9789144156491

S Å M ÄT S

SOCIALT HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

E R I K J A N N ES S ON STI NA LI LJE KV I ST LE N A H ÖK GO RDON HA HN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39463 ISBN 978-91-44-15649-1 Upplaga 2:2 2016, 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagsformgivning: Jan Petterson Printed by Interak, Poland, 2022

INNEHÅLL

Om författarna 5 1 Kontexten för mätning av hållbarhet 9

De globala hållbarhetsmålen 11 Ytterligare initiativ som hittills drivit på utvecklingen för en ökad hållbarhet 16 Shared value som grund för hållbart värdeskapande 22 Varför mäta hållbarhet? 28 2 Värdeskapandekedjan – innebörd och användning 35

De grundläggande principerna 36 Värdeskapandekedjans beståndsdelar 38 Värdeskapandekedjans användningsområden 41 Viktigt att ha med sig när värdeskapandekedjan ska användas 50 3 Intressenterna – de som effekterna skapats för 55

Direkta och indirekta intressenter 55 Intressentkartläggning – ett sätt att identifiera intressenterna 58 4 Resurser, aktiviteter och prestationer – grundfundamentet i värdeskapandekedjan 65

Resurser – medlen för att realisera aktiviteterna 65



3

Innehåll

Aktiviteter – det som ska skapa värde 69 Prestationer – de kvantitativa konsekvenserna av aktiviteterna 74 5 Effekter och dess varaktighet – källan till värdeskapande 77

Effekter – förändringar som har ett värde i sig 77 Användning av indikatorer 86 Effekters varaktighet – nyttoperiod och avtrappning 107 6 Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet 119

Kontrafaktisk situation – den del av effekten som skulle ha uppstått i alla fall 120 Tillskrivning – den del av effekten som beror på andra eller annat 128 Förflyttning – den del av effekten som skapats före analysobjektet eller trängt undan befintliga effekter 136 7 Värdeskapande – socialt, miljömässigt och ekonomiskt 145

Utgångspunkten för att värdera sociala och miljömässiga effekter 150 Några exempel på verktyg för att fånga värdet av effekter 153 8 Nyttan av värdeskapandekedjan 179

Värdeskapandekedjan bidrar med viktigt beslutsunderlag 180 Värdeskapandekedjan utifrån ett ekonomiskt perspektiv 184 Kom i gång med styrning utifrån värdeskapandekedjan 189 Referenser 193 Bilaga – Värdeskapandekarta

4

6

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

Vi lever i en värld där olika aktiviteter, händelser och andra företeelser påverkar varandra och oss människor. Det innebär att en analys av hur resurser omvandlas till effekter och värdeskapande måste ta hänsyn till att andra aspekter än det aktuella analysobjektet kan ha bidragit till den förändring som skett. Att kartlägga analysobjektets påverkan handlar om just det, det vill säga att förstå vilken andel (procentuellt) av den förändring som skapats som faktiskt beror på analysobjektet, och därmed vad som beror på annat eller andra. De tre aspekter som används för att hantera detta är:

• Kontrafaktisk situation: vilken andel av effekten hade uppstått i alla fall?

• Tillskrivning: vilken andel av effekten beror på andra aktiviteter, företeelser eller individer än analysobjektet?

• Förflyttning: vilken andel av effekten har inte skapats av analysobjektet utan uppstått tidigare, eller förskjutit redan befintlig effekt?

En enkel formel för att beskriva analysobjektets påverkan är följande: 

119

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

Total uppmätt effekt – Kontrafaktisk situation – Tillskrivning – Förflyttning = Analysobjektets påverkan

Även om samtliga tre delar av påverkan behöver ingå i en fullständig analys utifrån värdeskapandekedjan finns en risk att de får för mycket uppmärksamhet. Påverkan går inte att mäta exakt, utan det handlar om att göra kvalificerade uppskattningar. Det är därför viktigt att inte jaga en exakthet som inte går att uppnå med tillgängliga verktyg för analys, utan i stället göra uppskattningar baserade på den bästa tillgängliga informationen. Syftet med att fastställa påverkan är framför allt att underlätta förändringsarbetet eftersom den utgör ett viktigt underlag för framtida beslut; påverkan ger alltså viktiga insikter om vilka som bidrar till effekter och värdeskapande, samt i vilken utsträckning. Sådan information kan exempelvis vara den centrala utgångspunkten för att inleda nya samarbeten för att öka värdeskapandet för intressenterna ytterligare. Fortsättningsvis följer därför tre avsnitt som innefattar en beskrivning av respektive del av påverkan så du får en ökad förståelse av innebörden och hur var och en av dem kan mätas.

Kontrafaktisk situation – den del av effekten som skulle ha uppstått i alla fall I detta avsnitt behandlar vi verktyg för att förstå den procentuella andelen av de uppmätta effekterna som skulle ha uppstått i 120

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

alla fall (den kontrafaktiska situationen). Utgångspunkten är att förstå detta för varje enskild effekt, men en generell mätning på intressentnivå är också möjlig. Det sistnämnda handlar om att skapa en sammantagen bild av vilken andel av samtliga effekter (totalt sett) som skulle uppstå i alla fall för intressenterna. Självklart kan vi aldrig veta vad som skulle ske i alla fall – för att göra det krävs att vi kan resa tillbaka i tiden och observera alternativa förlopp – men det går att uttala sig om sannolika skeenden. För det finns ett flertal alternativa tillvägagångssätt. De vi behandlar i de tre kommande avsnitten är kontrollgrupp, generisk kontroll och skuggkontroll (se exempelvis Vedung, 2009, för ytterligare beskrivningar av dessa).

Kontrollgrupp – jämförelse mellan utvalda grupper Inom läkemedelsindustrin behöver rigorösa tester av ett läkemedel genomföras innan det kan släppas på marknaden. En central del av dessa tester är att ge läkemedlet till en grupp av människor och sedan använda en kontrollgrupp som exempelvis får ett befintligt läkemedel för motsvarande sjukdom.

Kontrollgruppen utgör en grupp människor av motsvarande sammansättning som den grupp som får det nya läkemedlet.

Hälsoutvecklingen för människorna i respektive grupp studeras sedan under en period framåt. Syftet är att tydliggöra vilka eventuella skillnader i hälsa det nya läkemedlet bidrar till, det vill säga vilken hälsoutveckling det skapar i förhållande till det befintliga läkemedlet. Det handlar alltså om att ta reda på vad som sannolikt skulle hända i alla fall (hälsomässigt) om det nya läkemedlet inte används. Detta tillvägagångssätt kan



121

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

I och med att den perfekta kontrollgruppen inte finns kan det utifrån ett kostnadsperspektiv vara lämpligt att utforma en kontrollgrupp som kan betraktas som tillräckligt bra för det enskilda syftet.

också användas i de flesta analyser där värdeskapandekedjan är utgångspunkten.

En viktig fråga här är då hur kontrollgruppen identifieras. I de fall statistiska analyser ska genomföras utifrån den insamlade informationen finns det ett flertal vedertagna tillvägagångssätt beroende på vad exakt det är som ska mätas (se exempelvis SKR, 2014, för mer information om detta). På en övergripande nivå handlar det oavsett om att försöka skapa en kontrollgrupp som har så stora likheter som möjligt med den intressentgrupp som analyseras. Några vanliga exempel på kriterier att utgå från är kön, ålder, kulturell tillhörighet, geografisk lokalisering, nuvarande arbetssituation, inkomst, utbildnings- och arbetsbakgrund samt familjesituation. I och med att den perfekta kontrollgruppen inte finns kan det utifrån ett kostnadsperspektiv vara lämpligt att utforma en kontrollgrupp som kan betraktas som tillräckligt bra för det enskilda syftet.

Ett exempel på det sistnämnda finns i en rapport producerad av Coompanion i Jönköpings län (Widheimer och Saldner, 2011).

Med utgångspunkt i värdeskapandekedjan belyser rapporten de effekter och värden som uppstod av ett projekt fokuserat på socialt företagande för ökad välfärd.

122

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

En förenklad kontrollgrupp i ett arbetsmarknadsprojekt Det nämnda projektet vände sig till deltagare med betydande ohälsa i någon form. Dessa gavs möjligheten till en lärprocess fokuserad på att starta arbetsintegrerande sociala företag, vilket i sin tur skulle leda till dels en egenförsörjning för deltagarna, dels en minskad ohälsa hos dem. Den valda kontrollgruppen utgjordes av den grupp av människor som fanns i den kommunala arbetsträningsenheten som intressenten i analysen (en enskild individ) sannolikt skulle fortsatt tillhöra om hon inte valt att medverka i projektet.

För att mäta förändringen i kontrollgruppen gjorde den lokala projektledaren, som även arbetade på den kommunala arbetsträningsenheten, tillsammans med sina kollegor en bedömning av utvecklingen för de 33 individer som var kvar på arbetsträningsenheten. En skala med tio steg (1–10, där 1 motsvarade ingen förändring och 10 en likvärdig förändring) användes för att tala om i vilken utsträckning respektive individ hade genomgått en likvärdig förändring som intressenten i analysen. Resultatet av jämförelsen visade att enbart en individ i kontrollgruppen var i närheten av en liknande förändring som intressenten i analysen, samt att det skett en viss positiv förändring hos ungefär hälften av de övriga individerna.

Genom att omvandla bedömningen för respektive individ till en genomsnittlig procentuell förändring för hela kontrollgruppen fick de fram en bedömning av vilken ungefärlig andel av de aktuella effekterna (förbättrad hälsa och förbättrade sociala relationer) som sannolikt skulle ha uppstått i alla fall.

Generisk kontroll – användning av befintlig information Att försöka förstå vad som skulle ha skett i alla fall behöver dock inte vara förknippat med att göra ytterligare mätningar för att fånga just detta (så som i fallet när en kontrollgrupp används).

Ett alternativ är att använda befintlig information och utifrån den tillämpa så kallad generisk kontroll.



123

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

Generisk kontroll bygger på att utvecklingen i den mindre gruppen, som täcks av interventionerna [det vill säga analysobjektet], jämförs med data om den normala eller genomsnittliga utvecklingen för samma tidsperiod i en eller flera större populationer som den mindre gruppen kan sägas tillhöra (Vedung, 2009, sida 241).

Låt säga att en analys ska genomföras av vilka förändringar som skett utifrån ett program inom en grundskola. Syftet med programmet är att öka elevernas skolmotivation för att därmed minska elevers ogiltiga frånvaro, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för att fler elever går ut grundskolan med fullständiga betyg. I de fall generisk kontroll ska tillämpas finns det flera alternativa informationskällor. Om det finns flera grundskolor inom kommunen finns det all anledning att undersöka om det finns gemensamma mätningar gällande skolmotivationen som kan användas. Finns det inte sådan är det relevanta att titta närmare på möjligheterna att använda kommunövergripande statistik om utvecklingen av den ogiltiga frånvaron. Sådan information skulle i så fall kunna användas för generisk kontroll, även om den inte fokuserar på själva skolmotivationen, utan på de tänkta följdkonsekvenserna av den. Det handlar då om att jämföra utvecklingen av den ogiltiga frånvaron i den aktuella skolan med utvecklingen inom samtliga grundskolor inom kommunen för att få en bild av vad som sannolikt skulle ha skett i alla fall. En sådan jämförelse förutsätter dock att de andra skolorna inte genomfört likartade initiativ för att minska den ogiltiga frånvaron.

Här är det dessutom viktigt att vara medveten om att det kan finnas andra påverkande faktorer som gör att initiativ som i realiteten levererat goda resultat ser ut att vara misslyckade.

124

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

Det kan exempelvis se ut som att det nämnda programmet för minskad ogiltig frånvaro varit verkanslöst när mått för den övergripande ogiltiga frånvaron summeras, trots att en senare analys på individnivå visar en minskning av den ogiltiga frånvaron för många elever. Här kan det exempelvis handla om att en motverkande faktor som ett förändrat elevunderlag bidragit till att informationen på aggregerad nivå blir missvisande.

En annan potentiell informationskälla för generisk kontroll i det aktuella exemplet är nationella studier som genomförs om skolmotivation eller ogiltig frånvaro. Den nationella utvecklingen av dessa kan då jämföras med utvecklingen i den aktuella skolan. Utifrån det kan ett resonemang föras om vilken andel av förändringarna utifrån det aktuella programmet som sannolikt skulle ha uppstått ändå. Finns det tecken på att skolmotivationen ökat betydligt mer i den aktuella skolan än nationellt, eller att minskningen av den ogiltiga frånvaron i den aktuella skolan är betydligt högre än i den nationella statistiken, kan det vara ett tecken på att det aktuella programmet i den enskilda grundskolan kan vara en relevant insats; det skapar potentiellt ett positivt värde i förhållande till vad som annars skulle ha uppstått.

Att jämföra med en bred grupp − som alla elever i kommunen, eller till och med hela Sverige − bidrar dock till en betydande osäkerhet i jämförelsen. Det gäller inte minst när statistiken inte särredovisar vilka elever som fått del av specifika närvarofrämjande program. Samtidigt ger jämförelsen en användbar indikation på vad som potentiellt skulle ha skett även om skolprogrammet inte hade genomförts. Så att använda befintlig information från analyser, utredningar och statistik som producerats av exempelvis departement och myndigheter av olika slag kan oavsett vara gott nog för att förstå tillräckligt 

125

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

mycket om vad som sannolikt skulle ha skett oavsett. I en del fall kan även relaterade intresseorganisationer vara en bra utgångspunkt för att hitta relevant information.

Oavsett är det viktigt att komma ihåg att göra vad du kan för att i så stor utsträckning som möjligt använda rätt information i jämförelsematerialet, vilket i det nyss använda exemplet handlar om att försöka få det anpassat efter bland annat barnens socioekonomiska bakgrund och tidigare skolresultat. En sådan anpassning ger en högre precision i analysen, och därmed ett lite bättre beslutsunderlag.

Skuggkontroll – fråga personer med god insikt Ett tredje alternativ för att fånga vad som sannolikt skulle ha skett i alla fall är alltså skuggkontroll. Utgångspunkten för en sådan är att fråga personer med särskilda insikter i förändringsprocessen om deras uppfattning om vilken eventuell andel av effekterna som förmodligen skulle ha uppstått i alla fall. I valet av de personer som ska tillfrågas är det viktigt att beakta om det finns någon tydlig intressekonflikt, och vilken betydelse den i så fall kan ha i analysen. Optimalt är att välja personer som inte är involverade i det aktuella analysobjektet. Samtidigt kan det av resursskäl vara lämpligt att välja någon som är nära knuten till den aktuella verksamheten. Valet beror till stor del på syftet med analysen och vad informationen ska användas till.

En grupp av individer som är relevant vid skuggkontroll är yrkesexperter inom det aktuella området. Genom att de får ta del av information om insatsen, tillsammans med resultatet av mätningarna relaterat till den aktuella målgruppen, får de ett användbart underlag att utgå från för att göra en kvalificerad 126

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

bedömning av vilken andel av effekterna som förmodligen skulle ha uppstått oavsett. En annan expertgrupp att fråga är intressenterna själva. Det handlar då om att be dem bedöma vad de tror att de skulle ha gjort om de inte tagit del av analysobjektet; om de tror att den aktuella effekten ändå skulle ha uppstått för dem och i så fall i vilken utsträckning. Ett exempel på det sistnämnda tillvägagångssättet kan hämtas från Töreboda kommuns så kallade fredagsgrupp.

Användning av skuggkontroll i Törebodas fredagsgrupp Fredagsgruppen i Töreboda var ett kommunalt initiativ som vände sig till unga mammor som var i behov av extra stöd i sitt föräldraskap. Verksamheten skedde genom träffar där del­tagarna gavs information om, och fick diskutera, för­bestämda teman, exempelvis barns utveckling, ekonomi, relationer och arbete. I en utvärdering av verksamheten år 2011 intervjuades fem av de cirka tio deltagarna. De fick bland annat svara på frågan om hur de trodde att deras liv skulle ha sett ut om de inte deltagit i fredagsgruppen. Av den aktuella utvärderingsrapporten framgår bland annat följande svar (Sandberg med flera, 2011, sida 8): ”Två är övertygade om att de skulle varit inlagda på vuxen­ psykiatrin. En tror sig ha varit ett vrak som grävt ner sig och inte vågat be om hjälp. En är övertygad om att hennes barn varit omhändertaget.”

Att fråga experter (oavsett typ) om deras åsikt i frågan kan uppfattas som väl subjektivt. Samtidigt bygger samtliga tillväga­ gångssätt som finns för att försöka förstå vad som sannolikt skulle ha skett i alla fall på att göra kvalificerade gissningar.

Det är bara hjälpmedlen för gissningarna som varierar, även om olika typer av hjälpmedel ger olika precision i gissningarna (där en väl utformad kontrollgruppsmätning ger klart bäst 

127

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

precision). Det innebär att det finns en poäng i att välja fler än ett tillvägagångssätt för att få en så bred bild som möjligt av det sannolika alternativa skeendet.

Den kanske viktigaste anledningen till att försöka förstå vad som skulle ha skett i alla fall är att undvika att lägga resurser på aktiviteter som bidrar till effekter som förmodligen ändå skulle ha realiserats. Blir slutsatsen att en stor del av effekterna förmodligen skulle uppstå i alla fall finns det nämligen all anledning att fundera på hur aktiviteterna kan utformas så att de i stället bidrar med effekter och värden för intressenterna som till stor del är unika. Varför lägga knappa resurser på att skapa effekter som förmodligen skulle uppstå oavsett?

Tillskrivning – den del av effekten som beror på andra eller annat För att inte övervärdera aktiviteters betydelse i skapandet av effekter behöver tillskrivningen beaktas. Den handlar alltså om vilken andel (i procent) av respektive effekt som beror på andra aktiviteter eller företeelser än analysobjektet. Även tillskrivningen ska helst hanteras på effektnivå, men det går även att mäta den på intressentnivå.

För att uppskatta tillskrivningen krävs betydande kunskap om den aktuella förändringen och hur den uppstår. Någon form av interaktion med intressenterna, och lämpligen andra personer i deras omgivning, är därmed nödvändig. Det är förvisso inte de som fattar beslutet om tillskrivningen – det är en uppgift för den som gör analysen – men deras uppfattning om vad som bidragit till förändringen är av central betydelse. Det finns flera alternativa tillvägagångssätt för att involvera intressenterna i 128

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

detta, exempelvis intervjuer och enkäter. I dessa fall handlar det om att ställa raka frågor om just tillskrivningen. Det kan exempelvis handla om följande frågor: – Finns det någon annan eller något annat som förutom [analysobjektet] bidragit till den förändring som du upplever? Om ja, vad?

– Och i så fall, vilken ungefärlig andel av förändringen (i procent) beror på detta/dessa?

Frågorna kan till exempel ställas inom ett initiativ som syftar till att skapa engagemang hos kommuninvånare att bidra till en minskning av utsläpp från bilar i en kommun, och därmed bromsa den eskalerande luftföroreningen. Den sistnämnda förändringen kan bland annat ske genom att tillräckligt många individer lämnar bilen hemma och i stället går, cyklar eller åker med kollektivtrafiken till arbetet. I samband med de individ­ relaterade mätningarna av förändringar i bilanvändningen (och därmed engagemanget) blir det då naturligt att ställa frågan vad som gjort att individen faktiskt förändrat sitt sätt att transportera sig till arbetsplatsen. Genom att dessutom få individen att vikta betydelsen av respektive anledning skapas information om vilken del av det ökade engagemanget som beror på det aktuella initiativet.

Vår bild är att människor ofta är rätt bra på att ge ett kvalificerat svar på den här typen av frågor. Det i sig räcker väldigt långt i en analys utifrån värdeskapandekedjan. Men ett lämpligt komplement är att använda gruppsamtal om tillskrivningen med relevanta parter.

Vi kan ta ett projekt som exempel där kommunen har sam

129

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

verkat med ett företag och en ideell förening i syfte att minska graden av bråk på orten kvälls- och nattetid. En viktig del i detta har varit att skapa samtalsgrupper för ungdomar samt säkerställa att det finns fler vuxna som är ute och rör sig i de stökiga områdena kvälls- och nattetid. Utifrån ett sådant projekt vore det intressant att samla personer som representerar ungdomarna, vårdnadshavarna, ledarna för samtalsgrupperna, de vuxna som är ute och vandrar kvälls- och nattetid, det aktuella företaget, kommunen samt polisen. Syftet med en sådan sammankomst skulle vara att få en ökad förståelse av de eventuella förändringar som uppstått på orten, och vilken roll de aktuella projektaktiviteterna har i detta.

I en dialog om just det kan de olika personernas infalls­ vinkel på förändringarna tydliggöras, vilket ökar möjligheterna att förstå förändringsprocessen. Att dessutom diskutera vilken roll respektive part har haft i skapandet av förändringarna, vad som har varit särskilt viktigt, och vad det finns för andra parallellt pågående aktiviteter och andra företeelser som också

Syftet med en sådan sammankomst skulle vara att få en ökad förståelse av de eventuella förändringar som uppstått på orten, och vilken roll de aktuella projektaktiviteterna har i detta.

130

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

bidragit till förändringarna ger ytterligare insikter om vad som skapat värde för ungdomarna. Samtidigt är det viktigt att här undvika att det blir ett samtal om vem eller vilka som varit viktigast i sammanhanget. Fokus behöver i stället ligga på att förstå förändringsprocessen så detaljerat som möjligt, primärt då en sådan förståelse är viktig för att kunna fatta underbyggda beslut om verksamhetens fortsättning.

Det finns ytterligare två aspekter som är viktiga att ta hänsyn till för att förstå tillskrivningen. Den ena relaterar till de resurser som används för att genomföra aktiviteterna. I de fall resurser från en viss grupp människor inkluderats i analysobjektet – de är viktiga för att genomföra de aktuella aktiviteterna – innebär det att dessa är en del av analysobjektet och kan därmed inte tillskrivas en del av effekten. Följande exempel från en handbollsförening illustrerar det.

Vilka bidrar till effekter i en handbollsförening?

Tänk dig en analys av en mindre handbollsförening för ungdomar. Verksamheten bygger till stor del på frivilligt arbete, vilket exempelvis innebär att ledarstaben för respektive lag inte har något arvode för sitt engagemang. I analysen av resurserna inkluderas dock alla de timmar som ledare och andra investerar i verksamheten. Den tiden utgör en central resurs i föreningen.

I dialogen med ungdomarna om vilka effekter de upplever nämner de allra flesta en ökad glädje samt en känsla av del­a ktighet. Det visar sig även att en stor del av dessa effekter beror på lagens ledarstab (cirka 70 procent), medan cirka 20 procent hänförs till lagkamraterna. Resterande del (cirka 10 procent) beror på ungdomarnas mor- eller farföräldrar.

De senare är med och stöttar och uppmuntrar många av ung­domarna. Ledarnas resurser har inkluderats i analys­ objektet (föreningens verksamhet) så ledarna är i allra högsta



131

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

grad en del av det. Även lagkamraterna skulle kunna betraktas som en del av analysobjektet eftersom handbollsspelare är en nödvändighet för att bedriva handbollsträning. I de fall de gör det kan inte heller dessa tillskrivas en separat del av effekterna; de utgör redan en del av analysobjektet. Några resurser från mor- och farföräldrarna har dock inte inkluderats. Sammantaget innebär det att åtminstone 10 procent kan tillskrivas annat än analysobjektet (mor- och farföräldrarna) i just det här fallet, medan minst 70 procent av effekterna kan anses relatera till analysobjektet (ledarna). Övriga 20 procent beror på huruvida resurser för lagkamraterna inkluderats som en del av analysobjektet.

Den andra aspekten vi vill lyfta rör relationen mellan tillskriv­ ning och den kontrafaktiska situationen. Även om dessa två komponenter relaterar till olika saker finns det risk att användningen av dem gör att ”samma” andel hänförs till andra eller annat än analysobjektet två gånger, det vill säga att för mycket av det totala värdeskapandet hänförs till andra faktorer än de aktuella aktiviteterna. Vi illustrerar detta med hjälp av ett exempel kopplat till frivården i Sverige. Övervakarens betydelse för en klients förändring Frivården ansvarar för övervakning av villkorligt frigivna klienter, vilket bland annat sker via så kallade övervakare.

Frivården genomför dessutom ett antal program för att stödja klienterna på olika sätt. Om vi använder hela värde­ skapandekedjan för att utvärdera ett av dessa program skulle vi mycket väl kunna konstatera att en del av förändringen klienterna genomgår beror på övervakaren, och att just den delen av förändringen skulle ha inträffat även om klienten inte deltagit i det aktuella programmet (den kontrafaktiska situationen).

När det sedan gäller tillskrivning blir det då viktigt att inte tillskriva en del av förändringen till övervakaren. Den del som

132

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

beror på henne har ju redan betraktats som något som skulle ha hänt i alla fall. Men om det exempelvis är så att programmet inspirerar övervakaren att parallellt gå en utbildning (på sin fritid) som i sin tur leder till att hon agerar på ett förändrat sätt blir situationen en annan. Den del av förändringen som ändå skulle ha skett tack vare övervakarens ”gamla” (och fortfarande aktuella) beteende betraktas fortfarande som något som skulle ha uppstått oavsett (den kontrafaktiska situationen), medan den del av effekten som i stället beror på övervakarens nya beteende, det vill säga att hon agerar på ett nytt berikande sätt tack vare utbildningen, behöver tillskrivas just övervakaren. Anledningarna är att det inte är programmet i sig som skapar den aktuella delen av effekten – även om programmet har inspirerat över­vakaren till egen kunskapsutveckling på annat håll – och att den sannolikt inte skulle ha uppstått i alla fall. Hela detta resonemang förutsätter så klart att övervakaren inte inkluderats som en del av analysobjektet (jämför resonemanget om mor- och farföräldrarna i exemplet med handbollsföreningen).

I de fall som information samlas in via en väl genomförd så kallad randomiserad kontrollgruppsstudie, som baseras på en slumpvis indelning av vilka som får del av en insats och vilka som hamnar i kontrollgruppen, är det i de allra flesta fall sannolikt att tillskrivningen har beaktats fullt ut när den kontra­faktiska situationen mäts. Framför allt då en sådan studie innefattar en kontrollgrupp som är väldigt lik den aktuella intressentgruppen, när det gäller både dess karaktär och utomstående påverkande faktorer. Men i en sådan situation är det generellt ändå intressant att fånga volymen för tillskrivningen då den i sig är relevant, bland annat för att synliggöra potentiella samverkansmöjligheter.

I de fall det handlar om andra former av mätningar av den kontrafaktiska situationen där jämförelsegruppen inte är så lik



133

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

intressentgruppen som i den nyss nämnda typen av kontrollgruppsstudier blir det viktigt att göra två separata mätningar för den kontrafaktiska situationen och tillskrivningen. I dessa fall är det då viktigt att säkerställa att det inte dras bort för samma påverkande faktor två gånger, utan bara som en del av den kontrafaktiska situationen eller tillskrivningen.

Avslutningsvis vill vi trycka på att exemplet med frivården illustrerar det vi konstaterar i kapitlets inledning; påverkan är något som inte går att mäta exakt. Det är därför viktigt att undvika att jaga falsk exakthet genom att lägga omfattande resurser på att försöka fastställa tillskrivningen. Samtidigt är det viktigt att poängtera att en detaljerad analys av tillskrivningen bidrar till en viktig förståelse av själva förändringsprocessen, bland annat av vilka medvetna och omedvetna relationer som finns med viktiga utomstående aktiviteter och andra företeelser.

I dessa relationer finns ofta förutsättningar för ett ökat värdeskapande genom en tydligare samverkan, det vill säga att dra nytta av det faktum att olika parter bidrar till förändringen

En detaljerad analys av tillskrivningen bidrar till en viktig förståelse av själva förändringsprocessen, bland annat av vilka medvetna och omedvetna relationer som finns med viktiga utomstående aktiviteter och andra företeelser.

134

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet Hög

Inflytande på effekterna

Skolan

Idrottsföreningen

Fritidsgården Låg

Hög Kontaktgrad med målgruppen

Figur 7 Matris för visualisering av potentiella samarbetspartners.

och tillsammans försöka öka de positiva konsekvenserna för intressenterna. Att förstå tillskrivningen är alltså ett sätt att bli uppmärksam på potentiella samverkanspartners och kan därmed utgöra en viktig diskussionsplattform för att exempelvis gå samman i någon form av formaliserad samverkan, exempelvis collective impact som vi presenterar i kapitel 1.

Ett sätt att skapa en visuell överblick av dessa potentiella samarbetspartners är att använda den insamlade informationen om tillskrivning och skapa en typ av fyrfältsdiagram (se figur 7).

På ena axeln hanteras graden av inflytande som de parallellt påverkande aktiviteterna har på de aktuella effekterna för målgruppen. På andra axeln är fokus i stället kontaktgraden med målgruppen, det vill säga i vilken utsträckning andra parallellt påverkande aktiviteter kommer i kontakt med individerna.

Tänk dig ett långsiktigt projekt drivet av en ideell förening som fokuserar på att öka tryggheten hos ungdomar att våga 

135

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

prata med andra om saker som är jobbiga för dem, oavsett om det handlar om sorg, saker som känns pinsamma eller något annat. En kartläggning av andra aktiviteter på den aktuella orten som bidrar till just den effekten visar att det finns tre sådana verksamheter. Det handlar om skolan, en specifik idrottsförening och ortens fritidsgård. En analys av den insamlade informationen, utifrån de två axlarna i diagrammet, ger det resultat som illustreras i figur 7. En slutsats utifrån den är att skolan ser ut att vara en särskilt intressant aktör för projektet att söka samverkan med i just det här fallet.

Skolan kommer i hög grad i kontakt med målgruppen, och den har dessutom ett högt inflytande på den skapade effekten. Kan det aktuella projektet och skolan hitta en väl fungerande samverkan med fokus på den ökade tryggheten för ungdomarna finns goda förutsättningar att på ett mer resurs­effektivt sätt skapa en än starkare effekt för målgruppen. Något som alla skulle vinna på!

Förflyttning – den del av effekten som skapats före analysobjektet eller trängt undan befintliga effekter Den sista delen i kartläggningen av analysobjektets påverkan relaterar till förflyttning. Förflyttning handlar alltså dels om vilken eventuell andel av de positiva och negativa effekterna som skapats som uppstod innan de aktuella intressenterna kom i kontakt med analysobjektet, dels om redan befintliga effekter har förskjutits av analysobjektets effekter. De sistnämnda kan kallas undanträngningseffekter (även om den termen också har andra innebörder). I det här avsnittet utgår vi ifrån två exempel 136

Påverkan – den del av effekterna som beror på analysobjektet

för att resonera om var och en av dessa. Det första rör den förstnämnda delen av förflyttning och är enligt följande.

Förflyttning – den del av effekten som skapats innan analysobjektet I utvärderingen av effekterna av en grundkurs i ekonomiska kalkyler för nyanlända högskoleutbildade ingenjörer gav ett flertal av deltagarna uttryck för att kunskaperna har ökat betydligt om hur de aktuella kalkylerna kan upprättas och användas. De menade också att kursen bidragit till en ganska stor upplevd säkerhet i att tillämpa kalkylerna på egen hand.

Ett antal del­tagare ansåg sig dock ha haft stor nytta av tidigare kunskaper. Den upplevda säkerheten i användningen av de ekonomiska kalkylerna förklarades till en del av att de i hemlandet lärt sig relevanta ingenjörsrelaterade beräknings­ modeller. Effekten uppstod alltså inte uteslutande tack vare kursen i ekonomiska kalkyler. Den del av effekten som kan hänföras till tidigare kunskaper (och därmed den upplevda säkerheten) har därmed förflyttats för de aktuella deltagarna.

Utvärderingen visade att det handlade om en sådan förflyttning på i genomsnitt cirka 20 procent, det vill säga cirka en femtedel av effekten tog de med sig in i kursen genom tidigare erfarenheter.

Vad är då lämpliga tillvägagångssätt för att fånga den typ av förflyttning som exemplet behandlar? Ett sätt är att ställa frågor till de aktuella intressenterna via enkät eller intervju. Det kan då handla om frågor av följande karaktär: – Har du tidigare varit en del av någon form av aktivitet eller process som bidragit till liknande förändringar som de aktiviteter du nu är en del av?

– Tycker du i så fall att du har någon nytta av den tidigare aktiviteten/processen i de nuvarande aktiviteterna? 

137

Erik Jannesson, ek.dr, är partner på Serus, samt bland annat utbildare, process­ ledare och processtöd inom effektmätning hos Skandias stiftelse Idéer för livet.

Stina Liljekvist är Chef Strategisk Kommunikation & Marknad på Skandia, samt bland annat styrelseordförande för Skandias stiftelse Idéer för livet och stiftelsen Reklamombudsmannen. Lena Hök är Executive Vice President på Skanska Group med ansvar för hållbarhet och innovation globalt, samt bland annat styrelseordförande för svenska ICC:s kommitté för hållbarhet. Gordon Hahn är grundare av och vd på Serus, samt bland annat internationell utvecklingsledare vid Region Örebro län och styrelseordförande för Coompanion Sverige.

SÅ MÄTS SOCIALT HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Förväntningarna och kraven ökar på att organisationer ska säkerställa en verksamhet och affärsmodell som bidrar till ett hållbart värdeskapande.

Detta gäller oavsett om det handlar om företag, kommuner eller ideella organisationer. Att göra detta med utgångspunkt i att realisera affärsnytta genom skapandet av samhällsnytta – så kallad shared value – har därmed kommit att bli allt viktigare, och gärna då med utgångspunkt i sektorsövergripande samverkan.

Med hjälp av konceptet Social return on investment och den så kallade värdeskapandekedjan går det att mäta, följa upp och utvärdera hur verksamheten skapar konkreta värden – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Värdeskapandekedjan bidrar till att skapa underlag som vägleder beslutsfattare mot en ökad resurseffektivitet och ett hållbart värdeskapande.

I boken lotsas läsaren genom beskrivningar av värdeskapandekedjans sex komponenter – resurser, aktiviteter, prestationer, effekter, påverkan och värdeskapande – och dess relaterade mätverktyg. Dessutom presenteras praktiska exempel från olika organisationer, och konkreta tips ges för vilken roll de olika delarna av värdeskapandekedjan kan ha i en organisation.

Syftet är att bidra med insikter som underlättar skapandet av ett ökat gränsöverskridande och hållbart värdeskapande.

Andra upplagan

Art.nr 39463

studentlitteratur.se