal åtgärder, både före och efter den del av processen som regleras av LOU. Processen skulle därför kunna delas in i fyra olika steg, se figur 1. LOU reglerar i huvudsak steget ”Genomföra” medan de övriga stegen företrädelsevis styrs av annan lagstiftning eller av de inblandade parterna. Avsikten med denna bok är att ge ett brett perspektiv på upphandlings processen i syfte att skapa en överblick över hela processen som den ser ut i verkligheten. Även de frågor som hanteras före, respektive efter, det steg som regleras av LOU behandlas i boken. För en framgångsrik upphand ling, en effektiv användning av offentliga medel och för att kunna efterleva bestämmelserna i LOU, krävs nämligen att perspektivet breddas till att omfatta även dessa Upphandlingsprocessenfrågor. beskrivs närmare i kapitel 4–8. 1.1.3 Syftet med upphandlingsregelverket

SYFTET

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

22 Kapitel 1 Inledning av leverantörer och motverka diskriminering på grund av leverantörernas nationalitet.Iskäl(1)i

har upphandlingsregelverket också tillförts en dimension av andra hänsynstaganden än rent ekonomiska då man har sett en möjlig het att använda offentlig upphandling som stöd för att nå gemensamma samhälleliga mål. Det rör sig bland annat om skydd av miljön, högre resursoch energieffektivitet, främjande av innovation, sysselsättning och social integration samt goda villkor för tillhandahållande av sociala tjänster.3

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

Offentlig upphandling utgör en stor marknad. I Sverige omsatte offent lig upphandling 2019 cirka 803 miljarder kronor vilket innebär 17,9 procent 3 Prop. 2015/16:195 s. 292.

EU:s upphandlingsdirektiv sägs följande: Offentlig upphandling av medlemsstaternas myndigheter eller för deras räkning måste överensstämma med principerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt om fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster samt de principer som följer därav, bland annat om likabehandling, icke-diskriminering, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och öppenhet. För offentliga kontrakt över ett visst värde bör dock bestämmelser fastställas om samordning av nationella upphandlingsförfaranden för att se till att dessa principer omsätts i praktiken och för att säkerställa att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Lagstiftningen syftar också till att minska risken för att vissa leverantörer gynnas genom särskilt fördelaktig behandling, till exempel genom direkt köp utan konkurrensutsättning. En leverantör kan behandlas fördelaktigt av olika skäl, exempelvis på grund av rena förbiseenden från den upphand lande myndighetens sida, men också på grund av personliga motiv hos den som beslutar om upphandlingen. Syftet med lagstiftningen är därför att motverka att subjektiva faktorer som inte har med det som ska anskaffas att göra, påverkar upphandlingarna och därmed snedvrider konkurrensen. Även mer politiska ställningstaganden, exempelvis gynnande av en viss lokal eller regional bransch, är förbjudna eftersom de snedvrider konkurrensen.Påsenareår

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

SKILLNAD PÅ OFFENTLIG UPPHANDLING OCH PRIVATA KÖP

Vad skiljer då den offentliga sektorns köp från den privata sektorns köp? Något förenklat kan man säga att offentlig och privat verksamhet präglas av skilda förutsättningar. För det första syftar den offentliga sektorns verksamhet huvudsakligen till att tillhandahålla någon typ av allmännyttig service till samhällsmedborgarna. Verksamheten inkluderar insatser som är nödvändiga för samhället, exempelvis hälso- och sjukvård samt upprätthållandet av rättssamhället. Dessa verksamheter omgärdas av olika regelverk som ofta ställer krav på likabehandling och öppenhet.6 Offentliga köpare måste således säkerställa att kraven i dessa regelverk tillgodoses i upphandlingarna. Denna typ av krav saknas normalt i den privata sektorns köp. För det andra är den privata sektorn utsatt för konkurrens och före tagen tävlar mot varandra på olika marknader. Aktörer inom den privata sektorn ska generera pengar till den egna verksamheten och oftast vara vinstdrivande. Inom offentlig sektor saknas de kommersiella drivkrafterna 4 www.upphandlingsmyndigheten.se. Uppgift hämtad 2022-03-08. 5 6Uppgifthttps//.ec.europa.eu/growth/single-market/public_procurement_en.hämtad2021-10-15.Offentligsektorsverksamhetstyrsbl.a.av1kap.9§regeringsformen. I bestämmelsen framgår att domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Kapitel 1 Inledning 23 av BNP.4 Inom EU utgör offentlig upphandling omkring 14 procent av EU:s BNP.5 Det är alltså fråga om betydande belopp och en omfattande marknad som påverkar företagens förutsättningar och samhällsekonomin i stort.

Vid ett köp eftersträvas vanligtvis kostnadseffektivitet och ändamåls enlighet, oavsett om köpet görs av ett företag eller av en myndighet. Trots det finns det stora skillnader mellan köp i offentlig och privat sektor.

När man talar om offentlig upphandling är det viktigt att komma ihåg att reglerna tar sikte på den offentliga sektorns köp på grund av att köpen finansieras med offentliga medel. Köp för privata medel regleras inte av upphandlingslagstiftningen.

Det förekommer att de olika typerna av köp blandas ihop, vilket leder till begreppsförvirring och svårigheter att förstå syftet med upphandlingsregelverket.

Det beror på att upphandlingen finansieras av offentliga medel, vilket påverkar ett lands statsbudget. Offentlig upphandling berör också kon kurrensfrågor som påverkar de nationella, regionala och internationella marknaderna och Upphandlingsregelverkenekonomierna.kan

För det tredje är kostnadseffektiviteten som regel högre i den privata sektorn eftersom företagen själva måste trygga sin ekonomi. Upphandlande myndigheter får vanligen nya medel varje år från sina huvudmän. Medlen kan visserligen vara otillräckliga för det som myndigheten anser sig behöva men den riskerar inte, till skillnad från ett företag, att gå i konkurs.

24 Kapitel 1 Inledning och här drivs verksamheten i stället utifrån uppdraget från huvudmannen, exempelvis ett departement under regeringen.

1.2 Lagarna som rör offentlig upphandling 1.2.1 Vad finns det för regelverk? De flesta av världens länder reglerar offentlig upphandling på något sätt.

delas in i tre olika nivåer: internationella, regionala och nationella. I princip regleras offentlig upphandling på ett likartat sätt på alla nivåer med utgångspunkt i den upphandlingsprocess som också återfinns i LOU. Regelverken liknar också varandra på det sättet att alla till stor del bygger på ett antal viktiga allmänna rättsprinciper som till exempel likabehandling och öppenhet.7 Dock skiljer sig detaljer och tillämpning åt mellan regioner och länder.

Ett av de viktigaste internationella regelverken inom området offentlig upphandling är Världshandelsorganisationens (WTO)8 avtal om offentlig upphandling. Inom WTO har man träffat ett särskilt avtal om offentlig upp 7 De allmänna rättsprinciperna utvecklas vidare i kapitel 3. 8 World Trade Organization.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

Därtill kommer det faktum att brott mot upphandlingsregelverket kan beivras genom rättsliga förfaranden, vilket inte är fallet i den privata sektorn.

INTERNATIONELLA

REGELVERK

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

handling: Government Procurement Agreement (GPA).9 Avtalet innehåller gemensamma regler för hur offentliga upphandlingar ska genomföras i de länder som skrivit på avtalet. I dag har avtalet 21 parter, däribland EU, USA, Kanada och BestämmelsernaJapan.10

NationellaRegionalanationellaInter-regelverkregelverkregelverk Figur 2 Nivåer i regelverken för offentlig upphandling.

9 GPA är ett multilateralt avtal inom ramen för WTO. Målet med GPA är att öppna upp marknaden för offentlig upphandling mellan avtalsparterna. Avtalet omfattar endast särskilt angivna upphandlande myndigheter när de gör upphandlingar över vissa belopp. 10 hwww.wto.org/english/tratop_e/gproc_e/memobs _e.htm. Uppgift hämtad 2021-10-17.

11 Se mer om EU:s upphandlingsdirektiv under rubriken ”Regionala regelverk”.

Kapitel 1 Inledning 25

i GPA är i huvudsak inarbetade i EU:s upphandlings direktiv11 och påverkar därmed också de nationella upphandlingsregel verken, till exempel LOU i Sverige. Ett annat viktigt internationellt regelverk är Förenta Nationernas (FN) upphandlingsregelverk. FN har även tagit fram en så kallad modellag för offentlig upphandling för utvecklingsländer.12 Ett flertal länder i världen har utgått från modellagen vid utformandet av de egna nationella regelverken. Även Världsbanken (WBG) har beslutat om egna upphandlingsregler.13

12 UNCITRAL Model Law on Public Procurement (2011). Lagen ersätter 1994 UNCITRAL Model Law on Procurement of Goods, Construction and Services. 13 World Bank Group.

Även regionala utvecklingsbanker som ADB19 och IDB20 har egna upp handlingsregler.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

16 EU:s upphandlingsdirektiv reglerar huvudsakligen upphandlingar som uppgår till, och överstiger, vissa fastställda s.k. tröskelvärden. Se mer om tröskelvärden i kapitel 2, avsnitt 2.2.3.

14 EU baseras på följande fördrag och stadga: EU-fördraget, EUF-fördraget, Fördraget om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen, samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Därutöver har EU reglerat offentlig upphandling genom ett antal direktiv.

26 Kapitel 1 Inledning REGIONALA REGELVERK På den regionala nivån är Europeiska unionens (EU) regelverk det mest omfattande. 14 EU reglerar upphandlingsfrågor huvudsakligen genom olika direktiv15 men också genom EU-domstolens domar. Offentlig upphandling är en viktig fråga inom EU eftersom den påverkar den inre marknaden som är en gemensam marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital ochEU:spersoner.direktiv omfattar allt från olika slags varor och tjänster till entre prenader och koncessioner. Det anges i detalj i varje direktiv vilka slags upphandlingar som omfattas av direktivet. EU:s regelverk omfattar dock inte alla typer av upphandlingar utan enbart upphandlingar över ett visst ekonomiskt värde.16 EU har valt att endast reglera de större upphandling arna som anses påverka handeln mellan medlemsländerna och därigenom den inre marknaden. De mindre upphandlingarna får länderna i huvudsak reglera själva.17

17 Även om de mindre upphandlingarna inte omfattas av EU:s direktiv innebär det inte att de faller helt utanför EU-rätten. Om en upphandling kan vara av intresse för en leverantör i ett annat medlemsland (dvs. om upphandlingen har ett s.k. bestämt gränsöverskridande intresse) ska de principer som framgår av EUF-fördraget, se avsnitt 1.1.3, användas. Principerna utvecklas i kapitel 3.

På den regionala nivån finns också ett antal frihandelsavtal som innehåller upphandlingsregler, exempelvis MERCOSUR.18

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG, samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner.

19 Asian Development Bank. 20 Inter-American Development Bank.

18 Mercado Común del Sur. Bland medlemmarna finns bl.a. Argentina och Brasilien.

Det finns ett stort antal nationella regelverk i form av lagar och andra för fattningar beslutade av enskilda länder. Dessa regelverk bygger huvudsak ligen på de principer och processer som återfinns i regelverken på regional och internationell nivå.

2. LAG (2016:1146) OM UPPHANDLING INOM FÖRSÖRJNINGSSEKTORERNA (LUF)

1. LAG (2016:1145) OM OFFENTLIG UPPHANDLING (LOU)

Lagen reglerar upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader samt projekttävlingar. Eftersom LOU har det bredaste tillämpningsområdet av alla upphandlingslagar kan den ses som en slags huvudlag på området.

Lagen gäller för upphandlingar som genomförs av en upphandlande enhet för verksamhet inom områdena vatten, energi, transporter eller posttjänster. Lagen gäller även projekttävlingar. LUF liknar i stora delar LOU och hänvisningar görs till dess bestämmelser, men upphandlande enheter ges något större frihet att utforma upphandlingsförfarandena jämfört med upphandlande myndigheter i LOU.

Det svenska upphandlingsregelverket som är ett exempel på ett sådant nationellt regelverk kommer att belysas närmare i nästa avsnitt.

I Sverige finns det flera lagar som reglerar offentlig upphandling. Lagarna som till sitt innehåll liknar varandra utgör alternativa regelverk för olika typer av upphandlingar. Beroende på vad upphandlingen avser ska endera av lagarna användas och många upphandlande myndigheter tillämpar regelbundet flera av lagarna.

Kapitel 1 Inledning 27 NATIONELLA REGELVERK

1.2.2 Det svenska upphandlingsregelverket

Det svenska upphandlingsregelverket innehåller dessutom ett antal för ordningar och tillkännagivanden som också ska tillämpas. Här följer en kort presentation av de viktigaste lagarna, förordningarna och tillkännagivandena.

1.2.2.1 Sammanställning av svenska lagar, förordningar och tillkännagivanden

Tredje studentlitteratur.seupplagan

Syftet är att ge ett brett perspektiv på upphandling och att skapa en förståelse för hela inköpsprocessen.

Denna tredje upplaga föranleds av ändringar i LOU samt tillkomsten av flera nya vägledande rättsfall på området. Offentlig upphandling är framtagen för utbildning på högskolenivå.

OFFENTLIG UPPHANDLING

Vidare behandlas andra aspekter som vanligen inte berörs i upphandlingslitteratur, men som har stor betydelse i praktiken, exempelvis jäv, sekretess och korruption.

28 Kapitel 1 Inledning Art.nr 39693

Offentlig upphandling ger läsaren en gedigen introduktion till det regel verk och de principer som styr offentlig upphandling samt en överblick över upphandlingsprocessen.

Eva Lindahl Toftegaard är universitetsadjunkt på Mittuniversitetet. Hon har arbetat med offentlig upphandling i över 20 år, men är även verksam inom andra rättsområden såsom förvaltningsrätt, EU-rätt och arbetsrätt. Tidigare har hon varit upphandlingschef på flera myndigheter och haft befattningar som rättschef vid Riksrevisionen och chefsjurist på Sida.

Boken behandlar inte bara det formella upphandlingsförfarandet utan också andra frågor som är avgörande för en framgångsrik upphandling, exempelvis planerings-, kontrakts- och uppföljningsfrågor. Även upp handlingens strategiska roll lyfts fram. Genom verkliga exempel samt ett stort antal rättsfall illustreras och besvaras de frågor som uppstår i upphandlingsprocessen.

LOU och upphandlingsprocessen

Den lämpar sig också för dem som arbetar med offentlig upphandling, granskar upphandlingar eller följer upp upphandlade kontrakt. Boken kan även vara till nytta för leverantörer som säljer till offentlig sektor.