9789144156095 by Smakprov Media AB

UNDERVISNINGENS

KONST

Joakim Öberg Ylva Lindberg Linda Baccstig (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44920 ISBN 978-91-44-15609-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Latgales Druka, Latvia 2023

Formgivning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Collage av Linda Baccstig, med detaljer av konstverk av Rafael, Tom Merry, Ilya Milstein, Linda Baccstig, Jan van Eyck, George Morland, Tom Merry, Jacob Heinrich Elbfas och Christopher Nevinson.

Innehåll

Författarpresentationer 11

Inledning

Ylva Lindberg, Linda Baccstig & Joakim Öberg

Introduktion – bildens plats i undervisningen Konsten i undervisningen – tre utgångspunkter Att se på konst Att uppleva konst Att undervisa med konst

Bokens tematiska upplägg Del I – Konsten tar plats Del II – Konsten stödjer lärandets praktik Del III – Konsten verkar tematiskt Del IV – Konsten belyser historien Efterord

Referenser

1. Konsthistoria möter historieundervisning i lärarutbildningen Linda Baccstig & Joakim Öberg

Dags för kursstart Studenternas utmaning Öppna undervisningsresurser

13 13 17 17 20 22 25 25 26 26 27 27 28

31 32 36 38

Studenternas val About: The Blank Pages (2015)

Studenternas produktion Kategorier av material och teknik Konstnärer

Dags för inlämning Filip Angelica Malin

Avslutning Referenser

2. Estetisk verkanskraft i undervisning med historiska dimensioner Linda Baccstig & Ylva Lindberg

Undervisningen före förändring

39 40 41 42 42 43 44 50 55 61 62

67 Sankt Hieronymus – ett konsthistoriskt exempel för bildanalys 67 En analysmodell för att stödja seendet och tolkandet 70 Reflektioner om lärande och estetisk verkanskraft 73 Aktivt utforskande lärande 74 Estetik och estetiska lärprocesser 76 Estetiken som radikal 78 Undervisningen utvecklas mot aktivt lärande 81 Iscensättning av estetiska lärprocesser 82 Utveckling av undervisningsmomentet 84 Studentexempel i den gestaltande uppgiften 88 Avslutning – estetisk verkanskraft 95 Referenser 97

3. ”Jag vet att han blev ledsen när Gustav III dog”

– förskolebarn lär sig historia genom estetiska lärprocesser Johannes Heuman & Isabel Wiberg

Mötet med historien börjar i leken Den estetiska lärprocessen i ateljén Avslutning Referenser

101 105 121 123

4. Äldre texter i det moderna klassrummet

125

Om bilder som möjliggörare i litteraturundervisningen Stina-Karin Skillermark & Maritha Johansson

Multimodalt meningsskapande och receptionsteori Hektor och Andromaches avsked Analys av den litterära texten De fyra versionerna av den litterära texten

Meningsskapande om Hektor och Andromaches avsked Att skapa inre bilder Bilder och kontextualisering Bilder – en möjlig förstärkning Frågor om bilder – en dörröppnare

Bilders potential i arbetet med äldre litterära texter Avslutning Referenser

5. Hjältar och drakar i konsten och historien Anette Svensson & Klas Öhling

Legenden om Sankt Göran och draken Medeltiden: Träskulpturen Sankt Göran och draken (1489) Renässansen: Målningen Sankt Göran och draken (1506) Upplysningen: Dikten Riddar Sankt Göran (1795)

126 128 129 132 138 138 141 143 146 148 153 153

157 158 160 164 169

Modern tid: Map of England. A Modern St. George & the Dragon (1888) Populärkultur: Filmen George and the Dragon (2004) Didaktiska perspektiv – att arbeta med hjältar och drakar Referenser

6. Konsten att bekämpa hudfärgsrasism Laila Nielsen

Hur konstverk kan motverka hudfärgsrasism Hudfärgsrasism och antirasism i tre konstverk Att vara vit och skriva om svarta

Slavhandel och kolonialism

171 174 177 182

185 185 187 190 191

Strategier mot hudfärgrasism i slavhandelns

193 Hudfärgsrasism under slavhandel och kolonialism 194 Abolitioniströrelsen och konstverket Slave Trade 198 Rassegregation och medborgarrättsrörelse 199 Strategier mot hudfärgrasism under rassegregation 199 Rassegregation och Jim Crow-lagar 201 Medborgarrättsrörelsen för jämlikhet mellan svarta och vita 203 Förespråkare och motståndare till skolintegration 205 Little Rock Nine 206 och kolonialismens era

Konstverket Racism/Incident at Little Rock av Domingo Ulloa

Hudfärgsrasism och en färgblind antirasism i dagens Sverige

207 208

Konsten att utveckla strategier mot hudfärgrasism

208 Konstinstallationen Painful Cake väckte känslor och debatt 210 Makode Linde om sitt antirasistiska konstverk 213 i dagens Sverige

Historisk tillbakablick på svensk hudfärgsrasism och rasbiologi Afrofobi utifrån hudfärgsrasism

214 217

Den svenska färgblinda antirasismen

Avslutning Referenser

7. Funktionshinder som bild och idé genom tiderna Radu Harald Dinu

Kritiska och historiska perspektiv på funktionshinder Funktionsnedsättning och fattigdom Mellan vördnad och åtlöje – kortväxthet under tidig modern tid Otto Dix och de krigsskadade Avslutning Referenser

8. Futurismen och första världskriget – konstnärer i förvandling Jennie Karlsson & Joakim Öberg

Rovdjuret Il Futurismo Hurra – kriget är här! Så även Epstein Förvandlingen Italien – futurismens förlovade land Christopher Nevinson och hans svängning Hundra år senare i klassrummet Del 1: Från Battle droids till Rock Drill Del 2: Konstverken och den historiska kontexten Del 3: Konstverken och bilden av hur kriget förändras

Avslutning Referenser

219 221 222

225 228 232 236 243 248 249

253 253 255 258 259 260 262 264 269 270 273 278 279 280

9. Dadaismen – sprungen ur kriget, mot kriget Joakim Öberg

Lektionen inleds Cabaret Voltaire Dadaismen – kort och intensiv, men viktig på sikt Tillbaka till den inledande lektionen En trio besöker klassrummet Hannah Höch: Att inte passa in Marcel Duchamp: Vad är egentligen konst? John Heartfield: Att reta gallfeber på makten

Konstens speglingar av första världskriget Avslutning – didaktiska funderingar Referenser

283 283 284 286 288 290 290 294 297 300 302 303

10. Totalitarismens bildkonst

305

Introduktion Bakgrund Nationalsocialismens människobild Stalinismens politiska ikonografi Den totalitära konsten i historieundervisningen Del 1: Konstverken introduceras

305 307 310 315 319 320

Radu Harald Dinu & Jennie Karlsson

Att fritt granska och beskriva Bondefamiljen från Kahlenberg (1938)

320

Att fritt granska och beskriva Kom, kamrat, följ med oss till kolchosen! (1930)

Del 2: Konstverken kontextualiseras Del 3: Jämförelse, analys och kritiskt tänkande Bilden av familjen då och nu Skapa en egen målning eller propagandaaffisch

Avslutning Referenser

322 323 328 329 331 331 332

11. Otto Dix – en konstnär i världshändelsernas mitt Joakim Öberg

Varför just Otto Dix? Första världskriget och Dix konstnärsvärld Didaktisk reflektion 1

Den nya sakligheten och 1920-talet Didaktisk reflektion 2

Mörkret börjar sänka sig Didaktisk reflektion 3

Kalla kriget och därefter Didaktisk reflektion 4

Avslutning Referenser

Efterord – om konst, bildning och undervisningens politik Peter Karlsson

Konsten och emotioners betydelse för lärandet Referenser Bildkällor 373 Sak- och personregister 377

335 335 337 341 343 349 350 354 355 357 357 358

361 366 371

Inledning

Ylva Lindberg, Linda Baccstig & Joakim Öberg

Introduktion – bildens plats i undervisningen Syftet med den här boken är att praktiskt undersöka hur visuella uttryck kan användas i traditionellt textbaserade skolämnen som historia och litteratur. Avsikten är att lyfta fram bildens didaktiska kraft som ett aktivt och medvetet komplement inom olika kunskapsområden i undervisningen. Konstverk som reproducerats i läroböcker för att belysa en epok, en text, eller en samhällelig företeelse är en typ av vanligt förekommande bilder. I boken vill vi särskilt föra fram konstverk ur historien och samtiden som inte vanligtvis förekommer i läromedel. Strategiskt valda verk som har potential att åskådliggöra ett perspektiv på en verklighet, eller villkor i vissa utvalda tidsperioder, kan som vi ser det användas för att belysa ett kunskapsområde på nytt och visa hur didaktiken kan utvecklas med bildens hjälp. I de olika kapitlen har valen av konstverk skett i samklang med lärares didaktiska tankar om ett undervisningsmoment. Syftet har varit att stärka och fördjupa lärandet i ett praktiskt didaktiskt genomförande. Att bilden har en självklar plats i undervisning är svårt att bestrida. Den illustrerade skolplanschen har sedan slutet av 1800talet fungerat som visuell förstärkning av lärandet och läromedel inom de flesta skolämnen har ofta varit och är fortfarande rikt illustrerade med bilder. Bilder och illustrationer är alltså långt ifrån en ny företeelse i undervisningssammanhang, även om digitala

Ylva Lindberg, Linda Baccstig & Joakim Öberg

tekniker och medier gjort det betydligt enklare att använda bilder i pedagogiska syften. Däremot har bilden inte på samma sätt som den tryckta texten integrerats i didaktiken som en källa till kunskap och ett verktyg för att nå fördjupad förståelse och utveckla analytiska förmågor. Bilden blir i lärandesammanhang oftast en välkommen förströelse i övrigt textarbete och bläddras inte sällan okommenterad förbi. Trots sin påtagliga närvaro i skola och samhälle undviks bilden inom undervisning och lärarutbildning till förmån för texten. Detta undvikande grundar sig, enligt Nicholas Addison (2003), i en rädsla för att regrediera tillbaka till ett illitterat medeltida samhälle, där människan var helt beroende av bilden för grundläggande kunskap om samhällets beskaffenhet. Därtill är visuella uttryck oroande eftersom deras imitationer av verkligheten kan vara svåra att värja sig mot. Vi som betraktare låter oss lätt okritiskt förföras av bilden som på så sätt får makt över vår förståelse av omvärlden. Det finns alltså en fara att bilden dikterar hur vi uppfattar verkligheten. Att bilden inte betraktas som en seriös källa till kunskap och ett explicit didaktiskt verktyg kan också bero på att kunskapen om bild generellt är begränsad bland lärare. I ett samhälle där bilder produceras, sprids och används intensivt finns det ett uppenbart behov av att tydligare integrera bildkunskap i didaktik och lärarutbildning. Internationell forskning från de senaste åren har bidragit till utvecklingen av visuellt baserad undervisning (se till exempel Özsoy & Saribas 2021). Det betyder att visuell litteracitet behöver hamna mer i fokus i undervisningssammanhang. Detta innebär till exempel förståelse för bilders komposition, bildskapande tekniker, men också utvecklande av förmågan att föreställa sig och skapa bilder. En genomtänkt plan för de visuella inslagens roll och funktion i lärandet kan stärka undervisning i ett specifikt kunskapsområde. Svensk utbildningsvetenskaplig forskning ligger i framkant när det gäller att uppmärksamma bildens roll och funktion i undervisning och lärande. Detta har inom samhällsvetenskaplig ämnesdidaktik visat sig bland annat i projektet ”Säger bilden mer än tusen ord? – Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskaps-

undervisningen” (2020–2023), där man undersöker hur modeller och diagram bättre kan integreras i textdominerad undervisning. Inom naturvetenskapliga ämnen utforskas hur visuella representationer av komplexa problem inom fysik och kemi kan stödja lärandet (se till exempel Patron m.fl. 2021). Multimodala perspektiv, det vill säga synsätt som understryker textens karaktär som bestående av både text, bild och ljud, anammas främst inom språk- och litteratur didaktisk forskning (se till exempel Lindberg 2019; Svensson & Lundström 2019). Det pågår alltså en ämnesöverskridande frigörelse från den tryckta texten. Syftet med detta är inte att ersätta den ena modaliteten med den andra, utan att bygga kunskap om hur framför allt visuella uttryck kan vara både ett kunskapsobjekt i sin egen rätt och ett stödjande verktyg för undervisning och lärande inom ett specifikt kunskapsområde. Det finns många olika ingångar till att undersöka visuella dimensioner i undervisningssammanhang. I den här boken ligger fokus på verk i konsthistorien och hur dessa kan utnyttjas för att levandegöra och fördjupa undervisningen inom kunskapsområden med historiska dimensioner, såsom historia och litteraturvetenskap. Det är alltså inte undervisning i konsthistoria som är målet, utan hur konst historien kan användas som didaktiskt redskap inom olika ämnen. Konst uppfattas i detta sammanhang som ett kraftfullt verktyg för att belysa maktförhållanden och för att bryta med normer och gängse maktstrukturer. Konst är också ett effektivt medel för att sätta in den enskilde individen i ett historiskt sammanhang och skapa förståelse för dennes roll i en specifik samhällsstruktur. Genom att explicit föra in konst i undervisningen understryks inte bara hur konsten är med och skapar, formar och omformar kulturer, utan också hur den enskilda individen har makt att själv delta i formandet av kultur och samhälle. Undervisning med och genom konst stödjer därmed utvecklandet av både analytiskt engagemang och ett kritiskt förhållningssätt till ett ämne. Dessutom har konst en förmåga att beröra sin betraktare. Om det känslomässiga engagemang som undervisningens konst har förmåga att väcka också kombineras med ett intellektuellt Inledning

Ylva Lindberg, Linda Baccstig & Joakim Öberg

intresse, ökar möjligheten att lärandet fortsättningsvis drivs av en inre motivation. Erfarenheter som varit värdefulla för den här boken har samlats under många år i en kurs med fokus på konst som erbjudits blivande historielärare vid Högskolan i Jönköping. Dessa erfarenheter har utgjort plattformen för ett kollegialt lärande som inneburit att lärarutbildare med olika disciplinära intressen vid lärosätet samlats kring ett utvecklingsprojekt där vi diskuterat skilda sätt att ta sig an konsten i undervisningen. Projektet har mynnat ut i bokkapitlens tematiska variation som spänner över olika ämnesområden inom historia och litteratur, men även över olika utbildningsstadier: från förskola till universitetsutbildning. Denna spännvidd i bokens bidrag visar att det finns en mängd sätt att närma sig frågan om hur konsten kan få betydelse i undervisningen och hur olika lärandesammanhang kan dra nytta av konstperspektiv. De flesta av kapitlen har skrivits av författarpar där den ena är en senior och den andra en junior forskare eller adjunkt inom lärarutbildning. Lektorer och adjunkter har på detta sätt ingått i ett ömsesidigt lärande och tagit del av varandras erfarenheter. En ambition har också varit att inkludera genomlysningar av både praktiska undervisningsupplägg och forskningsstudier inom det didaktiska området. Gemensamt för kapitlen är att de alla syftar till att utforska hur specifika kunskapsområden kan integrera bilden och konsten i didaktiska upplägg för att främja engagemang och fördjupat lärande. Boken erbjuder lärare, lärarutbildare, studenter och andra intresserade ett spektrum av undervisningsexempel som ska inspirera till egna pedagogiska upplägg inom ett specifikt kunskapsområde. Kapitlen är tänkta ge lärare idéer om hur de medvetet kan planera för att på ett meningsfullt sätt använda verk ur konsthistorien i undervisningen. Bidragen visar exempelvis hur konst kan visualisera och konkretisera människors tankevärldar i olika tider. Insikter som erövras på detta sätt ger också större förståelse för vår samtid och den enskilda människan här och nu.

Konsten i undervisningen – tre utgångspunkter I detta avsnitt presenteras tre förhållningssätt till konst som vi ansett vara värdefulla att gemensamt resonera om och ta fasta på i de olika kapitlen i boken. Det första avsnittet har rubriken ”Att se på konst” och diskuterar konst som begrepp, samtidigt som det beskriver vad som menas med konst i den här boken och vilka olika typer av bilder som förekommer, vad som inkluderas och lämnas utanför. Det andra avsnittet, ”Att uppleva konst”, beskriver vad det är som händer med individen och gruppen i mötet med konst och hur detta möte kan stödja lärandet. Det tredje och sista avsnittet, ”Att undervisa med konst”, reflekterar övergripande om värdet av konstens närvaro i undervisningen och konstens roll i utbildning.

Att se på konst På frågan ”vad är konst?” svarar konstnären Ernst Billgren att konst är ”en uppfinning som syftar till att ta reda på vad konst är” (Billgren 2008, fråga 4). Detta öppna svar inbjuder till att utforska vad som uppfattats som konst genom tiderna, vilka konstnärliga uttryck samtiden uppvisar och vad man personligen uppskattar för slags konst. Konstbegreppet är inte statiskt, utan utvecklas ständigt beroende på vad konstnärer skapar och vilka värdenormer som råder i en viss kultur och ett visst samhälle. Grottmålningarna i Lascaux benämndes säkert inte som konst vid sin tillblivelse men har upptagits i konsthistorien som exmpel på en av de första konstnärliga yttringarna och som ett bevis för att människans existens är djupt förbunden med estetiskt skapande. Att konstbegreppet är präglat av västerländsk och europeisk kultur tål att framhävas. När konst förs in i lärandet är det betydelsefullt att begripliggöra hur konsthistorien skrivits och varför vissa verk, företrädesvis från europeiska länder, upptagits i en kanon där många estetiska traditioner och verk från andra delar av världen är helt förbisedda.

Inledning

Kapitel 2.

Estetisk verkanskraft i undervisning med historiska dimensioner Linda Baccstig & Ylva Lindberg

Det här kapitlet handlar om hur konst och estetiska inslag kan användas som stöd i undervisning och aktivt bidra till kunskapsbildning och lärande inom olika kunskapsområden. Hur kan användning av konst i undervisningen främja studenters och elevers motivation, engagemang och fördjupade lärande? Denna fråga är utmanande och knyter an till lärarens situation och de många beslut som undervisning med ambitionen att ständigt förbättra lärandet för med sig. Att arbeta som lärare innebär regelbunden utveckling och upprepade ställningstaganden till en mängd möjligheter och val: Vilket kursinnehåll är relevant för just mina elever vid ett specifikt tillfälle? Hur ska jag som lärare presentera innehållet och skapa aktiviteter för bästa möjliga lärande? Hur anser jag som lärare att kunskaper inom ett område bäst förvärvas och hur bör kunskaperna redovisas? Sådana didaktiska frågor och val är en central del i läraryrket. De är en del av ett dynamiskt arbete som pendlar mellan föreställning om lärandet, planering och genomförande av ett upplägg. Undervisning är ofta oförutsägbar och kräver ständiga anpassningar till en mängd faktorer, till exempel student- och elevgruppers sammansättning, tillgängliga resurser, lärarlag och ämnens tidstilldelning. Dessa villkor visar att undervisning är i ständig förändring. Därför är det nödvändigt att som lärare granska, utvärdera och utveckla genomförda undervisningsmoment. I detta kapitel vill vi ge inspiration till utvecklingsarbete med konst som stöd.

Ӱ bildanalys Ӱ olika visuella kulturers historiska och nutida betydelser Ӱ gestaltning och kommunikation av budskap, erfarenheter och idéer genom eget producerat material. Lärarens självkritiska omdöme om studenternas lärande inom momentet utgör startskottet för en teoretisk reflektion om hur estetik och konst kan förstärka lärandet, oavsett om det gäller bildämnet eller något annat kunskapsområde som berör historiska och kulturella dimensioner. Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt, varav det första ger en inblick i undervisningen före förändring och förståelse för bristerna. Det andra avsnittet utgör en teoretisk reflektion över de kritiska aspekter som framträdde i vad läraren uppfattade som misslyckat i undervisningen, såsom bristen på engagemang, motivation 66

Linda Baccstig & Ylva Lindberg

Lärarens ämneskunskaper, liksom pedagogiska kunskap och förmåga att designa och planera undervisning som engagerar, motiverar och fördjupar lärandet, är enligt oss en professionell kompetens som kontinuerligt behöver aktiveras på nytt. Införandet av konst i undervisningen kan bidra till att fördjupa lärandet och stödja kreativa förmågor och kritiskt tänkande. Frågan är bara hur införandet kan ske. För att belysa hur lärare kan utnyttja konst som en aktiverande resurs i olika undervisningssammanhang har vi, en lärare och en forskare, utgått ifrån ett utvecklingsarbete i en kurs i bildämnet för yrkesverksamma lärare. Målet med vårt samarbete har varit att utifrån konkreta erfarenheter i kursen analysera de förändringar som genomförts i upplägget av undervisningen. På ett övergripande plan var syftet med förändringarna att förbättra studenternas lärande genom engagemang, motivation och fördjupning. Tillsammans presenterar vi här ett försök att kritiskt reflektera över de steg som tagits för att utveckla kursen. Tanken med detta är att visa andra lärare hur konst och gestaltande processer kan införlivas i undervisningen. Själva syftet med momentet i bildkursen som kapitlet bygger på var att erbjuda lärare verktyg för att arbeta med

och fördjupning. Det tredje och avslutande avsnittet i kapitlet presenterar hur de teoretiska resonemang som tas upp i det föregående avsnittet kan omsättas i undervisningen. Detta tredje avsnitt avslutas med studentexempel som visar hur det förändrade upplägget krävde den enskilde studentens engagemang, egen drivkraft och självständiga kritiska tänkande. Tanken är att de praktiska upplägg som förs fram ska kunna anpassas och användas i olika ämnessammanhang och för olika åldrar.

Undervisningen före förändring Detta avsnitt inleds med en beskrivning av det konstverk som vi utgick från. Konstverket valdes på grund av dess potential att utveckla bildanalytiska förmågor och konsthistorisk kunskap. Målningen blev kursens modellexempel och bestämde hur övriga analyser utformades. Därefter gör vi reda för den analysmodell som tillämpades i momentet och hur den kunde stödja studenterna att konkret formulera bildens berättelse. Avslutningsvis presenteras lärarens tankar efter det genomförda momentet.

Sankt Hieronymus – ett konsthistoriskt exempel för bildanalys Sankt Hieronymus i sitt arbetsrum målades 1442 av den nederländske konstnären Jan van Eyck. Målningen valdes ut som ett gemensamt bildanalytiskt övningsexempel för hela gruppen, eftersom den innehåller många olika bildelement som är värda att kommentera. Dessutom sticker vissa föremål ut från helheten, vilket gör målningen till ett i didaktiskt avseende särskilt lämpligt föremål för övning i analys och tolkning. Sankt Hieronymus har utgjort ett populärt motiv bland konstnärer från medeltiden och framåt. Hieronymus föddes i mitten av 300-talet och är mest känd för sin översättning av Bibeln från hebreiska och grekiska till latin. Han är skyddshelgon för arkeologer, 2. Estetisk verkanskraft i undervisning med historiska dimensioner

Bild 1. Jan van Eyck, Sankt Hieronymus i sin kammare (1442).

Linda Baccstig & Ylva Lindberg

bibliotekarier, studenter, forskare och översättare. Sankt Hieronymus avbildas traditionellt på något av följande tre sätt: som en asketisk man som lever ensam i öknen, som en kyrkofader eller, som på den bild som visades i klassrummet (se bild 1), som en lärd man som studerar i sitt bibliotek. På målningen ser vi en man i en röd klädedräkt. Han sitter lutad över en bok i ett rum. Framför honom på skrivbordet finns en mängd olika föremål, bland annat ett pennskrin och ett timglas. Bakom skrivbordet finns en hylla på vilken det ligger böcker. En glasflaska står också på hyllan tillsammans med en burk med texten tyriaca. Ovanpå burken ligger ett granatäpple. Även om dessa föremål lätt smälter samman till en plottrig bild som för dagens åskådare kan vara svår att kategorisera och tolka, finns det en detalj som sticker ut mer än andra, nämligen det relativt lilla lejonet som ligger vid Sankt Hieronymus fötter under skrivbordet. Enligt legenden mötte Sankt Hieronymus ett linkande lejon när han levde som eremit i den syrianska öknen. Hieronymus blev inte rädd för lejonets uppenbarelse utan såg att lejonet hade en tagg i tassen. Hieronymus tog bort taggen och lejonet var honom sedan trofast. Utifrån legenden blir lejonet ett ikonografiskt attribut, en bildkonvention som används för att representera Sankt Hieronymus i konsten. Attribut används flitigt inom konsten för att beskriva vilken historisk berättelse, bibelscen, eller del av världens mytologier som gestaltas. Lejonet ligger alltså vid helgonets fötter för att tala om för bildens betraktare vem som är avbildad på målningen. Den röda kardinalsdräkten är ett ytterligare exempel på attribut som förknippas med Sankt Hieronymus, liksom studiekammaren där han sitter djupt försjunken i arbetet med att översätta Bibeln. Emellertid innehåller van Eycks målning flera symboliska bild element. Timglaset visar på tidens gång och människans dödlighet. Glasflaskan genom vilket ljuset kan passera är en symbol för hur den helige ande passerar genom jungfru Maria när hon blir havande. Burken märkt med ordet tyriaca symboliserar hur människan genom frälsning kan räddas undan en evig död. Tyriaca var ett läkemedel 2. Estetisk verkanskraft i undervisning med historiska dimensioner

Redaktörer för antologin är Joakim Öberg, lektor med inriktning mot historia och samhällskunskap, Ylva Lindberg, professor med inriktning mot litteraturvetenskap och Linda Baccstig, adjunkt i bildämnet.

UNDERVISNINGENS KONST Hur kan bilden i konsthistorien användas för att levandegöra undervisningen? Utifrån konst går det att skapa större förståelse för vår samtid, belysa maktstrukturer och normer, visualisera och konkretisera människors tankevärldar i olika tider samt sätta in den enskilda individen i ett historiskt sammanhang. I Undervisningens konst vill författarna lyfta fram bildens didaktiska kraft som ett aktivt och medvetet komplement till olika ämnen, till exempel historia och litteratur. Genom konsthistoriska bilder, illustrationer och en variation av didaktiska upplägg visar de hur bilden kan fördjupa kunskaper samt engagera elever och studenter till ett kritiskt tänkande och engagerat lärande. Boken vänder sig till lärare, lärarutbildare, studenter och andra som är intresserade av bilden och bildningen. Den spänner över förskola, grundskola, gymnasieskola samt högre utbildning.

Art.nr 44920

studentlitteratur.se