9789144155937 by Smakprov Media AB

Lokalt beslutsfattande

NIKL AS BOLIN SAR A NYHLÉN PÄR M. OL AUS SON (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38831 ISBN 978-91-44-15593-7 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015, 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Jens Martin och annie-spratt/Unsplash Printed by Eurographic Group 2022

I N N E HÅLL

FÖRORD 9

Inledning 1. Lokalt beslutsfattande – en introduktion

Pä r M. Ol ausson, S a r a N y h l é n o c h N i k l a s B ol i n Lokalt beslutsfattande i förändring

Vem deltar i det lokala beslutsfattandet och hur går det till?

Bokens upplägg

Referenser

Lokalt beslutsfattande – teoretisk bakgrund 2. Institutionella ramverk inom lokalt beslutsfattande

S t ig Mon t i n Inledning

Sveriges kommuner i ett jämförande perspektiv

Sveriges kommuner i ett historiskt perspektiv

Förändrad statlig styrning

Verksamhet, organisation, styrning och politiskt ansvar

Kommunerna och EU

Medborgarinflytande

Sammanfattning och diskussion

Referenser

3. Aktörer inom lokalt beslutsfattande

Sus a n n e Wa l l m a n Lu n då se n o c h Pä r M. Ol ausson Inledning

Kanaler för politiskt inflytande

Aktörer inom de politiska institutionerna

Aktörer utanför de politiska institutionerna

Sammanfattning och diskussion

Referenser

Lokalt beslutsfattande – sju politikområden Att studera lokalt beslutsfattande 87 S a r a N y h l é n, N i k l a s B ol i n o c h Pä r M . Ol ausson

4. Skolpolitik på lokal nivå – ett komplext och motsägelsefullt politikområde

Joh a n Va m s ta d Inledning

Kunskapssyn och utbildningspolitik

Skolan och kommunerna

Kommunaliseringen av skolan

Aktörer och strukturer i svensk utbildningspolitik

Friskolor, valfrihet och styrideal

101

Sammanfattning och diskussion

110

Referenser

111

5. Socialtjänst på lokal nivå – oförutsägbarhet, komplexitet och byråkrati

113

F i l i p Wol lt e r o c h Joh a n Va m s ta d Inledning

113

Socialtjänst som struktur och policy

115

Aktörer i socialtjänsten – historisk utveckling och nuvarande beslutsordning

122

Socialtjänstens möjligheter och begränsningar – två exempel    127 Sammanfattning och diskussion

131

Referenser

133

6. Lokalt beslutsfattande inom äldreomsorgen    137 S a r a N y h l é n o c h K ata r i na Gi r i t l i N ygr e n Inledning

137

Äldreomsorg – en historisk tillbakablick

139

Äldreomsorgens institutionella inramning

141

Aktörer inom kommunal äldreomsorg

144

Skälig levnadsnivå – lokala översättningar av policy

146

Lagen om valfrihetssystem – valfrihetens geografi

148

Sammanfattning och diskussion

151

Referenser

153

7. Lokal migrationspolitik – strukturer, aktörer och processer

157

Gus tav L i dé n o c h Jon N y h l é n Inledning

157

Den svenska migrationspolitikens utveckling

159

Det svenska migrationspolitikens organisering på lokal nivå

165

Sammanfattning och diskussion

171

Referenser

173

8. Miljöpolitik på lokal nivå – från miljöskydd till klimatanpassning

177

Ge rt ru d A l i r a n i o c h Pä r M . Ol ausson Inledning

177

Miljöpolitikens utveckling som lokal fråga – tre teman

180

Två illustrationer av miljöpolitik på lokal nivå

190

Sammanfattning och diskussion

197

Referenser

199

9. Fysisk samhällsplanering på lokal nivå – bebyggelse och markanvändning

203

Lu k a s Sm a s Inledning

203

Samhällsplanering som aktivitet och politikområde

204

Stadsutveckling och planering i Stockholm

216

Sammanfattning och diskussion

224

Referenser

227

10. Utvecklingspolitik på lokal nivå

229

E l i n W i h l borg Inledning

229

Utveckling på olika sätt

230

Den lokala utvecklingspolitikens inramningar

233

Tre illustrationer – utmaningar för att utveckla det lokala

242

Sammanfattning och diskussion

247

Referenser

249

Avslutning 11. Lokalt beslutsfattande – avslutande reflektioner

253

N i k l a s B ol i n, Pä r M . Ol ausson o c h S a r a N y h l é n Referenser

259

F Ö R FAT TA R P R E S E N TAT I O N E R 261 R E G I S T E R 265

K apitel 1

Lokalt beslutsfattande – en introduktion Pä r M . O l au s s on, S a r a N y h l é n o c h Nik l a s Bol in

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. (SFS 1974:152, 1 kap., 1 §, 2 st.)

Detta är ett citat hämtat från den svenska regeringsformen, där den kommunala självstyrelsen slås fast. Kommunerna blir genom formuleringen en del av den svenska folkstyrelsen. Att kommunerna har långtgående självbestämmande slås fast i regeringsformens fjortonde kapitel, där det framgår att inskränkningar i de kommunala angelägenheterna ska ske endast när det är nödvändigt. Syftet med denna bok är att studera det lokala beslutsfattandet och visa på variationen i beslutsfattande inom olika politikområden. Fokus utgår därför från den lokala nivån. Ofta sätts likhetstecken mellan lokal nivå och kommunal nivå, men beslutsfattande på lokal respektive kommunal nivå är inte nödvändigtvis detsamma, eftersom den kommunala nivån är begränsad och definierad vad gäller administration, institutioner och territorium. På den kommunala nivån är det kommunen och de kommunala institutionerna som är beslutsfattare. På den lokala nivån är kommunen en av aktörerna, vid sidan av aktörer från såväl statlig och regional 13

Pä r M . Ol au s s on, S a r a N y h l é n o c h N i k l a s B ol i n

nivå som privat sektor och civilsamhälle. Syftet med att använda begreppet lokalt beslutsfattande är således att inte begränsa beslutsfattandet till den kommunala arenan. Det innebär att det kommunala beslutsfattandet bara är en del, om än en betydelsefull sådan, av det lokala beslutsfattandet. Det lokala beslutsfattandet i Sverige utgår från den kommunala självstyrelse som har sin grund i 1862 års kommunreform, men det har sina rötter i den kyrkliga indelning i socknar som härstammar från medeltiden. De svenska kommunerna brukar beskrivas som präglade av en långtgående autonomi och självbestämmande. Ett vanligt sätt att beskriva den svenska maktfördelningsmodellen är att föreställa sig ett timglas där regering och riksdag utgör toppen på timglaset, den regionala nivån i form av regionerna är midjan och kommunerna utgör botten. Denna tanke bär med sig föreställningar om en stark centralstat, en svagare regional nivå och en stark lokal nivå. Den kommunala självstyrelsen i Sverige gäller lika för samtliga kommuner i landet. Till skillnad från de övriga nordiska länderna finns inget område som av olika skäl åtnjuter en särställning i jämförelse med andra områden. I Finland har exempelvis Åland en utökad självstyrelse, i Danmark har Färöarna och Grönland samma ställning och i Norge intar Svalbard en särställning. I samband med Sveriges EU-inträde 1995 fanns rörelser på Gotland som förordade en Ålandslösning för ön. Detta kom dock aldrig upp i förhandlingarna med EU (Olausson 2008). Det lokala beslutsfattandet utfördes ursprungligen i kommunal stämman, som utgjorde ett direktdemokratiskt inslag i mindre kommuner i Sverige före den stora kommunreformen under 1950talet (se Sundberg m.fl. 2011). I dag har det direktdemokratiska inslaget delvis återinförts i form av rådgivande folkomröstningar, som åter blev möjliga under 1970-talet. Under de senaste trettio åren har 121 kommunala folkomröstningar genomförts i Sverige, och de har behandlat allt från trängselskatter och kommunindelning till skolfrågor och flyktingmottagande. Den första lokala folk-

omröstningen på svenskt territorium ägde emellertid rum redan år 1877 på den svenska ön Saint-Barthélemy. Valet stod mellan fortsatt svenskt styre och övergång till franskt. Endast en person röstade för ett fortsatt svenskt styre. Dock är det relativt sällan som det kommunala beslutsfattandet tar sig så dramatiska former som en folkomröstning. Oftare sker det genom möten, nätverkande och samverkan mellan offentliga och privata aktörer. I någon mån fattas även politiska beslut i vardagliga tolkningar av riktlinjer och mål inom exempelvis skol ans och äldreomsorgens område. Den lokala kapaciteten, i det här sammanhanget översatt till förutsättningarna för beslutsfattande, har även den stor betydelse för hur det lokala beslutsfattandet går till i praktiken. För att förstå det lokala beslutsfattandet är det viktigt att förstå skillnaderna i förutsättningar mellan Sveriges 290 kommuner vad gäller exempelvis befolkningsstorlek och ekonomisk situation. Variationen i kommunernas förutsättningar har stor påverkan på hur beslutsfattandet går till. Sveriges kommuner består av allt från små glesbygdskommuner med ett par tusen invånare till storstadskommuner som Stockholm, Göteborg och Malmö med flera hundratusen invånare. Det ter sig naturligt att Ragunda kommun, med en yta på 2 633 kvadratkilometer och en befolkning på 5 181 invånare (2021), har helt andra förutsättningar än Solna, med en yta på 21 kvadratkilometer och en folkmängd på 83 074 invånare (2021). Den stora ytan skapar stora utmaningar för Ragunda, medan den lilla folkmängden ger begränsade skatteintäkter. För Solnas del är det främst den höga befolkningstätheten som skapar stora utmaningar. Det är inte bara kommunens storlek och folkmängdens storlek som skiljer kommunerna åt, det finns även andra faktorer som spelar in, exempelvis de geografiska förutsättningarna och hur kommunen valt att organisera sin verksamhet. Det är kommunal lagen, KL (SFS 2017:725), som sätter gränser för den så kallade kommunala kompetensen, det vill säga vad kommunerna ska ansvara 1 . Lok a lt b e s l u t s fa t t a n de – e n i n t r odu k t ion

för. Därtill finns en rad olika speciallagar kring kommunernas uppgifter. Detta kommer att diskuteras vidare i kapitlen kring strukturer och aktörer inom lokalt beslutsfattande.

Det lokala beslutsfattandet har under de senaste hundra åren genomgått en radikal förändring. Denna kan sägas ha inletts redan 1862, då grunden lades för det kommunala system som alltjämt råder i Sverige. De tidigare sockenstämmorna delades då upp i en kommunalstämma och en kyrkostämma. I de flesta fallen kom de nya kommunerna att vara identiska med socknarna, vilket medförde att kommunerna var små och resurssvaga. Efter detta har flera större kommunreformer genomförts. I 1952 års kommunreform mer än halverades antalet kommuner, och i ytterligare reformer under 1960- och 1970-talen minskades antalet kommuner med hela 89 procent, från 2 498 till 278. Därefter har dock ett antal kommundelningar skett, och i dag är antalet kommuner 290. Kommunsammanslagningarna har medfört att beslutsfattandet i grunden förändrats. Erik Wångmar (2003) diskuterar hur den lokala demokratin och därmed även det lokala beslutsfattandet förändrades under perioden fram till de första kommunsammanslagningarna. Från början var det främst fattigvården som låg inom kommunens ansvar, men snart fördes även frågor kring skola och socialvård över till kommunerna. I takt med att fler frågor fördes över till socknarna blev dessa snabbt för små. Diskussioner fanns om att föra över ansvar till de dåvarande landstingen, men det politiska motståndet från främst konservativt håll var för starkt. Till en början gavs därför möjlighet för de små kommunerna att frivilligt ingå i kommunalförbund. När detta misslyckades genomdrevs i stället de första kommunsammanslagningarna (Wångmar 2003). Utgångspunkten för det lokala beslutsfattandet är den kommunala självstyrelsen. Särskilda föreskrifter för den kommunala kompetensen finns i kommunallagen (SFS 2017:725) och i olika 16

Pä r M . Ol au s s on, S a r a N y h l é n o c h N i k l a s B ol i n

Lokalt beslutsfattande i förändring

speciallagstiftningar. Den allmänna kompetensen, som regleras genom kommunallagen, har inga tydliga och klara gränser. I stället definieras detta genom rättspraxis vid domstolsprövningar. Den allmänna kompetensen reglerar den kommunala verksamheten bland annat inom politikområden som rör fritid, kultur, vägar och parker, trafik, näringsliv och miljövård. Den specialreglerade kompetensen är tydligare definierad genom speciallagstiftning. Den kommunala självstyrelsen är förhållandevis unik i ett inter nationellt perspektiv och skapar de förutsättningar för det lokala beslutsfattandet som är föremålet för denna bok. Den kommunala självstyrelsen medför även att den politiska styrningen av olika politikområden kan se olika ut i olika kommuner samt att olika områden prioriteras olika. Detta är något som vi kommer att återkomma till i de empiriska kapitlen. Varje enskild kommun svarar själv för sin organisering. Kommunen tillsätter därmed de nämnder och styrelser som anses nödvändiga för att kommunen ska kunna fullgöra sina uppgifter (SFS 2017:725, 3 kap.). Flera studier visar att det lokala beslutsfatt andet inte bara har påverkats av storkommunreformerna, det har även genomgått en förändring från detaljstyrning till målstyrning, vilket främst innebär att ramar sätts upp för den verksamhet som ska bedrivas. Förändringen har medfört en förändrad politikerroll, en förändrad syn på beslutsfattande och en förändrad syn på den offentliga styrningen på alla nivåer i samhället. Vissa författare beskriver den förändring som skett som en övergång från government till governance. Gun Hedlund och Stig Montin (2009) diskuterar hur den beskrivna förändringen bland annat innebär att den tidigare hierarkiska styrningen, där kommunerna själva både beslutade om och utförde välfärdstjänster, har ersatts av en plattare och mer decentraliserad organisation, där kommunerna i mindre utsträckning är aktörer för produktion av välfärdstjänster. Marknaden för tjänsteproduktion har avreglerats, något som banat väg för fler aktörer, såväl privata som kooperativa. Den offentliga styrningen har i många delar gått från en hierarkisk styrning 1 . Lok a lt b e s l u t s fa t t a n de – e n i n t r odu k t ion

Vem deltar i det lokala beslutsfattandet och hur går det till? Utgångspunkten i denna bok är att lokalt beslutsfattande är en aktivitet som utförs på olika sätt beroende på såväl situation som politikområde. Det finns flera faktorer som är beroende av sammanhanget. Varje exempel på lokalt beslutsfattande behöver till exempel inte omfatta samma institutioner och aktörer. Även formerna för beslutsfattandet kan variera mellan olika politikområden. I jämförelser med andra länder brukar Sverige klassificeras som en decentraliserad enhetsstat med en stark stat, en stark kommunal 18

Pä r M . Ol au s s on, S a r a N y h l é n o c h N i k l a s B ol i n

till en målrelaterad styrning, där samverkan och olika typer av nätverk spelar en central roll. Vi vill dock betona att det inom vetenskapssamhället inte finns någon samsyn kring huruvida governance är något nytt eller om det endast är en återgång till tidigare sätt att styra. En annan möjlighet, som också framförts i diskussionen, är att governance- inspirerad styrning har utvecklats efter kommunsammanslagningarna och snarare medfört en återgång till tidigare former där offentliga aktörer samarbetar med privata aktörer. Vissa författare (t.ex. Hedlund & Montin 2009) menar att det egentligen inte råder någon skarp skillnad mellan government- respektive governance-inspirerat lokalt beslutsfattande. I denna bok kommer vi emellertid inte att ta ställning till om eller i vilken utsträckning en övergång från government till governance har ägt rum. Vi fokuserar i stället på det lokala beslutsfattande inom olika politik områden där begreppen government och governance ingår som en naturlig del av framställningen. Det kan dock konstateras att det finns flera tecken på att förutsättningarna för hur politik skapas och därmed hur beslut fattas har förändrats. Förändringarna har omfattat såväl organisering som aktörer och institutioner.

självstyrelse och svaga regioner (se t.ex. Lijphart 2012, L oughlin 2000). Samtidigt som kommunerna enligt regeringsformen åtnjuter en kommunal självstyrelse styrs deras verksamhet till stora delar av statliga regleringar, vilket i praktiken betyder att kommunerna själva får avgöra hur de ska utföra sitt uppdrag (se t.ex. Gustafsson 1999, Erlingsson & Wänström 2021). Frihetsgraden varierar dock mellan olika politikområden, något som kommer att belysas i de empiriska kapitlen i bokens andra del. Det är också viktigt att komma ihåg att det lokala beslutsfattandet inte sker autonomt från det övriga samhället. Samverkan blir därför centralt även vid beslutsfattandet inom en geografiskt avgränsad kommun. Samverkan inkluderar kontakter såväl med den privata sektorn och företrädare för civilsamhället som med andra offentliga aktörer, såsom myndigheter och andra kommuner. Politisk styrning i nätverk innebär dock en mer komplex styrmiljö, inte minst eftersom beslutsfattande i ett nätverkssammanhang ofta är komplicerat och komplext (Rhodes 1996, Pierre & Peters 2000, Kooiman 2003). Beslutsfattandet i nätverk brukar ofta beskrivas som mer reflexivt i jämförelse med det mer auktoritativa beslutsfattande som ofta kännetecknar statlig styrning (Sørensen & Torfing 2007 s. 12). Den ideala beslutsprocessen utgår från att beslutsfattare först tydligt definierar vilka mål som ska uppnås och i vilken utsträckning det är möjligt att nå dessa mål. Därefter ska de undersöka vilka möjligheter som står till buds för att uppnå målen och jämföra dessa. Slutligen ska de ta ställning till vilken väg som bedöms vara den optimala i det enskilda fallet. John W. Kingdon (2003) menar dock att den mänskliga förmågan att följa denna process är ytterst begränsad, främst eftersom det är svårt att identifiera och jämföra alla till buds stående alternativa vägar att uppnå de utsatta målen. Vidare pekar Kingdon på att det ofta är svårt att definiera målen så tydligt som modellen stipulerar. Slutligen är ofta problemet att flera individer är inblandade i beslutsprocessen (Kingdon 2003 s. 78). De institutionella strukturerna för lokalt beslutsfattande diskuteras mer utförligt i kapitel 2, medan de empiriska kapitlen i 1 . Lok a lt b e s l u t s fa t t a n de – e n i n t r odu k t ion

Pä r M . Ol au s s on, S a r a N y h l é n o c h N i k l a s B ol i n

bokens andra del kommer att visa på skillnaden i struktur mellan olika politikområden. Staten och kommunerna sågs tidigare som aktörer för tillhanda hållandet av gemensamma tjänster, allt från snöröjning och kommunikationer till sjukvård och skola. Genom avregleringen av marknaden har flera aktörer gjort sitt intåg på den tidigare offentliga marknaden. Privata aktörer finns nu inom snart sagt alla politikområden, och den statliga styrningen har därmed ändrat karaktär. Begreppet new public management (NPM) brukar användas för att beskriva hur offentliga tjänster organiseras med privata företag som förebilder. Linjeorganisationer och så kallad lean produktion är bara några exempel på begrepp kopplade till NPM. Vidare innebär det att statens styrning gått från egen produktion av välfärdstjänster till målstyrning och kvalitetsutvärderingar. När samverkan sker mellan kommuner och andra offentliga aktörer fungerar ofta länsstyrelsen som en samordnande och övervakande myndighet. När samverkan sker mellan kommuner sker detta ofta i form av kommunalförbund och regionförbund. I och med införandet av lagen om valfrihetssystem, LOV (SFS 2008:962), kan kommuner och regioner välja att inte bara lägga ut verksamhet på entreprenad utan också låta brukare och patienter (i vissa kommuner kallade kunder) välja utförare av vård- och omsorgstjänster. Fram till juli 2020 har 160 kommuner valt att införa LOV och ytterligare 7 kommuner har meddelat att de tänker införa LOV. 16 kommuner som tidigare införde LOV har nu avskaffat det (SKR 2020). Lokalt beslutsfattande påverkas också av de ”överenskommelser” som staten ingår med andra parter, exempelvis Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), i olika frågor. Syftet med överenskommelser är att ge stöd till förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet. Statsbidrag kan då riktas till att stödja kommuner och regioner och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Flera aktörer inom det lokala beslutsfattandet har redan

berörts. De politiska partierna i en representativ demokrati ska fungera som väljarnas representanter i församlingar där de formella politiska besluten fattas. De förväntas även fånga upp medborgarnas åsikter, som sedan integreras i de lokala agendorna, och de är därmed centrala aktörer i såväl det lokala som det nationella beslutsfattandet. Den lokala nivån skiljer sig dock på flera punkter från den nationella. En viktig skillnad är till exempel den förändring som har skett vad gäller utvecklingen av rena lokala partier. De lokala partisystemen var länge spegelbilder av det nationella stabila fempartisystemet, men här har det – framför allt sedan 1970-talet – skett stora förändringar (Wörlund 2008). Efter valet 2018 har ungefär hälften av Sveriges kommuner (146 av 290) representation av minst ett parti som inte sitter i riksdagen (SKL 2019). Delvis som en konsekvens av detta och delvis som en konsekvens av att kommunerna institutionellt skiljer sig från nationell politik skiljer sig även samarbetsmönstren på lokal nivå från vad som är brukligt på den nationella nivån. Medan det på nationell nivå länge funnits en stark blockpolitik (Aylott & Bolin 2007) är det inte ovanligt med blocköverskridande styren på lokal nivå i Sverige (Karlsson & Gilljam 2014). Efter valet 2018 finns sådana i fler än hundra kommuner (SKL 2019). Att riksdagspartierna ofta har en svagare ställning lokalt förklaras ibland av att det lokalt funnits en tradition av kommunala stämmor där alla ”skötsamma” medborgare fick delta, diskutera och fatta beslut, ett slags direktdemokrati till skillnad från dagens representativa demokrati. Redan innan Sverige fullt ut hade demokratiserats hade relationer mellan olika civilsamhällesorganisationer etablerats lokalt. Under perioder mellan de politiska valen engagerar sig medborgarna numera ofta i olika frågor som rör lokala politiska beslut, och ibland används civilsamhällets organisationer för att påverka politiska beslut. Studier visar på att kommunen är den instans som civilsamhällets organisationer oftast har kontakter med ( Trägårdh m.fl. 2013). Relationer till civilsamhället kan bidra till att upprätthålla kontakten med den lokala folkopinionen. Kommuner 1 . Lok a lt b e s l u t s fa t t a n de – e n i n t r odu k t ion

med ett stort civilsamhälle verkar även ha större överensstämmelse i åsikter mellan de lokala politikerna och befolkningen (Wohlgemuth 2006), samtidigt som ett livaktigt civilsamhälle kan bidra till en mer aktiv och kritisk lokal politisk debatt (Aars & Christensen 2013).

Syftet med den här boken är att visa på hur det lokala besluts fattandet går till. Antologin inleds med en teoretisk del, där de strukturer och aktörer som ingår i lokalt beslutsfattande teoreti seras och diskuteras. I kapitel 2 fokuseras det institutionella ramverket inom lokalt beslutsfattande, hur det lokala beslutsfattandet förändrats samt vilka politiska strukturer som omger lokalt beslutsfattande. De institutioner som fattar beslut kan även räknas in bland aktörerna inom lokalt beslutsfattande. Här inkluderas såväl institutioner inom EU och staten som inom regioner och kommuner. I kapitel 3 behandlas de aktörer som är inblandade i de lokala beslutsprocesserna. Här står medborgarna, de politiska partierna, civilsamhället och näringslivet i centrum. Vidare diskuteras den relation och samverkan som uppstår mellan dessa aktörer, och detta relateras till demokratiutveckling. I bokens andra del presenteras och diskuteras sju olika politikområden. Fokus för de empiriska fallen av lokalt beslutsfattande ligger på politikens strukturer och aktörer. De empiriska kapitlen är indelade i två olika grupper. I kapitlen 4–7 fokuseras fyra väl avgränsade politikområden: utbildningspolitik, äldreomsorg, socialtjänst och migrationspolitik. I kapitlen 8–10 diskuteras mer mångfasetterade politikområden: miljöpolitik, samhällsplanering och utvecklingspolitik. I bokens avslutning, kapitel 11, diskuteras lärdomarna från de olika empiriska kapitlen, samtidigt som de relateras till varandra och diskuteras utifrån teoretiska utgångspunkter.

Pä r M . Ol au s s on, S a r a N y h l é n o c h N i k l a s B ol i n

Bokens upplägg

Referenser

Aars, J. & Christensen, D.A. (2013), The impact of local associational life on citizens’ attitudes towards local government. Policy & Politics, 41(3), s. 371–387. Aylott, N. & Bolin, N. (2007), Towards a two-party system? The Swedish parliamentary election of September 2006. West European Politics, 30(3), s. 621–633. Erlingsson, G.Ó. & Wänström, J. (2021), Politik och förvaltning i svenska kommuner. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, A. (1999), Kommunal självstyrelse: Kommuner och landsting i det politiska systemet. (7 omarb. uppl.) Stockholm: SNS förlag. Hedlund, G. & Montin, S. (red.) (2009), Governance på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press. Karlsson, D. & Gilljam, M. (red.) (2014), Svenska politiker: Om folkvalda i riksdag, landsting och kommun. Stockholm: Santérus. Kingdon, J.W. (2003), Agendas, alternatives and public policies. (2 uppl.) New York: Longman. Kooiman, J. (2003), Governing as governance. London: Sage. Lijphart, A. (2012), Patterns of democracy: Government forms and performance in thirty-six countries. (2 uppl.) New Haven, CN: Yale University Press. Loughlin, J. (2000), Regional autonomy and state paradigm shifts in Western Europe. Regional & Federal Studies, 10(2), s. 10–34. Olausson, P.M. (2008), Autonomy and islands: A global study of the factors that determine island autonomy. Åbo: Åbo Akademi University Press. Pierre, J. & Peters, B.G. (2000), Governance, politics and the state. Basingstoke: Macmillan. Rhodes, R.A.W. (1996), The new governance: Governing without government. Political Studies, 44(4), s. 652–667. SFS 1974:152. Regeringsformen. — 2008:962. Lagen om valfrihetssystem. — 2017:725. Kommunallagen. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) (2019), 310 val: 2018 års kommun- och landstingsval. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) (2020), Beslutsläge LOV-införande Juli 2020. Sundberg, J., Sjöblom, S. & Wörlund, I. (2011), Kommunala folkhemmet: Uppbyggnad, de gyllene åren, nedmontering. Stockholm: Santérus Academic Press. Sørensen, E. & Torfing, J. (red.) (2007), Theories of democratic network governance. Basingstoke: Palgrave Macmillian.

1 . Lok a lt b e s l u t s fa t t a n de – e n i n t r odu k t ion

Trägårdh, L., Wallman-Lundåsen, S., Wollebæk, D. & Svedberg, L. (2013), Den svala svenska tilliten: Förutsättningar och utmaningar. Stockholm: SNS förlag. Wohlgemuth, D. (2006), Den responsiva demokratin? Effekter av medborgarnas delaktighet i den lokala demokratin. Avhandling. Uppsala: Uppsala universitet. Wångmar, E. (2003), Från sockenkommun till storkommun: En analys av storkommun-

reformens genomförande 1939–1952 i en nationell och lokal kontext. Avhandling. Växjö: Växjö universitet. Wörlund, I. (2008), Local parties in Sweden. I M. Reiser & E. Holtmann (2008), Farewell to the party model? Independent local lists in East and West European countries (s. 195–210). Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften/ GWV Fachverlage GmbH.

Pä r M . Ol au s s on, S a r a N y h l é n o c h N i k l a s B ol i n

Bokens redaktörer är Niklas Bolin, Sara Nyhlén och Pär M. Olausson, alla verksamma i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. Övriga medverkande författare: Gertrud Alirani, Katarina Giritli Nygren, Gustav Lidén, Stig Montin, Jon Nyhlén, Lukas Smas, Johan Vamstad, Susanne Wallman Lundåsen, Elin Wihlborg och Filip Wollter.

Lokalt beslutsfattande Sverige har en lång tradition av beslutsfattande på lokal nivå. Inledningsvis omfattade det lokala beslutsfattandet främst äldreomsorg och skola, men under åren har det utökats till fler områden, såsom migration, miljö och lokal utveckling. Trots att den lokala nivån svarar för en stor del av välfärdsstatens kärna har det saknats en bok om hur politik skapas på lokal nivå. Den här boken ger en översikt över hur lokalt beslutsfattande fungerar i praktiken. Utifrån en genomgång av sju politik områden – skola, socialtjänst, äldreomsorg, migration, miljö, fysisk planering och lokal utveckling – analyseras det lokala beslutsfattandet. Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de olika politikområdena? Hur skiljer sig det institutionella ramverket åt och vilka aktörer deltar i beslutsprocesserna? Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående. Dess utom har två helt nya kapitel, om lokalt beslutsfattande inom socialtjänsten och vid fysisk samhällsplanering, tillkommit. Lokalt beslutsfattande är i första hand en lärobok i statsveten skap, men den är även intressant läsning för politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning.

Andra upplagan

Art.nr 38831

studentlitteratur.se