9789144156064 by Smakprov Media AB

HANDBOK I VÄRDESKAPANDELÄRANDEMariaWiman

Studentlitteraturs

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Sjöstrand/Metamorf

Art.nr 44921 ISBN ©FörfattarenUpplaga978-91-44-15606-41:1ochStudentlitteratur 2022 Studentlitteraturstudentlitteratur.seAB, Lund Formgivning inlaga: Jesper

KOPIERINGSFÖRBUD

Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jan Petterson Printed by Dimograf, Poland 2022

Innehåll 1 Introduktion 11 Tips på vägen 15 Frågor att fundera på som lärare 18 Bokens disposition 19 2 Ställ omöjliga frågor 21 Lärandemål 23 Arbetsgång 23 Tips 25 Vad kan gå fel? 25 Autentiska frågor 26 Hämtat från verkligheten 27 3 Skapa expertgrupper 29 Lärandemål 31 Arbetsgång 31 Tips 33 Vad kan gå fel? 34 Att tro på den egna förmågan 34 Hämtat från verkligheten 35 4 Ge makten till eleverna 39 Lärandemål 41 Arbetsgång 41 Tips 42 Vad kan gå fel? 42

6 Innehåll Talrädsla 43 Hämtat från verkligheten 44 5 Lös ett problem i närområdet 45 Lärandemål 47 Arbetsgång 47 Tips 48 Vad kan gå fel? 49 Demokratiskt deltagande i skolan 50 Hämtat från verkligheten 52 6 Skicka vidare 53 Lärandemål 55 Arbetsgång 55 Tips 56 Vad kan gå fel? 57 Konsten att kommunicera 57 Hämtat från verkligheten 59 7 Hjälp någon 61 Lärandemål 63 Arbetsgång 63 Tips 64 Vad kan gå fel? 65 Vad händer när vi hjälper andra? 66 Hämtat från verkligheten 67 8 Värdeskapande veckobrev 69 Lärandemål 71 Arbetsgång 71 Tips 72 Vad kan gå fel? 73 Elevernas personliga utveckling 74 Hämtat från verkligheten 76

Innehåll 7 9 Hjälp ett museum 77 Lärandemål 79 Arbetsgång 79 Tips 81 Vad kan gå fel? 81 Motivation och meningsfullhet 82 Hämtat från verkligheten 83 10 Skriv en saga till ett barn 85 Lärandemål 87 Arbetsgång 87 Tips 88 Vad kan gå fel? 89 Högläsning 90 Hämtat från verkligheten 91 11 För vem är kunskapen viktig? 93 Lärandemål 95 Arbetsgång 95 Tips 97 Vad kan gå fel? 99 Allas röster räknas – inkludering på riktigt 99 Hämtat från verkligheten 100 12 Lös ett globalt problem 103 Lärandemål 105 Arbetsgång 105 Tips 107 Vad kan gå fel? 107 Tematiskt arbete 108 Hämtat från verkligheten 110

8 Innehåll 13 Känn något 113 Lärandemål 115 Arbetsgång 115 Tips 116 Vad kan gå fel? 118 Att undervisa med känsla 120 Hämtat från verkligheten 121 14 Bli en publicist 123 Lärandemål 125 Arbetsgång 125 Tips 126 Vad kan gå fel? 127 GDPR 129 Hämtat från verkligheten 130 15 Hoppa på ett färdigt projekt 133 Lärandemål 135 Arbetsgång 135 Tips 136 Vad kan gå fel? 139 Prosocialt beteende 140 Hämtat från verkligheten 141 16 Ring utlandet 145 Lärandemål 147 Arbetsgång 147 Tips 148 Vad kan gå fel? 148 Vikten av att bygga broar 149 Hämtat från verkligheten 150

Innehåll 9 17 Arrangera en tävling 153 Lärandemål 155 Arbetsgång 155 Tips 156 Vad kan gå fel? 158 Kreativitet 159 Hämtat från verkligheten 160 18 Önskelektionen 163 Lärandemål 165 Arbetsgång 165 Tips 166 Vad kan gå fel? 167 Höga förväntningar 168 Hämtat från verkligheten 169 19 Avslutning 171 Litteraturförteckning 177 Register 181

Kapitel 5 Lös ett i närområdetproblem

Säga vad man vill om dagens ungdom men de är ganska bra på att klaga. De upptäcker fel på saker mest hela tiden.

I detta projekt ska vi göra någonting åt gnisslandet och lösa problemen på egen hand. Det handlar helt enkelt om att gå ett steg längre än att bara konstatera att det finns ett problem. Nu ska här kavlas upp ärmar och saker och ting ska ställas till rätta! Exakt hur det ska gå till beror helt på problemets natur men här gör jag ändå ett försök till att styra upp en projektplanering.

1 Gå på problemjakt i närområdet. Här gäller det alltså att fysiskt ge sig ut på promenad och aktivt söka efter saker man stör sig på, gärna med papper och penna i högsta hugg. Kanske är lekparken alldeles nedgången? Eller ligger det för mycket skräp på marken? Sitter det många ensamma pensionärer på parkbänkarna? Är det klotter på väggarna? Skriv ner allt ni ser och skräd inte orden.

2 Gå tillbaka till klassrummet och gör en lista över alla problem ni upptäckt. Låt oss leka med tanken att listan ser ut på följande sätt:

•

3 Nu är det dags att bestämma sig för ett problem som ska åtgärdas. Här kan man, om man vill, som lärare styra beroende på vilka

•

Arbetsgång

•

Lärandemål Att lära sig mer om hur man kan påverka lokalt. Att tänka kreativt kring konkreta problem. Att praktisera elevdemokrati.

• För få träd vid grönområdet. Trasig gunga och gammal rutschkana i lekparken. Finns ingenting för tonåringar att göra. För få papperskorgar – skräp på marken. Deppig färg på skolbyggnaden. Ojämn asfalt som gör att man snubblar. Deppig brun färg på staketet. Klotter på väggarna. Inkletade tuggummin under alla parkbänkar.

•

5 När kunskapen är insamlad är det dags att ta kontakt för att göra skillnad. Här kanske ni väljer att skriva insändare, att kontakta lokala politiker eller fastighetsägare. Kanske anordnar ni en skräp plockardag eller äskar pengar för att måla om staketet? Beroende på problemets formulering är det här ni får praktisk användning av den kunskap ni har samlat på er. Förhoppningsvis – och högst troligt –når ni målet och löser problemet.

48 Kapitel 5 Lös ett problem i närområdet ämnen man undervisar i. Som NO-lärare kan det till exempel vara ytterst tacksamt att ta sig an lekparken. Här kan man passa på att undersöka accelerationskrafter genom gungan, studera gravitation genom att gå balansgång, kolla friktion genom att åka rutschkana och så vidare. Som svenskalärare kanske man är mest intresserad av att få eleverna att uttrycka sig i text och därför är väldigt öppen för vilket problem som än ska lösas. Som bildlärare kanske en ommålning av staketet är mest intressant. Kort sagt har du som undervisande lärare naturligtvis bäst koll på vad du själv vill få ut av dessa lektioner. Antingen lägger du av den anledningen in veto som lärare och bestämmer enväldigt åt eleverna, eller så har ni omröst ning i klassen.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

4 När problemet är inringat är det dags att skrida till handling. Här behöver ni tillsammans i klassen göra upp en plan: Vem kontaktar ni? Vilka kunskaper behöver ni? Om ni till exempel vill förbättra lekparken kanske ni behöver lära er allt om lekparker (här kommer NO:n in eller det ekonomiska kretsloppet eller jämförelser med lekparker i engelsk talande länder eller historien om välfärds-Sverige eller vilket centralt innehåll du nu vill peta in som lärare). Ni behöver troligen också lära er mer om den instans eller person ni ska kontakta för att få hjälp.

Tips Om man vill påverka i närområdet har jag världens bästa tips – skriv ett medborgarförslag. Dessa är ju fiffigt uttänkta för att medborgare på ett smidigt sätt ska kunna lyfta frågor i kommunfullmäktige. Dessa förslag kan ju handla om lite allt möjligt som rör kommunens verksamhet, såsom att det behövs en bredare cykelbana utanför skolan eller att man vill ha

Kapitel 5 Lös ett problem i närområdet 49 duschdraperier till idrottshallens omklädningsrum. Även barn och ung domar är välkomna med förslag.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

Det finns mängder av härliga exempel på elever som har gjort fantastiska förändringar tack vare välformulerade medborgarförslag. Mellanstadie elever på Gäddgårdsskolan i Arboga fick exempelvis sin skolgård restau rerad efter att ha imponerat på barn- och utbildningsnämnden (Arboga kommun, 2020). Högstadieelever på Kunskapsskolan i Jönköping fick gehör för sitt förslag om en ny asfalterad gångväg mellan en busshållplats och skolan (Kunskapsskolan, 2020) och klass 5B på Smedsslättsskolan i Bromma lyckades fixa nya cykelställ till skolgården (Claesson, 2019). Dessa elever och deras lärare är levande bevis på att det är fullt möjligt att påverka och förändra i närområdet! Vad kan gå fel? Det värsta som kan hända är förstås att eleverna inte blir hörsammade. En gång drev mina dåvarande åttor en kampanj för att kommunen skulle bygga en ramp åt deras rullstolsburne klasskompis. Familjen hade fått avslag på sin ansökan om att bygga en längre ramp vid sitt hus och klassen var bestörta över detta faktum. Kommunens avslag innebar ju att klass kompisen hade svårt att ta sig in i och ut ur sitt eget hus utan hjälp och så ville vi inte ha det. Klassen gav sig sjutton på att lösa problemet. De skrev en debattartikel som publicerades i Huddinges lokaltidning (Sandén, 2017).

Det dröjde inte länge förrän ordföranden för byggnadsnämnden också besvarade debattartikeln (Ottosson, 2017). I repliken skrev ordföranden att klassen borde läsa Boverkets byggnadsrapport vilket klassen naturligtvis gjorde. Jag som lärare kunde öva läsförståelse med eleverna men också prata

Som lärare inser man förstås hur mycket kunskaper och lärande som ligger i detta. Man brukar dessutom erbjudas att själv presentera sitt med borgarförslag inför fullmäktigeledamöterna. Det är ju också ett guldläge för eleverna att på riktigt framföra sin ståndpunkt och dessutom få svara på frågor om förslaget.

Att skriva ett medborgarförslag görs dock inte i en handvändning. Det ska vara koncist och tydligt formulerat med ett väl underbyggt förslag. Dessutom ska det vara prydligt underskrivet med för- och efternamn.

Att svensk skola ska vila på demokratisk grund är ett otvetydigt faktum som framgår tydligt i både läroplaner och skollag. I Lgr11 kan man exempelvis läsa:

Demokratiskt deltagande i skolan

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grund läggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demo kratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhälls livet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. LGR11, 2011 års läroplan för de frivilliga skolformerna, 2021 I ett internationellt perspektiv uppvisar Sverige dock en del brister när det kommer till hur vi förbereder våra elever för livet som demokratiska världsmedborgare. International Civic and Citizenship Education Study, ICCS, är en internationell studie vars uppgift är att undersöka just detta hos åttondeklassare. I senaste studien som genomfördes 2016 framkom bland annat att svensk skola inte lyckas kompensera för ojämlika socioeko nomiska hemförhållanden. Barn till högutbildade föräldrar deltar i högre grad i demokratiska arrangemang samt visar större tilltro till politiker

50 Kapitel 5 Lös ett problem i närområdet om andra viktiga saker såsom Barnkonventionen, skolplikt och kommuners ansvar. Så småningom bjöd vi in ordföranden till vår skola för en timmes diskussion. Där och då dog projektet hastigt och olustigt. Med all önskvärd tydlighet fick vi veta att beslutet var hugget i sten och att kommunen inte kunde ändra sig. Ska man vara förnumstig kan man konstatera att det är ju så livet ser ut. Det är svårt att få allt man pekar på, alldeles oavsett hur hårt man kämpar. Att söka förändring i närområdet måste med andra ord inte sluta med klang och jubelsång. Ibland får man helt enkelt ett nej. Som lärare är jag ändå nöjd över allt lärande som fanns i detta projekt och den stora medmänsklighet eleverna visade från start till slut. Dessutom kom detta att bli ett utmärkt exempel på hur eleverna kunde delta demokratiskt i sin egen skolgång. Deras idéer, passion och kämpaglöd fick ju vara motorn i hela projektet. De fick göra sina röster hörda vilket ju är grunden i en demokrati.

som beskrivs i detta kapitel har stor betydelse för elevernas kunskaper om hur man konkret och handfast påverkar i en demokrati. Att på riktigt verka för en förändring i närsamhället kommer att förse dem med en hel verktygslåda full med demokratiska grepp att ta till när man vill göra skillnad. Det kommer att få dem att förstå hur man praktiskt gör för att faktiskt delta i en demokrati. Projekt av denna typ i kombination med det vardagliga värdegrundsarbetet kommer att ge en bred palett av insikter kring demokratibegreppet.

Det räcker liksom inte med en isolerad händelse här och där eller något enskilt projekt som sticker ut. Demokratin ska prägla klassrumsklimatet varje dag. Detta innebär att man som lärare måste vara lyhörd för elev ernas tankar och funderingar. Det innebär också att man inte bara ska ställa frågor för att kontrollera att elever kan recitera läroboken utan för att man faktiskt bryr sig om deras åsikter. Att lära eleverna att göra sina röster hörda och att också lyssna på andras perspektiv måste tillhöra vår dagliga

Kapitel 5 Lös ett problem i närområdet 51 och myndigheter än barn till föräldrar med lägre utbildning. Samtidigt som studien visar att skolan inte helt och fullt lyckas fostra demokratiska medborgare visar den paradoxalt nog att svenska elever har goda kunskaper om demokratifrågor. Faktum är att inget land presterar bättre än Sverige på ICCS kunskapsprov (Skolverket, 2017). Det tycks alltså finnas ett glapp mellan att kunna mycket om demokrati och att faktiskt känna sig delaktig i det demokratiska samhället. Det måste vi ändra på. Det faktum att ett av skolans viktigaste uppdrag är att verka i demo kratisk anda och fostra framtidens demokratiska samhällsmedborgare innebär ett stort ansvar. Precis som Niclas Fohlin och Jenny Wilson skriver i Meningsfullt lärande handlar det inte bara om att undervisa om demokrati. Vi lärare måste också praktiskt spegla denna demokrati varje dag i våra klassrum. Vi måste själva praktisera de demokratiska värderingarna genom att lyssna på eleverna, plocka in deras idéer och göra dem delaktiga i deras egen skolvardag (Fohlin & Wilson, 2021).

Projektverksamhet.avdetslag

52 Kapitel 5 Lös ett problem i närområdet Hämtat från verkligheten

När jag jobbade i Skogås, en förort till Stockholm, tyckte mina elever att det fanns alldeles för många nedgångna lekparker i närområdet. De var besvikna över att man inte satsade mer på barnen. Vi bestämde oss för att försöka göra någonting åt saken. När jag sökte i kommunen efter en person som eleverna kunde diskutera med snubblade jag över ett sprillans nytt byggprojekt. Det visade sig nämligen att Huddinge kommun var i full färd med att planera en alldeles ny lekpark i närområdet. Jag kontaktade de ansvariga och frågade om inte mina kloka elever kunde få vara med på ett hörn. Och det fick de! Planerandet av den nya lekparken, Sjötorpsparken, var bara i sin linda när vi fick besök av fyra landskapsarkitekter i vårt klassrum. De var mycket intresserade av våra elevers tankar och idéer och det blev en kreativ workshop som pågick hela förmiddagen. Eleverna fick rangordna vad de själva tyckte var viktigast i en lekpark (tydligen kommer bra wifi förvå nansvärt högt på listan) och de fick också tycka till om hur lekparken skulle vara uppbyggd. I dag är parken byggd och klar. Summan av kardemumman blev en aktivitetspark med mattetema och mina före detta elever hade i allra högsta grad ett finger med i spelet. På köpet fick de göra geografiska fält studier i närområdet samt lära sig mer om samhällsplanering i när samhället. Det var sådant som jag så småningom kunde räkna in i betyget. Ett exempel i mindre skala kommer från min nuvarande skola. Här önskade sig årskurs två en basketkorg till skolgården. De höll helt enkelt en engagerad presentation för rektorn om vikten av att kunna spela basket på rasterna. Tre månader senare monterades korgen upp på skolgården och används nu flitigt varje dag.

Handbok i värdeskapande lärande riktar sig till dig som jobbar i grundskolan eller på gymnasiet. De olika projektidéerna är beskrivna så att de kan anpassas efter åldern på dina elever. Om förutsättning arna är rätt kan man nämligen förändra världen alldeles oavsett hur gammal man är. studentlitteratur.se

HANDBOK I VÄRDESKAPANDE LÄRANDE

Art.nr 44921 Maria Wiman är lärare i svenska och SO, kolumnist och författare. År 2019 utsågs hon till Sveriges bästa lärare.

Vi talar ofta varmt om elevdelaktighet. Vi vill ha pigga, initiativ tagande och engagerade elever i våra klassrum. Men hur kan du som lärare göra detta på riktigt? Hur kan du skapa ett driv och engagemang som växer och spiller över? En variant är att sätta knorr på undervisningen, hjälpa eleverna att nå ut med sina skolarbeten och uppmuntra dem att skapa värde för någon utanför skolan. Värdeskapande lärande helt enkelt. Denna bok innehåller en mängd vardagsnära och konkreta projektidéer som skapar motivation, handlingskraft och elevdelaktighet på riktigt. Med utgångspunkt i läroplanen och i aktuell forskning beskriver författaren såväl lyckade som mindre lyckade exempel från verkligheten. Med projekttitlar som ”Ställ omöjliga frågor” och ”Lös ett globalt problem” får du tips om hur du kan lyfta in omvärlden i ditt klassrum och göra eleverna till aktörer och samhälls medborgare. Eleverna är ju faktiskt inte bara framtiden – de är också nutiden!