9789144156798 by Smakprov Media AB

MARKNAD POLITIK& Lars Hultkrantz & Pär Österholm (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken Denkopieringsskyddad.sombrytermot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 37566 ISBN ©Upplaga978-91-44-15679-813:1FörfattarnaochStudentlitteratur 2022 Studentlitteraturstudentlitteratur.seAB, Lund Omslagslayout: Sture Balgård Printed by Dimograf, Poland 2022

© För FA tt A r NA OC h St UD e N t LI tter A t U r 3 INNEHÅLL Författarna 7 Förord 9 1 Samförstånd, spänning och förändring . Institutioner och tillväxt i svensk ekonomisk historia under 150 år 11 Lena Andersson-Skog & Magnus Lindmark Industrialiseringsvågor och global samhällsomvandling 11 1850–1870: Marknadsekonomins institutionella förutsättningar formeras 13 1870–1923: Det industriella genombrottet och den parlamentariska demokratins etablering 16 1924–1937: Kriser och reformer: folkhemmets grundläggande institutioner etableras 23 1938–1970: Marknad och politik hand i hand: tillväxt i samförstånd 26 1971–1991: Omprövning och omvandling under motstånd 29 1992–2008: Spänningar och anpassning – globala marknader och nationell politik 33 Nya utmaningar för industrisamhället och den globala ekonomin 38 Marknad och politik i kontinuerlig omvandling 41 referenser 43 2 Svensk stabiliseringspolitik 45 Göran Hjelm & Pär Österholm Konjunktur och stabiliseringspolitik – vad är det? 45 Finanspolitikens uppgång och fall 1933–1992 58 Penningpolitikens framväxt och begränsningar, samt finanspolitikens återkomst 72 en stabiliseringspolitisk rollfördelning för 2020-talet 84 Avslutning 89 referenser 91

© För FA tt A r NA OC h St UD e N t LI tter A t U rInnehåll4 3 Svensk penningpolitik 95 Ulf Söderström & David Vestin ramverket för penningpolitiken 96 r iksbankens penningpolitiska strategi: Inflationsmålet 101 Den penningpolitiska transmissionsmekanismen 104 Det penningpolitiska arbetet på r iksbanken 111 Implementering av penningpolitiken 117 Penningpolitiken sedan 1993 124 hur väl har penningpolitiken lyckats? 134 Penningpolitiska utmaningar 136 referenser 145 4 De svenska finansmarknaderna 151 Pehr Wissén & Arvid Wallgren Finansmarknadernas växande roll 153 De tre stora marknaderna – aktörer och instrument 158 reglering av finansmarknaderna 178 Globala finanskriser, banker och mer reglering 181 Betalningssystem under förändring 188 Sverige konkurrenskraftigt i europa 191 referenser 192 5 Den svenska arbetsmarknaden 195 Anders Forslund & Oskar Nordström Skans Utbudet av arbetskraft 196 efterfrågan på arbetskraft 201 Lön och sysselsättning i jämvikt 205 Arbetsmarknadens parter och svensk lönebildning 205 Arbetslöshet 209 Vem får en hög lön, och varför? 212 Inkomster och ojämlikhet 215 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsersättning 218 Arbetslöshetsförsäkringen 218 Den aktiva arbetsmarknadspolitiken 221 Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken 223 Avslutning 226 referenser 227

© För FA tt A r NA OC h St UD e N t LI tter A t U r Innehåll56 Den offentliga sektorns ekonomi 229 Lars Hultkrantz hur staten fick sin roll i samhället 229 Den offentliga sektorns uppgifter 233 Den offentliga sektorns storlek 235 Den offentliga konsumtionens ändamål 236 Den offentliga sektorns förändring över tid 237 Vilka krafter bestämmer den offentliga sektorns storlek? 239 Den framtida utvecklingen 249 Styrningen av den offentliga sektorn 250 Avslutning 256 referenser 256 7 De svenska skatterna 261 Katarina Nordblom Århundradets skattereform 262 Internationell jämförelse 264 Syftet med skatterna 266 Arbetsutbud 268 Optimal beskattning 271 De svenska skatterna 275 Avslutning 284 referenser 285 8 Svensk marknads- och konkurrenspolitik 289 Mats Bergman & Henrik Jordahl Fri eller reglerad konkurrens 291 Utgångspunkter för konkurrensanalys 293 De klassiska marknadsformerna 294 Svensk och europeisk konkurrenspolitik 299 Några ”avreglerade” marknader i Sverige 308 Vad händer efter en avreglering? 310 Liten regleringsteori 312 Konkurrensaspekter vid offentlig upphandling 319 regleringsmodeller för välfärdssektorn 323 Avslutning 326 referenser 328

© För FA tt A r NA OC h St UD e N t LI tter A t U rInnehåll6 9 Den svenska bostadsmarknaden 331 Hans Lind hyresregleringen 333 Prisbubbla på bostadsmarknaden? 338 Bostadsbyggande och beslut om markanvändning 344 hållbarhet och bostadsmarknaden 350 Avslutning 351 referenser 352 10 Aktuella frågor i svensk miljö- och klimatpolitik 355 Björn Carlén & Maria Vredin Motiv till miljöpolitisk styrning 355 Miljöpolitiska styrmedel 357 Klimatpolitik 364 transporter och miljöpolitik 380 Gröna preferenser och hållbar konsumtion och produktion 383 Utvärdering av miljöpolitik 385 referenser 388 11 Ekonomin med nationalräkenskaper 391 Bo Sandelin Sveriges BNP utgör fyra procent av eU:s 391 ett synsätt växer fram 392 Är Sveriges BNP per capita 54 eller 23 procent över eU:s? 401 BNP kan beräknas från användningssidan 402 BNP kan också beräknas från produktionssidan 411 BNP beräknad från inkomstsidan 414 Från BNP till disponibel NNI 415 Sparande och investering 417 Betalningsbalansen 419 BNP är inget lyckomått 421 referenser 423 register 425

Anders Forslund är professor emeritus i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskare vid IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i Uppsala. hans forskning rör huvud sakligen frågor om arbetsmarknadspolitik, arbetslöshet och lönebildning Göran Hjelm är doktor i nationalekonomi och chef för Finanspolitiska rådet. han har tidigare varit forskningschef samt chef för offentliga finanser, prisbildning och arbetsmarknad vid Konjunkturinstitutet. Under 2017–2019 var han sekreterare för r iksbankskommittén.

Lars Hultkrantz är professor emeritus i nationalekonomi vid handels högskolan, örebro universitet. han forskar kring frågor inom transport ekonomi, hälsoekonomi och kommunal ekonomi.

Hans Lind är professor i fastighetsekonomi, tidigare vid K th. han har forskat om bland annat hyresreglering och bostadsbyggande och är författare till flera böcker om bostads- och fastighetsmarknaden.

Lena Andersson-Skog är professor i ekonomisk historia vid Umeå uni versitet. hon forskar om institutionell förändring, ekonomisk politik, regleringar och näringslivshistoria.

Henrik Jordahl är professor i nationalekonomi vid handelshögskolan, örebro universitet och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivs forskning. hans huvudsakliga forskningsområde är offentlig ekonomi, främst skärningspunkterna mellan den offentliga sektorn och det privata näringslivet.

Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola. han forskar bland annat om konkurrenspolitik, ekonomiska regleringar och offentlig upphandling. Åren 1997–2001 och 2004–2007 var han Kon kurrensverkets chefsekonom. Björn Carlén är fil.dr. i nationalekonomi och forskare vid Konjunktur institutet. han har tidigare varit sekreterare vid e xpertgruppen för miljöstudier vid Finansdepartementet.

Arvid Wallgren är fil.lic. i nationalekonomi från handelshögskolan i Stockholm och arbetar på SeB. han har tidigare arbetat på Finans departementet och r iksbanken, och även varit forskningsledare på SNS.

Bo Sandelin är professor emeritus i nationalekonomi vid handels högskolan, Göteborgs universitet. Ulf Söderström är docent i nationalekonomi och är forskningschef på Sveriges riksbank. han har tidigare arbetat som biträdande avdelnings chef på r iksbankens avdelning för penningpolitik och som Associate Professor vid Università Bocconi i Milano.

David Vestin är fil.dr. i nationalekonomi från Stockholms universitet och senior rådgivare på forskningsenheten på Sveriges riksbank. han har tidigare arbetat som biträdande avdelningschef på r iksbankens avdelning för penningpolitik och som ekonom på forskningsavdel ningen på den europeiska centralbanken.

Maria Vredin är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och verksam vid e xpertgruppen för studier i offentlig ekonomi (eSO) vid Finansdepartementet. hon har tidigare arbetat som forskare på Konjunkturinstitutet och Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Oskar Nordström Skans är professor i nationalekonomi vid Uppsala univer sitet. hans huvudsakliga forskningsområde är arbetsmarknadsekonomi.

Magnus Lindmark är professor i ekonomisk historia vid Umeå uni versitet. hans forskning rör främst långsiktig ekonomisk tillväxt med betoning på miljö- och energihistoriska perspektiv samt försäkrings historisk forskning.

Katarina Nordblom är professor i nationalekonomi och verksam vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet. hennes forskning rör offentlig ekonomi, särskilt skatter, ofta med en beteendeekonomisk ansats.

Pehr Wissén är professor emeritus of practice vid Swedish house of Finance vid handelshögskolan i Stockholm. han har tidigare varit chef för Institutet för Finansforskning (SIFr), adjungerad professor i finansiell ekonomi på handelshögskolan i Stockholm samt vice vd i handelsbanken och SPP. han har en PhD i nationalekonomi från handelshögskolan i Stockholm.

Pär Österholm är professor i nationalekonomi vid handelshögskolan, örebro universitet och affilierad forskare vid Konjunkturinstitutet. han forskar främst kring frågor inom makro-finans, prognoser och penningpolitik.

i undervisningen i nationalekonomi vid svenska universitet och hög skolor av att komplettera engelskspråkig litteratur med en bok som behandlar ekonomi och ekonomisk politik i ett svenskt perspektiv. Syftet med boken är att låta ledande akademiska forskare och policy ekonomer belysa de viktigaste aspekterna av den svenska ekonomin. De aktuella kunskapsöversikter som dessa ger inom olika områden ger även verksamma nationalekonomer och den intresserade allmänheten möjlighet att på ett lättillgängligt sätt få en överblick över utvecklingen av både forskningen och svenska ekonomiska förhållanden. Såväl de ekonomiska och institutionella förhållandena som den forskningsbaserade kunskapen ändras snabbt. Liksom i tidigare upp lagor har alla kapitel i denna upplaga omarbetats och uppdaterats, i vissa fall helt nyskrivits, för att boken ska vara aktuell. Det innebär också att några kapitel helt eller delvis har nya författare. I denna upplaga har kapitlet om svensk stabiliseringspolitik skrivits av Göran hjelm, chef för Finanspolitiska rådet, tillsammans med Pär österholm, professor vid örebro universitet, affilierad forskare vid Konjunktur institutet och den ene av bokens två redaktörer. Även kapitlet om svensk arbets marknad har nya författare, professorerna vid Uppsala universitet Anders Forslund och Oskar Nordström Skans. I kapitlet om svensk marknads- och konkurrenspolitik har professor Mats Bergman vid Södertörns högskola i denna upplaga fått sällskap av professor henrik Jordahl, örebro universitet. Slutligen har det helt nyskrivna avslutande kapitlet om ekonomin med nationalräkenskaper författats av professor emeritus Bo Sandelin, Göteborgs universitet.

Detta är den trettonde upplagan av Marknad och politik – en lärobok som sedan den första upplagan kom 1987 har fyllt det behov som finns

Den kombination av akademisk kompetens och kännedom om prak tiska förhållanden i den svenska ekonomin som finns hos författarna till de olika kapitlen i denna nya upplaga hoppas vi ska göra Marknad

© För FA tt A r NA OC h St UD e N t LI tter A t U rFörord10 och politik fortsatt oundgänglig som lärobok på grundnivån vid svenska universitet och högskolor, men också som referenslitteratur för alla som vill eller behöver hålla sig orienterade om väsentliga förhållanden, problem och utvecklingstendenser i den svenska ekonomin. örebro i juni 2022 Lars Hultkrantz och Pär Österholm

Denna utvecklingsprocess brukar i dag kallas för the great divergence.1 Drivkrafterna bakom denna utveckling var de självförstärkande indu strialiseringsvågor som startade i Storbritannien under 1760-talet under vad som brukar kallas den första industriella revolutionen. De tekniska framstegen byggde på ångmaskinen och dess tillämpning inom olika delar av ekonomin, exempelvis järnvägen. Denna process följdes av vad som brukar kallas den andra industriella revolutionen, som brukar date ras till tiden mellan ungefär 1870 och 1914. Denna industrialiseringsvåg präglades av införandet och en starkt ökande användning av elektricitet, förbränningsmotorn och tillverkningen och användningen av stål.

Kina och Indien ungefärligen ekono miskt jämnstarka med övriga världen, men vid slutet av 1800-talet fanns ingen tvekan om att den ekonomiska dynamiken var starkast i europa och USA. Genom industrialiseringen kom Västeuropa och USA att snabbt dra ifrån andra delar av världen när det gällde ekonomisk expansion – ett förhållande som sedan gällde långt in på 1900-talet.

Den tredje industriella revolutionen tog sin början under 1970talet och kallas ibland för den digitala eller informationsteknologiska revolutionen. Den kännetecknades bland annat av uppfinnandet av allt mindre mikroprocessorer, persondatorn under 1980-talet och internet på 1990-talet. Under den tredje industriella revolutionen har 1 Pomeranz (2000).

Samförstånd, spänning och förändring . Institutioner och tillväxt i svensk ekonomisk historia under 150 år Lena Andersson-Skog & Magnus Lindmark I detta kapitel presenteras några ekonomisk-historiska huvuddrag i industrisamhällets utveckling. Fokus ligger på att diskutera de lång siktiga relationerna mellan marknad, stat och institutioner i den svenska utvecklingen sedan 1800-talets mitt. Industrialiseringsvågor och global Vidsamhällsomvandling1800-taletsbörjanvarbåde

Lena Andersson-Skog & Magnus Lindmark

är överens om att de grundläggande drivkraf terna bakom hur tillväxten har fördelats i samhället står att finna i hur olika grupper i olika samhällen hanterade spänningarna som uppstod mellan å ena sidan de etablerade politiska, ekonomiska och organisa toriska maktförhållanden, och å andra sidan de nya ekonomiska och tekniska förutsättningar som svepte fram över världen. Varje inter nationell förändringsvåg möter skilda nationella förhållanden som i sin tur leder till geografiska variationer i omvandlingen av samhälle, politik och marknad. För Sveriges del handlade utmaningen om att undvika att bli del av en stagnerande periferi. Det lyckades också. Sveriges BNP per capita 2 McCloskey (2006). Se också diskussionen i Gordon (2016).

tillverkningsindustrin digitaliserats alltmer och påverkats av auto mation och industrirobotar. Inom industrin ses användning av nya tillverkningsprocesser, nya webbaserade tjänster, virtuell tillverkning och friformsframställning. Några av de viktigaste förutsättningarna för den internationella ekonomins expansion under dessa sekel har varit de tekniska utvecklingssprång som har skapat vad forskare kallar utveck lingsblock . Med utvecklingsblock avses beroende och komplementaritet mellan olika ekonomiska aktiviteter som förstärker varandra och skapar förutsättningar för industriella aktörer att utveckla nya verksamheter, men som också med tiden kan utgöra ett hinder för omvandling. Det har skett en reell höjning av levnadsstandarden för nästa alla sociala grupper under de olika industrialiseringsvågorna, om än långt ifrån i samma utsträckning världen över. Men människor lever längre, bor bättre, konsumerar mer och är rikare än vad man var vid 1800-talets början. Även om dessa vinster av utvecklingen i första hand gällde för människorna i de industrialiserade länderna, finns många tecken på att även stora grupper av befolkningarna i övriga världen fick det något bättre. e xempelvis har medellivslängden i världen ökat från 50 till 70 år efter 1960. Denna process från 1800-talet till nu, där samhällets ökande förmögenhet också kom att spilla över från kapitalägare, industrialister och handelsmän till befolkningen i stort, kallas av många forskare för the great enrichment.2 De industriella utvecklingsprocesserna har inte ägt rum isolerade från andra samhällsprocesser, utan har också inneburit radikala sam hällsförändringar med nya tekniska, ekonomiska, sociala och politiska förhållanden.Deflestaforskare

Finansminister Johan August Gripenstedt talade år 1857 i r iddar huset om det svenska samhällets ljusnande framtid och de växande rikedomar som skulle uppkomma – om bara riksdagen vågade anamma

formeras redan under medeltiden var Sverige integrerat i den europeiska handeln genom exportprodukter som silver, koppar och järn och importvaror som salt. Under 1800-talet gjorde industrialiseringen att den inter nationella efterfrågan på svenska produkter kom att vidgas till spannmål, skog och järnmalm. handeln var dock hårt reglerad av staten, och orga niserades via handelshus, det vill säga kapitalstarka köpmanna familjer med särskilt kungligt tillstånd (privilegier) att bedriva inhemsk och internationell handel. Man talar om merkantilistiska förhållanden: en starkt reglerad ekonomi som byggde på ekonomiska, agrikulturella och byråkratiska eliter som upprätthöll sin ställning genom privi legier. Att de internationella marknaderna expanderade så snabbt efter främst 1840 och påverkade framväxten av sågverksindustrin, exporten av spann mål och omvandlingen av järnbruken, har ofta föranlett ekonomiskhistoriker att se den svenska industrialiseringen som exportledd.4

Modellen är dock förenklad eftersom det krävdes omfattande förändringar och liberalisering av institutionella förhållanden för att svenska ekonomiska aktörer skulle kunna dra nytta av det förändrings tryck som hade skapats av den internationella industrialiseringen.

ökade med med ungefär 1,1 procent mellan 1820 och 1890. Från 1890 till 1970 ökade BNP med ungefär 2,5 procent per år.3 Även om samhällsekonomin växte och människor generellt sett fick det bättre var utvecklingen långt ifrån konfliktfri. tillväxten gjorde att det skapades vinnare och förlorare också i Sverige. Detta var grunden till de politiska spänningar som följde av att vara med i inter nationa liseringen. Det är också genom att fokusera på de långsiktiga relationerna mellan stat och ekonomi, eller politik och marknad, som vi kan fånga de historiska förändringsmönster som har format dagens samhälle. Vi ska närmast skildra den svenska ekonomisk-historiska utvecklingen utifrån detta 1850–1870:perspektiv.Marknadsekonomins

institutionella förutsättningar

1 Samförstånd, spänning och förändring…

3 Krantz & Schön (2015); Schön (2014). 4 Jörberg (1961).

DET MODERNA SVERIGES EKONOMISKA RAMVERK ETABLERAS

Från 1840-talets mitt till ungefär 1870 kom den liberala linjen gradvis att slå igenom i den nationella politiken. Under denna tid moderniserades den ekonomiska institutionella strukturen på avgörande sätt. För det första avskaffades det medeltida skråväsendet år 1846. Skrå väsendet reglerade vilka personer som fick bedriva handel och varu produktion, och innebar att dessa verksamheter bara fick bedrivas i städerna. Näringsfrihet, rätten att starta och driva företag, infördes år 1864. Näringsfriheten gällde både män och kvinnor som var svenska medborgare. I realiteten var dock kvinnornas möjligheter starkt beskurna fram till 1920-talet, när kvinnor fick samma civila rättigheter som män.

För det andra förändrades rätten att bilda aktiebolag år 1848, och även om det skulle dröja till 1900-talets första decennier innan bolags formen fick sitt egentliga genombrott, var det en principiellt viktig reform, eftersom den innebar att bolagets kapital skildes från ägarnas privata förmögenhet, vilket inte varit fallet tidigare. Det gjorde att investerare aldrig behövde riskera att förlora mer kapital än vad man hade satsat. Bankväsendet hade börjat växa fram redan på 1820-talet, 5 Andersson-Skog & Magnusson (2014). 6 Ohlsson (2012).

Lena Andersson-Skog & Magnus Lindmark

Många i samtiden såg inte de möjligheter som Gripenstedt pekade på. en stor oro fanns sedan länge över den snabba framväxten av ett lönearbetarproletariat, svängningarna för handel och köpenskap samt över den växande andel kvinnor i adels- och borgarfamiljerna som inte blev gifta och därmed måste försörjas av sina familjer. De existerande sociala och ekonomiska konventionerna var hotade. Gripenstedts tal var kulmen på en långvarig konflikt mellan liberaler och konserva tiva grupper i Sverige. Generellt sett kan man säga att gränslinjen stod mellan å ena sidan den gamla jordägande adeln och det protektionistiskt orienterade handelskapitalet i borgarklassen och å andra sidan de fri handelsinriktade delarna av borgerligheten och bondeståndet.6

utmaningarna från den förändrade omvärlden. De viktigaste åtgärderna var att montera ner den merkantila statens regleringar och skapa ett nytt liberalt system med en stat som tog ansvar för att Sverige med sina naturresurser och sitt näringsliv skulle kunna utvecklas till en välmående nation i europa. Gripenstedts motståndare – och de var många – kallade visionen hans ”blomstermålningar”.5

1 Samförstånd, spänning och förändring…

här var också ett fungerade försäkringssystem avgörande. Det var först när fabriker och byggnader var försäkrade som bankerna kunde acceptera dem som säkerhet för lån. Banker, men också livförsäkrings bolag, mobiliserade medelklassens sparande, som i sin tur placerades i privata och offentliga obligationer som hade getts ut för att finansiera industri- och infrastrukturprojekt. Att värdepapper kunde vara ränte bärande möjliggjordes av att investeringarna skapade vinster. hela systemet vilade i sin tur på en tydlig äganderätt och konkurslagstiftning.

Den viktigaste politiska reformen var att den medeltida ståndsriksdagen avskaffades år 1866, och att ett mer modernt politiskt system, en tvåkam marriksdag, infördes i Sverige. Ledamöterna i första kammaren utsågs indirekt av landsting och stadsfullmäktige, medan andra kammaren utsågs i direkta val. rösträtten var dock fortfarande byggd på förmögen het och inkomst, vilket gjorde att större delen av befolkningen inte kom upp i de inkomstnivåer som krävdes för att få rösta. Staten tog också en alltmer aktiv roll i den ekonomiska utvecklingen och hade utomlands lånat upp det kapital som krävdes för att bygga ett nationellt järnvägsnät i Statens järnvägars regi. Staten tog också ansvar för att bygga annan infrastruktur av nationell betydelse, som telegraf och postväsende. Att Sverige anslöt sig till ett stort internatio nellt frihandelsavtal år 1865 var en grundförutsättning för den svenska exportindustrins fortsatta utveckling. De nya institutionella ramar som infördes under 1800-talets mitt bidrog till att underlätta för de ekonomiska aktörerna att hitta finansiering och att utveckla varu- och produktionsmarknaderna.Idensnabbavirvelnavreformer

INDUSTRIALISERINGENS

men det moderniserades först under 1860-talet, när bankerna fick rätt att ta ut och sätta ränta själva och när relationerna mellan de många sedelutgivande bankerna och r iksbanken ordnades. Med tiden utveck lades bankernas förmåga att omvandla kortsiktiga insättningar till långfristiga lån.

fanns dock vissa delar av samhälls ekonomin där mer traditionella villkor fortfarande rådde. ett sådant område var människors försörjningsvillkor. Under hela 1800-talet hade omfattande reformer – de så kallade skiftesrörelserna – fastställt privat äganderätt till jorden, vilket skapade nya ekonomiska och sociala för utsättningar. en följd blev att en stor grupp människor som inte ägde jord fick försörja sig på lönearbete på storjordbruken eller i industrin.

POLITISKA REFORMER

I 1800-talets Sverige var rätten att resa fritt kopplad till individens försörjning och ekonomiska resurser. Om du inte kunde försörja dig men ändå reste runt i landet för att tigga eller söka arbete, fanns den så kallade lösdriverilagstiftningen, som kunde användas för tvångsarbete eller fängelse. r ätten att resa fritt utan inrikespass infördes först år 1860. Det skapade möjligheter att söka arbete på andra orter än där man bodde vilket var en förutsättning för industrialiseringen. en ort dit många arbetssökande kom för att få bo och arbeta fick dock också ökade kostnader för dem som flyttade in om de inte fick arbete. här kunde lösdriveriförordningarna användas och på så sätt befria kommunen från ekonomiskt ansvar. ett annat resultat av både de ekonomiska och institutionella förändringarna vid denna tid var en omfattande emigra tion. Från 1860 fram till 1920 lämnade sammanlagt 1,5 miljoner svenskar landet och flyttade framför allt till USA. 1870–1923: Det industriella genombrottet och den parlamentariska demokratins etablering Det svenska industriella genombrottet brukar dateras till perioden 1870–1890, det vill säga under den andra industriella revolutionens början. trots att den industriella aktiviteten var hög var efterfrågan på arbetskraft utanför jordbrukssektorn ännu begränsad vid 1870-talets början. Konsumtionsvaruindustrierna ökade visserligen i betydelse, men var i huvudsak lokala både vad gällde ägande och marknader. ett flertal regionala utvecklingscentra uppstod runt vissa handels- och hantverksstäder, som Norrköping, Malmö, Göteborg och Stockholm. trävaruindustrin fick dock redan något tidigare sitt första stora genom brott i regionen kring Sundsvall och härnösand, där den internationella efterfrågan på råvaror slog igenom mycket snabbt. Som en följd av detta utvecklades där på några få år ett av norra europas största industri distrikt, med tusentals inflyttade arbetare, en internationellt om fatt ande trävaruexport och en snabb förmögenhetsuppbyggnad bland skogsägande bönder, sågverksägare och finansiärer. Bankväsendet blomstrade – bland annat anlade A.O. Wallenberg sin första bank där

Samtidigt uppmuntrade staten en inre folkomflyttning till Norrland, där självförsörjande jordbruk etablerades på jord som staten ägde. Vid 1900-talets början var fortfarande 75 procent av befolkningen sysselsatt i jordbruket, som lönearbetare, arrendatorer, självägande och självför sörjande bönder eller godsägare. Samtidigt växte behovet av arbetskraft i industrin i vissa delar av Sverige, vilket ibland ledde till spänningar.

Lena Andersson-Skog & Magnus Lindmark

Inte bara trävaruindustrin utvecklades. Produktivitetstillväxten i ekonomin som helhet ökade markant från slutet av 1880-talet och har, trots periodvisa avvikelser, fortsatt att växa med ungefär samma underliggande tillväxttakt sedan dess. Det var under 1890-talet som de kunskapsdrivna och internationellt verksamma industriföretagen som LM ericsson, SKF, ASe A och Alfa Laval växte fram – det vi i efterhand har kommit att kalla ”snilleindustrierna” inom verkstads industrin. Samtidigt som de nya verkstadsföretagen växte fram hade den gamla bruksindustrin genomgått ett stålbad, den så kallade bruks döden. Den hårdnande konkurrensen från england hade lett till en strukturrationalisering där bara de mest adaptiva bruken hade klarat sig. Struktur rationaliseringen gällde i första hand järn- och gruv hanteringen, men också inom skogsindustrin började den internatio nella timmerfronten, det vill säga råvarumarknaderna för timmer, att röra sig österut, mot Finland och ryssland. För att överleva måste skogs industrin ändra produktionsinriktning och satsa på teknisk förnyelse och nya, mer bearbetade produkter. Intressant nog sammanföll detta industriella genombrottsskede med en period av ökad protektionism – inte frihandel. År 1888 infördes höjda tullar efter hårda diskussioner i riksdagen. Det var i första hand det kommersiella jordbruket som man ville skydda från internationell konkurrens, men samtidigt skyddade tullarna också den framväxande industrin från konkurrensen av utländska varor, som blev dyrare med höjda tullar. Det var dock inte bara Sverige som följde denna strategi. De nya svenska industriföretagen etablerade sig tidigt utomlands. Dessa direktinvesteringar gjorde att företagen fanns innanför tullmurarna i de stora växande ekonomierna, vilket gynnade företagens utveckling. Statens roll för ekonomin vid denna tid var i stor utsträckning kopp lad till penningpolitiken. ett ständigt problem för utrikeshandeln var hur valutor skulle kunna konverteras mot varandra. hur skulle det svenska handelshuset betala den danska bonden som ville ha betalt med danska och inte svenska pengar? År 1872 hade Sverige och de övriga nordiska länderna antagit guldmyntfoten, ett system där valutorna hade ett fast värde mot guld, och där anpassningen av valutans värde i prak tiken skedde genom att den inhemska prisnivån varierade. I goda tider

1 Samförstånd, spänning och förändring… år 1855. Sundsvall var också en ”modern” stad vars existens var beroende av kommunikationer med internationella marknader. Staden var därför också bland de första i Sverige med ett lokalt telefonnät och telegraflinjer som kopplade samman den lokala ekonomin med den internationella från 1880-talets början.

Statens ekonomiska roll och intresse för näringspolitik ökade från sekelskiftet 1900. Det fanns vid början av 1900-talet ett stort internatio nellt intresse av att förvärva svenska malm- och skogstillgångar, men nu grep staten in och reglerade äganderätten till de svenska naturresur serna med riksdagsbeslut i dessa frågor år 1904 och 1906. här stod den svenska staten och riksdagen för en industriell nationell kapitalism och förhindrade att skogen och malmen hamnade under utländskt ägande.

Verkstadsindustrin skyddades av höga tullar och gynnades av kontrakt med svenska myndigheter och affärsdrivande verk. Det etablerades tidigt ett nära samarbete mellan den privatägda verkstadsindustrin och exempelvis Statens järnvägar, televerket och Vattenfall, vilket gagnade båda parter. en viktig underliggande fråga i det moderna samhällsbygget var frågan om rösträtten och skattesystemet. trots att tvåkammarriksdagen infördes redan 1866, byggde rösträtten på förmögenhet och inkomst både för företag och individer. Förmögenheten avgjorde också hur många röster en individ – eller ett företag eller bolag – fick. Den inkomst graderade kommunala rösträtten gällde också för förmögna ogifta kvinnor och änkor. rösträtten och hur många röster varje person eller bolag hade var kopplad till hur mycket skatt man betalade. Skattesystemet hade sina rötter i det förindustriella samhället, och byggde på grundskatter, det vill säga i huvudsak en individskatt och en skatt på jorden, markägandet. Jordskatten betalades delvis in natura, med arbete. Den blev alltmer betungande i takt med att markägarens skyldigheter att underhålla vägar och broar växte med det slitage som den växande ekonomins ökade krav på transporter och resor förde med sig. Beskattningen av de växande kapitalinkomsterna och förmögen heterna som industrialiseringen hade fört med sig var däremot reglerad i olika fasta belopp för olika verksamheter i enlighet med det tidiga 1800-talets principer. Följden blev att en allt större del av inkomsterna i samhället därmed inte beskattades.

Kopplingen mellan beskattning och rösträtt togs bort med införan det av allmän rösträtt för män – en person, en röst – år 1909. Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män infördes först år 1921. Därmed blev också kvinnor valbara till riksdagen, och fem kvinnor valdes in

Lena Andersson-Skog & Magnus Lindmark

steg priserna och lönerna, medan de föll i dåliga tider. Guldmyntfoten underlättade internationella affärer och handel, men skapade också en ny typ av konjunktursvängningar. ett tydligt exempel är den långa depressionen på 1870-talet som fick hjulen att snurra långsammare, och priser och löner att sjunka.

KONFLIKTER

Diskussionen om socialförsäkringar var en av de viktigaste frågorna i riksdagen på 1880-talet: skulle försäkringarna skämma bort arbetarna, eller var de nödvändiga för att undvika revolutioner som den i Frankrike 1848? Också här nåddes en arbetsdelning mellan stat och näringsliv i början av 1900-talet med införandet av en obligatorisk arbetsskade försäkring från 1901 som arbetsgivarna stod för, och en första folk pensionsreform som staten svarade för från 1913. Slitningarna mellan det gamla ekonomiska systemet och den nya marknadsekonomin blev dock tydliga på arbetsmarknaden i relation till de sociala trygghetsfrågorna. Från de sista decennierna under 1800-talet och fram till början av 1930-talet hade Sverige en av de mest konfliktdrabbade arbets marknaderna i hela Västeuropa. Strejker var vanligt förekommande, men de var sällan framgångsrika på grund av svag organisation och begränsade eller obefintliga ekonomiska resurser. ett mycket känt exempel är Sundsvallsstrejken år 1879. Detta år satte en hård depres sion in inom den norrländska sågverksindustrin. Priserna på trävaror

OM TRYGGHET OCH FÖRSÖRJNING

i riksdagen det första valet 1923. Under 1900-talets första decennier infördes dessutom beskattning av olika inkomstslag, vilket perma nentades med 1928 års kommunalskattelag. Genom detta växte statens och kommunernas finansiella resurser, vilket skapade ett utrymme för politiska reformer.

1 Samförstånd, spänning och förändring…

Även om den ekonomiska tillväxten på makronivå var god under större delen av perioden efter 1850, fanns det perioder med svagare konjunktur utveckling. Under dessa perioder pressades den allt större del av befolk ningen som var beroende av lönearbete hårt. Oron bland den växande arbetarklassen ökade i samband med perioder med stigande arbets löshet och fallande löner. Politiker som Gripenstedt och kapitalägare som Wallenberg visste också vad social oro kunde innebära. Omfatt ande uppror och revolter i bland annat Frankrike 1848 och 1871 var varnande exempel. I stället tog man intryck från tyskland och Preussen, där den konservativa regeringen under Otto von Bismarck hade infört socialförsäkringar som skulle skydda arbetare mot inkomstbortfall vid ålderdom, olycksfall och sjukdom. I det förindustriella sam hället hade det funnits olika institutioner för att lösa trygghetsfrågorna, till exempel genom undantagskontrakt eller understöd från socknen. I industri samhället fanns ingen självklar ordning för hur ansvaret skulle fördelas.

. Som författare medverkar även arton välkända ekonomer med lång erfarenhet av forskning och undervisning, men också av praktisk verksamhet inom sina respektive områden. studentlitteratur.se

MARKNAD& POLITIK Redaktörer är professorerna Lars Hultkrantz och Pär Österholm

Art.nr 37566

De senaste femton åren har delvis varit turbulenta för svensk ekonomi. Den ekonomiska politiken har bland annat konfronterats med en global finanskris, historiskt sett mycket omfattande invandring och en viruspandemi. Till detta kan läggas Rysslands invasion av Ukraina 2022 och dess följdverkningar, vilka ur ett ekonomiskt perspektiv bland annat har bidragit till den högsta inflationen i såväl Sverige som många andra länder på ungefär tre decennier.

För att förstå hur den svenska ekonomin fungerar och analysera frågeställningar kring den är det nödvändigt att sätta sig in i förhål landen som inte behandlas i internationella läroböcker. Hur bedrivs svensk finans och penningpolitik? Hur styrs den offentliga sektorn? Hur fungerar arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och finansmark naderna? Hur bedrivs konkurrens och miljöpolitik? Vad blir effekterna av det svenska skattesystemet? Marknad och politik förändras med sin omvärld. Samtliga kapitel i denna trettonde upplaga är antingen nyskrivna eller omarbetade. Boken ger en fullödig bild av den svenska ekonomin och den ekonomiska politiken i inledningen av 2000 talets tredje decennium – detta utan att tappa de historiska kopplingarna. Marknad och politik är en modern lärobok om den svenska ekonomin avsedd för grundutbildningen i nationalekonomi vid universitet och högskolor. Boken är en naturlig byggsten i en utbildning för framtidens svenska ekonomer. Den lämpar sig också väl för andra som vill sätta sig in i hur den svenska ekonomin fungerar då den inte kräver några djupare förkunskaper i nationalekonomi. Trettonde upplagan