ATT ANVÄNDA MIXADE METODER EN INTRODUKTION
GUSTAV LIDÉN
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 44967
i SBn 978-91-44-15635-4
Upplaga 1:1
© Författaren och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se
Studentlitteratur AB, Lund
Sakgranskning: Thomas Denk
Formgivning inlaga: Henrik Hast
Ombrytning inlaga: Siv Rudholm
Formgivning omslag: Jan Petterson Printed
i nnehåll
Förord 9
1. vAd är mixAde metoder? 11
Introduktion 11
Extensiv och intensiv forskning 14
Mixade metoder – en precisering 16
Integrering 16
Data av olika karaktär 17
Övervägda vetenskapsteoretiska utgångspunkter 18
En kort historisk exposé över mixade metoder 18
Fördelar med mixade metoder 22
Några viktiga distinktioner 24
Exempel på studier med mixade metoder 26
Bokens uppläggning 28
Vidare läsning 29
2. vetenSkApSteoretiSkA grunder för mixAde metoder 31
Introduktion 31
Vetenskapsteoretiska frågor 32
Vetenskapsteoretiska positioner inom mixade metoder 34
Kritisk realism 37
Pragmatism 39
Transformativism 42
Jämförelse av olika positioner 45
Summering 47
Vidare läsning 48
3. forSkningSdeSigner för mixAde metoder 49
Introduktion 49
Forskningsdesigner inom mixade metoder 50
Den parallella designen 51
Huvudsakligt tillvägagångssätt 53
Datainsamling i parallell design 54
Integrering av data och metoder 55
Tillämpningsområden och utmaningar med parallell design 58
Den förklarande sekventiella designen 59
Huvudsakligt tillvägagångssätt 60
Datainsamling i den förklarande sekventiella designen 61
Integrering av data och metoder 62
Tillämpningsområden och utmaningar med förklarande sekventiell design 66
Den utforskande sekventiella designen 68
Huvudsakligt tillvägagångssätt 69
Datainsamling vid den utforskande sekventiella designen 70
Integrering av data och metoder 72
Tillämpningsområden och utmaningar med utforskande sekventiella design 75
Summering 77
Vidare läsning 78
4. kvAlitet och AvvägningAr vid Användning Av mixAde metoder 79
Introduktion 79
Extensiv och intensiv forsknings skilda förutsättningar 80
Validitet 81
Validitet och begrepp 82
Den interna validiteten och förklarande studier 84
Validitet i extensiva, intensiva och mixade metoder 85
Reliabilitet 88
Reliabilitet i extensiva, intensiva och mixade metoder 89
Generaliserbarhet 92
Generaliserbarhet i extensiva, intensiva och mixade metoder 94
Sammanställning av avvägningar 100
Summering 102
Vidare läsning 103
5. Att tänkA på när mAn Använder mixAde metoder 105
Introduktion 105
Kända problem med mixade metoder 106
Hur man avrapporterar en studie där mixade metoder använts 111
Allmänna råd för skrivandet av en studie som använder mixade metoder 111
Disposition för en studie med mixade metoder 116
Exempel på disposition vid användandet av mixade metoder 124
Summering 126
Vidare läsning 126
6. AvSlutning 129
Vad är mixade metoder? 129
När ska mixade metoder användas? 130
Hur genomförs mixade metoder? 130
Vilka för- respektive nackdelar följer av mixade metoder 131
Appendix 133
Referenser 137
Register 145
forSkningSdeSigner för mixAde metoder
3.
En forskningsdesign är en sammanhållen plan för hur en studie ska genomföras. För en undersökning med mixade metoder där olika typer av data och metoder ingår blir det viktigt att se till att delarna hänger väl samman med varandra. I huvudsak står tre forskningsdesigner till buds för den som vill arbeta med mixade metoder: den parallella designen, den förklarande sekventiella designen samt den utforskande sekventiella designen. De har samtliga sina för- och nackdelar och kan relateras till olika tillämpningsområden.
Introduktion
I kapitel 1 angavs att en forskningsdesign är en sammanhållen plan där de ingående delarna av forskningsfrågor, teori, data och analys av data har en stringent koppling till varandra. En design blir alltså en bärande stomme i ett vetenskapligt projekt.
I det här kapitlet kommer vi att ägna utrymme åt att diskutera forskningsdesigner som kan användas inom mixade metoder. Vi kommer också specifikt beröra hur datainsamling och analys av data sker inom ramen för respektive design och dess ingående delstudier. För att konkretisera hur olika designer kan användas ges också exempel på studier som följt en viss forskningsdesign.
Forskningsdesigner inom mixade metoder
I internationella läroböcker har stort utrymme getts till att typologisera olika forskningsdesigner inom mixade metoder. Mest uppmärksammade är utan tvekan bidragen från John Creswell och Vicki Plano Clark (2017) respektive Abbas Tashakkori, R. Burke Johnson och Charles Teddlie (2020).1 Deras arbete har inte varit statiskt utan något som de har vidareutvecklat under flera år. Även om andra viktiga bidrag också finns (exempelvis Greene, 2007; Leech & Onwuegbuzie, 2009) bygger framställningen i detta kapitel till stor del på de ovan nämnda böckerna. Det har att göra med deras användbarhet och deras stora internationella genomslag.
Det existerar ett antal namngivna forskningsdesigner att använda sig av, vilket ger flera fördelar. Först och främst skapar dessa indelningar tydliga handlingsalternativ för forskare och åskådliggör olika sätt att bedriva forskning. De ger därutöver en möjlighet att strukturera forskning inom området mixade metoder. Mot bakgrund av att detta alltjämt är ett fält i vardande finns det ett behov av att organisera alternativen och visa på skillnader dem emellan. Avslutningsvis ger arbetet med forskningsdesigner pedagogiska poänger, eftersom det underlättar möjligheten att presentera mixade metoder på ett tydligt sätt (Tashakkori m.fl., 2020, s. 115). Samtidigt är det viktigt att man känner till att presentationer av dessa designer aldrig fullt ut motsvarar det faktiska arbetet. I detta ryms nämligen detaljer
1 Det bör noteras att dessa böcker har utkommit i flera upplagor och ibland med variationer i författarkonstellationer. Creswell och Plano Clarks bok är den tredje utgåvan där författarna anger att de bygger vidare på ett tidigare bidrag (Creswell m.fl., 2003). Tashakkori, Johnson och Teddlies bok är en andra utgåva (i den första deltog inte Johnson som medförfattare). Tashakkori och Teddlie har emellertid en lång historia bakom sig med flera verk där de diskuterat forskningsdesigner för mixade metoder (Tashakkori & Teddlie, 1998, 2010).
och preciseringar som går bortom vad en övergripande beskrivning kan innehålla.
Med utgångspunkt i att mixade metoder kan bedrivas simultant eller sekventiellt presenteras tre grundläggande designer, den parallella designen, den förklarande sekventiella designen och den utforskande sekventiella designen. Ett viktigt kriterium för indelning av forskningsdesigner är den aspekt som har att göra med delstudiernas temporalitet, det vill säga om de genomförs parallellt eller sekventiellt med varandra. Mer konkret avser det om delstudierna i designen utförs samtidigt eller följer på varandra (Leech & Onwuegbuzie, 2009).
I behandlingen av dessa tre forskningsdesigner kommer designernas huvudsyfte att beskrivas tillsammans med deras vetenskapsteoretiska orientering och på så vis klargörs deras centrala tillämpningsområden och de frågor de kan besvara. Det huvudsakliga tillvägagångssättet skildras därefter med hänsyn till arbetets olika faser. Vidare beskrivs hur datainsamling kan genomföras i respektive design eftersom olika hänsynstaganden behöver tas beroende på valt alternativ. I redogörelsen följer därefter integreringen av data och metoder för vardera design. Trots att detta är ett kriterium som samtliga studier med mixade metoder behöver uppnå kan integreringen ske i olika faser och på olika sätt. Avslutningsvis beskrivs olika tillämpningsområden och utmaningar med olika designer för att både poängtera i vilka sammanhang de kan nyttjas samt för att understryka de svårigheter de förknippas med.
Den parallella designen
Den parallella designen är den som historiskt varit tydligast förknippad med mixade metoder. Inte minst är den associerad med begreppet triangulering som sedan länge varit en teknik för att signalera att metoder eller data på något sätt kombineras. I vissa läroböcker sammanblandas till och med triangulering
och mixade metoder för att i det närmaste framstå som identiska med varandra (Flick, 2018).
Kärnfullt uttryckt kan en parallell design beskrivas som att forskaren samlar in både kvantitativa och kvalitativa data, analyserar dem var för sig för att avslutningsvis genomföra en integrerad analys som svarar mot den övergripande forskningsfrågan. Som nämndes är triangulering av den anledningen sedan länge förknippad med denna ansats (Greene, 2007) och designen kan mer specifikt liknas vid metod- och datatriangulering som innebär att en forskare försöker besvara en forskningsfråga med olika metoder och olika data (Yin, 2009, s. 98–99). I en förenklad variant av denna design är datainsamlingen antingen av kvantitativ eller kvalitativ art, medan den integrerade analysen sker genom transformering av data för att tillåta både extensiv och intensiv analys (Tashakkori m.fl., 2020, s. 132–135). I den här framställningen lämnar vi emellertid denna enklare ansats därhän.2
De forskningsproblem som kan angripas med en parallell design kan naturligtvis ha olika karaktär men de båda delstudierna kan antingen bidra med ett gemensamt sammanhållet kunskapsbidrag eller visa om det finns inkonsekvenser i en gemensam analys av dem. Ställs forskningsfrågor som syftar just till jämförelse av de båda ingående delstudierna kan både likheter och skillnader blottläggas. Det senare behöver inte vara ett problem i sig utan bör snarare betraktas som att fler nyanser kan framkomma om det studerade området.
Den simultana grundidén med designen gör att en forskare som arbetar med denna ansats kan stöta på vetenskapsteoretiska utmaningar. Hur kan man motivera ett arbete med parallell forskning som vilar på så olika premisser? De vetenskapsteoretiska positioner som diskuterades i kapitel 2 kan samtliga
2 Den intresserade läsaren kan se vidare i Tashakkor, Johnson och Teddlie (2020) där den förenklade varianten beskrivs som en egen design under namnet ”conversion design”.
tabell 3.1 Den parallella designen
fas 1 Samla in kvantitativa data Samla in kvalitativa data
fas 2 Genomföra extensiv analys av kvantitativa data
Genomföra intensiv analys av kvalitativa data
fas 3 Integrerad analys: gemensam framställning eller transformering av data
fas 4 Genomföra gemensam analys och besvara forskningsfrågor
inordnas under denna design men med rätta noterar Creswell och Plano Clark (2017, s. 69) att den parallella designen särskilt associeras med en pragmatisk utgångspunkt.3
Huvudsakligt tillvägagångssätt
Den parallella designen bygger på simultant pågående processer. Creswell och Plano Clark (2017, s. 70) beskriver hur den samtidigt utgörs av fyra olika faser (se tabell 3.1).
Designen inleds med att data som svarar mot studiens forskningsfråga av både kvantitativ och kvalitativ karaktär samlas in oberoende av varandra. Därefter analyseras dessa data separat med hjälp av extensiva respektive intensiva metoder. Resultatet från de olika analyserna sammanfogas därefter. Detta kan ske genom olika tekniker som beskrivs längre fram i detta kapitel. Avslutningsvis tolkas resultaten gemensamt och används för att besvara den formulerade forskningsfrågan.
Sammanfattningsvis kan detta beskrivas som att de första två faserna i den parallella designen sker i två separata spår, där den extensiva och intensiva delen genomförs oberoende av varandra. I de två efterföljande faserna är fokus istället placerat på att binda samman de olika delarna med varandra.
3 Läsaren bör dock uppmärksammas på att Creswell och Plano Clark använder begreppet ”convergent design” för att beteckna motsvarande design.
Datainsamling i parallell design
Som tidigare nämnts innebär en parallell design insamling av kvantitativa och kvalitativa data vid ungefär samma tidpunkt. Detta kan emellertid behöva ske i en viss tidsordning då det av praktiska skäl inte alltid är möjligt att göra detta helt simultant. Det kan helt enkelt bli för svårt för en ensam forskare. Utöver detta behöver ett antal frågor övervägas., till exempel huruvida de analysenheter som speglar data ska vara identiska med varandra. Om datainsamlingen, exempelvis, handlar om att studera individer behöver man ställa sig frågan om det är samma individer som både ska utgöra grunden för den kvantitativa och den kvalitativa datainsamlingen. Om svaret blir jakande finns det större möjligheter till att effektivisera datainsamlingen och dessutom ge starkare integrering. Vi kan här vända oss till ett exempel, Käck m.fl. (2019) som har genomfört en undersökning av i Sverige verksamma utländska lärares digitala kompetens. De studerade lärarna deltar i enkätstudier samt, en del av dem, i ett mindre antal intensiva undersökningar. Samlas individer istället in från olika populationer kan emellertid jämförelser försvåras då skillnader kan existera dem emellan.
En annan fråga gäller omfattningen av den data som samlas in och huruvida den skiljer sig åt mellan den extensiva och den intensiva delstudien. Det är brukligt att insamlade kvantitativa data spänner över fler analysenheter än vad den kvalitativa gör. Normalt sett är inte heller det något problem då den kvalitativa motsvarigheten, trots att den utgår från ett mindre antal analysenheter, kan anses vara lika rik och informativ just på grund av sin kvalitativa karaktär. Vid exempel när kvalitativa data transformeras (mer om detta kommer nedan) kan det emellertid finnas fördelar med att utgå från ett identiskt urval av analysenheter till både den extensiva och den intensiva delen. Det stärker möjligheten till direkta jämförelser dem emellan. Karaktären på den data som samlas in är ytterligare en fråga
att överväga. Om likartade ”frågor” riktas till analysenheter, exempelvis om enkätstudier och intervjuer används, skapas direkta möjligheter till jämförelser. De teman och koncept som forskaren är intresserade av kan i ett sådant läge ställas mot varandra utan att det försvårar möjligheten att också samla in rikare data där mer utvecklade resonemang ingår.
Integrering av data och metoder
Den fas som integrering av data och metoder innebär är avgörande för att åstadkomma en sammanhållen och väl genomförd mixad metod. Som vi har sett tidigare bör man vara medveten om att omfattningen av denna integrering kan skilja sig åt. Creswell och Plano Clark (2017, s. 71) redogör för två alternativa tillvägagångssätt kopplat till en parallell design. Det första alternativet innebär att kvantitativa och kvalitativa data presenteras i en gemensam framställning, något som lägger grunden för en integrerad analys. Det andra alternativet utgår istället från att data transformeras för att möjliggöra samma analyser på materialet. Även det skapar förutsättningar för en integrerad analys. Vi ska nu titta närmare på dessa båda valmöjligheter. Det första alternativet bygger alltså på att olika data presenteras och analyseras i en gemensam framställning. Det kan genomföras på två sätt, antingen i vanlig brödtext eller med hjälp av särskilt utformade tabeller och figurer.4 Hur brödtext kan användas för att åstadkomma en sådan integrering visas i ett fiktivt exempel med frågan om vad som influerar barnfamiljers konsumtion av köttprodukter:
Den statistiska analysen över olika gruppers konsumtion visade ett positivt samband mellan barnfamiljers inkomst-
4 I anglosaxiskt språkbruk har detta kommit att kallas ”joint display”. Översatt till svenska kan det kallas en gemensam framställning.
nivå och köp av köttprodukter. Bland familjer med de lägsta inkomstnivåerna var konsumtionen av kött lägre (14 % av totala inköp) än bland barnfamiljerna i de högsta inkomstklasserna (21 %).
En parallellt genomförd fokusgruppsintervju sammansatt av föräldrar i familjer från olika inkomstklasser gav flera skäl till detta samband. Förvisso gav några informanter uttryck för att kött valdes bort till fördel för billigare alternativ. Andra med lägre inkomster menade istället att religiösa och kulturella motiv förklarade en lägre konsumtion av huvudsakligen vissa köttprodukter.
En sammantagen analys av materialet visar att det funna sambandet kan förklaras med hjälp av två mekanismer, bestående dels av ekonomiska, dels av religiösa och kulturella skäl.
I en mer avancerad version av en sådan gemensam framställning kan en forskare istället väva samman kvantitativa och kvalitativa data genom att i presentationen av ett visst tema i undersökningen växla mellan skildring av resultat av numerär karaktär respektive resultat i form av texter och observationer eller liknande. En illustration i form av tabeller eller figurer kan också möjliggöra detta på ett effektivt sätt. I en sådan visualisering presenteras extensiva analyser med intensiva, sida vid sida. Vi kan återigen vända oss till studien om lärares digitala kompetens för att exemplifiera hur detta har använts. Käck m.fl. (2019) kombinerar presentation av enkätsvar avseende lärares skattning av den egna digitala förmågan med citat från intervjuer. På så vis placeras citaten in i en tabells celler som följer enkätfrågornas fasta svar. Även om det kan vara utmanande att gå igenom ett rikt material som bygger på kvalitativa data och placera in i en avgränsad form, skapar det också fördelar. En sådan framställning gör det nämligen möjligt att göra direkta jämförelser av de olika typerna av data och ge en analys som kan
identifiera såväl likheter som skillnader. En illustration av hur en gemensam framställning kan se ut återfinns i bokens appendix. Det andra alternativet handlar om att transformera data. Med detta menas vanligen att kvalitativa data omvandlas till kvantitativa men även försök att transformera kvantitativa data till kvalitativa existerar. Det senare framstår emellertid som mer utmanande. Genomförs transformering i en parallell design kommer man runt de problem som annars kan råda när en simultan bedömning av den extensiva och intensiva analysen ska genomföras. Data är då i samma enhet och blir jämförbara. I och med att det vanligaste tillvägagångssättet är att transformera kvalitativa data till kvantitativa sådana får den följande diskussionen utgå från detta. Konkret handlar det om att genomföra vissa beräkningar på det kvalitativa insamlade materialet. Det svarar exempelvis mot hur vanligt (antal, utrymme) förekomsten av ett visst tema, ett begrepp eller en enhet är i materialet i fråga. För att ta ett exempel: Vid hur många tillfällen nämns termen solidaritet i Socialdemokraternas partiprogram? I en parallell design kan sådana omräknade data därefter ställas mot det samtida insamlade kvantitativa materialet och ligga till grund för en gemensam analys.
I den avslutande fasen blir ett tolkningsarbete nödvändigt oavsett vilka alternativ för integreringen som forskaren valt. Här genomförs en sammanhållen analys av de både delstudierna där likheter och skillnader med fördel kan sättas i blickpunkten. Framkommer tvetydigheter och avgörande diskrepanser i analysen av de olika delarna skapas naturligtvis utmaningar. Utöver att faktiska oklarheter kan existera i de olika datakällorna kan utmaningar också uppstå på grund av metodmässiga problem i datainsamlingen eller motsvarande utmaningar i analysarbetet. Creswell och Plano Clark (2017) pekar på att det mest konstruktiva i ett sådant läge är att göra nya analyser av insamlade data, särskilt baserade på de diskrepanser som uppkommer, men också att vara beredd på att gå vidare med kompletterande undersökningar.
Tillämpningsområden och utmaningar med parallell design
Den huvudsakliga fördelen med en parallell design är att den kan skapa en rikare bild av det fenomen som studeras. Tashakkori, Johnson och Teddlie (2020, s. 136) påpekar också att den är lämplig att använda när utvärderingar av en viss insats ska ske. Med en parallell design kan man i sådana situationer svara på frågan om resultaten är samstämmiga trots att olika metoder och data har undersökt samma fråga. Designen skapar också en effektiv arbetsmodell där data samlas in i en specifik fas och där en initial särskillnad görs mellan karaktär av data och metoder (Creswell & Plano Clark, 2017, s. 71–72).
exempel på studie med parallell design
I artikeln Migrant Teachers’ Self-Estimated Digital Competence: A Study Within Swedish Teacher Education undersöker Annika Käck, Sirkku Männikkö Barbutiu och Uno Fors vidareutbildning för utländska lärare i Sverige med fokus på deras digitala kompetens. Den grupp som studeras kompletterade sin utländska lärarexamen med delar från den svenska utbildningen för att på så vis kunna arbeta som lärare i Sverige. I studien använder man sig av en parallell design som nyttjar både extensiva och intensiva studier. Den förstnämnda delen bygger på kvantitativa data som samlats in via enkätstudier besvarade av drygt 200 utländska lärare. Detta följs upp av intensiva studier där författarna genomför intervjuer med nio av dem, gruppintervjuer med 34 av dem samt inhämtandet av reflekterande texter från ytterligare 15. En gemensam framställning används för att integrera data och analysen av dem. Resultat från enkätstudien presenteras på så vis sida vid sida med resultat från intervjustudier. I en avslutande analys av de olika datamängderna framkommer att studierna understödjer varandra då de huvudsakligen pekar på att lärarnas digitala kompetens skiljer sig mycket åt.
Samtidigt bör man vara medveten om att denna design inte är utan kritik. Den amerikanske statsvetaren Jason Seawright (2016, s. 9–10) har till och med landat i slutsatsen att ett sådant upplägg inte lever upp till de krav man kan ställa på en integrerad design. En parallell undersökning kan exempelvis leda till att analysen av de separat insamlade datamängderna ger motsatta svar på ställda forskningsfrågor. Oavsett hur den utmaningen betraktas bör man vara medveten om att ett sådant utfall inte är omöjligt och att det ställer forskaren inför nya problem.
Den förklarande sekventiella designen
Den förklarande sekventiella designen är en annan vanligt förekommande design inom mixade metoder. Den har sedan den mixade metodens moderna barndom tillmätts betydelse (exempelvis Bryman, 1988). Det sekventiella inslaget i denna ansats utgår från att en sådan studie genomförs i två steg men där ingående delstudier integreras och bygger vidare på varandra. Koncist uttryckt utgörs designen av att en formulerad forskningsfråga först hanteras i en inledande fas där kvantitativa data analyseras med en extensiv logik vilken efterföljs av en intensiv studie som nyttjar kvalitativa data. Integreringen mellan dessa båda faser bygger på att den senare av dem ger ytterligare förståelse och djup till de resultat som initialt presenteras. De slutsatser som avslutningsvis presenteras medför en sammantagen analys av de båda ingående delarna.
Som framgår av beteckningen av denna design motsvaras den av förklarande ambitioner. I den anglosaxiska metodlitteraturen betecknas detta som kausal inferens , det vill säga att man klarlägger relationer av orsak och verkan. Hur allmänna sådana slutsatser kan bli varierar (se mer om generaliserbarhet i kapitel 4).
De forskningsproblem som en förklarande sekventiell design
Gustav Lidén är docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. Hans forskning avser den lokala nivån i vilken han studerar styrning och utfall av politik inom flera områden och vanligen med hjälp av mixade metoder.
ATT ANVÄNDA MIXADE METODER EN INTRODUKTION
Att använda sig av mixade metoder har blivit allt vanligare bland studenter och forskare i samhälls- och utbildningsvetenskap. En sådan medveten integrering av olika metoder och data har många fördelar och möjliggör svar på fler och mer sofistikerade forskningsfrågor. Samtidigt kräver användningen av mixade metoder särskild hänsyn till allt från vetenskapsteoretiska positioner till forskningsdesign och avrapportering. I denna bok introduceras mixade metoder och författaren lotsar på ett handfast sätt läsaren genom forskningsprocessens alla moment.
Mixade metoder vänder sig främst till studenter i samhällsoch utbildningsvetenskap, men bokens praktiska orientering gör att den kan vara till hjälp även inom andra ämnesområden där mixade metoder kan användas.
Fundamentalism
terror
Art.nr 44967